Kvalitetsredovisning för läsåret

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning för läsåret"

Transkript

1 BILDNINGS- FÖRVALTNINGEN DALSTORP- SKOLAN Kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010

2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning Beskrivning av verksamheten Beskrivning hur ni organiserar arbetet Detta minns vi särskilt under året Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 6 3 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts för att förbättra verksamheten. 7 4 Förutsättningar Elever och personal Ekonomiska resurser Materiella resurser Arbetet i verksamheten Normer och värden Våra egna mål för 09/10: Uppföljning av Likabehandlingsplanen Redovisning av elevenkäter och attitydundersökning angående normer och värden Utveckling och lärande Utbildningsresultat åk Delaktighet och inflytande Våra egna mål 09/10: Redovisning av andra resultat från enkäterna angående elevansvar och elevinflytande Samverkan Bedömning och betygsättning Redovisning av arbetet med kvalitetssäkring av bedömning och betygsättning Redovisning av arbetet för elever i behov av särskilt stöd Resurser: Organisering av stödet och lärandet: Personalens kompetens och tillgänglighet: Redovisning av genomförda åtgärder för anpassning av skolmiljö och undervisning till elever med olika förutsättningar ( t.ex funktionshinder)?...24

3 5.6.5 I vilken utsträckning elever i behov av särskilt stöd får det stöd de behöver? Redovisning av kompetensutvecklingsinsatser 26 7 Helhetsbedömning 28

4 1 Verksamhetsbeskrivning Beskrivning av verksamheten På Dalstorpsskolan går elever från Dalstorp, Ölsremma och Hulared med omnejd. Upptagningsområdet är präglat av landsbygd och den tillverkningsindustri som finns i både Dalstorp och Ölsremma. En relativt stabil social struktur finns i dessa samhällen med liten in - och utflyttning Beskrivning hur ni organiserar arbetet På Dalstorpskolan finns ett arbetslag och undervisningen har under året bedrivits åldershomogent Detta minns vi särskilt under året v 34. Två av pedagogerna var på e-twinning på Malta. År 5 har under läsåret arbetat tillsammans med en skola på Irland i ett e-twinningprojekt. Höstterminen -09. Praktisk matematik av Navetpedagoger för elever i årskurs 1-3. Fortbildning med skolgårdsmatematik och utematematik för personalen. v 36. Skoljoggen för hela skolan. Efter uppvärmning på fotbollsplanen sprang F-2 valfritt antal varv runt lilla maran. Årskurs 3-6 joggade runt Sjölunds udde. v 37. I Grekland hölls en EU-baserad dramakurs. En pedagog deltog från Dalstorp. v 38. Ro 3 i friidrott för åk 4 6. Dalstorpskolan arrangerade. v 39. Temadag naturen, där eleverna var uppdelade i grupper från F-6. Det skapades konstverk av naturens tillgångar. Dessa ställdes sedan ut i korridorerna. Lärarna illustrerade Bergakungens sal som introduktion för eleverna. v 40. Kommunmästerskap i friidrott för samtliga kommunens elever i åk 4-6 arrangerades i Limmared. v 43. Ungdomsspel i Borås för funktionshindrade elever. Våra elever deltog med bravur och får tävla vidare på vt -10 i Falköping. v 44. Pedagogerna i området påbörjade PUG-utbildning (COPE-projekt för lärare). Sparbanken sponsrar projektet. v 45. Teater framförd av kulturskolans elever. v 46. Temadag Sopor. Eleverna fick uppdraget att återvinna förbrukade artiklar till t.ex spel eller något användbart. Lärarna inspirerade eleverna genom att starta upp med en liten föreställning om Sopberget. v 48. Det nya programmet från INFO Mentor var klart att tas i bruk. För första gången skickades elevens omdöme ut innan terminsslutet. 4

5 v 50. Julpysseldag för F-6 i blandade grupper. Grupperna stannade i ett och samma klassrum med sitt pyssel. De vidareutvecklade bl. a sina naturalster genom att dekorera dem inför jul. v 50. Personalen firade av skolassistenten som slutade efter 36 år på skolan. v 50. Skolans traditionella luciafirande i kyrkan. År 6 ansvarade för luciatåget. v 51. Dans runt granen. I år dansades det runt granen på skolgården. Musik spelades från CD-spelare. v 2. vi startade vi upp terminen med att ha utvecklingssamtal med föräldrarna och att göra den framåtsyftande delen av IUP:en. v 3.Två pedagoger var i England för att planera upp ett projekt på skolan tillsammans med 12 andra länder. Januari februari. Skridskoåkning på bandyplan. Föräldrar i brandkåren spolade till fin is som vi hade mycket glädje av både på friluftsdag (v. 3) och på idrottslektionen. Tillgången på snö var fantastisk denna vinter, så det blev även en hel del skidåkning. v 5. 6:an deltog i Fair play cup i fotboll i Gällstad. De spelade bra men gick inte vidare. v. 8 den 25/2 var F-klassen på teater i Grimsås och såg Leoparden som tappade en fläck. Vårterminen Besök på Navet i Borås. F: matematik, år 1: experiment med draken Berta, år 2: rymdtema, år 3: matematik, år 4: matematik, år 5: tema-brand och år 6: matematik. År 3-4 kombinerade sin resa med att gå på datautställning på Borås Museum. V 16. Framtidsfrömässan i Göteborg (år4). Besök på Universeum och utställning av de uppfinningar barnen konstruerat på Världskulturmuséet. April. Under några veckor i april spelades bästa fyran i pingis. Dalstorp kvalificerade sig till regionsfinal i Västergötland. Där kom de på 3:e plats. 4 maj. 6:ornas musikal Rocken rollers Club. Den spelade upp för föräldrar och närstående på kvällen och för eleverna i skolan dan efter innan vi åkte på teaterresa. 6-årsboken för läsåret hette Riddar Rakel och de tre stordåden.. Avslutning skedde i Tranemo den 4/5. Då var det bokparad och avslutningsfest för alla kommunens 6-åringar i Tranemo. 5 maj Teater för 4-6 i Borås. Vi såg Askungen i ny tappning. Biblioteket stod för buss och inträde. Samtidigt fick vi ett besök på Borås Textilmuseum. Vi var indelade i olika grupper. 19 maj. År 1-3 såg teaterföreställningen Hoppsan Daff Daff med Cirkus Elvira. En uppskattad enmansteater med en man som kunde cykla på en konstig cykel på flera olika sätt. Han trollade, gick, cyklade och dansade på lina samt jonglerade. Han hade också många underfundiga skämt. 5

6 v 21. Två elever gick till final i Falköping i friidrott. Där blev det en femteplacering i höjdhopp och en fjärdeplacering i kast samt en delad fjärdeplacering i längd. v 22. Temadagar torsdag och fredag v 22 Torsdag var det olika stationer runt skolan. Eld och pinnbröd hemkunskap, no, Allemansrätt och ätliga växter i skogen idrott, so och no, Matte i skogen matte, Konst i naturen bild, Skogen no, matte, geografi. Mat serverades på skolan. Fredag den traditionella gå runt sjön-dagen. Detta läsår hade eleverna i år 6 gjort stationer. Mat serverades utmed banan. v 23. Temadagar måndag och tisdag Måndag: Berättelser kring en stubbe i skogen runt Dalshov berättelser från förr, tre personer hade inbjudits att berätta. Olika lekar genomfördes. Sagor och myter från andra kulturer berättades. Barnen berättade egna sagor eller berättelser med hjälp av en berättarpinne. Vissa hade med sig någon sak som de illustrerade till sin berättelse. Mat serverades vid Dalshov Tisdag: F-1 hade samarbetsövningar. År 2 åkte på utflykt till Grimsås för att bada och spela minigolf. Lunch serverades i Grimsåsskolan. År 3-6 cyklade till Ljungsarp för orientering och bad. 2 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Till grund för skolans kvalitetsredovisning ligger uppföljning av den egna utvecklingsplanen för året. Resultatunderlag har tagits fram med hjälp av enkäter, diagnoser, statistik, egna utvärderingar och självvärderingar. Bildningsförvaltningens enkätundersökningar ligger också till grund för redovisningen. Vi har försökt dela upp arbetsbördan kring kvalitetsredovisningen. Många delar är svåra att skriva kontinuerligt under läsåret. 6

7 3 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts för att förbättra verksamheten. Kollegiet har deltagit i kursen PUG, att hantera elever och kolleger på ett bra sätt. Detta för att få ett gemensamt förhållningssätt. En av oss har deltagit i ett utvecklingsprojekt i matematik så att vi fått lite kunskap om nya rön vad som krävs för att barnen ska bli bättre i matematik och hur vi diagnostiserar detta med hjälp av utvärderingsverktyget Diamant. Vi har fått del av projektpengar för läsa skriva räkna i de lägre årskurserna. Pengarna användes för ett projekt tillsammans med Navet. Lärare därifrån kom ut till oss och hade praktisk matematik med barnen. Pengar har också gått till en pedagog som stöttar läsning i år 1,2 och 3. 4 Förutsättningar 4.1 Elever och personal 2006/ / / /2010 Antalet elever totalt Därav elever i förskoleklass Antalet lärare (heltidstjänster) per 100 elever exkl.fskl 7,62 8,58 9,22 8,33 Antalet lärare (heltidstjänster) per 100 elever i fskl 6,16 7,37 4,50 5,45 7

8 4.2 Ekonomiska resurser 2009 hade vi kr i läromedelsanslag inklusive idrott och musik. Vi klarade att hålla budgeten genom att omfördela mellan de olika kontona. Inför budgetåret 2010 har anslagen minskats med kr, vilket innebär ca 100 kr mindre per elev. Studiebesök Skolbibliotek Navet Förbrukningsmaterial Läromedel inkl idrott/ musik Trivselpengar 2100 Slöjd, hemkunskap och specialundervisning ligger centralt på verksamhet 1165 (Ledningskonto) samt 1130 (Elevvård) Kopieringsavtal, kostnad för toner och papper sköts centralt. 4.3 Materiella resurser Resultat och analys: Vi har fått nya markiser till klassrummen i den äldre byggnaden samt mörkläggningsgardiner i matsalen. Två långa bildkablar har införskaffats till kanonerna. Ingenting har hänt med skolans lokaler sedan föregående år så de är fortsatt mycket slitna. Alla elever har läromedel som i viss mån är individanpassat. Ett klassrum har utrustats med en smartboard och användandet av den för klassen som finns där är mycket positivt. För övrigt har inte eleverna tillräcklig tillgång till datorer för att utföra sina arbetsuppgifter. Eleverna lånar böcker till tyst läsning. Alla elever har tillgång att låna böcker i biblioteket, men vissa elever tycker att det är otrevligt att gå ner i källaren. Böckerna står i bokstavsordning efter författare och blir på det sättet lättare att hitta för eleverna om de letar efter en speciell bok. Det finns även pärmar där alla inköpta böcker finns att hitta. Bokhyllor har köpts in för att kunna få bättre plats till faktaböckerna samt till CD-skivor. (Dessa är tomma i källaren, men finns sedan att hämta i personalrummet). Eleverna har lånat hem en del av dessa och klassläraren skriver upp på en lista vilka skivor eleven har lånat. Boklånefrekvensen varierar från klass till klass. Vi har inget riktigt bra lånesystem, men det gäller att klassläraren skriver upp vilka böcker som lånas hem. Boklån på bokbussen har fungerat bra och uppskattats av barnen. Bokbussen har kommit till skolan varannan vecka under vårterminen. Gamla skolböcker från förr har tagits omhand och ska få en egen bokhylla för att vi ska få kunskap om hur böckerna såg ut förr. Eleverna har haft bokprat om nyinköpta böcker och det har fungerat och gett inspiration till att läsa nya böcker. 8

9 I vilken utsträckning alla elever har tillgång till ändamålsenliga lokaler. Eleverna har plats i skolan och ändamålsenliga möbler. Många elever är dock i behov av en egen plats/bord i klassrummet och det finns inte att tillgå. Skolan har i dagsläget ingen ändamålsenlig musik- samt hemkunskapssal. Musiklokalen är för liten för att genomföra olika grupp/rörelseövningar. Mycket tid går åt till resor för att bedriva hemkunskap i Tranemo. P.g.a. att vi inte har tillgång till ordentliga diskbänkar i nedre korridoren (gamla byggnaden) så är det svårt att genomföra olika moment inom bild, NO och matte. Åtgärder för fortsatt utveckling: Vi arbetar för att få en fungerande musik- samt hemkunskapssal. Diskbänk behöver installeras omgående i nedre korridoren för att uppfylla målen i matematik, NO och bild. Önskemål finns om att varje elev har tillgång till ett eget arbetsbord. IT-stöd och Datorer Nuläge På Dalstorpskolan har vi idag 28 st datorer, 17st av dessa är datorer som är tillgängliga för elever. De andra datorerna är för all personal på Dalstorpskolan, så som lärare, expedition, specialpedagog, vaktmästare, lokalvårdare och kökspersonal. De 17 elevdatorerna är placerade i klassrummen samt i vårt grupprum på 2:a våning. Sedan har vi även 8 st så kallade TS datorer som inte är inkopplade på nätverket, vissa har dock internetuppkoppling och på någon finns det även möjlighet att skriva ut. Vi har tillgång till sex skrivare varav en är vår kopiator och används mer än de andra. På lärarrummet finns en färgskrivare sedan är de andra skrivarna placerade i klassrummen eller på vår expedition. Undervisningsdatorer 2007/ / /2011 Antalet datorer för elevbruk (exkl. Tragetondatorer ) Antalet elever per undervisningsdator 5,7 5,6 5 Resultat : Vi har inte tillräckligt med datorer. Det är svårt att ordna undervisning när eleverna är utspridda över hela skolan. Det har under terminen bytts ut stora skärmar till plattskärmar, detta arbete bör fortsätta. Datorer under serviceavtal har också bytts ut. 9

10 Analys: Våra sju datorer som är skrivardatorer fyller inte sin funktion. Dessa datorer väljer man att använda i sista hand eftersom det är mycket strul med dem, de känns inte pålitliga och ibland går det inte ens att logga in. Eleverna kommer inte åt sin eris på dessa datorer, detta gör att de är oanvändbara för de äldre barnen. Datarummet har tyvärr inte blivit den tillgång vi trodde det skulle bli och vi kommer därför att slänga våra 4 TS datorer i datarummet. Vi ser fortfarande att det kanske inte vore så dumt med ett väl fungerande datarum, men med fullt utrustade stationära datorer. Här skulle vi lärare kunna visa elever i helklass eller halvklass hur de ska gå till väga. Via en kanon eller smartboard är det lätt att följa med vad lärarna gör och eleverna kan då göra likadant. Vi har under terminen bytt ut de datorer som ingår i serviceavtalet, detta kommer bli ett lyft för verksamheten. Vi har även köpt in 3 st plattskärmar som vi placerat ut vid några arbetsplatser. Behovet av plattskärmar är fortfarande stort och skulle underlätta mycket vid många av våra trånga arbetsplatser. De flesta datorer som är användbara (17st nätverksdatorer) är utspridda i olika klassrum och är därför svårtillgängliga. När dessa väl används så störs eleverna och lärarna i det berörda klassrummet. Det är också svårt som lärare att få en överblick över eleverna samt att hjälpa de som behöver hjälp. Behovet av en slöjddator är stort. Det borde gå att placera en dator i anslutning till slöjdsalarna. Det bästa vore kanske att placera en dator i en av salarna. Vi funderar på att köpa in bärbara datorer till området som skulle kunna användas till datorkörkort eller liknande. Kanske går det även att installera pedagogiska program på dessa. En ny bärbar dator med ett mobilt bredband önskas, kanske skulle det gå att använda befintliga datorer om det bara finns tillgång till trådlöst nätverk. Vi behöver en fast kanon till något av klassrummen år 3 eller år 4 för att vi spontant kan ha dessa i vår undervisning. När vi använder kanonen i klassrummet så saknar vi ofta en bra ljudanläggning. Det är svårt att höra vad som sägs via de små datorhögtalarna, ljudet blir skrapigt och det ekar. Under terminen har vi ordnat så att alla lärare och elever har fått tillgång till NE hemifrån, detta kommer att underlätta skolarbetet. Det enda som varje elev eller lärare ska göra är att ansöka om medlemskap på deras hemsida (www.ne.se). Kanske ska vi gå ut i månadsbrev hur eleverna går tillväga när de ska logga in? Åtgärder för fortsatt utveckling: Högre datortäthet. (Gärna fler bärbara datorer) 10

11 Trådlöst nätverk Vi önskar att få en Smartboard eller i alla fall en kanon till varje klassrum för att på ett lätt sätt använda den nya tekniken och dess möjligheter. För att kunna använda våra kanoner till fullo så borde vi satsa på några stationära högtalare till klassrummen så att ljudet blir tillfredställande vid filmvisning och redovisningar. Information till elever och vårdnadshavare om NE. 5 Arbetet i verksamheten 5.1 Normer och värden Utdrag ur Lpo 94 Skolan skall aktivt medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Alla som arbetar i skolan skall: medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Bildningsplanens mål: Normer och värden Alla blir sedda och respekterade Alla känner trygghet, tillit och trivsel. 11

12 5.1.1 Våra egna mål för 09/10: Åtgärder/ insatser för att nå målet: Vi har deltagit i PUG-kursen vid nio tillfällen under läsåret. Sedan februari har vi haft tillgång till en kurator på skolan dit eleverna kunnat vända sig. Skolpsykolog har funnits hos oss under hela läsåret. Resultat: Vi har alla deltagit i PUG-kursen och detta har öppnat för samtal och gemensam samsyn/bemötande av elever. Kuratorn har varit tillgänglig för våra elever och barnen som berörs går gärna dit. Skolpsykologen har gjort ett par utredningar och pratat med barn och föräldrar. Han har också erbjudit handledning för oss lärare. Han har även gjort besök i klassrum för att skapa en bild av vår arbetssituation. Analys och bedömning av måluppfyllelse PUG-kursen har bidragit med att vi tänker mer på att positivt förstärka eleverna. Kursen har varit en injektion för oss att fortsätta diskutera hur vi hanterar enskilda elever. Åtgärder för fortsatt utveckling: Vi börjar läsåret med värdegrundsarbete med utgångspunkt från vår behållning av PUG kursen Uppföljning av Likabehandlingsplanen Resultat: Vi har under året utarbetat en elev- och föräldravänlig version av Likabehandlingsplanen. Det var tänkt att vi skulle presentera den för föräldrar och barn någon gång under vårterminen detta har dock inte hunnits med. Vi har under året använt oss av planen vid ett par tillfällen. Analys: Vi upplever inte Likabehandligngsplanen som ett levande dokument. Det tas fram de gånger som vi behöver utreda någon oegentlighet som kan härröras ur detta dokument. EQ övningar genomförs regelbundet i alla klasser (ca en gång var fjortonde dag). Utöver det så utreds alltid konflikter som uppstår mellan elever med samtal och diskussioner med de inblandade. 12

13 Åtgärder för fortsatt utveckling: Under höstterminen ska planen presenteras för barn och föräldrar på ett föräldramöte. Vi bör också i kollegiet med viss regelbundenhet diskutera innehållet för att alltid vara medvetna om vad som står där Redovisning av elevenkäter och attitydundersökning angående normer och värden. Resultat: Trivselenkäten HT 2009 Trivselenkäten genomfördes i oktober i alla klasser. De flesta elever (99 %) anger att de trivs bra eller mycket bra i klassen. Men trots dessa goda siffror så är det ändå ca 20 % av eleverna som upplever att det finns någon eller några i klassen som andra elever ofta är dumma mot. 24 % upplever inte att de kan äta i lugn och ro i matsalen. 96% av eleverna tycker att det går bra eller mycket bra att arbeta i klassrummet medan resterande 4% inte tycker att det går så bra. På rasterna är det ca 18% som upplever att de inte får vara med i lek eller spel. Det finns de elever (5,6%) som t.o.m. är rädda på rasterna men de allra flesta upplever att de inte känner någon rädsla. VT 2010 Positivt även för denna termin är att de allra flesta elever (120 st av 122) trivs bra eller mycket bra i skolan. Endast två elever upplever att den inte trivs så bra i skolan eller i klassen. 22 % av eleverna upplever dock att det finns andra klasskamrater som är utsatta för någon typ av kränkande behandling. Det finns elever (9 %) som ibland är rädda på rasterna, en elev är t.o.m. ofta rädd på rasterna. Men de allra flesta känner aldrig någon rädsla. Ingen av eleverna känner att de aldrig får vara med vid lek och spel på rasterna. Däremot är det 15 % som känner att de ibland inte får lov att vara med. Många elever (38 %) känner att de inte kan äta i lugn och ro i vår matsal. Hela 27 % av eleverna upplever att de bara ibland kan arbeta koncentrerat medan 2 % anger att de inte alls kan arbeta koncentrerat. Attitydundersökningen Den gemensam attitydundersökning för bildningsförvaltningens elever i årskurs 3 och 6 påvisar samma resultat. 13

14 Analys: Mycket kan spela in när enkäten görs. Många elever kan vara påverkade av vad som hänt på rasten/lektionen precis innan. Att vissa barn känner sig rädda på rasterna sätter vi i samband med att en del elever har en tuff yttre attityd mot varandra oavsett ålder. Det förekommer mycket svordomar när eleverna pratar eller säger något till varandra, tyvärr som ett naturligt inslag i deras vokabulär. Vi måste fortsätta prata med barnen om hur de bemöter varandra. Anmärkningsvärt är att så stor andel som 38 % inte upplever att de kan äta i lugn och ro i matsalen. Det kan bero på att vi är många som äter samtidigt och att det är svårt att hålla mattiderna. Vi har fortsatt att använda oss av tvärgrupper (F-6), där sexorna har ett särskilt ansvar att ta hand om de yngre och se till att gruppen håller ihop vid våra temadagar. Detta har fortsatt ha en positiv inverkan på alla elever. Det bidrar till att barnen lär känna varandra över åldersgränserna och ökar på det sättet tryggheten på rasterna. Vi har gått ut med ett brev till föräldrar där vi trycker på delar i skolans värdegrund och där vi vädjar om deras hjälp med att stävja barnens språkbruk gentemot varandra. Eftersom det finns de som känner sig otrygga på rasterna behöver vi fortsätta vara aktiva som rastvakter så att barnen känner att det finns någon att vända sig till. Det är viktigt att vi gemensamt aktivt arbetar för att positivt förstärka det som fungerar för barnen (PUG). Vi behöver föra en diskussion kring hur tidschemat kring maten kan justeras. Exempelvis att klasserna har sin lunch på lektionstid. En annan aspekt är att det är svårt att hålla tider. Åtgärder för fortsatt utveckling: Vi tar upp brevet om språkbruk på höstens föräldramöte. Fortsatt EQ arbete behövs för barnens beteende och attityd mot varandra. Regelbundet samtal om innehållet i PUG-utbildningen. Förbättrat lunchschema. Radioklockor bör införskaffas så att tiderna stämmer på skolan. Vi fortsätter att arbeta i tvärgrupper under kommande läsårs temadagar. 14

15 5.2 Utveckling och lärande. Utdrag ur Lpo 94 Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen. Lärarna skall sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaperi olika former. Alla som arbetar i skolan skall: uppmärksamma och hjälpa elever i behov av särskilt stöd och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande Bildningsplanens mål: Utveckling och lärande Alla elever får den hjälp de behöver Alla elever möts på rätt nivå och efter sina förutsättningar. Eleverna upplever att bedömning och betygsättning är likvärdig Utbildningsresultat åk / / /2010 Pojkar Flickor Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Andelen elever som uppnår målen i God läsutveckling för åk 2 Andelen elever som uppnår målen i God läsutveckling för åk 4 11/12 4/7 15/19 11/12 4/8 15/20 12/14 8/9 8/8 4/7 12/15 15

16 Andelen elever i åk 3 som uppnår målen i SvA Andelen elever i åk 3 som uppnår målen i svenska Andelen elever i åk 3 som uppnår målen i matematik Andelen elever i åk 3 som uppnår målen i alla ämnen 2 / 3 2 / 3 3/5 12 / 13 15/ 18 7/8 5/11 12/19 4 / 8 10 / / 21 7/8 7/11 14/19 2 / 7 10 / / 20 RESULTAT i de nationella proven för åk 3 ( andelen elever som uppnått målen i alla delproven Svenska 4/8 4/9 8/17 4 / 8 10 /13 14 / 21 Svenska som andraspråk 1/2 1/2 2 / 3 2 / 3 Matematik 7/8 5/11 12/19 1 / 8 5 / 13 6 / 21 Andelen elever i åk 5 som uppnår målen i svenska Andelen elever i åk 5 som uppnår målen i SvA Andelen elever i åk 5 som uppnår målen i matematik Andelen elever i åk 5 som uppnår målen i engelska Andelen elever i åk 5 som uppnår 5/6 9/9 14/15 1/1 1/1 6/7 9/9 15/16 6/7 9/9 15/16 8/8 17/17 9/10 9/14 18/24 6/7 9/9 15/16 16

17 målen för åk 5 i alla ämnen RESULTAT i de nationella proven för åk 5 ( andelen elever som uppnått målen i alla delproven i ) Svenska 7/7 17/17 10/10 10/11 20/21 5/6 9/9 14/16 Svenska som andraspråk 1/1 1/3 1/3 1/1 1/1 Matematik 8/8 15/17 8/10 9/14 17/24 6/7 9/9 15/16 Engelska 8/8 17/17 8/10 9/14 17/24 4/7 9/9 13/16 Andel elever som genomfört proven Andel elever i åk 5 som kan simma 200m ( varav 50 m ryggsim) 8/8 17/17 10/10 14/14 24/24 6/7 9/9 16/16 8/8 17/17 9/10 14/14 23/24 4/7 9/9 13/16 Resultat: År 2: Detta läsår är eleverna bedömda utifrån Språket lyfter. Innan har vi använt God Läsutveckling. Denna ligger fortfarande till grund och vi har använt den där elever har behövt extra stöd i läsutvecklingen. I klassen finns 5 elever som har åtgärdsprogram i svenska. Åk 3: Matematik Eleverna visar på stor spridning kunskapsmässigt. 15/21 elever nådde inte upp till kravnivån i matematik under de nationella proven men 14/21 når ändå målen för åk 3. Många elever föll på begreppet area. Svenska I klassen som helhet var det fler elever som nådde kravnivån i svenska (14/20) under de nationella proven jämfört med matematik. Andelen elever som ändå nådde målen för år 3 var 16/20. 17

18 Åk 5: Matematik Samtliga elever som deltagit i de nationella proven klarar kravnivån. Några elever visar dock brister inom områdena area/omkrets, skala, tidsberäkning, och medelvärde. Fem elever visar också osäkerhet när det gäller multiplikation där den ena faktorn är flersiffrig. Två elever visar osäkerhet när det gäller kort division. En elev har med vuxenstöd provat på några delprov. Svenska Samtliga elever som deltagit i de nationella proven klarar kravnivån. En elev har med vuxenstöd provat på några delprov. Engelska 13 /15 elever som deltagit i de nationella proven klarar kravnivån. Det delprov som 2 elever inte klarade var hörförståelse. En elev har med vuxenstöd provat på några delprov. Analys och bedömning av måluppfyllelsen: År 2: Målen i mätinstrumentet God läsutveckling för år 2 ligger relativt lågt. De elever som med nöd och näppe uppfyller målen har sedan behövt extra stöd i år 3. Åk 3: Matematik: Det klassen som helhet lyckades bäst med på NP var delproven som testade bråk, volym, tidsuppfattning och talmönster. Delproven som testade barnens kunskap om area, division, likhetstecknets betydelse och skriftliga räknemetoder var svårast. Provet kom för tidigt, redan i april månad, vilket gjorde att barnen inte hunnit befästa begreppet area. 11/21 misslyckades på delprovet som innehöll uppgifter om area.. För 5/21 var det avgörande för att dessa elever misslyckades på det nationella provet i matematik som helhet. Av samma anledning var det många som inte nådde kravnivån när det gäller skriftliga räknemetoder (8/21). Klassen som helhet har dessutom av organisatoriska skäl haft för få mattelektioner under läsåret. Vid varje badtillfälle har det försvunnit mattetid. Denna mattetid har varit svår att ta igen p g a att det varit svårt att vara ensam lärare med 22 elever på mycket skiftande nivåer och att 1/3 av klassen har stort behov av vuxenstöd för att kunna gå vidare på egen hand. 18

19 Samarbetet med Navet under höstterminen var uppskattat. Barnen hann med många praktiska övningar. Dessvärre fick barnen inte tillräckligt med tid till att hinna följa upp det de lärt sig och befästa sina kunskaper. Svenska En pojke (som till stor del gått i internationella klassen) deltog inte på svenskdelen av de nationella proven och är inte med i sammanräkningen totalt. Tre elever totalt får SVA undervisning. En av dessa elever klarade inte deltestet där det gällde att använda punkt och stor bokstav, samt mellanrum mellan orden. Att läsa en enkel, elevnära faktatext med förståelse var det svåraste delmomentet för många av eleverna. Att skriva en enkel, elevnära faktatext är svårare än att skriva en berättelse med en röd tråd där eleven själv bestämmer innehållet. Åk 5 Matematik Två elever har blandat ihop begreppen area och omkrets. Eleven som har brister inom området skala har missförstått och inte reflekterat över lärandet. Fyra elever har inte förstått begreppet medelvärde. Orsaken till att en av dessa elever har dessa brister kan vara kopplade till läsförståelsen. Dessa brister har kunnat åtgärdas under sista delen av år 5. Engelska Hörförståelseprovet var långt och kräver koncentration en lång tid, vilket kan ha bidragit till resultatet. Alla elever har goda möjligheter till hög måluppfyllelse. En önskan är att det ska finnas en speciallärare som kan ge extrainsatser till barn med läs, skrivoch matematiksvårigheter. Många gånger räcker det med en kvart om dagen under ett antal veckor. Perioden bör vara återkommande. Ofta är dessa elever redan testade och utredda av specialpedagogen. Matematik: En tanke för fortsättningen är att använda sig av flera läromedel parallellt eftersom inget nuvarande läromedel är heltäckande. Vid schemaläggning är det viktigt att tänka på vilka tider grupperna får till matematikundervisningen så det inte t.ex. krockar med badtiderna. Likaså är det viktigt att de som är aktiva i kulturskolan inte går ifrån matematikundervisning. Svenska: Det är viktigt att lärare och elever pratar om gemensamma texter. Läraren förklarar ord och man pratar om bilder. Det innefattar även so- och no-ämnena där barnen också behöver strategier för hur man arbetar med en text. Åtgärder för fortsatt utveckling: Speciallärarfunktion på skolan. Fler läromedel i matematik som kompletterar varandra. 19

LÄRANDESEKTION EN GRANKOTTENS FRITIDSHEM

LÄRANDESEKTION EN GRANKOTTENS FRITIDSHEM LÄRANDESEKTION EN GRANKOTTENS FRITIDSHEM Kvalitetsredovisning 2010-2011 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning 5 1.1 Beskrivning av verksamheten... 5 1.2 Beskrivning hur ni organiserar arbetet... 5 1.3 Detta

Läs mer

Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011 LÄRANDESEKTIONEN AMBJÖRNARPSKOLAN Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning hur

Läs mer

2. Övergripande mål och riktlinjer

2. Övergripande mål och riktlinjer 2. Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla e lever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. en anger inriktningen på skolans arbete.

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

LÄRANDESEKTIONEN. Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011

LÄRANDESEKTIONEN. Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011 LÄRANDESEKTIONEN SJÖTOFTASKOLAN Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning 5 1.1.1 Beskrivning hur ni organiserar arbetet...5 Vi har haft en grupp år 4, och

Läs mer

2 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 4

2 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 4 BILDNINGS- FÖRVALTNINGEN LJUNGBACKENS FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM I LJUNGSARP Kvalitetsredovisning för förskola/fritidshem läsåret 2009/2010 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning 3 1.1.1 Beskrivning av verksamheten...

Läs mer

1 Verksamhetsbeskrivning. 1.1.1 Beskrivning av verksamheten. 1.1.2 Beskrivning hur ni organiserar arbetet. 1.1.3 Detta minns vi särskilt under året

1 Verksamhetsbeskrivning. 1.1.1 Beskrivning av verksamheten. 1.1.2 Beskrivning hur ni organiserar arbetet. 1.1.3 Detta minns vi särskilt under året BILDNINGS- FÖRVALTNINGEN VILLERKULLA FRITIDSHEM I GRIMSÅS Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning 3 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 3 1.1.2 Beskrivning hur ni organiserar

Läs mer

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2015/2016 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All planering och alla aktiviteter

Läs mer

Kvalitetsarbete i fritidshem

Kvalitetsarbete i fritidshem Kvalitetsarbete i fritidshem Gäller för verksamhetsåret: 2015-2016 Enhet: Grevåkerskolans fritidshem Fritidshem Grevåkerskolans fritids- Baronen och Greven Ort Hammerdal Ansvarig rektor Birgitta K Lindberg

Läs mer

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2016/2017 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS SKOLANS LEDORD HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS VISION Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Kvalitetsarbete i skolan 2014-2015

Kvalitetsarbete i skolan 2014-2015 Kvalitetsarbete i skolan 2014-2015 Skola Fjällsjöskolan fskk åk 6 Ort Backe Ansvarig rektor Susanne Sjödin Kontaktinformation Dan Forsberg, 0624-512029 1. Vår skola I Fjällsjöskolan fskk- åk 6 går 50 barn.

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKATTKAMMARENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Kvalitetsrapport. Svartå Förskoleklass, (Svartå) Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson

Kvalitetsrapport. Svartå Förskoleklass, (Svartå) Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Svartå Förskoleklass, (Svartå) Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.

Läs mer

LÄRANDE- SEKTIONEN LJUNGBACKENS FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM

LÄRANDE- SEKTIONEN LJUNGBACKENS FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM LÄRANDE- SEKTIONEN LJUNGBACKENS FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM Kvalitetsredovisning för förskola/fritidshem läsåret 2010/2011 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning 3 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 3 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde Arbetsplan för VillUt i Villans rektorsområde 2010-08-30 Lärmiljöer Alla pedagoger har insikt i lärmiljöns betydelse för barns lek, utveckling och lärande. Med lärmiljö menar vi: Pedagogernas förhållningssätt,

Läs mer

Lokal arbetsplan för skolan

Lokal arbetsplan för skolan Lokal arbetsplan för skolan Gäller för verksamhetsåret 2013-2014 BYSKESKOLAN 6-9 Träden fälls i augusti 2013 Skola Byskeskolan 6-9 Ort Byske Ansvarig rektor Stefan Eriksson Kontaktinformation Kundtjänst

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SÖRGÅRDENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 5 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 5 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011 Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011 Skola Tundalsskolan Ort Robertsfors Ansvarig rektor Jan

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre 1(8) Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre Förskoleklass-grundskola-fritidshem (sid 1-5) Förskola (sid 6-8) Beskrivning av verksamheten Dalhem, Barlingbo

Läs mer

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017 Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017 Innehållsförteckning Verksamhetsidé-vision sid. 2 Förutsättningar sid. 2 Ekeby skolas årshjul sid. 4 1. Läroplansmål Normer och värden sid. 5 2. Läroplansmål

Läs mer

Skolans mål: Vi på skolan ska arbeta för att alla elever ska uppleva arbetsro i klassrummet och på fritidshemmet. Mål vt-14. hållet eller ganska bra

Skolans mål: Vi på skolan ska arbeta för att alla elever ska uppleva arbetsro i klassrummet och på fritidshemmet. Mål vt-14. hållet eller ganska bra Gefle Montessoriskolas måldokument 2013/14 Normer och värden 1. Arbetsro Skolans mål: Vi på skolan ska arbeta för att alla elever ska uppleva arbetsro i klassrummet och på fritidshemmet. Det är arbetsro

Läs mer

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vi har under läsåret kontinuerligt arbetat med värdegrunden på skolan, bla har vi samtal med eleverna

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Nykroppa skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Ing-Marie Jonsson

Nykroppa skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Ing-Marie Jonsson Barn- och utbildning Nykroppa skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014 2015 Rektor Ing-Marie Jonsson Innehåll 1. Kunskapsuppdraget... 3 1.1 Mål... 3 1.2 Måluppfyllelse...

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan Skollagen 2 kap. Den kommunala organisationen för skolan 2 För ledningen av utbildningen i skolorna skall det finnas rektorer. Rektorn

Läs mer

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015 Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2014/2015 Förskoleklass Strömtorpsskolan Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Åbyggeby skola och fritidshem Kerstin Norlin biträdande rektor 1. Inledning Verksamheten har bedrivits med 70 barn i åldrarna 6-10 år, fördelade i förskoleklass upp till

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2016:4634 Varbergs kommun ks@varberg.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Bockstensskolan 3-5 i Varbergs kommun 2(9) Tillsyn i Bockstensskolan 3-5 har genomfört tillsyn av

Läs mer

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Lilla Edets kommun Nygårdsskolan Dnr 53-2005:1523 Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

LÄRANDE- SEKTIONEN DALSTORP- SKOLAN

LÄRANDE- SEKTIONEN DALSTORP- SKOLAN LÄRANDE- SETIONEN DALSTORP- SOLAN valitetsredovisning läsåret 2010-2011 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning hur ni organiserar arbetet...

Läs mer

Kvalitetsarbetet 2014/2015

Kvalitetsarbetet 2014/2015 2015-10-01 BOS/GUN Knåda skola och fritidshem Chris Sommar Kvalitetsarbetet 2014/2015 Grundfakta Antal elever Förskoleklass Åk 1-6 Fritids Antal lärare Förskoleklass Åk 1-6 Fritids Elevassistent 8 elever

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument.

All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument. Inledning All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument. Vårt mål är att alla barn inom skolans upptagningsområde uppnår

Läs mer

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Om fritidshemmet och vår verksamhet Enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Om fritidshemmet och vår verksamhet Fritidshemmet spelar en väsentlig roll i barns tillvaro idag. Vår verksamhet är ett betydelsefullt

Läs mer

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

Kvalitetsredovisning Skola/fritids Kvalitetsredovisning Skola/fritids 2013-2014 Verksamheten som helhet Vår vision är att skapa en skola som vilar på demokratins grund och där verksamheten grundar sig på ett livslångt lärande. Kunskaper,

Läs mer

Kvalitetsanalys. Dalstorpskolan

Kvalitetsanalys. Dalstorpskolan Kvalitetsanalys Dalstorpskolan Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 11 Arbete i verksamheten... 13 Övriga mål enligt

Läs mer

2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling

2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1. Vision Hur vi vill att vår skola ska vara Vår vision är att vara en skola för alla där alla, oavsett vem man är och vad man tycker, känner sig trygga och respekterade. På Praktiska Malmö Limhamn ska

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Korsberga skola F-6 Läsåret 2015/2016 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi kände behov av att prata mer om matematiken

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola LIKABEHANDLINGSPLAN Bjurtjärns Skola 2011-2012 1. Inledning Likabehandlingsplanen handlar om att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rätten till likabehandling

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Kvalitetsredovisning Läsåret 2012/2013 Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Innehåll 1. Kvalitetsutvecklingsplan Planering Uppföljning Utvärdering och utveckling Analys och rapport Kvalitetsredovisning

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola Regelbunden tillsyn i Ludvika kommun Vasaskeppets skola Dnr 43-2008:438 Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola Förskoleklass Grundskola 1 3 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Ludvika

Läs mer

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby Bollstanäs skola Stora vägen 80 194 68 Upplands Väsby Lokal arbetsplan Bollstanäs skola Läsåret 2009/2010 Arbetsplan/verksamhetsplan 2009/10 grundskola för Bollstanäs Inledning Skolans organisation Bollstanäs

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SOLHAGENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 5 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 5 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete [Skriv text] Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Grundsärskolan Rektor 2 Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts

Läs mer

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet Likabehandlingsplan för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2014-2015 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under året har föräldrarådet träffats. Vi

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

Förskolans Arbetsplan 2016/2017

Förskolans Arbetsplan 2016/2017 Förskolans Arbetsplan 2016/2017 Avdelning Fantasiresan Stigens Friskola Innehållsförteckning Fokus under 2016-2017 Åtgärder enligt föregående utvärdering Mål och riktlinjer Normer och värden Utveckling

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Värnamo Grundsärskola 1-9 Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Värnamo Grundsärskola 1-9 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Värnamo Grundsärskola 1-9 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Värnamo Grundsärskola 1-9 Läsår 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12 2012/10/16 Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12 Åkerö skola Flexgrupp 1 och 2 Särskola och Asbergerklass 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av skolan 2. Beskrivning av årets verksamhet 3. Underlag

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011. Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Ållebergsskolan Grundsärskola Läsår 2010 / 2011 Charlotta Robson Rektor Innehållsförteckning Del 1 Enhet Kyrkerörs vision Del

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Lokal arbetsplan för Tusenskönan.

Lokal arbetsplan för Tusenskönan. Lokal arbetsplan för Tusenskönan. Tusenskönans lokala arbetsplan bygger på läroplanen för det obligatoriska skolväsendet samt Landskrona stads skolplan. Arbetsplanen visar hur skolan vill organisera sin

Läs mer

Arbetsplan för Västra Bodarna skola

Arbetsplan för Västra Bodarna skola 150825 Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Stöcksjö skola. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2015/16

Stöcksjö skola. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2015/16 Stöcksjö skola Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2015/16 Sammanfattning I början av läsåret har undertecknat tillträtt som rektor för Stöcksjö skola vilket inneburit att jag har lärt känna en ny skola

Läs mer

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Stocksätterskolan ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Innehållsförteckning 1. Normer och värden...3 2. Kunskaper...4 3. Elevernas ansvar och inflytande...5 4. Skola och hem...6 2 Stocksätterskolans

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola 4 Dnr 43-2015:8971 Linköpings kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Björn kärrskolan belägen i Linköpings kommun 2 (9) Tillsyn i Björnkärrskolan har genomfört tillsyn av Linköpings

Läs mer

Sangis skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2010/2011

Sangis skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2010/2011 Sangis skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2010/2011 Volymer och nyckeltal Elevgrupp/åk Antal elever Antal lärare, heltidstjänster förskoleklass 9 0,6 100% 1 9 1,0 100% 2 9 1,0 100% 3 16 1,0 100%

Läs mer

Kvalitetsrapport Hagabackens skola

Kvalitetsrapport Hagabackens skola 2016-06-02 Kvalitetsrapport 2015-2016 Hagabackens skola 1 1. GRUNDFAKTA 2 2. RESULTAT 2.1 Normer och värden Påstående: Årets res. Årets res. Förra året Förra året inte alls/ ganska dåligt % ganska bra/

Läs mer

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Hej och välkommen till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Fritidshemsverksamheten tar vid när skolan slutar för dagen och i dagsläget håller vi öppet till 17.30. (De dagar det är behov och efter överenskommelse

Läs mer

Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011 LÄNGHEMSKOLAN Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011 1 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning hur ni organiserar arbetet...

Läs mer

Likabehandlingsplan. Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Rektor, all personal, elever samt vårdnadshavare

Läs mer

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 4-6 och fritidshem Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Kvalitetsrapport. Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Pegasus förskoleklass Bruksskolan. Ansvarig rektor: Mikael Johansson

Kvalitetsrapport. Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Pegasus förskoleklass Bruksskolan. Ansvarig rektor: Mikael Johansson Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Pegasus förskoleklass Bruksskolan Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.

Läs mer

Kvalitetsrapport Vedevågs skola

Kvalitetsrapport Vedevågs skola Kvalitetsrapport Vedevågs skola 2015-2016 1 Innehåll 1. GRUNDFAKTA... 4 2. RESULTAT... 5 2.1 Normer och värden... 5 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål... 6 2.3 Elevinflytande och demokrati

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Skrävle skola 09/10

Kvalitetsredovisning för Skrävle skola 09/10 Kvalitetsredovisning för Skrävle skola 09/10 Skolans adress Skrävle skola 373 02 Ramdala tel: 0455-367114 Sälleryd Rektor lå 09/10 Thomas Simonsson Jämjö administrativa centrum Jändelskolan 373 00 Jämjö

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Gårdby skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gårdby skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Gårdby skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skola och fritidshem Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Linköpings kommun Rappestad/Västerlösa skolor Dnr 53-2005:1310 Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6 Verksamhetsplan 2015/ Fröviskolan F-6 Sammanställd 150825 Utvecklingsområden för Frövi F-6 Grundskola Måluppfyllelse Läroplanen Lgr 11 Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen

Läs mer

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Bryngelstorpskolans förskoleklass Förskoleklassen har sina två hemvist på Norrgården och Sörgården i Bullerbyn. Bullerbyn ligger längst

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Hammarnskolan Läsåret 2014/2015 2(6) Rektors reflektioner (analys av kunskapsresultaten) Fritidshem Under lå 14/15 fortsatte Fritids med sitt Utvecklingsområdet

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda

Kvalitetsredovisning. Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda Kvalitetsredovisning 2010 Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Personal... 3 Beskrivning av hur verksamheten är organiserad... 3 Det pedagogiska arbetet.... 3 Underlag

Läs mer

All personal arbetar efter de nationella och lokala mål som finns för verksamheten.

All personal arbetar efter de nationella och lokala mål som finns för verksamheten. Grundsärskolans verksamhetsplan Mål och riktlinjer All personal arbetar efter de nationella och lokala mål som finns för verksamheten. Skollagen Läroplaner och kursplaner FN:s barnkonvention Bildningsnämndens

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg 2012-10-01 2 Mål för fritidshemmen i Skinnskattebergs kommun Utarbetad maj 2006, reviderad hösten 2012 Inledning Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Jämjö kyrkskola. Läsåret

Kvalitetsredovisning. Jämjö kyrkskola. Läsåret Kvalitetsredovisning Jämjö kyrkskola Läsåret 2009-2010 1 Trygghet och tolerans i arbetsmiljön, läsåret 2009/2010 Prioriterat mål Skolan ska sträva efter att varje elev respekterar andra människors egenvärde,

Läs mer

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11 Datum 2010-06-02 Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Plusgiro Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS Torsskolan Allfargatan 38 www.torsas.se 0486-33100

Läs mer

Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016. Grundskola årskurs 1-5

Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016. Grundskola årskurs 1-5 Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016 Grundskola årskurs 1-5 Ansvarig rektor Namn Lars-Eric Pettersson Datum 2015-09-01 Tjörn Möjligheternas ö Enhetens namn Skärhamns skola Enheten ansvarar

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Arbetsplan för 1-6 Stigens Friskola Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för 1-6 Stigens Friskola Läsåret 2016/2017 Arbetsplan för 1-6 Stigens Friskola Läsåret 2016/2017 Arbetsplan läsåret 2016/2017 Normer och värden: Lgr 2011 säger att skolan aktivt och medvetet ska påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles

Läs mer

Utbildningsinspektion i Grossbolsskolan, grundskola F 6

Utbildningsinspektion i Grossbolsskolan, grundskola F 6 Utbildningsinspektion i Forshaga kommun Grossbolsskolan Dnr 53-2005:3228 Utbildningsinspektion i Grossbolsskolan, grundskola F 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 09/10 Hermodsdalsskolan

Lokal arbetsplan Läsåret 09/10 Hermodsdalsskolan Lokal arbetsplan Läsåret 09/10 Hermodsdalsskolan Rektorsområdet Gullvik/Hindby/Hermodsdal LOKAL ARBETSPLAN AVSEENDE HERMODSDALSSKOLAN REKTORSOMRÅDET GULLVIK/HINDBY/HERMODSDAL Efterföljande sidor utgör

Läs mer

Rapport från Egentillsyn

Rapport från Egentillsyn Diarienummer: Bun 2015:226/61 2015-09-07 Åsa Nordlund Rapport från Egentillsyn Björbo skola F-3 Rektor Hans Andersson 2015-09-07 Egentillsynenens syfte är att säkerställa skolornas arbete utifrån de styrdokument

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Arbetsplan/Beskrivning

Arbetsplan/Beskrivning VRENA FRISKOLA Arbetsplan/Beskrivning Läsåret 2013/2014 ARBETSPLAN VRENA FRISKOLA LÄSÅRET 13/14 Under läsåret är våra prioriterade utvecklingsområden: - Få fler elever att känna sig trygga och trivas på

Läs mer