Delårsrapport. För perioden

Transkript

1 Delårsrapport För perioden

2 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret. Resultatutveckling Kommunkoncernen redovisar för rapportperioden ett resultat på 46,7 mkr, att jämföras med 8,9 mkr motsvarande period Helårsprognosen ger ett positivt resultat på ca 45,8 mkr. Kommunens resultat för perioden ger en positiv förändring av eget kapital med 39,5 mkr, att jämföras med 0,3 mkr motsvarande period Prognosen indikerar på ett positivt resultat för helåret på ca 41,7 mkr, att jämföras med fjolårets utfall på 22,1 mkr. Det prognostiserade resultatet innebär en positiv budgetavvikelse på 28 mkr 1. Resultatprognos kopplat till mål Som framgår av denna rapport indikerar prognosen att kommunens resultatmål för 2010 kommer att nås. Överskottet bör utgöra ca 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag (inkl fastighetsavgift): Budget 2010 och plan ger dock resultatmål som understiger 2% (2010: 1,3%, 2011: 0,6% samt 2012: 0,2%). Prognosen för 2010 indikerar dock på 3,3%. Kommunens nettolåneskuld exkl pensionsavsättningar får under kommande planperiod öka till maximalt 615 mkr. Vid utgången av 2012 ska skulden vara maximalt 530 mkr: Nettolåneskulden var 480,6 mkr per Enligt prognosen kommer nettolåneskulden att uppgå till ca 506 mkr vid utgången av året. Investeringsvolymen ska under femårsperioden ( ) inte överstiga 450 mkr uppgick nettoinvesteringarna till 85,4 mkr och 2009 till 100,5 mkr. Under 2010 beräknas nettoinvesteringarna uppgå till 173,1 mkr. Kapitalkostnadens (avskrivningar och finansnetto) andel av skatteintäkter och statsbidrag (inkl fastighetsavgift) ska vara högst 8,5%: I delårsrapporten 1 KF Budget efter kompletteringsbudget och TA är 13,6 mkr. uppgår den till 4,8% och beräknas uppgå till 5,2 vid årsslutet. På nämndsnivå indikerar prognosen att framförallt Förskole och grundskolnämnden, Socialnämnden, Gymnasie och vuxenutbildningsnämnden samt Tekniska nämnden kommer att förbruka mer medel än tilldelad ekonomisk resurs. Till följd av att ett antal nämnder redovisar ett överskott jämfört med budget, så blir dock nämndernas totala budgetavvikelse 10,3 mkr. Respektive nämnds och verksamhets måluppföljning per den 31/8 framgår av separat nämndsvis redovisning. Skatteintäkter, statsbidrag och andra centrala konton Centrala konton uppvisar i helårsprognosen ett budgetmässigt överskott på ca 38,4 mkr. För skatteintäkter och statsbidrag ger prognosen +22,5 mkr. Sveriges Kommuner och Landstings prognos (augusti 2010) ligger till grund för skatteunderlagets utveckling. Förbundets augustiprognos visar en ökning av skatteunderlaget med 1,5% för 2009 samt med 1,8% för Förbundets oktoberprognos 2009 som låg till grund för budgeten redovisade en ökning om 0,8% för 2009 respektive 0,4% för Den trots allt svaga skatteunderlagstillväxten för 2009 beror huvudsakligen på minskningen av sysselsättningsutvecklingen. Prognosen visar dock en succesivt tilltagande skatteunderlagstillväxt, beroende på effekter av den konjunkturåterhämtning som inletts. Antalet arbetade timmar har redan vänt upp och förutses fortsätta växa i god takt prognosperioden ut. Den starka utvecklingen på arbetsmarknaden antas leda till tilltagande men ändå måttlig löneökningstakt. Eftersom sysselsättningsuppgången kommer tidigare än förbundet bedömde i sin aprilprognos, har man i augustiprognosen reviderat ner lönesummetillväxten något för 2012 och Förbundets prognos medför positiva slutavräkningar för såväl 2009 samt De centrala kontona för personalomkostnader beräknas ge ett överskott på ca 6,1 mkr. Detta beror framförallt på att uttaget personalomkost 2 (7)

3 nadspålägg för pensionskostnader beräknas ge ett överskott, samt att semesterlöneskulden endast beräknas öka med 1,4 mkr jämfört med budgeterade 3,7 mkr. För finansiella poster inklusive internränta beräknas utfallet till +7,9 mkr jämfört med budget. Riksbankens reporänta har under perioden legat på 0,25% fram till den 7 juli då en höjning till 0,5% skedde. Den 8:e september höjde Riksbanken reporäntan ytterligare med 0,25% till 0,75%. Trots de två höjningarna under året har marknadsräntorna dock varit låga jämfört med budget. Eftersom en stor del av kommunens lån är placerade kortfristigt, så har de lägre marknadsräntorna fått genomslag i de finansiella kostnaderna. Vårdförbundet Blekinge har under perioden återbetalat 3,2 mkr av sitt eget kapital till kommunen. Detta beloppet redovisas under finansiella intäkter och bidrar också till det positiva utfallet för de finansiella posterna. Intäkterna för internräntor beräknas bli ca 2,3 mkr lägre än budget till följd av eftersläpningar i investeringsverksamheten. Underskottet i internräntor motsvaras av ett överskott i nämndernas prognoser, främst Tekniska nämnden samt Fritidsoch Turistnämnden. Kvarstående medel för oförutsedda utgifter, 2,9 mkr, antas i prognosen som förbrukade vid årets utgång. Medel avsatta för personalkostnadsökningar, huvudsakligen lönerevisioner, beräknas ge ett underskott på ca 1,3 mkr Realisationsresultat om 1,8 mkr har uppnåtts under perioden till följd av fastighetsförsäljningar. Ansvarsförbindelsen, avsatt för pensioner, beräknas vara 612 mkr (inklusive särskild löneskatt) vid årets slut. Nämnderna Nämnderna redovisar sammantaget en negativ prognostiserad budgetavvikelse på 10,3 mkr. Socialnämnden redovisar en prognos som ger ett negativt utfall om 3,8 mkr trots ett tilläggsanslag om 6 mkr. Det negativa utfallet motsvarar 4,3 % av nettokostnaden. Utfallet beror framförallt på fortsatt ökade kostnader för institutions och övriga vårdkostnader. Det ekonomiska biståndet beräknas dock ge ett överskott om 2 mkr. Omsorgsnämnden redovisar i sin prognos för 2010 ett överskott gentemot budget med 1,9 mkr. Äldreomsorgen redovisar ett överskott gentemot budget med 2,3 mkr. Det positiva ekonomiska utfallet beror huvudsakligen på att budgetreserven om 2,7 mkr ej beräknas behövas tas i bruk. Handikappomsorgen redovisar dock ett underskott gentemot budget om 0,4 mkr, främst beroende på ökade personalkostnader på en del av gruppbostäderna till följd av ökad belastning och större omvårdnadsbehov. Förskole och grundskolenämnden redovisar en prognos som ger ett negativt utfall om 11,2 mkr, motsvarande 2,9 % av nettokostnaden. Underskottet beror framförallt på anpassningskostnader för avveckling av lärartjänster i den kommunala skolan till följd av minskat elevantal (6,5 mkr). I 2009 års balanskravsutredning reserverades 5 mkr för anpassningskostnaderna. Kostnaderna för friskolan Karl Oskarskolan har ökat till följd av att fler barn/elever än budgeterat valt denna skolan (5,4 mkr). Slutligen har det nya skolskjutsavtalet medfört ökade kostnader om 1,5 mkr. Gymnasie och vuxenutbildningsnämnden redovisar i sin prognos för 2010 ett utfall som avviker med 1,9 mkr från den tilldelade budgeten, vilket motsvarar 1,6 % av nettokostnaden. Underskottet beror till stor del på minskade interkommunala intäktsersättningar för naturbruksgymnasiet. Tekniska nämndens prognos visar på ett negativt utfall gentemot budget på ca 0,9 mkr. Byggoch fastighetsenhetens underskott beräknas till 1,1 mkr mot budget, framförallt beroende på ökade drift och energikostnader. Kapitalkostnaderna beräknas dock bli 2,6 mkr lägre än budget till följd av eftersläpning i investeringsverksamheten. Gatuenheten beräknas följa budgeten. Tillägsanslag har tidigare beviljats för att täcka merkostnaderna för vinteväghållningen till följd av den svåra vintern. Parkenheten beräknas lämna ett underskott om 0,2 mkr främst på grund av ökade driftkostnader i Ronneby centrum gällande extra blomsteruppsättningar samt renhållning. Skadegörelsen har också varit högre än normalt vilket medfört ökade bevakningskostnader. Fritids och Turistnämnden visar positivt utfall jämfört med budget på ca 1,7 mkr. Detta beror huvudsakligen på lägre kapitalkostnader till 3 (7)

4 följd av eftersläpningar i investeringsverksamheten (2,6 mkr). Kommunstyrelsen redovisar ett överskott gentemot budget med 3,7 mkr. Budgetavvikelserna varierar dock mellan de olika enheterna. Kostenhetens prognos ger ett negativt utfall om 1,3 mkr framförallt beroende på ökade livsmedelskostnader. Enheten föreslår en höjning av måltidspriserna för att komma till rätta med underskottet. Kommunledningsenheten prognostiserar dock ett överskott om 3,5 mkr framförallt beroende på ökade ersättningar för arbetsmarknadsåtgärder samt att kommunstyrelsens hela reserv ej beräknas behövas tas i bruk. Personalenheten redovisar ett överskott om 1,7 mkr framförallt beroende på lägre kostnader för anpassningsåtgärder. Övriga nämnder redovisar huvudsakligen prognostiserat utfall i paritet med budget. Bolagen AB Ronnebyhus redovisar för perioden +1,3 (+4,0) mkr. Helårsresultatet förväntas dock uppgå till 1,0 ( 0,3) vilket är sämre än de 1,5 mkr som budgeterats. Förklaringen är en kombination av högre vakanser och uppvärmningskostnader på minussidan. På plussidan har räntekostnaderna varit på en lägre nivå än beräknat. Vakansgraden, som har gått upp under året, redovisas till 9,5 %. Prognosen för helåret är 9,4 %. Detta leder också till att nedskrivningsbehovet av värdet på vissa fastigheter ökar. Driftkostnaderna överstiger budget. Kostnaderna för fastighetsskötsel och reparationer följer budget medan kostnad för uppvärmning är högre p g a den kalla vintern. Finansiellt netto för perioden är drygt 4 mkr lägre än budget till följd av lågt ränteläge samt omläggningar av lån. Ronnebyhus har under perioden investerat för ca 12,8 mkr. För hela året beräknas investeringarna uppgå till 36 mkr jämfört med budgeterade 42,1 mkr. Investeringsprojekten Volontärbacken och Allévägen beräknas ej bli slutförda förrän AB Ronneby Industrifastigheter redovisar för perioden +2,7 (+2,0) mkr. Prognosen för helåret anges till +4,0 mkr att jämföras med budgeterat +3,5. Vakansgraden uppgår till 8%. Intäkterna bedöms öka under året tack vare en ökad uthyrning. Arbetet med att nedbringa bolagets driftkostnader pågår kontinuerligt och visar bra resultat utslaget på aktiverad lokalyta. Underhållskostnaderna kommer att öka under året p g a omfattande takomläggningsarbeten samt reparationer framförallt med anledning av all snö som kom under vintern. Finansnettot kommer att sjunka under året på grund av prognostiserad lägre ränta. Under perioden har bolaget investerat för 11,6 mkr. Totalt beräknas 2010 års investeringsutgift uppgå till 22 mkr jämfört med budgeterade 18 mkr. Framförallt är det projektet med att expandera Ragnsells verksamhet inom Kallinge Företagscenter som beräknas överstiga budget. Ronneby Miljö och Teknik AB redovisar för perioden +2,1 (+1,7) mkr. Bolagets helårsprognos anges till +0,2 (+1,6) mkr. Budgeterat resultat var +1,8 mkr. Rörelsegrenen Elnäts resultat beräknas bli ca 0,6 mkr sämre än budget. Rörelsegrenen Fjärrvärmes helårsresultat beräknas bli ca 1 mkr bättre än budget till följd av hög värmeförsäljning under vintersäsongen. Verksamheten är dock mycket temperaturkänslig, varför en varm höst kan minska resultatet. Rörelsegrenen Vatten och avlopp följer budget, medan rörelsegrenen Renhållning beräknas bli ca 1 mkr bättre än budget. Rörelsegrenen IT bredband har trots bidrag dålig ekonomi. Bredbandsnätet är utbyggt till samtliga telestationer i Ronneby kommun. Överflyttningen av Ronnebyhus kunder till nätet är klart. Trots detta beräknas årets resultat bli 3,2 mkr före aktieägartillskottet på 1,5 mkr. Miljötekniks investeringsutgift uppgår för perioden till 28,9 mkr. För hela året beräknas investeringarna uppgå till 65,1 mkr jämfört med budgeterade 101,6 mkr. Den lägre prognosen beror på att investeringsprojekt inom rörelsegrenen vatten och avlopp, bl a VA ledning Väbynäs samt nya grundvattenbrunnar i Bräkne Hoby och Eringsboda vattenverk, senarelagts till Investeringsverksamheten Kommunkoncernens investeringsutgift uppgår för perioden till 142 (150) mkr. För kommunen är siffran 88 (54) mkr. Prognosen för räkenskapsårets totala investeringsutgift i kommunen be 4 (7)

5 räknas till ca 173 mkr, att jämföras med budgeterade 212 mkr. För kommunkoncernen bedöms helårsprognosen till drygt 300 mkr. Periodens största investeringsobjekt i kommunen är: Renovering av Brunnsbadet, Ny ridanläggning, Renovering av Slättagårdsskolan samt Renovering av reningsanläggning Ronneby sporthall. Avseende ny och ombyggnad av äldreboendet Vidablick etapp II har Blekinge Tingsrätt i april meddelat dom i den juridiska processsen. Husbyggnadsentreprenören ska till Ronneby kommun utge ett belopp om 17,9 mkr samt ersättning för rättegångskostnader med 5 mkr jämte ränta tills betalning sker. Husbyggnadsentreprenören har dock överklagat domen. Härefter har hovrätten att ta ställning till om prövningstillstånd ska beviljas. Husbyggnadsentreprenören är insolvent och sedan juli månad satt under konkursförvaltare. Bolagets finansiella status medför att kommunen ej räknar med någon utdelning. AB Ronneby Industrifastigheter har under perioden bl a investerat ca 4,5 mkr i lokalanpassningar i Futurum i samband med omstrukturering av handelsytor samt etableringar. I Hantverkaren har det genomförts lokalanpassningar i samband med Projets etablering samt separering av värme och ventilationssystem, totalt ca 2,8 mkr. AB Ronnebyhus har under perioden bl a investerat ca 6,1 mkr i ombyggnad av Olsgården samt ca 2,7 mkr i energiåtgärder. Bland Miljötekniks större investeringar under perioden märks för Vatten och avlopp: Vattenledning mellan Kallinge Ronneby (4 mkr) samt pågående investering i överföringsledning Trolleboda Väbynäs (4,7 mkr). För rörelsegrenen Fjärrvärme har man investerat i en tredje panna i Häggatorp (5,9 mkr). Finansiering I nedanstående följer en förenklad redovisning av periodens kassaflöde: Kommunkoncernen (mkr) Den löpande verksamheten Internt tillförda medel 147 Förändring rörelsekapital Investeringsverksamheten Investeringar 142 Sålda materiella anl tillg 2 Förändring fin anl tillg 140 Finansieringsverksamheten Långfristiga lån Förändring kassan 38 Kommunen (mkr) Den löpande verksamheten Internt tillförda medel 83 Förändring rörelsekapital 9 74 Investeringsverksamheten Investeringar 88 Sålda materiella anl tillg 2 Förändring fin anl tillg Finansieringsverksamheten 86 Långfristiga lån Förändring kassan 37 Kommunkoncernen har lån med rörlig ränta till drygt 68% av den totala lånestocken på drygt 2 mdr kr. Motsvarande siffra för kommunen är ca 80%, vars nettolåneskuld uppgår till ca 481 mkr. Nyckeltal Nettokostnadens andel av skatteintäkter och statsbidrag (%): Pr 2010 Nyckeltalet redovisas exklusive bolag och visar den andel som nettokostnaderna för verksamheten, inklusive finansnettot, tar i anspråk av de totala skatteintäkterna och generella statsbidragen. Tal över 100 innebär således en försvagning av kommunens finansiella ställning. 5 (7)

6 Soliditet (%), kommunkoncernen Kommunen Soliditetsmåttet visar det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Fr o m 2001 har soliditeten sjunkit, då den relativt omfattande nyinvesteringen huvudsakligen finansieras genom extern kapitalanskaffning. Det egna kapitalets andel av de totala tillgångarna har därmed reducerats. Ronneby Johan Sjögren Ekonomichef Peter Nordberg Controller 6 (7)

7 RESULTATRÄKNING MSEK "KOMMUNKONCERNEN" KOMMUNEN Verksamhetens intäkter 407,7 399,5 158,8 155,0 Verksamhetens kostnader , ,3-927,4-908,5 Avskrivningar * -102,1-97,1-43,3-42,3 I Verksamhetens nettokostn. -778,8-754,9-811,9-795,8 Skatteintäkter 689,6 680,2 689,6 680,2 Generella statsbidrag 159,5 121,7 159,5 121,7 Finansiella intäkter 3,8 3,1 10,4 7,9 Finansiella kostnader -27,4-41,2-8,1-13,7 II Resultat före eo poster 46,7 8,9 39,5 0,3 Extraordinära intäkter * Extraordinära kostnader * Uppskjuten skatt III Periodens resultat 46,7 8,9 39,5 0,3 BALANSRÄKNING MSEK "KOMMUNKONCERNEN" KOMMUNEN TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar 0,1 0,1 Materiella anläggninstillgångar 3 028, , , ,9 Finansiella anläggningstillgångar 9,1 9,1 447,9 447,3 SUMMA ANLÄGGN.TILLGÅNGAR 3 038, , , ,2 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd 31,6 30,9 25,0 25,1 Kortfristiga fordringar 107,3 108,9 81,2 70,9 Kassa och bank 5,8 43,8 2,5 39,6 SUMMA OMSÄTTN.TILLGÅNGAR 144,7 183,6 108,7 135,6 SUMMA TILLGÅNGAR 3 182, , , ,8 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL Eget kapital 586,1 556,2 515,1 493,0 Periodens resultat 46,7 29,9 39,5 22,1 SUMMA EGET KAPITAL 632,8 586,1 554,6 515,1 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner 32,5 31,9 18,7 18,8 Övriga avsättningar 40,9 42,3 16,0 15,4 SUMMA AVSÄTTNINGAR 73,4 74,2 34,7 34,2 SKULDER Långfristiga skulder 2 120, ,4 825,3 850,3 Kortfristiga skulder 356,6 379,8 302,6 299,2 SUMMA SKULDER 2 476, , , ,5 SUMMA SKULDER O EGET KAP , , , ,8 7 (7)