Delårsrapport. För perioden

Transkript

1 Delårsrapport För perioden

2 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret. Resultatutveckling Kommunkoncernen redovisar för rapportperioden ett resultat på 87,1 mkr, att jämföras med 60,5 mkr motsvarande period Helårsprognosen ger ett positivt resultat på ca 3,7 mkr. Kommunens resultat för perioden ger en positiv förändring av eget kapital med 87,8 (53,4) mkr. I perioden 2016 ingår ett statsbidrag om 49,1 mkr för särskilt stöd med anledning av flyktingsituationen. Semesterlöneskulden var ca 25,8 mkr lägre jämfört med årsskiftet, vilket medför en positiv förändring av delårsresultatet. Semesterlöneskulden beräknas dock vara 3,6 mkr högre per jämfört med 2015, vilket medför en negativ budgetavvikelse om 1,4 mkr. Prognosen för kommunen indikerar på ett positivt resultat för helåret på ca 5,9 mkr. Det prognostiserade resultatet innebär en positiv budgetavvikelse på 4,9 mkr 1. Kommunens prognostiserade resultat i förhållande till balanskravet: Årets prognostiserade resultat Samtliga realisationsvinster Årets prognostiserade resultat efter balanskravsjusteringar medel till resultatutjämningsreserv medel från resultatutjämningsreserv Årets prognostiserade balanskravsresultat 5,9 mkr -3,5 mkr 2,4 mkr 0 mkr 0 mkr 2,4 mkr Kommunen har inget balanskravsresultat från tidigare år att reglera. Befintlig resultatutjämningsreserv specificeras i balansräkningen under eget kapital. Totalt uppgår reserven till 5,4 mkr. Resultatprognos kopplat till mål Som framgår av denna rapport indikerar prognosen för kommunens resultat en positiv budgetavvikelse på 4,9 mkr. Prognostiserat resultat för helåret motsvarar ca 0,4% av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Målvärdet för 2016 är 0,3% inkl reserver. På nämndsnivå indikerar prognosen att Utbildningsnämnden samt Fritids- och Kulturnämnden kommer att förbruka mer medel än tilldelad ekonomisk resurs. Övriga nämnder redovisar överskott jämfört med budget eller resultat enligt budget. Nämndernas totala budgetavvikelse blir därmed +6,2 mkr. Respektive nämnds och verksamhets måluppföljning per den 31/8 framgår av separat redovisning. Skatteintäkter, statsbidrag och andra centrala konton Centrala konton uppvisar i helårsprognosen ett budgetmässigt underskott på ca 1,3 mkr. För skatteintäkter och statsbidrag ger prognosen -1,4 mkr. Sveriges Kommuner och Landstings prognos (augusti 2016) ligger till grund för skatteunderlagets utveckling. Förbundets augustiprognos visar en ökning av skatteunderlaget med 4,8% för både 2015 och Förbundets oktoberprognos 2015 som låg till grund för budgeten redovisade en ökning om 4,7% för 2015 respektive 5,4% för Förbundets prognos medför en negativ slutavräkning för Jämfört med aprilprognosen är det en försämring med ca 167 kr per invånare. Även slutavräkningen för 2015 medför till skillnad från aprilprognosen en negativ slutavräkning. Nedrevideringen av skatteunderlagstill- 1 KF Budget efter kompletteringsbudget och TA är 1,0 mkr. 2 (6)

3 växten beror på att Skatteverkets augustiprognos indikerar en mindre ökning av skatteunderlaget än i april. Enligt SKL är en del uppgifter i taxeringsutfallet dock motsägelsefulla, varför det är svårt att avgöra vilka delar av skatteunderlaget som utvecklats svagare än beräknat. Det innebär också att prognosen för 2015 är mer osäker än bedömningen för föregående år brukar vara i augusti. Den negativa budgetavvikelsen för skatteintäkterna mildras dock av att den kommunalekonomiska utjämningen beräknas bli ca 12,5 mkr högre än SKL:s oktoberprognos som budgeten baserats på. Det tillfälliga stödet om 49,1 mkr antas av försiktighets skäl förbrukats vid årets slut. De centrala kontona för personalomkostnader beräknas ge ett underskott på ca 1,3 mkr. Detta beror framförallt på ökade pensionskostnader. Sänkningen av arbetsgivaravgiften för ungdomar och äldre beräknas dock bli ca 2 mkr bättre än budget. Totalt ökade pensionsskulden (avsättningen i balansräkningen) inkl särskild löneskatt med 2,6 mkr. Ansvarsförbindelsen (avseende pension intjänad före 1998) inkl särskild löneskatt sjönk med 16,4 mkr till 633,5 mkr. För finansiella poster inklusive internränta beräknas utfallet till +2,8 mkr jämfört med budget. Riksbankens styrränta, reporäntan, som påverkar den rörliga räntan har varit negativ sedan den 18 februari 2015 och ligger sedan den 17 februari i år på -0,50%. Eftersom 65% av kommunens lån den 31 augusti har rörlig ränta eller bunden ränta högst tre månader, så har de lägre marknadsräntorna fått genomslag i de finansiella kostnaderna. Genomsnittlig kostnadsränta har varit ca 0,6% under perioden. Kvarstående medel för oförutsedda utgifter, 6,2 mkr, antas i prognosen som förbrukade vid årets utgång. En kostnadsreduktion i vaktmästarorganisationen har budgeterats 2016 om 2,5 mkr. Införandet av den nya vaktmästarorganisationen pågår. Av försiktighets skäl har dock inget belopp tagits upp i årsprognosen. Nämnderna Nämnderna redovisar sammantaget en positiv prognostiserad budgetavvikelse på 6,2 mkr. Utbildningsnämndens helårsprognos visar på ett underskott om 5,3 mkr, motsvarande 0,9% av nettokostnaden. Volymökningen av barn-, elever och studerande är under hösten 2016 stor. Förskolan, vuxenutbildningen inkl SFI, IM språk ökar kraftigt. Fler grundskoleelever har sökt sig till fristående verksamheter varför kostnaden för bidrag till fristående skolor också har ökat mer än vad tidigare prognoser visat. Trots god kontroll beräknas inte de ökade kostnaderna under hösten kunna arbetas in, varför utbildningsnämnden planerar att äska ett tilläggsanslag hos kommunfullmäktige om 3,7 mkr. Socialnämnden redovisar en prognos som ger ett positivt utfall om 7,3 mkr. Det prognostiserade överskottet beror på minskat behov av ekonomiskt bistånd. Placeringskostnader för barn/ungdomar exkl ensamkommande barn är lägre än budgeterade medel. Anledningen är färre och kortare placeringar. Ett medvetet öppenvårdsarbete på hemmaplan påverkar resultatet. Socialnämnden bedriver ett ständigt utvecklingsarbete med målsättning att förbättra kvaliteten inom respektive verksamhetsområde. Inom de olika områdena planeras och pågår kompetenshöjande insatser för personalen samt insatser för att rekrytera och behålla personal. Äldrenämnden redovisar i sin prognos för 2016 ett överskott om 0,5 mkr, vilket är en förbättring från tertial 1 då prognosen var minus 1,2 mkr. Man ser dock fortfarande en ökning av kostnader för personer med utåtagerande beteende. I vissa fall ser man även en högre svårighetsgrad och ett mera långvarigt tillstånd. Verksamheten arbetar kontinuerligt med schemaläggning, ruttplanering och vikariehantering för att möta ökade personalkostnader. Fritids- och Kulturnämndens helårsprognos visar på ett underskott om 0,2 mkr motsvarande 0,3% av nettokostnaden. Underskottet kan huvudsakligen härledas till ökade drift- och underhållskostnader för Brunnsbadet och Kallinge ishall. Förvaltningen räknar dock med att kunna förbättra resultatet så att man når en budget i balans. Kommunstyrelsen redovisar en prognos som ger ett positivt utfall om 3,8 mkr. Tekniska förvaltningen prognostiserar ett överskott om ca 1,9 mkr. En stor del av överskottet utgörs av lägre kapitalkostnader till följd av eftersläpningar i investeringsverksamheten. Undantaget 3 (6)

4 kapitalkostnader pekar prognosen på en budget i balans. Den avsatta reserven om 1,3 mkr för att kunna hantera osäkerheten inom främst Kostenhetens budget finns också kvar. Förvaltningen bedömer prognosen som stabil, men baserat på hur årets väderlek blir de sista månaderna kan detta snabbt ge både positiv och negativ påverkan. Kommunledningsförvaltningen redovisar ett överskott om 1,9 mkr. Personalenheten beräknas lämna ett överskott om 0,7 mkr framförallt beroende på minskade kostnader för anpassningsåtgärder. Enheten för kommunikation och medborgarservice beräknas lämna ett överskott på 0,9 mkr, framförallt beroende på senareläggning av införandet av informationstavlor. Upphandling av informationstavlor pågår varför driftsättning därmed kan ske tidigast Bolagen AB Ronneby Industrifastigheter redovisar för perioden ett positivt resultat på 4,2 mkr (+2,7 mkr). För helåret beräknas bolaget kunna nå ett positivt resultat på 3,5 mkr vilket överensstämmer med budget. Delårsresultatet ligger något bättre än budget och beror framförallt på lägre finansiella kostnader. AB Ronnebyhus redovisar för perioden ett positivt resultat på 4,5 (-3,0) mkr. Prognosen för intäkter är ca 2,5 mkr bättre än budget pga färre outhyrda lägenheter. Även uppvärmningskostnader och finansiella kostnader är lägre än budget. Detta beräknas ge ett positivt helårsresultat på ca 4,5 mkr. Ronneby Miljö och Teknik AB redovisar för perioden ett negativt resultat på -12,7 (3,7) mkr. I detta resultat ingår avsättning på 18 mkr för framtida drift av Angelskogs deponi. Deponin är avslutad men enligt tillståndet skall Miljöteknik ha ansvaret för tippen i 30 år efter avslutande. Bolaget har tidigare satt av 5,2 mkr. Utan ovannämnda avsättning skulle resultatet efter åtta månader vara positivt med 5,3 mkr. Bolagets helårsprognos anges till -13,1 mkr, vilket är 9 mkr sämre än budget. Rörelsegrenen Elnäts resultat beräknas bli ca 0,6 mkr bättre än budget. Rörelsegrenen Fjärrvärmes helårsresultat beräknas bli 2,9 mkr bättre än budget, framförallt beroende på att F17 kopplats in på fjärrvärmenätet. Rörelsegrenen Vatten och avlopp beräknas lämna ett helårsresultat om -4,2 mkr vilket är 4 mkr bättre än budgeterat. Rörelsegrenen Renhållnings helårsresultat beräknas bli ca -19,7 mkr vilket är 17 mkr sämre än budget. Detta beror framförallt på den tidigare nämnda deponiavsättningen. Resultatet för rörelsegrenen IT-bredband prognostiseras före ägartillskottet på 1,5 mkr till ett överskott på 5,3 mkr, vilket är 0,5 mkr bättre än budget. Investeringsverksamheten Kommunkoncernens investeringsutgift uppgår för perioden till 129 (159) mkr. För kommunen är siffran 64 (47) mkr. Prognosen för räkenskapsårets totala investeringsutgift i kommunen beräknas till ca 130 mkr, att jämföras med budgeterade 155 mkr inkl kompletteringsbudget. För kommunkoncernen bedöms helårsprognosen till 290 mkr. Periodens största investeringsobjekt är: Ombyggnad Listerbyskolan samt Tillagningskök. AB Ronneby Industrifastigheter har under perioden investerat för 12,5 mkr. Totalt beräknas 2016 års investeringsutgift uppgå till 23,5 mkr. Investeringsobjekten består huvudsakligen av lokalanpassningar i bolagets fastigheter. AB Ronnebyhus har under perioden investerat för ca 9,8 mkr. För hela året beräknas investeringarna uppgå till 39,7 mkr. Bland periodens större investeringsobjekt kan nämnas: Investering i sprinkler och kök, Olsgården. Ronneby Miljö och Teknik AB har under perioden investerat för 41,3 mkr. För hela året beräknas investeringarna uppgå till ca 94,4 mkr. Bland de större investeringarna under perioden märks: Fiberutbyggnad. Utbyggnadstakten från tidigare affärsplan är tidigarelagd, vilket innebär att alla tätorter i kommunen skall vara utbyggda under Målet är att 90% av alla hushåll och företag senast 2020 skall ha möjlighet till bredband med en hastighet av minst 100 Mbit/s. Resten av utbyggnaden för att nå målet kommer att utföras under åren 2018 till (6)

5 Finansiering I nedanstående följer en förenklad redovisning av periodens kassaflöde Kommunen (mkr) Den löpande verksamheten Internt tillförda medel 139 Förändring rörelsekapital Investeringsverksamheten Investeringar -64 Sålda materiella anl tillg 4 Förändring fin anl tillg 52-8 Finansieringsverksamheten Långfristiga lån Förändring kassan 91 Nyckeltalet redovisas exklusive bolag och visar den andel som nettokostnaderna för verksamheten tar i anspråk av de totala skatteintäkterna och generella statsbidragen. Tal över 100 innebär således en försvagning av kommunens finansiella ställning. Soliditet (%), kommunkoncernen Kommunkoncernen (mkr) Den löpande verksamheten Internt tillförda medel 228 Förändring rörelsekapital Investeringsverksamheten Investeringar -130 Sålda materiella anl tillg 4 Förändring fin anl tillg Finansieringsverksamheten Långfristiga lån Förändring kassan 84 Kommunen % av kommunkoncernens lånestock förfaller inom 1 år. Motsvarande siffra för kommunen är 67 %. Kommunens nettolåneskuld uppgick till ca 360 mkr Nyckeltal Nettokostnadens andel av skatteintäkter och statsbidrag (%): Soliditetsmåttet visar det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. I soliditetsmåtten ovan ingår ej i ansvarsförbindelsen upptagna pensionsförpliktelser. Ronneby Johan Sjögren Ekonomichef Peter Nordberg Controller (6)

6 6 (6)