STUDIEHANDLEDNING Höstterminen

Transkript

1 VÄLKOMMEN till Danspedagogik på distans för dansare inom klassisk balett 60 hp, andra terminen STUDIEHANDLEDNING Höstterminen Utbildning: Fristående kurs Kursens namn och poäng: Danspedagogik på distans för dansare inom klassisk balett 60 hp Läsår: 2010/11 Kursansvarig: Anna Karin Ståhle (ASt) Lärare: Jannie Berggren (JBe) Iskra Ring (IRi) Juliet Montague (JMo) Jane Salier Eriksson (JSE) Beskrivning av kursen: Kursen ger allmänpedagogiska verktyg samt metodik för dansundervisning i balett och vänder sig till yrkesverksamma dansare. Under utbildningen kombinerar du dina danskunskaper med metodik, didaktik, teori och vetenskap. Inom huvudområdet danspedagogik utvecklar du kunskaper, färdigheter och pedagogiska metoder som behövs för att kunna bedriva dansundervisning i balett på flera nivåer. Danspedagogik på distans innehåller kurser om sammanlagt 60 hp och är upplagd som studier på halvfart under två år. I det första året ingår kurser i balettdidaktik, allmändidaktik och anatomi och under andra året ges kurser i balettdidaktik, allmändidaktik, dansarens hälsa, barnmotorik och ett självständigt arbete. Under hela utbildningen ingår verksamhetsförlagd utbildning/praktik. Undervisningen sker huvudsakligen via nätet, men också genom så kallade fysiska träffar på Dans och Cirkus högskolan, DOCH. Antalet träffar per termin varierar beroende på vilken typ av kurs som ges. Eftersom kurserna ges på distans ska du ha tillgång till dator och videokamera. Under andra året ska du också ha tillgång till en undervisningsgrupp. Visiting address Brinellvägen 58, Postal address P.O. Box Phone info@doch.se Stockholm, Sweden Stockholm, Sweden Fax

2 Schema och studieanvisning för höstterminen (13) MOMENT UNDER HÖSTTERMINEN 2011 Ämnesdidaktik 2 klassisk balett Dansarens hälsa Den här handledningen gäller för nästan hela höstterminen. Under terminen ges två moment: Ämnesdidaktik 2 klassisk balett och Dansarens hälsa. Första delen, Ämnesdidaktik 2 klassisk balett vecka ges 35-39, Dansarens hälsa ges vecka 40-49, sedan resten av Ämnesdidaktik 2 klassisk balett under vecka 49-51, 1-3 Men innan dess. Uppgift över sommaren På träffen den juni hade vi föreläsning om genus och estetik samt intensiva diskussioner som också landade i etik. För oss blev det tydligt att det var tema som engagerade er och att ni kunde koppla till er vardag och era erfarenheter inom yrket. Nu vill vi att ni formulerar för er själva en fråga kring något som fångade er i de här diskussionerna. Vad var mest intressant/upprörande/engagerande för just dig! Bert pratade om subjektsteorin (bildspelet bild 13) Om vi förstod den rätt går den delvis ut på att varje människa i sitt möte med andra formulerar sig själv och kan också påverka andra. Skriv en diskuterande text på 2 A4 med utgångspunkt från temat/frågan som engagerade mest och tänk efter vad du kan göra för att åtminstone påbörja en förändring till det bättre. Skicka in den till inlämningen senast 28 augusti Vecka 35 Första uppgiften: Den här uppgiften ska vi ägna åt klassiska balettens didaktiska frågor vad, hur och varför. En syllabus speglar en syn på utveckling av steg och vilken ordning det är bäst att undervisa. Vad man undervisar i de olika graderna är avhängigt av den motoriska och mentala utvecklingen samt hur ett steg förbereder för ett annat. Pedagogens uppgift är, bland annat, att tänka i utvecklingskedjor som är lämpliga för att få elevens ska förstå. Det kan också kallas metod. Här är några exempel: 1. Tendue en croix, lärs ut först åt sidan, sedan framåt och sist bakåt. Bind samman till rond de jambe. Man kan först göra kvarts rond de jambe och sedan utveckla till hela rond de jambe. Slutet i kedjan är alltså rond de jambe 2. Battement tendue soustenue, leder till assamblé då man måste kunna stå på ena benet i plié och ha andra benet åt sidan med tån i golvet utan vikt för att kunna göra hoppet. Hopp på två fötter kan man göra från början men i assemblé bryter man symmetrin och det tillkommer en svårighet med att man hoppar från en fot till två fötter. 3. Introduktion av femte position är nödvändig för att kunna introducera böjda battement dvs developpé, frappé, dubbelfrappé, petit battement, fondue, rond de jambe en l air. De lärs lämpligen ut i nu nämnd ordning.

3 3 (13) Nu ska du på samma sätt göra kedjor/metoder. Här nedan står fyra termer/rörelser som du ska lära dine elever i grad 1. Hur ska du lägga upp kedjan? Ställ dig frågan vad behöver de kunna för att göra den här rörelsen? Läs i Den röda tråden sid 30-40, där kan du hitta inspiration. 1. Temps lié 2. Grand battement 3. Pas de bourée 4. Pas jeté ordinaire Svaren ska vara i flera led. Resonera kring hur du lägger upp övningar för att nå målet. I den här uppgiften har ni fått ett vad, det färdiga steget som ni ska planera en kedja/metod för. Hur gör ni för att komma fram till resultatet och varför har ni gjort dessa val? Ni kommer att diskutera uppgiften på träffen eftermiddagen den 3:e september. Fysisk träff på Dans och Cirkushögskolan 3 september Kl Diskussioner kring sommaruppgiften Diskussioner kring sommaruppgiften september Kl , , Ämnesdidaktik 2 klassisk balett, diskussioner kring uppgiften vecka 35 Musik för balettlektioner Ämnesdidaktik forts och förberedelse för uppgifterna IRi JMo IRi Under första terminen har ni arbetat med Ämnesdidaktik 1 vilket har inneburit att ni har planerat en lektion på förberedande nivå. Allmändidaktiken innehöll etik, kunskapssyn, lärstilar och genus. Ämnesdidaktik 2 Klassisk balett bygger vidare på 1 och vi kommer att arbeta med syllabus grad 1 och 2. I den första delen (vecka 35-39) är arbetet att planera en lektion i grad 1 och i den andra delen (vecka 49-51, 1-3) att planera en lektion i grad 2. t är att studera utvecklingen av stegvokabulären inom klassisk balett, dvs hur man i övningar bygger upp mot att göra steg i sin färdiga form. Uppgifterna kommer att omfattar vad ni gör men också hur ni kan göra i undervisande och varför ni gör det valet. I den hur-delen av uppgifterna vill vi att ni omsätter erfarenheterna från Allmändidaktik 1. Vi kommer att arbeta på samma sätt som tidigare med både skriftliga uppgifter och filmning, individuellt och i grupp. Uppdelningen i uppgifterna påminner om uppdelningen i Ämnesmetodik 1 klassisk balett.

4 Kursöversikt Ämnesdidaktik 2 Klassisk balett, lärare Iskra Ring Del av kurs Inlämning feedback Del 1 Lektionsplanering 11 september 18 september Del 2 Uppvärmingsövningar och 18 september 25 september övningar vid stången. Del 3 Övningar på golvet och en 25 september danssekvens. Del 4 Text kring hur man kan använda reproducerande och undersökande stilar. 30 september På fysiska träffen 4 (13) Läromedel: Grant, Gail (1982) Technical Manual and Dictionary of Classical Ballet. New York: Dover Publications Ring, Iskra (2003) Den röda tråden. Stockholm/Danshögskolan: Elanders Gotab : Att planera en lektion i grad 1 : Enskild uppgift/ ev gruppuppgift Skriftlig uppgift Del 1 Du ska planera en 90-minuters lektion för grad 1. Du ska beskriva de olika momenten som ingår i lektionen: uppvärmning, stångövningar, golvövningar och en danssekvens. I den här planeringen behöver du inte detaljplanera övningarna, det kommer i del 2 och 3. Du ska ange vad det är för sorts övning, musikval, längd, dynamik. Motivera varför du gör övningarna i den ordning du har valt, proportionerna mellan de olika momenten (uppvärming, stång, golv med danssekvens). Använd balettens gängse terminologi, så långt det går, för att beskriva övningarna. Reflektera över hur den här lektionen kan vara en utveckling av rörelsematerialet i din lektion från förberedande. Du kan gå ut på nätet och leta efter inspiration. Det finns flera hemsidor med övningar från olika balettsystem. Dela med dig när du hittar någon bra och inspirerande hemsida. Iskra har också lånat ut filmer till er som du kan titta på. Skriv högst 2 A4. Tänk på att det är EN lektion du ska förbereda. Diskutera inom gruppen om några/någon av er kan göra den första lektionen i grad 1 och någon/några av er kan planera en lektion som ligger lite längre fram i grad 1. För er som har kontakt med Svenska Balettskolan motsvarar det en lektion i september, uppdansning i decemebr och kanske uppdansning i maj. Ni måste inte göra en sådan uppdelning, men det är en möjlighet. Skicka till inlämningen och ditt grupprum senast den 11 september Del 2 Att detaljerat arbeta ut de övningar för uppvärmning och övningar vid stången som du du har med i din lektionsplanering.

5 Enskild uppgift/ Gruppuppgift Praktiskt arbete/filmning 5 (13) Utarbeta övningar för uppvärmning och stång enligt grad 1. Välj passande musik och tänk på fraseringar och längden på kombinationerna, tänk gärna varierat. Filma dina övningar. Du kan antingen filma dig själv eller be någon av dina elever (om du har) visa övningarna på filmen. Undervisa övningarna även om du inte har elever famför dig. Vad är det du vill lägga tonvikt på när du undervisar övningen. Beskriv en av dina uppvärmingsövningar och en av stångövningarna i ord och med tydlig koppling till musiken - så tydligt att dina kollegor eller handledare kan förstå och utföra övningarna. Skicka in film och text till inlämningen och grupprummet senast den 18 september. Uppvärmning som du anser att de behöver innan de går till stången. På vilket sätt som uppvärmningsövningarna förbereder för arbetet vid stången Del 3 Att detaljerat arbeta ut övningar på golvet, diagonal och en kortare danssekvens som du du har med i din lektionsplanering. Enskild uppgift/gruppuppgift Praktiskt arbete/filmning Del 3 Utarbeta övningar för golvet och en kortare danssekvens. Se Den röda tråden sid15 och Om du väljer att inte ha med alla dessa sammansättningar motivera varför. Samma regler för dansfrasernas längd gäller som i moment 2. Det vanliga är att adagio och tendue omfattar fyra åttor, piruettövning är två eller fyra åttor. Beskriv två av dina övningar på golvet och danssekvensen i ord och med tydlig koppling till musiken - så tydligt att dina kollegor eller handledare kan förstå och utföra övningarna. Använd Vaganovas indelning för riktningar i rummet. (se Grant sid.138) Skicka in film och text till inlämningen och grupprummet senast den 25 september. Del 4 Gå tillbaka till lektionen ni hade med Jannie på den sista fysiska träffen före sommaren. Första lektionen gick ni igen olika undervisningsstilar i reproducerande och undersökande stilar. Läs igenom det papper ni fick av Jannie och tänk tillbaka på vad ni gjorde, hur hon la upp lektionen för att praktiskt göra enligt de olika stilarna. Tänk igenom din lektion i grad 1 utifrån perspektivet att använda lite olika stilar för övningarna du har tänkt ut. Var passar vilken stil och varför. Du behöver inte använda alla stilarna på lektionen, men det går säkert att variera. Skriv en diskuterande text kring upplägget ur allmändidaktikens hur- och varför perspektiv. Vi har inte planerat den andra delen av Ämnesdidaktik 2 då vi ska arbeta med grad 2. Du kan vara med och påverka. Har du några synpunkter på hur vi ska lägga upp undervisningen. Det kan vara en fortsätting på hur vi har arbetat tidigare, men också att

6 vi arbetar på ett annat sätt. Vi har fem veckor på oss och julen ligger mitt i (inte inräknad). Lämna in senast den 30 september 6 (13) Fysisk träff 2 på Dans och Cirkushögskolan 1 oktober Diskussion Ämnesdidaktik, Danssal, IRi Diskussion Ämnesdidaktik, fortsättning Danssal, IRi Diskussion ämnesdidaktik/allmändidaktik IRI, ASt 2 oktober Introduktion till kursen Dansarens hälsa Teorisal JSa Skadeprevention Teorisal, dansstudio JSa Kursöversikt Dans och fysisk hälsa 1, lärare Jane Salier Eriksson Vecka Del av kurs Inlämning feedback 39 Moment 1 Fysisk träff 2 oktober Grundläggande anatomiska begrepp. Stretching och akut skadeomhändertagning Moment 2 Muskulära systemet 16 Oktober 23 oktober Enskild uppgift Fotens anatomi och rörelser Moment 3 Knä och höft 30 oktober 6 november Gruppuppgift Moment 4 Bålen 13 november 20 november Gruppuggift Moment 5 Axlar, skuldror 27 november 4 december Gruppuppgift Moment 6 Repetition utvärdering, processdagbok 9 december 18 december Läromedel Obligatorisk litteratur Fitt, Sally S. (1988) Dance Kinesiology. New York: Schirmer Books Förslag på kompletterande litteratur Behnke, Robert (2008) Anatomi för Idrotten. SISU Idrottsböcker, Stockholm. ISBN:

7 Petrén, Ture (1972) Anatomi 1. Rörelseapparaten. Stockholm: AB Nordiska bokhandelsförlag 7 (13) Kapit Winn & Elson, Lawrence (1993) Anatomy Colouring Harper Collins College Publishers Interaktiva läromedel Primal Pictures Interactive Series Till den här kursen finns förslag på fler böcker. I momenten refereras till Fitt, Sally S. (1988) Dance Kinesiology men du kan använda dig av annan litteratur som komplement om du vill. Del 1 Den fysiska träffen Att introducera de grundläggande anatomiska positionerna och termerna och orientera sig med de sagittala, vertikala, horisontala planerna. Grundläggande anatomiska termer och begrepp Det är väldigt viktigt i början av anatomikursen att bli bekant och bekväm med de grundläggande anatomiska termerna. De återkommer rakt igenom kursen. Det här är ett annat språk och precis som när man lär sig ett nytt språk, måste man repetera om och om igen orden och deras mening. Det är det som du ska lägga kraft på nu i början av kursen. Om du hinner läs gärna kursivt Dance Kinesiology Kapitel 1. (s.5-13) av Sally Fitt Läs Dance Kinesiology kapital 2 (s.17-26) av Sally Fitt Schema Föreläsning: Introduktion till kursen Introduktion till Primal Pictures Interactive Series genomgång av anatomitermer Föreläsning om stretching och akut skadeomhändertagning praktiska övningar stretching och akut skadeomhändertagning Del 2 Att få en översikt av det muskulära systemet Att studera fotens uppbyggnad och funktion Att förstå och kunna analysera fotens rörelser Översikt av muskulära systemet

8 Fotens skelett Fotens muskulatur Rörelseanalysuppgifter Praktiskt arbete med webcam/video 8 (13) Foten är en komplicerad kroppsdel men vi börjar med den ändå eftersom dans kräver mycket utav foten. När man förstår fotens uppbyggnad och kan analysera dess olika rörelser, blir resten av kroppen en logisk fortsättning. Läs Dance Kinesiology del av kapitel 3. (s.27-43) Läs Dance Kinesiology del av kapitel 7. (s ) Läs Dance Kinesiology kapitel 8. (s ) Titta på Primal Pictures interactive series Interactive Foot and Ankle Gör Practice Demonstration i Dance Kinesiology s. 52. (ej knä) (Svaren finns i boken så du kan se om du har förstått) Gör Practice Demonstration i Dance Kinesiology s. 129 och 131. Enskild uppgift: Hitta på en rörelse eller position i fotleden (med tarsal och tåled inverkan) och analysera den. Filma sekvensen. Medan du gör varje rörelse, berätta vilken anatomisk term som rörelsen fokuserar på och vilken/vilka muskler som används huvudsakligen. Gruppuppgift: Diskutera i gruppen och svara skriftligen på följande frågor: 1. På vilket ben sitter den mediala malleolen? 2. Vilka rörelser i det frontala planet gör: - ryggen - axlarna - skulderbladen (scapula) - knäna - fötterna 3. Om en dansare klagar på ofta återkommande smärta mellan den mediala malleolen och hälen, vad skulle du kunna misstänka för skada/överansträngning? Hur skulle du som lärare kunna påverka/hjälpa? 4. En dansare står på demi-pointe (halv tå) och kniper sina tår mot golvet så att de interphalangeala lederna är flekterade. Ge en förklaring till varför det lätt kan bli så med hänsyn till muskulaturen. 5. Beskriv de tre olika kontraktionstyperna. Ge exempel med hjälp av olika rörelser. 6. Beskriv en motorisk enhet och dess betydelse för fin, respektive grov, motoriska rörelser. Skicka in filmen med rörelseanalys samt svaren på frågorna till inlämningen senast den 16 oktober

9 Del 3 Att studera knäets och höftens uppbyggnad och funktion Att förstå och analysera knäets och höftens rörelser 9 (13) Knä och Höft Praktiskt arbete med webcam/video Rörelserna i knäet är begränsade men höften har många rörelsemöjligheter. Börjar tänka redan nu, när du kan foten, hur rörelser i knäet och höften påverkar foten och visa versa, dvs. man tänker på den kinetiska kedjan i alla rörelser. Utåtrotation (utåtvridning) i höften är viktig för danspedagoger i klassisk balett. Eftersom de flesta sporter inte kräver utåtrotation, är det en komponent som danspedagoger behöver kunna förklara (ibland även för läkare och terapeuter!). Läs Dance Kinesiology del av kapitel 3. (s.43-52) Läs Dance Kinesiology del av kapitel 4. (s.53-64) Läs Dance Kinesiology del av kapitel 9.(s ) Gör Practice Demonstration i Dance Kinesiology s Läs Dance Kinesiology del av kapitel 9.(s ) Gör Practice Demonstration i Dance Kinesiology s Titta på Primal Pictures interactive series Interactive Knee, Interactive Hip Enskild uppgift: Hitta på en egen kort rörelsesekvens som fokuserar på höft- och knärörelser. Analysera dansrörelserna utifrån de anatomiska termerna. Filma sekvensen. Medan du gör varje rörelse, berätta vilken anatomisk term som rörelsen fokuserar på och vilken/vilka muskler som används huvudsakligen. Gruppuppgift: Svara skriftligen på följande frågor: 1. Vilka är de möjliga rörelserna i höftleden på det sagittala planet? 2. Vad är det som begränsar flexion i höftleden när man har en extenderad respektive flekterad knäled? 3. Vad begränsar extension i höftleden? 4. Diskutera följande: a) anledningen till vad som begränsar eller accentuerar utåtrotation i höfterna. b) vad kan man påverka/inte påverka i utåtrotation i höfterna med träning? c) konsekvenserna i den kinetiska kedjan när man forcerar utåtrotation. 5. Du har en elev som har skadat rectus femoris senan vid sitt ursprung (proximal attachment). Han får träna men inte med full belastning. a) Vilken muskelgrupp tillhör muskeln rectus femoris? b) Vad är muskeln rectus femoris ursprung och fäste? c) Vad är muskeln rectus femoris funktion? d) Vilka förslag kan du ge för att avlasta muskeln, men samtidigt få ut full rörlighet i höftleden?

10 10 (13) Skicka in filmen och svaren på frågorna till inlämningen senast den 30 oktober Del 4 Att studera bålens uppbyggnad och funktion Att kunna förstå och analysera bålens rörelser Bålen Praktisk arbete med webcam/video Det finns många små muskler i bålen, särskilt i ryggen, som bildar muskelgrupper. Du ska veta vilka muskelgruppen åstadkommer rörelserna, men inte namnen på alla de enskilda musklerna. Ett exempel är erector spinae som är samlingsnamnen på de muskler som bland annat extenderar ryggen. Bålstabilitet är mycket omtalat numera, inte bara i danssammanhang men även i allmänhet då ryggsmärtor drabbar många. Det finns också mycket forskning som pågår som är rätt intressant för danspedagoger. Vi kommer att diskutera bålstabilitet utifrån era erfarenheter med klassisk balett. Läs Dance Kinesiology kapitel 4 (s.64-75) Läs Dance Kinesiology kapitel 10 (s ) Gör practice demonstration i Dance Kinesiology s Gör practice demonstration i Dance Kinesiology s.158 Gör practice demonstration i Dance Kinesiology s.175 och 178 Titta på Primal Pictures interactive series Interactive Pelvis, Interactive Thorax and Abdomen Enskild uppgift: Gör en övning som fokuserar på bålstabilitet. Spela in på video på samma sätt som i tidigare moment. Gruppuppgift. Diskutera i gruppen: 1. Vad har muskeln transversus abdominus för funktion? 2. Hur kan längden på iliopsoasmuskeln påverka ryggens och höftens placering? 3. Hur påverkas klassisk balett av bålstabilitet? 4. Hur kan man inkorporera övningar för bålstabilitet i din dansgenre? Skicka in filmen med rörelseanalys samt svaren på frågorna till inlämningen senast 13 november

11 Del 5 Att studera axelns och skuldrornas uppbyggnad och funktion Att kunna analysera axel- och skulderrörelserna Att få baskunskaper om nerv systemet 11 (13) Axlar och skulderblad (scapula) Praktiskt arbete med webcam/video Läs Dance Kinesiology kapitel 5 (s.79-89) Läs Dance Kinesiology kapitel 11 (s och ) Titta på Primal Pictures interactive series Interactive Shoulder Gör practice demonstration i Dance Kinesiology s.88 Gör practice demonstration i Dance Kinesiology s.205 Läs Dance Kinesiology del av kapitel 14 (s ) Gruppuppgift: Svara skriftligen på följande frågor: 1. Beskriv de rörelser som sker när muskeln pectoralis major kontraherar. 2. På vilket sätt använder sig din dansstil av överkroppens rörelser? 3. När man gör abduktion i axelleden, vilken rörelse gör scapula? 3. I vilken position stretchar man de följande musklerna optimalt? a) muskeln flexor hallucis longus b) muskeln soleus c) muskeln tensor fascia latae d) muskeln biceps brachii Skicka in svaren på frågorna till inlämningen senast den 27 november Del 6 Att sammanfatta kursen Att utvärdera kursen Repetition Utvärdering Nu närmar vi slutet på kursen! Tänk igenom kursen i sin helhet och gå igenom de moment som du tycker är nödvändiga. Utvärderingen är viktig, inte bara för kursledaren, men för att ge dig en chans att forma kursen för nästa grupp blivande danspedagoger!

12 Enskild uppgift: Gå igenom litteratur och uppgifter från de tidigare momenten. Titta på de två exemplen som finns filmade (de ligger i biblioteket) Välj ett av exemplen. Vilken feed back behöver du ge för att dansaren ska göra rätt? Ge förklaringen med anatomiska termer. Skicka in din text till inlämning och grupprummet senast den 9 december Skicka samtidigt in din utvärdering av kursen. 12 (13) Processdagbok Hur påverkas ditt arbete med undervisning av det du arbetat med under kursen? I moment 6 ska du också skicka in din processdagbok till kursledaren och processhandledaren. Skicka in utdrag och sammanfattning ur processdagboken senast den 9 december Kursöversikt Ämnesdidaktik 2 Klassisk balett, andra delen, lärare Iskra Ring Här har vi inte förberett än, men kommer att ta hänsyn till önskemål från er. Processdagbok: Dagboksskrivandet är individuellt, skall, som vi talat om, beskriva din lärprocess, vad lär du dig och vad tänker du om det du lär dig? Välj delar ur din processdagbok och skicka till Anna Karin senast den 14 juni, vi kommer alla tre att läsa och kommentera det du skickat in från olika synvinklar. Fysisk träff 3 på Dans och Cirkushögskolan januari 2012 Med reservation för ev ändringar. Bedömning och examination Examinationen grundas i studentens aktiva deltagande i nätbaserad kommunikation och fysiska träffar samt i bedömning av inlämnade skriv- och filmuppgifter. Momenten examineras separat. Examinator: Anna Karin Ståhle i samråd med Jannie Berggren och Iskra Ring. Examinationstillfälle: Ämnesdidaktik klassisk balett 2: 22 januari 2012 Dans och fysisk hälsa 1: 9 december 2011 Övriga examinationstillfällen: Ämnesdidaktik klassisk balett 2: 13 februari 2012 Allmändidaktik 2: 13 februari 2012

13 13 (13) Betygskriterier: Väl Godkänd Studenten har, utöver betygskriteriet för godkänd, visat fördjupad förståelse och förtrogenhet med de aspekter som kursen tar upp, samt i diskussioner, praktiska och skriftliga redovisningar visat prov på ett sammansatt personligt reflekterande som integrerar kursens moment. Godkänd Studenten har deltagit i undervisning och diskussioner/samtal. Studenten har i de praktiska och skriftliga redovisningarna visat förtrogenhet med de givna uppgifterna i enlighet med lärandemålen. Underkänd Studenten har inte deltagit i undervisning och diskussioner/samtal, samt genom de redovisade uppgifterna inte på ett tillfredställande sätt påvisat den kunskap som lärandemålen uttrycker