Så vill vi leva som äldre

Transkript

1 16 MAJ NÄRINGSLIVETS HUS STOCKHOLM Så vill vi leva som äldre men finns pengarna, personalen, vården och omsorgen? KONFERENSDOKUMENTATION P ensions f orum

2 Hur ser framtidens äldreomsorg ut? Vilka blir de framtida lösningarna på boende, omsorg och vård? Hur ska samhället klara att möta behoven från den stora gruppen 40-talister som inom år kommer att ställa stora krav på äldreomsorgen? Ska de yrkesaktiva spara till sin egen ålderdom? Om dessa frågor kring framtidens äldreomsorg handlade Pensionsforums konferens den 16 maj P ensions f orum Pensionsforum är en förening som har till uppgift att följa det nya pensionssystemets konsekvenser för individer och samhälle, hur det förhåller sig till andra länder, arbetsmarknaden för äldre samt att analysera olika möjligheter att finansiera och organisera den framtida äldrevården. Styrelsen består av Kjell-Olof Feldt, ordf, Tommy Möller, vice ordf, statsvetare, docent, Magnus Henrekson, nationalekonom, docent, Joakim Palme, sociolog, docent samt Gullan Lindblad, fd riksdagsledamot. Verkställande direktör är Ann Lindgren. Bakom föreningen står försäkringsbolagen KPA, Livia, Länsförsäkringar Liv, Skandia, SEB Trygg Liv, Robur Försäkring och SPP.

3 Program Moderator: Ann Lindgren Kjell-Olof Feldt ordförande i Pensionsforum Video om äldrevården Hur många fler äldre blir det? Bengt Westerberg fd partiledare Vad tror och önskar svenska folket om morgondagens äldrevård? En ny opinionsundersökning presenteras om förtroendet för samhällets möjligheter att klara äldreomsorgen, uppfattningen om äldrevårdsförsäkring, sparande och hur man vill bo som äldre. Arne Modig Temo och Kristina Färm undersökningskonsult. Så ser de nya lösningarna ut ett bildspel över vad vårdföretagen, bostadsföretagen, byggbranschen, teknikföretagen med flera planerar. Marie Söderqvist United Minds. Hearing om morgondagens äldreomsorg. Ilija Batljan departementsråd, Socialdepartementet, Stefan Fölster chefekonom, Svenskt Näringsliv, Sture Henriksson utredare, Svenska Kommunförbundet, Erik Langby kommunstyrelsens ordförande Nacka, Birgitta Rydell äldreomsorgsborgarråd, Stockholm, Marianne Svensson projektledare, IHE, Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi, Gerdt Sundström professor, Institutet för gerontologi, Jönköping, Bengt Westerberg fd partiledare, Barbro Westerholm ordförande, SPF, Claes Örtendahl, fd generaldirektör. Vad planerar aktörerna? Försäkringsbolagens, vårdföretagens och övriga intressenters framtidsplaner och lösningar. Hur blir ekonomin för de äldre? Hur mycket sparas inför ålderdomen? Ulla Gurner utredare, Stiftelsen Äldrecentrum, Viveka Hirdman-Ryrberg SEB Trygg Liv, Leif Hansson konsult, Arne Johansen Svensk Äldreomsorg, Olle Nilsson vd, Länsförsäkringar Liv, Anna Spånt Enbuske utredare, Koopi Kooperativa Institutet, Hans Svensson Skandia, Ylva Yngveson Institutet för privatekonomi, FöreningsSparbanken

4 Framtida pensioner politiskt besvärliga Det behövs en rejäl diskussion om våra pensionssystem problem och möjligheter. Men det är obekvämt att besvära väljarna med problem som vi inte ens ser. De akuta problemen röner oftast störst uppmärksamhet näraliggande frågor som hur konjunkturen kommer att utvecklas, vad som händer med räntan nästa månad samt utvecklingen av skatterna och barnbidragen. Vi kan inte längre ursäkta oss med att vi inte vet, framhöll Kjell-Olof Feldt, ordförande i Pensionsforum. Vi börjar veta rätt mycket om befolkningsutvecklingen och om vad som kommer att ske om år. Vi vet att vi riskerar att allt färre ska försörja allt fler. Vi har börjat få en diskussion om pensionssystemen men den har ännu inte trängt in i de politiska kamrarna, enligt Kjell-Olof Feldt. Det som gör befolkningsfrågan och vårdsituationen så svåranalyserad och politisk besvärlig är att finansieringsfrågan måste komma att lösas. Krisen är ännu inte akut. Den kanske kommer om år. Desto större anledning att nu ta itu med frågan. Ökad andel äldre Antalet personer över 65 år har stigit brant från 1950 och kommer att fortsätta stiga fram till Efter 2020 sker även en kraftig av antalet personer över 80 år, enligt Statistiska centralbyråns senast befolkningsprognos fram till Prognosen är relativt säker eftersom dessa personer redan finns bland oss, konstaterade förre partiledaren Bengt Westerberg. Denna ökning hänger givetvis samman med minskad dödlighet, en utvecklingen som skett snabbare än beräknat. Man kan därför anta att dödlighetstalen fortsätter nedåt även om den kanske inte minskar lika snabbt som den hittills gjort. Den åldrande befolkningen innebär samtidigt att allt färre ska försörja allt fler. Den offentliga konsumtionen är särskilt påtaglig inom gruppen personer över 80 år. Fram till 2010 har vi en gynnsam utveckling av vårdkonsumtionen. Men sedan måste skatterna börja stiga igen. Vi vet att det finns ett skattetryck nedåt och har vi väl sänkt skatterna kan det vara svårt att sedan vända uppåt. Ökad fruktsamhet är enklaste svaret på frågan hur denna situation kan påverkas positivt. Vi behöver få upp födelsetalet för att de som föds nu ska komma ut på arbetsmarknaden om 20 år. 2

5 Lågt förtroende för samhällets förmåga att sköta äldreomsorgen Temo ställde frågor om inställningen till samhällets förmåga att sörja för den egna ålderdomen, äldrevårdsförsäkring samt om hur man vill bo som äldre. Undersökningen gjordes april 2001 bland förvärvsarbetande mellan 25 och 64 år. Lågt förtroende 61 % Högt förtroende 20 % Tveksam 19 % Hur stort förtroende har du för samhällets förmåga att sörja för din ålderdom? Män har oftare än kvinnor högt förtroende för samhällets förmåga att sörja för ålderdomen. Högst förtroende har unga (25 35 år) och medelålders (46 55 år) män. Lägst förtroende har kvinnor i åldern år samt egna företagare. Utfallet är i stort sett lika som i undersökningen från hösten Kan du tänka dig att själv börja spara i en särskild äldrevårdsförsäkring, där dina pengar sparas till din framtida äldreomsorg? Här finns en tydlig skillnad mellan kvinnor och män. Män kan betydligt oftare än kvinnor tänka sig att själva spara (68 % mot 54 %). Med ökande ålder minskar beredskapen att börja spara. Anställda i offentlig sektor är mindre intresserade än andra yrkesgrupper. Kan inte tänka sig 35 % Vet ej/ej svar 4 % Kan tänka sig 61 % Har inte möjlighet 14 % Vet ej/ ej svar 2 % Hjälper redan idag sina föräldrar 6 % Har möjlighet 78 % Har du möjlighet att stödja och hjälpa din eller dina föräldrar? Män anser oftare än kvinnor att de har möjlighet att stödja och hjälpa sina föräldrar (83 % mot 73 %). Den yngsta ålderskategorin (25 35 år) anser sig oftare ha möjlighet att hjälpa till. I åldern år stödjer och hjälper framförallt kvinnorna oftare sina föräldrar redan idag. Det finns inga tydliga skillnader mellan boende i städer och boende i glesbygd. 3

6 Danspartner för äldre singlar Att röra sig är nyttigt och dans är roligt. Har man ingen partner kan man väl bjuda upp en rörlig Travolta-kopia projicerad på en plastskärm. Marie Söderqvist, United Minds, berättade om plastskärmen och andra innovationer. Hon har tittat på den tekniska utvecklingen som riktar sig mot äldre. Mycket finns redan här och har presenterats i olika upplagor av smarta hem. Välkänt är Electrolux kylskåp med datorskärm, där man bland annat kan surfa till butiken och beställa varor. Kameror vid porten är också exempel på ny teknik som redan installeras i fastigheter. Men teknikernas och uppfinnarnas idéer är långt fler än så. Vad sägs om att hörselskadade kan skaffa en säng som vibrerar, när telefonen eller dörrklockan ringer? Det finns också toaletter som tar urinprov. Provsvaren går direkt till vårdcentralen, om där finns någon avvikelse. Då kan doktorn ringa och höra efter hur det är, kanske påminna om att man glömt ta medicinen på förmiddagen. För den sjuke kan det vara tryggt att ha en webbkamera och PC för kontakt med doktorn via telemedicin. I Boden finns redan en virtuell vårdcentral, berättade Söderqvist. För dementa finns ett GPS-armband som positionerar personen om han/hon går vilse. Armbandet kan också byggas ut med teknik som läser pulsen och är känslig för fall. Om antingen pulsen förändras mycket eller personen faller slår armbandet larm. Allt för att öka de gamlas trygghet. En enkel idé, men till stor nytta för äldre och handikappade, är badkaret med nedhissbar front. Konstruktionen gör i- och urstigningen lättare. Badkaret har tagits fram av en båttillverkare på Gotland. Eftersom det ännu är en prototyp ligger priset på kronor. Ensamheten drabbar många på ålderns höst. Företaget Interactive Institute har väckt idén om att gamla skulle kunna teledejta vid matbordet. Skärmarna kopplar samman två människor, så att de kan njuta av lite småprat till middagen. Och så var det där med plastskärmen. Att fortsätta motionera på äldre dagar är bra och dans är kul. Men om man inte har något partner? På en plastskärm som monteras på väggen kan man välja bland flera kända dansare. Figuren på skärmen följer exakt rörelserna på den som står framför. Det är den optimala danspartnern, som aldrig trampar en på fötterna. Vi vet att vi nu har ett överskott men vi har ingen aning hur statsbudgeten kommer att se ut när den stora demografiska puckeln inträffar. Gunvall Grip, Folksam Det finns många osäkerhetsfaktorer när man ska prognostisera en pensionärsbudget om år. Ekonomin kommer att påverkas av tillväxten, livslängden, nativiteten och avkastningen. Sammantaget innebär detta att den enskilde får ställa in sig på att leva längre och att spara. Ylva Yngveson, Institutet för privatekonomi, FöreningsSparbanken 4

7 Livslängd en klassfråga Gå hem och gör barn. Departementsrådet Ilija Batljan, socialdepartementet, sade det halvt på skoj, halvt på allvar. I framtiden kanske det inte räcker med att ha sparat pengar för att få den äldreomsorg man vill ha. Det behövs också fler invånare. Avgörande för tillgången på hemtjänst och vård är hur många arbetstimmar som utförs i landet varje år. Om produktionen minskar kan ni spara hur mycket som helst, det finns ändå ingen vård och omsorg att köpa, sade Ilija Batljan. Han visade på situationen i Tyskland, som behöver en arbetskraftsinvandring på en halv miljon per år de närmaste 40 åren för att klara det demografiska hotet. Och för att den ekvationen ska gå ihop bör alla vara män i arbetsför ålder! Ilija Batljan är medförfattare till rapporten Kommer det att finnas en hjälpande hand en analys av framtida behov och kostnader för vården och omsorgen om de äldre En del debattörer kritiserar regeringen och socialdepartementet. Kritikerna menar att staten har en alltför lättsinnig inställning till den kommande åldringspuckeln. Jag är övertygad om att utvecklingen går att påverka och att samhället kan påverka den, svarade Ilija Batljan. Han vill rikta insatsen mot människors sociala och ekonomiska situation. Vi måste skapa ett arbetsliv där folk vill och orkar jobba. Grundproblematiken finns på arbetsplatsen. Här hoppas vi att regeringen ska komma med förslag, den har tillsatt ett ohälsoprojekt med fyra ministrar inblandade. Forskningen visar att ökad medellivslängd innebär att vi lägger friska år till livet. Skillnaden i livslängd hänger samman med klass, ekonomi och andra sociala faktorer. I USA ser man en skillnad i medellivslängd på år, till följd av social skillnader. I Sverige är den skillnaden upp emot 10 år. För den som varit kortvarigt socialbidragsberoende minskar medellivslängden med 5,5 år. För den som varit långtidsberoende blir livet i genomsnitt 8,5 år kortare, jämfört med befolkningen som helhet. Någon har sagt att i stället för premiepension så kanske vi skulle få ett bättre utfall genom att i stället satsa pengarna på en utökad föräldraförsäkring. Ylva Yngveson, Institutet för privatekonomi, FöreningsSparbanken Vi fortsätter arbetet för att skapa en bra produkt och undersöker behovet av äldrevård. Det är trevligt att se att förtroendet för de offentliga systemen fortfarande är lågt. Niklas Forslund, Skandia 5

8 Framtida vård kräver ökat sparande Det enskilda sparandet som ett inslag i den framtida finansieringen av äldrevården är det bästa sättet att garantera lika vård för alla. Det finns ett större utrymme för att kraftigt öka sparandet, framhåller Svenskt Näringslivs chefsekonom Stefan Fölster. I dag finns även ett utrymme för höjd skatt i form av en obligatorisk äldrevårdsförsäkring. Men vad händer när det blir allt svårare att vinna gehör för högre skatter? Det finns begränsningar i hur höga skatterna kan vara. Och höjs skatterna inom detta område blir trycket extra stort att sänka andra skatter. Stefan Fölster konstaterar att det de flesta är överens om vikten av att klara finansieringen av äldrevården. Hur detta ska ske råder emellertid delade meningar om. Många, enligt Stefan Fölster, anser inte att det finns någon anledning att oroa sig. Vi borde jobba för att skapa ett robust system. Vad händer annars om 30 år? Vad händer annars med alla som inte har ett eget sparande? Det är dessa personer vi kommer att spara in på. Endast genom detta robusta system blir vården lika för alla. Däremot kan boendet och livsstilstjänster variera. Vi kan ha en obligatorisk försäkring men där man som i dag betalar för sitt eget boende. Det kan vara gruppförsäkringar som omfattar alla anställda. Vi ska inte selektera, då blir de administrativa kostnaderna högre. Regeringen kan anpassa spelreglerna och hjälpa gruppförsäkringarna på traven. Problemen går att lösa. Regeringen försummar risker Socialdepartementet konstaterar att vi blir allt friskare men struntar i att belysa de negativa risker som är förknippade med den allt längre livslängden. Den medicinska tekniken kan göra sjukvården billigare men när alla vill få tillgång till denna nya teknik riskerar sjukvårdskostnaderna totalt sett att öka, framhåller Stefan Fölster. Med ökad livslängd ökar också den dyra livsuppehållande vården. Man skulle önska att socialdepartementet ägnade samma noggrannhet åt dessa faktorer. Då skulle riskbilden inte bli så glättad, säger Stefan Fölster och drar en parallell till utvecklingen av ohälsotalet under det gångna decenniet: Under hela 1990-talet framhöll socialdepartementet och riksförsäkringsverket hur bra sjukförsäkringen fungerade. Men detta skulle visa sig vara en chimär. I själv verket var ohälsotalet konstant när man räknade med både sjukfrånvaron och sjukpensioneringarna. Förtidspensioneringar skedde allt tidigare i åldrarna. Och när sedan en kraftig uppgång i sjukfrånvaron inträffade, hade regeringen ingen beredskap eller strategi. Det är risken med att anstränga sig för mycket för att presentera en glättad bild. 6

9 Nya former för hemtjänst I Linköping kan alla över 75 själva besluta om hur mycket hemtjänst de ska ha. Trots det har kostnaderna inte brakat iväg. Sedan starten har faktiskt kommunens utgifter för hemtjänst minskat. Bland kommunerna finns ett mycket stort intresse för nya styrsystem. Hela 177 har i en snabbenkät svarat att de vill ta del av erfarenheter på området. 12 kommuner har beslutat om kundval och 68 diskuterar frågan. Det pågår en intressant diskussion i kommunerna om att öka brukarens inflytande. Jag har fått den belysande kommentaren: Det här är pengar genom dörren och inte genom skorstenen. Sture Henriksson jobbar med styrfrågor i Järfälla kommun, men är för närvarande utlånad som utredare till Kommunförbundet. Man kan säga att äldreomsorgen har en generell utformning i kommunerna, bland annat är den behovsprövad. Men det pågår försök, som det i Linköping, om man kan upphöra med behovsprövning, d v s flytta beslutsrätten från kommunen till brukaren. Varierande vårdbehov grund för ersättning En vårdcheck med åtta nivåer ökar brukarnas valfrihet. Så löser Nacka överföringen av äldrevården från offentlig till privat regi. Det moderata kommunalrådet Erik Langby konstaterade att det finns en tendens bland anordnarna av äldreomsorg att försöka undvika de tyngsta fallen. Ni som sett ute i verkligheten vet att man väljer och vrakar, att man inte gärna vill ha dem med tunga behov. Man tackar nej, med argument som: Den här passar inte vår mix av patienter. Med åtta nivåer på vårdchecken sätter Nacka en prislapp på vårdbehovet, från 660 till kronor per dag. Konstruktionen ska göra brukarna lika attraktiva, oavsett hur mycket hjälp de behöver, hoppas kommunen. Det är en värdighetsfråga. Nacka kommun var tidigt ute med sina valfrihetssystem. Redan 1985 kom fotvårdschecken och 1992 var det dags för check i hemtjänsten. Inom ett år hade vi 15 olika konkurrerande anordnare. Idag är de 20. Vi tillämpar fri etablering, under förutsättning att anordnarna uppfyller vissa krav. Nu sköter privata anordnare 40 procent av hemtjänsten i Nacka. Att konstruera den kommunala ersättningen för hemtjänst är inte svårt. Där handlar det om en viss mängd omsorg per timme. Men när det gäller vårdboende kan man inte ha en enda peng, eftersom folk har olika behov. I praktiken skulle man kunna sätta prislapp på precis varenda tjänst, men det innebär att det krävs nya prövningar även när en persons vårdbehov bara ökar något. Med åtta nivåer blir omprövningarna inte så många, men kommunen åstadkommer ändå en hygglig nivellering mellan lätta och tunga vårdfall. Nu är det successivt fler och fler som får den här vårdpengen. Om det uppstår kö till ett hem får den som har störst behov förtur. När en kommun ordnar bra äldreomsorg kan det leda till ökad inflyttning av äldre och därmed ökade kostnader. Kostnadsutjämningen mellan kommunerna kompenserar bara till en liten del. Jag vill ha en överenskommelse om att en kommuns kostnader för en äldre person, vid en flytt, ska överföras till den nya kommunen. Vi är i det här landet duktiga skapa system så att det inte lönar sig att göra förbättringar i det lilla. 7

10 Stockholm inför hemtjänstkonkurrens Från årsskiftet inför Stockholms stad en kundvalsmodell inom äldreomsorgen. Pensionärer får själva möjlighet att välja utförare av hemtjänst bland konkurrerande privata företag och kommunala enheter. Vi genomför en grundläggande reform för att öka de äldres makt över sin vardag, säger Birgitta Rydell, äldreomsorgsborgarråd i Stockholms stad. Vi vill flytta makten från tjänstemännen och politikerna till människorna själva. Ett syfte med reformen är att stimulera utvecklingen av olika inriktningar, profiler, inom privat och kommunal äldreomsorg. Det handlar inte bara om finansieringen utan även om organiseringen. Vi vill skapa en modern äldreomsorg. Vi kommer att få en konkurrens med kvalitet mellan olika utförare. Det kan gälla sådan kvalitet som att alltid komma i tid eller kontinuiteten i omsorgen. Det kanske handlar om att erbjuda service på olika tider eller att tillmötesgå människor med olika bakgrunder och modermål. Kundvalsmodellen införs successivt i kommunen. Redan 1 september införs den inom fem stadsdelsförvaltningar och från årskiftet inom hemtjänst i eget boende i resten av staden. Om 2,5 år utvidgas kundvalet till att även omfatta pensionärer i de särskilda boenden. Som förberedelse genomför Stockholms stad i höst en förenklad ramupphandling som ska ge underlag för att auktorisera utförarföretag. Lagen om offentlig upphandling är ett hinder för en rak kundvalsmodell. Vi kommer därför att begära att regeringen ser över reglerna. Många frågetecken kring försäkringar De ekonomiska problemen till följd av äldreboomen kan lösas med en försäkring, menar många debattörer. Men det finns många stora och svåra beslut längs vägen. Marianne Svensson, projektledare för Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE), har gjort en djupdykning i frågan. Vi ville se både de positiva och de negativa effekterna av en försäkring. Det var snårigt. Den första stora frågan är vem som ska vara försäkringsgivare. Det kan vara kommunen, staten eller privata försäkringsbolag. En obligatorisk försäkring, något som ses som en sorts öronmärkt skatt. Det ställs mot kravet på valfrihet. Sannolikt kommer kommunens roll att ändras. Därför krävs ett nationellt ställningstagande om äldrevården, vad ska den innehålla. Det handlar om grundtrygghet. Marianne Svensson konstaterar att vården och omsorgen måste vara neutral och standardiserad. Bakgrunden måste vara den enskildes behov, inte resurser. Idag har det skett en dramatisk omorganisation. Hälften av kommunerna har separerat handläggarna från produktionen. Vilka är deras erfarenheter? Även försäkringen som sådan, om det blir en obligatorisk, kräver många beslut, till exempel om hur stor del den ska ersätta. Ska det vara full ersättning, som i Japan? Det man väljer? Eller blir det en miniminivå? Hur vi än utformar förslaget till försäkring får den en styrande effekt mot en viss typ av tjänster och händer. 8

11 Från stat till familj Femtio år av skandaler och diskussioner har präglat den svenska äldrevården, konstaterade professor Gerdt Sundström vid Institutet för gerontologi i Jönköping. Han illustrerade påståendet med en utgåva av tidningen Se från 1952 med ännu en salva från Ivar Lo-Johansson mot den svenska åldringsvården. Hur har då den svenska äldreomsorgen förändrats? Det som inträffat under det gångna decenniet är familjerna tar en allt större del i äldreomsorgen samtidigt som den privata omsorgsmarknaden växer. I mitten av 1990-talet hade 59 procent av de äldre endast stöd av anhöriga. I fjol hade den siffran stigit till 66 procent. Medan hela 28 procent i mitten av 1990-talet kunde förlita sig helt på hemtjänst hade den andelen i fjol krympt till 18 procent. Det är döttrar och svärdöttrar som står för en allt större del av vården, mer sällan andra personer. En femtedel av den vuxna befolkningen hjälper någon anhörig. Den andelen kommer att öka i framtiden. Barnen gör mer och mer för sina gamla föräldrar. Samtidigt ökar den privata omsorgen i alla samhällsklasser. Medan den offentliga vården minskar sker alltså en ökning av den vård som ges via familj och marknaden. Vi har skurit ner på den offentliga omsorgen. Detta gap har fyllts av andra. Nödvändigt spara inför ålderdomen I framtiden får äldre vara beredda på att i allt större utsträckning köpa tjänster som kommunen tidigare stått för. Bengt Westerberg, f d partiledare, vill därför ha skattelättnader för hushållsnära tjänster. Jag och Kjell-Olof Feldt drev för några år sedan genom en reform som inte var så gynnsam för den här sortens tjänsteproduktion. Nu är det dags för en ny reform. Bengt Westerberg vill också uppmuntra sparande inför tiden som pensionär. Inte minst med tanke på att vi lever längre och lägger friska år till livet. Man ska ha pengar för att kunna ha kul efter pensionen, men också för att kunna betala tjänster som kommunen tidigare tillhandahållit. Den nuvarande tendensen är att kommunerna koncentrerar hemhjälpen till de allra mest behövande. Risken är alltså mycket stor att framtidens äldre får köpa enklare tjänster själva. Då behövs sparade pengar. Bengt Westerberg tyckte att det var fel att tala om det demografiska hotet. Han ser inte den växande andelen äldre som det stora problemet, utan den ökande sjukskrivningen och utbrändhet. Det handlar om skapa arbetsplatser som människor vill stanna på. Vi måste se till att det finns tillräckligt med arbetstimmar åren Det kan åstadkommas genom en högre sysselsättningsgrad i åldrarna 55 65, men också genom att en större andel vill fortsätta att arbeta efter 65.

12 Familjevård inte frivillig Bristerna i bl a äldreomsorgen är tydliga men samhället ligger ständigt ett steg efter, anser professor Barbro Westerholm, ordförande i Sveriges pensionärsförbund. Trycket på att få makt över resurserna ökar, konstaterade hon. Det är viktigt att konsumenterna tar makten över pengarna. Tilltron till att samhället ska fixa framtiden är låg. Med rätta eftersom det faktiskt inte fixar sig. I det kanske läget kanske pensionärsorganisationerna, försäkringsbolagen och de fackliga organisationerna tillsammans skulle skriva en proposition, föreslog Barbro Westerholm. Det kommer att krävas mer personal med lång utbildning, framför allt inom geriatriken. Vi måste satsa nu. Men det sker inte och detta är en klar brist. Den offentliga och privata omsorgen behövs, man ska inte romantisera anhörigvården eller flergenerationsboendet, framhöll Barbro Westerholm: Anhöriga står för en stor del av omsorgen. Detta är inte frivilligt utan påtvingat. Jag vill inte att mina barn ska tvingas vårda mig. Vi ska inte heller romantisera flergenerationsboendet. Undersökningar visar att äldre i Medelhavsområdet ofta känner sig mer ensamma än äldre i Sverige. Vi vill umgås med nästa generation på lika villkor. Kraftig ökning av vårdkostnaderna För äldre kommer perioden med lätta och medelsvåra handikapp att avsevärt förlängas. Detta förutsätter mer mediciner och blir utomordentligt kostnadskrävande. Samtidigt förskjuts perioden med svår sjukdom uppåt i åldern, blir kortare men också mer sjukvårdskrävande. Det är den utveckling som nu håller på att ske, enligt förre generaldirektören för socialstyrelsen, Claes Örtendahl. Om någon genomgripande förändring ska ske förutsätter det en annan utveckling av demenssjukdomarna. Det s k kungsholmsprojektet har visat att 30 procent av alla över 90 år har demens, 20 procent av åringarna och 10 procent av åringarna. Medellivslängden i mitten av 2000-talet kommer att ligga nära 90-årsåldern. Den positiva och ljusa sidan som socialdepartementet står för är därför varken korrekt eller riktig. Vi kommer att få en allt svårare personalsituation, konstaterar Claes Örtendahl. Antalet personer som behöver rekryteras till vård- och omsorgsyrken måste öka tre till fyra gånger fram till Vi kommer alltså att få det trångt på den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt stiger utbildningskraven vilket gör att vi kan få en kraftig glidning uppåt i lönenivåerna. Detta tillsammans med den demografiska utvecklingen innebär att vi kan få avsevärda kostnadsökningar i takt med att vi får fler äldre. Och vi kommer att ha stora svårigheter att höja beskattningen. Efterfrågan på äldreomsorg ökar måttligt samtidigt som efterfrågan på sjukvård ökar mycket kraftigt. Detta handlar om en mycket krävande publik, det vet jag eftersom jag själv numera tillhör denna grupp. Det finns tänkbara lösningar, enligt Claes Örtendahl. Däremot tillhör socialdepartementets det ordnar sig nog inställning inte en av dessa. Det är nödvändigt att öka skatteutrymmet för sjukvård, exempelvis genom en obligatorisk äldreförsäkring. Vi behöver en höjd pensionsålder med en arbetsmarknad som är bättre anpassad till de äldres situation. Vi måste skapa en bättre och effektivare arbetsmarknad som blir attraktiv för de äldre. Det har, konstaterar Claes Örtendahl, sagts att det är friska år som läggs till livet i samband med att livslängden ökat. Ökningen i livslängd hänger till hälften samman med bättre livsstil och hälften till bättre vård. Det är framför allt dödligheten i hjärt/kärlsjukdomar som har minskat. Detta är vad socialstyrelsen påstår men det förklarar inte den fortsatta ökningen av demens i varje ålderskategori. 10

13 Multisjuka kräver vårdsamordning De multisjuka äldre är som flipperkulor i vårdsystemet, de skjutsas hit och dit. Och omhändertagandet är som en orkester utan dirigent. Ulla Gurner, utredare Stiftelsen Äldrecentrum, travar liknelserna på varandra, när hon talar om hur systemet hanterar de mest sårbara av våra gamla. Det fria valet av äldreomsorg kan bara vara aktuellt för de som står, går och är klara i knoppen. Andra, som de multisjuka, behöver helhetslösningar över huvudmannaskapsgränserna. Ulla Gurners poäng är att man inte kan börja tala om försäkringar i ett system som är så illa anpassat till den grupp som tar de största ekonomiska resurserna. Definitionen av multisjuk i äldreomsorgen är någon som har en eller flera komplicerade diagnoser, nedsatt rörlighet och ork och som är i behov av rehabilitering och funktionsuppehållande insatser livet ut. Ulla Gurner tror inte att det räcker med enbart samverkansavtal mellan landsting och omsorgsgivare för att lösa de multisjukas behov av samordning. Jag vill se äldreteam, där det finns läkare, distriktssköterska, rehabpersonal och vårdbiträden. Låt en del av primärvården specialisera sig mot de äldre. På vårdcentralerna kan man låta vissa läkare bara jobba med äldre. Bankkunder erbjuds nytt äldreboende SEB Trygg Liv startar nu ett nytt boendealternativ för sina kunder trygghetsboende. Det första bostadsomsrådet med 120 lägenheter byggs i Halmstad och senare i år hoppas SEB kunna presentera planer för de tre storstadsområdena. Vi är ett livbolag och för närvarande ser vi en kraftig förändring i befolkningssammansättningen, förklarar Viveka Hirdman-Ryrberg, SEB Trygg Liv. Vi får fler äldre samtidigt som få sparar inför åldrandet. Som livbolag vill vi värna om våra kunder. Därför har SEB, tillsammans med Actica omsorg inom Capiokoncernen och byggföretaget Peab, introducerat vad de kallar trygghetsboende. Vi har startat detta nya koncept för att erbjuda våra kunder moderna, attraktiva lägenheter med personlig omsorg. Bostäderna kommer att vara utrustade med tillgång till bl a motionslokaler och andra gemensamma lokaler. I entrén finns ett lobbyområde med värdinna. Av SEB Trygg Livs kunder bor 70 procent i villa. När de fick frågan hur stor lägenhet de skulle vara intresserad av var svaret minst tre rum och kök. Nu vill man ha stort, bekvämt och ett boende i ett attraktiva läge. SEB har upprättat ett kösystem till trygghetsboendet som bygger på hur länge man har sparat hos banken. För att ge så många kunder som möjligt tillgång till lägenheter finns en övre spargräns till grund för köplatsen. De 120 lägenheterna i Halmstad blir klara för inflyttning hösten Hyrorna blir i nivå med allmännyttan och därutöver betalar hyresgästerna en basavgift på cirka kronor i månaden för det gemensamma utbudet. Dessutom finnas möjlighet att köpa ytterligare tjänster i form av städning eller mer omsorg. Förklaringen till att SEB valt hyresrättsformen är enkel. Kunderna vill, när de blivit lite äldre, inte fortsätta binda sitt kapital i boendet. Intill bostadshusen bygger Actica samtidigt ett vårdhem som har slutit avtal med Halmstads kommun. Boende i SEB:s lägenheter kan inte garanteras plats i vårdboendet men kommer ändå att kunna dra nytta av att exempelvis koppa trygghetslarm dit. 11

14 Försäkringar kan trygga vården Minst 300 kronor i månaden kommer en försäkring för tryggad äldreomsorg att kosta. Förutsättningen är att man börjar betala premien från års ålder. Konsulten Leif Hansson, som gjort beräkningen, tänker sig att försäkringen ska komplettera det offentliga åtagandet. Skattefinansieringen förväntas ligga på nuvarande nivå. Försäkringen ska täcka kostnadsökningen. Försäkringspremierna fonderas på samma sätt som livförsäkringar. Den garanterade avkastningen går till fond och avkastning över garantin till individen. Det skulle göra det lättare att välja och stimulera konkurrensen. Arbetet med att göra en bedömning av kostnaden har försvårats av att kommunernas statistik är undermålig, att den varierar kommun från kommun. Vi har gjort så gott vi kunnat med de uppgifter som finns och kommit fram till att man bör spara kronor per månad, med början vid års ålder. Förutsättningarna vid beräkningarna har varit att helst inte vill komma över en månadspremie på 500 kronor och inte under en start tidigare än vid 45 år. Men om nu inte befolkningspuckeln inte orsakar något ekonomiskt krisläge? Om samhället klarar de ökade kostnaderna ändå? Då får vi som pensionärer inga problem att ta hand om pengarna. Splittrat ansvar försämrar vården Stela organisationer som inte tar hänsyn till de äldres sammansatta behov har länge präglat äldreomsorgen. God äldreomsorg kräver en ökad samordning mellan olika huvudmän, framhåller marknadschef Arne Johansen, Svensk Äldreomsorg AB. Effekten av denna bristande samsyn är att den enskilde inte anser sig få vård på sina egna villkor. Denna otrygghet skapar i sin tur en överkonsumtion av vård. Barnen är rädda för att deras föräldrar kommer att drabbas av demens och tycker att det är nog bäst att mamma eller pappa flyttar till ett särskilt boende. I Solna centrum planerar Svensk Äldreomsorg ett nytt äldreboende, med 86 lägenheter, som ska inrymma olika integrerade vård- och boendeformer. Där ska vi skapa en flexibilitet för att möta de äldres behov på deras villkor. I boendet finns avdelningar för personer med demens, personer med somatiska sjukdomar och en avdelning med växelvård/korttidsboende. Den fjärde avdelningen bygger på en idé som längre tillämpats i Norge sviktboende. Till sviktboendet kan man komma när man känner sig dålig utan föregående biståndsbedömning och sedan vistas upp till två veckor. Den erbjuder en trygghet i att våga bli sjuk utan att hela apparaten med bl a biståndsbedömning dras i gång. Vi ger alltså makten till brukarna. Genomgående är att så snart en person kommer till äldreboendet ska dennes situation grundligt kartläggas. Det blir starten för insatser för att han eller hon ska må bättre. Vi ska samverka över gränser med alla i Solna och satsa starkt på information till anhöriga och personal. 12

15 Kooperativ äldreomsorg alternativ till oligopol På en privat marknad, där äldreomsorgen riskerar att förvaltas av oligopol, kan kooperativen bli viktiga alternativ. Om HSB behållit Grannskapsservice hade kooperativa driftsformer varit ledande idag, konstaterade Anna Spånt Enbuske. Hon är utredare hos Koopi, Kooperativa Institutet, som ägs av de stora kooperativa bolagen som HSB, KF, Fonus, osv. Koopi har ett projekt för att utreda om det finns synergieffekter och om det går att få fram nya kooperativa företag, inom området äldreomsorg. Ännu är intresset väldigt varierande bland de olika medlemsföretagen. Argumentet för ett engagemang skulle kunna vara att bilda en motvikt till ägarkoncentration på området. Samhällets totala utgifter för äldreomsorg är 60 miljarder kronor. Omsättning i privat äldreomsorg är 5 miljarder, där är ökningstakten procent. Tendensen är att företagen blir större. Det görs sammanslagningar och vi går mot oligopol. Idag finns det 30 mindre företag som uppger sig vara kooperativa. En del är personalkooperativ, vanligtvis har personalen tagit över driften på sin gamla arbetsplats. Det förekommer också brukarkooperativ, till exempel i glesbygd där man värnar om att ha ett äldreboende på orten. Kooperativen är mycket beroende av kommunernas inställning. Driften kan vara besvärlig, inte minst på grund av att det kan vara upp till 1,5 månads eftersläpning innan kommunen ersätter en faktisk utgift. Nacka kommun har löst det här på ett bra sätt. Där betalas ersättningen ut i förskott. 13

16 Över ett 100-tal tidningar, radio och TV uppmärksammade Pensionsforums konferens om den framtida äldrevården Så vill vi leva som äldre men finns pengarna, personalen, vården och omsorgen? Den opinionsundersökning som gjordes av Temo på uppdrag av Pensionsforum fick stort genomslag i medierna. Sex av tio misstror morgondagens äldrevård löd rubriken i TT:s referat av undersökningen och konferensen, skriven av Christina Olsson. Texten fortsatte: Sex av tio tror inte att de kommer att få den äldreomsorg som de behöver när de blir gamla. Lika många kan tänka sig att själva börja spara till sin framtida äldreomsorg. Enligt undersökningen som är gjord bland den yrkesverksamma befolkningen är det framför allt kvinnorna som saknar förtroende för morgondagens äldreomsorg. Att själv börja spara till sin framtida äldreomsorg kan många tänka sig eller 60 procent av de tillfrågade. Något färre, fyra av tio, stöder förslaget om att införa en obligatorisk äldrevårdsförsäkring för att klara finansieringen av äldrevården. Flera ledarskribenter uppmärksammade Pensionsforums debattartikel i Dagens Nyheter, skriven av styrelseledamöterna Tommy Möller och Joakim Palme samt vd Ann Lindgren. Artikeln slutade i uppmaningen att regeringen och övriga partier måste på allvar börja diskutera hur den framtida äldrevården ska lösas och finansieras när gruppen äldre blir så mycket större och antalet yrkesverksamma färre. Det nya pensionssystemet är kanske världens finansiellt mest stabila system. Äldrevården kräver samma långsiktiga lösning men vi har inte lika lång tid på oss som det tog att färdigställa det nya pensionssystemet, skrev de tre författarna. Artikeln på DN Debatt kommenterades bl a på ledarplats i några socialdemokratiska tidningar: Börja tala klarspråk Persson. Det kommer att bli ett mycket intressant valår, inte minst för socialdemokraterna. Partiet måste bestämma sig för hur den växande förtroendekrisen bland medlemmarna och väljarna ska hanteras (Länstidningen i Östersund) På framför allt en punkt är det inte svårt att ansluta till de synpunkter som organisationen Pensionsforum för fram i debatten: Morgondagens äldreomsorg måste diskuteras i dag! (centerpartistiska Länstidningen i Södertälje) En bred parlamentarisk diskussion liknande den som föregick pensionsuppgörelsen, om inte lika långdragen, skulle vara välkommen också när det gäller att söka en lösning på hur den ökade efterfrågan på äldrevård skall mötas i framtiden. Den misstro som framskymtar i Temoundersökningen är bara ännu ett exempel på att det välfärdskontrakt som funnits mellan stat och medborgare nu ifrågasätts. (Sydsvenska Dagbladet, oberoende liberal) Oron för svårigheterna att finansiera framtidens äldreomsorg är mot bakgrund av det växande antalet äldre befogad. Den oron kan inte pratas bort. Det behövs trovärdiga lösningar på finansieringen av äldreomsorgen En obligatorisk äldrevårdsförsäkring kan vara ett tilltalande alternativ. Men det brådskar med en lösning. Och den bör utformas utifrån ett solidaritetstänkande dvs att förmånerna inte beror på hur mycket den enskilde betalt i premier. (Skånska Dagbladet, c)