KVALITETSREDOVISNING TINGVALLASKOLAN. Förskoleklass skolår 6

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING TINGVALLASKOLAN 2009 Förskoleklass skolår 6 Anneli Hultin Januari 2010

2 Inledning Nationella styrdokument Verksamheten i grundskola, grundsärskola och fritidshem regleras av olika styrdokument som FN:s barnkonvention, skollagen, förordningar, läroplaner samt kursplaner. I verksamheternas kvalitetsredovisningar, som utgår från de nationella läroplanerna och kursplanerna, redovisas områden som finns dokumenterade i verksamhetens lokala arbetsplan (LAP) och uppdrag från kommunens verksamhetsplan (VHP). Sigtuna kommuns skolplan Skolplanen prioriterar fyra utvecklingsområden Grundläggande värderingar, inflytande och delaktighet, lärande och hälsa. Med utgångspunkt i dessa skall varje skola, särskola och fritidshem sätta lokala mål för sitt arbete. Likabehandlingsplan Den 1 april 2006 trädde en ny diskrimineringslag i kraft. De som skyddas av den nya lagens bestämmelser är barn och elever dvs de som omfattas av den utbildning och annan verksamhet som regleras i skollagen. Härigenom omfattas förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grund- och gymnasieskola, särskola samt kommunens vuxenutbildning av lagen. Likaså omfattas fristående förskolor och skolor. Varje förskola och skola ska upprätta en likabehandlingsplan för att förhindra diskriminering och annan kränkande behandling i verksamheten. Likabehandlingsplanens främsta syfte är att främja likabehandling, att förebygga samt motverka trakasserier och annan kränkande behandling. Den 1 januari 2009 trädde den nya diskrimineringslagen Diskrimineringslag 2008:567 i kraft. Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka all kränkande behandling.

3 Förutsättningar Organisation Tingvallaskolan ligger i centrala Märsta och verksamhetsområdet består av Tingvallaskolan och Aspbackens förskola. Skolan är en liten f-6 skola med ca 140 elever i åldrarna 6-13 år. Samtliga klasser skolår 1-6 är åldersblandade. Eleverna och personalen är organiserade i två arbetslag skolår 1-6 samt förskoleklass + fritids. Varje arbetslag leds av en verksamhetsledare, som tillsammans med rektor, bildar skolans ledningsgrupp. Klassindelning augusti 2009: Skolår 1-2 Skolår 1+3 Skolår 2-3 Skolår 4-6 Skolår elever 23 elever 20 elever 26 elever 26 elever Antal elever i respektive skolår 2009: Vt 09 Fsk Ettor Tvåor Treor Fyror Femmor Sexor Totalt Ht 09 Fsk Ettor Tvåor Treor Fyror Femmor Sexor Totalt Då elevantalet på skolan ständigt är föränderligt, har skolans organisation sett olika ut de senaste åren. Upptagningsområdet består av hyreslägenheter, bostadsrättter och villabebyggelse. Ca 50% av barnen är flerspråkiga. Området präglas av kulturell mångfald och sociala olikheter. Flertalet barn befinner sig i svårigheter av olika slag, och är därför i behov av särskilt stöd i olika former. Detta ger skolan såväl möjligheter som utmaningar i sin verksamhet. Ansvarig för årets kvalitetsredovisning är Anneli Hultin, rektor Januari 2009

4 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Skolan har använts sig av samtal, observationer, enkäter och prov för att kartlägga elevernas kunskaper och trivsel. Utifrån detta har sammanställningar gjorts, vilka har analyserats av personalen på arbetslagsmöten, i tvärgrupper skola/fritids och på arbetsplatsträffar. Utvärderingar, med den lokala arbetsplanen, likabehandlingsplanen och kvalitetsredovisningen från året innan som grund, har gjorts i juni och i december. Rektor har sammanställt dokumentationen, och därefter har ett utkast av kvalitetsredovisningen gått ut till personal på remiss, för att slutligen antas i ledningsgruppen. Rektor är ytterst ansvarig. Ekonomi/Resurser Lokaler Tingvallaskolan byggdes 1973, en utbyggnad gjordes 2000 och till hösten 2006 hade skolan egna slöjdlokaler, nytt arbetsrum för personal samt nya lokaler för elevhälsan. Förutom klassrum finns mindre grupprum som också används för undervisning. Fritids har egna lokaler, varav två används under förmiddagstid till förskoleklassens verksamhet. Skolans gymnastiksal är anpassad för de lägre åldrarna. De äldre barnen har därför en del av sin idrottsundervisning förlagd i Ekillaskolan. Skolgården är ganska stor och breder ut sig i olika väderstreck. Under 2008 gjordes en upprustning av den och därför finns det ett ganska så stort utbud av lekredskap för alla åldrar. Teknik/ läromedel Totalt på skolan finns 22 stationära datorer samt 11 bärbara. I början av vårterminen 2010 väntas en utökning med 2 stationära datorer samt 12 bärbara. Det finns tre projektorer på skolan, varav två köptes in i slutet av Programvaran Easy Reader, för uppspelning av digitala talböcker och annat material i Daisyformat, köptes in som en skollicens i slutet av Även Easy Producer, en programvara som spelar upp egna producerade texter i talformat, köptes in.

5 Personal Uppgifter om personal per den 15 oktober: 2009 Kategori Individer Heltidstjänster Andel m. pedagogisk högskoleutbildning Skolledare Personal i förskoleklass Personal i fritidshem Lärare i grundskolan Övrig ped. personal Övrig personal 2 1 Summa: Elevvård Elevvårdsteamet består av skolsköterska och skolpsykolog. SLEV-möten hålls på skolan ca var annan vecka, där även rektor och specialpedagog medverkar. Skolan har ingen kurator, men kommer att göra en konsekvensbeskrivning för att påvisa det stora behovet av en kurator. Under 2009 gjordes totalt sex anmälningar till socialtjänstens barn och familjeenhet. Kompetensutveckling En lärare avslutade sina matematikstudier via lärarlyftet under våren. De flesta har under året påbörjat kompetensutveckling i PIM. Två lärare har varit på föreläsning med Björn Lindell och använder delar av hans material i sin undervisning. Tre klasslärare har gått på kommunens satsning Skriva-Läsa-Räkna. All personal har gått på en föreläsning om mångfald. Egen kompetensutveckling på skolan: Språkutveckling lärare som tidigare gått kompetensutveckling i FLIS (flerspråkighet i skolan) har hållit i möten. Samtliga klasslärare har arbetat med uppgifter i sina klasser mellan mötena. Värdegrundsarbete tvärgruppsmöten skola/fritids där dilemmafrågor har diskuteras. FAS Arbetsliv studiecirkel har påbörjats

6 Budget Den totala budgeten 2009 för hela verksamhetsområdet, förskola och skola/fritids, var i balans vid årsslutet. Detta tack vare ett ökat elevantal samt stor återhållsamhet när det gäller anskaffning av vikarier vid korttidsfrånvaro och sparsamma inköp av material För en liten skola, som Tingvallaskolan är, drabbas vi av ekonomiska förluster så snart ett barn flyttar eller byter skola. Organisationen är skör vid frånvaro av personal, vid sjukdom och semester, då det inte finns så många från den ordinarie personalen att tillgå. Det som också bidrar till svårigheter med ekonomin, är personal som är föräldralediga och återgår i tjänst vid lov, vilket ger extra kostnader. Eftersom det finns många i personalgruppen som har många semesterdagar att ta ut, så påverkar det också ekonomin, då budgeten inte tillåter att sätta in vikarier. Uppföljning av Likabehandlingsplanen Tingvallaskolan upprättade en likabehandlingsplan Planen innehöll områdena förebyggande arbete, trygghet, mobbning och kränkande behandlingar. I planen ingår även handlingsplaner för att öka elevernas trygghet och trivsel. Sedan upprättandet har planen nu reviderats två gånger. Under året har en enkät genomförts bland elever och föräldrar om hur eleverna upplever tryggheten på skolan. Resultat från föräldraenkät våren 2009 (några utvalda frågor): Hur trivs ditt/ert barn på Tingvallaskolan? Mycket bra Bra Mindre bra 30% 66% 4% Om ditt/ert barn Mycket bra Bra Mindre bra går på fritids hur trivs det där? 44% 41% 2% Alla föräldrar besvarade inte denna fråga. Jag/vi har förtroende för skola/fritids? Ja Nej 88% 12% Svarsfrekvensen var tyvärr mycket låg, endast 45% av föräldrarna lämnade in enkäten. Vi har flera tänkbara svar på varför det ser ut så: Föräldrarna är nöjda som de är Föräldrarna glömmer bort Vi är dåliga på att tydliggöra vikten av föräldrarnas synpunkter Föräldrarna förstår inte innebörden i enkäten

7 De besvarade enkäterna visar att de flesta föräldrar upplever att deras barn trivs mycket bra och bra i skolan och på fritids samt att de har förtroende för oss. De 12% som har svarat att de inte har förtroende för skola/fritids utgör sex föräldrar. Även om det är få, ser vi det som en punkt att åtgärda. Vi vill att alla föräldrar ska ha förtroende för oss. Positiva saker som lyfts fram från föräldrarna är ex.: En liten skola ger möjlighet till dialog. Ett gott samarbete råder mellan föräldrar och skola. Engagerade och duktiga pedagoger Lätt att få tag i personal Personal agerar direkt vid behov Fin skolgård Den kritik som har lyfts fram är : Maten Sjukfrånvaro och vikarieanskaffning Attityder bland barnen som ex. hårda ord, knuffar och slag Ibland svårt att få tag i rätt personal när man ringer Ibland dålig tillsyn ute Säkerheten ute bland de olika lekredskapen Resultat av elevenkät våren 2009 (några utvalda frågor): När jag kommer till skolan känns det Roligt Ganska roligt Tråkigt 45% 42% 13% När jag går ut på rast känns det Roligt Ganska roligt Tråkigt 66% 30% 4% Det finns elever Ja Nej på skolan som jag är rädd för 8% 92% Här nämns ett par elevnamn. Det händer att jag Aldrig Ibland Ofta blir retad i skolan 53% 38% 9% Vi kan inte direkt utläsa att det rör sig om allvarliga handlingar i form av ex. mobbning. Det rör sig snarare om att kamrater emellan ibland retas med varandra.

8 På lektionerna Alltid Ibland Aldrig kan jag koncentrera mig 35% 64% 1% Vi ser mycket allvarligt på att det är så många elever som endast ibland upplever att de kan koncentrera sig på lektionerna. Enkäten visar att de flesta eleverna trivs i skolan och att de tycker att det är roligt. Av de som har skrivit att de är rädda för andra barn kan vi se att det rör sig om några få. När det gäller koncentrationen, ser resultatet ungefär lika ut i alla klasser. Några av de äldre eleverna har främst nämnt vissa lektioner som är stökiga, dessa är övningsämnena som inte klasslärarna undervisar i. Följande incidenter har noterats under året: Elever har slagit, sparkat eller på annat sätt, ex. verbalt, kränkt andra barn och personal. Elever har betett sig på ett sådant störande sätt att det stört undervisningen flertalet gånger. Elever har brutit mot skolans trivselregler flertalet gånger. Elever har för personal på skolan berättat att deras föräldrar slagit dem. Föräldrar har uttryckt oro, sorg och ilska över att deras barn har varit utsatt av ett annat barn. Följande åtgärder har vidtagits för att eliminera uppkomsten av detta slag: Personal har pratat direkt med berörda elever. Personal har haft kontakt med berörda föräldrar. Trygghetsteamet har kontinuerligt träffat elever. Fritids har haft kontinuerlig handledning av specialpedagog. Anmälningar till socialtjänstens barn- och familjeenhet. Har gjorts Rektor har haft enskilda samtal med återkopplingar, med berörda föräldrar. Vi har haft nätverksträffar med föräldrar, skola/fritids, socialförvaltningen och BUP. Prioriterade områden under 2009 Tingvallaskolan har under 2009 fokuserat på: Arbeta för 100% trivsel och trygghet Arbeta för hög måluppfyllelse Språkutveckling: Då två lärare har gått utbildning gällande Flerspråkighet i skolan har lärararbetslaget arbetat med det kontinuerligt på arbetslagsmöten och med eleverna. Revidera den lokala arbetsplanen Utveckla en modell för skriftliga omdömen

9 GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR MÅL Alla i skolan, elever och vuxna, ska känna trygghet och ha en stark självkänsla. Kortsiktiga mål 2009: - Vi arbetar för att öka antalet elever som följer skolan trivselregler. - Vi arbetar för att minska antalet elever som upplever att de blir retade i skolan. ARBETET I VERKSAMHETEN Insatser och åtgärder Skolans likabehandlingsplan ligger till grund för allt värdegrundsarbete. Att arbeta för trygghet innebär såväl främjande och förebyggande arbete, som att sätta in åtgärder vid behov. Under årets gång har dialoger utifrån dilemmafrågor förts kontinuerligt bland personalen, i tvärgrupper skola/fritids. Detta för att värna om vikten av samsyn, enighet och tydlighet. Vi anser att det är mycket viktigt att all personal på skolan har samma grundinställning till värdegrundsarbetet och att alla agerar utifrån den. Genomförda klasskonferenser under vårterminen för att kartlägga behov, samt hitta gemensamma förhållningssätt kring våra elever Alla barn är allas barn. Vi har sett över och haft tillsyn i omklädningsrummen i samband med vissa idrottslektionerna. Trivselenkät genomfördes under våren bland både eleverna och föräldrarna. I slutet av vårterminen gjordes en utvärdering av värdegrundsarbetet i arbetslagen samt individuellt. Av utvärderingen framgick att personalen på Tingvallaskolan är eniga om det stora behovet av; - struktur och rutiner för skolans elever - tydliga och eniga vuxna med samsyn - kontinuerlig kontakt med vårdnadshavare/föräldrar Samtliga klasser, f-6, hade inskolningsperiod i början av höstterminen, där stor vikt las på värdegrundsarbetet. Skolår 1-3 arbetade under större delen av höstterminen med ett tema JAG som mynnade ut i en tema-fest för både barn och föräldrar samt personal. Under arbetets gång inbjöds även föräldrar med små uppdrag. Lärare i skolår 4-6 var i slutet av våren på en föreläsning med Björn Lindell, beteendevetare och utbildare med många års erfarenhet av grupputveckling, ledarskap och arbete mot våld/rasism/mobbning med inriktning på förskola/skola. Björns böcker Var går gränsen och Slåss för det goda köptes in till skolan. Dessa har använts som inspiration och underlag för värdegrundarbetet i skolår 4-6. Bland annat upprättandes ett trivselkontrakt som både elever, föräldrar och lärare skrev under i samband med höstterminens start. Ett gemensamt föräldramöte hölls i början av höstterminen, där kvällen delades upp i tre delar; 4-6, samtliga klasser och till sist f-3. Även här låg betoningen på värdegrundsarbete, trygghet, rutiner, trivsel och regler. Fritids arbetslag har haft kontinuerlig handledning av specialpedagog utifrån under hela året. Vi har upprättat en handlingsplan för barn i behov av särskilt stöd. All personal har gått på en föreläsning om mångfald. Vi har påbörjat en kartläggning av var eleverna upplever att det är

10 mest konflikter genom markeringar på inom och utomhuskartor. Fortlöpande arbete: Schemalagda Charlie-lektioner, ett värdegrundsmaterial som personalen är förtrogna med. Skolans Trygghetsteam har träffats regelbundet under året, där fokus har legat på lösningsinriktade samtal med elever som har varit i behov av stöd. Teamet består av rektor och en barnskötare från fritids. Revidering av trivselregler blev till dokumentet Så här vill vi ha det på Tingvallaskolan, vilket finns att läsa på hemsidan och i skolans informationshäfte samt har information gått ut på föräldrasamrådet. Revidering av Likabehandlingsplanen. Planen finns att läsa på hemsidan och har också har presenterats på föräldrasamrådet. Prioritering på att ha många vuxna ute på rasterna. En skolgård som inbjuder till lek. Specialpedagogiska insatser som har riktat sig till elever i behov av särskilt stöd. Samverkan med socialförvaltningen och BUP genom bland annat konsultation och nätverksträffar tillsammans med vårdnadshavare/föräldrar, samt anmälan vid misstanke om att ett barn far illa. Resultat och måluppfyllelse/analys Stora insatser läggs på värdegrundsarbetet och detta behövs. Det ställs stora krav på alla som arbetar inom skolan. Ledarskapet är något som ständigt måste erövras i klassrummet, ute på skolgården, i mötet med föräldrar etc. Tack vare de insatser som läggs på värdegrundsarbetet, kan vi se att: - de flesta eleverna trivs i skola - det finns en tillåtande atmosfär bland eleverna gällande olikheter - de flesta föräldrar är nöjda Vi kan se att det är några få elever som utsätter kamrater för: - verbala kränkningar - slag - sparkar. Detta gäller främst elever i de yngre åldrarna, vilket ger oss en fingervisning om vikten av att lägga de största resurserna just där. När det gäller de äldre eleverna är det främst regelbrott mot ex. förbud av tuggummi, mössa på inomhus, hålla skogränsen, missbruk av mobiltelefoner etc. som förekommer. Vi ser att det finns ett stort antal elever som endast kan koncentrera sig ibland på lektionerna. Vi måste därför ta reda på vad detta beror på oro i gruppen eller oro hos individen? Vikten av trygghet, strukturer och rutiner, samt vuxna som både ställer krav och tror på eleven, är av mycket stor betydelse. För en lärare som endast kommer till skolan vid ett tillfälle under en

11 skolvecka (musik och slöjd), är det naturligtvis svårare att upprätthålla. Socialförvaltningen har i de flesta fall gjort utredningar efter våra anmälningar, vilket i sin tur har lett till att några elever och familjer har fått hjälp. Åtgärder för utveckling Vi ska revidera vår likabehandlingsplan och lokala arbetsplan under våren Vi ska arbeta än mer med att implementera likabehandlingsplanen, dokumentet Så här vill vi ha det på Tingvallaskolan och vår lokala arbetsplan, såväl i personalgruppen som i klasserna. Vi ska arbeta för att få en högre svarsfrekvens bland föräldrarna när det gäller trivselenkäten. Vi ska analysera resultaten av enkäterna på ett bättre sätt (elev/ föräldra, inom- och utomhuskartorna). Vi ska arbeta än mer för ett samarbete med föräldrarna. Vi ska samverka mer med de ämneslärare som undervisar i bild, slöjd, idrott och musik. Vi ska skriva en konsekvensbeskrivning för att tydliggöra behovet av en kurator på vår skola. Alla ska vara goda förebilder för varandra, värna om närmiljön och känna omsorg om allt levande, Kortsiktiga mål 2009: - Vi tar tillvara våra olikheter och ökar samhörigheten. - Vi planerar och genomför att nytt tema inom Grön flagg, Insatser och åtgärder Vi har haft storsamlingar kontinuerligt under året, dock mer sällan under höstterminen. I tvärgrupper skola/fritids har personalen fört dialog kring vilka förhållningssätt som ska råda på vår skola. Förskoleklassen har arbetat med Hoppets Stjärna och deras material. Skolår 1-3 har arbetet med tema JAG under hösten. Samtliga klasser har arbetat med Charlie. Fortsatt arbete enligt handlingsplanen för temat Kretsloppet. Handlingsplan för ett nytt tema gällande Grön flagg, Vattenresurser, har upprättats och skickats in. Resultat och måluppfyllelse/analys Eleverna på skolan har tagit emot nya elever på ett välkomnande sätt. Vi har inte helt levt efter vår handlingsplan Kretsloppet gällande Grön flagg och behöver därför aktualisera temat Åtgärder för utveckling Vi ska återuppta storsamlingar en gång i månaden. Vi ska införa någon form av faddersystem där äldre elever tar ansvar för yngre. Vi ska synliggöra vårt värdegrundsarbete med tavlor i klassrum, entréer och personalrum samt på vår hemsida.

12 Vi ska skriva en rapport gällande Grön flagg och temat Vattenresurser samt skicka in den. Vi ska synliggöra vårt Grön flagg arbete. INFLYTANDE OCH DELAKTIGHET MÅL Elever ska med ökad mognad ha inflytande över och ta ansvar för sitt eget lärande. Kortsiktigt mål 2009: - Vi ska få fler elever delaktiga. ARBETET I VERKSAMHETEN Insatser och åtgärder De yngre eleverna har utifrån givna ramar fått vara med och bestämma arbetssätt. Vi har blivit bättre på att presentera mål inför ett arbetsområde eller en lektion, i dialog med eleverna, samt göra utvärderingar. Eleverna har haft någon form av schemalagd elevens val, där varje elev har getts möjlighet att vara med och påverka ämnesval, innehåll och arbetssätt. Utifrån utvärderingarna av elevens val har upplägg och arbetssätt förändrats under året. Med stigande ålder och ökad mognad har eleverna fått alltmer inflytande över sin undervisning gällande innehåll och metoder. Resultat och måluppfyllelse/analys I skolår 1-3 får eleverna välja ex. arbetsböcker och läseböcker. Dock är vi långt ifrån där vi skulle vilja vara när det gäller delaktighet, inflytande och ansvarstagande. Åtgärder för utveckling Vi behöver utveckla former för att: - bli tydligare på att ge eleverna god kännedom om skolans mål - erbjuda och träna eleverna i olika arbetssätt/studietekniker, så att de på ett mer delaktigt sätt kan vara med och bestämma hur målen ska nås Elever ska kunna föra demokratiska samtal. Kortsiktigt mål 2009: - Elever ska kunna delta i demokratiska samtal. Insatser och åtgärder Barnen har dagligen tränat på att föra samtal och lyssna på andra vid ex samlingar, klassråd och redovisningar. Alla klasser har haft klassråd kontinuerligt. I de yngre åldrarna har en elev varit ordförande och läraren sekreterare och i de äldre åldrarna har två elever tagit hand om att vara ordförande och sekreterare. Elevrådet som består av representanter från f-skolår 6 har haft möte ca var tredje vecka. Alla elever har en IUP som kontinuerligt har följts upp på individuella utvecklingssamtal med lärare, elev och förälder. Åtgärdsprogram har upprättats då skolan har bedömt att eleven riskerat att inte nå målen/inte har nått målen. I upprättandet har lärare, elev och förälder varit delaktiga, likaså vid uppföljning. Resultat och måluppfyllelse/analys

13 Eleverna har fått rutin på klassråden. Genom ordföranderollen ges möjligheten till att träna på att lyssna, fördela ordet samt tala själv. Åtgärder för utveckling Fortsatt arbete med klassråd/elevråd: - arbeta för att de innehållsmässiga ska vara mer riktade mot skolans mål och klassens arbete. - kallelse i god tid före elevrådsmöten - minnesanteckningar/protokoll snart efter varje elevråd LÄRANDE MÅL Elever ska känna nyfikenhet och motivation till lärandet. ARBETET I VERKSAMHETEN Insatser och åtgärder Vi har låtit eleverna utveckla sin egen fantasi och sitt skapande genom ex. samarbete med kulturskolan. Vi har samarbetat med naturskolan kring Klimatgreppet. Vi har arbetat med storyline. Skolår 1-3 har arbetat med teman som mynnat ut i temafester. Vi har arbetat med NoT-lådor. Resultat och måluppfyllelse/analys Vi kan tydligt se att nyfikenheten och motivationen ökar bland eleverna då vi tar tillvara på både våra egna olika kompetenser samt kompetenser utifrån. Vi ser även en koppling till att vi tillvaratar elevernas resurser, ex. då vi arbetar med storyline. Åtgärder för utveckling Vi fortsätter i samma anda. Vi har köpt in ytterligare två projektorer för att använda i skolarbetet. Vi ska använda samtliga datorer på ett effektivare sätt i undervisningen. Alla elever ska nå målen i nationella och lokala styrdokument. Kortsiktiga mål 2009: - Vi ska få fler elever att nå målen i svenska/svenska som andra språk Insatser och åtgärder Förskoleklassen har lagt stort fokus på att arbeta enligt Bornholmsmodellen då det gäller språkutveckling, fokus på grundläggande matematiska begrepp samt fokus omvärldskunskap.

14 gällande läsförståelse. - Vi ska få fler elever att nå målen i idrott gällande simning och orientering. - Alla elever som riskerar att inte nå målen ska få upprättat åtgärdsprogram. IUP upprättas för alla elever Skolår 1-6 har haft: - schemalagda läspass, tyst läsning och högläsning - fasta läsläxor - arbete med läsförståelse Under vårterminen ingick en del elever i läsgrupper tillsammans med resurslärare. En lärare som gick utbildning Flerspråkighet i skolan har hållit i lärarmöten kontinuerligt, där uppgifter delats ut till samtliga klasslärare att arbeta med i klasserna. Ett sådant har varit Vad står mellan raderna. Tre klasslärare har fått kompetensutveckling genom kommunens satsning Läsa-Skriva- Räkna. Skolår 3-6 arbetade under våren med Skogsäventyret, anordnat av svenska orienteringsförbundet, med final på Skansen. Skolår 5 har haft hem- och konsumentkunskap på närliggande skola, Ekilla, under höstterminen. Vi har utvecklat en enkel modell gällande skriftliga omdömen. Resultat och måluppfyllelse/analys Vi kan ännu inte se några tydliga resultat av vår extra satsning på läsförståelse. Det här är ett gemensamt arbete för hela skolan som tar tid. Grunden läggs redan i förskolan och byggs sedan vidare. Vårt hopp är att kunna utläsa resultat redan efter 2010:s ämnesprov i svenska och svenska som andra språk. Vi funderar över hur vi ska få en bättre struktur på simskolan, då det ofta är samma elever som både är i behov av simundervisning som extra resurser gällande andra ämnesområden. Åtgärder för utveckling Vi fortsätter att arbeta i studiecirkelform med språkutveckling där en lärare lägger upp möten och uppgifter. En satsning utifrån kompetensutvecklingen Läsa-Skriva-Räkna enligt följande: Skolår 1 Kodknäckarna

15 Skolår 2 Läsförståelseprojekt Skolår 3 Lästips för olika LUS-nivåer + ämnesprov Vi kommer att ha ett föräldramöte i januari 2010 med information om samtliga satsningar samt work-shops. Samtliga klasser skolår 1-6 kommer att delta i Kulturrådets bokjury där vi läser böcker ur barnbokskatalogen och röstar fram en vinnare. Vi funderar över hur vi ska bygga vidare med speciella projekt i skolår fyra, fem och sex. När det gäller matematik kommer vi att satsa på inköp av material för att kunna bygga upp ett matematikrum. Troligtvis kommer det att ligga i anslutning till textilslöjdssalen. Eftersom den endast nyttjas en dag i veckan skulle vi kunna använda den de ytterligare fyra dagarna som en matteverkstad. Vi ska med hjälp av inköpt skollicens av programvarorna Easy reader och Easy producer anpassa undervisningen för de elever som är i behov av kompensatoriska hjälpmedel. Trots att vi blivit bättre på att tydliggöra mål och krav för eleverna, samt att stöd har getts till elever som riskerar att inte nå målen, når inte alla eleverna de nationella och lokala målen. Vi behöver bli än bättre på att: - upprätta åtgärdsprogram med mål enligt SMART (specifika, mätbara, accepterande, realistiska, tidsanpassade) - analysera resultat, samt lägga upp undervisningen (innehåll och metoder) utifrån dessa - använda pedagogernas olika kompetenser och se över klassgränserna

16 HÄLSA MÅL Verksamheten ska genomsyras av trygghet och arbetsro. ARBETET I VERKSAMHETEN Insatser och åtgärder Se under Grundläggande värderingar. Resultat och måluppfyllelse/analys Se under Grundläggande värderingar. Vi strävar efter att alla på skolan, barn och vuxna, lever sunt och har en god hälsa. Kortsiktiga mål 2009: - Ge elever kunskap om vikten av sund och god hälsa. - Ge elever en positiv upplevelse av lek och rörelse. Åtgärder för utveckling Se under Grundläggande värderingar. Insatser och åtgärder Vi har schemalagt promenader för alla klasser. Alla klasser har idrott med behörig idrottslärare. Vi har Röris och Hjärngympa bland de yngre barnen. Vi uppmuntrar att alla barn ska ta med sig frukt samt våga smaka på all mat som serveras till lunch. En klass har infört att bjuda på en födelsedagslek istället för fika när någon fyller år. Vi har tagit bort kryddor med E-tillsatser. Vi har ANT-arbete i skolår 6. Vi har genomfört ett samarbete med Circonova under våren. Resultat och måluppfyllelse/analys Vi upplever att vi har friska elever på skolan och att sjukfrånvaron är relativt låg. Detsamma gäller personalen, vi har en hög frisknärvaro bland de flesta, och en hög sjukfrånvaro endast bland några få. Vi upplever att eleverna äter färre grönsaker nu än tidigare. Åtgärder för utveckling Vi fortsätter med ovan nämnda saker. Vi planerar att återinföra visningstallrik enligt tallriksmodellen igen för att få eleverna att äta mer grönsaker.

17 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Nationella prov och bedömning i år 3 Nationella prov år 3 Andel elever (i %) som nått godkänt resultat på samtliga delprov i respektive ämne Vt år Antal elever Andel elever som når målen i ma, sv/sva Andel flickor som når målen i ma, sv/sva Andel pojkar som når målen i ma, sv/sva Godkänt i matematik Godkänt i svenska Godkänt i svenska som andraspråk Ej godkänt i ma och sv/sva Skolår 3 - Andel elever, (i %) som bedöms nå målen i matematik, svenska och svenska som andraspråk för år 3 enligt de nationella kursplanerna Vt år Antal elever Andel elever som når målen i ma, sv/sva Matematik Svenska Svenska som andraspråk Ht år Antal elever Andel elever som når målen i ma, sv/sva Matematik Svenska Svenska som andraspråk Andel elever, (i %),som bedöms nå målen enligt kursplanerna med avstämning i Sigtuna kommuns Kunskapsbedömning kravnivåer och bedömningskriterier Vt Antal NO Bild Engelska Idrott Matematik Musik och år elever Teknik SO Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Ht Antal NO Bild Engelska Idrott Matematik Musik och år elever Teknik SO Slöjd Svenska Svenska som andraspråk

18 *Fr o m höstterminen 2008 gäller nationella uppnåendemål för matematik, svenska och svenska som andraspråk för år 3. Nationella prov och bedömning i år 5 Nationella prov år 5 Andel elever (i %) som nått godkänt resultat på samtliga delprov i respektive ämne Vt år Andel elever som når målen i eng, ma, sv/sva Andel flickor som når målen i eng, ma, sv/sva Andel pojkar som når målen i eng, ma, sv/sva Godkänt i engelska Godkänt i matematik Godkänt i svenska Godkänt i svenska som andraspråk Ej godkänt i eng, ma och sv/sva Saknar Saknar Saknar Saknar info. info. info. info Skolår 5 Andel elever (i %) som bedöms nå målen i år 5 enligt de nationella kursplanerna Antal elever Bd En Hk Id Ma Mu Bi Fy Ke Ge Hi Re Sh Sl Sv Sva Tk Tm /Tx Vt st Vt Vt Vt 06 Antal elever Bd En Hk Id Ma Mu Bi Fy Ke Ge Hi Re Sh Tm/Tx Sv Sva Tk Ht Ht st Ht Ht Bedömning i år 6 Skolår 6 Andel elever (i %) som bedöms nå målen enligt kursplanerna med avstämning i Sigtuna kommuns Kunskapsbedömning kravnivåer och bedömningskriterier Antal elever Bd En Hk Id Ma Mu Bi Fy Ke Ge Hi Re Sh Tm/Tx Sv Sva Tk Vt st Vt Vt

19 Antal elever Bd En Hk Id Ma Mu Bi Fy Ke Ge Hi Re Sh Tm/Tx Sv Sva Tk Ht st Ht st Ht Ht Bedömning och analys av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Skolan har under året lyckats med att förbättra resultaten inom engelska, matematik och svenska som andra språk, men fortfarande återstår arbete med att: Inom engelska utveckla elevernas muntliga språkkunskaper samt öka kvalitén på egna producerade texter Inom matematik utveckla eleverna förtrogenhet i att välja mellan och använda de fyra räknesätten vid ex. problemlösning Inom svenska/svenska som andra språk öka elevernas läsförståelse samt utveckla elevernas förmåga att uttrycka sig i skrift Resultatförbättringen antas bero på följande: Inom engelska har undervisning i halvklass prioriterats under våren. Inom matematik har vi under åren bytt ut och anpassat läromedlen samt fokuserat på valda moment inom matematiken utifrån resultat/analys av ämnesproven. Skolan har satsat på språkutvecklande arbetssätt i alla klasser skolår 1-6 genom att arbeta med materialet Mellan raderna lättläst och Vad står det mellan raderna. Reflektion: Vi funderar mycket över hur objektiva bedömningarna av ämnesproven är. Det finns en risk att de blir subjektiva. Därför är det viktigt att vi skapar utrymme för gemensamma möten där vi tillsammans rättar och bedömer prov. Åtgärder för förbättring 1. För att öka elevernas matematiska kunskaper kommer vi att satsa på inköp av material för att göra i ordning ett matterum. Där ska finnas all nödvändig material för att kunna arbeta laborativt och konkret. 2. För att öka elevernas kunskaper i svenska/svenska som andra språk kommer vi att rikta olika satsningar på olika skolår (se under Lärande/Åtgärder för utveckling). Vi ska också ha ett par möten förskoleklasslärare, klasslärare skolår 1-6 och specialpedagog för att analysera tidigare resultat i ämnesproven, och utifrån dessa se över hur vi i alla klasser på olika nivåer kan arbeta mot de nationella målen för skolår 3 och 5.

20 Inför 2010 kommer skolan att satsa på följande områden: 100 % trivsel och trygghet - Inför hösten 2010 planerar vi någon form av faddersystem för sexorna. Arbeta för hög måluppfyllelse: - Språkutvecklande arbetssätt - Matematik laborativ och konkret problemlösning, de fyra räknesättens användande