SpelStopp! skolungdomars spelvanor i tre östgötska kommuner Johannes Carlsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SpelStopp! skolungdomars spelvanor i tre östgötska kommuner Johannes Carlsson"

Transkript

1 SpelStopp! skolungdomars spelvanor i tre östgötska kommuner Johannes Carlsson Linköpings universitet Institutionen för beteendevetenskap och lärande Psykologprogrammet

2 SAMMANFATTNING I syfte att beskriva spelvanorna bland ungdomar i tre östgötska kommuner kontaktades 26 högstadieskolor med årskurs 9 och gymnasieskolor. Totalt 17 skolor valde att delta i studien där 2081 ungdomar fyllde i en enkät bestående av det diagnostiska självskattningsformuläret för patologiskt spelande The National Opinion Research Center at the University of Chicago DSM-IV Screen for Gambling Problems (NODS; Gerstein et al., 1999), samt ett antal fördjupande frågor om spel om pengar tillsammans med frågor om datorspelande och alkohol- och droganvändande. Resultaten visar att drygt hälften (55.0 %) av de tillfrågade någon gång har spelat om pengar och 3.3 % kan kategoriseras som patologiska spelare. De patologiska spelarna utmärkte sig genom att avsätta mer tid och pengar till spelande samtidigt som de började spela tidigare i livet i jämförelse med övriga ungdomar. De rapporterade även oftare spelproblem bland vänner och anhöriga och hade oftare gjort något olagligt för att finansiera sitt spelande. Andelen patologiska spelare var större bland pojkarna och de tenderade även genomgående vara mer involverade i spel om pengar i jämförelse med flickorna.

3 FÖRORD Ett stort tack till alla som har bidragit till att göra denna uppsats möjlig: NBV Östergötland, elever och personal på de deltagande skolorna, Arne Edström och Jonas Edström för datainsamling och datainmatning, handledare Per Carlbring för stöd och uppmuntran under arbetets gång.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 1 Spelproblem bland ungdomar... 2 Patologiskt spelande... 2 Att mäta spelproblem... 3 Prevalens... 4 Samband och riskfaktorer... 5 Omfattning av ungdomars spelande Populära spel Syfte Metod Deltagare Procedur Etiska överväganden Material Enkät The NORC DSM-IV Screen for Gambling Problems (NODS) Statistiska analyser Resultat Spel om pengar Alkohol och narkotika Datorspel Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Framtida forskning Referenser Bilagor Bilaga

5 INLEDNING I dag finns få situationer och tidpunkter i vardagslivet då det inte är möjligt att satsa pengar på ett spel. Under år 2007 omsatte den reglerade svenska spelmarknaden cirka 38,6 miljarder kronor, vilket var en ökning med 2,4 miljarder kronor jämfört med föregående år (Sjöblom & Löwinder, 2008). De största spelformerna är värdeautomatspel som Jack- och Miss Vegas, spel på hästar och skraplotter. De huvudsakliga aktörerna på den svenska spel- och lotterimarknaden är AB Svenska Spel (Svenska Spel), AB Trav och Galopp (ATG) och folkrörelserna (Sjöblom & Löwinder, 2008). Svenska Spel är ett helägt statligt bolag och ATG ägs av hästsporten. Folkrörelserna är en samlad benämning för ideella föreningar som bedriver allmännyttig verksamhet. För ungdomar under 18 år är det inte tillåtet att spela på alla former av spel. Lotteriförordningen (1994:1452) föreskriver att den som anordnar vadhållning i samband med hästtävling eller anordnar automatspel, roulettspel, tärningsspel eller kortspel inte får låta någon som är under 18 år delta i lotteriet. En del anordnare har även egna försäljningsregler gällande ålder. Av de spelformer Svenska Spel erbjuder är det endast skraplotter som är tillåtna för personer under 18 år (Svenska Spel, 2008). Bingospel är tillåtet, men vissa arrangörer har valt att tillämpa en 18 års gräns för hallbingo (Jonsson et al., 2003). För att få tillträde till något av de kasinon vi har i Sverige måste man vara 20 år. Den forskning som bedrivits kring ungdomars spelvanor visar att åldersbestämmelser inte hindrar de unga från att spela (Fröberg, 2006). Det verkar som om ungdomar alltid finner vägar att kringgå gällande bestämmelser. Årligen satsar Svenska Spel och ATG många hundra miljoner på reklam för spel, tillsammans med okända summor av utländska spelbolag via tv-kanaler och Internet (Jonsson et al., 2003). Det är okänt hur dessa stora förändringar av spelmarknaden och den ökade exponeringen för spel påverkar och kommer att påverka spelvanorna hos de barn och ungdomar som växer upp idag. Jacobs (2000) menar att den ökning av spelande bland ungdomar som har skett i USA från 80-talet och framåt har en orsak i att fler spelmöjligheter har blivit tillgängliga för vuxna. Ungdomar antas enligt Jacobs påverkas av en mer tillåtande och accepterande attityd mot spel bland vuxna och ungdomarna och hittar vägar att spela trots åldersrestriktioner. 1

6 Internationella erfarenheter visar även att när spel om pengar ökar blir det också fler personer som får spelrelaterade problem (Volberg, 2004). Omkring invånare i vårt land bedömdes 1999 vara problemspelare och minst lida av ett patologiskt spelande i en riksomfattande studie (Rönnberg et al., 1999). Ungdomar och människor i en socialt utsatt position visade sig vara överrepresenterade bland dem med allvarliga spelproblem. I en uppföljning av nämnda studie visade det sig att det framförallt är ungdomar med spelproblem som påverkas av det ökade utbudet av spelmöjligheter (Jonsson et al., 2003). Mot denna bakgrund blir det viktigt att kontinuerligt beskriva ungdomars spelande och de eventuella negativa effekter detta kan medföra. Föreliggande studie ämnar bidra till denna kunskapsutveckling genom att analysera ett insamlat material där skolungdomar i tre östgötska kommuner i enkätform har rapporterat om sina spelvanor. Spelproblem bland ungdomar Med spel menas här spel om pengar där slumpen påverkar utfallet. Även datorspelande kommer att behandlas i denna framställning men då som ett beteende delvis skiljt från spelande där man satsar och kan vinna pengar. Med ungdomar kommer, efter definition av Fröberg (2006), personer i åldrarna 8 till 20 år att avses, där dock en tonvikt kommer att ligga vid äldre skolungdomar. Patologiskt spelande 1980 introducerades diagnosen pathological gambling i den 3:e upplagan av Diagnostic and Statistical Manual of the American Psychiatric Association (DSM-III; American Psychiatric Association, 1980). Diagnoskriterierna var mycket lika de som fanns för alkohol- och drogberoende, men pathological gambling klassificerades som en impulskontrollstörning. Den senaste versionen, DSM-IV (American Psychiatric Association, 2000), är det idag mest använda kliniska instrumentet för att diagnostisera patologiskt spelande, eller spelmani, som det formellt heter i den svenska översättningen (Nilsson, 2002). Enligt DSM-IV definieras patologiskt spelande av att minst fem av tio kriterier uppfylls. Dessa berör upptagenhet där man hela tiden är involverad i tänkande om och planerande av spel, tolerans där man behöver öka sina spelinsatser, kontrollförlust där man misslyckats att begränsa sitt spelande, abstinenssymtom med rastlöshet och irritation när man inte spelar, flykt där spelandet gör att man slipper från känslor som ångest och depression, 2

7 förlustjagande där man försöker vinna tillbaka förlorade insatser, lögner för anhöriga eller andra om hur mycket man spelar, kriminalitet för att finansiera sitt spelande, sociala konsekvenser av sitt spelande för arbete, skola eller personliga relationer samt ekonomiskt beroende av andra som får stödja spelaren vid finansiella krissituationer orsakade av spelandet. Spelbeteendet ska heller inte, för att betraktas som patologiskt spelande enligt DSM-IV, förklaras bättre med en manisk episod. En patologisk spelare kan uppträda maniskt på så sätt att han spelar oavbrutet och inte bryr sig om tid och rum eller mat och sömn men den patologiska spelaren håller fast vid sitt spelande på ett sätt som skiljer denne från en person som lider av maniska episoder där beteendet växlar (Nilsson, 2002). Patologiskt spelande har konceptuella likheter med diagnoser för drog- och alkoholberoende i och med diagnoskriterierna rörande symptom som tolerans och beroende och det finns dem som anser att patologiskt spelande borde ses som ett beroende snarare än en impulskontrollstörning (Grant & Kim, 2003). Att mäta spelproblem De mätinstrument som har använts för att uppskatta omfattningen av patologiskt spelande bland unga i befolkningen är baserade framförallt på SOGS (South Oaks Gambling Screen, Lesieur & Blume, 1987) och DSM-IV (American Psychiatric Association, 1994). Mätnoggrannheten hos dessa mätinstrument, särskilt SOGS, har varit föremål för debatt (Battersby, Lybdall, Tolchard, & Esterman, 2002; Ladouceur et al., 2005; Stinchfield, 2002) och är särskilt omtvistad när det gäller undersökningar av spelproblem hos ungdomar (Derevensky, Gupta, & Winters, 2003; Langhinrichsen- Rohling, Rohling, Rohde, & Seeley, 2004; Poulin, 2002). Som ett resultat av kritiken mot SOGS utvecklade The National Research Center at the University of Chicago (NORC) formuläret NODS som är en förkortning av NORC DSM-IV Screen for Gambling Problems (Gerstein et al., 1999). Formuläret utformades till att vara något mer krävande för att ge en patologisk klassificering, samtidigt som det bättre än SOGS skulle vara anpassat till spelproblem bland icke-konventionella spelare. Det har utvecklats versioner anpassade till ungdomar som exempelvis SOGS-RA (Winters, Stinchfield, Fulkerson, 1993) samt DSM-IV-J (Fisher, 1992) och DSM-IV-MR-J (Fisher, 2000). Mångfalden av olika mätinstrument kan ses som ett tecken på att patologiskt spelande är en företeelse som är problematisk att mäta. Frågeformulären anpassas efter olika åldersgrupper, olika länder och olika uppfattningar bland forskarna om vad som är spelproblematikens kärna. Även om SOGS historiskt har varit det mest 3

8 använda frågeformuläret finns det inget vedertaget standardtest för patologiskt spelande. DSM-IV-J har fått visst genomslag på senare tid, men man har funnit att många av resultaten kan vara felvisande på grund av ett vanligt förkommande poängsättningsfel (Jacques & Ladouceur, 2003). Ungdomar som spelar om pengar i en hög utsträckning och upplever allvarliga spelrelaterade problem beskrivs ofta som sannolikt patologiska spelare (Hardoon, Gupta, & Derevensky, 2004). Detta för att det råder en oenighet kring huruvida ungdomar verkligen kan vara patologiska spelare, tillsammans med inställningen att självskattningsformulär inte kan användas som diagnostiska instrument (Derevensky et al., 2003). En annan vanligt förekommande beteckning är problem gambling eller problemspelande som av ovan nämnda skäl ersätter beteckningen patologiskt spelande och dessutom ofta inkluderar någon nivå av subkliniska problem (Fisher, 2000). Fröberg (2006) betonar att kriterierna i DSM-systemet utgår från vuxnas spelbeteenden och att det är oklart i vilken utsträckning de är tillämpbara på ungdomar. I brist på en empiriskt grundad definition av patologiskt spelande för ungdomar används dock ofta DSM-IV-kriterierna för vuxna även i forskning där ungdomars spelande undersöks (t ex Derevensky & Gupta, 2000; Ladouceur, Ferland, Poulin, Vitaro, & Wiebe, 2005; Lund, 2006; Poulin, 2002, Stinchfield, 2000). I presentationen av prevalensstudier som följer kommer det begrepp för spelrelaterade problem att användas som presenterats i respektive studie. Prevalens Internationellt I en metaanalys av amerikanska och kanadensiska studier har en prevalens för problemspelande beräknats till 5.7 % av Shaffer, Hall och Vander Built (1999), medan Jacobs (2000) i sin översikt bedömde prevalensen för allvarliga spelrelaterade problem vara 14.2 % bland ungdomarna i Kanada och USA. Senare forskning om ungdomars spelande i USA och Kanada har givit något lägre resultat vad gäller problemspelande; 3.4 % (Hardoon, Derevensky, & Gupta, 2003), 2.2 % (Huang & Boyer, 2007), 2.3 % (Langhinrichsen-Rohling, Rohde, Seeley, & Rohling, 2004) och 2.1 % (Welte et al, 2008). I den senare studien där ett representativt urval för amerikanska ungdomar mellan 14 och 21 år undersöktes fick man mycket låga resultat för patologiskt spelande enligt DSM-IV, där endast 0.4 % uppfyllde 5 eller fler av de diagnostiska kriterierna. I Storbritannien har prevalensen för problemspelande bland ungdomar uppmätts till 5.6 % i 4

9 England och Wales (Fisher, 1999) och 9.0 % i Skottland (Moodie & Finnigan). I Australien har andelen problemspelare bland ungdomar funnits vara mellan 3.1 och 4.4 % (Delfabbro et al., 2005; Delfabbro & Thrupp, 2003; Moore & Ohtsuka, 1997). I Rumänien gjordes en mindre undersökning av 500 skolungdomar i åldern år där 6.8 % bedömdes vara patologiska spelare (Lupu et al., 2002). I ett urval av ungdomar representativa för ungdomarna mellan 10 och 18 år i en större stad i Litauen fanns % vara patologiska spelare och ytterligare % riskspelare beroende på vilket instrument som användes (Skokauskas & Satkeviciute, 2007). I ett representativt urval av norska ungdomar i åldern 12 till 18 år kunde 1.8 % kategoriseras som patologiska spelare och ytterligare 3.5 % som problemspelare (Johansson & Götestam, 2003). I Lunds (2006) studie av norska ungdomar mellan 15 och 17 år var 3.5 % problemspelare eller patologiska spelare. I en isländsk prevalensundersökning bedömdes % av de 750 ungdomarna i åldern år vara problemspelare (Ólason et al., 2006). Sverige I den svenska befolkningsundersökningen kunde 0.9 % av ungdomarna år klassificeras som patologiska spelare och ytterligare 4.2 % som problemspelare (Rönnberg et al., 1999). De svenska ungdomarna förefaller alltså vara patologiska spelare och problemspelare i en utsträckning som ungefärligen motsvarar den hos ungdomar i internationella studier. I Örebro fick man i en mindre skolundersökning ett liknande resultat där totalt 4.5 % fanns vara problemspelare eller patologiska spelare (Cifuentes Valdés & Henningson, 2006). Gerdner och Svensson (2003) undersökte pojkars spelande vid en gymnasieskola i Östersund. Av de 178 pojkarna, 16 eller 18 år gamla, klassificerades 15.7 % som patologiska spelare och 6.7 % som problemspelare. Samband och riskfaktorer Kön En av de mest konsistent identifierade demografiska faktorerna associerade med patologiskt spelande hos ungdomar är manligt kön (Chalmers & Willoughby, 2006; Govoni et al., 1996; Gupta & Derevensky, 1998; Stinchfield, 2000; Winters & Andersson, 2000). Problemspelande har visat sig vara 2-3 gånger vanligare bland pojkar jämfört med flickor (Delfabbro, 5

10 Lahn, & Grabosky, 2005; Fisher, 1999; Gupta & Derevensky, 1998; Huang & Boyer, 2007; Jacobs, 2000; Langhinrichsen-Rohling et al., 2004; Moodie & Finnigan, 2006; Stinchfield, 2002). I enskilda studier har ännu högre skillnader rapporterats (Lupu, Onaca, & Lupu, 2002). I ett urval av ungdomar som spelar fann Derevensky och Gupta (2000) att 8.0 % till 11.0 % av pojkarna var patologiska spelare (beroende på vilket instrument som användes), där motsvarande andel för flickorna var 1.0 % till 3.5 %. Könsgrupperna har även visat sig skilja sig åt vad gäller spelfrekvens och spelpreferenser (Gupta & Derevensky, 1998). Jämförelsevis är pojkar mer sannolika att spela kort och flickor är mer sannolikt identifierade som spelare av bingo och skraplotter (Delfabbro & Thrupp, 2003). Pojkar och flickor skiljer sig åt med avseende på i vilket sammanhang de spelar, där flickorna tenderar att spela mer inom familjen, medan pojkarna oftare spelar bland kamrater eller skolan (Jonsson et al., 2003). Chalmers & Willoughby (2006) visade i en regressionsmodell för manliga spelare att modellinlärning från syskon var en viktig prediktor. För ungdomar av kvinnligt kön var föräldrar och vänner viktigare faktorer för påverkan. Unga män har mer sociala och emotionella problem relaterade till sitt spelande jämfört med unga kvinnor (Shaffer, LaBrie, Scalan, & Cummings, 1994). De utmärker sig även genom högre poäng på skalor som mäter impulsivitet (Vitaro, Farland, Jacques, & Ladouceur, 1998). Deltagande i spel visade sig i en kanadensisk studie vara positivt korrelerat med självskadebeteenden hos flickor i en modell som kontrollerade för andra problembeteenden (Afifi, Cox, & Katz, 2007). Motsvarande koppling kunde inte finnas för pojkar. Det finns även tecken på att spelproblem utvecklas senare i livet hos flickor jämfört med pojkar (Welte et al., 2008). Alkohol- och droganvändande Man har funnit att spelande är positivt korrelerat med alkoholbruk (Barnes, Welte, Hoffman, & Dintcheff, 2005). Ett vanligt förekommande resultat är att patologiska spelare eller problemspelare i jämförelse med övriga dricker mer alkohol och använder droger i högre utsträckning (Fisher, 1999; Langhinrichsen-Rohling et al., 2004; Moodie & Finnigan, 2006; Nower, Derevensky, & Gupta, 2004; Skokauskas & Satkeviciute, 2007). I en studie av Delfabbro, Lahn och Grabosky (2005) fann man att problemspelare använde alkohol 1.5 gånger oftare och droger 6 till 20 gånger oftare än de utan problem. Gupta och Derevensky (1998) fann att unga patologiska spelare och problemspelare var 3-4 gånger mer sannolika att dricka alkohol varje vecka och använda droger jämfört med dem som spelade mycket lite eller inte alls. Liknande resultat presenteras en översikt av Winters och 6

11 Andersson (2000) som dock betonar att relationen inte är trivial då drog- och alkoholbruk och patologiskt spelande delar många riskfaktorer, samtidigt som det inte är klarlagt hur beteendena påverkar varandra utöver att de ofta förekommer tillsammans. Brottslighet Spelande är positivt korrelerat med olika typer av brottslighet (Vitaro, Brendgren, Ladouceur, & Trembley, 2001; Winters & Anderson, 2000; Winters, Stinchfield, & Fulkerson, 1993). I Storbritannien har man funnit att nästan en fjärdedel av problemspelarna har begått brottsliga handlingar för att finansiera sitt spelande (Yeoman & Griffiths, 1996). En kanadensisk studie visade att 30 % av de undersökta ungdomarna som var patologiska spelare hade stulit pengar för att finansiera sitt spelande, jämfört med 2 % av de ungdomar som spelade utan problem (Gupta & Derevensky, 2000). Vid undersökningar på ungdomsanstalter har man funnit att runt en femtedel av ungdomarna kan klassificeras som patologiska spelare (Derevensky & Gupta, 1998). Föräldrar och kamrater En av de riskfaktorer för ungdomars spelande som studerats mest är föräldrars spelande (t ex Govoni, Rupcich, & Frisch, 1996; Vachon, Vitaro, Wanner, & Tremblay, 2004; Winters et al., 1993). Forskningen har genomgående visat på högre frekvens av patologiskt spelande hos ungdomar som uppger att föräldrarna spelar i hög utsträckning (t ex Jacobs, 2000). Graden av problemspelande är också högre för ungdomar vars föräldrar spelar, jämfört med ungdomar med föräldrar som inte spelar över huvud taget (Govoni et al., 1996). Bland de patologiska spelarna i Skokauskas och Satkeviciutes (2007) studie av ungdomar i Litauen angav 68.6 % att de tyckte att deras föräldrar hade ett spelproblem jämfört med 1 % för spelarna utan problem. Man har även funnit positiva samband mellan hur ofta ungdomar och deras föräldrar spelar (Delfabbro et al., 2005). Föräldrars och vänners involvering i och stöd för spelande har visat sig vara en prediktor för hur mycket en ungdom spelar (Hardoon et al., 2004). I en studie av Fisher (1999) angav problemspelarna 3 gånger oftare än övriga att de hade en förälder med spelproblem och rapporterade även i högre utsträckning att deras föräldrar inte hade någonting emot att de spelade. Wood & Griffiths (2004) visade att det är vanligt att föräldrar köper ut olika typer av lotter till sina barn och de menar att föräldrars agerande härvid har en stor betydelse vad gäller etablerandet av spelande som en socialt accepterad aktivitet. Bland vuxna svenskar med spelproblem beskrivs spel inom familjen som 7

12 den mest betydelsefulla faktorn för utvecklandet av spelvanorna (Jonsson et al., 2003). På liknande sätt har spelproblem hos ungdomar en riskfaktor i att ha kamrater som spelar och då i synnerhet när dessa spelar i stor utsträckning (Jacobs, 2000). Griffiths (1990) rapporterar att 44 % av de undersökta ungdomarna anger att de började spela för att deras vänner spelade. Patologiska spelare har även visat sig ha högst mottaglighet för grupptryck i jämförelse med grupper av icke-patologiska spelare (Langhinrichsen-Rohling et al., 2004). I en longitudinell studie av Vitaro, Brendgren, Ladouceur och Tremblay (2001) där ett större antal faktorer ingick i analysen visade sig impulsivitet, låg grad av föräldrastöd och avvikande kamrater kunna predicera grad av spelande två år senare. Skola I Kanada (Yeoman & Griffiths, 1996) och USA (Ladouceur et al., 1994) har man funnit att problemspelare oftare har blivit avstängda från skolan jämfört med icke-problemspelare samtidigt som de oftare visar tecken på beteendestörningar. I Storbritannien fann Fisher (1999) att nästan en fjärdedel av problemspelarna någon gång hade uteblivit från skolundervisningen på grund av sitt spelande. I en rumänsk undersökning hade 64.7 % någon gång skolkat för att spela och drygt hälften av ungdomarna uppgav att deras spelande i någon mån hade påverkat deras skolresultat negativt (Lupu et al., 2002). Problemspelare rapporterar även oftare än andra spelgrupper eller icke-spelare att de har svårigheter i skolan och problem i relationerna till skolkamrater (Moodie & Finnigan, 2006). Ålder Även om spelande traditionellt sett har varit en aktivitet för vuxna, har man på senare tid visat att en stor del ungdomar spelar och att speldebuten sker allt tidigare (Delfabbro, Lahn, & Grabosky, 2006). Förekomsten av patologiskt spelande har varit visat sig vara högre bland ungdomar jämfört med urval av vuxna (t ex Griffiths & Wood, 2000; Gupta & Derevensky, 1998; Johansson & Götestam, 2003; Shaffer et al., 1999). En översikt av Jacobs (2000) visade att mellan 4 och 6 % av de undersökta ungdomarna i Nordamerika uppvisar tecken på patologiskt spelande, vilket kan jämföras med 1 till 2 % för vuxna. Trots att svenska ungdomar spelar mindre än vuxna, uppger en större andel av de unga att de har problem med spelande (Rönnberg et al., 1999). I den svenska befolkningsundersökningen uppgav 5,1 % av ungdomarna att de hade spelproblem eller ett patologiskt spelande, att jämföras med 2 % av de vuxna (Rönnberg et al., 1999). Langhinrichsen- Rohling et al., (2004) rapporterar att problemspelare och patologiska spelare 8

13 i medeltal är något yngre än de som inte spelar eller spelar utan problem. I andra fall har man ej kunnat konstatera några signifikanta skillnader i problemspelande mellan olika årskurser (Delfabbro & Thrupp, 2003). Samtidigt finns det även exempel på att man har funnit att patologiska spelare i medeltal är äldre än icke-patologiska (Skokauskas & Satkeviciute, 2007). Det finns indikationer på att en tidig speldebut bidrar till graden av spelrelaterade problem senare i livet (Fisher, 1993; Gerdner & Svensson, 2003; Kessler et al., in press; Lynch, Maciejewski, & Potenza, 2004). Vid studier av vuxna med spelproblem har man visat att dessa börjar spela tidigare än de utan problem, och att spelproblemen hos dessa individer etablerades innan de fyllde 18 och hade möjlighet att spela lagligt (Delfabbro et al., 2006). Gupta och Derevensky (1998) fick vid en jämförelse mellan patologiska spelare och icke-patologiska spelare resultaten att de patologiska spelarna började spela vid åldern 10.9 år i medeltal, att jämföra med åldern 11.5 år för de icke-patologiska spelarna. Liknande resultat fick Delfabbro et al. (2005) vars studie visade att problemspelare börjar spela vid en signifikant säkerställd lägre ålder (i medeltal 9.62 år jämfört med år). Utvecklingen av spelande under ungdomsåren har visat sig vara komplex. I en longitudinell studie av Vitaro, Wanner, Ladouceur, Brendgren, och Tremblay (2004) följdes en grupp kanadensiska pojkar under tiden de var 11 till 16 år gamla. Det visade sig att man kunde skilja på en grupp som redan vid 11 års ålder hade en hög prevalens av spelande och som bibehöll denna under tiden för mätningen, och en annan grupp som speldebuterade först vid 13 års ålder men som sedan hann ifatt vid slutet av mätningen. Speltyp Visa typer av spel har en stark koppling till patologiskt spelande. Det är ofta högintensiva spel som exempelvis spelautomater där upprepade möjligheter ges till att spela och jaga förluster (Griffiths & Wood, 2001). Den högre prevalensen av patologiskt spelande bland unga spelare i den svenska befolkningsstudien, trots ett mindre omfattande spelande, har bedömts bero på en benägenhet hos yngre personer att spela på kontinuerliga och snabba spelformer (Rönnberg et al., 1999). Individuella egenskaper Patologiskt spelande har visat sig prediceras av panikångest, generaliserat ångestsyndrom och intermittent explosivitet (Kessler et al., in press). Ungdomar som är problemspelare har visat sig ha högre poäng på personlighetsskalor som mäter impulsivitet, extroversion och ångest, medan 9

14 de får låga poäng på konformitet och självdisciplin (Gupta & Derevensky, 2000; Gupta, Derevensky & Ellenbogen, 2006). Problemspelare spelar oftare än andra för att undkomma ångest och depression (Moodie & Finnigan, 2006). Ungdomar med spelproblem har funnits vara mer deprimerade och uppgivna, ha lägre självförtroende samt ha sämre copingförmåga jämfört med spelare utan problem (Gupta & Derevensky, 1998). En förklaring till denna koppling är att spelande kan, åtminstone för en betydande andel av unga, fungera som en känslobaserad coping-variant som medger flykt från svårigheter i hemmet eller skolan (Fisher, 1993). Kopplingen mellan depression och sannolikt patologiskt spelande har visat sig vara mer uttalad bland flickor (Gupta & Derevensky, 1998). Ungdomar med spelproblem har visat sig använda copingstrategier som är mer känslobaserade samt undvikande och distraherande i sin funktion (Bergevin, Gupta, Derevensky, & Kaufman, 2006). Depression eller dysfori har funnits vara riskfaktorer för såväl problemspelande som droganvändande (Griffiths & Wood, 2000; Stinchfield, 2002; Winters & Andersson, 2000). Suicidtankar och försök har även visat sig korrelera med problemspelande hos äldre ungdomar (Ladouceur et al., 1994). Stinchfield (2000) visade på korrelationer mellan depression eller suicidalt beteende och spelfrekvens hos ungdomar. Patologiska spelare har oftare haft självmordstankar (Feigelmann, Gorman, & Lesieur, 2006; Skokauskas & Satkeviciute, 2007) och rapporterar högst nivå av suicidalt beteende (Langhinrichsen-Rohling, Rohde et al., 2004). Problemspelare hade i en undersökning av Moodie och Finnigan (2006) högre poäng på skalor som mätte impulsivitet i jämförelse med andra spelare och i en longitudinell studie av Vitaro et al (2001) visade sig impulsivitet predicera grad av spelande två senare. Även frånvaro av ånger och känsla av skuld för antisociala beteenden har visat sig vara en betydelsefull prediktor för hur ofta ungdomar spelar (Barnes et al., 2005). Ungdomar med spelproblem tenderar att varar mer irrationella på så sätt att de tror på betydelsen av skicklighet i slumpstyrda spel samt vad gäller tron på att spelande är en i längden lönsam aktivitet (Delfabbro et al., 2005, 2006; Wood & Griffiths, 2004). Det handlar även om tro på att vissa nummer är mer tursamma än andra, att det är osannolikt att om man precis har vunnit ska vinna igen vid nästa dragning, eller att vissa personer har mer tur än andra (Wood, Griffiths, Derevensky, & Gupta, 2002). Omfattning av ungdomars spelande I det följande presenteras ett urval av de studier som har gjorts i Sverige och internationellt rörande hur vanligt förekommande det är att ungdomar deltar i spel om pengar samt vilka typer av spel som är mest populära. 10

15 Internationellt Många av de studier om ungdomars spelvanor som finns publicerade är genomförda i USA och Kanada och ett mindre antal i Europa och Australien. Nordamerikanska studier rapporterar att % av de undersökta ungdomarna har spelat någon gång och % har spelat det senaste året (Derevensky & Gupta, 2000; Gupta & Derevensky, 1998; Jacobs 2000; Ladouceur, Dube, & Bujold, 1994; Welte, Barnes, Tidwell, & Hoffman, 2008). Liknande deltagande i spel har rapporterats i Australien (Moore & Ohtsuka, 1997; Delfabbro, Lahn, & Grabosky, 2005; Delfabbro & Thrupp, 2003) och Storbritannien (Moodie och Finnigan, 2006). Studier från de nordiska länderna visar på liknande speldeltagande. I Norge har ett antal studier gjort som visar på ett deltagande i spel under det senaste året som ligger runt 80 % (Hansen och Rossow, 2008; Johansson & Götestam, 2003; Lund, 2006). I en isländsk prevalensundersökning fann man att nästan samtliga av de 750 undersökta ungdomarna i åldern år hade spelat någon gång och 80 % hade spelat det senaste året (Ólason, Skarpedinsson, Jonsdottir, Mikaelsson, & Gretarsson, 2006). Sverige I den svenska prevalensundersökningen uppgav 90.5 % av de svenska åringarna att de någon gång har satsat pengar på spel och 60.4 % har spelat under det senaste året (Rönnberg et al., 1999). Andra riksrepresentativa resultat kommer från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), där har andelen som deltagit i spel om pengar under den senaste månaden legat mellan 39 och 50 % för pojkarna och mellan 18 och 27 % för flickorna vid mätningar från år 2000 till 2004 (Hvitfeldt & Rask, 2007). Vid kartläggning av spelvanorna hos 2620 elever i årskurs 9 i grundskolan och årskurs 2 i gymnasiet i Örebro framgick att 41 % har spelat om pengar någon gång (Cifuentes Valdés & Henningson, 2006). En liknande undersökning av 5251 skolungdomar i Jönköpings län visade att % hade spelat om pengar den senaste månaden (Kärrdahl, 2008). I en mindre studie i Östersund fann man att av de 178 pojkarna, 16 och 18 år gamla, hade 84 % spelat det senaste året (Gerdner & Svensson, 2003). Populära spel Internationellt De mest populära spelen bland ungdomar i USA och Kanada är kort, tärnings- och brädspel med familj och vänner samt vadslagningsspel om 11

16 sport och bingo (Jacobs, 2000). I Australien föredrar ungdomar främst att spela privata kortspel och på skrap- eller bingolotter (Delfabbro et al., 2005; Delfabbro & Thrupp, 2003). Brittiska ungdomar spelar främst på spelautomater och skraplotter (Fisher, 1999; Griffiths, 2000; Moodie & Finnigan, 2006). Biljard, poker och bingo är de vanligast förekommande spelformerna bland rumänska ungdomar (Lupu, Onaca, & Lupu, 2002) och i Litauen spelas framför allt en typ av lotto (Skokauskas & Satkeviciute, 2007). Bland norska ungdomar är spelautomater det mest populära spelet, följt av sportspel och lotterier (Johansson & Götestam, 2003). Sverige I den svenska befolkningsstudien var snabblotterier och spelautomater de vanligaste förekommande spelen bland åringarna, med deltagande runt en dryg tredjedel under det senaste året (Rönnberg et al., 1999). Bland de svenska ungdomarna i CAN:s undersökning var lotter (t.ex. Triss och Bingolotto) det vanligaste spelet med ett deltagande runt 50 % under det senaste året (Hvitfeldt & Rask, 2007). I Jönköping är de vanligaste spelen, både i högstadiet och i gymnasiets årskurs 2, poker och lotto/tips bland pojkarna och lotter, såsom Triss och Bingolotto, bland flickorna. (Kärrdahl, 2008). Det vanligaste spelet om pengar bland ungdomar i Örebro är poker eller andra kortspel. Därefter kommer sportspel och spelautomater. (Cifuentes Valdés & Henningsson, 2006). Liknande resultat fick Gerdner och Svensson (2003) i Östersund där skraplotter var det vanligaste spelet, följt av spelautomater och kortspel. Internetspel och datorspel Ett nytt medium för spel har på senare tid tillkommit i form av Internet, vilket på ett påtagligt sätt ökat tillgängligheten för spel om pengar. Det har också medfört att de svenska aktörerna på spelmarknaden har fått konkurrens från utländska spelbolag. Lotteriinspektionen bedömer att det kommer ske en kraftig expansion av utbudet av spel och lotterier med Internet som distributionskanal under de kommande åren (Sjöblom & Löwinder, 2008). Bland de svenskar, 16 år och äldre, som spelar på Internet har en större andel spelrelaterade problem i jämförelse med dem som inte spelar på Internet (Tryggvesson, 2007). För de som spelar poker på Internet är andelen med problem ytterligare något större och i den yngsta undersökningsgruppen (16-27 år) var denna tendens ytterligare markerad. I jämförelse med andra speltyper har spel på Internet dock visat sig vara relativt infrekvent förekommande bland ungdomar I en studie av australiensiska ungdomar visade sig 6.1 % ha spelat på Internet under det 12

17 senaste året, vilket i jämförelse med andra spelformer var ett av de minst populära (Delfabbro et al., 2005). I Storbritannien hade 12.2 % av de undersökta ungdomarna spelat på Internet under det senaste året, vilket även här var en av de minst vanliga spelformerna (Moodie & Finnigan, 2006). Datorspel har många konceptuella likheter med spel om pengar, inte minst i och med elektroniseringen av spelautomater och utvecklingen av spelformer på Internet. Griffiths och Wood (2000) har beskrivit ungdomars datorspelande som en inkörsport till spel på spelautomater. En översikt av hälsoeffekter av datorspelande hos ungdomar visade i princip endast på positiva effekter med exempelvis förbättrade spatiala förmågor (Lager & Bremberg, 2005). De potentiella problemen ligger i den tid som läggs ned på datorspelande och de effekter detta har på livssituationen i övrigt. Av en grupp av 1156 undersökta 16-åringar i Sverige spelar 80 % datorspel minst en gång i månaden (Larsson, 2005). En undersökning av Medierådet (2005) visar att en fjärdedel av ungdomarna mellan 13 och 20 år spelar datorspel varje dag eller nästan varje dag och 84 % har spelat någon gång. Pojkar spelar mer än flickor i samtliga studerade åldersgrupper och de mest aktiva datorspelarna finns i åldrarna 13 till 15 år. Syfte Föreliggande studie har som sitt primära syfte att utifrån insamlade enkätdata kartlägga omfattningen och naturen av spelande och spelproblematik hos skolungdomar i tre östgötska kommuner. Härutöver avses datorspelande och alkohol- och droganvändande belysas. Frågeställningar: I vilken omfattning: o spelas spel om pengar? o spelas spel om pengar via Internet? o spelas poker om pengar via Internet? o spelas datorspel? o brukas alkohol och droger? o har ungdomarna vänner eller släkt med spelproblem? o har ungdomarna gjort något olagligt för att finansiera sitt spelande? o bedömer ungdomarna att de kommer att bli rikare av att spela? Vid vilken ålder börjar ungdomarna att spela? Vilka spel är mest populära? Hur stor andel kan beskrivas som patologiska spelare? 13

18 METOD Frågeställningarna valdes att belysas med enkätdata insamlade från en studie under genomförande vid Linköpings universitet i samarbete med NBV Östergötland. Enkäten konstruerades av Per Carlbring och Arne Edström. I anslutning till ett antal informationsföreläsningar distribuerades enkäten till studiens deltagare av Arne Edström. Kodningen av enkätsvaren till elektronisk form genomfördes av Jonas Edström. Data sammanfattades och analyserades sedan slutligen av Johannes Carlsson. Deltagare Studiens deltagare är elever i årskurs 9 i grundskolan och i gymnasieskolan i Norrköping, Söderköping och Finspång. Initial kontakt med skolorna togs av Arne Edström via e-post som skickades till rektor eller annan personal vars kontaktuppgifter varit tillgänglig på respektive skolas hemsida. I detta brev erbjöds en informationsföreläsning om patologiskt spelande. Samtliga 9:or/gymnasieskolor i de tre kommunerna kontaktades. Av de 26 grundskolor med årskurs 9 och 16 gymnasium som kontaktades antog 17 (40.5 %) detta erbjudande. Procedur I samband med ovan nämnda föreläsningstillfällen distribuerades en enkät som fylldes i enskilt av eleverna i lektionssal inför föreläsningarna. Ifyllandet av enkäten tog vanligtvis ca. 10 minuter. Samtliga närvarande elever valde att besvara frågorna. En forskningsmedarbetare fanns närvarande under ifyllandet av enkäten för att besvara eventuella frågor. Etiska överväganden Innan enkäten delades ut vid respektive föreläsningstillfälle informerades eleverna om syftet med undersökningen och det gavs möjlighet att ställa frågor. Deltagarna upplystes om att ifyllandet av enkäten var frivilligt och att de hade rätt att avbryta sin medverkan. Enkäten besvarades anonymt, utan angivande av namn eller identitetsuppgifter. Insamlingen gjordes på skoltid och inom respektive skolas ram för elevers deltagande i forskningsprojekt. Härutöver togs inga separata kontakter med de deltagande ungdomarnas målsmän. 14

19 Material Enkät Enkäten konstruerades med utgångspunkt i studiens syfte, att på ett fullödigt sätt beskriva ungdomars spel om pengar, och vägleddes även av den forskning som beskrivit viktiga dimensioner av spelandets natur tillsammans med angränsande relaterade fenomen (Bilaga 1). Efter frågor om kön och ålder undersöks inledningsvis om man spelar, när man började spela, i vilken utsträckning man spelar, för hur mycket pengar man spelar, vilka spel man spelar på o.s.v.. Därefter följer det diagnostiska formuläret för patologiskt spelande NODS som beskrivs mer i detalj nedan. Speldelen avslutas med ett antal frågor om pokerspel på Internet. Härefter följer ett avsnitt om alkohol och narkotika och enkäten avslutas med frågor om TV- och datorspel, där spelandet görs i underhållningssyfte utan att satsa pengar. The NORC DSM-IV Screen for Gambling Problems (NODS) NODS är baserat på den psykiatriska definitionen för patologiskt spelande i DSM-IV (APA, 1994) och utvecklades vid National Opinion Research Center at the University of Chicago (NORC) (Gerstein et al., 1999). Formuläret innehåller 17 frågor som besvaras med ja eller nej och ger maximalt 10 poäng motsvarande de 10 diagnoskriterier som finns listade i DSM-IV med det senaste året som tidsram. NODS gör det möjligt att klassificera respondenterna i fyra kategorier: spelare utan problem (0), riskspelare (1-2), problemspelare (3-4) och patologisk spelare (5-10). NODS har i sin engelska version funnits ha en hög test-retest reliabilitet, r =.98 (Gerstein et al., 1999) och en mycket bra intern konsistens, α =.84 (Volberg, 2002). NODS korrelerar även på förväntat sätt med spelbeteenden och behandlingsutfall (Hodgins, 2004). Den svenska översättning av formuläret som användes i aktuell studie har visat på hög test-retest reliabilitet (r =.77) och en perfekt överensstämmelse mellan självskattningsformuläret och en klinisk bedömning (Cohens Kappa = 1.0) (Fager, 2007). I sin ursprungsversion krävde NODS att testpersonen skulle ha förlorat minst 100 dollar för att klassificeras som patologisk spelare, ett krav som inte tillämpades i föreliggande studie. För att bli aktuell att besvara NODSfrågorna skulle ungdomarna ha angivit att de hade spelat någon gång, enligt samma princip som Lund (2006). NODS presenteras i sin helhet i Bilaga 1 där formuläret utgör frågorna 12 till

20 Statistiska analyser Data från enkäten sammanfattades och analyserades kvantitativt med statistikprogrammet SPSS. Jämförelser mellan olika grupper gjordes med t- test och chi-2 test. Oddskvoter (OR) beräknades tillsammans med ett 95- procentigt konfidensintervall (CI95%) för att illustrera de relativa sannolikheterna att identifieras som patologisk spelare i förhållande till grupptillhörighet. RESULTAT Totalt 2081 enkätsvar samlades in under en tidsperiod från 6 april 2006 till 3 december Den faktiska gruppstorleken i resultatsammanställningen varierar dock något beroende på uteblivna svar för respektive fråga. Ungdomarnas var mellan 13 och 21 år, med ett genomsnitt på (SD=1.23) år. I tabell 1 redovisas åldersfördelningen, där en huvuddel (79.7 %) fanns vara mellan 15 och 17 år. Tabell 1 Antal pojkar och flickor samt total procentuell fördelning för respektive ålder Ålder Pojkar (n) Flickor (n) Totalt (%) Det fanns en övervikt av pojkar som totalt utgjorde 64.2 % av de undersökta ungdomarna. Pojkarna var även i genomsnitt något äldre än flickorna (16.31 vs år), t(2077)=6.24, p<.001. Grundskoleeleverna utgjorde 44.0 % medan 32.2 % gick på ett praktiskt gymnasieprogram och 23.8 % återfanns inom gymnasieskola med teoretisk inriktning. Spel om pengar Drygt hälften (55.0 %) angav att de någon gång hade spelat om pengar och 15.8 % sade sig ha spelat minst en gång i veckan under den senaste månaden. Bland pojkarna var det vanligare (63.6 %) jämfört med flickorna (39.7 %) att någon gång ha spelat om pengar, χ 2 (1)=109.79, p<

Är penningsspel på internet ett problem i Finland? PM Johanna Nordmyr

Är penningsspel på internet ett problem i Finland? PM Johanna Nordmyr Är penningsspel på internet ett problem i Finland? PM Johanna Nordmyr SMÅ ÖSTERBOTTNISKA RUSMEDELS- OCH MENTALVÅRDSDAGAR VI VASA 19-20.11.2012 20.11.2012 J. Nordmyr 2012 Forskningsområde Olika spelformer

Läs mer

Spel om pengar ett folkhälsoproblem

Spel om pengar ett folkhälsoproblem Spel om pengar ett folkhälsoproblem Om Folkhälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten är en myndighet som verkar för en god folkhälsa. I vårt arbete ska särskild vikt fästas vid de grupper i vårt samhälle som

Läs mer

Spelproblem - en introduktion till problematiken, samt möjliga förebyggande åtgärder PM, doktorand Johanna Nordmyr

Spelproblem - en introduktion till problematiken, samt möjliga förebyggande åtgärder PM, doktorand Johanna Nordmyr Spelproblem - en introduktion till problematiken, samt möjliga förebyggande åtgärder PM, doktorand Johanna Nordmyr De svenskspråkiga drogförebyggande dagarna Tammerfors 26-27.3.2013 27.3.2013 J. Nordmyr

Läs mer

KBT behandling vid spelberoende

KBT behandling vid spelberoende KBT behandling vid spelberoende RFMA konferens om spel och spelmissbruk 2011-02-02 Henrik Josephson Psykolog, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet, CNS missbruk/beroende henrik.josephson@ki.se

Läs mer

Spel och spelproblem

Spel och spelproblem Spel och spelproblem Spel: Två eller fler parter satsar något av värde i hopp om att vinna något av större värde. Vem som vinner eller förlorar beror på utgången av händelser som är okända för deltagarna

Läs mer

Vilka är de mest riskfyllda spelen?

Vilka är de mest riskfyllda spelen? Centrum för Forskning om Offentlig Sektor Vilka är de mest riskfyllda spelen? En analys av befolkningsstudier av spelproblem Per Binde CEFOS Rapport 2009: 1 ISSN: 1653-1264 CEFOS Centrum för forskning

Läs mer

Spel om pengar bland unga En kunskapssammanställning Frida Fröberg

Spel om pengar bland unga En kunskapssammanställning Frida Fröberg Spel om pengar bland unga En kunskapssammanställning Frida Fröberg statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Spel om pengar bland unga En kunskapssammanställning statens folkhälsoinstitut www.fhi.se statens

Läs mer

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultat från de årliga drogvaneundersökningar som genomförs i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Undersökningen i nian har genomförts sedan 1971, vilket gör det till

Läs mer

Svensk spelhistoria på en sida

Svensk spelhistoria på en sida Presentation vid RFMAs konferens Spel och spelmissbruk, Stockholm, 28 november, 2012 Per Binde, docent Svensk spelhistoria på en sida Vikingatiden Ca. 1500 1930 Oreglerat tärningsspel Förbud, restriktioner

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Statistik för Stödlinjen 1/1-30/4 2015

Statistik för Stödlinjen 1/1-30/4 2015 Statistik för Stödlinjen 1/1- /4 21 1 Sammanfattning Under perioden 1/1- /4 inkom 6 spelrelaterade samtal, 188 chattar och 9 e- brev till Stödlinjen. I telefonsamtalen är gruppen 18-44 år mest representerad

Läs mer

Spelberoende i Skåne. Rapport Folkhälsoenkät Skåne 2004. Kent Nilsson 1, Mathias Grahn 1, Juan Merlo 1,2, Maria Rosvall 1,2, Martin Lindström 1,2

Spelberoende i Skåne. Rapport Folkhälsoenkät Skåne 2004. Kent Nilsson 1, Mathias Grahn 1, Juan Merlo 1,2, Maria Rosvall 1,2, Martin Lindström 1,2 Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet Universitetsjukhuset MAS Malmö Socialmedicinska enheten Clinical Research Centre (CRC) Universitetssjukhuset MAS Malmö Spelberoende i Skåne Rapport

Läs mer

Den svenska spelmarknaden 2011, preliminär sammanställning

Den svenska spelmarknaden 2011, preliminär sammanställning Den svenska spelmarknaden 2011, preliminär sammanställning Enligt preliminära och uppskattade uppgifter beräknas den reglerade svenska spelmarknaden ha omsatt drygt 42 miljarder kronor. Det är en ökning

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Spelberoende i Sverige vad kännetecknar personer med spelproblem?

Spelberoende i Sverige vad kännetecknar personer med spelproblem? Spelberoende i Sverige vad kännetecknar personer med spelproblem? Rapport om andra fasen av den svenska nationella studien av spel och spelberoende Jakob Jonsson, Anders Andrén, Thomas Nilsson, Ove Svensson,

Läs mer

Förekommer spel om pengar på skolor i Södertälje?

Förekommer spel om pengar på skolor i Södertälje? Utbildningskontoret Åke Martinsson 2009-10-19 Förekommer spel om pengar på i Södertälje? Rapport av resultat från webbenkät 2009-09. På uppdrag av Utbildningsnämnden genomfördes en kartläggning med fokus

Läs mer

C-UPPSATS. Nätspel och spelberoende bland programstudenter vid Luleå tekniska universitet. Frida Henriksson Anna Lindfors. Luleå tekniska universitet

C-UPPSATS. Nätspel och spelberoende bland programstudenter vid Luleå tekniska universitet. Frida Henriksson Anna Lindfors. Luleå tekniska universitet C-UPPSATS 2010:038 Nätspel och spelberoende bland programstudenter vid Luleå tekniska universitet Frida Henriksson Anna Lindfors Luleå tekniska universitet C-uppsats Psykologi Institutionen för Arbetsvetenskap

Läs mer

EN UNDERSÖKNING OM SPEL I SVERIGE NOVUSUNDERSÖKNING NOVEMBER 2013

EN UNDERSÖKNING OM SPEL I SVERIGE NOVUSUNDERSÖKNING NOVEMBER 2013 EN UNDERSÖKNING OM SPEL I SVERIGE NOVUSUNDERSÖKNING NOVEMBER 2013 EN UNDERSÖKNING OM SPEL Lotteriinspektionen har i samarbete med Novus Sverigepanel gjort en undersökning representativ för Sveriges befolkning.

Läs mer

Svenska Spels spelformer

Svenska Spels spelformer FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / SPELFORMER Svenska Spels spelformer Svenska Spel har ett brett utbud av spel: Sportspel, nummerspel, lotterier, värdeautomatspel, kasinospel och poker på svenskaspel.se. Man måste

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

SPELBEROENDE RIKSFÖRBUNDS SVAR PÅ KOM (2011) 128

SPELBEROENDE RIKSFÖRBUNDS SVAR PÅ KOM (2011) 128 SPELBEROENDE RIKSFÖRBUNDS SVAR PÅ KOM (2011) 128 1. Presentation av Spelberoendes riksförbund och föreningarna. 2. Inledning 3. Förbundets svar på frågan: Är spelarkontot ett nödvändigt krav för verkställighet

Läs mer

Svenska Spels spelformer

Svenska Spels spelformer Svenska Spels spelformer Svenska Spel har ett brett utbud av spel: Sportspel, nummerspel, lotterier, värde automatspel, kasinospel och poker på svenskaspel.se. Samtliga spelformer har en åldersgräns på

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

ALLMÄNHETEN OM SPEL UPPFÖLJANDE MÄTNING

ALLMÄNHETEN OM SPEL UPPFÖLJANDE MÄTNING ALLMÄNHETEN OM SPEL UPPFÖLJANDE MÄTNING Kund: Lotteriinspektionen Kontakt: Joel KittiJunros Datum: 23 oktober, 2014 Annelie Önnerud Åström Tel: 08 535 25 829 Mobil: 0739 40 37 61 Annelie.astrom@novus.se

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Västra Götalandsregionen i samverkan med kommunerna Innehåll BAKGRUND... 3 Läsanvisning... 3 METOD... 3 Bortfall och metodproblem... 4 RESULTAT... 5 TOBAK...

Läs mer

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Kalmar län 2010. Skriftserie 2010:2 Fokus Kalmar län

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Kalmar län 2010. Skriftserie 2010:2 Fokus Kalmar län RESULTAT Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8 Kalmar län 21 Ambjörn Thunberg Agnetha Hammerin Skriftserie 21:2 Fokus Kalmar län RESULTAT. Undersökning av användningen

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Ungdomar Drickande & Föräldrar

Ungdomar Drickande & Föräldrar Örebro/Folketshus/SVEKOM/041012 Ungdomar Drickande & Föräldrar enter for Developmental Research Koutakis & Stattin Örebro universitet Del av en longitudinell undersökning. Alla elever i Örebro i årskurs

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Dissociativa upplevelser under spel hos patologiska spelare

Dissociativa upplevelser under spel hos patologiska spelare Umeå universitet Institutionen för psykologi Mastersuppsats HT-2010 Dissociativa upplevelser under spel hos patologiska spelare Per Davidson Handledare: Per Carlbring Dissociativa upplevelser under spel

Läs mer

Sveriges spelmarknad på 55 minuter

Sveriges spelmarknad på 55 minuter Sveriges spelmarknad på 55 minuter Föreningen SPER Spelbranschens Etiska Råd Historien Spel har länge varit debatterat i Sverige som I så många andra länder Attityder har skiftat över tid. Från stigmatisering

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

Resultat av enkäten om datorvanor och spelande

Resultat av enkäten om datorvanor och spelande Resultat av enkäten om datorvanor och spelande Mellan den 4:e juli 2012 och 10:e mars 2013 har 312 personer svarat på den enkät som vi på GameOver haft uppe hemsidan. Ett stort tack till alla er som bidragit

Läs mer

Uppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade

Uppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade Sammanfattning 1 Den svenska spelmarknaden är traditionellt reglerad genom att vissa aktörer har exklusiva tillstånd att erbjuda spel om pengar till svenska konsumenter. De exklusiva tillstånden kompletteras

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Skriftserie 2012:3 Fokus Kalmar län. Nio kommuner i Kalmar län 2012

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Skriftserie 2012:3 Fokus Kalmar län. Nio kommuner i Kalmar län 2012 RESULTAT Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8 Nio kommuner i Kalmar län 12 Monica Keller Agnetha Hammerin Skriftserie 12:3 Fokus Kalmar län RESULTAT. Undersökning av

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

En rapport från Svenska Spel April 2009. Spelets pris. en analys av samhällsekonomiska kostnader till följd av spelproblem i Sverige

En rapport från Svenska Spel April 2009. Spelets pris. en analys av samhällsekonomiska kostnader till följd av spelproblem i Sverige Spelets pris en analys av samhällsekonomiska kostnader till följd av spelproblem i Sverige 1 Förord Det är viktigt att det finns gedigna kunskaper om spelformernas risker och kostnader innan man experimenterar

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Effekter av Statens folkhälsoinstituts förslag till begränsningar för spel på värdeautomater

Effekter av Statens folkhälsoinstituts förslag till begränsningar för spel på värdeautomater Effekter av Statens folkhälsoinstituts förslag till begränsningar för spel på värdeautomater 1(64) 1 Sammanfattning 4 2 Uppdraget 6 3 Inledning 7 3.1 Aktuell problemskrivning 7 3.2 Metoder och tillvägagångssätt

Läs mer

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Syfte... 4 Genomförande... 4 Statistikbeskrivning... 4 Bakgrundsvariabler... 5 Resultat... 8 Narkotika

Läs mer

Perspektiv på spelande och spelproblem

Perspektiv på spelande och spelproblem Perspektiv på spelande och spelproblem Perspektiv på spelande och spelproblem STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2011 ISSN 1651-8624 ISBN 978-91-7257-847-0 (pdf) ISBN 978-91-7257-848-7 (print) OMSLAGSFOTO:

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73 00

Läs mer

Forskning om spel och automater

Forskning om spel och automater 1 Forskning om spel och automater Trots att kommersiellt spel om pengar förekommit under lång tid och omsätter mycket stora summor och i många länder utgör en viktig finansieringskälla för ideella organisationer,

Läs mer

Nätpoker. Kriminologiska institutionen. En studie av spelrelaterade problem. Examensarbete 15 hp

Nätpoker. Kriminologiska institutionen. En studie av spelrelaterade problem. Examensarbete 15 hp Kriminologiska institutionen Nätpoker En studie av spelrelaterade problem Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Vårterminen 2008 Mari-Sofie Lidkull i Sammanfattning Svenska lotteriinspektionens

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Svenska Spel. Allmänheten om spel. Rapport från opinionsundersökning. mars 2009. Arne Modig, Novus Opinion

Svenska Spel. Allmänheten om spel. Rapport från opinionsundersökning. mars 2009. Arne Modig, Novus Opinion Svenska Spel Allmänheten om spel Rapport från opinionsundersökning mars 2009 Arne Modig, Novus Opinion Sammanfattning: Svagt stöd för att tillåta privata spelföretag i Sverige Stödet för att tillåta privata

Läs mer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer Nätmobbing Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Leg. Psykolog & Doktorand Sofia Berne Definition: En person är nätmobbad när han eller hon, flera gånger blir utsatt för elaka handlingar

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014 Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 5 Syfte... 5 Genomförande... 5 Statistikbeskrivning... 5 Bakgrundsvariabler... 6 Resultat... 9 Narkotika

Läs mer

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 9 Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 8 Hållbar utveckling Bakgrund Nacka kommun har vid tre tillfällen (3, och 7) genomfört en lokal drogvaneundersökning.

Läs mer

Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr.

Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr. Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr. i socialt arbete Utgångspunkter för avhandlingsprojektet MVG-projektet Effektutvärdering

Läs mer

www.fhi.se A 2011:03 Årsrapport Stödlinjen 2010

www.fhi.se A 2011:03 Årsrapport Stödlinjen 2010 www.fhi.se A 2011:03 Årsrapport Stödlinjen 2010 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT A 2011:03 ISSN: 1653-0802 ISBN PRINT: 978-91-7257-795-4 ISBN PDF: 978-91-7257-796-1 TRYCK: STRÖMBERG, STOCKHOLM, 2011 Å R S R A

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

Motiv till spel om pengar på internet och skillnader mellan problemspelare och ickeproblemspelare

Motiv till spel om pengar på internet och skillnader mellan problemspelare och ickeproblemspelare Sektionen för Hälsa och Samhälle Box 823 30118 Halmstad Motiv till spel om pengar på internet och skillnader mellan problemspelare och ickeproblemspelare En litteraturstudie Tomas Bogren Henrik Håkansson

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK

ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK # 5 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 ALKOHOL- OCH SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Mia Luther (MD) och

Läs mer

Riskabla spelvanor i Östergötland

Riskabla spelvanor i Östergötland Rapport 2008:4 Riskabla spelvanor i Östergötland Linköping maj 2008 Charlotta Lindell Annelie Johansson Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc Riskabla spelvanor i Östergötland Rapport 2008:4

Läs mer

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011 Ungdomars hälsa och drogvanor 11 Undersökning i Gullspång, Mariestad och Töreboda Anita Boij Rapport 12:1 A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling Ungdomars hälsa och drogvanor 11 Rapport 12:1 ISBN 978-91-979424-6-1

Läs mer

Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken. Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte

Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken. Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte 1. Don t drink & drive startades av Vägverket år 2003 och syftar till att göra ungdomar

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Några frågor och svar om attityder till cannabis

Några frågor och svar om attityder till cannabis Några frågor och svar om attityder till cannabis 2014-05-27 Ipsos Sweden AB Box 12236 102 26 STOCKHOLM Besöksadress: S:t Göransgatan 63 Telefon: 08-598 998 00 Fax: 08-598 998 05 Ipsos Sweden AB. 1 Innehåll

Läs mer

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Våren 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Metod... 2 4. Resultat... 3 5. Jämförelse mellan resultaten 2009 och 2015...

Läs mer

PRIME For Life - Nyhetsbrev. Hej alla instruktörer och programledare!

PRIME For Life - Nyhetsbrev. Hej alla instruktörer och programledare! PRIME For Life - Nyhetsbrev Hej alla instruktörer och programledare! Fortbildningen Tiden går och snart är det två månader sedan vi genomförde vår fortbildning i Norrköping tillsammans med Kriminalvården.

Läs mer

Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen 2005-06-02

Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen 2005-06-02 Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-02 Johan Järnesund 08-440 14 32 Johan.jarnesund@rsos.se Undersökning av det psykologiska/psykosociala stöd som erbjudits drabbade

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Socialt ansvar och spelansvar

Socialt ansvar och spelansvar Socialt ansvar och spelansvar Svenska Spel ska aktivt verka för att minimera negativa sociala konsekvenser till följd av spelverksamhet. Denna strävan ska ges mycket hög prioritet vid alla verksamhetspåverkande

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22 Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Predicerande faktorer bakom en lyckad internetbaserad behandling av spelmani

Predicerande faktorer bakom en lyckad internetbaserad behandling av spelmani Umeå universitet Institutionen för psykologi Examensuppsats ht10 Predicerande faktorer bakom en lyckad internetbaserad behandling av spelmani Kristian Aspelin och Pontus Olerud Handledare: Per Carlbring

Läs mer

3 Svenska Spel: Lönsamhetskrav och samhällsansvar

3 Svenska Spel: Lönsamhetskrav och samhällsansvar 3 Svenska Spel: Lönsamhetskrav och samhällsansvar Introduktion I praktikfallet redogörs för Svenska Spel ABs uppdrag, verksamhet och mål. Svenska Spel, som är statligt ägt, förväntas generera intäkter

Läs mer

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3 eworkbarometern HÖSTEN 2013 Innehåll Om eworkbarometern 3 Stigande optimism på konsultmarknaden tema för höstens eworkbarometer 2013 4 Resultat från höstens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Är matematik en manlig domän?

Är matematik en manlig domän? gerd brandell & else-marie staberg Är matematik en manlig domän? Det finns föreställningar om att kvinnor har lägre kapacitet när det gäller matematik. Kvinnor är också kraftigt underrepresenterade på

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

MATERIAL: ELEVHÄLSA WWW.PRATAOMSPEL.SE ELEVHÄLSA STÖD FÖR SKOLAN ATT TA FRAM EN SKOLPOLICY OM SPEL OM PENGAR.

MATERIAL: ELEVHÄLSA WWW.PRATAOMSPEL.SE ELEVHÄLSA STÖD FÖR SKOLAN ATT TA FRAM EN SKOLPOLICY OM SPEL OM PENGAR. ELEVHÄLSA STÖD FÖR SKOLAN ATT TA FRAM EN SKOLPOLICY OM SPEL OM PENGAR. 1 SKOLPOLICY INOM SPELFRÅGAN I följande dokument ges en övergripande guide över hur skolan kan arbeta fram en policy i frågan kring

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2009 Innehåll Introduktion 1 Sammanfattning av årets studie 1 Marknadsriskpremien på den svenska aktiemarknaden 3 Undersökningsmetodik 3 Marknadsriskpremien

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande

Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande En sammanställning av resultat från,,,,, Kronobergs län,, och. Sammanfattning procent av männen som tränar på gym uppgav

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Rapport om vd-löner inkomståren 2009-2010

Rapport om vd-löner inkomståren 2009-2010 Kvinnliga vd:ar under 45 år ökade sina löner med 5,4 procent 2010, vilket är mer än dubbelt så mycket som en genomsnittlig vd. Men fortfarande tjänar kvinnliga vd:ar klart mindre än manliga. Mars 2012

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer