Sammanträde med Socialnämndens arbetsutskott

Transkript

1 Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Socialnämndens arbetsutskott Tid: Tisdagen den 5 November 2013, kl Plats: Rektorsgatan 7, Alingsås Ärendelista Val av justerare och tid för justering 1. Sociala individärenden (enligt förteckning, sekretesshandlingar) 2. Ansökan om serveringstillstånd - Alingsås Golfrestaurang, Alingsås (PUL) 3. Ansökan om Vård- och omsorgscollege 4. Genomförande av beslut om borttagande av hyressättningsmodell och hyrestsak 5. Meddelanden 6. Delegationsbeslut i yttrandeärenden 7. Eventuella övriga ärenden Holger Andersson Ordförande Ulf Andersson Sekreterare Tel: E-post: ulf.andersson@alingsas.se Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Sidenvägen 7 D Telefon: Fax: E-post: socialnamnden@alingsas.se Webbplats:

2 Ärende 1 Sociala individärenden (enligt förteckning, sekretesshandlingar)

3 Ärende 2 Ansökan om serveringstillstånd - Alingsås Golfrestaurang, Alingsås (PUL)

4 Ärende 3 Ansökan om Vård- och omsorgscollege

5 Datum: Handläggare: Vivi Metsola Direktnr: Beteckning: Ansökan om Vård-och omsorgscollege Vård- och omsorgscollege Utbildningsförvaltningen, Vård och äldreomsorgsförvaltningen, Socialförvaltningen, Alingsås lasarett och Primärvården har tillsammans med fackliga organisationer utarbetat en ansökan om att bilda ett lokalt Vård- och omsorgscollege i Alingsås kommun. Vård- och omsorgscollege är en samverkansform mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg och är ett skyddat varumärke. För certifiering krävs godkännande av Göteborgsregionens vård-och omsorgscollege och Föreningen Vård-och omsorgscollege fd.nationella Rådet Sammanfattning I bifogade ansökan och avtal beskrivs Alingsås lokala Vård-och omsorgscollege, dess organisation, mål, hur samverkan ska ske och hur man ska uppnå de kvalitetskriterier som krävs för att bli certifierad. Syftet är att kunna ge bästa möjliga förutsättningar till livskvalité för de människor som är i behov av vård och omsorg samt stöd och service. Vi vill få medarbetare med rätt kompetens som kan ge god och säker vård och omsorg till invånarna. Genom samverkan ska attraktionen för vård- och omsorgsyrken öka möjligheten att bli anställd efter utbildning samt att utvecklas inom yrket och känna yrkesstolthet. Under den tid certifieringen gäller ska VO-College utgöra en kvalitetssäkrad samverkansorganisation som arbetar utifrån uppställda kriterier i den lokala ansökan. Lokal styrgrupp VO-College kommer att ta ett särskilt ansvar för att målsättningar nås, planerade aktiviteter genomförs och utvärdering sker. VO-College Alingsås mål är att, i samverkan mellan utbildningsanordnarna och arbetsgivare: 1. attrahera ungdomar och vuxna att utbilda sig inom vård- och omsorgsyrken, 2. skapa en modern och kvalitetssäkrad utbildning inom vård- och omsorgsområdet som svarar upp mot arbetsmarknadens behov av kompetens över tid, 3. öka andelen kompetenta handledare, 4. vara attraktiv arbetsgivare, Socialförvaltningen Postadress: Alingsås Besöksadress: Sidenvägen 7 D Telefon: Fax: E-post: socialnamnden@alingsas.se Webbplats:

6 5. använda tillgängliga resurser på ett smart sätt, för ömsesidig kompetensöverföring samt för att öka effektiviteten. En handlingsplan skall upprättas av den lokala styrgruppen för VO-College och arbetsgrupper skall tillsättas. Kontinuerlig avstämning skall ske och i den årliga verksamhetsberättelsen skall mål och delmål utvärderas och eventuellt revideras. Förslag till beslut Socialnämnden i Alingsås kommun beslutar att godkänna Lokal ansökan, Vård-och omsorgscollege, Alingsås, med tillhörande avtal samt att hos att hos Föreningen Vård- och omsorgscollege ansöka om certifiering till Vård-och omsorgscollege. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN VÅRD-OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN SOCIALFÖRVALTNINGEN Susanne Åhman Förvaltningschef Vivi Metsola Utvecklingsledare Bilagor: Lokal ansökan, Vård-och omsorgscollege Alingsås Samverkansavtal Avtal avseende arbetsplatsförlagt lärande (APL) Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Sidenvägen 7 D Telefon: Fax: E-post: socialnamnden@alingsas.se Webbplats:

7 Vård- och omsorgscollege Alingsås Lokal ansökan

8 VO-College Alingsås Kontaktperson: Åsa Holmstrand Utbildningsförvaltningen Alingsås kommun Alingsås , Fakturaadress: Alingsås kommun Fakturor Utbildningsförvaltningen Alingsås Ledamöter i den Lokala styrgruppen för VO-college Ingela Oscarsson Ordförande Utvecklingsledare, Vård- och äldreomsorgsförvaltningen, Alingsås kommun Ingela.oscarsson@alingsas.se Tel Vivi Metsola Utvecklingsledare, Socialförvaltningen, Alingsås kommun vivi.metsola@alingsas.se Tel: Maria Lissmatz Gymnasiechef, Alströmergymnasiet, Utbildningsförvaltningen, Alingsås kommun maria.lissmatz@alingsas.se Tel: Ulrika Alestig Rektor, Vuxnas lärande, Utbildningsförvaltningen, Alingsås kommun ulrika.alestig@alingsas.se Tel: Christina Sjögren Rektor, Alströmergymnasiet, Utbildningsförvaltningen, Alingsås kommun Christina.sjogren@alingsas.se Tel Desirée Andhill Studierektor, Studierektorsenhet primärvård desiree.andhill@vgregion.se Tel Marianne Gustafsson Studierektor, Alingsås lasarett marianne.ch.gustafsson@vgregion.se Tel

9 VO-College Alingsås Ann-Marlene Hjortskog Representant, Kommunal Vänerväst, sektion Alingsås Tel Marie Gustavsson Representant, Kommunal Vänerväst, sektion Region Söder Tel Ersättare: André Essebro, Utbildningssamordnare Tel Åsa Zacharoff Administrativ chef, Vård- och äldreomsorgsförvaltningen, Alingsås kommun Birgitta Krook,personalsekreterare Personalsekreterare, Socialförvaltningen, Alingsås kommun Tel

10 VO-College Alingsås Innehållsförteckning 1 Inledning Varför Vård- och omsorgscollege? Syfte Bakgrund Beskrivning av Alingsås kommun Beskrivning av vård och omsorg Beskrivning av stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning Beskrivning av Alingsås lasarett Beskrivning av vårdverksamheter inom Västra Götalandsregionens primärvård Beskrivning av Alströmergymnasiet och Vuxnas lärande Analys Slutsats Mål Samverkan Närvårdssamverkan Programråd Samverkan för arbetsplatsförlagt lärande (APL) Inom VO-College Samverkansparter inom VO-College Alingsås Samverkan och förankring under ansökningsförfarandet Organisation inom VO-College GR VO-College Lokal styrgrupp VO-College Förvaltningschefsgrupp Närvårdssamverkan Programråd Arbetsgrupper Ökad attraktion för vård och omsorg Lokalt perspektiv... 17

11 VO-College Alingsås 4.1 Marknadsföring Omvärldsbevakning Genusperspektiv Mångfald Infrastruktur för utbildningen Ungdomsutbildning Vuxnas lärande Samverkan med universitet, högskolor och yrkeshögskolan Kompetensutveckling för redan anställda Hälsoperspektiv Hälsoperspektiv inom utbildning Hälsoperspektiv hos arbetsgivare Kreativ och stimulerande arbets- och lärmiljö Lärformer och arbetssätt Erfarenhetsutbyte mellan utbildningsanordnare och arbetsliv Studerandeinflytande Lagarbete, ämnesintegration och flexibilitet Validering Lärande i arbete Arbetsplatsförlagt lärande Handledning Kvalitetsarbete / uppföljning Uppföljning av uppsatta mål inom VO-College Alingsås Avtal Regionala avtal Lokala avtal... 27

12 VO-College Alingsås 1 Inledning Lokalt Vård- och omsorgscollege (VO-College Alingsås) i Alingsås har sin bakgrund i olika former av samverkan mellan kommunens verksamheter inom Vård- och omsorgsförvaltningen, socialförvaltningen, kommunens verksamhet för vuxnas lärande och gymnasieskolan, vårdverksamheter inom Västra Götalandsregionens primärvård samt Alingsås lasarett. Samtliga aktörer inom VO-College Alingsås är sedan länge intresserade av att starta ett lokalt VO-College. Det finns ett engagemang hos de ingående parterna att samverka för att attrahera personal med rätt kompetens för att ge god och säker hälso- och sjukvård samt vård och omsorg. VO-College Alingsås tillhör Göteborgsregionenes kommunalförbund (GR) som blev certifierade som ett regional VO-College i september 2009 (begreppet GR VO-College används i texten nedan). Under hösten 2012 ansökte regionen om återcertifiering. För information angående den regionala samverkan, hänvisas till Samverkansavtal, VO- College, Göteborgsregionen Den regionala ansökan ligger till grund för den lokala. 2 Varför Vård- och omsorgscollege? 2.1 Syfte Syftet är att kunna ge bästa möjliga förutsättningar till livskvalité för de människor som är i behov av vård och omsorg samt stöd och service. Vi vill få medarbetare med rätt kompetens som kan ge god och säker vård och omsorg till invånarna. Genom samverkan ska attraktionen för vård- och omsorgsyrken öka möjligheten att bli anställd efter utbildning samt att utvecklas inom yrket och känna yrkesstolthet. 2.2 Bakgrund Beskrivning av Alingsås kommun Alingsås kommun tillhör GR och ligger i Västra Götalands län, 45 km nordost om Göteborg. Kommunen hade invånare år Alingsås är en tillväxtkommun och befolkningen har ökat under många år. Räknat i procent ligger Alingsås på 6:e plats för högst folkmängdsökning i Västra Götaland år Kommunens trendprognos visar att samtliga åldersgrupper förväntas öka fram till 2019, med undantag av åldersgruppen år som förväntas minska med 230 personer. Allra mest ökar åldersgruppen 65 år och äldre. Se tabell nedan. 1

13 VO-College Alingsås Folkmängdsutvecklingen för de åldersgrupper som ökar/minskar mest samt totalt för kommunen. För startåret redovisas totala antalet. Ålder w Alingsås Medelåldern i kommunen är 41,8 (jfr rikets medel 42, 2år). Av befolkningen i Alingsås är 19 % 0-15 år (jfr riket 18 %); 5 % i gymnasieåldern 6-19 år (jfr riket 5 %); 56 % i arbetsför ålder år är (jfr riket 58 %); 21 % 65 år och äldre (jfr riket 19 %). Utbildningsnivå: gymnasial utbildning har 50 % (jfr riket 47 %) av befolkningen år i Alingsås; eftergymnasial utbildning har 36 % (jfr riket 38 %). 81 % av Alingsåsinvånare år förvärvsarbetar. Medel för riket är 78 %. 42 % av förvärvsarbetande Alingsåsinvånare pendlar ut till arbete i annan kommun. Medel för utpendling i riket är 36 %. Alingsås har mycket goda kommunikationsmöjligheter med buss, tåg och bil, närhet till E20, Landvetter flygplats och avgående tåg varje halvtimme. Närheten och pendelavståndet till Göteborg innebär att Alingsås konkurrerar med många om kompetent arbetskraft Beskrivning av vård och omsorg Inom äldreomsorgen i kommunen finns det elva boenden varav tre av dessa drivs på entreprenad. Det finns totalt 441 aktiva platser på boende fördelade på 123 serviceplatser, 100 gruppfys platser, 178 demensplatser och 40 korttidsplatser. Det finns ca 620 personer med något beslut från hemtjänsten. I Alingsås kommun finns kundval inom hemtjänst vilket innebär att de kan välja privat utförare för sina beviljade insatser. Hemsjukvård och rehabilitering/habilitering enligt HSL För hälso- och sjukvårdsuppgifter finns en överenskommelse, avseende ansvar för sjukvårdsuppgifter upp till läkarnivå. Hemsjukvården utförs av kommunsjuksköterskor eller, på delegation, av vårdpersonal. Rehabilitering/habiliteringsinsatser, i form av förskrivning och utprovning av hjälpmedel samt viss hjälp till träning och instruktioner, utförs av arbetsterapeuter och sjukgymnaster eller, vad gäller träning, vårdpersonal Beskrivning av stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning. Socialförvaltningen bedriver verksamhet som ger stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning. Verksamheten riktar sig till personer 0-65 år som har någon form av 2

14 VO-College Alingsås funktionsnedsättning till följd av skada eller sjukdom, autism, intellektuell, psykiatrisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Uppdraget handlar om att ge stöd i vardagen, på arbetet, vid fritidsaktiviteter eller hemma till ca 530 personer med något beslut om insats enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade eller Socialtjänstlagen, de flesta enligt LSS. Verksamheten omfattar bostäder med särskild service i totalt 20 boendeenheter för 153 personer. 100 personer bor i servicebostäder och 53 i gruppbostäder. Boendeenheterna är utspridda i olika delar av kommunen och består av egna lägenheter samlade i en trappuppgång med en gemensamhetslokal eller av utspridda satellitlägenheter i ett bostadsområde med en gemensamhetslokal. Boendeenheterna har olika inriktningar såsom socialpsykiatri, beroende och samsjuklighet, neuropsykiatri, autism, utvecklingsstörning mfl. Verksamheten för personer med funktionsnedsättning omfattar våren 2013 även: - ett 15-tal olika dagliga verksamheter för 158 personer i yrkesverksam ålder, - fyra korttidshem med totalt 14 platser för insatsen korttidsvistelse för barn och unga för att avlasta familjer, - ett fritidshem för insatsen korttidstillsyn för ungdomar år för ett 20-tal brukare. - personlig assistans som omfattar 60 brukare i kommunal regi och 60 brukare i privat regi, - boendestöd till 66 personer, - lägerverksamhet, - ledsagning och avlösarservice Beskrivning av Alingsås lasarett Alingsås lasarett ingår i Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård och är en del av närsjukvården i Mittenälvsborg. I områdesansvaret ingår att tillgodose Mittenälvsborgarnas behov av öppen och sluten specialistvård inom de specialiteter som finns på lasarettet samt även ge sådan vård till invånare i övriga VGR och Region Halland som väljer att söka vård på lasarettet enligt det fria vårdvalet. På lasarettet arbetar drygt 700 personer och det finns 105 vårdplatser fördelat på fem stycken vårdavdelningar. Lasarettet har cirka besök per år. Av dessa är akuta besök. Sjukhuset samverkar med kommuner och vårdverksamheter inom Västra Götalandsregionens primärvård i närområdet med inriktning att ha en gemensam helhetssyn för patientens väg genom vården. Uppdrag och verksamhetsidé Alingsås lasarett är ett närsjukhus med akutsjukvårdsuppdrag till befolkningen i Mittenälvsborg och har även regionala uppdrag. Lasarettet ska tillhandahålla Sveriges främsta närsjukvård genom att: - erbjuda sjukvård dygnet runt i samarbete med andra vårdgivare - erbjuda säker vård som är jämlik och jämställd - erbjuda hög tillgänglighet för regionens invånare genom mer planerad vård - utveckla och pröva nya metoder och arbetssätt med ett hälsofrämjande synsätt - arbeta med ständiga förbättringar 3

15 VO-College Alingsås Beskrivning av vårdverksamheter inom Västra Götalandsregionens primärvård Västra Götalandsregionen har infört en vårdvalsmodell i primärvården, VG Primärvård. Syftet är att stärka patientens ställning och förbättra kvaliteten och tillgängligheten i vården. Enligt vårdvalsprincipen väljer varje invånare sin vårdcentral. Förutsättningar för vårdcentraler beskrivs i Krav och Kvalitetsbok, samt genom ersättningssystemet. Alla invånare över 16 år kan välja bland cirka 200 vårdcentraler, privata och offentliga, som har godkänts av Västra Götalandsregionen. Samma krav ställs på alla vårdcentraler. Privata vårdgivare i Primärvården I Alingsås finns två privata vårdcentraler, Centrum Vc (ca listade personer) och Sävelången familjeläkare och BVC i Ingared (4 000 listade personer). VG primärvård Närhälsan i Alingsås driver tre vårdcentraler inom ramen för VG Primärvård dessa är Närhälsan Sollebrunn Vårdcentral (5 000 listade personer), Närhälsan Sörhaga Vårdcentral ( listade personer) och Närhälsan Ängabo Vårdcentral (8 800 listade personer). Beställd primärvård; Närhälsan Sörhaga BMM, Närhälsan Alingsås UM, Närhälsan Sörhaga rehab mottagning, Närhälsan Ängabo rehab mottagning, Närhälsan Sollebrunn rehab mottagning, Närhälsan Alingsås lasarett rehab mottagning. Vårdverksamheter inom VG primärvård i närområdet Alingsås, samverkar med kommunen och Alingsås lasarett med inriktning att ha en gemensam helhetssyn för patientens väg genom vården Beskrivning av Alströmergymnasiet och Vuxnas lärande De utbildningsanordnare som ingår i denna lokala ansökan är Alströmergymnasiet (ungdomsgymnasiet) med Vård- och omsorgsprogrammet och enheten för Vuxnas lärande (vuxenutbildning). Verksamheterna finns organisatoriskt i Utbildningsförvaltningen, Alingsås kommun. Ungdomsgymnasiet Vård- och omsorgsprogrammet är ett av Alströmergymnasiets 13 nationella program. På programmet fanns totalt 41 elever läsåret 2012/2013, fördelade på tre årskurser. Ett tydligt trendbrott gällande antalet sökande inträffade mellan 2010, då antalet ökade, och 2011 och framåt då antalet successivt minskat. Antalet pojkar per årskurs har växlat alltifrån ingen till 6 (se tabell nedan.) Vid starten av läsåret 2013/2014 började 4 pojkar på programmet av totalt 11 antagna. Det finns en önskan om att få in fler pojkar på utbildningen, både från skolan och verksamheterna. År Antal platser Totalt antal sökande Förstahand Andrahand Påbörjat utbildning Varav pojkar Slutfört utbildning* *slutfört utbildning är siffran som korresponderar med de som påbörjat utbildning tre år tidigare. 4

16 VO-College Alingsås De allra flesta går ut med slutbetyg och de avhopp som förekommer beror på orsaker utanför skolan och oftast inte på att eleverna har valt fel program. Inom ramen för programmet (2500 poäng) har man som elev möjlighet att skaffa grundläggande och specifik högskolebehörighet. Vuxnas lärande I Alingsås finns Vuxnas lärande som representerar beställare och utförarsidan av vuxenutbildningens beställare/utförarorganisation. Vuxnas lärande erbjuder vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå, svenska för invandrare (SFI), särskild utbildning för vuxna (särvux), eftergymnasiala utbildningar (lärcentrum), samt i viss mån uppdragsutbildningar. Lernia är utbildningsanordnare av samtlig gymnasial utbildning med undantag för kurser som motsvarar karaktärsämneskurserna inom gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram. Övrig utbildning såsom SFI, grundläggande samt särvux, ges i egen regi. Det finns också ett väl etablerat samarbete för vuxenutbildningen inom GR (GRVUX) vad gäller yrkesutbildningar på gymnasial nivå. Antal studerande som studerar vård- och omsorgskurser motsvarande gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram, ligger vanligtvis runt per termin. Målsättningen är att varje termin starta en klass med cirka 30 studerande. Avhoppen beror oftast på felval av utbildning eller att de studerande får ett arbete under studietiden. Period Beteckning Antal sökande Antal antagna Varav kvinnor Varav män Antal slutförd utbildning Varav kvinnor Varav män HT09/HT10 OP VT10/VT11 OP VT11/VT12 OP VT11/HT11 OP HT11/HT12 OP VT12/VT13 OP H12/HT13 H12/H * VT13/VT14 V13/V * HT13/HT14 H13/V * *de tre sista grupperna har ej avslutat sin studieperiod. 2.3 Analys Vård och äldreomsorgen Antal anställda I september 2013 hade förvaltningen 694 tillsvidareanställda fördelat på 588 årsarbetare. Utöver dessa hade förvaltningen 12 personer motsvarande 10,3 årsarbetare anställda på allmän visstidsanställning och 49 månadsavlönade vikarier motsvarande 35,8 årsarbetare. Vård och äldreomsorgsförvaltningen har även ett stort antal timavlönade som arbetar ute i 5

17 VO-College Alingsås verksamheterna, samt personal som går upp och jobbar fyllnad och övertid. Totalt rör det sig om ca 80 årsarbetare. Pensionsprognos Befattnings benämning Rekryteringsbehov Tillgång på arbetskraft Vårdpersonal God God Mindre God Mindre God Sjuksköterskor Arbetsterapeuter/ God God sjuk- gymnaster Totalt Pensionsprognos och rekryteringsbehov Pensionsavgångar är beräknade utifrån en pension vid 65 års ålder. Mellan åren kommer 105 personer gå i pension, vilket motsvarar 14% av den totala andel tillsvidareanställda. De flesta pensionsavgångarna finns inom två av förvaltningens största yrkesgrupper vilka är sjuksköterska och vårdpersonal. Personalomsättningen inom dessa grupper är idag relativt låg. De demografiska förändringarna under perioden visar en kraftig ökning av äldre i åldersintervallet år men en relativt liten förändring av äldre över 80 år. Eftersom endast få personer mellan år har insatser av äldreomsorgen. Av de som har insatser i denna åldersgrupp har relativt få insatser. Sammantaget beräknas därför volymökningarna fram till 2017 vara måttlig. Personalbehovet kommer förmodligen inte att öka under de närmaste åren, utan ligga ungefär på den nivån som finns idag. För att säkerställa en god vård och omsorg för de äldre jobbar Vård- och äldreomsorgsförvaltningen aktivt med att öka andelen utbildad omvårdnadspersonal. Detta görs bland annat genom att förvaltningen har infört kompetenskrav för personal som arbetar i förvaltningen, vilka innebär att ingen medarbetare kan få en tillsvidareanställning om de inte uppfyller kompetenskraven (t.ex. genomförd omvårdnadsutbildning). För att anpassa personalens kompetens mot de behov som finns har förvaltningen genomfört en satsning, med stöd från ESF (Europeiska socialfonden), för vårdpersonal att öka sin kompetens genom validering. Arbetet har gett resultat och tabellen nedan visar andelen utbildad vårdpersonal. Andel utbildad personal Vårdpersonal 64% 66% 75% Rekryteringsbehovet kommer inte att öka de närmaste åren men kompetenskraven kommer att öka i takt med att vården blir allt mer avancerad och specialiserad. 6

18 VO-College Alingsås Kompetenskraven förändras och ökar Vård- och omsorgsinsatserna i hemmiljö har ökat med 8 % per år de senaste åren, det vill säga betydligt större ökning än vad andelen äldre i kommunen ökat med. För att de allt fler äldre med bristande hälsa ska kunna leva ett gott liv fordras att vård och omsorg är sammanhållen, och att äldreomsorg, hemsjukvård, primärvård och sjukhus samverkar runt de sjuka äldre. Om svårt sjuka vårdtagare ska kunna vårdas i hemmet på ett tryggt och säkert sätt måste kompetensen och tillgängligheten på de som arbetar i kommunen höjas i motsvarande takt. För att möta och hantera den komplexa vården i hemmet behöver tillgängligheten till allt fler IT-system förändras. Detta i sin tur kräver högre IT-kompetens hos personalen. I arbetet med att utveckla vård och omsorg efter individens behov, deltar verksamheterna i en nationell satsning för att förbättra vård och omsorg för de mest sjuka äldre. Syftet är att utveckla god vård i livets slutskede, preventivt arbetssätt, god vård vid demenssjukdom, god läkemedelsbehandling för äldre samt sammanhållen vård och omsorg. En fungerande nära vård, där hemmet är en naturlig vårdplats förutsätter hög kompetensnivå. Kombination av kompetens inom omvårdnad, rehabilitering, allmänmedicin, gerontologi och geriatrik är en förutsättning för bästa hälso- och sjukvård för de äldre. Socialförvaltningen Anställda Socialförvaltningens hade i maj 2013 totalt 716 anställda medarbetare plus timvikarier. 507 arbetade i verksamhet för funktionsnedsatta, vilket motsvarar 469 årsarbetare. Baspersonalens titlar är stödassistent eller personlig assistent. Krav på formell kompetens ställds vid nyrekrytering. De som saknar formell kompetens har titeln stödbiträde. Grundkrav är gymnasieskolans vård - och omsorgsprogram eller barn- och fritidsprogrammet. År 2013 uppfyller 66 % av de personliga assistenterna kravet på formell kompetens. 54 % är stödassistenter vilket betyder att de uppfyller kravet på formell kompetens. 46 % är stödbiträden och har alltså inte erforderlig utbildning. Inom funktionshinderverksamheten finns även stödpedagoger. Det formella kompetenskravet är högskole- eller yrkeshögskoleutbildning. Mot bakgrund av kraven på utbildning så behöver andelen som uppfyller kraven öka i framtiden Andel utbildad personal Personliga assistenter 63 % 66 % Stödassistent/biträde 53 % 54 % Pensionsprognos Pensionsavgångar är beräknade utifrån en pension vid 65 års ålder. Mellan åren kommer 41 personer att gå i pension, vilket motsvarar 8 % av den totala andelen tillsvidareanställda i funktionshinderverksamheten. 7

19 VO-College Alingsås Pensionsprognos Befattningsbenämning Stödassistenter Stödbiträden Personliga assistenter Rekryteringsbehov Tillgång på arbetskraft God God God God Totalt Rekryteringsbehov och ökade kompetenskrav Det framtida rekryteringsbehovet orsakas inte enbart av pensionsavgångar utan även av volymökning. Mellan åren 2009 och 2012 ökade andelen invånare 0-64 år med insatser enligt LSS med 6 %. Ökningen kan bero på befolkningsökningen i Alingsås men framförallt har nya målgrupper tillkommit, främst personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Förändringarna medför nya och förändrade kompetenskrav. - Specialkompetens behöver utvecklas för svårare funktionshinder och ungdomar med neuropsykiatrisk diagnos, beroendeproblematik och lindrig utvecklingsstörning. - En förskjutning från slutenvård till insatser i kommunen, till exempel vad gäller psykiatri, samt nya vårdformer för personer dömda till psykiatrisk vård innebär att vården kommer att ske i alltmer öppen form och förutsätter insatser från kommunen och specialkompetens. - Antalet brukare med avancerad sjukvård i hemmet inom personlig assistans ökar. - Det ställs högre krav på inflytande, delaktighet från brukare och anhöriga. - Stödet som ges är mer individuellt och många brukare har en svårare problematik. - Högre krav ställs på effektivitet och kvalitet. - Mer specialiserade insatser förväntas levereras. Detta kräver en hög kompetens inom respektive område. Mot bakgrund av dessa förändringar finns ett kontinuerligt behov av att höja och bredda kompetensen och även anställa högskoleutbildade eller yrkeshögskoleutbildade stödpedagoger i syfte att utveckla verksamhetens kvalitet. Alingsås lasarett Upptagningsområdet omfattar invånare och sjukhuset har cirka besök per år. Av dessa är akuta besök. Medarbetare på Alingsås lasarett, aug 2013 Totalt antal anställda Totalt tillsvidareanställda medarbetare, inkl visstidsanställda och timanställda 719 Undersköterskor, inkl visstidsanställda och timanställda 197 Vårdadministratörer, inkl visstidsanställda och timanställda 54 Sjuksköterskor, inkl visstidsanställda och timanställda 286 Läkare, inkl visstidsanställda och timanställda 100 8

20 VO-College Alingsås Sjukhuset har 586 tillsvidareanställda, 103 visstidsanställda och 30 timanställda och en personalomsättning på 6 %. Antalet tillsvidareanställda undersköterskor och vårdadministratörer är 216 stycken i augusti Förväntade pensionsavgångar för undersköterskor och vårdadministratörer är ca 30 personer. Prognostiserat rekryteringsbehov under perioden är ca 50 personer. Primärvården Personalkategorier på vårdcentraler är läkare under grund- och specialistutbildning, distriktssköterskor, sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, undersköterskor, läkarsekreterare och i varierande omfattning psykolog, psykoterapeut eller socionom. Personalkategorier på barnmorske- och ungdomsmottagning är barnmorskor. Personalkategorier på rehabiliteringsmottagningar är arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Bemanningen är beroende av intäkter, antal listade, ACG-ersättning/diagnoser, målrelaterad ersättning m.m. Med en ökad eller minskad befolkning följer delvis mer eller mindre intäkter Rekryteringsbehov Tillgång på arbetskraft Befattning Omvårdnads personal Sjuksköterska/ distriktssköterska 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Mycket god Mycket god Balans Balans Sjukgymnast ? Viss brist? Arbetsterapeut 1 0,5 0,5 0,5 0,5? Brist Brist Läkarsekreterare Balans Balans 2.4 Slutsats Färre gymnasieungdomar och ökad konkurrens om gymnasieprogrammen Antalet ungdomar i gymnasieålder år förväntas minska med 320 personer fram till år Med färre sökande till gymnasieskolan, och i synnerhet till vård- och omsorgsprogrammet, behövs samverkan för att utbildningen ska bli mer attraktiv. En särskild satsning fordras för att göra vård- och omsorgsyrken och utbildningar attraktiva och konkurrenskraftiga. Ökade krav på formell kompetens vid nyanställningar Kommunens verksamheter har infört krav på formell kompetens vid nyanställningar bland annat för vård- och omsorgspersonal, stödassistenter och personliga assistenter. Andelen utbildad personal i dessa personalgrupper är 75 %, 54 % och 66 % (avser år 2013). Behovet att öka andelen personal med formell utbildning är gemensamt för kommunens verksamheter inom vård- och äldreomsorg och verksamheterna för funktionsnedsatta. 9

21 VO-College Alingsås Behov av specialist och fördjupad kompetens ökar inom olika områden Vården blir allt mer avancerad och specialiserad. Nya målgrupper tillkommer som kräver ny kunskap inom vård och omsorg, stöd och service. Kompetensen måste kontinuerligt anpassas till ny lagstiftning, evidensbaserad praktik, nya arbetsmetoder och ny teknik samt ökad samverkan med såväl brukare/vårdtagare som med andra organisationer etc. Konkurrens om kompetent personal Alingsås har mycket goda kommunikationsmöjligheter med buss, tåg och bil. Idag pendlar 42 % av förvärvsarbetande invånare till arbete i andra kommuner. Ett ökande behov av kompetent personal finns även i intilliggande kommuner och det blir allt viktigare att vara en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare. 2.5 Mål Med Vård- och omsorgscollege vill vi genom samverkan 1. attrahera ungdomar och vuxna att utbilda sig inom vård- och omsorgsyrken, 2. skapa en modern och kvalitetssäkrad utbildning inom vård- och omsorgsområdet som svarar upp mot arbetsmarknadens behov av kompetens över tid, 3. öka andelen kompetenta handledare, 4. vara attraktiv arbetsgivare, 5. använda tillgängliga resurser på ett smart sätt, för ömsesidig kompetensöverföring samt för att öka effektviten. 1. Attrahera ungdomar och vuxna att utbilda sig inom vård- och omsorgsyrken. Delmål: Aktivitet: Öka antalet sökande som har Vård- och omsorgsprogrammet som förstahandsval. För att marknadsföra såväl VO-College som yrken inom vård- och omsorg ska en informations- och marknadsföringsplan utarbetas som exempelvis kan innebära besök i årskurs åtta, öppet hus, framtagande av trycksaker samt information på verksamheternas hemsidor. Mångfald och genus ska genomsyra denna plan. När: Påbörjas 2014 Ansvarig: Lokal styrgrupp för VO-College Delmål: Aktivitet: Öka antalet sökande till den gymnasiala vuxenutbildningen inom vård och omsorgsområdet. För att marknadsföra såväl VO-College som yrken inom vård- och omsorg ska en informations- och marknadsföringsplan utarbetas som exempelvis kan innebära öppet hus, framtagande av trycksaker samt information på verksamheternas hemsidor. Mångfald och genus ska genomsyra denna plan. 10

22 VO-College Alingsås När: Påbörjas 2014 Ansvarig: Lokal styrgrupp för VO-College Delmål: Aktivitet: Alla elever/studerande och medarbetare skall få information om vad VO- College är och vad det innebär att bli certifierad inom VO-College Material för information på arbetsplatsträffar/klassråd utarbetas. På alla arbetsplatsträffar/klassråd skall informeras om vad VO-College är och vad det innebär. När: Påbörjas 2014 Ansvarig: Lokal styrgrupp för VO-College 2. Skapa en modern och kvalitetssäkrad utbildning inom vård- och omsorgsområdet som svarar upp mot arbetsmarknadens behov av kompetens över tid Delmål: Aktivitet: Aktivitet: Skapa systematik i utbildnings- och kompetensplanering mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare. Ta fram och beskriva en årlig process för VO-College Alingsås att systematiskt arbeta med att planera och kommunicera utbildnings- och kompetensutvecklingsbehov som är efterfrågade av arbetslivet. Omvärldsbevakning som en återkommande punkt på de lokala styrgrupps mötena. När: Påbörjas 2014 Ansvarig: Lokal styrgrupp för VO-College Delmål: Aktivitet: Elevers/de studerandes utvärderingar av praktikplatser skall återkopplas till verksamheten som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Ta fram en process för hur elevernas/de studerandes utvärderingar återkopplas till verksamheten. När: Påbörjas 2014 Ansvarig: Lokal styrgrupp för VO-College 11

23 VO-College Alingsås Delmål: Aktivitet: Skapa möjligheter till validering och vidareutbildning med flexibla studieformer av den yrkeskompetens som saknas motsvarande vård- och omsorgsprogrammet (1500 poäng). Arbeta med att införa en modell för validering och utbildning. När: Påbörjas 2014 Ansvarig: Alingsås kommun Delmål: Aktivitet: Aktivitet: Undersöka möjligheterna att förmedla eller starta yrkeshögskoleutbildning inom områden där lokala behov finns. Kartlägga och kommunicera behovet av yrkeshögskoleutbildning. Samverka på lokal och regional nivå När: Påbörjas 2015 Ansvarig: Lokal styrgrupp för VO-College Delmål: Aktivitet: Öka fokus på hälsofaktorer i utbildningarna. Kartlägga behovet samt fördjupa innehållet i utbildningarna. När: Påbörjas 2014 Ansvarig: Lokal styrgrupp för VO-College 3. Öka andelen kompetenta handledare. Delmål: Aktivitet: Öka andelen utbildade handledare som tar emot elever/studerande på gymnasial nivå. Inventera behovet i verksamheten varje år och därefter planera och genomföra handledarutbildning (kurs vårdpedagogik och handledning 100 poäng (GY11). När: Påbörjas Ansvarig: Lokal styrgrupp för VO-College 12

24 VO-College Alingsås Delmål: Aktivitet: Teckna avtal med fler arbetsgivare för lärande i arbetet (LIA) gällande yrkeshögskoleutbildningar. Utreda möjligheten att teckna avtal för LIA när det gäller godkända YHutbildningar som berör verksamheten. När: Påbörjas 2015 Ansvarig: Lokal styrgrupp för VO-College 4. Vara en attraktiv arbetsgivare Delmål: Aktivitet: Ge anställd personal möjlighet att utvecklas inom yrket. Anordna utbildningar efter behov i samverkan med arbetsgivare. När: Påbörjas 2014 Ansvarig: Lokal styrgrupp för VO-College 5. Använda tillgängliga resurser på ett smart sätt, för ömsesidig kompetensöverföring samt för att öka effektiviteten. Delmål: Aktivitet: Öka möjligheten att i utbildningen använda personer från verksamheten med specifik kompetens. Kartlägga behov och tillgänglig kompetens. När: Påbörjas 2014 Ansvarig: Lokal styrgrupp för VO-College Delmål: Aktivitet: Öka möjligheten till gränsöverskridande lärande mellan verksamheter. Kartlägga behov och tillgänglig kompetens. När: Påbörjas 2014 Ansvarig: Lokal styrgrupp för VO-College 3 Samverkan Alingsås kommun tillhör GR som är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige. Tillsammans har dessa kommuner ca invånare. 13

25 VO-College Alingsås När det gäller frågor som rör hälso- och sjukvård så tillhör Alingsås Sjuhärads kommunalförbund (Sjuhärad). Sjuhärad består av tio kommuner som tillsammans har ca invånare. 3.1 Närvårdssamverkan Inom Sjuhärad finns en samverkansform som kallas för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Syftet med Närvårdssamverkan är att förebygga framtida vård- och omsorgsbehov inom Södra Älvsborg och att skapa smidiga övergångar för patienten i kontakten mellan sjukhus, primärvård och kommuner. Närvårdssamverkan omfattar: Kommunal vård, omsorg, skola och socialtjänst i Alingsås, Bollebygd, Borås, Herrljunga, Lerum, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda samt regional närsjukvård inom primärvård, sjukhusvård och habilitering i Södra Älvsborg. Målgruppför Närvårdssamverkan är de patienter och grupper i befolkningen som samtidigt och samordnat har behov av vård- och omsorgsinsatser från både kommun och region. Grupper som särskilt uppmärksammas är barn och unga vuxna med utsatt situation, äldre multisjuka och multisviktande, personer med psykisk ohälsa, personer med funktionsnedsättning, personer med behov av vård i livets slutskede. 3.2 Programråd Samverkan sker i dag mellan utbildningsanordnare och arbetsgivarna inom framförallt programrådet där informations- och erfarenhetsutbyte sker. Frågor som behandlas är elevernas / studerandes frågeställningar, arbetsplatsförlagt lärande och handledarutbildning. I programrådet diskuteras, planeras och beslutas framför allt i frågor rörande APL men också annat av betydelse för en god samverkan mellan skola och arbetsliv. I programrådet informerar verksamheten om hur personalbehovet ser ut inför sommarsemestrar inom de olika verksamheterna. Vid behov får skolan i uppdrag att informera eleverna/de studerande om möjlighet till sommararbete. 3.3 Samverkan för arbetsplatsförlagt lärande (APL) Inom Utbildningsförvaltningen finns en APL-samordnare som tillsammans med APL-ansvarig lärare planerar och organiserar APL för vuxenutbildningens studerande och gymnasieskolans elever samt delvis även för studerande och elever från Vårgårda och Lerums kommuner. Samverkan sker med studiorektorsenhet primärvård och studierektor på Alingsås lasarett samt kommunen. VG primärvård har god tillgång till handledarutbildad personal och handleder omvårdnadselever i flera omgångar per termin på varje enhet, i enlighet med deras riktlinjer i Krav- och Kvalitetsboken. Primärvården medverkar på så sätt till en god kvalitet på utbildningarna via APL så att det även kan gynna framförallt kommunernas framtida behov av rekrytering. 3.4 Inom VO-College Samverkan skall utvecklas och kvalitetssäkras genom ett lokalt VO-College. Samverkansavtal ska tecknas med berörda parter. 14

26 VO-College Alingsås 3.5 Samverkansparter inom VO-College Alingsås Följande parter ingår i VO-College Alingsås: - Alingsås kommun, Vård- och äldreomsorgsförvaltningen, - Alingsås kommun, Socialförvaltningen, - kommunens verksamhet för vuxnas lärande, - kommunens verksamhet inom gymnasieskolan, - Alingsås lasarett, - vårdverksamheter i Västra Götalandsregionens vårdval, - fackliga representanter Samverkan och förankring under ansökningsförfarandet Kommunens tre förvaltningsnämnder har fattat ett gemensamt beslut om att, i samverkan med Alingsås lasarett och Primärvård, ansökan om lokalt VO-College Alingsås. Nämndernas presidier har träffats kontinuerligt under ansökningsförfarandet och har uttalat en önskan om att få information för att kunna ge stöd i den framtida processen. En arbetsgrupp bestående av representanter för Utbildningsförvaltningen, Vård- och äldreomsorgsförvaltningen, Socialförvaltningen, Alingsås lasarett, Primärvården har arbetat med skriv- och förankringsarbetet. Framtagandet av syfte och mål har gjorts utifrån ett remissförfarande till samtliga samverkanspartner och därmed finns en bred delaktighet i ansökningsprocessen. Programrådet och fackliga organisationer har medverkat i referensgrupper till ansökan. Härutöver har information och delaktighet skett med Närvårdssamverkan, förvaltningsledningar samt fackliga organisationer. 3.6 Organisation inom VO-College Närvårdssamverkan Närvårdsområde Alingsås GR VO-college Förvaltningschefsgrupp Lokal styrgrupp VO-college Programråd Tillfälliga arbetsgrupper GR VO-College VO-College på regional nivå ska fungera som en gemensam resurs i regionen och säkra samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetsliv. Det är på regional nivå som man för en dialog kring och följer upp kriterierna för GR VO-College. Representanter från utbildningsanordnare och arbetsgivare finns representerade i rådet. GR VO-College skall bland annat definiera nya utbildningsbehovet i regionen. Två representanter från den lokala styrgruppen för VO-College, varav en från arbetsgivaren och en från utbildningssidan sitter 15

27 VO-College Alingsås även med i GR VO-Collegerådet. Frågor som väcks i det lokala rådet och som är av regionalt intresse, tas med till GR VO-Collegerådet och vice versa Lokal styrgrupp VO-College I den lokala styrgruppen ingår totalt 8-10 personer från fackliga organisationer, arbetsgivarsidan och utbildningssidan. Arbetsgivarna är i majoritet. Deltagande personer i den lokala styrgruppen motsvarar den funktion som strategiskt arbetar med kompetensförsörjningsfrågor inom respektive förvaltning. Representant för utbildningsanordnare bör ha mandat att fatta beslut om utbildningsinnehåll. Den lokala styrgruppen för VO-College har en verkställande funktion och arbetar på uppdrag från förvaltningschefsgruppen enligt delegationsordning. Förvaltningschefsgruppen ska se till att beslutade mål i ansökan genomförs. Den lokala styrgruppen för VO-College träffas fyra gånger per år och kommer rent organisatoriskt ligga i samband med programrådets möten. Lokal styrgrupp för VO-College ansvarar för att: - sammanställa en årlig handlingsplan som beskriver det arbete som planeras genomföras under det kommande året för att nå de uppsatta målen, - systematiskt arbeta för att handlingsplanen verkställs, följa upp angivna mål samt föreslå förbättringsåtgärder, - bidra med två representanter i GR VO-Collegerådet, - sammanställa en kvalitetsredovisning (lägesrapport) gällande de lokala kvalitets- och uppföljningsarbetet till GR VO-Collegerådet, - vid behov ge specifika uppdrag åt arbetsgrupper under en begränsad tid i samverkan med deltagande parter samt - arbeta mot förvaltningschefsgrupp, programråd och tillfälliga arbetsgrupper. Vid behov lyfta frågor till Närvårdssamverkan Förvaltningschefsgrupp Förvaltningschefsgruppen består av förvaltningschefer från Vård- och äldreomsorgsförvaltningen, Socialförvaltningen, Utbildningsförvaltningen samt Alingsås lasarett. Förvaltningschefsgruppen godkänner den handlingsplan som lokala styrgruppen för VO-College årligen tar fram och som innehåller en beskrivning av hur målen ska nås. Gruppen beslutar om resurser och eventuella medel till den lokala styrgruppen för VO- College, för att nå målen. Samtliga parter i förvaltningschefsgruppen är ansvariga för att fatta beslut om att medverka och samverka i aktuella delaktiviteter utifrån sin egen verksamhet Närvårdssamverkan I detta forum sker den övergripande samverkan för vård och omsorgsfrågor i Alingsås kommun. Forumet kan användas för att lyfta frågor inom ett speciellt område som berör många olika parter i Alingsås kommun. Samverkansformen ger en möjlighet att skapa viljeinriktning och samsyn i övergripande frågor. I Närvårdssamverkan finns också representanter från Förvaltningschefsgruppen Programråd Programrådet är ett samrådsorgan för den gymnasiala utbildningen. Här finns representanter ifrån vuxenutbildning, Alströmergymnasiet, Alingsås lasarett, Primärvård, elever från vårdoch omsorgsprogrammet samt fackliga organisationer. Programrådet träffas två gånger per 16

28 VO-College Alingsås år och mötena förläggas på samma dag som den lokala styrgruppen för VO-College träffas för att förenkla samverkan. Rådet är ett forum för information, diskussion och samverkan i syfte att stärka koppling mellan gymnasieutbildning, arbetsliv och samhällsaktörer. Här tas frågor upp rörande elevernas frågeställningar, arbetsplatsförlagt lärande och handledarutbildning etc. Rådet har en rådgivande funktion. Programrådet kan vara rådgivande till den lokala styrgruppen vad gäller gymnasial utbildning Arbetsgrupper Tillfälliga arbetsgrupper definierade av den lokala styrgruppen för VO-College arbetar med specifika uppdrag under en begränsad tid, ex. marknadsföring. 3.7 Ökad attraktion för vård och omsorg För att öka elevernas möjligheter till arbete inom framförallt hemtjänst och funktionshinderområdet erbjuder programmet eleverna på ungdomsgymnasiet bidrag till körkort. För att de som i dag finns ute i arbetslivet ska kunna utveckla sin kompetens erbjuds inom vuxenutbildningen, för det fall behov föreligger, behovsanpassade utbildningar. I detta uppdrag kan även ingå att förmedla utbildningar med andra utbildningsleverantörer. Det kan röra sig allt ifrån enstaka korta utbildningsinsatser inom specifikt efterfrågat område till validering och längre heltidsutbildningar. Inom Västra Götalandsregionen har gymnasieungdomar chansen att få lära sig om olika yrken. Syftet med praktiken är att bli intresserad av ett yrke att arbeta med i framtiden. Som feriepraktikant får man prova på olika praktikuppgifter, utifrån deras intressen och förmåga. Feriepraktikplatserna finns bl.a. inom hälso- och sjukvård samt tandvård. 4 Lokalt perspektiv 4.1 Marknadsföring För att öka kunskapen och möjligheten för yrken inom vård- och omsorgsutbildningarna, finns samverkan mellan arbetsgivare och utbildare som bl.a. innebär besök i grundskolan årskurs åtta, öppet husdagar samt gymnasiemässan. Information skickas även hem till samtliga elever i årskurs 9, i Alingsås. Vuxnas lärande annonserar kontinuerligt i dagspress och på Vuxnas lärandes hemsida. I samband med kursansökan ordnas öppethuskvällar då omvårdnadsutbildningen presenteras. Inför rekryteringsbehovet av personal med rätt kompetens krävs ytterligare samarbete vad gäller framtida marknadsföringsinsatser. 4.2 Omvärldsbevakning Kommunen genomför årligen en förvaltningsövergripande omvärldsbevakning där representanter från kommunens samtliga verksamheter deltar. Omvärldsbevakningen är en del av kommunens styrmodell och långtidsplanering. Omvärldsbevakningen är en förutsättning för att få till stånd kompetensutvecklingsinsatser som utgår ifrån medarbetarnas behov utifrån verksamhetens krav. 17

29 VO-College Alingsås Alingsås lasarett upprättar årsvis en femårig kompetensförsörjningsplan där kompetensutvecklingsinsatser tas till vara. Både arbetsgivare och utbildningsanordnare skall hålla sig väl uppdaterade på förändringar i omvärlden och aktuella händelser som påverkar området såsom information från SKL, Socialstyrelsen, Skolverket och regeringen. Pedagogerna inom vård- och omsorgsområdet gör kontinuerlig omvärldsbevakning i sina respektive ämnen. Den lokala styrgruppen för VO-College kommer att ha omvärldsbevakning som en stående punkt på dagordningen för att sprida kunskap mellan verksamheterna på bästa sätt. Vidare är GR VO-Collegerådets arbete är viktigt att bevaka i denna del. 4.3 Genusperspektiv I Alingsås kommun har kommunfullmäktige har antagit en riktlinje för arbetet med jämställdhet och mångfald. Kommunfullmäktige antog 2010 riktlinjer för kränkande särbehandling och trakasserier. Riktlinjen ligger till grund för förvaltningarnas arbete. Förvaltningarna tar var tredje år fram en jämställdhetsplan som också kan innehålla åtgärder för att främja mångfald. I medarbetarenkäten finns i utvärderingssyfte, ett avsnitt om jämställdhet och mångfald. Alingsås lasarett innehar en likabehandlingsplan och handlingsplan för genomförande. För vårdverksamheter i vårdval i Västra Götaland gäller Västra Götalandsregionens jämställdhetspolicy. Det övergripande målet för hälso- och sjukvården i Västra Götaland är en god och jämlik hälsa för hela befolkningen, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder och ekonomiska förutsättningar. Hög kvalitet, god tillgänglighet, bra bemötande och valfrihet ska känneteckna hälso- och sjukvården i Västra Götaland. Alla har rätt till en god hälso- och sjukvård efter behov. Patientens delaktighet och medbestämmande i vård och behandling är en självklarhet. 4.4 Mångfald Mångfald innebär att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder Undervisningen ska ge de studerande kunskap för att få en grund att stå på där de har en förståelse för mångfalden både mot sina studerandekamrater, framtida kollegor och i bemötande av vårdtagare. Målet är att ge de studerande en etisk medvetenhet som ger dem en ödmjukhet och beredskap inför mångfalden. För ungdomar och vuxna lyfts detta särskilt fram i kursen Etik och människans livsvillkor, där de bland annat ges förutsättningar att utveckla kunskaper om olika kulturer och livsåskådningar samt om hur människor påverkas av sin kultur samt förmåga att kommunicera med och bemöta människor i olika sociala och kulturella sammanhang. I läroplanen (SKOLFS 2011:144) framgår att alla utbildningar ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Detta ska genomsyra alla ämnen och kurser, oavsett program. För Alströmergymnasiet och vuxenutbildningen finns vardera en likabehandlingsplan med en handlingsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som utgår från diskrimineringslagen, skollagen och läroplanen. Denna 18

30 VO-College Alingsås handlingsplan ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Varje år genomförs en studerandeenkät där frågor om likabehandlingsplanen tas upp. Svaren ligger sedan till grund för den årliga revideringen som görs och en ny handlingsplan tas fram. Alingsås lasarett innehar en likabehandlingsplan och handlingsplan för genomförande. 5 Infrastruktur för utbildningen Som tidigare nämnts finns två utbildningsaktörer inom VO-College Alingsås, Alströmergymnasiet och Vuxnas lärande, vilka båda är organiserade inom Utbildningsförvaltningen. De erbjuder utbildning inom vård- och omsorg för ungdomar och vuxna. 5.1 Ungdomsutbildning Vård- och omsorgsprogrammet, som är ett yrkesprogram, syftar till att eleverna ska utveckla de kunskaper och färdigheter som krävs för att vara anställningsbara för arbete i verksamheter inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Programmet ger också de elever som önskar möjlighet att läsa de kurser som krävs för högskolebehörighet till utbildningar som till exempel sjuksköterska, socionom, sjukgymnast, psykolog, polis eller för arbete inom räddningstjänsten. Målgrupp för utbildningen är ungdomar boende i Göteborgsregionen. Utbildningen är till största delen gemensam och sammanhållen men med en valbar fördjupning eller intresseinriktning i åk 3 mot områdena sjukvård, arbete för människor med funktionsnedsättning och programfördjupning med högskolebehörighet. De gymnasiegemensamma ämnena löper under hela utbildningstiden men med minskning i antal timmar/poäng under tredje läsåret, då karaktärsämnen får ett större utrymme. 5.2 Vuxnas lärande Vuxnas lärande erbjuder genom den kommunala vuxenutbildningen kurser som motsvarar karaktärsämneskurserna inom gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram. Tillsammans med fördjupningskurser inom akutsjukvård, äldres hälsa och livskvalitet, specialpedagogik samt psykiatri kan de studerande få ett kurspaket omfattande 1350 poäng och vara anställningsbara för arbete inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. För att kunna erbjuda individuella lösningar och en ökad flexibilitet läses alla kurser fristående från varandra. Kurslängd och antalet arbetspass anpassas efter kursens svårighetsgrad. Från och med januari 2014 kommer paketet att omfatta 1500 poäng. Utbildningar som erbjuds riktar sig såväl till de som inte har tidigare erfarenhet av vårdarbete och de som har erfarenhet från vården men saknar formell kompetens. Kurser i vård- och omsorg ges i kommunal regi och finns tillgängligt att söka för invånarna i Alingsås. Kursstarter görs vår och höst. Inom enheten för Vuxnas lärande finns lärcenter Campus Alingsås. Campus förmedlar utbildningar inom högre utbildning främst i flexibla former samt kompetensutveckling och uppdragsutbildning för redan anställda. Campus är en resurs för det livslånga lärandet och genom den helhet av infrastruktur som finns i Vuxnas lärande, ges möjligheter att kunna delta i utbildning från gymnasial nivå samt underlätta för studerande att gå vidare till högre studier. 19

31 VO-College Alingsås 5.3 Samverkan med universitet, högskolor och yrkeshögskolan Genom Vuxnas lärande och Campus Alingsås finns samverkan med högskolor och universitet samt utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan. Inom vård- och omsorgsområdet har samarbete funnits med Högskolan i Borås som i Alingsås har erbjudit kursen Handledning i det vårdande sammanhanget om 7,5 hp samt med Karlstad universitet och Tandhygenistprogrammet. På Campus erbjuds också en öppen studerandemiljö för studerande vid olika vårdutbildningar på eftergymnasial nivå. Vård och äldreomsorgsförvaltningen har sedan 2008 en kommunal utbildningsenhet inom vård och äldreomsorgen, KUVO Alingsås i samarbete med Högskolan i Borås. Utbildningsenheten är uppbyggd enligt Västra Götalands övergripande handledningsmodell. I kommunen finns en huvudhandledare anställd på 50 % och 15 högskoleutbildade bashandledare. Syftet med utbildningsenheten är att främja ökad integrering mellan teori och praktik, arbeta utifrån ett medvetet vårdteoretiskt synsätt, skapa struktur för handledning/reflektion, främja evidensbaserad vård genom att stödja samt bedriva och implementera forskning. Utbildningsenheten tar årligen emot 48 studenter från sjuksköterskeprogrammet. 5.4 Kompetensutveckling för redan anställda Under 2012/2013 har personal inom Vård- och äldreomsorgsförvaltningen genomgått en utbildning med möjlighet till validering av kurser, vilket skett i samverkan med enheten för Vuxnas lärande. Tidigare har uppdragsutbildning erbjudits personal inom demens och stroke. Genom samverkansarbete skapar VO-College förutsättningar för kompetensutveckling för redan anställd personal. Detta sker genom ett ökat samarbete mellan verksamhet och utbildningsanordnare där informationsflödet är central faktor. 6 Hälsoperspektiv Vision Västra Götaland det goda Livet är den gemensamma utgångspunkten för hur Västra Götaland ska utvecklas för att vara en attraktiv region att bo och verka i. Visionen om det goda livet beskriver vad ett gott liv innebär för invånarna i Västra Götaland. Vägen dit förutsätter en hållbar utveckling i tre dimensioner den ekonomiska, den ekologiska och den sociala. Visionen har tagits fram gemensamt av Västra Götalandsregionen och kommunerna genom de fyra kommunförbunden Fyrbodal, Göteborgsregionen, Sjuhärad och Skaraborg samt representanter för högskolor, universitet, näringslivets och arbetsmarknadens organisationer, statliga organ med flera. Arbetsgivare och utbildare som skall ingå i VO-College arbetar redan nu med friskvård för att påverka de livsstilsfaktorer som gör att personalen får en bra arbetsmiljö och en hög frisknärvaro. Resultatet av dessa insatser mäts genom medarbetarenkäter och studerandeenkäter. Alingsås kommun har i samverkan med Västra Götalandsregionen varit drivit i projektet Motverka onödig ohälsa som syftar till att skapa nya möjligheter för barn och unga vuxna med funktionsnedsättning att vara delaktiga i fritidsaktiviteter. Bakgrunden till projektet är folkhälsoinstitutets rapport från 2008 som visar att självupplevd ohälsa är mer än tio gånger vanligare bland personer med funktionsnedsättning än bland övriga befolkningen. Projektet avslutades vårterminen Kommunen har också en folkhälsostrateg anställd som arbetar 20

32 VO-College Alingsås mot VGR:s folkhälsomål och de nationella målen. Folkhälsomålen kommuniceras som en naturlig del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. 6.1 Hälsoperspektiv inom utbildning Målet är att eleven/ studerande, vid avslutad utbildning, ska ha god kännedom om människans sociala, psykologiska och fysiska hälsa. Eleven/ studerande ska kunna koppla det till den betydelse det har för de vårdtagare som de professionellt ska arbeta med i sitt framtida yrke. Inom såväl ungdomsutbildning som i vuxenutbildningen ingår ergonomi, förflyttningsteknik och hjälpmedel som återkommande moment i flera kurser. Föreläsningar om kost både vad gäller äldre i omsorgen och de studerandes del, ges också i flera kurser. Övergripande utbildning inom hälsoperspektivet erhåller eleverna på ungdomsgymnasiet bland annat genom kurserna hälsopedagogik, människans säkerhet och naturkunskap. Alströmergymnasiets lokaler inrymmer en idrottshall där de studerande har 100 timmar idrott fördelade på två läsår. Dessutom har eleverna möjlighet att inom ramen för individuella val få ytterligare 100 timmar idrottsutbildning. Utöver detta anordnas friluftsdagar ett par dagar per läsår under hela utbildningen. Vidare finns det en skolmatsal som serverar lunch till eleverna. Utöver detta finns elevkafé. I Utbildningens hus finns ett kafé och Alströmerskolans restaurangskola där de studerande kan köpa sin lunch. I huset finns också tillgång till kylskåp och mikrovågsugnar för de som önskar ta med egen lunch. 6.2 Hälsoperspektiv hos arbetsgivare I Alingsås kommun utgår hälso- och arbetsmiljöarbetet från en övergripande struktur och finns formulerad i en gemensam personalpolicy. I denna framgår att alla medarbetare och ledare tillsammans har ansvar för en god arbetsmiljö. Cheferna arbetar utifrån ett hälsofrämjande ledarskap, vilket innebär både att arbeta med att engagera medarbetarna i ökad fysisk aktivitet men också verka för en god psykosocial arbetsmiljö. Den enskilde har också ett stort ansvar för sitt eget välbefinnande. Hälsofrågor finns med som en punkt på utvecklingssamtal och vid behov görs en handlingsplan. Vidare finns det en förvaltningsövergripande arbetsgrupp, AG hälsa, som har uppdraget att definiera de faktorer som påverkar sjuktalen för att bättre kunna rikta åtgärder till förbättringar av arbetsmiljön. Alla anställda i Alingsås kommun har tillgång till personalvårdsstöd. Stödet innebär tillgång till professionell hjälp inom flera områden såsom juridik, ekonomi, psykologi och hälsa. Härutöver utgår en årlig friskvårdspeng till medarbetare. Uppföljningen görs genom medarbetarenkäter där medarbetarna får besvara frågor om kränkande särbehandling. Alingsås lasarett är ett s.k. hälsofrämjande sjukhus vilket innebär att de arbetar aktivt för att hjälpa patienter, personal och befolkningen i närområdet att uppnå en mer hälsofrämjande livsstil. Sedan 2007 är lasarettet medlem i det internationella nätverket för hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, HSF-nätverket. Sjukhuset är rökfritt sedan flera år. VG Primärvård är, genom Västra Götalandsregionen, ansluten till Nätverket Hälsofrämjande Sjukvård (HFS). Nätverkets vision är att skapa effektivare hälso- och sjukvård genom en 21

33 VO-College Alingsås tydligare målinriktning mot förbättrad hälsa för patienter, medarbetare och befolkning. Arbetet bygger på fyra perspektiv vilka är patientens, befolkningens, medarbetarens samt styr- och ledningsperspektivet. 7 Kreativ och stimulerande arbets- och lärmiljö Såväl Alströmergymnasiet som vuxenutbildningens pedagogiska personal har under läsåren 2010/2011 och 2011/2012 deltagit i socialfondsprojektet GRowth. Syftet är att undervisningen skall genomsyras av det entreprenöriella lärandet, en metod som skapar engagerade individer och stimulerar till kreativitet och företagsamhet både privat och i skolan. Under läsåret 2012/2013 genomfördes på gymnasiet projektet Drop outs, vars syfte var att förbättra elevernas lärmiljö genom användandet av digitala resurser i klassrummet. Ungdomsgymnasiet Vård- och omsorgsprogrammet för ungdomar finns i huvudbyggnaden på Alströmergymnasiet, där eleverna har en egen hemvist. Här finns också ett metodrum för att öva praktiska arbetsuppgifter såsom ex. venprovtagning, kateterisering och förflyttningsteknik. Eleverna har tillgång till var sin egen dator. I skolbiblioteket finns god tillgång av tidskrifter och litteratur samt vid behov hjälp av biblioteksassistent. Lektionssalarna är utrustade med projektor för presentationer, filmvisning etc. Vuxnas lärande Utbildningslokalerna för Vuxnas lärande finns i Utbildningens hus i centrala Alingsås. Samtliga lokaler är modernt utrustade och för kurser där praktiska moment ingår finns ett väl fungerande metodrum. I huset finns ett lokalt nätverk och samtliga studerande får en inloggning för egna datorer eller något dator i våra datamiljöer. Tillgänglighet är viktigt då flera av de vuxenstuderande arbetar hemifrån via datorer. 8 Lärformer och arbetssätt 8.1 Erfarenhetsutbyte mellan utbildningsanordnare och arbetsliv Samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare sker i dag främst inom ramen för programrådet där information och erfarenheter utbyts. Inom de grundutbildningar som finns inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen finns en etablerad dialog och nära samarbete med arbetslivet lokalt och sker kontinuerligt genom samverkan kring APL-placeringar. Övergripande sker kunskapsutbyte och kompetensöverföring genom lärande vid kontaktbesök på arbetsplatser under elevernas/ studerandes APL-perioder. Inom hälso- och sjukvårdsområdet anordnas handledarträffar två gånger per läsår där handledare samt APL-ansvariga vård- och omsorgslärare, möts för att diskutera aktuella APL-frågor. 8.2 Studerandeinflytande Ungdomsgymnasiet Elevinflytande sker genom regelbundna enkäter, klassråd, programmöten, skolkonferenser och programråd. Protokollen går till rektor som återkopplar elevernas synpunkter. Diskussion kring planering samt arbets- och provformer i de olika ämnena. 22

34 VO-College Alingsås Vuxnas lärande Vid det inledande välkomstsamtalet diskuteras olika inlärningsstrategier och arbetsformer. I den individuella studieplanen beslutas vilken arbetsform som är lämpligast både när det gäller studier, redovisningar och examination. Programråd och enkäter finns även här som en del i elevinflytandet. 8.3 Lagarbete, ämnesintegration och flexibilitet Ungdomsgymnasiet Inför läsåret 2013/2014 planeras verksamheten omfatta två lärartjänster i karaktärsämnen, och därutöver en lärare i gymnasiegemensamma ämnen och individuella val. Ämnessamverkan sker på olika sätt. Ansvarig lärare för ett flertal karaktärsämnen i en klass samverkar över ämnesgränser genom att arbeta med teman. Samverkan sker också mellan olika lärare och ämnen inom en klass men också över klass- och programgränser. Ett exempel är samverkan mellan Vård- och omsorgsprogrammet samt El- och energiprogrammet för undervisning i HLR och elementär ellära. Samverkan mellan lärare och ämnen i arbetslaget är väl utvecklat på programmet men vår förhoppning är en mer systematisk samverkan mellan lärare i gymnasiegemensamma ämnen och karaktärsämnen med minst ett gemensamt tema/projekt per termin. Dagarna för eleverna är sammanhållna med kortare lektionspass av gymnasiegemensamma ämnen som varvas med längre karaktärsämnespass. Dessa längre arbetspass möjliggör studiebesök, besök av resurspersoner/föreläsare, tid för reflektion och diskussioner etc. Utbildningen skall ta hänsyn till elevernas olika inlärningsstilar, genom att till exempel erbjuda muntliga och skriftliga och praktiska examinationsformer och genom att verksamhetsförlägga vissa kursmål. På skolan finns två specialpedagoger för elever som har behov av extra stöd och hjälp. Enligt skollagen skall all utbildning vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Så sker även på Alströmergymnasiet. Vuxnas lärande Arbetslaget består av tre behöriga vårdlärare. Studerande på vuxenutbildningen går sammanhållna dagar där lärarledda lektioner varvas med handledning, grupparbeten, seminarier etc. Genom det individanpassande lärandet går pågår flera kurser samtidigt, vilket medför att lärarna undervisar i alla ämnen inom utbildningen. Detta skapar förutsättningar för att koppla ihop ämnesområden inom olika kurser och att skapa relevanta fallbeskrivningar. Studerande vid vuxenutbildningen har en individuell studieplan där kurserna planeras. Den studerande kan inom ramen för kurslängd och kursupplägg påverka sina studier genom de flexibla former för studierna, vilket ger inflytande över den egna studiesituationen, delta vid föreläsningar, läsa hemma eller få stöd vid studieverksamhetstid. Kommunikation och dialog mellan lärare och studerande sker via lärplattformen Sakai. Vidare finns möjlighet till handledning vid såväl enskilda studier som vid grupparbete. Handledning kan ske via mail samt fysiskt möte. I studieverkstaden arbetar de studerande med sitt ämne självständigt, men har tillgång till lärare för frågor. Då de studerande behöver visa sin kunskap utifrån centrala styrdokument, 23

35 VO-College Alingsås krävs närvaro i vissa fall. Särskild handledning erbjuds de studerande som, av olika anledningar, har bestod av extra stöd. Tidigare erfarenhet och utbildning kan leda till validering och prövning vilket kan förkorta studietiden. Samtliga kurser avslutas med en skriftlig kursutvärdering, efter avslutad utbildning görs en utvärdering av hela utbildningen. Båda dessa ligger till grund för det kontinuerliga utvecklingsarbetet. Examination anpassas till individens förutsättningar vilket innebär att den studerande själv kan vara med och välja former för detta. Det innebär att examination sker både skriftlig och muntligt. Formativ bedömning tillämpas och att lärare, vid tveksamheter, rättar varandras tentamensuppgifter. 8.4 Validering Validering av gymnasiekurser inom vård och omsorgsområdet sker vid Vuxnas lärande. Om validering är aktuellt erbjuder läraren ett möte med studerande som följer upp den inledande kartläggningen för att kunna avgöra om personen ifråga har valideringsbar kompetens. Härefter upprättas en studieplan där det framgår vilka kurser som ska valideras. De kurser eller kursmoment som inte kunnat valideras studerar deltagaren på egen hand enligt en studieplan som upprättas tillsammans undervisande lärare. Eventuella praktiska moment som inte är godkända prövas tillsammans med lärare i skolans metodrum. Valideringen görs av arbetslagets lärare. Den består av intervjuer och skriftliga redovisningar. Härutöver har Vuxnas lärande i samarbete med Vård- och omsorgsförvaltningen arbetat med validering samt efterföljande vård- och omsorgsutbildning för befintlig personal. Detta samarbete har skett inom ramen för ett ESF- projektet Validering i äldreomsorg och socialtjänst (VÄS) under perioden juni 2012 till augusti Valideringen gjordes i detta projekt enligt Meriteas modell för validering. I korthet går metoden ut på att deltagaren under en period av sju veckor strukturerat gå igenom vad och hur mycket av gymnasieskolans kurser som deltagaren ska validera och därmed få betyg i. Valideringen görs av en behörig lärare och av en valideringshandledare på den arbetsplats som validanden gör sin praktik. Valideringshandledaren har fått en utbildning för att klara av uppdraget vilket kan ses som en karriärutveckling. Modellen innebär att det blir ett flexibelt lärande till skillnad från ett lärande i klassrumsmiljö med lärarledda lektioner enligt ett fastlagt veckoschema. På valideringsarbetsplatsen får validanden följa sin handledare i så hög grad som möjligt. Studiematerial utformas och innehåller övningar där teorin testas i praktiken. Det skapar andra förutsättningar för inlärningen. Det kan också innebära ett reflekterande tillsammans med kollegor. Valideringshandledare och lärare har stöd i en pedagogisk modell och har tillgång till verktyg som de lätt kan använda sig av för att kunna validera vilka kurser validanden med sin arbetslivserfarenhet och tidigare studier kan tillgodogöra sig. Myndigheten för yrkeshögskolan har regeringens uppdrag att samordna och stödja en nationell struktur för validering. I augusti 2012 antogs kriterier och riktlinjer för validering för reell kompetens. Vidare har genom det nationella kompetensplattformsarbetet i Västra Götalandsregionen bildats en regional stödstruktur för validering genom Validering Väst som har i uppdrag att tillsammans med Meritea och med medverkan av kommunalförbunden, redovisa hur en gemensam stödplattform för valideringsverksamhet kan utvecklas. 24

36 VO-College Alingsås Målet är att med ovan nämnda riktlinjer och kompetensplattformsarbete, fortsätta utveckla och integrera kvalitetssäkrade metoder och arbetssätt för validering. Detta utifrån det valideringsarbete som har gjorts i projektet VÄS under 2012/ Lärande i arbete 9.1 Arbetsplatsförlagt lärande Ett samverkansavtal har upprättats med GR-regionens 13 medlemskommuner som reglerar arbetsplatsförlagt lärande (APL) för vårdutbildning inom gymnasieskola och vuxenutbildning. Varje huvudman åtar sig att genomföra arbetsplatsförlagt lärande med hög kvalité för vårdutbildningar inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. APL syftar till att omsätta de teoretiska kunskaperna i praktiken med patienten i fokus. APL ska ge eleverna / studerande en insikt i hur verksamheten är uppbyggd samt framhålla vilka kunskaper och färdigheter de behöver för en yrkesverksam framtid. Här gynnas inte bara ämneskunskaper, utan eleven /studeranden får även sätta sig in i lagar och regler som ligger till grund för verksamheten. De erfarenheter, frågeställningar och reflektioner som uppstår, följs upp när de återvänder till skolan. Ungdomsgymnasiet Den teoretiska delen av utbildningen varvas regelbundet med APL-perioder (minst tre veckor) inom olika verksamheter och kopplade till ämnesmål. Tidigt under åk 1 gör eleverna fältstudier under 2 veckor inom äldreomsorgen för att upptäcka om programvalet var det rätta eller inte. Under dessa veckor skaffar eleverna också värdefull kunskap och förståelse för den skolförlagda delen av undervisningen. APL är ett mycket viktigt inslag i utbildningen och utgör 19 veckor av den totala studietiden. Därtill kommer 2 veckor fältstudier och ett flertal studiebesök. Vuxnas lärande För att nå kursmålen innehåller utbildningen tre APL-perioder. Studerandes APL anpassas efter tidigare erfarenheter från arbetslivet. De studerande som saknar erfarenhet från vårdoch äldreomsorg eller socialomsorg gör sina båda första APL-perioder inom dessa områden. Inriktningen på den tredje APL-perioden beror på den studerandes individuella val. De praktiska delarna av kursen genomförs under 8-12 APL-veckor. Antalet veckor beror på den studerandes kursval. Hela kurser eller delar av kurser kan valideras, denna utförs av egna lärare. Antalet manliga studeranden har ökat och totalt slutför ca 45 studerande sin utbildning varje år. 9.2 Handledning Utbildningsförvaltningen har sedan år 2001, erbjudit handledarutbildning tidigare med kurs Handledning, 100 poäng (Gy2000). Från vårterminen 2013 erbjuds kurs Vårdpedagogik och handledning, 100 poäng (Gy2011). Målet med handledarutbildningen är att personalen utvecklar sin förmåga att handleda de studerande under det arbetsplatsförlagda lärandet, APL. Utbildningen anordnas en till två gånger per läsår beroende på verksamhetens önskemål och behov. Diskussioner och planering sker i programråd. Enligt ett beslut i GR VO-College ska handledarutbildning för handledare inom vård- och omsorg motsvara det innehåll som finns i 100-poängskursen med fokus på handledning inom vård- och omsorg enligt GY

37 VO-College Alingsås GR VO-College följer också utvecklingen av en nationell handledarutbildning på Skolverket. Handledarutbildning erbjuds för personal inom såväl Västra Götalandsregionens verksamheter (vårdverksamheter i Västra Götalandsregionens primärvård och Alingsås lasarett) samt kommunens vård- och omsorgsverksamheter samt funktionshinder. Handledarutbildningen omfattar nio heldagar och är utspridd på veckor. När den avslutas erhåller deltagarna ett betyg i den gymnasiala kursen vårdpedagogik och handledning (100 poäng). Utbildningen följer ämnesplanen för den angivna kursen. Handledarutbildning är ytterligare ett exempel på samarbete mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare i VO-College Alingsås. Gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram och vuxenutbildningen samverkar genom att tillsammans planera, organisera, genomföra och utvärdera handledarutbildning för personal inom hälso- och sjukvård (inom Alingsås och Lerums kommun) och för vård- och omsorgspersonal inom Alingsås kommun. Utbildningen vänder sig till vårdpersonal med omvårdnadsprogrammet eller motsvarande som grund. Utbildningsanordnare ansvarar för lokaler, litteratur och lärarresurser. Verksamheten ansvarar själva för vikariekostnader. Från och med 2003 har ca 220 handledare utbildats. Flertalet av dessa har sin anställning inom hälso- och sjukvård. Under de senaste åren har andelen personal från socialtjänstens verksamhetsområde ökat. Alingsås kommun, Alingsås lasarett och vårdverksamheter i Västra Götalandsregionens vårdval är med och delar på ca 20 utbildningsplatser. Antalet utbildade handledare hos arbetsgivare framgår i nedan tabell. Antal handledare Antal utbildade handledare Behov av handledarutbildning Vård och äldreomsorgsförvaltningen Socialförvaltningen Alingsås lasarett Vårdverksamheter i Västra Götalandsregionens primärvård 11 9 Enstaka Avtal gällande regional samverkan (RGS) avseende den verksamhetsförlagda utbildningen på grund och avancerad nivå finns mellan Västragötalandsregionen (VGR) och följande lärosäte: Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Högskolan Väst och Högskolan Skövde. Studierektor på Studierektorsenhet primärvård har regelbundna terminsträffar med studentansvariga undersköterskor och följer, tillsammans med verksamhetschef, upp att god handledarkompetens och god lärmiljö kan erbjudas. 10 Kvalitetsarbete / uppföljning En grund för kvalitetsarbetet är att det sker systematiskt, dvs. att arbetet genomförs konsekvent och kontinuerligt. Ett systematiskt arbetssätt för den lokala styrgruppen att, utifrån våra mål, kontinuerligt planera och fastställa en handlingsplan, genomföra denna, följa upp och utvärdera samt härefter förbättra och utveckla arbetet. 26

38 VO-College Alingsås 10.1 Uppföljning av uppsatta mål inom VO-College Alingsås Den lokala styrgruppen ansvarar för kontinuerlig kvalitetssäkring, uppföljning och utvärdering av kvalitetskriterier. För varje delmål skall en tydlig handlingsplan upprättas som redogör för vad som skall ske, när det skall ske samt vem som är ansvarig (se punkt 2.5). En verksamhetsberättelse skall årligen upprättas där varje mål, delmål och måluppfyllelse beskrivs och analyseras. Verksamhetsberättelsen lämnas in till GR VO-College. De uppställda målen för VO-College Alingsås skall, vid behov, revideras i verksamhetsberättelsen. Samverkansavtal och APL-avtal skall årligen utvärderas för att säkerställa att berörda parter följer det avtalet avser. Representanter från lokala styrgruppen presenterar årligen verksamhetsberättelsen för programrådet. 11 Avtal 11.1 Regionala avtal VO-College Alingsås utgår från de avtal som finns inom Vård- och omsorgscollege Göteborgsregionen. Överenskommelse om APU på delregional nivå (Södra Älvsborg), dnr :P100 samt tillägg till överenskommelse, dnr. RS , kan visas upp vid certifieringsbesök Lokala avtal Samverkansavtal, bilaga 1 Avtal om APL, bilaga 2 27

39 Bilaga 1 Samverkansavtal Vård- och omsorgscollege Alingsås

40 1. Bakgrund Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare inom vård- och omsorgskedjan inklusive stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning. I VO-College Alingsås samverkar Alingsås kommun, Västra Götalandsregionen och Kommunal Alingsås. I samverkan mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare tydliggörs ansvaret att förse verksamheterna inom vård- och omsorgskedjan och verksamheterna som ger stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning i Alingsås, med välutbildad personal för att gemensamt möta framtida krav och utmaningar om god och säker vård och omsorg till invånarna. Arbetet kvalitetssäkras via detta samverkansavtal genom den lokala styrgruppen för VO- College, där arbetsgivarna innehar majoriteten. Västra Götalandsregionens Hälso- och sjukvårdsavdelning är beställare för den primärvård som ges av vårdverksamheter, både offentliga och privata, som utför vård enligt regionens vårdval. Vårdverksamheterna fullgör skyldigheter i enlighet med vid varje tidpunkt gällande Krav- och kvalitetsbok för vårdval. Av denna framgår att vårdverksamheterna ska ta emot studerande på verksamhetsförlagd utbildning (VFU) arbetsplatsförlagd utbildning (APU) och arbetsplatsförlagt lärande (APL). 2. Avtalsparter Avtalets parter utgörs av: Alingsås kommun, Vård- och äldreomsorgsförvaltningen. Alingsås kommun, Socialförvaltningen. Alingsås kommun, Utbildningsförvaltningen. Västra Götalandsregionens Hälso- och sjukvårdsavdelning. Alingsås lasarett. 3 Syfte och mål VO-College Alingsås syfte med detta samverkansavtal är enligt följande. Syftet är att kunna ge bästa möjliga förutsättningar till livskvalité för de människor som är i behov av vård och omsorg samt stöd och service. Vi vill få medarbetare med rätt kompetens som kan ge god och säker vård och omsorg till invånarna. Genom samverkan ska attraktionen för vård- och omsorgsyrken öka möjligheten att bli anställd efter utbildning samt att utvecklas inom yrket och känna yrkesstolthet. Under den tid certifieringen gäller ska VO-College utgöra en kvalitetssäkrad samverkansorganisation som arbetar utifrån uppställda kriterier i den lokala ansökan. Lokal styrgrupp VO-College kommer att ta ett särskilt ansvar för att målsättningar nås, planerade aktiviteter genomförs och utvärdering sker. 1

41 VO-College Alingsås mål är att, i samverkan mellan utbildningsanordnarna och arbetsgivare: 1. attrahera ungdomar och vuxna att utbilda sig inom vård- och omsorgsyrken, 2. skapa en modern och kvalitetssäkrad utbildning inom vård- och omsorgsområdet som svarar upp mot arbetsmarknadens behov av kompetens över tid, 3. öka andelen kompetenta handledare, 4. vara attraktiv arbetsgivare, 5. använda tillgängliga resurser på ett smart sätt, för ömsesidig kompetensöverföring samt för att öka effektviten. En handlingsplan skall upprättas av den lokala styrgruppen för VO-College och arbetsgrupper skall tillsättas. Kontinuerlig avstämning skall ske och i den årliga verksamhetsberättelsen skall mål och delmål utvärderas och eventuellt revideras. 4. Samverkan Avtalsparterna är överens om att VO-College Alingsås skall ha följande samverkansform: Lokal styrgrupp VO-College I den lokala styrgruppen ingår totalt 8-10 personer från fackliga organisationer, arbetsgivarsidan och utbildningssidan. Arbetsgivarna är i majoritet. Deltagande personer i den lokala styrgruppen motsvarar den funktion som strategiskt arbetar med kompetensförsörjningsfrågor inom respektive förvaltning. Representant för utbildningsanordnare bör ha mandat att fatta beslut om utbildningsinnehåll. Den lokala styrgruppen för VO-College har en verkställande funktion och arbetar på uppdrag från förvaltningschefsgruppen enligt delegationsordning. Förvaltningschefsgruppen ska se till att beslutade mål i ansökan genomförs. Den lokala styrgruppen för VO-College träffas fyra gånger per år och kommer rent organisatoriskt ligga i samband med programrådets möten. Lokal styrgrupp för VO-College ansvarar för att: - sammanställa en årlig handlingsplan som beskriver det arbete som planeras genomföras under det kommande året för att nå de uppsatta målen, - systematiskt arbeta för att handlingsplanen verkställs, följa upp angivna mål samt föreslå förbättringsåtgärder, - bidra med två representanter i GR VO-Collegerådet (regionalt VO-College), - sammanställa en kvalitetsredovisning (lägesrapport) gällande de lokala kvalitets- och uppföljningsarbetet till GR VO-Collegerådet, - vid behov ge specifika uppdrag åt arbetsgrupper under en begränsad tid i samverkan med deltagande parter samt - arbeta mot förvaltningschefsgrupp, programråd och tillfälliga arbetsgrupper. Vid behov lyfta frågor till Närvårdssamverkan. Förvaltningschefsgrupp Förvaltningschefsgruppen består av förvaltningschefer från Vård- och äldreomsorgsförvaltningen, Socialförvaltningen, Utbildningsförvaltningen samt Alingsås lasarett. Förvaltningschefsgruppen godkänner den handlingsplan som lokala styrgruppen för VO-College årligen tar fram och som innehåller en beskrivning av hur målen ska nås. 2

42 Gruppen beslutar om resurser och eventuella medel till den lokala styrgruppen för VO- College, för att nå målen. Samtliga parter i förvaltningschefsgruppen är ansvariga för att fatta beslut om att medverka och samverka i aktuella delaktiviteter utifrån sin egen verksamhet. Arbetsgrupper Tillfälliga arbetsgrupper definierade av den lokala styrgruppen för VO-College arbetar med specifika uppdrag under en begränsad tid, ex. marknadsföring. 5. Avtalstid Avtalet avser samverkan från och med certifieringsdatum 2014 och tre år framåt under den tid GR VO-College certifiering gäller. Diskussioner angående förlängning av avtalet skall påbörjas mellan parterna senast sex månader före avtalets utgång. 6. Förändringar inom samverkansavtalet Om förändringar sker under avtalsperioden som har betydelse för samverkan ska parterna informeras om detta. Fler fackliga organisationer, privata vårdgivare och utbildningsanordnare erbjuds att ingå i avtalet om de så önskar. Nya vårdgivare eller utbildningsanordnare kan ges tillträde som part inom VO-college Alingsås efter samråd och konsensusbeslut av avtalsparterna. Tillägg till avtalet ska då göras. En förutsättning för inträde är att vårdgivaren ställer sig bakom det upprättade samverkansavtalet och APL-avtalet. En ny utbildningsanordnare ansöker om och genomgår en certifiering först, för att därefter kunna ansluta sig till VO-College Alingsås. 7. Undertecknande av avtal Detta avtal är upprättat och undertecknat av parterna i var sitt likalydande exemplar. Parterna har tagit ett exemplar vardera. Alingsås kommun Utbildningsförvaltningen Datum Ingela Andersson tf. förvaltningschef 3

43 Alingsås kommun Vård- och äldreomsorgsförvaltningen Datum Catharina Johansson Förvaltningschef Alingsås kommun Socialförvaltningen Datum Susanne Åhman Förvaltningschef Alingsås Lasarett Datum Hans Holmberg Sjukhusdirektör Hälso- och sjukvårdsavdelningen Västra Götaland Datum Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör 4

44 Bilaga 2 Avtal avseende arbetsplatsförlagt lärande (APL) Vård- och omsorgscollege Alingsås

45 1. Avtalsparter Arbetsgivare Alingsås kommun, Vård- och äldreomsorgsförvaltningen Alingsås kommun, Socialförvaltningen Alingsås lasarett Utbildare: Alingsås kommun, Utbildningsförvaltningen 2. Bakgrund Vård- och omsorgscollege är en samverkansform mellan utbildare, fackliga representanter och arbetsliv inom vård- och omsorg på nationell, regional och lokal nivå. Parterna i detta avtal har ett gemensamt intresse av att samverka i ett lokalt VO-College i syftet att kunna ge bästa möjliga förutsättningar till livskvalité för de människor som är i behov av vård och omsorg samt stöd och service. Vi vill få medarbetare med rätt kompetens som kan ge god och säker vård och omsorg till invånarna. Genom samverkan ska attraktionen för vård- och omsorgsyrken öka möjligheten att bli anställd efter utbildning samt att utvecklas inom yrket och känna yrkesstolthet. Västra Götalandsregionens Hälso- och sjukvårdsavdelning ingår ej i detta avtal då Överenskommelse om APU är tecknad på delregional nivå (Södra Älvsborg), dnr :P100 samt tillägg till överenskommelse, dnr. RS Avtalets omfattning Alingsås kommun och Alingsås lasarett förbinder sig att, i mån av plats, tillhandahålla APLplatser. Respektive utbildningsanordnare anger behovet av APL i antal elever per kalendervecka och delger detta till samordnande APL funktion som finns för Alingsås området. Samordnande APL-funktion för utbildningen framställer behovet till verksamheterna enligt följande tidsplan: för elev som skall erhålla utbildningsplats under höstterminen, anmäls behovet senast vecka 13, för elev som skall erhålla utbildningsplats under höstterminen, anmäls behovet senast vecka 40. Respektive förvaltning skall senast vecka 21 respektive vecka 46 lämna besked om var samt antal utbildningsplatser kommer att erhållas. I de fall utbildningsanordnare väljer att inte ta alla platser i bruk, skall detta meddelas snarast, dock senast två veckor före kursstart, till respektive verksamhet. I de fall som utbildningsanordnarnas behov av platser inte kan tillgodoses, är parterna överens om att eleverna på ungdomsgymnasiet skall vara en prioriterad grupp. 1

46 4. Kvalitetssäkring av handledning Den gemensamma målsättningen är att APL skall genomföras med handledarskap av hög kvalitet. Arbetsgivarna ansvarar för att varje arbetsplats som tar emot elever / studerande har en utsedd handledare. Alingsås lasarett och Alingsås kommun svarar för att den egna personalen ges möjlighet att genomgå den handledarutbildning som erfordras för att handleda de studerande på ett kvalitativt sätt. Utbildningsanordnaren ansvarar för att genomföra handledarutbildningar. Handledarutbildningen motsvarar kraven i den nationella kursen Vårdpedagogik och handledning 100 poäng. 5. Arbetsgivarens åtagande Arbetsgivare inom vård- och omsorg åtar sig: att svara för de kostnader gällande egen personal, material och utrustning som erfordras, att tillhandahålla arbetskläder och tillgång till omklädningsrum i samma utsträckning som för egen personal, att ombesörja och bestrida kostnaderna för försäkring av de studerande till skydd för tredje man. 6. Utbildningsanordnarens åtagande Utbildningsanordnare åtar sig att: utse en samordnare för APL med uppdrag att i nätverk inventera utbildningsbehovet av handledarkompetens samt utvärdera och kvalitetssäkra handledarutbildningarna, ansvarar för att eleven/studerande får minst ett besök på sin APL, ge erforderlig information om var i verksamheten APL kommer att förläggas, tillhandahålla lärare för samordning mellan teoretisk undervisning och APL och ta kostnaderna härför, för de studerande som är berättigande fri skollunch betala ersättning enligt gällande personalkostnadspris, informera och tillse att de studerande har erforderlig prevention så som vaccination, informera de studerande om tystnadsplikten, för de studerande teckna skolförsäkring gällande skoltid/verksamhetstid. 2

47 7. Arbetstider De arbetstider som gäller på den aktuella arbetsplatsen där APL ska bedrivas ska gälla för den enskilde studerande, dock med hänsyn tagen till arbetsmiljölagen. Utbildare och handledare kan i särskilda fall gemensamt besluta om avvikelse från bestämmelsen. 8. Samråd Regelbunden och kontinuerlig dialog sker i förvaltningschefsgrupp samt styrgrupp för lokalt VO-College. Parterna är överens om att i god tid informera varandra om planerade organisationsförändringar inom respektive huvudmans verksamhet, som kan komma att påverka behovet och tillgängligheten av APL-platser. 9. Utvärdering Parterna är överens om att genom studerande- och handledarutvärderingar årligen kvalitetssäkra den arbetsplatsförlagda utbildningen. Utvärderingar av upplevd kvalitet på varje APL-period ska göras med studerande i samband med att APL-perioden är slutförd. Utbildningsanordnarna ansvarar för att utvärderingarna genomförs, att de avidentifieras och att resultaten presenteras för styrgrupp för lokalt VO-college. Utbildningsanordnaren ansvarar för att redovisa en sammanställd bild över antal beställda och nyttjade APL-veckor för respektive utbildning. Sammanställningen skall redovisas för styrgrupp för lokalt VO-college, i slutet av varje termin. 10. Avtalstid Avtalet avser samverkan från och med certifieringsdatum 2014 och tre år framåt, under den tid certifiering från Föreningen Vård- och omsorgscollege gäller. Diskussioner angående förlängning av avtalet skall påbörjas mellan parterna senast sex månader före avtalets utgång. 11. Avvikelser i överenskommelsen Tvist i anledning av detta avtal löses genom dialog parterna emellan. 3

48 Alingsås kommun Utbildningsförvaltningen Datum Ingela Andersson tf. förvaltningschef Alingsås kommun Vård- och äldreomsorgsförvaltningen Datum Catharina Johansson Förvaltningschef Alingsås kommun Socialförvaltningen Datum Susanne Åhman Förvaltningschef Alingsås Lasarett Datum Hans Holmberg Sjukhusdirektör 4

49 Ärende 4 Genomförande av beslut om borttagande av hyressättningsmodell och hyrestsak

50 Socialförvaltningen Datum: Socialnämnden Handläggare: Kaija Merta Direktnr: Beteckning: SN Genomförande av beslut om borttagande av hyressättningsmodell och hyrestsak Ärendebeskrivning Socialnämnden fattade (SN 69) beslut om att säga upp avtalet om hyressättningsmodell. Beslutet innebar att hyrestaket skulle tas bort samt att nya hyror skulle införas fr o m januari Beslutet har inte verkställts p g a att vissa förutsättningar har ytterligare utretts bl a har det handlat om hyresnivåerna och hur kostnaderna för gemensamhetslokaler skall hanteras. Förvaltningens yttrande Utredning kring de oklarheter som funnits har genomförts. De faktiska hyrorna har marknadsmässigt fastställts i ordinarie förhandlingar. Enligt regelverk och praxis är det tillåtet att, utifrån en bruksvärdesprincip, lägga till kostnader för gemensamhetslokaler till den hyra som kommunen debiterar personer med funktionsnedsättningar med beslut om bostad med särskild service. Kostnaderna för gemensamhetslokalerna har fastställts och rimlighetsbedömts. De ekonomiska konsekvenserna för de enskilda har uppmärksammats. Möjlighet att ansöka om bostadstillägg från Försäkringskassan finns om kommunen tillämpar principen om att ta ut de faktiska hyrorna av de boende. Dock måste de boende tillförsäkras tillräckliga medel för sina personliga behov enligt det lagstadgade förbehållsbeloppet. För yngre personer (som inte uppnått pensionsåldern) med funktionsnedsättning rekommenderas att det lagstadgade förbehållsbeloppet enl SoL räknas upp med 10 %. Rutiner, regler och organisation för hanteringen av förbehållsbeloppet bör utformas och kostnadsberäknas. Förslag till beslut i Socialnämnden Socialnämnden föreslås att besluta: Till de faktiska hyrorna, som debiteras boende med funktionsnedsättningar med beslut om bostad med särskild service, lägga till kostnader för gemensamhetslokaler med antingen 250, 500 eller 700 kr/månad på basis av och beroende på de faktiska kostnaderna för dessa lokalerna Införa ett lagstadgat förbehållsbelopp enligt SoL plus 10 % för yngre personer med funktionsnedsättningar som har beslut om bostad med särskild service Utforma en organisation och lämpliga rutiner för hantering av ett kommunalt bostadstillägg för de boende/brukare som inte når upp till förbehållsbeloppet. Socialförvaltningen Susanne Åhman Förvaltningschef Kaija Merta Utvecklingsledare

51 Godkänd av: Susanne Åhman Titel: Datum:

52 8 1 Datum: Handläggare: Kaija Merta Direktnr: Beteckning: Hyressättningsmodellen Genomförande av beslut om borttagande av hyressättningsmodell och hyrestak 1. BAKGRUND Socialnämnden fattade beslut om att säga upp avtalet om hyressättningsmodellen. Beslutet innebar att hyrestaket skulle tas bort under 2012 samt att nya hyror skulle införas från och med januari (SN 69) I Socialnämndens budget 2011 ingick en översyn av den hyressättningsmodell som år 2008 framförhandlades fram tillsammans med Hyresgästföreningen och Alingsåshem. Bakgrunden till införandet av hyressättningsmodellen var att ge personer med beslut om boendeinsatser och som hyr i andra hand av Socialnämnden möjlighet att bosätta sig inom hela kommunen. Den förnyade bedömning som gjordes var att hyressättningsmodellen och hyrestaket ansågs bryta mot dels mot Socialtjänstlagens portalparagrafs princip om självständigt liv dels mot LSS 5 om den enskildes rätt till stöd att leva som alla andra. Hyressättningsmodellen och hyrestaket ansågs dessutom strida mot Kommunallagens 2 Kap 2 om kommunens skyldighet att behandla invånarna lika. Hyrestaket ansågs även medföra svårigheter för kommunen att leva upp till det fjärde prioriterade målet i kommunen: Att med effektiv resursanvändning ha en god ekonomisk hushållning. Den utredning som låg till grund för beslutet hade gjorts av Sofie Mattsson, controller. Sofie Mattsson gavs uppdraget att fortsätta utredningen för att genomföra/verkställa det av Socialnämnden fattade beslutet. Beslutet om borttagande av hyressättningsmodellen och hyrestaket är i dagsläget inte genomfört och de nya hyrorna för brukarna är inte införda. Skälet till detta är dels att utredningen om hyresnivåerna dragit ut på tiden dels har beslutet praktiskt skall sjösättas försinkats p g a oklarheter kring hanterandet av kostnaderna för gemensamhetslokalerna. Det har funnits olika tolkningar kring om kostnaderna för gemensamhetslokaler kan fördelas på de boende eller om det är kommunens ansvar att stå för dessa kostnader. Under sommaren 2013 uppmärksammades det att förutsättningarna för verkställande av Socialnämndens beslut om borttagande av hyressättningsmodell/hyrestak inte var till fullo utredda varför utredningsuppdraget gick över till Planeringsavdelningen och förvaltningens fastighetsansvarige. Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Sidenvägen 7 D Telefon: Fax: E-post: socialnamnden@alingsas.se Webbplats:

53 2 2. HYRESNIVÅERNA. GEMENSAMHETSLOKALER OCH PERSONALUTRYMMEN Bostädernas faktiska hyror En beräkning av de faktiska hyrorna för bostäderna har tagits fram. Dessa är grunden i den faktiska hyreskostnaden som kommer att utgöra brukarnas/de boendes nya hyror genomfördes en förhandling mellan Socialförvaltningen (Sofie Mattsson), kommunens lokalcontroller Susanna Andersson och två representanter för Hyresgästföreningen. Parterna enades då om följande: Hyressättningsmodellen som avtalats mellan parterna upphör att gälla från och med 1 januari Brukarna kommer inte att ha egna hyresavtal (förstahandskontrakt) utan hyr som tidigare i andra hand av Socialnämnden. Brukare med annan särskilt anpassad bostad kan i vissa fall välja att få ett förstahandskontrakt direkt med hyresvärd. Hyresgästföreningen återkallar ansökan i hyresnämnden om förlängning av avtalet Nya hyresavtal utan förhandlingsklausul tecknas med hyresgästerna att gälla från Det överenskoms också om att Socialnämnden skulle informera berörda hyresgäster/brukare om nya hyror. Hyresgästföreningen skulle i samband med detta informera om föreningen och vart hyresgäster och medlemmar skulle vända sig med eventuella frågor. Någon sådan information har inte skett eftersom hyrorna inte hade räknats ut vid den tidpunkt när Sofie Mattsson slutade på Socialförvaltningen. Det är viktigt att informationen genomförs enligt överenskommelse innan de boende börjar debiteras de faktiska hyrorna. De nya hyrorna för de boende kan alltså enkelt beräknas. De boende skall i och med Socialnämndens beslut och utifrån förhandlingen med Hyresgästföreningen betala den faktiska hyran som gäller för bostaden. De faktiska hyrorna är framförhandlade och spikade enligt gängse bruksvärdeshyror och marknadsmässighet. Dock har de boende ännu inte fått sina hyror höjda under 2013 enligt de ordinarie förhandlingarna vilket innebär att samtliga kommer att få en hyreshöjning. Hyrorna för gemensamhetslokaler och personalutrymmen Det som enligt Sofie Mattsson försenat införandet av de nya hyrorna är att det funnits olika tolkningar av hur hyrorna för gemensamhetslokaler och personalutrymmen skall hanteras och vem de skall belasta, de boende eller socialförvaltningen. Det har handlat om hur kostnaderna för gemensamhetsutrymmena skall framräknas och fördelas samt i vilken mån de skall ingå i de boendes hyror och vad lagstiftning, rättspraxis m m anger om detta. Denna utredning har klarlagt att rättspraxis entydigt fastslår följande: De gemensamma utrymmena i en bostad med särskild service får inte fördelas på hyresgästerna och räknas som om de vore bostadsyta vid beräkning av hyran Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Sidenvägen 7 D Telefon: Fax: E-post: socialnamnden@alingsas.se Webbplats:

54 3 Tillgång till gemensamma utrymmen skall beaktas och värdesättas enligt bruksvärdesreglerna, d v s de skall påverka hyran utifrån deras värde för de boende. Ur rättspraxis och anvisningar framgår däremot inte hur värdesättningen av gemensamhetslokalerna skall göras. (Källa: Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS Stöd för rättstillämpning och handläggning Socialstyrelsen) Slutsatsen blir alltså att kostnader för de utrymmen i bostäder med särskild service som räknas som gemensamhetsutrymmen kan och skall läggas på de boendes hyror. Detta utifrån det värde de har för brukarna. Det är även klart och tydligt att de delar i lokalerna som utgör rena personalutrymmen inte skall belasta brukarnas hyror. Vid genomgång av hyrorna för gemensamhets- och personalutrymmen visar det sig att kostnaderna varierar kraftigt mellan olika boenden. Vissa boenden, t ex boenden för målgrupper med omfattande funktionshinder, kräver större gemensamhetslokaler t ex p g a behov av utrymme för rullstolar och annan utrustning. Detta medför inte automatiskt att värdet av gemensamhetslokalerna är högre för dessa brukare än för brukare i boenden med behov av mindre gemensamhetsutrymme och därmed lägre kostnader för dem. Värdering av gemensamhetslokalerna En genomgång av de totala hyreskostnaderna för Socialförvaltningens boenden med särskild service och analysen av hur stor del av kostnaderna som avser gemensamhetslokaler och personalutrymmen visar följande: Personalutrymmena upptar olika stor andel av gemensamhets- och personalutrymmena i de olika boendena Hyrorna för gemensamhetsutrymmena, exklusive personalutrymmen, i de olika boendena med särskild service varierar mellan :-/månad. Antalet brukare i de olika boendena varierar mellan 3 16 boende. Hyresnivåerna för gemensamhetslokalerna har räknats fram utifrån ritningar och den andel av ytan som utgörs av enbart gemensamhetslokal. Trots denna exakta beräkning är det svårt att rättvist och på basis av enbart hyresnivåerna eller gemensamhetsytornas storlek beräkna och/eller värdera den del av kostnaderna för gemensamhetslokalerna som skall påverka de boendes/brukarnas hyror. a) Orättvis kostnadsbelastning för brukare Om den faktiska kostnaden för gemensamhetslokalerna i de olika boendena skulle tas som utgångspunkt för bedömningen av gemensamhetslokalens värde och kostnaden slogs ut på antalet brukare i respektive boende skulle en påtaglig orättvisa uppstå. I boenden med få brukare och omfattande behov av utrymme mm skulle kostnaden bli betydligt högre för varje enskild. I boenden med mindre behov av utrymme och/eller fler brukare skulle kostnaden bli avsevärt lägre. Detta utan att värdet av gemensamhetslokalen för den enskilde brukaren är vare sig högre eller lägre i något av boendena. Det kan i stället Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Sidenvägen 7 D Telefon: Fax: E-post: socialnamnden@alingsas.se Webbplats:

55 4 vara boendets inriktning och/eller målgruppernas behov som är mer styrande för gemensamhetslokalernas utformning och storlek. b) Personalutrymmena En del av den lokalyta som räknas som gemensamhets- och personalutrymmen utgörs av rena personalutrymmen. Dessa kostnader skall inte belasta eller påverka brukarnas hyresnivåer. Storleken på personalutrymmena varierar mellan de olika boendena beroende på t ex lokalernas beskaffenhet, bemanningsbehov, typ av funktionsnedsättning hos brukarna mm. I dagsläget saknas en tydlighet och samstämmighet i bedömningen av hur stor andel av lokalerna som får/skall avdelas för personalutrymmen. c) Gemensamhetsutrymmenas värde för brukarna Frågan om vilket värde gemensamhetsutrymmena har för olika boende och brukare med olika typer av funktionshinder är inte heller helt lätt att bedöma, analysera och värdera. Boende/brukare med olika typer av funktionsnedsättning mm kan ha olika behov av att umgås, ha gemensamma aktiviteter och använder de gemensamma utrymmena i olika omfattning. Behoven och möjligheterna att använda gemensamhetslokalerna kan dessutom variera mellan olika boende inom ett och samma boende. d) Exempel - fördelningen av kostnaderna för gemensamhetslokaler Nedan några exempel på vilken effekten för den enskilde skulle bli om kostnaderna för gemensamhetslokalerna skulle fördelas utifrån de faktiska kostnaderna/den allmänna bruksvärderingen av dem detta utan att ytterligare analysera lokalernas faktiska användning av de enskilda: Varje brukare på Videgården skulle få ett tillägg på sin hyra med 2121 kr Varje brukare på Plangatan skulle få ett tillägg till sin hyra med 431 kr Varje brukare på Wasagatan skulle få ett tillägg till sin hyra med 911 kr Varje brukare på Linnevi skulle få ett tillägg på sin hyra med 2441 kr Varje brukare på Kungsängsgatan 2 skulle få ett tillägg till sin hyra med 706 kr Varje brukare på Rådmansvägen skulle få ett tillägg till sin hyra med 241 kr Kostnadsfördelningen per boende har beräknats på gemensamhetslokalens totala kostnad delat antal lägenheter/boende minskat med en andel - som enligt praxis anses utgöra personalens utnyttjande av de gemensamma utrymmena utöver personalutrymmena. 4. FÖRSLAG TILL BERÄKNING OCH FÖRDELNING AV KOSTNADERNA FÖR GEMENSAMHETSLOKALER Som framgår ovan är det inte helt lätt att beräkna och fördela hyrorna för gemensamhetslokalerna rättvist och korrekt. Nedanstående alternativ skulle dock kunna vara möjliga att tillämpa vid kostnadsfördelningen. Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Sidenvägen 7 D Telefon: Fax: E-post: socialnamnden@alingsas.se Webbplats:

56 5 Först och främst skall personalutrymmenas kostnader beräknas och avräknas från den summa som skall fördelas och påföras de boendes/brukarnas hyror. Beräkningen av kostnaderna för personalutrymmerna har gjorts på följande sätt: Alla personalytor har mätts och kostnadsberäknats på basis av detta. Efter att den faktiska kostnaden kostnaden för personalutrymmena dragits av skulle kostnaderna för gemensamhetslokalerna kunna fördelas enligt följande olika alternativ: Alternativ 1 De boende betalar den faktiska kostnaden för gemensamhetslokalerna. Kostnaden bestäms utifrån varje boendeenhets hyra för gemensamhetslokalerna och fördelas på det antal brukare som bor där minskat med en andel som enligt praxis anses utgöra personalens utnyttjande av gemensamhetslokalerna. Detta ger full kostnadstäckning för gemensamhetslokalerna för Socialförvaltningen men leder till varierande kostnader för de enskilda brukarna. Detta kan uppfattas som djupt orättvist utifrån de enskildas synvinkel. Alternativ 2 Socialförvaltningen står för kostnaderna för gemensamhetsutrymmena. Detta skulle medföra en kostnad för Socialförvaltningen på ca kr per månad alltså runt kr per år. Å andra sidan kan kostnader för administration av olikheter i hyror och hantering av ansökan om förbehållsbelopp m m utebli eller bli mindre omfattande och därmed mindre tids-, arbets- och kostnadskrävande. Detta alternativ innebär att brukarna betalar den faktiska kostnaden för sitt boende men inget för utnyttjande av och tillgång till gemensamhetslokaler. Detta alternativ är inte korrekt enligt anvisningar och rådande rättspraxis inom området, men inte otillåten. I anvisningar och rättspraxis anges att tillgång till gemensamma utrymmen skall beaktas och värdesättas enligt bruksvärdesreglerna, d v s de skall påverka hyran utifrån deras värde för de boende. Alternativ 3 För att undvika orättvisor för de enskilda och samtidigt följa rådande anvisningar och rättspraxis skulle en lösning kunna vara att fastställa ett par olika belopp som läggs på samtliga brukares/boendes hyror för deras utnyttjande och möjlighet att ha tillgång till gemensamhetslokaler. Sådana uträknade och rimliga summor som är gemensamma för alla skapar en grundrättvisa. Summorna/beloppen bör bestämmas utifrån en rimlighetsbedömning och på basis av de faktiska och olikartade kostnaderna i de skilda boendena. Utifrån de nuvarande nivåerna i boendena skulle följande, för de enskilde överkomliga, rimliga och utifrån ett ekonomiskt perspektiv försvarbara summor kunna utgöras av följande månadsbelopp: 250 kr/månad för de boenden som har lägst kostnader för gemensamhetslokaler Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Sidenvägen 7 D Telefon: Fax: E-post: socialnamnden@alingsas.se Webbplats:

57 6 500 kr/månad för de boenden vars kostnader för gemensamhetslokaler ligger i mitten 750 kr/månad för de boenden där kostnaderna för gemensamhetslokalerna är dyrast Detta skulle ge Socialförvaltningen sammanlagda intäkter med runt kr/månad - d v s kr per år. Se bilaga 1 Kostnadsberäkning gemensamhetsutrymmen i Socialförvaltningens boenden med särskild service (grupp- och serviceboenden). 5. KONSEKVENSER FÖR DE ENSKILDA När den faktiska hyreskostnaden med tillägg för bruksvärdet för användning/tillgång till gemensamhetsutrymmen debiteras de enskilda brukarna/boende medför detta ekonomiska konsekvenser i form av höjda hyror för de enskilda. Förbehållsbelopp Kommunen har enligt 19 LSS rätt att ta ut en hyra för boendet för de personer med funktionshinder som har beslut om bostad med särskild service, men skall samtidigt garantera att den enskilde har kvar tillräckliga medel för sina personliga behov efter att hyran betalats. De boende har rätt till det s k förbehållsbeloppet, som är det fastställda belopp som de boende skall ha kvar för personliga utgifter efter skatt och bostadskostnad. I LSS finns inga särskilda regler om förbehållsbelopp liknande de som finns i SoL. Kommunen bestämmer själv formerna för hur den enskilde skall tillförsäkras tillräckliga medel för personliga behov. En rekommendation i proposition 2000/01:149 gällande avgifter inom äldre- och handikappomsorg anges att det lagstadgade förbehållsbeloppet enligt SoL bör räknas upp med 10 % för yngre personer med funktionshinder. Förbehållsbeloppet för målgruppen skulle därmed bli 5525 kr för ensamstående och 4670 för makar (2013) Bostadstillägg från Försäkringskassan När kommunen tillämpar principen att ta ut de faktiska hyrorna av de boende ( d v s inte subventionerar hyrorna) har den enskilde rätt att söka om bostadstillägg från Försäkringskassan. Maximalt bostadstillägg är 93 % av hyreskostnaden upp till / månad för ogift och 2500 kr/månad för den som är gift. Detta betyder att det maximala belopp som beviljas i bostadstillägg är 4650:-/månad för ogift och 2325:-/månad för den som är gift. Den som har rätt till bostadstillägg har också rätt till särskilt bostadstillägg utan någon särskild ansökan. För att få särskilt bostadstillägg måste den sökande hamna under gränsen för skälig levnadsnivå som räknas ut med hjälp av prisbasbeloppet. Dock får inte bostadskostnad högre än 6200 kr med räknas om man är ogift eller 3100 om för den som är gift. Försäkringskassan räknar dessutom alltid med att personen tjänar ett visst lägsta belopp i månaden före skatt, även om den enskilde i verkligheten har lägre inkomster. Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Sidenvägen 7 D Telefon: Fax: E-post: socialnamnden@alingsas.se Webbplats:

58 7 Rutiner och ytterligare översyn När de faktiska hyrorna införs innebär detta att hyresnivån höjs för ett antal boende med beslut om bostad med särskild service. Totalt blir det ca 140 lägenheter som, enligt tidigare utredning, kommer att få en högre hyra på grund av avskaffandet av hyrestaket och hyressättningsmodellen, hälften av dessa får en hyreshöjning på kr eller mer per månad. Närmare 60 lägenheter kommer att få en lägre hyra när hyresmodellen och hyrestaket avskaffas. Det är troligt att ett antal av de boende kommer att hamna under förbehållsbeloppet även om de beviljats bostadstillägg/särskilt bostadstillägg från Försäkringskassan. Exakt hur många enskilda detta handlar om har i dagsläget inte närmare utretts och vanskligt att i nuläget bedöma. En beräkning av inkomstnivåerna och hyresnivåerna hos målgrupperna måste göras för att få en klarare bild av hur många av de boende som inte når upp till det förbehållsbelopp som rekommenderas. En fungerande rutin för hantering av beslut/utbetalning av det s k förbehållsbeloppet måste utarbetas och införas. För de personer som inte når upp till förbehållsbelopp kan ett bidrag motsvarande mellanskillnaden mellan disponibel inkomst och förbehållsbeloppet utbetalas i form av t ex ett kommunalt bostadstillägg till målgrupper som har funktionshinder och som bor i boende med särskild service. Detta för att förenkla, underlätta och få en enkel hantering av ansökningar av förbehållsbelopp. För att beviljas ett kommunalt bostadstillägg måste dock en bedömning göras årligen utifrån aktuella inkomstförhållanden. Detta kräver självfallet en viss administration och månadsvisa utbetalningar. En kostnadsuppskattning av organisation eller av hur många boende med funktionsnedsättningar som skulle bli berättigade till ett bidrag på mellanskillnaden mellan förbehållsbelopp och inkomsterna har inte gjorts i denna utredning. SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG Denna utredning har klarlagt följande: Det är, enligt befintligt regelverk och rådande praxis, tillåtet att utifrån en bruksvärdesprincip lägga till kostnader för gemensamhetslokaler till den hyra som kommunen debiterar personer med funktionsnedsättningar och med beslut om bostad med särskild service. De faktiska hyrorna för lägenheterna är marknadsmässigt fastställda och förhandling om borttagande av hyressättningsmodellen har genomförts med Hyresgästföreningen. Tilläggshyrorna/kostnaderna för gemensamhetslokalerna är beräknade på basis av de faktiska ytorna och kan därmed fördelas på samtliga boende, med avdrag för en andel som anses vara rimligt för personalens utnyttjande av gemensamhetslokalerna. Om de boende debiteras de faktiska hyrorna kan den enskilde söka bostadstillägg via Försäkringskassan. De boende skall enligt reglerna för avgifter inom äldre- och handikappomsorg och LSS tillförsäkras tillräckliga medel för sina personliga behov efter att bostadskostnaderna betalats det lagstadgade förbehållsbeloppet. Rutiner, regler och organisation för hantering av det s k förbehållsbeloppet måste ytterligare kostnadsberäknas och utformas. Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Sidenvägen 7 D Telefon: Fax: E-post: socialnamnden@alingsas.se Webbplats:

59 8 Socialnämnden föreslås att besluta: Till de faktiska hyrorna, som debiteras boende med funktionshinder som har beslut om bostad med särskild service, lägga till kostnader för gemensamhetslokaler enligt de summor som föreslås i alternativ 3 Införa ett lagstadgat förbehållsbelopp enligt SoL plus 10 % för funktionshindrade personer med beslut om bostad med särskild service Utforma organisation och lämpliga rutiner för hantering av ett kommunalt bostadstillägg för de boende/brukare som inte når upp till förbehållsbeloppet Kaija Merta Utvecklingsledare förvaltningens fastighetsansvarige Bilaga 1 Kostnadsberäkning gemensamhetsutrymmen i Socialförvaltningens boenden med särskild service (Grupp- och serviceboenden) Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Sidenvägen 7 D Telefon: Fax: E-post: socialnamnden@alingsas.se Webbplats:

60 BILAGA 1 KOSTNADSBERÄKNING GEMENSAMHETSUTRYMMENA I SOCIALFÖRVALTNINGENS BOENDEN MED SÄRSKILD SERVICE (GRUPP- OCH SERVICEBOENDEN) Boende Kostnad Antal Kostnad gemensamhetsutrymmen brukarlgh gemensamhetsutr. per brukare Videgården Plangatan Lövekulle Lövskogsgatan Keramikgatan Kavlås Wasagatan Jasmingatan Opalgatan Källan Kungsängen Enehagen Linnevi Rådmansvägen Oriongatan Stadsskogen Hallbovägen Sjömansvägen Mjörngatan Rubingatan Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Sidenvägen 7 D Telefon: Fax: E-post: socialnamnden@alingsas.se Webbplats: