Rapport Brukarrevision av Prima Gröndals Psykosmottagning våren 2016

Transkript

1 Rapport Brukarrevision av Prima Gröndals Psykosmottagning våren 2016 Under våren 2016 gjorde fyra personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa en brukarrevision på Prima psykosmottagning i Gröndal, Stockholm. Målet var att se hur besökarna trivdes, vad de tyckte om verksamheten och om det fanns idéer bland deltagarna som kan göra verksamheten bättre. Brukarrevisionen har letts av RSMH, i samarbete med NSPH, med stöd av pengar från Allmänna arvsfonden. 1

2 Innehållsförteckning Innehåll... 2 Inledning... 3 Vad är en brukarrevision?... 3 Fördelar med en brukarrevision Uppdraget... 4 Primas psykosmottagning i Gröndal... 4 Tillvägagångssätt... 5 Sammanfattning... 7 Resultatdel... 9 Verksamheten/Aktiviteter... 9 Tillgänglighet och miljö Information Behandling Inflytande och delaktighet Bemötande och kompetens Betydelsen av Prima Anhöriga Till sist Slutord Bilagor

3 Inledning Vad är en brukarrevision? Brukarrevision - ett ord som är på modet nu. Men vad är en brukarrevision? Vi kan konstatera att ordet används av olika personer på olika sätt. Det finns ingen absolut definition. Enligt RSMH:s (Riksförbundet för social och mental hälsa) och Schizofreniförbundets definition är en brukarrevision en granskning av en enhet eller verksamhet som ger vård, stöd eller service till personer med psykiska funktionshinder som utförs av brukare och/ eller närstående. En brukare är i detta sammanhang en person med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. För oss är en brukarrevision en brukarstyrd revision där personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa eller anhöriga deltar i alla led. När en organisation vill förbättra sin verksamhet behöver den ta reda på vad de som använder verksamheten har för uppfattning om den. Organisationen vill veta vad som fungerar bra, vad som fungerar mindre bra samt om brukarna har förslag på förbättringar. Brukarnas erfarenhet och kunskap ses som en resurs. Då kan verksamheten överväga en undersökning för att få klarhet i frågan. Vilka fördelar finns det med en brukarrevision istället för att organisationen gör en egen undersökning: d.v.s personal ställer frågorna till brukarna? I båda fallen görs undersökningen i kvalitetsförbättringssyfte. Fördelar med en brukarrevision. Det har visat sig att brukare lämnar andra svar på frågorna när brukare intervjuar brukare än om personal ställer samma frågor. Det finns ett maktförhållande mellan personal och brukare som gör att brukare har lättare att säga sin mening till någon som kommer utifrån. Brukarrevisorer har en inifrånförståelse av situationen de reviderar. Det ger brukarrevisorerna en insikt när det gäller att ta fram frågor samt när svaren ska tolkas. Brukarrevisorernas erfarenhet och kunskap bidrar till en djupare förståelse av intervjumaterialet. Att möta brukarrevisorer kan ge hopp till de personer brukarrevisorerna möter i verksamheten. De kan känna att om brukarrevisorn kan bli återhämtad så kan kanske även de bli återhämtade. Det kan också bidra till brukarrevisorns empowerment och vara till hjälp i dennes återhämtning. En fördel för personalen som arbetar i verksamheten som revideras är att revisionen bekräftar vad personalen gör bra. Personalen får bekräftelse på att de gör rätt saker. Andra viktiga aspekter är att en brukarrevision är oberoende av verksamheten. Om en verksamhet låter granska sig själv kan misstanke uppstå att endast det positiva lyfts fram. Brukarrevisorer ska aldrig nyttja den verksamhet de granskar utan kommer utifrån. 3

4 Brukarrevisorer har tystnadsplikt. De får aldrig yppa vad som framkommer i intervjuer eller enkäter förutom det som redovisas i rapporten. Sammanfattningsvis är en brukarstyrd brukarrevision en undersökning där personer med egen erfarenhet skriver frågorna, genomför intervjuerna, analyserar resultatet och sammanställer rapporten och återkopplar till verksamheten som genomgått brukarrevisionen. En process som från början till slut leds av brukare och ett unikt sätt att samla information om och ta del av brukarnas erfarenhet av en verksamhet som ger vård och stöd. Uppdraget Brukarrevisionsprojektet är ett projekt som ägs av NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) men drivs av RSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa) och som drivs med medel från allmänna arvsfonden. Projektet förväntas föregå under jan 2015-jan Projektet fick en intresseanmälan från verksamhetschef Anders Berntsson på Prima om att göra en brukarrevision på psykosmottagningen Prima i Gröndal hösten Det är en öppenvårdsmottagning för personer med främst psykos och neuropsykiatriska besvär. Det rent praktiska arbetet med brukarrevisionen inleddes i januari Brukarrevisionsprojektet ska under jan jan 2017 börja med att pröva ut en modell för mobila team som gör brukarrevisioner. Brukarrevisionen på Prima blev den första i projektet att arbeta enligt en modell med mobila team. Det var två brukarrevisorer från Stockholm -Robert Farkas och Pebbles Karlsson Ambrose - och två brukarrevisorer från Karlstad- Anette Ivarsson och Mildred Gullfeldt- som åtog sig uppdraget att göra brukarrevisionen på Prima. Teamledare var Fredrik Gothnier. Projektledare var Isabella Canow. Alla brukarrevisorer samt teamledaren har egen erfarenhet av psykisk ohälsa och Mildred är dessutom anhörig. Verksamheten ville veta vad personerna som besöker psykosmottagningen i Gröndal tycker är bra, mindre bra med verksamheten och om det framkom förslag på förbättringar som verksamheten kan ta till sig. Primas psykosmottagning i Gröndal Prima är en öppenvårdsmottagning för personer med psykossjukdomar och neuropsykiatriska problem som ligger i Liljeholmen i Stockholm. Prima Psykosteam Gröndal ansvarar för psykosvården för vuxna över 18 år boende i stadsdelarna Hägersten-Liljeholmen, Älvsjö och Skärholmen. Av Primas ca 700 patienter har ca 75 personer neuropsykiatrisk problematik. Prima psykosmottagning är uppdelat i två team norra (Hägersten och Liljeholmen) och södra (Skärholmen och Älvsjö). Teamen består av sjuksköterskor, mentalskötare och läkare. Alla läkare är fast anställda och fyra läkare är kvinnor. Prima är en öppenvårdsmottagning som har stort fokus på mediciner men har även andra behandlingar såsom psykolog, arbetsterapeut, kurator, med mera. De anordnar även patientutbildningar samt ser till den somatiska hälsan där bland annat en hälsogrupp har inrättats. På Prima finns även en liten caféverksamhet på medicinmottagningen med två syften. Dels då vissa patienter får mediciner där det kan hända att patienter kan bli trötta och falla i sömn. Under en viss tid efter injektionen sitter patienten i caféet tillsammans med 4

5 personal och kan därmed hållas under uppsikt. Och dels för at följa upp hur patienterna mår, en del av dessa besöker bara Cafét och nästan aldrig sin kontaktperson, att få komma till när jag som patient mår dåligt men inte vill lägga in sig, när min Kontaktperson är på semester och som social träffpunkt för vissa som lärt känna varann (de träffas enbart i Cafét). Cafét har pågått sedan 1986 då några personer var med och startade den med namnet Bryggkaffe på Bryggan som enheten då hette, en dagvårdsenhet. Det servade då behandlingsrummet som den då Öppenvårdsmottagningen hade (Hägerstens psykiatriska mottagning, HPM). Bryggkaffet var en gång i veckan torsdagar Det serverades kaffe för 2:- /muggen och när någon besökare fyllde jämt år vart det tårta. Tanken var då att denna patientgrupp som tog plats i väntrummet märkte ut sig som lite/mycket märkta av sin sjukdom och sjukhusvana skulle få lite mer omsorg i väntan på sin tur. Att serva årstidsbundet, julmidsommar görs för att det uppskattas Prima har även uppsökande verksamhet och gör hembesök hos patienter. Vad vill Prima ha ut av brukarrevisionen? Prima vill veta om hur brukarna tycker att verksamheten fungerar och få mer svar och förståelse för brukarna de vill helt enkelt komma närmare hur brukarna uppfattar Prima. Tillvägagångssätt Alla fyra revisorer har genomgått en utbildning i hur brukarrevisioner går till. Karlstadrevisorerna gick en utbildning i Karlstad hösten 2015 och brukarrevisorerna i Stockholm genomgick en utbildning i Stockholm hösten Det började med en sökning på Internet om Primas psykosmottagning i Gröndal. Sedan bokades ett möte med Primas enhetschef Torbjörn Gustafsson där revisorerna från Karlstad reste upp till Stockholm så att alla fyra brukarrevisorer kunde närvara på mötet på Prima i Stockholm. Vi fick en föredragning om verksamheten i Gröndal, fick en rundvisning i lokalerna och fick möjlighet att ställa frågor till Torbjörn. Vi frågade om verksamheten hade några frågeställningar som de ville ha belysta men då inget önskemål inkom satte vi brukarrevisorer igång att göra frågor. Revisorerna i Karlstad tog fram frågor genom att träffas i Karlstad och revisorerna i Stockholm arbetade för sig i Stockholm. Sedan utbyttes synpunkter på mail och intervjumallen tog form. Vi lämnade lappar på Gröndalsmottagningen om att en brukarrevision var på gång med kontaktuppgifter till teamledaren. Vi bestämde oss för datainsamlingen skulle ske genom intervjuer. Det föll sedan på teamledaren att boka in intervjuer för brukarrevisorerna. Prima tillhandahöll en lokal för intervjuer för de patienter som ville delta i brukarrevisionen men inte ville åka någonstans för att genomföra intervjuerna. Efter några veckor hade bara några få personer anmält sig till intervju- efter ett samtal med enhetschef Torbjörn fick personal i uppdrag att informera om brukarrevisionen i högre grad och många anmälningar till intervjuer inkom i rask takt till teamledaren. De första intervjuerna som bokades in var för Karlstadrevisorerna som reste upp till Stockholm och höll intervjuer i RSMH:s lokal i Örnsberg, Hägersten i 5

6 Stockholm. Stockholmsrevisorernas intervjuer gjordes antingen i RSMH:s lokaler eller i Primas lokaler. Teamledaren genomförde också några intervjuer. Det blev 15 genomförda intervjuer. De intervjuade informerades om att det var helt frivilligt att delta, att de när som helst kunde avbryta intervjun och att de inte behövde svara på alla frågor om de inte ville. De intervjuade informerades också om att de kunde ångra sitt deltagande inom två veckor efter att intervjun genomförts. Vidare informerades deltagarna om att de skulle vara anonyma. Sedan återstod analys och rapportskrivning. Analysen genomfördes via Skype. Sedan återstod rapportskrivningen. I rapporten anonymiserades de intervjuades svar i möjligaste mån. Vi vill passa på att tacka alla intervjuade för att de ställde upp och bidrog med värdefulla synpunkter. 6

7 Sammanfattning Områden Positivt Förbättringsområden Verksamheten/ Aktiviteter Tillgänglighet och miljö Information Behandling Patienter får komma till Prima så ofta de vill. Patienter får träffa läkare så ofta de vill. Tillgängligheten är god. Caféet ses som en social plats att umgås på. Prima piffar upp lokalerna till högtider. Bra information om patientutbildningar. Brett utbud av behandlingar på Prima. Bra med sömnskola då många med psykisk ohälsa har problem med sömnen. Intervjuade uppger att Prima är bästa stället att gå till i hela samhället. Patienter får hjälp med den somatiska hälsan. Att göra lokalerna varma på vintern. Göra lokalerna mysigare. Anpassa fler möbler till överviktiga- både i café och samtalsrum. Att tidigare få information om patientutbildningar Bättre information om vilket utbud som finns på Prima Kan vara lång väntetid till andra behandlingar än mediciner Skapa enhetliga rutiner för samarbete med slutenvården. Önskemål för läkemedelsgenomgång även för personer under 65+. Inflytande och delaktighet Patienter känner sig delaktiga i vårdplanen. Det verkar viktigt för patienterna att få möjlighet till en skriftlig vårdplan efter besök, så att de känner sig mer delaktiga i behandlingen. Finns en önskan om mer delaktighet i vårdplanen. 7

8 Bemötande och kompetens Betydelsen av Prima Personal uppfattas som kompetenta. Patienter får ett bra personligt bemötande till exempel läkare bjöd patienten på kaffe, personal kommer ihåg patienten och småpratar. Hembesöken är uppskattade. Är högt i tak, patienter kan tala om allt de har behov av. Prima ger ett intryck av nytänkande och omsorg kring patienter. Prima tillhandahåller bra verktyg för patienter. Brett utbud av behandlingar. Inbjuder till social samvaro bland patienter och personal. Läkare uppfattas som auktoritära. Föra in patientens åsikt om behandling i journalen. Ta initiativ till SIP-planer i högre utsträckning. Önskan om att personal som gör hembesök alltid ska legitimera sig. Att hålla kvällsöppet en gång i veckan för att det ska gå att hämta medicin och få injektioner även om patienten arbetar dagtid. Anhöriga Till sist Patienter upplever att sekretessen respekteras Anhörigutbildningar bör ingå i vårdplanen från första början. Bättre samverkan med kommunens anhörigstöd. Skylt på förslagslåda Skyltning till Prima otydlig. 8

9 Antal personer Resultatdel Könsfördelning MÄN 3 KVINNOR Ålder Diagrammen ovan beskriver köns- samt åldersfördelning bland intervjuade. Det totala antalet intervjuade är 15 st varav 12 är kvinnor och utgör alltså en majoritet. De flesta, ca 2/3 är i åldern år. 7 Antal år intervjuade besökt Prima år 5-10 år år 20- år Diagrammet ovan visar hur länge de intervjuade besökt Prima. Som diagrammet visar har många besökt Prima en längre tid, även om det finns relativt många nykomna också. Gruppen som besökt Prima i 5-10 år kan vara underrepresenterad men i övrigt kan anses urvalet på 15 intervjuade ge en relativt god representation av fördelningen på verksamhetsdeltagare. Verksamheten/Aktiviteter Det var 2 personer av de intervjuade som inte besökte mottagningen för psykos eller neuropsykiatriska besvär. 12 personer besökte mottagningen på grund av att de hade 9

10 psykosproblematik eller kombination psykos och något annat (till exempel depression, ångest). 2 personer hade neuropsykiatriska problem i kombination med psykos. Av de intervjuade besöker 5 personer mottagningen veckovis (1-2 ggr per vecka, 1 minst en gång i veckan, tre 1 gång i veckan) och 10 minst en gång i månaden (2 varannan vecka, 3 var tredje vecka och 5 ca en gång i månaden.). Då Prima är en öppenvårdsmottagning innebär de flesta besöken att personerna kommer till mottagningen för att få injektioner eller hämta medicin. I anslutning till medicinbesöken serverar Prima gratis kaffe med tilltugg och även skorpor. Prima har den rutinen då viss medicin innebär att man kan bli dåsig eller somna efteråt. Även andra biverkningar kan förekomma som gör att personen kan behöva observeras en tid. Om personen då inte är på Prima utan på hemväg så utgör denna biverkan en risk att patienten kan somna i kollektivtrafiken eller andra värre saker kan hända. Mer om caféverksamheten kommer senare i rapporten. Det händer också att sjuksköterska gör hembesök hos patienter ca 1 gång i månaden. 14 av de 15 intervjuade upplevde att de fick komma till Prima så ofta de ville. En uppgav att denne får en akuttid när det behövdes och en intervjuad sade att denne fick träffa läkaren oftare när denne började må sämre. En person ansåg att denne fick komma så ofta den ville men ansåg att det kunde vara svårt att hitta en tid när läkare och sjuksköterskor var lediga. En intervjuad ville inte gå till Prima. Brukarrevisorernas reflektioner: Av Primas ca 700 patienter har ca 75 patienter neuropsykiatriska besvär. Patienter med neuropsykiatrisk problematik utgör ca 1/9 av alla patienter eller ca 11 %. I vårt urval var det ca 13 % av patienterna som hade neuropsykiatrisk problematik. De med psykosproblematik utgjorde ca 80 % av de intervjuade. Urvalet är alltså inte perfekt men ger ändå en ganska god bild av spridningen hos Primas patienter. En sak som slår oss brukarrevisorer är hur stor andel av de intervjuade som ansåg att de fick komma till Prima så ofta som de ville. Vi uppfattar att det är mycket positivt. Vår egen erfarenhet av Öppenvård är att det är sällsynt att läkaren har tid att ta emot patienter oftare när de mår sämre. Likaså har vi brukarrevisorer den erfarenheten att vill man som patient tala med en läkare så är det vanligt att få vänta en tid på besöket. Av de intervjuade uppgav 14 av 15 intervjuade att de fick komma till Prima så ofta de ville. Det anser vi brukarrevisorer vara ett väldigt gott betyg för mottagningen i frågan. Det var en intervjuad som uppgav att det var svårt att hitta en tid när läkare och sjuksköterskor var lediga. Tillgänglighet och miljö De flesta av de intervjuade tycker det är enkelt att ta sig till Prima. 14 av 15 intervjuade tycker så. Prima ligger centralt, både buss och tvärbana (spårvagn) stannar precis utanför Primas psykosmottagning. Tunnelbanan ligger nära och därifrån går både buss och tvärbana (en station) och nästan alla intervjuade tar sig till Prima genom att åka kommunalt, några tar sig dit till fots. Två åker taxi och en av de intervjuade har problem att ta sig dit när denne mår dåligt. 10

11 Alla utom två hade åsikter om lokalerna, alla som uttryckte en åsikt tyckte att lokalerna var bra och några tyckte att det fanns brister. Två uppger att miljön har blivit bättre sedan Prima snyggade till lokalerna lite, fint och fräscha lokaler sa två intervjuade, och inget mögel. En önskar danslokal, men uppgav även att gymnastiklokalen är bra. En intervjuad uppskattar Primas försök att göra mysigt vid högtider. Om möblemanget framkom både positiva och negativa åsikter. En tyckte att det var bra med sofforna i receptionen. Några av de negativa synpunkterna som framkom var att det är sjukhusaktigt med alla dörrar. En uppgav att lokalerna inte var mysiga. På frågan om något skulle ändras avseende lokalerna hade 5 personer åsikt om förbättringsåtgärder. En tyckte att det var kallt på vintern och ville ha varmare lokaler. För smala stolar, lite färg på väggarna, och låga soffor. Många är överviktiga och det finns obekväma stolar i många samtalsrum som skulle behöva fräschas upp. En uppgav att det var mysigare när dennes kontaktperson hade ett eget litet rum, nu delar hon kontor med någon annan, en tyckte att möblemanget var dåligt. 11 av de intervjuade är väldigt positiva till caféverksamheten. Det som upplevs som positivt är att det är samma personal varje gång samt att det är viktigt och trevligt att få umgås med andra patienter. En säger att det är bra stämning. En intervjuad uppger att det är trevligt att få tala med andra patienter om allt mellan himmel och jord. En intervjuad uppger att denne kan komma till caféet även om denne inte har något möte den dagen utan tycker att det är bra att ha någonstans att gå om denne inte vill vara ensam hemma den dagen. En säger att det borde räcka med en personal i caféet. Någon intervjuad uppger att denne känner sig väldigt trygg där. Det uppges att det uppskattas att man inte talar i mobiltelefon under cafébesöket. Det upplevs som störande. Det uppfattas också som positivt att man inte ska vara stökig och att personal då tar tag i det hela och den störande får gå ut. Det uppges att det är trevligt att bli bjuden på kaffe sade någon intervjuad. Två personer har inte besökt caféverksamheten och en intervjuad går dit sällan. Denne uppger hur cafébesöket uppskattas beror på vilka som är där, vilket bord man hamnar vid, som man kan ha samtal med. En person uppger att hur caféet uppfattas beror på måendet. Denne säger att besöka Prima är ett välkommet inslag i veckan- bara denne hade mått lite bättre. En person är negativ till caféverksamheten - denne säger att caféet uppfattas som löjligt och vill kunna samtala med patienter utan att personal är närvarande. Brukarrevisorernas reflektioner: När det gäller tillgängligheten så ligger Prima nära många kommunikationer och tillgängligheten är god. Angående lokalerna så får vi brukarrevisorer lite barrackkänsla av lokalerna när vi besökte verksamheten. Vi fick inte känslan av typisk sjukhusmiljö men inser att det kan vara svårt för Prima att göra omfattande ändringar av lokalerna. Vi brukarrevisorer 11

12 uppskattar också tanken bakom att försöka göra lokalerna mysigare vid högtider. Det är sådana små saker som uppskattas! Vad gäller förbättringsförslag på lokalerna så fäster vi brukarrevisorer oss vid uppgiften att lokalerna är kalla på vintern och att möblerna kanske inte är anpassade för överviktiga. En intervjuad uppgav att många är överviktiga och om så är fallet borde åtminstone några möbler i café och samtalsrum anpassas till denna målgrupp. Uppgiften att någon intervjuad uppgav att sofforna är låga kan möjligen också sättas i samband med uppgiften om att många är överviktiga. Vi brukarrevisorer märker att det som uppfattas som positivt med caféet är möjligheten att få umgås, både med personal och andra patienter. Det är ingen som nämner det syfte som läkare har uppgett för oss nämligen att patienter kan bli dåsiga, få biverkningar av mediciner som gör att de måste stanna och vara under observation en stund. Utan för de flesta är caféet en social sammankomst och det är knappt någon som känner sig tvingad att vara där. Det verkar också enligt oss brukarrevisorer att caféverksamheten gör att Prima står ut lite jämfört med många andra verksamheter och vi brukarrevisorer tror att det är en del i att intervjuade kan ge omdömen såsom att det är trevligt att gå till Prima. Information Hur de intervjuade hörde talas om Prima varierar. Men av svaren går att utläsa tre vanliga förekommande svar. Man har antingen blivit remitterad/slussad till mottagningen, eller inte haft något val samt att personen skaffade sig information om Prima för att psykiatrimottagningen låg närmast. Av de intervjuade har många gått på Prima längre än det funnits valfrihet att kunna välja öppenvårdsmottagning. Det gör att de inte har haft någon anledning att skaffa information om fler än en vårdgivare. Det finns dock bland de intervjuade en person som uppger att denne har blivit rekommenderad Prima av en närstående. Varför de intervjuade valde just Prima hänger mycket på hur länge de intervjuade varit patienter på mottagningen. Alla har inte haft någon valfrihet utan några intervjuade hade hamnat inom psykiatrin innan Prima bildades och slussades över till Prima när de tog över öppenvården på psykosmottagningen. Någon intervjuad uppger att denne bor i boende och att personalen på boendet valde Prima åt honom/henne då personen mådde för dåligt för att kunna välja själv. En intervjuad uppger att denne har valt vårdgivare själv och valde Prima för att det låg närmast där personen bodde. En annan intervjuad uppger att denne valde Prima för att det är nyktert, det förekommer inga droger där samt uppgav att det är viktigt att på Prima träffar han/hon en lagom stor grupp så att man inte blir förvirrad. 11 av de intervjuade hade fått information om patientutbildningar som finns på Prima varav några dessutom har gått patientutbildningar eller är i väntan på att få gå. 2 personer uppgav att de inte hade fått information om patientutbildningar på Prima. På Prima finns tillgång flera olika typer av behandling, till exempel kurator, arbetsterapeut, psykolog, läkare samt olika terapiformer. Vilken information de intervjuade har fått om detta varierar: 5 intervjuade hade fått information, en person ville inte ha någon information, 2 hade 12

13 fått viss information varav en av dessa hade informerats av en närstående och 5 hade inte fått någon information alls. 2 har inte svarat på frågan. Brukarrevisorernas reflektioner: Valfrihet av öppenvård har funnits några år men av de intervjuade är det för få personer som haft valfrihet att välja Prima som öppenvård för att vi brukarrevisorer ska kunna dra några slutsatser om varför de valt att gå på Prima. Däremot inser vi att patienter har valfrihet att välja öppenvård idag så om patienten inte är nöjd med Prima så inser vi att de kan byta behandlare. Av de intervjuade hade många varit på Prima ganska länge. Vi brukarrevisorer menar att som patient är det viktigt att få information om patientutbildningar, speciellt om patienten är nyinsjuknad eller får en ny/annan diagnos än tidigare. Vi brukarrevisorer anser att många av de intervjuade fått information om patientutbildningar på Prima. Men det är viktigt att påpeka vikten av att få information igen, vid ett senare tillfälle, även om patienten till en början tackar nej till att gå en patientutbildning. Patienten var kanske inte redo tidigare. Brukarrevisorerna ser också att det framförallt är bland de som gått på prima mellan 0-5 år som inte fått information om patientutbildningar. Att kanske behöva vänta upp till fem år på att få information om patientutbildningar tycker vi är mycket. När de handlar om vilket utbud av behandlingar som finns på Prima hade bara en minoritet av de intervjuade fått information om vilka behandlingar till exempel kuratorer, arbetsterapeuter och psykologer som erbjuds på Prima. Vi brukarrevisorer anser att det är påtagligt många som inte fått information om Primas utbud av behandlingar. Men om patienten ska vara delaktig i sin vård och har önskemål om viss behandling så är en hörnsten att först få information om vilka behandlingar/möjligheter som erbjuds på Prima. Brukarrevisorernas erfarenhet är att många med psykisk ohälsa har dålig ekonomi och skulle eventuellt vara hjälpta av att veta att det finns en kurator som kan hjälpa till med att söka fondmedel. Brukarrevisorerna rekommenderar att fler får information om Primas utbud för att öka delaktigheten i sin vård. När personer hör sig för om vilken öppenvård de ska gå till är det också viktigt att denne potentiella patient om de ska välja Prima vet vilka behandlingar som erbjuds på Prima. Behandling Majoriteten får medicinsk behandling men det finns också intervjuade som deltagit i flertalet andra behandlingar, däribland sömnskola, dietgrupp, psykologbehandling, kvinnogrupp, kurator och arbetsterapeut. På frågan hur känner du för att gå till Prima svarar 12 av 15 intervjuade att de är positiva till att gå till Prima. En uppger att han/hon alltid är på gott humör inför att gå till Prima. Han/hon kan inte låta bli att gå för att det är roligt. En annan säger att denne tycker om att gå till Prima och säger vidare att ibland känner jag mig inte värd att bli omtyckt/ompysslad men att jag mår bra på Prima både som människa och patient. En intervjuad uppger att denne tycker att Prima är det bästa stället att gå till i hela samhället. En sak som uppskattas av en intervjuad är 13

14 att det är ett bra bemötande på Prima och att personalen kommer ihåg personen. En säger att behandlingen uppfattades som mycket bra och var kravlös. Tre intervjuade tycker att det känns svårt att gå till Prima. De uppger till exempel att det är tungt att gå till Prima, att det är svårt att komma någon vart med Prima, att det är svårt att komma vidare. En person säger att denne i början var positiv men sedan blev han/hon besviken och tycker att man lika gärna kunde gå någon annanstans. En uppger att det är obehagligt att gå till Prima. Andra negativa synpunkter som intervjuade sagt är att det är svårt att få tag på kurator, en tycker inte psykologen är bra. En person hade blivit lovad KBT men fick det inte. Erbjudandet togs tillbaka efter kötid och har bara erbjudits stödsamtal och en har saknat något mer djupgående, som till exempel terapi. 11 av 15 intervjuade uppger att de får träffa läkare så ofta de vill. En uppger att det är svårt att boka om tiden, en nämner att de hör av sig om patienten inte har hört av sig på ett tag. En uppger att de i samarbetet inte alltid har samma åsikter men att samarbetet är bra. En uppger att han/hon inte vill ha någon tid då han/hon blir illa behandlad. En har inte svarat på frågan. På frågan om den intervjuade hade gått en patientutbildning svarade 6 av 15 att de har gått patientutbildning. En ser fram emot det. En uppges känna att det är någonting bra att gå en patientutbildning. En tycker det inte är tillräckligt. En tycker det är bra att man går igenom hur man kan insjukna igen och se varningstecknen. En tyckte det var jobbigt men bra att prata om alla problem. En intervjuad uppges inte ha fått information om patientutbildningen. En har deltagit för länge sedan men tyckte inte det var bra då han/hon anser att man inte ska prata om folk på sättet att man är en diagnos. På frågan om vilken behandling den intervjuade skulle vilja ha har 11 av 15 har en åsikt i frågan. En vill ha utflykter, en vill ha individuell terapi, två önskar psykodynamisk terapi. Två önskar en kvinnlig psykolog. En önskar vägledning och information om vad de kan erbjuda på Prima. Två saknar KBT, två önskar motionsaktiviteter, några promenader, en vill ha mer social träning och tips på städ och rengöring. En uppger att denne önskar mer bredd i behandlingen, ett lite annat synsätt, att värdera andra aspekter inom behandlingen; fler behandlingsformer och mänskliga aspekter där även patientens resurser ses som av högt värde i rehabiliteringssyfte. Vi frågade hur de intervjuade såg på väntetid till behandling. 6 av 15 är nöjda med väntetiden. En uppger att denne får hjälp snabbt när man mår dåligt. Två har väntat flera år på att gå till psykolog eftersom dessa önskar kvinnlig psykolog. Två tycker det är för långa väntetider och en har fått vänta lite. En uppger att för medicin är det ingen väntetid, för sjuksköterska ca 1 vecka och för KBT ett halvår. Man kan även nå personal per telefon och det uppger en intervjuad vara bra. En vet inte. 14

15 2 av de 15 intervjuade har gjort en samordnad individuell plan. Båda har erfarit att det fungerade bra. Hur fungerade samarbetet med slutenvården och Prima när den intervjuade var inlagd? Fem intervjuade hade en längre kommentar om hur samarbetet med Prima fungerade när de var inlagda. En intervjuad uppger att när denne blev inlagd så åkte personal med i bilen till slutenvården och höll denne i handen och stannade lite vilket personen uppskattade. När en annan intervjuad blev inlagd frågade slutenvården om de fick informera Prima. De fick dennes medgivande och kontaktade Prima. Ytterligare en uppger att när denne var inlagd fick denne besök av läkaren på Prima två gånger. En intervjuad uppger läkaren på slutenvården höll en videokonferens med personens medgivande med en läkare på Prima. 2 intervjuade uppger att samarbetet med Prima fungerade dåligt när de var inlagda. En uppgav att det inte fanns något samarbete alls. En uppger att denne/a upplever att det finns en pakt mellan Prima och slutenvården och att personens åsikt inte räknades. 7 av de 15 intervjuade svarade att de har fått en undersökning av läkemedelsbiverkan. Av de som var positivt inställda svarade en att denne gått upp i vikt och har gått med i hälsogruppen och får träffa en dietist. En svarade att den enda läkemedelsgenomgång denne fått var genom att fylla i en enkät en gång per år. En svarade att denne inte fått någon information om att det är möjligt att få läkemedelsgenomgångar men har fått genomgång då denne frågat efter det på eget initiativ. En uppgav att denne inte gillade råden personen fick från läkaren vid läkemedelsgenomgången. En säger att den psykiska hälsan har blivit bättre då de rensade bland mediciner. Av de intervjuade var det några som ville ha en läkemedelsgenomgång men säger sig inte ha fått det. En av dem ser det som skandal. Vi frågade om den somatiska hälsan. Fyra av de intervjuade uppger att de får hjälp med den somatiska hälsan. Tre vill inte ha hjälp och en är missnöjd. En intervjuad uppger att han/hon själv har tagit initiativ till att tala med Prima om sin somatiska hälsa. Den intervjuade går till dietist på Prima. En person uppger att när denne gick upp i vikt och fick diabetes så valde läkaren som skydd för denne att ta bort medicinen. En person uppger att denne har talat med sjuksköterskan om kost och hälsa. En intervjuad uppger att denne får info om hälsocirkeln och ibland blir vägd, de kollar kolesterol och tar blodtryck. En person uppgav att det är viktigt att kontakta människor som inte fungerar överallt och tycker att det fungerar bra på Prima den intervjuade uppger att denne fungerar bäst bland sjuka människor friska personer märker att det är något fel på en. Två av de intervjuade uppger att dessa besöker vårdcentralen för somatiska problem och inte har något behov av Prima i detta sammanhang. En negativ åsikt som framkom är att Prima upplevdes som aggressiva och att den intervjuade ville byta psykiatrisk mottagning. En intervjuad uppgav att Prima inte ska syssla med somatisk hälsa och en annan att personen inte ville ha hjälp av Prima med den somatiska hälsan. 15

16 Brukarrevisorernas reflektioner: En reflektion som vi brukarrevisorer uppmärksammar är att man på Prima när det är som bäst får ett individuellt och personligt bemötande till exempel kommer personal ihåg en - och det gör att man som patient enligt oss brukarrevisorer känner sig uppmärksammad och viktig. Likaså slås vi av att det är så mycket positiva kommentarer om hur man känner för att gå till Prima. En slutsats som vi brukarrevisorer drar av detta är att det verkar som om Prima upplevs som mycket viktig i mångas liv och ser Prima som något positivt. Att bli uppringd när man inte dykt upp på ett tag är något som vi brukarrevisorer inte har så mycket egen erfarenhet av men är något som kan uppfattas som både positivt och negativt. Det är positivt att Prima bryr sig och hör sig för. Vi brukarrevisorer tror att detta gäller merparten av patienter men sedan finns det några som kan uppleva det som stressande. Mer om allt detta avhandlas under rubriken bemötande och kompetens. De tre som är negativa inför att gå till Prima menar att det är svårt att komma någon vart med Prima och att det är svårt att komma vidare. Mer om detta avhandlas under rubriken bemötande och kompetens. En stor majoritet av de intervjuade tycker att de får träffa läkare så ofta de vill. Det är naturligtvis positivt och innebär för oss brukarrevisorer att det i dessa fall måste finnas en dialog mellan läkare och behandlad som ska tas vara på och värdesättas. Mer om detta har behandlats under rubriken Verksamhet/aktiviteter. Vi brukarrevisorer märker att till läkare är det inte så lång väntetid men till övriga behandlingsformer är det längre. Beror det på att det finns ett behov av mer än läkartider som Prima inte möter upp för tillfället? Att få träffa en kvinnlig psykolog var ett önskemål från några intervjuade. Vi brukarrevisorer anser att önskemålet är rimligt. Det är något att fundera vidare över. Att några intervjuade vill ha psykodynamisk terapi förvånar inte oss brukarrevisorer. Kanske också något att fundera över. Att någon intervjuad ville att behandlare också ska se till resurser patienten har är något som behandlas vidare under rubriken Bemötande och kompetens. Vi brukarrevisorer får den uppfattningen att samarbetet med slutenvården när personerna är inlagda inte följer något riktigt system. Vissa intervjuade ger exempel på stor omtanke och engagemang hos Prima. Andra uppger att samarbetet med slutenvården när patienten är inlagd var dåligt eller att det inte fanns något samarbete. Finns inget samarbete kan detta skapa en otrygghet och osäkerhet för vad som händer när patienten skrivs ut. Vi brukarrevisorer anser att det vore önskvärt om Prima skapade ordentliga rutiner för vad som ska ske när patienten är inlagd. Vi brukarrevisorer slås av den låga andel av intervjuade som uppger att de fått en läkemedelsgenomgång. För oss uppfattas det som viktigt att få sina doseringar av mediciner omprövade/genomgångna någon gång ibland. Vi revisorer känner till fall där patienter har stora doser läkemedel men där patienten har kvar alla sina symptom. Vår kännedom om detta är dock inte på Prima men det tas upp som ett exempel på när patienter till och med kanske mår bättre eller i alla fall slipper biverkningar om man sänker dosen eller sätter ut medicinen helt. Vi vet att Prima erbjuder årliga läkemedelsgenomgångar till personer över 65 år. Vi 16

17 föreslår att Prima i högre grad erbjuder läkemedelsgenomgångar till patienterna, även under 65 år, om de vill ha en läkemedelsgenomgång. Vi brukarrevisorer inser att synen på Prima och den somatiska hälsan är blandad. Men vi brukarrevisorer tycker att frågan om den somatiska hälsan är viktig även om inte alla intervjuade vill ha hjälp av Prima med den somatiska hälsan. Några intervjuade ville ha hjälp med motion eller promenader. Vi vet att Prima skriver ut FaR- recept det vill säga motion på recept men som vi uppfattar det vill några intervjuade ha motionsaktiviteter där de slipper gå ensamma. Vi brukarrevisorer kommer inte med något förslag om den somatiska hälsan men tycker att den är viktig. Inflytande och delaktighet På frågan om de intervjuade har en vårdplan och om de har varit delaktiga i denna svarar 13 av de 15 intervjuade att de har en vårdplan. 2 intervjuade visste inte om de har en vårdplan. En person uppger att den har fått styrka i livet i och med att denne har fått en vårdplan som personen kan jobba med. En annan att han/hon tycker att vårdplanen är ett bra hjälpmedel. En uppger att denne inte bryr sig så mycket om sin vårdplan. En person uppger att denne är nöjd med sin vårdplan och två personer uppger att vårdplanen uppdateras en gång per år. När det gäller hur mycket de intervjuade kan bestämma över sin egen behandling så uppger 10 av 15 intervjuade att de får vara med och bestämma mycket kring sin behandling medan 5 uppger att de inte får vara med och bestämma kring sin behandling särskilt mycket. En intervjuad uppger att det ibland finns lappar på anslagstavlan med information som det kan vara lätt att missa. En intervjuad tar upp perspektivet mående på delaktighet i behandlingen. Denne uppger att det är önskvärt att få vara med och bestämma behandling men att denne ibland varit för sjuk för att kunna vara med och bestämma. Denne tycker det är bra att läkaren är enväldig i dessa fall. Två intervjuade uppger att de kan bestämma rätt mycket vilken behandling de får - de uppger att det är ett bra samarbete med läkare kring behandling. En annan uppger att den får vara med och bestämma behandling, denne får tid snabbt och upplever behandlingen inte som behandling utan mer som ett sällskap. De som inte tycker att det får vara med och bestämma säger bland annat: det är läkaren som bestämmer, patienten ville bli av med mediciner men kunde inte, fick svåra biverkningardå togs medicinen bort. Denne patient vill helst inte ta några mediciner alls. En patient är avogt inställd kring att dennes behandling enbart består av medicinering. En person uppger att denne inte har fått vara med och bestämma vad som ska stå i vårdplanen. Dessa fem vill vara mer delaktiga i sin vård. Om patienten har framfört egna synpunkter på behandling och hur det togs emot så förekommer både positiva och negativa kommentarer. En person som är positiv säger att denne kom med ett eget förslag på vad denne ville ha för mediciner. Det tyckte läkaren var bra och tog initiativ för att detta skulle bli verklighet. Det finns fler personer som har föreslagit behandlingsformer för sig själv. En annan uppger att när denne föreslog behandlingsform så lyssnade läkaren och behandlingen påbörjades. En tredje uppger att läkaren är välvilligt inställd till att lyssna på patientens förslag på behandling. En fjärde 17

18 uppger att han/hon inte någonsin fått någon negativ kommentar kring sina förslag på behandling. Tre intervjuade hade en negativ syn på hur synpunkter har tagits emot. En person uppger att denne ville ha psykologbehandling men kände att förslaget inte togs på allvar. En annan uppger att denne mera observeras av behandlare än att ta fasta på vad som sägs. En tredje patient uppger att denne vill ha psykologbehandling men att denne inte får det på Prima utan känner att denne måste skaffa det på egen hand. En är negativt inställd till hälsoprojektet då olika behandlare kan ha varierande åsikter på samma åkomma. En åsikt som en person har är att läkarna är för starka så denne orkar inte alltid att argumentera för sin sak. Brukarrevisorernas reflektioner: En majoritet av de intervjuade känner sig delaktiga i sin vårdplan. Vi brukarrevisorer anser att det är viktigt att patienterna är involverade i sin vårdplan. En sak som slår oss är att Prima skulle kunna vara lite bättre på att informera om vad som står i vårdplanen. Ibland räcker det inte med att få informationen en gång utan det kan behövas upprepad information. Vårdplanen är ett så viktigt instrument att vi brukarrevisorer föreslår att det vore önskvärt att alla patienter får sin vårdplan utskriven så att de kan ta med sig den hem som skriftlig information efter att vårdplanen är skriven. Vi brukarrevisorer anser att det är viktigt då öppenvården är frivillig att patienten bemöts på ett bra sätt och att då patienten inte får gehör på sina förslag till behandling åtminstone får en förklaring på varför förslagen inte genomförs. Läkaren ordinerar naturligtvis behandling men om patienten är välvilligt inställd till sin behandlare så ökar intresset av att vara aktiv i behandlingen. Vi brukarrevisorer slås av att det är väldigt många som tycker att de kan påverka valet av behandling men som sagt - i de fall patientens önskemål inte kan tillgodoses så rekommenderar vi att en förklaring till varför den behandling som ges är bäst ges till alla patienter. Det är som sagt fem av de femton intervjuade som vill vara mer delaktiga i sin behandling. Mer om detta under rubriken Bemötande och kompetens. Bemötande och kompetens Hur skulle du beskriva läkarens bemötande? 11 av 15 uppfattar att bemötandet är bra och 4 anser att bemötandet är mindre bra. Några av dessa har både positiva och negativa erfarenheter. En patient uppfattar läkarna som lite auktoritära men som bra, duktiga och säger vad de tycker men bemöter en ändå som relativt jämlik. En intervjuad uppger att när denne skulle ha ett uppföljande samtal så bjöd läkaren på kaffe. En uppger att det är bra personal och att det är trevligt att personalen kommer ihåg en. De som uppfattar läkarens bemötande som negativt säger att läkarna är misstänksamma, lyssnar ej, läkaren vill inte ta råd från den intervjuades anhöriga och säger att läkarna inte bryr sig. En intervjuad uppger att läkaren är sträng. En intervjuad uppger att denne haft många läkare och ansåg att läkarna inte kunde fatta beslut då det var så många läkare inblandade. En intervjuad uppger att läkaren till en början behandlade honom/henne utan respekt. När det gäller övrig personals bemötande anses det av en intervjuad att de unga och oerfarna har ett bättre bemötande än de mer erfarna. En annan tyckte att olika personer hade olika 18

19 bemötande men att sjuksköterskorna hälsade. En tredje tyckte att personal hälsar, kommer ihåg en, har koll. En intervjuad sade att bemötandet var vänligt och trevligt och betonade att det var viktigt att personal småpratar med patienten. En intervjuad uppgav att bemötandet har blivit bättre sedan Prima tog över. De satsar och är öppna för nytänkande. Flera uppger att personalen på mottagningen är trevlig och professionell. Ingen intervjuad har någon negativ erfarenhet av receptionen även om några intervjuade uppger att de inte har någon uppfattning om receptionens bemötande eller svarar vet inte. Receptionen upplevs som trevlig. En intervjuad uppger att han/hon tycker att sjuksköterskorna inte bryr sig. En upplevde att denne fått ett otrevligt bemötande vid en screening. En intervjuad uppgav att det är bra när patienterna får en påringning när personal de ska träffa är sjuk så att patienten inte behöver gå dit i onödan. Vi brukarrevisorer får uppfattningen att detta inte alltid var fallet. En intervjuad uppger att personalens bemötande varierar från person till person. Denne uppger att de i personalen är kompetenta men ointresserade. Av de 15 intervjuade hade 7 personer fått hembesök. Upplevelserna var till övervägande delen positiva men en del negativa händelser framkom. En intervjuad uppgav att denne fick en positiv upplevelse av personals hembesök och tyckte att det var roligt att få hembesök då personalen var så trevlig. En annan uppger att Primas hembesök var uppskattat när denne ställde in sitt hembesök då det var stökigt hemma. Men då fick han/hon hjälp av läkaren och kontaktpersonen att istället få göra ett besök på Prima. En patient uppgav att när denne fick hembesök så berömde Primas team att det var så fint i hemmet. Det upplevdes som positivt. De hjälpte också honom/henne med sociala saker och följde bland annat med patienten på möte. En annan uppger att behandlare kom hem till denne och hjälpte honom/henne med sina svårigheter. En intervjuad uppger att det är bra att prima säger till innan de kommer på hembesök så att patienten hinner städa. Denne intervjuade uppger också att personal är trevlig vid hembesök. En annan intervjuad säger att personal har kommit hem med hjälpmedel till denne och var glad för att personalen respekterade hemmet. Vissa av de intervjuade har fått fler än ett hembesök och tycker att det är trevligt. Några av de negativa upplevelserna som framkom var: en intervjuad säger att när denne fick ett hembesök så ville denne att personal skulle legitimera sig. Det gjorde inte personalen utan hotade med polis om personen inte släppte in Primas personal. En intervjuad uppgav att denne fick en negativ känsla när personal gjort hembesök för att de kom två personer hem till denne: Jag är ju inte farlig. Att beakta patientens självbild är av vikt anser en brukarrevisor. På frågan hur de intervjuade upplevde personals kompetens så var tio intervjuade positiva och fem var negativt inställda till personals kompetens. Några av sakerna som framkom är: En intervjuad uppgav att läkaren sade att patienten hade lärt läkaren mycket och utropade ingen besserwisser där inte!. En annan uppgav att personal var kunniga och vet vad de gör: De är kunniga på sitt område. En tredje uppgav att denne hade fått ett hjälpmedel som användes flitigt och var till stor hjälp för patienten. En fjärde uppgav att personal är snälla och kompetenta. 19

20 Några av de negativa saker som uppgavs var att personal sades vara inkompetenta och uppgiften att psykiaters borde ha viss psykologutbildning framkom. En annan uppgav att läkaren var kompetent men saknade kunskaper och förståelse om kvinnors utsatthet. En uppgav att personal var kompetent men var ointresserad och hade vid ett tillfälle kommit med felaktiga råd. En fjärde uppgav att denne ville att Prima i högre grad skulle hjälpa till med fondansökningar, till exempel tandvård. En har också fått kämpa för att få boendestöd. En femte uppgav att denne tycker att Prima är för medicinskt inriktade och borde vara mer uppmärksamma på andra behandlingsformer. På frågan om vad personal gör som är bra så uppger en intervjuad att om personal frågar om någonting så är de genuint intresserade och vill verkligen veta svaret på frågan. En annan säger att det är bra att Prima finns och att de vet vad de talar om och är kunniga. En tredje uppger att denne alltid känner sig sedd som en i gänget men uppger att personal kan vara för raka ibland. En fjärde säger att det är bra, personal lyssnar ger tid och pratar i lugn och ro. Denne tycker att det är bra att det finns två personal i caféet. En uppger att det är möjligt på Prima att få träffa psykolog, de erbjuder fler behandlingar än bara medicin och denne uppger att denne får träffa behandlare så ofta som denne behöver. På frågan på vad personal gör som är dåligt så uppger en intervjuad att personal borde lyssna mer, denne tycker att det är vansinne att medicinera ett helt liv och att patienten borde kunna vara medicinfri och få en uppföljning på sin livssituation istället. Kanske blir patienten sjuk om denne jobbar för hårt? En annan tycker också att personal borde lyssna mer på patienten och tycker att han/hon misstänkliggörs för att inte ta sin medicin utan tycker att personal borde fråga mer om hur och varför? På denna fråga kommer också återigen upp att Prima är biologiskt/medicinskt inriktade och vill se mer alternativa behandlingsformer än medicin. En uppger att denne fått snabbt svar på sin remiss, men att det sedan inte gick att boka en akuttid eller kunde boka om en tid till tidigare datum. Det fanns ingen återkoppling, patienten tycker att någon kunde ha ringt och att det bara finns mediciner och i övrigt inget. Det händer inget och det känns som att Prima väntar ut en/tröttar ut en. Vi frågade om vad patienten vill se mer utav på Prima? En intervjuad uppger att han/hon tycker att kuratorn ligger steget efter men uppger att det i övrigt är bra service. En annan uppger att denne skulle vilja vara mer på Prima. En tredje uppger att personal är bra på Prima och säger att patienten till och med har kunnat resonera om livsfrågor som till exempel religion. En intervjuad uppger att denne tycker att personal bemöter en bra och vill att personal fortsätter med det. En person uppger att när personal slutar så får patienten ingen information om detta. En person uppger att Prima inte är bra och en annan skulle vilja att läkare hade mer telefontider, fler läkartider och hade mer tid kring att prata. En annan vill ha mer utflykter. En tredje vill ha mer empati då denne inte känner att personal bryr sig. Denne vill att läkare säger jag hör dig och förstår! då skulle det kännas lättare för patienten. Brukarrevisorernas reflektioner: En reflektion som vi brukarrevisorer uppmärksammar är att man på Prima när det är som bäst får ett bra och personligt bemötande - till exempel kommer personal ihåg en- och det gör att 20

21 man som patient enligt oss brukarrevisorer känner sig uppmärksammad och viktig. Några uppfattar läkare som den som bestämmer allt. Det uppfattar vi brukarrevisorer som både positivt och negativt. Det är bra att läkare använder sig av sin sakkunskap men kan i värsta fall leda till att patienten inte känner sig lyssnad på och att denne blir överkörd. Vi brukarrevisorer är av den uppfattningen att sjukvården ska kunna bemöta alla typer av personer. Patienten ska känna sig viktig och delaktig. Det är så att de flesta uppfattar läkarens bemötande som positivt men de som uppfattar bemötande som mindre bra reagerar ändå på det auktoritära i läkarens bemötande. Detta kan vara något att tänka på. När det gäller tidigare reflektioner (under tidigare rubriker) som att flera av de intervjuade ville vara mer delaktiga i sin vårdplan uppfattar vi brukarrevisorer också det dubbla i att läkare uppfattas som auktoritära. Det kan finnas patienter som har svårt att göra sin röst hörd vid möte med en stark läkare och det kan därför finnas situationer när läkare bör vara mer lyhörda för patienters åsikter. Att därför ibland aktivt fråga patienten om hur denne upplever behandlingen och hur dennes livssituation ser ut och föra in patientens åsikt i journalen i högre utsträckning. Att läkaren har uppskrivet hur patienten upplever behandlingen/ medicineringen skulle kanske ge de som vill vara mer delaktiga i sin vårdplan en större delaktighet. Vi brukarrevisorer inser att det flesta har en positiv upplevelse av Primas personals bemötande. Vi brukarrevisorer tycker att småpratet som beskrivs av en person fyller en viktig funktion då patienten kommer i centrum och att relationen blir mer oprofessionell men mer meningsfull. Att Primas personal kan avsätta den tiden till patienter upplever vi som viktigt. Vi brukarrevisorer får uppfattningen att bemötandet för det mesta innebär att Primas personal ser patienterna som en medmänniska snarare än som patient. Vi brukarrevisorer ser det som en annorlunda professionalitet som vi upplever som bra. Vi brukarrevisorer ser att de flesta av de intervjuade uppskattade hembesöken. Dock är det enligt oss brukarrevisorer självklart att personal borde kunna legitimera sig om patienten så önskar. På så sätt skulle negativa upplevelser kunna undvikas. Några av oss brukarrevisorer anser att personal alltid borde legitimera sig vid hembesök. Vi brukarrevisorer ser att de flesta uppger att personal och läkare är kompetenta. Några av de negativa upplever att läkare och personal är kompetenta men sedan kommer en reservation. Vi brukarrevisorer får den uppfattningen att läkare borde vara mer lyhörda när det gäller att ta initiativ till SIP-planer när problem med kommunala angelägenheter uppdagas. Vi brukarrevisorer ser att några av de som var negativa efterfrågar att personal ska ha mer kunskaper om personer med psykisk ohälsas livssituation. Det vill säga ett bredare perspektiv än bara mediciner. Vi brukarrevisorer funderar lite på om inte personal kan gå någon kurs/ cirkel om personer med psykisk ohälsas utsatthet? Vi brukarrevisorer slås av att det framkommer synpunkter om att Prima bara erbjuder mediciner och dels att det finns fler behandlingsformer. Vi brukarrevisorer har fått uppfattningen att mycket handlar om mediciner på Prima men det finns också andra behandlingsformer. Vi brukarrevisorer inser att det finns behov av mer information till patienten om Primas övriga utbud mer än bara mediciner. 21