1 INLEDNING Bakgrund och kort beskrivning av SITES 2 2. ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN 2 3. STRATEGISK LEDNING OCH ADMINISTRATION 6. 3.

Transkript

1 Dnr SLU ua (VR ) Årsrapport 2015 Fastställd av SITES styrelse den 11 februari INLEDNING Bakgrund och kort beskrivning av SITES 2 2. ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN 2 3. STRATEGISK LEDNING OCH ADMINISTRATION Styrelsen Sekretariatet Kommunikationsverksamhet Möte med huvudmännen Självvärdering 8 4. FÖRNYA OCH MARKNADSFÖRA Ny infrastruktur Annan forskardriven utveckling Tillgängliggörande av data UTVECKLA OCH SÄKRA Föreståndar- och personalforum Metadataportalen NordGIS Kompetensutveckling och -försörjning Säkerställande av pågående miljöövervakning och datainsamling Andra nätverk, internationalisering EKONOMI 15 Bilagor: 1. Redovisning av nyckeltal 2. Ekonomisk redovisning

2 1 Inledning 1.1 Bakgrund och kort beskrivning av SITES Vetenskapsrådet finansierar sedan 2013 en nationell infrastruktur för fältbaserad ekologisk forskning, SITES (Swedish Infrastructure for Ecosystem Science). SITES vision är att främja långsiktig fältbaserad ekosystemforskning av världsklass genom att erbjuda unik infrastruktur och kompetens på ett sätt som attraherar såväl svenska som internationella forskare. SITES består av nio forskningsstationer, Abisko, Tarfala, Svartberget, Röbäcksdalen, Grimsö, Erken, Asa, Skogaryd och Lönnstorp. SITES a r tillgängligt fo r forskare pa lika villkor oavsett forskarens hemvist. Tillsammans täcker stationerna in vitt skilda naturtyper och klimatzoner, från jordbrukslandskap, skogsmark, fjälltrakter och våtmarker till olika typer av inlandsvatten. Information om SITES och de ingående stationerna återfinns på Etablering av ett nytt blandskogsexperiment genom plantering av olika trädslag. Foto: Charlotta Erefur. 2. Allmänt om verksamheten SITES generella utveckling I december 2015 hade SITES varit operativt i ca 2,5 år. Under denna relativt korta period har utvecklingen varit mycket positiv, med en tydlig ökning av antalet projekt som utnyttjar SITES (se bilaga 1). Detta gäller både användning av befintliga data (ökning med 30% jämfört med 2013) som experimentell verksamhet (+31% sammantaget för ettåriga och fleråriga projekt) och miljöövervakningsuppdrag till stationerna (+44%). Den ökande användningen avspeglas också i antalet forskare som använt SITES (+38%), liksom i antalet vetenskapliga publikationer (+85%). När det gäller antalet projekt och publikationer som grundas på användning av mer än en station kan ingen tydlig trend urskiljas. Under 2015 har totalt 851 unika projekt använt SITES för experimentell eller annan vetenskaplig verksamhet. Omkring hälften av dessa har använt befintliga data från långsiktiga fältförsök, monitoringprogram eller annan långsiktig datainsamling. 320 stycken, eller 38% av projekten, klassificeras som nya. Utav de 848 forskare som nyttjat SITES under 2015 var 31% kvinnor. Den totala publiceringen under 2015 inkluderade 265 refereegranskade publikationer. Svartberget och Abisko står tillsammans för ca två tredjedelar (69%) av denna publicering (Figur 1). Variationen mellan stationer har sin grund i såväl historik som skillnader i inriktning och finansiella och organisatoriska förutsättningar. Publiceringen är hög för stationer med lång historia och med ett aktivt nätverk av forskare som 2

3 utnyttjar stationerna. Abisko, Svartberget och Asa är exempel på stationer med stor experimentell verksamhet medan andra, exempelvis Skogaryd, är unga forskningsinfrastrukturer. Ytterligare andra, som Lönnstorp och Röbäcksdalen, är under uppbyggnad. Eftersom SITES endast varit verksamt under 2,5 år härrör en del av publiceringen under 2015 från verksamhet som initierats före SITES tillkomst. Figur 1. Några nyckeltal för de nio stationerna i SITES. Blå staplar avser antal projekt som nyttjat respektive station under 2015, röda staplar visar antalet vetenskapliga publikationer och gröna staplar visar tilldelningen av VR-medel till respektive station under Samtliga värden uttrycks som procent av totalbeloppen för SITES som helhet. De akademiska användarna under 2015 representerar 11 olika universitet och högskolor i Sverige, samt 60 olika universitet och institut i 22 andra länder (18 européiska samt USA, Canada, Japan och Australien). Användarnas fördelning mellan forskningsområden framgår av tabell 1. Den vanligast förekommande finansieringskällan var Vetenskapsrådet, följt av Energimyndigheten, Formas, EU och olika statliga myndigheter. Tabell 1. De akademiska användarnas fördelning på olika forskningsområden Forskningsområde (kod och benämning enligt Standard för svensk indelning av forskningsämnen) Andel (%) för SITES som helhet 1 Naturvetenskap Kemi Geovetenskap och miljövetenskap (främst klimatforskning) Biologi (främst ekologi) Annan naturvetenskap 3 2 Teknik 1 4 Lantbruksvetenskap (främst skogsvetenskap) 27 5 Samhällsvetenskap 1 6 Humaniora 1 3

4 Kurser och workshops vid stationerna Skogaryd har i samarbete med Integrated Carbon Observation System (ICOS) och Nitrous Oxide Research Alliance (NORA) arrangerat en vetenskaplig workshop om Gas flux measurements in terrestrial ecosystems - state of the art and emerging technologies. Totalt deltog 62 personer från 13 länder och fem företag i denna workshop. Postersession under en vetenskaplig workshop vid Göteborg universitet. Foto: Okänd. SITES strävar efter att stationerna i ökad utsträckning ska utnyttjas för forskarkurser, eftersom det ger en bra möjlighet att visa nya forskare vilka resurser SITES förfogar över. Abisko var under 2015 värd för en sådan kurs på temat klimat-förändringarnas effekter på terrestra och akvatiska system i Arktis ( Barents Summer School ; ett samarbete mellan universiteten i Umeå, Oulu, Tromsø och Archangelsk). Svartberget har varit värd för kursen Watershed Ecology and Biogeochemistry, där frågeställningar relaterade till klimatförändring, näringsämnen, skogsbruk, våtmarker, mm belystes. Stationerna har tagit emot ett flertal besök som rör grundutbildning, i Abiskos fall även från andra länder. Vid flera stationer handleder personalen examensarbeten på kandidat- respektive mastersnivå. Interaktion med omgivande samhälle Ett mål i SITES strategiska plan är att den forskning som bedrivs vid SITES ska vara väl känd och resultaten nyttjas i samhället. De icke-akademiska användarna har under 2015 utgjorts av: Nio statliga myndigheter; annan offentlig verksamhet som länsstyrelser, kommuner, vattenmyndigheter, etc.; tre svenska forskningsinstitut; samt 22 svenska och utländska företag. Dessutom tillkommer andra typer av användare som media, skolor, privata stiftelser, mm. Som konkreta exempel där SITES verksamhet har gjort direkt avtryck i form av scienceto-policy kan nämnas: Forskare vid Grimsö har under 2015 medverkat i tre statliga utredningar (rovdjur, inventeringstekniker, osv), och tillfrågats som sakkunniga/remissinstans i statliga utredningar avseende vilt. Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten (HaV), SGU, Energimyndigheten, SMHI, EU, FN, etc., använder data och forskningsresultat från Aneboda som referens när det gäller skogsbrukets påverkan på skogsekosystemet (mark, vatten, vegetation, etc). 4

5 Krycklans (Svartbergets) resultat rörande anpassning av bredden på kantzoner efter markegenskaper och topografi håller på att implementeras i det svenska skogsbruket. HaV prövar också konceptet på jordbruksmark. Asa och Erken har levererat data till vattenmyndigheter rörande klassificering, riskanalys och påverkansbedömning i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten. Asa har levererat data till arbetet inom ramen för luftkonventionen (CLRTAP) för att belysa hur det internationella luftvårds- och klimatarbetet påverkar skogsekosystemet. Flera exempel finns på aktiv, utåtriktad verksamhet vid stationerna. Samverkan mellan Tarfala och samebyarna i Laevas och Girjas har illustrerats i en kortfilm, som finansierats av Formas. Forskare vid Grimsö har bidragit till debattartiklar och TV-inslag om viltfrågor. Vid Lönnstorp skördades under hösten perent vetegräs för första gången i Sverige, vilket uppmärksammades i flera TV-inslag och tidningsartiklar. De unga stationerna Lönnstorp och Röbäcksdalen har tagit initiativ till samverkan med företag m.fl. intressenter inom SLUplattformen Partnerskap Alnarp, respektive med Umeå kommun inom projektet Urban Greening. Stationerna har liksom tidigare år tagit emot ett stort antal studiebesök från olika intressentgrupper, främst inom jord- och skogsbruk, naturresurser och viltförvaltning. Lönnstorp visar den första odlingen av perent vetegräs i Sverige. Presentationen direktsändes till ett seminarium på Lunds universitet. Foto: Erik Steen Jensen Samverkan mellan stationerna Ett aktivt utbyte av erfarenheter och kunskaper mellan personal vid stationerna har resulterat i en allmän kompetenshöjning på stationerna. Personalen har lärt känna varandra och ser nu varandra som resurser och kollegor med liknande frågor och utmaningar att lösa. Ett exempel på detta är Röbäcksdalen, som med stöd av andra SITES-stationer utvecklat sina vattenmätningar (Svartberget), monitoring av mygg, knott och fästingar (Grimsö) samt visualisering i form av en interaktiv karta (Skogaryd). Samverkan mellan stationerna konkretiseras också genom att de delar specifik expertis och genomför analyser åt varandra. En tekniker har anställts och delas mellan Tarfala och Abisko för gasflödesmätningar. Svartberget, Erken, Asa och Skogaryd har intensifierat samarbetet vad gäller metodik och analyser kopplat till vattenprovtagning. Genom satsningarna NordSPEC och SITES Water (se 4.1) stärks samarbetet mellan stationerna ytterligare. Satsningarna bygger på samverkan mellan stationerna och personalen deltar aktivt i planeringen av projektens genomförande. För flera SITESstationer innebär dessa projekt också en tydlig breddning av verksamheten. 5

6 Huvudmännens engagemang Huvudmännens intresse för forskningsinfrastruktur har märkts av på stationerna under året, bl.a. i form av besök av ledningen (rektor, universitetsstyrelse, fakultetsledningar, etc.). Tarfala och Skogaryd genomgår organisatoriska förändringar som speglar behovet att lyfta fältforskningsinfrastrukturer från institutioner eller likande till en mer fristående plats i organisationen. Uppslutningen vid den strategiska diskussionen med SITES styrelse (se 3.4) visar också på ett starkt intresse för det mervärde som SITES ger. 3. Strategisk ledning och administration 3.1 Styrelsen Styrelsen har under 2015 bestått av Anna Ledin (ordförande), Thomas Rosswall (vice ordförande), Ilona Riipinen, Mari Källersjö, Rolf Anker Ims, Sebastian Diehl och Ulf Gärdenfors. Styrelsen har sammanträtt vid fem tillfällen (23 februari, 27 maj, 2-4 september, 22 oktober samt 25 november). Utöver detta har två beslut fattade av ordföranden protokollförts, liksom ett beslut per capsulam. Vid mötena har SITES föreståndare Tomas Lundmark varit föredragande och Boel Åström har varit sekreterare. Två av mötena förlades till SITES-stationer, Grimsö i maj samt Abisko i september. I samband med mötet i Abisko gjorde styrelsen också ett besök vid Tarfala. Vid dessa tillfällen fick styrelsen en visning av stationerna och möjlighet att diskutera stationens verksamhet med berörda föreståndare. Vid mötet i Grimsö mötte styrelsen hela föreståndargruppen för en längre diskussion. Delar av SITES styrelse tillsammans med sekretariatet och Abiskos föreståndare på Observatoriekullen med Lapporten i bakgrunden. Foto Ida Taberman. Följande styrdokument har upprättats och godkänts av styrelsen: Avvecklingsplan, årsrapport för 2014, uppdragsbeskrivning för sekretariatet samt en indikativ verksamhetsplan och budget för En årlig revidering av den strategiska planen har gjorts. Vidare har SITES avtal för användare och dokumentet Nyckeltal och framgångsfaktorer reviderats. En stor del av styrelsearbetet har ägnats åt datahanteringsfrågor och policy för tillgängliggörande och lagring (se 4.3), samt NordGIS (5.2). Andra frågor som behandlats är marknadsföring av SITES, samverkan med olika internationella infrastrukturer (se 5.5) och sekretariatets organisation (se 3.2). 6

7 3.2 Sekretariatet Sekretariatet har under 2015 bestått av SITES föreståndare, professor Tomas Lundmark, Ida Taberman (kommunikatör/dataansvarig), Boel Åström (projektsekreterare) samt Jan-Peter Nordmark (ekonom). Samtliga är anställda vid SLU och har utfört uppdraget på deltid. Styrelsen har beslutat att fr.o.m. 1 januari 2016 ge Ida Taberman uppdraget som biträdande föreståndare på heltid. Vidare kommer sekretariatet att utökas med en kommunikatör och en systemansvarig, båda på deltid. 3.3 Kommunikationsverksamhet På SITES-gemensam nivå har hemsidan utvidgats och kompletterats. Den har hållits kontinuerligt uppdaterad med nyheter rörande gemensam verksamhet och aktiviteter på stationerna. Inför forskningsrådens ansökningsperiod under våren 2015 skickades ett nyhetsbrev ut där SITES möjligheter presenterades. Mottagarna var drygt 1300 forskare som under de senaste tre åren sökt medel hos VR, Formas eller Naturvårdsverket inom områden med relevans för SITES. I april samlades representanter från sekretariatet och stationerna till en workshop för att identifiera de viktigaste målgrupperna för kommunikationsverksamheten och utarbeta budskap och innehåll i SITES långsiktiga marknadsföring. Arbetet resulterade också i en aktivitetsplan för året. Deltagare diskuterar SITES kommunikation vid workshop på Erken april Foto Ida Taberman. Forskare som använder infrastrukturen fungerar som ambassadörer för SITES och är den viktigaste kanalen för att nå nya användare. Kännedom om SITES har bland annat spridits genom deras deltagande i vetenskapliga konferenser såsom Förening för svenska ekologer (OIKOS) i Umeå, Aquatic Sciences Meeting (ASLO) i Granada, European Geosciences Union (EGU) i Wien och All Scientist Meeting (LTER) i Colorado. Vice ordföranden har presenterat SITES vid ett möte med Mistras ledning, där man diskuterade möjligheten att lyfta fram SITES som en resurs i samband med kommande utlysningar. De individuella stationerna utgör en viktig del i SITES kommunikation till användare och omvärlden. Genom deltagande i seminarier, konferenser, kurser och utbildningar förmedlar de SITES budskap om vilka möjligheter som erbjuds för forskning inom olika områden. De presentationsmallar, postrar, t-shirts, roll-ups mm som SITES producerade under 2014 används i dessa sammanhang. Svartberget, Skogaryd och Röbäcksdalen har tryckt upp eget informationsmaterial om infrastrukturen. Stationerna håller också 7

8 kontakt med media och vissa är även aktiva i sociala medier. De tar också emot ett stort antal studiebesök från universitet, institut, föreningar, skolor, branschintressenter etc. En väggkalender för 2016 har producerats med hjälp av personal vid Svartberget. Kalendern trycktes i 250 exemplar och distribueras till användare via stationerna. En planerad workshop med huvudmännens kommunikatörer fick p.g.a. tidsbrist senareläggas till Eftersom ett behov av ökat centralt stöd i kommunikationsarbetet identifierades har styrelsen beslutat om en justering i sekretariatets organisation fr.o.m som innebär att resurserna för kommunikation förstärks. 3.4 Möte med huvudmännen Styrelsen och SLU bjöd gemensamt in representanter för ledningen för övriga huvudmän i SITES till en strategisk diskussion den 22 oktober. Syftet var att inleda en dialog om SITES framtida inriktning på kort och lång sikt. Det gav även huvudmännen möjlighet att framföra synpunkter på hur arbetet med SITES bör bedrivas för att de ska vara nöjda med verksamheten. Styrelsen konstaterade att mötet blev mycket konstruktivt och att huvudmännen visar stort engagemang för SITES. Det framgick tydligt att de individuella stationerna har fått en annan prioritet tack vare SITES och att den fältbaserade forskningens status har höjts. Deltagarna enades om att mötet bör följas upp av flera under kommande år. 3.5 Självvärdering Som underlag för Vetenskapsrådets uppföljning av SITES gjordes en självvärdering av verksamheten. I denna rapport konstateras att det målmedvetna arbetet med att skapa en gemensam SITES-identitet har haft effekt och att ett väl fungerande samarbete har etablerats mellan stationerna. Enligt SWOT-analysen är de viktigaste utmaningarna att locka fler nya forskare att använda SITES och att införa fungerande lösningar för datahantering. Samtidigt finns stora möjligheter för SITES att bli en föregångare inom ekologiforskningen när det gäller öppna data. Sekretariatet, fyra av stationsföreståndarna och styrelsordföranden har deltagit i möten med utvärderaren Matthias Obst. 4. Förnya och marknadsföra Med begreppet Förnya och marknadsföra avses verksamhet som skapar ny och samordnad experimentell infrastruktur som efterfrågas av forskarsamhället men saknas idag. Vidare ingår insatser som ytterligare ökar samordningen och synergin mellan stationerna. 4.1 Ny infrastruktur I likhet med föregående år har forskarsamhället inbjudits att ge förslag på hur SITES kan utvecklas för att möta framtida behov inom ekosystemforskningen genom satsningar på ny infrastruktur. Styrelsen har under 2015 fattat beslut om medel till två av de förslag som inkom i fjolårets utlysning: SITES Water: Harmonisering av vattenprovtagning med fokus på växthusgasrelaterade variabler (löst organiskt kol, koldioxid och metan), hydrologi och vattenkemi i sjöar och vattendrag. Satsningen, som inkluderar sex av SITES stationer, samlar ett 30-tal svenska vattenforskare och är unik även i ett internationellt perspektiv. 8

9 NordSPEC (SITES Spectral Sampling Capability): Åtta av SITES stationer utrustas med sensorer i torn eller drönare (UAVs) samt kameror. Satsningen ger nya möjligheter för processtudier i olika naturtyper och forskning om klimatförändringar, ekologi, fenologi, biodiversitet och produktivitet. I 2015 års utlysning låg fokus på biologiska frågeställningar. Fyra inkomna förslag har granskats av externa sakkunniga och styrelsen har fattat ett indikativt beslut om medel till projektet AquaNET - a Modularized Experimental Infrastructure in SITES. I detta projekt kommer mesokosmer att anläggas vid fyra stationer för att möjliggöra komplexa studier av sambanden mellan miljöförändringar, biodiversitet och stabilitet hos akvatiska ekosystem. Deltagare vid SITES-Waters kickoffmöte på Erken i juni Foto okänd. 4.2 Annan forskardriven utveckling Även på stationsnivå har initiativ tagits till ökad delaktighet av forskarsamhället. Exempelvis har inbjudna forskare medverkat i dialog om designen av de nya jordbruksekologiska experimenten samt mätningar av yt- och dräneringsvatten på Röbäcksdalen och Lönnstorp. Vid Asa har ett samarbete med Linnéuniversitetet inletts rörande modernisering av en testrigg för hållfasthetsprövning av träreglar. Vid Tarfala har en automatisk väderstation placerats ut i närheten av Sitasjaure som en resurs för renbetesforskning. Workshop på Röbäcksdalen om mätning av yt- och dräneringsvatten. Foto: Jenny Viklund. 9

10 Vid Svartberget kommer ett nytt projekt att bedrivas som finansieras av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och leds av forskare vid SLU. Projektet rör de nordliga skogarnas kol- och vattencykler och kommer även utnyttja data från tidigare experiment. Vid Tarfala kommer en delstudie att utföras inom ett tvärvetenskapligt Center of Excellence, Resource Extraction and Sustainable Arctic Communities. Centrat finansieras av Nordforsk under och leds av KTH, Stockholms universitet och Stockholm Environment Institute. Vid Röbäcksdalen har planering startat för inventeringar av fästingar och mygg i samarbete med Infektionskliniken vid Umeå universitetssjukhus. Inventeringen är modellerad på Grimsös miljöövervakningsprogram och kommer troligen även att inkludera Asa, Svartberget och Erken. 4.3 Tillgängliggörande av data På initiativ av stationsföreståndarna har en datahanteringsgrupp bildats där representanter från alla stationer ingår. Bakgrunden är det stora behovet av samsyn mellan stationerna när det gäller hur data ska hanteras, definieras och tillgängliggöras. Vid ett seminarium i maj belystes förutsättningar och regelverk under medverkan av chefsarkivarien och metadataexpertis från SLU. Arbetsgruppen följer utvecklingen nationellt och internationellt, bland annat VR:s förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information, arbetet med ECDS (Environmental Climate Data Sweden), LTER US (Long Term Ecological Research), ICOS (Intergrated Carbon Observation System) och SLU:s Tilda-projekt (Tillgängliggörande och arkivering av forskningsdata vid Sveriges lantbruksuniversitet). SITES har valt att under de första verksamhetsåren prioritera ökad tillgänglighet av monitoringdata, dvs. data som samlas in i stationernas regi. Under 2015 har stora mängder data tillgängliggjorts. Eftersom databaserna fortfarande finns i varierande format har en webbkatalog upprättats, som beskriver hur man som användare går till väga för att ta del av olika dataset. En större utmaning finns när det gäller data som generas i forskningsprojekt. Här saknas en utvecklad praxis för hur data ska tillgängliggöras, liksom standardiserade tekniska lösningar. Genom att forskningsfinansiärerna hittills inte ställt tydliga krav har långsiktig hantering och tillgängliggörande ofta fått låg prioritet av forskarna själva. En ytterligare faktor är att huvudmännen inte har prioriterat utveckling av rutiner för arkivering, och därmed tillgängliggörande, av data. Talare vid SITES seminarium om datahantering. Foto Ida Taberman. 10

11 För att möta behoven har SITES under 2015 utarbetat följande principer för hantering av olika typer av data: Forskningsdata, där ansvaret för datahantering under pågående projekt och tillgängliggörande av data ligger på den enskilda forskaren. Data ägs av den huvudman forskaren tillhör vid insamlandet. Det långsiktiga målet att alla forskningsdata som samlas in vid stationerna, och som ligger till grund för vetenskapliga publikationer, ska göras öppet tillgängliga på lämpligt sätt - i en dataportal, på en hemsida, etc. - utan dröjsmål i samband med publicering. Som en tjänst till forskare som använder SITES har konceptet SITES bankfack utvecklats. Forskaren erbjuds att lagra allt material som produceras i projektet. Berörd station ger kvalificerad rådgivning om datahantering, dokumentation och metadatafångst. Monitoringdata, där den station som utför datainsamlingen ansvarar för lagring och tillgängliggörande. Målet är att alla monitoringdata som samlas in vid SITES stationer ska vara öppet tillgängliga senast tre månader efter insamlandet. Under 2015 har arbete inletts med att upprätta rutiner kring insamling, bearbetning, kvalitetgranskning, analys, säker lagring och dokumentation. Stationerna har tagit egna initiativ till ökad datatillgänglighet. Några exempel är: App för visning av real-time väderdata online vid Asa och Svartberget. Visualisering av real-time väderdata online på fem platser i Tarfala Visualisering av real-time väderdata online vid Grimsö Utveckling av ett kvalitetshanteringsprogram inom SITES Water baserat på US LTERs Georgia Costal Ecosystems Toolbox Svartberget har utveckat appen Tagtags, ett elektroniskt provtagningsprotokoll för användning i fält, som kan anpassas till olika typer av provtagning. Kvalitetssäkring är en fråga som stationerna är mycket engagerade i. Erken och Svartberget har investerat i datahanteringsprogram för monitoringdata. Programmen är till hjälp vid insamling av fältdata genom processer för kvalitetsgranskning, flaggning/märkning/borttagning av felaktiga data. De underlättar även för användare att snabbt få tillgång till data. 5. Utveckla och säkra Utveckla och säkra avser verksamhet som förstärker och utvecklar befintlig infrastruktur för att ytterligare öka tillgängligheten och kvaliteten på verksamheten. Den syftar till att säkerställa drift, dokumentation och underhåll av existerande databaser, experiment, observationsserier och instrumentering. 5.1 Föreståndar- och personalforum Tre fysiska förståndarmöten har hållits. I Stockholm i januari, på Grimsö i samband med styrelsemötet i maj samt på Erken i september. Efter mötet på Erken har föreståndarna återkopplat varje månad via ett onlinemöte, med roterande ansvar för att leda och föra korta mötesnoteringar. Vid workshoppen inom SITES Water i juni och ett möte med SITES datahanteringsgrupp i september fanns flera föreståndare på plats. Vidare 11

12 medverkade föreståndargruppen med en representant i den rekryteringsgrupp som under hösten 2015 utarbetade en kravprofil för uppdraget som SITES-föreståndare. Något stormöte för all personal har inte hållits under 2015 eftersom stationsföreståndarna bedömt att det inte fanns något omedelbart behov. Personalen har istället fått möjlighet att träffas i specifika arbetsgrupper och ge inspel på verksamheten (kommunikation, data, SITES Water, studiebesök och liknade). Flera av dessa träffar har hållits på stationerna. 5.2 Metadataportalen NordGIS Ett intensivt arbete genomfördes under våren 2015 med introduktion och anslutning av stationerna till det geografiska informationssystemet NordGIS. Vid besök på stationerna visades systemet och deltagarna fick genomföra användartester. I juni 2015 var alla stationer anslutna till systemet. Då ansökningar inför fältsäsongen redan hade behandlats har stationerna fokuserat på att i efterhand beskriva de nya projekten, samt redan pågående sådana. Abisko, som varit ansluten till systemet sedan tidigare, har använt det under hela året. Tarfala, som också är föregångare, brottas med egna utmaningar då tillgången på internet är begränsad i fjällen vilket försvårar ett ansöknings- och administrationsverktyg online. Introduktion av NordGIS på Erken. Foto Ida Taberman Genom användartester och senare användning har behov av förbättringar av systemet identifierats, liksom möjligheter till anpassning som skulle göra systemet enklare att använda för både SITES stationer och användarna. Gällande NordGIS som system har SITES styrelse beslutat att överta en kopia av ITsystemet och att skapa en förvaltningsorganisation bestående av representanter från sekretariatet och stationerna. 5.3 Kompetensutveckling och -försörjning Alla stationer arbetar kontinuerligt med utbilda personal och i vissa fall användare inom säkerhet relaterat till fältarbete. Under 2015 har teknisk personal utbildats eller vidareutbildats inom bl.a. lavinkunskap, motorsågsanvändning och säkerhet vid svetsning o. dyl. När det gäller spetskompetens har utbildning skett inom GIS, NIR-kamera, växtskydd, DNA-metodik, djurplanktonsystematik samt loggerkunskap. 12

13 Svartberget har rekryterat en databasadministratör samt försökstekniker. Abisko har rekryterat en samordnare av forskningsstöd och en teknisk samordnare. Vid Erken har den administrativa verksamheten förstärkts med en forskningsassistent, en serviceassistent och en forskningsingenjör. Lönnstorp har delat upp sitt föreståndarskap på två personer, vilket möjliggör att båda kan fortsätta med sin huvudsysselsättning inom forskningen. Grimsö har förstärkt personalresurserna för datahantering. 5.4 Säkerställande av pågående miljöövervakning och datainsamling För att långsiktigt säkra stationernas basprogram har beskrivningar upprättats, som även utgör underlag till den metadatakatalog som publicerats på SITES hemsida. Föreståndarna har uppmanats att undersöka möjligheterna att applicera vissa av Grimsös monitoringprogram på andra SITES stationer. Röbäcksdalen har kommit längst i detta arbete i och med fästing- och mygginitiativet (se 4.2). Montering av utrustning på väderstationen i Asa. Foto Martin Ahlström 5.5 Andra nätverk internationalisering LTER US (Long Term Ecological Research) Som uppföljning av kontakter tagna under 2014 besökte Robert Waide, executive director vid LTER US, SITES i maj I samband med styrelsemötet på Grimsö i maj delade Waide med sig av 20 års erfarenhet av nätverksuppbyggande. Han demonstrerade också det system som LTER US byggt upp för att tillgängliggöra data från nätverket, Provenance Aware Synthesis Tracking Architecture (PASTA). Detta bygger på att dataset förses med tillbörliga metadata och ges en unik identifierare, som medger hantering av spårbarhet och olika versioner av dataseten. Waide deltog även i en strategisk diskussion med SITES styrelse och stationsföreståndarna. Veckan efter besökte Waide Skogaryd, Svartberget, Röbäcksdalen och Erken, där han tog del av verksamheten och diskuterade med stationsföreståndarna. Genom Waide förmedlades en inbjudan till SITES att delta på LTER:s årliga All Scientist Meeting i Colorado. Fyra representanter från Asa och Skogaryd deltog i detta möte. En direkt effekt av detta var att en av deltagarna tog del av det QA/QC program som LTERstationen Georgia Costal Ecosystems utvecklat, som nu kommer att tillämpas på Skogaryd. Besöket inkluderade även ett studiebesök vid NEON (The National Ecological Observatory Network) i Boulder. Kontakt har också upprättats mellan Röbäcksdalen och motsvarande station inom LTER, Kellogg s Biological Station, där ett utbyte planeras. 13

14 Robert Waide, executive director för US LTER, presenterar det nordamerikanska nätverket av fältstationer vid föreståndar- och styrelsemötet på Grimsö i maj Foto Ida Taberman. AnaEE (Infrastructure for Analysis and Experimentation on Ecosystems) På styrelsens rekommendation ansökte Asa, Svartberget och Erken inom AnaEE:s Call for Expression of Interest om att ingå i Construction Phase. Styrelsen har behandlat frågan om eventuell medverkan i AnaEE:s Preparatory Phase, i händelse av att VR skulle utses till National Focal Point. Man bedömde att SITES bör fortsätta att bevaka utvecklingen men i nuläget inte har möjlighet att prioritera AnaEE. SITES kommer därför inte att aktivt driva frågan om svensk medverkan visavi VR. Svenska Life Watch Kontakt med LifeWatch upprätthålls genom att dess föreståndare, Ulf Gärdenfors, ingår i SITES styrelse. Sekretariatet har gjort ett virtuellt studiebesök hos LifeWatch och fått en demonstration av Analysportalen. ICOS (Integrated Carbon Observation System) Anders Lindroth, föreståndare för ICOS Sweden, gav aktuell information om verksamheten vid ett styrelsemöte under hösten. Ett visst samarbete mellan SITES och ICOS pågår redan genom att stationerna Abisko och Svartberget ingår i båda. Flera beröringspunkter finns mellan de två infrastrukturerna och man enades om att en fortsatt dialog bör föras. Övriga kontakter Abisko och Tarfala är medlemmar i INTERACT (International Network for Terrestrial Research and Monitoring in the Arctic) och har under många år byggt upp omfattande internationella kontakter, som bidrar till att de attraherar forskare och besökare till stationerna. En ytterligare beröringspunkt finns mellan SITES och INTERACT i och med att båda använder NordGIS- systemet. Genom styrelseledamöternas försorg har SITES bevakat ett möte i Intergovernmental Group on Earth Observations (GEO) i Mexico, samt presenterat verksamheten vid en workshop inom det nordiska ENVRI-nätverket (Research Infrastructure Network for Nordic Atmospheric and Earth System Science). 14

15 6. Ekonomi SITES omsatte drygt 19 miljoner kr uppstartsåret Utfallet för 2014 uppgick till kr vilket var något lägre än budgeterat. I omsättningen för 2014 ingick kr i oförbrukade VR-medel som utbetalats till stationerna. I SITES resultaträkning har bidragen till stationerna således bokförts som en kostnad då medlen har utbetalats. På stationsnivån har överskotten, till följd av att alla medel inte förbrukats, periodiserats som ingående balanser för 2015 års verksamhet och beaktats vid 2015 års tilldelning av medel. För 2015 budgeterades en kraftig ökning av omsättningen till kr, främst till följd av att kr reserverades för nya satsningar. Omsättningen har senare justerats ner till kr (se bilaga 2). Under 2015 beslutade styrelsen att satsa totalt på ny forskarinitierad verksamhet (se 4.1). Genomförandet av de beslutade satsningarna beräknas fortlöpa under perioden Någon periodisering av VR-medlen har inte gjorts varför hela det beslutade beloppet belastar 2015 år resultaträkning. Samtliga stationer utom Röbäcksdalen har ett utfall vad gäller tilldelade VR-medel som motsvarar budget. För Röbäcksdalens del återstår fortfarande kr i oförbrukade VR-medel som stationen tilldelats före Detta överskott kommer att beaktas vid fastställande av 2016 års budget. Totalt sett har det på stationerna omsatts kr, varav andelen VR-medel uppgick ca 50%. Huvudmännen har således medfinansierat verksamheten betydligt mer än med de nio miljoner som VR krävt enligt bidragsvillkoren. Totalt uppgick omsättningen för 2015 till kr. 15

16 SITES årsrapport 2015: Bilaga 1. Redovisning av nyckeltal 1 (3) Antal projekt per år som nyttjar SITES fysiska infrastruktur och/eller databaser Anm. Totalt Varav Nya Totalt Varav Nya Totalt Varav Nya Antalet projekt inom följande kategorier: Användning av befintliga data * (54%) (47%) (48%) Underskattning (t ex Asa registrerar inte användn. av öppna data); Abisko kan inte skilja nya och pågående** Experiment/insamling av data - ettåriga (100%) (100%) (100%) Experiment/insamling av data - fleråriga * (14%) (17%) (18%) Uppdrag inom miljövervakning 34 2 (6%) 34 0 (0%) 49 4 (8%) Ökningen 2015 beror på att pågående verksamhet som tidigare inte räknats in i SITES nu ingår Totalt antal projekt (summa av raderna ovan) * (43%) (38%) (38%) Antal projekt som nyttjat mer än en station (av totalantalet) 14 (2%) 26 (4%) 16 (2%) Infrastrukturer som SITES Water, NordSPEC och ICOS är ej medräknade Antalet ansökningar och genomsnittlig tid för behandling av ansökan om att utnyttja en SITES-station Totalt Andel Totalt Andel Totalt Andel OBS inkluderar inte "användning av befintliga data" då flertalet stationer inte har uppgifter om detta Antal ansökningar om nya projekt Antal av dessa som beviljats 83 99% % % Differensen mot "Nya totalt" ovan beror fr.a. på Abisko, se ovan Antal dagar för behandling (i genomsnitt) 2 2,7 4,6 Antal forskare och könsbalansen mellan användarna Totalt Andel Totalt Andel Totalt Andel Antal forskare - män % % % Antal forskare - kvinnor % % % Antal forskare - totalt * I tabellen visas enbart totalantalet respektive antalet nya projekt. Eftersom en del fleråriga aktiviteter har avslutats under året blir totalantalet projekt 2015 inte automatiskt lika med totaltantalet antal nya projekt * Alla projekt redovisas som nya

17 SITES årsrapport 2015: Bilaga 1. Redovisning av nyckeltal 2 (3) Anm. Antal publikationer som baserats på Totalt Andel Totalt Andel Totalt Andel nyttjande av stationerna, inklusive data från dessa Antal vetenskapliga publikationer Antal av dessa som är baserad på flera stationer 5 3% 2 1% 7 3% Antal doktorsavhandlingar Abisko saknade uppgifter 2013 och 2014 Antal av dessa som är baserad på flera 2 29% 0 0% 3 1% stationer Osäkradata samlades uppgifter in senare under året Antal populärvetenskapliga publikationer (dvs. fler hade hunnit inrapporteras) Antal av dessa som är baserad på flera stationer 0 0% 1 2% Ej redovisat 2015 pga osäkra uppgifter Publikationernas kvalitet Tidskrifternas impact factor se sid. 3 SITES-övergripande nyckeltal Totalt Varav unika Totalt Varav unika Antal besök på metadataportalen ND ND ND ND ND ND NordGIS togs i drift 2015, data inte tillgängliga ännu Antal besök på SITES webbplats ND ND Besök började loggas Totalt Varav unika

18 SITES årsrapport 2015: Bilaga 1. Redovisning av nyckeltal 3 (3) Figur 2. Den vetenskapliga publiceringen visad som artiklarnas fördelning på referee-granskade tidskrifter under 2015 jämfört med tidigare år. Y-axeln visar antalet artiklar; x-axeln visar klassindelning av tidskrifternas Impact factor (2-årig IF enligt Thomson & Reuters, Journal Citation Report). Anm.: Analysen grundas på en delmängd av den totala publiceringen (se nedan). Det främsta skälet är att Abisko, där ett stort antal artiklar produceras, saknar uppgift om tidskrift. Vidare saknar Journal Citation Report uppgift om Impact factor för vissa tidskrifter. Under 2015 har publiceringen i open access-tidskrifter med interaktiv peer review ökat starkt. Uppgifter om Impact factor bör tolkas med försiktighet eftersom tidskrifterna täcker olika ämnesområden Totalt antal redovisade artiklar Antal artiklar som ingår i analysen Antal tidskrifter som ingår i analysen

19 SITES årsrapport 2015: Bilaga 2 Ekonomisk redovisning Ekonomisk redovisning för SITES 2015 Kostnad i tusental kr Budget Utfall Avvikelse mot budget Löner, arvoden Resor Möten, övrig drift Nord-GIS Nya satsningar Summa gemensamma kostnader Abisko Tarfala Röbäcksdalen Svartberget Grimsö Erken Asa Skogaryd Lönnstorp Summa stationer Totalt