Utvecklingsprogram för vård- och omsorgsnämndens verksamheter

Transkript

1 Utvecklingsprogram för vård- och omsorgsnämndens verksamheter

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Styrning... 3 Vision Omvärldsanalys... 4 Befolkningsprognos... 7 Utvecklingsinriktning... 9 Verksamhetsinriktning Personalförsörjning Finansiering Kommunfullmäktiges mål

3 Inledning Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för vård- och omsorgsinsatser enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och 51 kap. socialförsäkringsbalken (SFB), tidigare lagen om assistansersättning (LASS). Två målgrupper står i fokus för verksamheten, äldre personer och personer med funktionsnedsättningar. Verksamheten är i många frågor lagreglerad men ska alltid utgå ifrån brukarnas individuella behov. Delaktighet, att skapa förutsättningar för att leva ett värdigt liv på jämlika villkor, en mångfald av insatser med ett flexibelt utförande utifrån individens behov och ett gott bemötande med respekt för den enskilde ska prägla verksamheten. Styrning Utvecklingsprogrammet är utgångspunkten i styrningen av vård- och omsorgsnämndens verksamheter. Kommunfullmäktiges mål som är förankrade i utvecklingsprogrammet är de strategiskt långsiktiga vägvalen och målen för verksamheten. Kommunfullmäktiges mål bryts ner i nämndsmål som används för att styra den operativa verksamheten. Dessa mål revideras i samband med att den ekonomiska verksamhetsplanen tas fram för nästkommande år då tillgängliga resurser ställs mot fullmäktiges mål. Även den ekonomiska verksamhetsplanen är förankrad i utvecklingsprogrammet och utarbetas under våren i samband med budgetplaneringen. Den lägger tonvikten på nästkommande år, men lyfter också fram åtgärder som behöver vidtas på medellång sikt. Verksamhetens mål för kommande år tas fram när internbudgeten fastställts under hösten. Internbudgeten är kopplad till den ekonomiska verksamhetsplanen och innehåller konkreta uppdrag för det närmaste året utifrån de ekonomiska förutsättningar. Vision 2025 för Lund utgör en utgångspunkt för kommunens verksamheter I mötet mellan idéer och handlingskraft skapas framtidens Lund. Här kan du vara dig själv och utvecklas tillsammans med andra. Lund har en hållbar utveckling med balanserad tillväxt. Vi är kända för vårt effektiva transportsystem och hushållning med energi och resurser. Här finns livskvalitet med god hälsa, trivsel och frihet. Lunds stadskärna är levande, lockande och lättillgänglig för alla. Staden och omlandet stödjer varandra i ömsesidig utveckling. Lund är den goda staden trygg och överblickbar, med en spännande blandning av historia och framtid. Lund är en attraktiv och självklar arena. Här möts idéer, näringsliv och kultur för att berika varandra. Lund är ett ledande internationellt centrum för forskning, utbildning och företagande. Lund är en kreativ miljö, där det är lätt att starta och driva företag. Utbildningen från förskola och skola till universitet är världsledande. 3

4 I Lund finns naturliga mötesplatser för en levande dialog med delaktighet och påverkan. Servicen är av god kvalitet, lättillgänglig och flexibel för att passa skiftande behov. Genom ökad samverkan mellan kommunen och andra aktörer i regionen, nationellt och internationellt, skapas förutsättningar för en attraktiv region. Utvecklingen drivs av allas engagemang och ansvar för Lund. Alla kan stå på scen men också vara publik. Idéernas Lund kännetecknas av öppenhet för nya intryck, kombinerad med humor och glädje. Här får du vara ung lite längre. Vård- och omsorgsnämndens verksamhet är målstyrd och utgångspunkten är att tillgodose brukarnas behov genom effektiv resursanvändning. För utvecklingsprogrammets genomförande är det av största vikt att såväl brukare som medarbetare känner delaktighet i att forma och utveckla verksamheten genom att skapa en lärande organisation. Brukarorganisationer och närstående ska ha möjlighet att medverka i och bidra till verksamhetens utveckling. Detta ger förutsättningar för kontinuerlig förbättring och utveckling. En operativ omvärldsbevakning skapar också en god möjlighet till förändring. Genom kontinuerlig uppföljning av verksamheten och öppna redovisningar får medborgare, brukare, medarbetare och politiker information om verksamhetens kvalitet. Omvärldsanalys Nyheter i omvärlden som påverkar nämndens verksamhet under de närmaste åren. redovisas nedan: Verksamhet enligt SoL LSS och HSL Socialstyrelsen har i uppdrag att under göra en nationell tillsynsgenomgång av vården och omsorgen om äldre. Särskilt fokus ska ägnas frågor om hur äldreomsorg och hälso- och sjukvård samverkar med varandra. Riksdagen antog den i maj 2010 regeringens proposition Värdigt liv i äldreomsorgen. 1 En ny bestämmelse i socialtjänstlagen (2001:453) om en nationell värdegrund för äldreomsorgen har införts. Värdegrunden innebär att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Samtidigt infördes en bestämmelse i socialtjänstlagen om att den äldre personen, så långt det är möjligt, ska kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Vidare får Socialnämnden lämna kompensation bl.a. när bistånd inte lämnats inom skälig tid eller när en garanti som lämnats inte fullgjorts. Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen innebär att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Ett sätt för kommunerna att tydliggöra kvalitet och trygghet i omsorgen är att 1 Prop. 2009/10:116, bet. 2009/10:SoU18, rskr. 2009/10:289 4

5 utforma lokala värdighetsgarantier. Författningsändringarna trädde i kraft den 1 januari Regeringen har fattat beslut om en ny kompetensreform för personal inom äldreomsorgen Omvårdnadslyftet. Satsningen syftar till att stärka kompetensen och ge medarbetarna möjlighet att växa i sina yrkesroller. Under förutsättning att riksdagen beviljar medel satsas 145 miljoner kronor under 2011, 250 miljoner kronor under år 2012, 200 miljoner kronor år 2013 och 300 miljoner kronor år Medlen är prestationsbaserade, det vill säga att det krävs en aktiv handling från kommunerna för att få ta del av medlen. För att mer effektivt stödja äldreomsorgen och övrig socialtjänst i att utveckla en evidensbaserad praktik har regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) slutit en överenskommelse om ett utvecklingsarbete, Program för god äldreomsorg. Inom ramen för programmet har bl.a. satsningar gjorts för att stimulera entreprenörskap och ökad mångfald av utförare inom äldreomsorgen. Regeringen och SKL har också gemensamt pekat på behovet av ett långsiktigt, systematiskt och gemensamt förbättringsarbete riktat till de mest sjuka äldre, där kvalitetsfrågorna i äldreomsorgen måste få ett ökat fokus. Regeringen avser att besluta om bidrag för forskning om äldre och investeringsstöd till nybyggnad av och ombyggnad till särskilt boende samt trygghetsboende för äldre. Investeringsstöd för äldrebostäder kan under också lämnas för byggande av trygghetsboende för personer över 70 år. Regeringen genomför en treårig satsning på att stärka det hälsofrämjande arbetet. Det sker genom det uppdrag som lämnats till Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen om att utarbeta en vägledning som kan vara till stöd för kommuner och landsting i arbetet med att främja ett aktivt och hälsosamt åldrande. Riksdagen har beslutat om en resursförstärkning av stödet till personer som vårdar eller stödjer och från och med 2011 kommer resursförstärkningen att föras över till anslaget för kommunalekonomisk utjämning. I juni 2010 upphävdes Socialstyrelsens föreskrifter 2 om tvångs- och skyddsåtgärder då de inte längre hade stöd i den svenska grundlagen. De upphävda föreskrifterna innebär att användandet av lås, larm, sänggrindar och andra tvångsåtgärder inte får användas i syfte att frihetsberöva en person. Däremot som skydd eller hjälp då den enskilde samtycker. De upphävda föreskrifterna berör företrädesvis vården av demenssjuka och riksdagen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag till nationella riktlinjer för bemanning inom demensvården. Ny Patientsäkerhetslag gäller från och med 1 januari 2011, vilket berör den hälso- och sjukvård som kommunen bedriver. Vårdgivarna får ett tydligare 2 SOSFS 1980:87 och SOSFS 1992:17 5

6 ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och att arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. Patienten lyfts fram som en viktig och självklar samarbetspartner. Socialstyrelsen ges ett utökat tillsynsansvar och tar över klagomålshanteringen ifrån HSAN. Disciplinpåföljderna ändras. Den 1 januari 2011 inrättades Myndigheten för vårdanalys. Myndighetens huvuduppgift är att ur ett patient- brukar och medborgarperspektiv granska, följa upp och analysera verksamheter och förhållanden inom hälso- och sjukvården, tandvården och verksamheter i gränssnittet mellan vård- och omsorg. De nationella målen för handikappolitiken som antogs år 2000 Från patient till medborgare kvarstår: en samhällsgemenskap med mångfald som grund att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. För att nå målen för politiken ska det handikappolitiska arbetet särskilt inriktas på: att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionshinder att förebygga och bekämpa diskriminering mot personer med funktionshinder att ge barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Det individuella stödet utgår i allt högre utsträckning från individens önskemål och behov och möjliggör allt större valfrihet. Regeringen avser att utforma en strategi för att under genomföra handikappolitiken på ett strukturerat och effektivt sätt. Strategin kommer att utgå från de övergripande handikappolitiska målen. Strategin ska bestå av uppföljningsbara delmål, en plan för uppföljning samt satsningar som avses omfatta de uppsatta målen. Gymnasiesärskoleutredningen har överlämnat sitt betänkande Den framtida gymnasiesärskolan en likvärdig utbildning för elever med utvecklingsstörning. I betänkandet föreslås att ett brett utbud av utbildningar skapas så att eleverna ska kunna välja utbildning på motsvarande sätt som elever i gymnasieskolan. Jämställdhetsministern knyter an till betänkandet i sitt arbete med att öppna upp för ungdomar som slutar gymnasiesärskolan att få delta i regeringens satsning på lärlings- och vuxenutbildningar samt Yrkeshögskolan. Satsningen har som mål att öka möjligheterna till ett lönearbete. Öppna jämförelser kommer även att omfatta verksamhet enligt LSS. 6

7 Befolkningsprognos År 2010 passerade Lund gränsen invånare. År 2015 förväntas Lund ha drygt invånare, år invånare och år 2025 cirka invånare. En förutsättning för prognosen är att de planerade bostadsbyggnadsprojekten i kommunens mark- och bostadspolitiska program realiseras enligt plan. Sett ur ett tioårsperspektiv beräknas särskilt tre åldersgrupper öka. Det gäller åldergruppen där ökningen är kopplad till ett ökat bostadsbyggande. Åldersgruppen som ökar markant då de stora födelsekullarna från andra hälften av 1940-talet når denna ålder. De ökande födelsetalen leder till att antalet barn i förskoleoch skolåldern ökar under tioårsperioden. Insatser inom hemvård efterfrågas vanligtvis inom åldergruppen 80 år och äldre. I mars 2011 beräknas åldersgruppen 80 år och äldre till personer. Befolkningsökning för åldersgruppen 80 år -w Förändringen av antalet 80 år -w

8 Särskilt boende för äldre efterfrågas något senare vanligtvis inom åldergruppen 85 år och äldre och under prognosperioden beräknas gruppen öka kraftigt, vilket är särskilt märkbart från år 2020 och framåt. Befolkningsökning för åldersgruppen 85 år -w och 90 år -w Förändringen av antalet 85 år -w och 90 år -w under w 90 w 8

9 För LSS-verksamheten kan befolkningsökningen i de yngre åldrarna vara av intresse och påverka verksamheten. Åldersgruppen år har en topp år 2013 med personer för att sedan sjunka till år 2020 för att åter öka till personer år 2027, enligt prognos. Inflyttande studenter ingår i denna åldersgrupp så storleken påverkas inte enbart av bostadsbyggande utan också av kursutbud vid universitet/högskolor och ekonomiska förutsättningar för studenter. Åldersgruppen år ökar från ungdomar år 2013 till år 2020 och år 2027 har gruppen ökat till ungdomar. Förändringen av antalet åringar Utvecklingsinriktning Den totala befolkningsökningen i kommunen och framförallt ökningen av antalet äldre personer över 80 år påverkar särskilt nämndens verksamhet enligt SoL fram till Antalet äldre över 80 år kommer att stiga kraftigt, och beräknas öka med ca 500 personer per femårsperiod. För att möta denna grupps behov krävs det stora satsningar på hemvården. Att kunna bo kvar hemma så länge som möjligt och få rätt sorts hjälp i sitt hem är det som framförs av brukare och deras företrädarorganisationer. En satsning på hemvård i olika former är också samhällsekonomiskt riktig. Brukare med demensdiagnoser förväntas öka och även yngre och personer med någon form av funktionssnedsättning förväntas ingå i gruppen. Behovet av flera lägenheter i särskilt boende kommer att öka till följd av den förändrade åldersstrukturen. Ökningen kommer dock relativt sett att minska till följd av satsningar på hemvården. Andelen äldre med demensdiagnoser på särskilda boenden kommer troligtvis att bli större då möjligheten att bo kvar hemma med stöd av hemvården inte i lika hög grad är möjlig för denna målgrupp. 9

10 Verksamheten enligt LSS påverkas främst av förändringar i de yngre åldersgrupperna. Efter avslutad skolgång inom särskolan i 20-årsåldern kan helt nya brukare tillkomma som söker insatser som daglig verksamhet och bostad med särskild service. Inte enbart befolkningsökningen utan även exempelvis arbetsmarknadens utveckling påverkar efterfrågan på insatser. Efterfrågan på daglig verksamhet och bostad med särskild service kommer troligen att öka vilket innebär att det ur ett brukarperspektiv men även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är viktigt att olika nivåer och inriktning på insatserna utvecklas för att möta framtida behov. Ökningen i åldersgrupper som år kan påverka efterfrågan av LSS-insatser som ledsagarservice, korttidstillsyn - och korttidsvistelse utanför hemmet. Även gruppen äldre personer med funktionsnedsättning utvecklingsstörning blir större då medellivslängden ökar även i denna grupp. Dessa brukare kan behöva särskilt riktade insatser då förekomsten av demensdiagnoser ökar i denna grupp. Genom förbättrade diagnosmetoder har gruppen med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som till exempel Aspergers syndrom och högfungerande autism ökat. LSS personkrets 1 har under de senaste åren således förändrats och blivit allt mer heterogen i förhållande till att tidigare huvudsakligen utgjorts av personer med funktionsnedsättning utvecklingsstörning. Individer i gruppen har starkt skiftande behov av insatser som särskilt påverkar utformningen av daglig verksamhet och bostäder med särskild service. Verksamhetsinriktning Brukarens individuella behov ska vara utgångspunkten i utförandet och mötet med brukaren. En flexibilitet i utförandet ska erbjudas och så långt som det är möjligt ska brukarna vara delaktiga och kunna välja när och hur stöd, service och omsorg ska ges. Behov av trygghet och förutsättningar att skapa gemenskap med andra ska tillgodoses. Möjlighet till valfrihet i utförandet ska finnas och olika typer av insatser erbjudas som tillgodoser behoven hos framtidens brukare. Det kan gälla allt från att utveckla olika boendeformer och dagliga verksamheter till insatser inom hemvård och övrig öppen verksamhet enligt SoL och LSS. Förebyggande verksamhet är viktig och ska utvecklas då alltfler brukaren väljer att få stöd, service och omvårdnad i sin egen bostad. Insatserna skall präglas av helhetssyn och anpassas till olika brukargruppers behov, livssituation och ålder. Anhörigstöd är en viktig del i ett förebyggande arbete och har som mål att förebygga ohälsa samt att underlätta fysiskt, psykiskt och socialt i den livssituation som den anhörige befinner sig i. Mötesplatser, fritidsaktiviteter och volontärverksamheten kan utvecklas i olika former och ett Seniorernas hus ska utarbetas i samarbete med pensionärsorganisationerna. Tillgång till olika boendeformer som exempelvis seniorbostäder och trygghetsboenden med värdinnor och gemensamhetsutrymmen senarelägger 10

11 inflyttning till särskilt boende. Målet är att de ska tillgodose behovet av trygghet och ge förutsättningar för att skapa gemenskap med andra. När behoven av insatser inte längre kan tillgodoses av hemvården kan det bli aktuellt med särskilt boende. För brukare som lever i en parrelation och där enbart den ena partnern är i behov av insatsen och paret önskar att fortsätta bo tillsammans ska det finnas möjlighet att erbjuda parboende. Möjligheten till att delta i stimulerande aktiviteter både gemensamt med andra och utifrån individuella behov ska utvecklas oavsett brukarens ålder och boendeform. Samverkansformer ska utvecklas så brukarna har möjlighet att delta i samhällets utbud av kultur och fritid. Kosten och måltidsmiljön har betydelse både för hälsa och för välbefinnande och ska vidareutvecklas. Vi får fler och fler brukare med demensdiagnos. Gruppen blir också allt mer heterogen med yngre åldrar, äldre personer och personer med funktionsnedsättning representerade. För brukare i eget boende ska dagvårdsverksamheten utvecklas och innehållet anpassas utifrån brukarnas individuella behov. Även för brukare i särskilt boende är det viktigt att se till de individuella behoven. Vården och omsorgen ska utformas så att brukarens funktioner bevaras så länge som möjligt och möjlighet ges till social samvaro. Inom gruppen brukare med funktionsnedsättning, främst utvecklingsstörning, har under senare år antalet brukare med demensdiagnos ökat. Verksamheterna behöver för dessa brukare ytterligare utvecklas efter de nya behoven. För att på ett lämpligt sätt möta äldre och personer med funktionsnedsättning som har omfattande eller snabbt föränderliga behov behöver vård och omsorg förändras vilket ställer stora krav på helhetssyn och samverkan över professionsoch organisationsgränser. Med tanke på det ökade utbudet av utförare och olika tjänster för att skapa större möjligheter för den äldre att få livskvalitet kan andra kompetenser än enbart undersköterska behöva tillföras äldreomsorgen för att tillgodose den äldres behov. LSS-verksamheten har sedan tidigare en mer mångfacetterad kompetens bland sina medarbetare för att möta individuella behov i brukargruppen. Personalförsörjning Inom hela förvaltningen beräknas en fjärdedel av de anställda avgå med pension inom 10 år. Den genomsnittliga pensionsåldern är 65,2 år. 50 % av cheferna beräknas avgå inom en 10-årsperiod och 46 % av distrikts/sjuksköterskorna. Beräkningen utgår från en pensionsålder vid 65 år. Idag finns inom förvaltningen 20 anställda över 65 år. De senaste åren har det varit svårt att rekrytera sjuksköterskor speciellt inför semesterperioden. Svårigheten kommer troligtvis att kvarstå och öka framöver. 11

12 Nya brukargrupper tillkommer med andra krav på verksamheten och nya former av insatser utvecklas vilket innebär att andra och nya kompetenser kan behöva tillföras verksamheten. Att skapa attraktiva arbetsplatser, ta in nya kompetenser och erbjuda kompetensutveckling utifrån nuvarande och kommande brukares behov är viktiga inslag i en framtida personalförsörjning. Finansiering Kommunfullmäktiges fördelning av resurser till vård och omsorgsnämnden avseende äldreomsorgen baseras på åldersutvecklingen i kommunen och behoven i olika ålderskategorier. Ersättningen till utförarna för särskilt boende för äldre och hemvård baserar sig på ett resursfördelningssystem som bygger på bedömning av brukarnas vårdbehov. Övrig verksamhet enligt SoL är anslagsfinansierad. LSS-verksamheten är anslagsfinansierad men utredning pågår för att ta fram ett prestationsbaserat system, vilket innebär att kommunfullmäktiges tilldelning av resurser beror på hur stora volymerna är för vissa insatser. Det pågår en utredning om ett resursfördelningssystem för delar av LSS-verksamheten som bygger på bedömning av brukarnas behov. Systemet ska ligga till grund för ersättning till utförarna. Att så långt det är möjligt arbeta utifrån resursfördelningssystem som baserar sig på brukarnas vårdbehov innebär att resurserna följer behoven och används där de behövs som bäst. Kommunfullmäktiges mål vård- och omsorgsverksamhet Vård- och omsorgsnämndens verksamheter ska erbjuda individanpassad vård, omsorg, stöd och service som ger möjlighet till god livskvalitet. Vården och omsorgerna ska ge förutsättningar för ett aktivt och innehållsrikt liv med möjlighet till social gemenskap. Vård- och omsorgsnämndens verksamheter ska kännetecknas av delaktighet, valfrihet, flexibilitet och kvalitet med respekt för den enskildes integritet och självbestämmande och ge förutsättningar för ett värdigt liv. Vård- och omsorgsnämndens verksamheter ska vara attraktiva arbetsplatser med kompetenta och engagerade medarbetare som ges möjlighet till karriärutveckling. 12