Neuropsykologi EN FRAMGÅNGSSAGA 20-ÅRSJUBILEUM. Svensk MEDLEMSTIDNING FÖR SVERIGES NEUROPSYKOLOGERS FÖRENING NR 2-3, 2009, ÅRG 21 VÅR FÖRENING

Transkript

1 Neuropsykologi Svensk MEDLEMSTIDNING FÖR SVERIGES NEUROPSYKOLOGERS FÖRENING NR 2-3, 2009, ÅRG 21 VÅR FÖRENING EN FRAMGÅNGSSAGA 20-ÅRSJUBILEUM

2 SVERIGES NEUROPSYKOLOGERS FÖRENING 20 år Svensk Neuropsykologi 2-3/09 Årgång 21 Medlemstidning för Sveriges Neuropsykologers Förening Ansvarig utgivare: Göran Horneman, ordförande i SNPF REDAKTION: Chefredaktör: Eva Hast eva.hast@telia.com (kvällstid) Vagnmakaregränden Lund Assisterande redaktör: Ellinor Hagstadius ellinor_hagstadius@hotmail.com Hantverksgatan Lund Lokalredaktörer: Vera Denwall (södra distriktet) Vera.denwall@med.lu.se Hans Johansson (östra distriktet) Hans.o.andersson@sll.se / 7213 Sofia Ljunggren (västra distriktet) sofia.ljunggren@vgregion.se Katarina Ehlin (norra distriktet) katarina.ehlin1@lvn.se Webmaster: Ann Heilala ann.heilala@vgregion.se Inloggningsuppgifter för hemsidan: Användarnamn: medlem Lösenord: 85om56 Tryck, layout och redigering: Prinfo Bergs Allt innehåll i Svensk Neuropsykologi lagras elektroniskt och blir åtkomligt via internet. Medarbetare måste meddela eventuellt förbehåll mot att få sitt material tillgängligt på detta sätt. Medverkande i detta nummer: Aniko Bartfai, Ellinor Hagstadius, Göran Horneman, Hans Johansson, Maja Konstenius, Jenny Röding, Helena Samuelsson och Helena Westerberg. Dags att blicka framåt! Föreningen firar i år sitt 20-årsjubileum. Mycket har hänt inom neuropsykologin under dessa år. Intresset för neuropsykologi är stort och föreningens medlemsantal har stadigt ökat. Forskningen kring hjärnans funktion och utveckling har ställt gamla föreställningar på huvudet. Neuropsykologisk kunskap har bidragit till ökad förståelse för mänskligt beteende. Vid ett jubileum skall man inte bara ägna sig åt tillbakablickar man skall också blicka framåt. Vilken roll och vilka frågor sysslar föreningen med i framtiden? Vad kommer föreningens medlemskap i den europeiska sammanslutningen Federation of the European Societies of Neuropsychology ESN - att föra med sig? Vilken samverkan kommer vi att ha med European Brain Counsil och vad kommer detta att leda till? Vad kan vår förening tillföra detta samarbete? Den svenska neuropsykologiska föreningen är Europas näst största. De nordiska föreningarna engagerar medlemmar från såväl forskarvärlden som kliniskt verksamma psykologer medan de övriga europeiska föreningarna i huvudsak engagerar forskare. Styrelsen arbetar nu på att ta fram nya målformuleringar för föreningens framtida verksamhet. Huvudområden som definierats är frågor runt kunskap, yrkesbas samt forum. Det slutliga arbetet kommer att presenteras under hösten. Slutligen vill jag önska alla medlemmar en skön och avkopplande sommar! Göran Horneman, ordförande 2 Svensk Neuropsykologi 2-3/09

3 SVERIGES NEUROPSYKOLOGERS FÖRENING 20 år Året var Kom gärna till Stockholm den 19 maj! Den 19 maj 1989 hade SNPF sitt konstituerande möte på Karolinska sjukhuset i Stockholm.* Arbetsgruppen som för-beredde och bjöd in intresserade till mötet bestod av Lill Persson, Lars Parland och undertecknad. Gruppen hade bildats på ett av de neuropsykologiska seminarier som sedan 1986 hade hållits en gång i månaden på Karolinska sjukhusets psykiatriska klinik. Under våren sammanträffade vi i arbetsgruppen bland annat med Birgit Hansson, dåvarande ordförande för Psykologförbunder, eftersom vi redan från början hade ambitionen att så småningom bli en yrkesförening inom förbundet och att neuropsykologin skulle bli erkänd som en specialitet inom psykologkåren (vilket långt ifrån var självklart på den tiden). Ett annat huvudsyfte med föreningen redan från start, och som också stod på inbjudan till det konstituerande mötet, var att höja den neuropsykologiska kompetensen bland psykologer! På mötet den 19 maj deltog 37 personer, och professor Daisy Shalling inledde mötet med att berätta om neuropsykologins historia i Sverige. Bland annat beskrev hon hur vi i Sverige var relativt sena med att intressera oss för neuropsykologi. Den första studien där objektiva psykologiska testmetoder användes för att studera en större grupp frontallobsopererade patienter genomfördes 1939 av Rylander, men det var inte förrän på 60-talet som psykologer började intressera sig för neuropsykologi. Daisy Schallings stora insatser Anniko Bartfai fortsatte mötet med att berätta om Daisy Schallings stora insatser för att entusiasmera och sprida den neuropsykologiska kunskapen och möjliggöra forskning och utveckling. Som exempel på detta nämndes bland annat Birgitta Stegmanns arbete med att introducera Luriametoden i Sverige. Därefter tog Birgit Hansson vid och betonade hur viktigt man inom Psykologförbundet såg det att även psykologer profilerade sig inom det neuropsykologiska området och att hon såg fram emot ett samarbete med den nybildade föreningen som ett beredningsorgan när det gäller neuropsykologiska frågor. Hon lovade också att förbundet skulle bistå föreningen ekonomiskt och önskade oss lycka till! Enades om namn Efter att stadgarna antagits debatterades föreningens namn och majoriteten enades till slut om att vi skulle kalla oss Svenska Neuropsykologers Förening ; (senare ändrat till Sveriges!). Interimstyrelsen som bildades vid detta konstituerande möte och som arbetade fram till första årsmötet bestod av: Aniko Bartfai (ordf), Lars Parland (vice ordf), Lill Persson (sekr), Ove Almqvist (kassör), Helena Samuelson (ledamot), Birgitta Stegmann (suppl), Håkan Nyman (suppl), Gunilla Thorsson (suppl) Interimsstyrelsens uppdrag var: - att bygga upp föreningens organisation samt ett nät av kontaktpersoner ute i landet. - att förbereda studiedagar i samband med årsmötet senhösten 1989 och att utse en arbetsgrupp som organiserade studiedagarna. Finset Arnstein uppskattad föreläsare Valnämnden som utsågs bestod av Gunilla Hellberg-Edström, Nency Nyström, Kaarina Amberla och Margaretha Kihlgren. Förslaget att som föreläsare till föreningens första studiedagar försöka anlita den norske neuropsykologen Finset Arnstein ställdes redan på detta möte. Det blev också så och han var en mycket uppskattad föreläsare på föreningens första studiedagar som hölls på på Stora Sköndals Neurologiska Klinik söder om Stockholm. Största yrkesföreningen Vid årsmötet valdes den första ordinarie styrelsen där även andra delar av Sverige blev representerade, även om majoriteten till att börja med kom från den östra regionen. Ja, sen har det bara rullat på... SNPF blev ganska snart den största yrkesföreningen inom Psykologförbundet och är det kanske fortfarande? Och, tror jag, en av de bäst organiserade yrkesföreningarna med självständiga regionala föreningar som turas om att hålla i föreningens årliga sammankomster och som fortfarande arrangerar välbesökta regionala föreläsningsserier. Även tidningen, som från början var ett litet medlemsblad på en eller två sidor har ju utvecklats... Ganska tidigt kom vi också fram till att det var viktigt att inte bara psykologer skulle kunna vara medlemmar i föreningen och andra yrkesgrupper som arbetade med neuropsykologi välkomnades därför som stödmedlemmar. Helena Samuelson specialist i neuropsykologi och leg psykoterapeut Svensk Neuropsykologi 2-3/09 3

4 SVERIGES NEUROPSYKOLOGERS FÖRENING 20 år Jarl Risberg om föreningens första 20 år: Vår förening är en framgångssaga! Det har varit en framgångssaga. Jämfört med andra yrkesföreningar har vi varit en av de absolut mest framgångsrika. Vad jag vet är SNPF den största föreningen inom Psykologförbundet. Det säger Jarl Risberg, professor emeritus och en välkänd profil inom SNPF. Jarl Risberg var med om att starta Sveriges Neuropsykologers Förening Han berättar att viktig stimulans att samla den svenska neuropsykologin kom från det Andra Nordiska Mötet i Neuropsykologi, som han arrangerade i Lund Det fanns ett växande intresse för neuropsykologi, trots att området egentligen inte fanns som en etablerad specialisering inom psykologyrket. Jag var med på den första riksstämman i Stockholm, som representant för södra regionen. Det var vi i söder som var först med att organisera oss som regional förening. Jarl blev ordförande för regionen och representerade den i 6 år blev han ordförande för hela föreningen, och behöll den befattningen i två perioder fram till Erkänt som specialistämne Från början var ett av våra mål att etablera ämnet som ett eget område inom den då nya specialistordningen. Detta lyckades vi med, så efter några få år var neuropsykologin erkänd som ett eget specialistområde. Alla regionerna hade seminarieverksamhet för att sprida kunskap och information. Detta var föreningens stomme. Med Jarl som huvudansvarig har SNPF arrangerat två nordiska möten i neuropsykologi, i Uppsala 1995 och i Göteborg Båda mötena blev mycket lyckade och gav dessutom föreningen en god ekonomisk bas för den fortsatta verksamheten. Bl.a. kunde Stipendiefonden inrättas efter mötet i Uppsala. År 2002 ansvarade föreningen för arrangerandet av INS sommarmöte i Stockholm, som också blev en stor succé. Utvecklingen av föreningens tidning var viktig redan från början. Den gick från att ha varit ett stencilerat medlemsblad, till att på 90-talet börja tryckas som tidning. Kostar egentligen ingenting Varför ska man då vara medlem i SNPF? Jarl tycker att det är ett bra sätt att stödja ämnet. Och att vara lojal mot sin grupp. Dessutom kostar det väldigt lite i förhållande till vad man får. Egentligen kostar det ingenting om man verkligen utnyttjar sina medlemsrabatter, exempelvis på riksstämmor, förklarar Jarl. Vad är då allra viktigast för SNPF? Att få professionen respekterad inom arbetslivet och att främja specialiteten neuropsykologi, anser Jarl. 4 Viktigt hålla sig ajour Jarl anser att det vetenskapliga området neuropsykologi har utvecklats enormt. När han själv för mer än 40 år sedan började intressera sig för neuropsykologin var den ansedd som ett udda ämne. Inom forskningsområdet har det hänt väldigt mycket, speciellt sedan 80-talet. Numera är neuropsykologin högt respekterad och har forskningsmässigt integrerats med många andra delområden inom psykologin som kognitiv och affektiv psykologi. Som neuropsykolog måste man hålla sig ajour med den snabba kunskapsutvecklingen. Det krävs kontinuerlig vidareutbildning, så det är viktigt att man går på seminarier, konferenser, tar del av kurser och läser litteratur. Numera är neuropsykologi högt respekterat Många nya upptäckter På frågan om vad han tror om neuropsykologins framtid, svarar Jarl att det inte finns någonting som tyder på att den snabba utvecklingen inom neuropsykologisk forskning kommer att stanna upp. Man gör ständigt nya överraskande upptäckter om hjärnans funktion, som har stor betydelse för kunskapsutvecklingen. Jarl berättar att man i Lund under många år och med framgång försöksvis har transplanterat hjärnceller från aborterade foster till patienter med Parkinsons sjukdom. För att detta skall bli en viktig metod inom sjukvården krävs dock att man kan få fram omogna hjärnceller (stamceller) för transplantation på annat sätt. Han sätter ord på sina förhoppningar för framtiden: Kanske kommer man att lyckas med att odla fram stamceller så att man genom att transplantera dessa kan förbättra hjärnans läkningsmöjligheter. Det skulle öppna många nya möjligheter att behandla patienter som drabbats av t.ex. stroke, traumatisk hjärnskada eller Parkinsons sjukdom. Kvantitetsmässigt små Den neuropsykologiska forskningen är störst i USA, men England och Tyskland är också framstående. Det vi gör i Sverige är också bra, förklarar Jarl, men kvantitets- Svensk Neuropsykologi 2-3/09

5 SVERIGES NEUROPSYKOLOGERS FÖRENING 20 år Så här tycker vi Det finns massor att göra! mässigt är vi små. Kliniskt tillämpar vi dock neuropsykologin lika bra i Sverige, som i andra europeiska länder anser Jarl. Men vi är ett litet land, och finansieringen är dålig. Neuropsykologisk forskning är dyr då den ofta kräver avancerad teknik. Forskningsresurserna var faktiskt bättre i början av 1990-talet än vad de är nu, även om en klar förbättring har setts under de allra senaste åren. Fortfarande satsar dock många andra länder, t.ex. Finland och Norge, mer på forskningen än vad Sverige gör. Oxford Handbook of Neuropsychology Jarl är nu pensionär, vilket innebär att han har mycket tid för familjen, som bland annat innefattar 8 barnbarn och 3 bonusbarnbarn. Men, han påpekar att han absolut inte har lämnat yrket. Jag skriver just nu på ett stort kapitel i handboken Oxford Handbook of Neuropsychology, som ingår i Oxford Library of Psychology. Den kommer förhoppningsvis ut i höst. Vid sidan om skrivandet undervisar Jarl på psykologprogrammet i Lund och handleder doktorander. Jag har kvar mitt rum på institutionen. Det finns massor att göra! Ja, det finns uppenbarligen hur mycket som helst att göra inom neuropsykologin, även för en pensionerad emeritus. Ellinor Hagstadius Gunilla Thorsson Numera pensionär men fortsätter en del med privat psykoterapi och handledning. Varför gick du med i föreningen? Det var några kollegor som var mycket engagerade i möjligheten att koppla neuropsykologin starkare till psykologyrket och det kändes naturligt att göra detta genom att bilda en förening. Vad har medlemskapet tillfört dig yrkesmässigt? Oerhört mycket genom intressanta föreläsare i olika sammanhang och genom möjligheten att alltid ha kollegor att diskutera med även om man är ensam på en arbetsplats som jag var i början. Hur har du själv bidragit till verksamheten? Jag ordnade lokal till föreningens första årsmöte på Stora Sköndal där jag arbetade! Dessutom har jag pratat neuropsykologi på många konferenser som anordnats av bl.a Strokeförbundet. Vad har du för förhoppningar gällande föreningens framtid? Att den ska ha kraft att verka för att den neuropsykologiska kunskapen blir ännu mer framträdande i olika behandlingsformer. Håkan Nyman Numera eget företag, tidigare Psykiatriska kliniken, Karolinska sjukhuset, Stockholm Varför gick du med i föreningen? Jag var med och bildade den. Vad har medlemskapet tillfört dig yrkesmässigt? Det har bidragit starkt till min professionella identitet och gett mig tillfälle att umgås med många trevliga kolleger. Hur har du själv bidragit till verksamheten? Jag har varit styrelsemedlem och sedan ordförande under hela 90-talet. Ansvarade för det internationella mötet (INS) i Stockholm Medverkar i den regionala verksamheten. Vad har du för förhoppningar gällande föreningens framtid? Bara goda! Vårt kunskapsområde utökas hela tiden, och neurovetenskaperna är framtidens melodi. Ove Almkvist Stockholms universitet och Karolinska universitetssjukhuset Huddinge Varför gick du med i föreningen? Jag gick inte med, jag var med från början på startmötet och arbetade aktivt för föreningen de första åren. Vad har medlemskapet tillfört dig yrkesmässigt? Kontakter och intressanta aktiviteter tillsammans med kollegor. Hur har du själv bidragit till verksamheten? Ja som kassör och bidragande på möten. Vad har du för förhoppningar gällande föreningens framtid? Fortsatt utveckling, framför allt fördjupning och särskilt försök att knyta ihop klinik/praktiskt patientarbete och universitet/forskning Svensk Neuropsykologi 2-3/09 5

6 SVERIGES NEUROPSYKOLOGERS FÖRENING 20 år Anniko Bartfai minns hur det hela startade: Daisy Schalling skapade förutsättningarna Nu när vi firar SNPF s 20 års jubileum bör det sägas några ord om tiden som föregick själva grundandet, händelser och människor som har varit viktiga. Det finns ett namn, vars egentliga betydelse inte alls framgår av varken medlemslistor eller mötesprotokoll. En person, som skapade förutsättningarna för mycket av det som föreningen i dag står för. Det var Daisy Schalling, Sveriges första kliniska psykolog. Under 70 och 80-talet fram till sin pension var Daisy Schalling professor vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, och verksam i sin forskning vid psykiatriska kliniken, Karolinska sjukhuset. Under denna tid var det publika och professionella diskussionsutrymmet mycket begränsat för frågor kring kopplingen hjärna beteende, kognition emotion. Hon hade dock tidigt insett neuropsykologins betydelse och fortsatt att följa detta forskningsspår. I hennes forskargrupp fanns det förutsättningar för intresserade kollegor och studenter att studera neuropsykologi, att arbeta och forska utifrån det synsättet. Hon var handledare till, bland många andra, Håkan Nyman, Maria Levander, och mig. Hon erbjöd en möjlighet till Birgitta Stegmann att arbeta med neuropsykologiska frågeställningar och sammanförde henne med Anne-Lise Christensen för att få fram en svensk Luria-version. En liten grupp engagerade personer Så småningom bildades en liten grupp av engagerade personer kring henne i källaren som fick stort utbyte och stöd av varandra. Eftersom det saknades kurser hjälptes vi åt både i samband med forskning och kliniskt arbete. Kollegor från olika delar av landet började söka sig till Birgitta för klinisk handledning. Håkan och jag fick förfrågningar om föreläsningar och kurser. Efter min disputation hjälpte Daisy och Anne-Lise till att få internationella kontakter så att jag kunde studera neuropsykologi ett halvår i USA. Då, i mitten av 80-talet var det en oerhört spännande och stimulerande miljö. I Sverige fanns en grupp entusiaster kring Jarl Risberg i Lund där det pågick spännande forskning, men det var långt till Lund för oss. Välbesökta diskussioner För att öppna ett litet forum för neuropsykologiska diskussioner i Stockholm startade Håkan, Birgitta och jag med Daisys uppmuntran och stöd en seminarieserie i neuropsykologi vid psykiatriska kliniken på KS. Seminarieserien blev över förväntan välbesökt. Det fanns ett intresse och sug efter kunskap inom kåren. Erfarna, kunniga kolleger satt ofta ensamma eller i små grupper och kämpade med knepiga neuropsykologiska frågeställningar med hjälp av gamla tester och normer, där det enda lysande undantaget var Magnus Huss klinikens då färska svenska normer. För alla dessa kollegor blev seminarierna ett efterlängtat tillfälle till vidareutbildning och kunskapsutbyte. SNPF bildades Några år senare gav Håkan och jag en kurs i Gävle. Under lunchen föreslog vår värd, dåvarande chefpsykolog Hans T Blom att vi kunde bilda en förening för neuropsykologi. och på den vägen blev det. Lill Persson, Helena Samuelson och jag satte oss för att diskutera fram ett stadgeförslag och en interimstyrelse bildades. Då alla i den gruppen blev inbjudna att skriva några rader om den tiden, blir det andra som bättre berättar om vårt arbete på den tiden. På det konstituerande mötet kom ett trettiotal personer och jag valdes till ordförande. Jag minns mest min totala förvåning och bävan inför uppgiften. Jag hade ingen erfarenhet av svenskt föreningsliv, allt var nytt för mig och min första naiva tanke var: Hur ska jag kunna bli ordförande för dessa människor, jag vet inte ens vad alla heter?! Under de första två åren växte föreningen lavinartat och snart blev vi en av de största yrkesföreningarna inom Psykologförbundet. Det var ett privilegium att få vara med i den utvecklingen. Aniko Bartfai aniko.bartfai@ds.se 6 Svensk Neuropsykologi 2-3/09

7 Sjukgymnasten Jenny Röding Vi behöver er kunskap! Konsekvenserna av en stroke varierar från ett helt tillfrisknande till allvarliga kognitiva och motoriska funktionsnedsättningar. Den kontext som en person lever i, de krav som ställs samt de behov och målsättningar som en individ har varierar under livets gång. Den påverkan en stroke ger upphov till beror därför inte enbart på skadans omfattning utan även på åldern hos individen som insjuknar. Både fysiska och kognitiva funktioner är viktiga faktorer vad gäller möjligheten för unga som drabbats av en stroke att kunna delta i dagliga aktiviteter samt återuppta ett eget boende, socialt liv och återgå till sina arbeten. Stroke är allmänt ansedd som de äldres sjukdom eftersom den främst drabbar medelåders och äldre. Varje år insjuknar ca svenskar i stroke av dessa drabbas för första gången och cirka 5 % av dem är under 55 år. Då de flesta som insjuknar i stroke är äldre kan man antaga att det är de äldres behov och önskemål som styr dagens strokerehabilitering. Att kartlägga vilka komponenter som krävs för att optimera de yngres rehabilitering har varit ett eftersatt men viktigt område, då denna grupp befinner sig mitt i livet och oftast har både en familjeroll och yrkesroll att rehabiliteras tillbaka till. Mål och metod Målet med den här avhandlingen var att beskriva och analysera konsekvenserna av stroke i den yngre populationen avseende rehabilitering, återgång till arbete, självskattad fysisk och kognitiv funktion och livstillfredställelse. Könsskillnader såväl som genderspecifika associationer gällande återgång i arbete, försämrad fysisk och kognitiv funktion och livstillfredställelse studerades också. Dessa undersökningar är baserade på material från en djupintervjustudie och självskattat data hämtat från en enkät som besvarats av 1068 individer i åldern år med en förstagångsstroke registrerade i det nationella kvalitets registret Riks-Stroke (RS). Enkäten innehöll frågor rörande personliga förhållanden som aktuellt hälsostatus och levnadsförhållanden, fysisk och kognitiv förmåga, relationer, socialt liv, fritidsintressen, välbefinnande, medbestämmande och delaktighet, arbete och livstillfredställelse. De flesta frågorna syftade till att spegla skillnaden mellan före och efter insjuknandet i stroke. Kvinnor upplevde mer krav En stark association mellan kognitiva och fysiska förmågor, oavsett kön, kunde påvisas. Exempelvis var nedsatt förmåga att kunna röra sig bland många andra i stökiga miljöer klart associerad med en försämrad kognitiv funktion, här mätt som självskattad förmåga att koncentrera sig. Vi fann även att kvinnor upplevde mer krav på sin kognitiva förmåga (här bland annat uttryckt som förmågan att koncentrera sig, hålla flera bollar i luften samt planera/strukturera upp vardagen) än män. Detta är en viktig aspekt att ta i beaktan vid rehabilitering av yngre individer med stroke. Vi fann även att minimala eller dolda symptom (så som exempelvis trötthet och koncentrationssvårigheter) hade en stor inverkan på dessa individer, både fysiskt och psykiskt. Att ha ett handikapp som inte syns ansågs heller inte lika legitimt som om de hade haft ett för andra synligt handikapp. Neuropsykologer behövs Rehabiliteringen för dessa individer kan helt klart förbättras. Exempelvis var endast 50 % nöjda med livet som helhet. En viktig förklaringsmodell för att man inte var nöjd med livet som helhet var en nedsatt förmåga att koncentrera sig. Detta gällde både män och kvinnor. De kognitiva nedsättningar som uppstår i samband med en stroke spelar med andra ord en stor roll för hur resten av livet gestaltar sig för dessa unga individer. Det finns ett stort behov av ytterligare undersökning av dessa besvär samt riktade rehabiliteringsåtgärder mot dem. Ett behov som neuropsykologer är mest lämpade att tillfredställa. Som sjukgymnast hälsar jag er därför varmt välkomna i detta viktiga arbete. De yngre som drabbats av en stroke behöver era kunskaper! Senaste nytt finns alltid på vår hemsida Svensk Neuropsykologi 2-3/09 7

8 FORSKNING I ÖST Matematiska modeller förklarar arbetsminnets begränsningar Beräkningsbiolog. Vad kan en sådan bidra med till neuropsykologin? Uppenbarligen en del, då Fredrik Edin, doktor i beräkningsneurovetenskap tillsammans med andra forskare i ett tvärvetenskapligt projekt (bland annat Torkel Klingberg som omnämns i en annan artikel i denna tidning), har konstruerat en matematisk aktivitetsmodell av hjärnans främre och övre delar. Med hjälp av denna modell har de funnit den mekanism i hjärnans nätverk som gör att vi normalt inte klarar av att hålla kvar fler än runt sju minnesenheter åt gången. Arbetsminnet är centralt för de flesta kognitiva processer som inlärning, kommunicerande och organisering av handlingar. Vi vet att arbetsminnet är begränsat, då vi bara klarar att arbeta med ett visst antal uppgifter samtidigt. Med hjälp av så kallad funktionell magnetresonansavbildning (fmri) har man också kunnat se att både frontalloben och parietalloben är aktiverade när en sekvens av två bilder ska hållas i det visuella arbetsminnet under kort tid. Däremot har det varit okänt hur nervcellerna samverkar för att klara av uppgiften. I studien som nu publicerats i Proceedings of the National Academy of Science (PNAS) har forskarna utnyttjat tekniker från olika forskningsområden och applicerat dem på tidigare kända data kring hur nervcellerna och synapserna fungerar biokemiskt och elektrofysiologiskt. På så sätt har man arbetat fram en form av datorsimulerad modellhjärna. De beräkningar som utförts med modellen har testats med hjälp av fmriexperiment och man har då kunnat bekräfta att beräkningarna verkligen ger svar på de frågor som de ställt. Genom detta arbete har forskarna bland annat kunnat förstå varför arbetsminnet bara klarar att hålla kvar mellan två och sju olika bilder samtidigt. Då ökade krav ställs på arbetsminnet kommer de aktiva nervcellerna i parietalloben i allt större utsträckning att hämma aktivitet omgivande celler. De hämmande impulserna mellan nervcellerna blir till slut så starka att den motverkar inlagring av ytterligare inkommande visuella stimuli. Hämningen kan till viss del motverkas genom ökad stimulering från frontalloben. Forskarna föreslår därför i sin artikel att frontalloben kan reglera minneskapaciteten hos parietalloben. - Modellen förutsäger bland annat att stark aktivering av frontalloberna ger ett bättre arbetsminne. Detta fynd kunde också visas i uppföljande experiment på människor. Arbetsminnet är en flaskhals för den mänskliga hjärnans förmåga att bearbeta information. Resultaten ger oss en ny förståelse för vad den här begränsningen består av, säger Fredrik Edin, i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.pressinfo@ki.se Edin F. et. al. (2009). Mechanism for top-down control of working memory capacity. Proceedings of the National Academy of Science, 106: Nybildning av nervceller efter stroke Nervceller nybildas av stamceller även i den vuxna hjärnan. Efter en stroke ökar nybildningen av nervceller, något som eventuellt kan förklara den återhämtning som ofta ses hos patienter fram för allt under det första året efter insjuknandet. I en nu publicerade studie av Marie Carlén med fler visar forskarna att en typ av celler som inte ger upphov till nya celler i den friska hjärnan, aktiveras efter en stroke hos försöksdjur. Utöver de stamceller som normalt är aktiva finns det alltså även ett reservlager av celler som kan aktiveras vid ökad efterfrågan. Forskarna har kartlagt den mekanism som styr aktiveringen av dessa celler. De kunde då visa att det hos möss går att öka nybildningen av nervceller i den friska hjärnan genom att stänga av den mekanism som hämmar nervcellsnybildning. Carlén M. et. al (2009). Forebrain ependymal cells are Notch-dependent and generate neuroblasts and astrocytes after stroke. Nature Neuroscience, 12: html 8 Svensk Neuropsykologi 2-3/09

9 Personlighetens grund i hjärnan Har extroverta och introverta personer olika hjärnor? Kan man genom att mäta hjärnans grundläggande funktioner förstå varför en person är högintelligent och en annan neurotisk? Det är frågor som Lea Forsman har utforskat. Hon har med hjälp av magnetresonanstomografi avbildat och jämfört hjärnan hos utpräglat introverta och extroverta personer. Resultaten visar att introverta personer har större hjärnvolym i stora delar av hjärnbarken, särskilt i delar som är involverad i social kognition samt som regulerar/hämmar utåtriktat beteende. I en annan delstudie uppskattades graden av neurotisk läggning, som skattades liksom graden av extroversion med hjälp av Cattels s 16PF. När studiedeltagarna fick trumma en enkel takt med fingret (Isochronous Serial Interval Production) visade det sig personer som i hög grad var neurotiska lyckades sämre med att en jämn takt över tid beroende på grundläggande skillnader i tidsmässig stabilitet och precision i hjärnans aktivitet. Jämför med den vanliga beskrivningen av att de med neurotisk läggning saknar känslomässig och kognitiv stabilitet. Också graden av intelligens gav utslag i takthållningstestet. Ju högre intelligens, mätt med Ravens matriser, desto bättre lyckades studiedeltagarna hålla en jämn takt. Lea kommer att tala om dessa resultat på ett av föreningens seminarier i höst. Lea Forsman (2009) Neural correlates of individual differences in intelligence and personality; studies using an isochronous timing. Doktorsavhandling, Karolinska Institutet, Stockholm. pressinfo@ki.se ewsdep=25844 Nervsystemet påverkas av kemikalier under nyföddhetsperioden FORSKNING I ÖST Försämring av serotoninproduktionen påverkar beslutsfattande vid BPD Nedsatt produktion av serotonin vid borderline personlighetsstörning (BPD) kopplas samman med nedsatt förmåga att fatta beslut och möjligen även självmordsbeteende. Liselotte Maurex undersökte detta genom Iowa Gambling Task (IGT) för att utröna beslutsfattande hos kvinnor med BPD. Det visade sig att de med BPD fick lägre resultat på IGT. Vidare visade det sig att de med BPD och försämrad funktion i den gen som är involverad i produktionen serotonin presterar sämre i beslutsfattande än de utan denna försämrade funktion. Maurex, L. et. al. (2009). Emotionally controlled decisionmaking and a gene variant related to serotonin synthesis in women with borderline personality disorder. Scandinavian Journal of Psychology, 50, abstract Vi vet sedan några decennier att vissa kemikalier påverkar nervsystemet. Av den anledningen finns det en massa lagar samt myndigheter som ser till att vi lever upp till dessa lagar. Men hur är det egentligen med de nya kemikalier som vi har runt omkring oss. Kan vi känna oss säkra. Intresset för hur dessa kemikalier påverkar utvecklingen av nervsystemet i ett tidigt skede, ökar med att vi även ser en ökning av utvecklingsrelaterade störningar som ADHD, autism och en del neurodegenerativa sjukdomar. Niclas Johansson, ekotoxikolog vid Uppsala universitet har undersökt effekterna av vissa nya men vanligt förekommande impregnerings- respektive flamskyddsmedel på nyfödda möss. Undersökningen visade att exponeringen ledde till permanenta beteendestörningar hos möss. Bland annat såg man hyperaktivitet och minskad inlärningsförmåga. Båda ämnena finns i modersmjölk samt i damm i inomhusmiljön, vilket lätt leder till att våra barn är redan nu exponerade för dessa ämnen. Enligt Niclas Johansson kan även låga doser av vissa flamskyddsmedel i samverkan med låga doser av vissa impregneringsmedel förstärka beteendestörningar, åtminstone hos möss. Johansson, N. et. al. (2009). Neonatal exposure to PFOS and PFOA in mice results in changes in proteins which are important for neuronal growth and synaptogenesis in the developing brain. Toxicological Science, 108: Svensk Neuropsykologi 2-3/09 9

10 FORSKNING I ÖST Rädslans inverkan på minnet Den rädsla som exempelvis uppträder vid fobier befrämjar vår förmåga att minnas, vilket bland annat förklaras av att amygdala, en struktur som är betydelsefull för att bearbeta känslomässiga stimuli, även förbereder kroppen för handling samt skärper perceptionen. Fredrik Åhs, forskare vid psykologiska institutionen vid Uppsala universitet kunde däremot inte fastställa att det är de negativa aspekterna av uppvarvningen (rädslan) som gjorde att man blev bättre på att komma ihåg. All uppvarning, det vill säga ökad aktivitet i amygdala, kunde kopplas samman med en ökad aktivitet i parahippocampus, vilket kunde kopplas samman med en förbättrad minnesförmåga. Han fann vidare att ju högre aktivitet som del av den mediala Skillnader mellan ADHD och ADHD Går det att beskriva ett barn med ADHD? Inte är det lätt eftersom det finns skillnader mellan dessa barn i åtminstone tre olika aspekter. Dels kan beteendet vara väldigt olika vilket visar sig i de två symtomdomäner som beskrivs vid ADHD, det vill säga impulsivitet och hyperaktivitet respektive störd uppmärksamhetsförmåga. Sedan finns det olika neuropsykologiska brister som framkommer vid våra utredningar. Slutligen ser beteendeproblemen innan insjuknandet olika ut. Cecilia Wåhlstedt vid psykologiska institutionen vid Uppsala universitet, har studerat denna heterogenitet genom att studera neuropsykologiska faktorer och hur dessa relaterar till andra vanliga och oberoende faktorer och speciellt till de två symtomdomänerna samt eventuella komorbida beteendeproblem. Hon fann att exekutiv funktion och reglering av aktivitetsnivå hade en oberoende koppling till framförallt bristande uppmärksamhet vid ADHD. I kombination med reglering av aktivitetsnivån, hade även aversion mot fördröjning en koppling till både bristande uppmärksamhet samt hyperaktivitet och impulsivitet. Trotssyndrom hade en premorbid koppling till hyperaktivitet och impulsivitet, men inte till bristande uppmärksamhet. Fler kopplingar som hon fann kan ni läsa i. Cecilia Wåhlstedt (2009). Specifying the Heterogeneity in Children with ADHD: Symptom Domains, Neuropsychological Processes, and Comorbidity. Doktorsavhandling, Uppsala universitet. delen av frontalloben (anterior cingulate cortex) har, desto lägre är aktiviteten i amygdala. Detta visar på att det är en viss del av frontalloben som ansvarar för regleringen av amygdalas aktivitet. Detta förklarar enligt Fredrik Åhs, varför psykoterapi kan fungera. Fredrik Åhs (2009). The Amygdala, Arousal and Memory: From Lesion to Neuroimaging: Doktorsavhandling, Uppsala universitet. presskontakt@uadm.uu.se raedslans-inverkan-paa-minnet Diabetes och minnesförmåga Erik Nilsson vid KI och Åke Wahlin vid Stockholms universitet har i en studie med individer från Betula-projektet funnit att yngre personer (under 65 år) och som har diabetes, har sämre episodiskt minne. Bland äldre (över 70 år) presteras sämst på testerna i den grupp som har förhöjt glygosmättat hemoglobin utan att ha diagnostiserats med diabetes. Forskarnas diskussion mynnar ut i att det är sannolikt att de med en odiagnostiserad och därmed obehandlad diabetes, presterar sämre på minnestest. Med andra ord är det viktigt att identifiera diabetes för att förebygga minnesproblem. Nilsson E. & Wahlin Å. (2009). Diabetes and Elevated Glycosylated Haemoglobin: Episodic Memory and Utilisation of Cognitive Support. European Journal of Cognitive Psychology, 21, ~db=jour~order=page Rikt om åldrandet och kognitiv funktion Med inledande artikel i dubbelnumret med temat kognitivt fungerande vid åldrande, har Lars-Göran Nilsson, professor vid Stockholms universitet tillsammans med två professorskollegor, presenterat kort (13 sidor) resultaten från flera undersökningar som berör processhastighet, inhibering, exekutiv funktion, implicit inlärning, minne, kognitiv flexibilitet samt processande av emotionell information. Artikeln i fråga hittar ni i. Ballesteros S. et. al. (2009). Ageing, Cognition and Neuroscience: An introduction. European Journal of Cognitive Psychology. 21(2/3), ~db=jour~order=page 10 Svensk Neuropsykologi 2-3/09

11 FORSKNING I ÖST Att bedöma premorbid förmåga Att kunna uttala sig om premorbid funktion baserat på aktuella resultat från neuropsykologiska tester är något som är av stort värde, framförallt för att avgöra om de resultat man har talar för en kognitiv nedsättning. Ove Almkvist och Ing-Marie Tallberg kunde visa att det inte finns någon signifikant skillnad mellan resultaten på två test, SLDT och ISW, mellan patienter med demens, mild kognitiv nedsättning, subjektiv nedsättning och kontrollpersoner. Däremot fanns det vissa skillnader mellan andra välkända metoder för att skatta premorbid funktion som Hold-test (Information i WAIS) eller Best-test (bästa resultat från något deltest). Med andra ord, pekar resultaten på att resultat från test och deltest bör jämföras med SLDT eller ISW. Not: SLDT står för Swedish Lexical Decision Test. ISW står för Test of Irregularly Spelled Words. Almkvist O. & Tallberg I-M. (2009). Cognitive Decline from Estimated Premorbid Status Predicts Neurodegeneration in Alzheimer s Disease. Neuropsychology, 23, Aspects in childhood ASD Agneta Blomgren Hellmark, legitimerad psykolog i Stockholm, har skrivit sin specialistuppsats Patterns of Gaze Behaviour, Social Cognition and Cognitive Profile in Children with Autism Spectrum Disorders. Agneta skrev uppsatsen i samverkan med Astrid Lingrens Barnsjukhus och ett material de hade där med flera hundra diagnosticerade autistiska barn. Testerna med ögonrörelser gjordes i samverkan med S:t Eriks Ögonsjukhus. Här nedan kan du läsa Agnetas abstract. Den fullständiga uppsatsen finns förstås på The overall aim of this study was to investigate a range of aspects in childhood autism spectrum disorders (ASD) that affects children s ability to function in their learning environments at school and in their daily life. The present study investigates a group of children years of age diagnosed with ASD compared to a group of typically developing children of same age. A study regarding a range of aspects of cognitive profile from the Wechsler Intelligence Scale for Children, social cognition/theory of Mind and gaze behaviour. A particular focus was set on children s abilities to comprehend and tell stories with a social content, Narratives, and in registering patterns of gaze behaviour in viewing photos of human faces. The results indicate that ASD children have difficulties in focusing their attention to detect important features of human faces and in the ability to tell social stories. The low results in eye fixation and Narratives open for a conclusion that ASD children have difficulties to combine separate pieces of visual information and to integrate information to form stories that make a socially meaningful whole. Difficulties in ToM using Narratives were more common in ASD children than in controls. The difference between groups was statistically significant. Keywords: Autism Spectrum Disorders, Theory of Mind, Narratives, Wechsler s Intelligence Scale for Children, social cognition, gaze behaviour, face processing, eye s fixation. Svensk Neuropsykologi 2-3/09 11

12 Helena Westerberg, Leg psykolog och Med Dr Arbetsminnesträning de senaste studierna Det har publicerats tre studier om arbetsminnesträning det senaste året, två för barn i förskole- och skolålder samt en med unga vuxna. Kan förskolebarn träna upp sitt arbetsminne? Studien med vanliga barn i förskoleåldern leddes av psykologen och forskaren Lisa Thorell vid Karolinska Institutet. Forskarna ville undersöka om förskolebarn kunde träna upp sitt arbetsminne som vi sett i tidigare studier med äldre barn. De ville också undersöka om impulskontroll, en annan viktig förmåga för kognitiv utveckling (och vid ADHD), kunde tränas upp. Av intresse var också om träningen av impulskontroll kunde ge transfer (=spridningseffekter) till närliggande förmågor såsom är fallet vid arbetsminnesträning. Man jämförde fyra olika betingelser; två aktiva datoriserade träningsmetoder ställdes mot varandra; adaptiv träning av arbetsminnet vs adaptiv träning av impulskontroll, dessa jämfördes mot en aktiv placebo med pedagogiskt dataspel för barn, samt en passiv kontrollgrupp. Sammanlagt ingick 65 barn i åldern 4-5 år fördelade på fyra grupper i studien, cirka hälften var flickor och hälften pojkar. Arbetsminnesträningen var anpassad för förskolebarn men byggde på samma paradigm som Robomemo de olika övningarna går ut på att återge en sekvens av information. T ex i vilka fönster och i vilken ordning små mjukisdjuren tittar ut (se fig 1a). Till skillnad från Robomemo användes enbart visuella övningar. Svårighetsnivån anpassades kontinuerligt utifrån användarens prestation. Impulskontrollträningen innehöll klassiska övningar som Stop-signal, Go-nogo, och Flanker-uppgifter. Övningarna var programmerade i samma barnvänliga mjukvarumiljö som arbetsminnesträningen. (Se fig 1B). Anpassningen av svårighetsnivå byggde på presentationshastighet och responstider i stället för på antal enheter att hålla reda på. Den aktiva kontrollgruppen spelade det pedagogiska dataspelet Björnes magasin. Barnen i samtliga grupper tränande i 15 minuter om dagen under fem veckor, utom den passiva kontrollgruppen som enbart genomförde det neuropsykologiska testbatteriet med fem veckors mellanrum. Resultat: Barnen i de aktiva träningsgrupperna förbättrades på sina respektive tränings-program (dvs arbetsminne och impulskontroll). Barnen i arbetsminnesträningsgruppen förbättrades också på andra test för arbetsminne, både visuella och auditiva, samt på Go/nogo, ett test som mäter uppmärksamhet och impulskontroll. Den grupp som tränat impulskontroll visade inte generaliseringseffekter till andra funktioner och barnen i de båda kontrollgrupperna (aktiv och passiv kontroll) visade inga förbättringar alls. Ref: Thorell, L., Lindqvist, S., Bergman Nutley, S., Bohlin, G., & Klingberg, T. (2009). Training and transfer effects of executive functions in preschool children Developmental Science, 12 (1), Artikeln går att ladda ned från Figur 1a och 1b Den första oberoende studien publicerad! En forskargrupp ledd av Susan Gathercole och specialiserad på arbetsminne (Centre for working memory and learning) vid York University i England har undersökt träning av arbetsminnet hos skolbarn med arbetsminnessvårigheter Denna forskargrupp har tidigare med Alan Baddeley i spetsen visat att arbetsminnet har en nyckelroll vid inlärning, och att barn med arbetsminnesproblem har svårt med läsning och matematik. De var särskilt intresserade av om träning av arbetsminne kunde ge spridningseffekter till riktiga skolämnen. Författarna bakom studien; Joni Holmes, Darren Dunning och Susan Gathercole, screenade 345 barn (ålder 8-11 år) i sex olika skolor med ett testbatteri för arbetsminne (Automated working memory assessment. Oxford: Harcourt.). Fyrtiofyra barn hamnade på 15e percentilen eller lägre, de kan alltså sägas utgöra den grupp på ca 10% av alla skolbarn som har svårt med arbets- 12 Svensk Neuropsykologi 2-3/09

13 minne och inlärning oavsett neuropsykiatrisk diagnos eller ej. Av dessa 44 barn tränade 22 barn på en skola med den (riktiga) adaptiva Robomemo och 20 barn på en annan skola genomförde fem veckor med en placeboversion där svårighetsnivån var fixerad på låg nivå. Efter träning hade de flesta i träningsgruppen uppnått en arbetsminneskapacitet på samma nivå som elever i samma ålder utan arbetsminnesbrister. Sex månader senare vid uppföljningstestningen hade träningseffekterna även slagit igenom till inlärningsförmåga i skolan, barnen som tränat hade signifikant ökning i matematisk förmåga jämfört med placebogruppen. Forskarna vid York drar slutsatsen att barn med arbetsminnes-, och inlärningssvårigheter kan bli hjälpta av systematisk arbetsminnesträning. Ref: Holmes J, Dunning DL and Gathercole S. (2009). Adaptive training leads to sustained enhancement of poor working memory in children. Developmental Science, in press. Artikeln finns inte att ladda ned ännu men det finns en populärvetenskaplig artikel av Susan Gathercole om arbetsminnets betydelse för inlärning som kan laddas ned från The British Psychological Society: archive_home.cfm/volumeid_21-editionid_160-articleid_1342- getfile_getpdf Träningseffekt uppmätt på molekylär nivå Torkel Klingberg och hans forskargrupp på Karolinska Institutet har lagt ytterligare en bit i pusslet om träningsinducerad neural plasticitet. Det har tidigare visats att arbetsminne kan tränas upp och att träningen ger spridningseffekter till närliggande kognitiva funktioner som uppmärksamhet, impulskontroll och problemlösning, samt även till kognitivt fungerande i vardagen (Buschkuehl, et al., 2008; Jaeggi, Buschkuehl, Jonides, & Perrig, 2008; Joni Holmes, 2009; Klingberg, et al., 2005; Klingberg, Forssberg, & Westerberg, 2002; Westerberg, et al., 2007). Vi har också sett att arbetsminnesträningen påverkar uppgiftsrelaterad hjärnaktivitet såsom uppmätt med funktionell magnetresonansavbildning (fmri) (Dahlin, Neely, Larsson, Backman, & Nyberg, 2008; Olesen, Westerberg, & Klingberg, 2004; Westerberg & Klingberg, 2007). Då Svensk Neuropsykologi i nr rapporterade om hjärnavbildningsfynden i artikeln Computerized Cognitive Remediation skrev jag, citat: Förmodligen beror effektiviteten i de system som underligger arbetsminne på aktivitetsberoende plasticitet, d v s de neurala substrat som används stimuleras och stärks. Förändringar i neurotransmission skulle kunna ske genom modifierad synapsfunktion lokalt, såsom ändrad struktur i och/eller antal synapser mellan arbetsminnesspecifika neuron, vilket exempelvis skulle kunna leda till ökad tillgänglighet av extracellulärt dopamin. Detta har Torkels forskargrupp nu kunnat påvisa genom att med Positron Emissions Tomografi (PET)-teknik studera träningsrelaterade kortikala förändringar av en viss receptortyp för signalsubstansen dopamin (D1). Försöksdeltagarna scannades före och efter fem veckors träning. Efter träningen hade antalet receptorer för D1 i prefrontala och parietala kortex ökat och därmed hjärnans förmåga att binda dopamin i arbetsminnesspecifika områden, vilket bör vara associerat med den ökning i arbetsminneskapacitet man såg efter träning. Detta är första gången som man hos människa har kunnat demonstrera förändring på molekylär nivå som en funktion av kognitiv intervention. Resultaten visar på interaktionen mellan biologi och beteende (eller kropp och själ om man så vill), och väcker frågeställningar om vilka metoder, eller kombination av metoder som bör användas i behandling av psykiska och neuropsykiatriska sjukdomar. Resultaten har definitivt givit nya insikter om hjärnans plasticitet och också väckt nya frågor om vilka mekanismer som ligger bakom förändringarna i receptordensitet. Och om andra samband mellan beteende och biokemi, både vid träning av arbetsminne och vid andra interventioner. Ref. McNab, F., Varrone, A., Farde, L., Jucaite, A., Bystritsky, P., Forssberg, H., Klingberg T (2009). Changes in cortical dopamine D1 receptor binding associated with cognitive training. Science, 323(5915), Artikeln går att ladda ned från REFERENSER Buschkuehl, M., Jaeggi, S. M., Hutchison, S., Perrig-Chiello, P., Dapp, C., Muller, M., et al. (2008). Impact of Working Memory Training on Memory Performance in Old-Old Adults. Psychology and Aging, 23(4), Dahlin, E., Neely, A. S., Larsson, A., Backman, L., & Nyberg, L. (2008). Transfer of learning after updating training mediated by the striatum. Science, 320(5882), Jaeggi, S. M., Buschkuehl, M., Jonides, J., & Perrig, W. J. (2008). Improving fluid intelligence with training on working memory. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, 105(19), Joni Holmes, Susan. E. Gathercole., Darren L. Dunning (2009). Adaptive training leads to sustained enhan cement of poor working memory in children Develop mental Science, in press. Klingberg, T., Fernell, E., Olesen, P. J., Johnson, M., Gustafs son, P., Dahlstrom, K., et al. (2005). Computerized training of working memory in children with ADHD - A randomized, controlled trial. Journal of the Ameri can Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 44(2), Klingberg, T., Forssberg, H., & Westerberg, H. (2002). Train ing of working memory in children with ADHD. Jour nal of Clinical and Experimental Neuropsychology, 24(6), Olesen, P. J., Westerberg, H., & Klingberg, T. (2004). Increased prefrontal and parietal activity after training of working memory. Nature Neuroscience, 7(1), Westerberg, H., Jacobaeus, H., Hirvikoski, T., Clevberger, P., Ostensson, M. L., Bartfai, A., et al. (2007). Computeri zed working memory training after stroke - A pilot study. Brain Injury, 21(1), Westerberg, H., & Klingberg, T. (2007). Changes in cortical activity after training of working memory - a singlesubject analysis. Physiology & Behavior, 92(1-2), Svensk Neuropsykologi 2-3/09 13

14 35 kan vinna Stora Psykologpriset Den 15 maj gick tiden ut för att nominera en enskild psykolog eller en grupp psykologer till Stora Psykologpriset. Totalt har 35 bidrag lämnats in. En jury kommer nu att granska bidragen och i september utse tre finalister. Vinnaren presenteras på Psykologidagen den 11 november och erhåller en prissumma på kronor. Vi är jättenöjda med både antalet bidrag som kommit in och den höga kvaliteten på dessa. Det visar på det stora engagemang och den goda kompetens som finns i psykologkåren, säger Lars Ahlin, Förbundsordförande, Sveriges Psykologförbund och ordförande i juryn för Stora Psykologpriset. Majoriteten av de 35 bidrag som kommit in är individuella nomineringar och de flesta har blivit nominerade av kollegor. Det är roligt att se det stora intresse som visats för ett sådant här pris, säger Åsa Magander, projektledare för Stora Psykologpriset. Stora Psykologpriset kommer att delas ut årligen av Pearson Assessment för att uppmärksamma psykologer, som genom sitt arbete bidrar till att förbättra människors livskvalitet och utveckla mänskliga resurser. Årets vinnare utses på Psykologidagen i Stockholm den 11 november och erhåller en prissumma på kronor. Läs mer om Stora Psykologpriset och se hela listan över samtliga bidrag på Styrelsen i öst Efter årsmötet i östra regionen som genomfördes i april, har sammansättningen av styrelsen förändrats. Helena Westerberg har avgått som ordförande och liksom ledamöterna Beata Terzis och Malin Pauli har hon dessutom lämnat styrelsen som nu består av: Hans Andersson, ordförande, ledamot i styrelsen sedan Kliniker inom psykiatri, arbetar med psykos. Robert Persson, kassör, ledamot i styrelsen sedan Kliniker inom primärvården, neuropsykologiska utredningar samt terapi. Christian Oldenburg, sekreterare, ledamot i styrelsen sedan Kliniker och forskare inom neurorehabilitering. Helena Iacobeus, ordinarie ledamot och veteran i styrelsen. Kliniker och forskare inom neurorehabilitering, Jannica Ståhlnacke, ordinarie ledamot och ny i styrelsen. Kliniker och forskare inom pediatrik. Hans Wahlberg, ordinarie ledamot och. ny i styrelsen. Kliniker inom geriatrik med minnesutredningar. Maria Bühler, tillförordnad ledamot. Arbetar i STUDS-team med utredning för att fastställa ADHD. Har tidigare arbetat som skolpsykolog. Christine Johansson, leg psykolog, psykologsamordnare/ PTP-samordnare vid Psykiatri Norväst, är invald som en av de fyra representanterna till en arbetsgrupp som ska diskutera den framtida organisationen av psykologförbundets yrkesföreningar. 14 Svensk Neuropsykologi 2-3/09

15 Hemsidan Blir ännu bättre! Hemsidan kommer att få ett nytt utseende samt en del förändringar vad gäller funktion och innehåll. Ann Heilala, webbredaktör för svarar på några frågor: Varför behövs en förändring av hemsidan? Vi vill ha en sida där det är lättare att navigera och där vi bättre kan lyfta fram ämnet neuropsykologi. Som det varit nu har sidan varit för snävt inriktad till medlemmarna. Samtidigt vill vi förenkla tillgängligheten för medlemmarna, men riktigt hur det kommer att se ut, med inloggningsuppgifter och sådant är fortfarande inte klart. Hur kommer den nya layouten att se ut? Jag kommer inte att avslöja alltför mycket, lite överraskningar tycker jag ska finnas. Det kommer ändå att följa strukturen på många andra moderna sidor, med ett informationsfält i mitten, ett navigationsfält till vänster och ett fält för puffar till höger. Med den layouten kommer sidan att vara både översiktlig och lättnavigerad. Vad är det för något som ska puffas? En puff är något kortfattat som ska väcka intresse, att puffa för något. Samtidigt har vi det ordinarie arbetet i föreningen och dess regioner, som man kommer till genom navigationsfältet. Det som puffarna rimligen ska länka till är sådant som ligger utanför vår förening, olika events med mer. Vilka skillnader innehållsmässigt hoppas du på? En god presentation av föreningen och ämnet neuropsykologi, är något som saknas idag, så det är det som jag först tänker på. Det i sin tur kan då förhoppningsvis väcka intresse för ökat utbyte mellan vår förening, dess medlemmar och andra delar av samhället. Med detta bör även en kontaktlista för pressen vara tillgänglig. Vidare ser jag att det finns utrymme för presentation av disputationer, specialistarbeten och eventuellt relevanta examensarbeten. Dessutom är tanken att vi åter ska öppna diskussionsforum, vilket kan få stor betydelse för alla nya medlemmar som kommit det senaste året, men även för de mer erfarna. Finns det några tankar kring ett diskussionsforum? Jag har redan fått förfrågningar om det, så behovet förefaller finnas. Det är viktigt att forumet kommer att inte bara vara informativt utan framförallt lättillgängligt, alltså lätt att ta sig in på. Ett diskussionsforum bidrar till kunskapsutveckling och ökat kontaktnät för medlemmarna. Slutligen, när är det premiär för nya hemsidan? Som det ser ut idag kommer vi öppna sidan någon gång i början på hösten Fram till dess har vi vår gamla hemsida öppen, på Ny avhandling i Södra: Subjektiv minnesförsämring Susanna Vestberg, neuropsykolog vid Universitetssjukhuset i Lund, disputerade den 12 juni på ämnet Subjektiv minnesförsämring. Samband med objektiv minnesfunktion, genus, personlighet, affektiv status och stress. Här nedan följer en kort sammanfattning. Länk till utförligare information finner du längst ner. Det övergripande syftet med avhandlingsarbetet var att öka kunskapen om och Foto: Olle Dahlbäck. förståelsen för patienter under 70 år (utan demenssjukdom) som söker hjälp vid en minnesmottagning med anledning av upplevd (subjektiv) minnesförsämring. Målsättningen var att undersöka möjligheterna att skilja mellan minnessvårigheter relaterade till en reellt sjunkande minnesförmåga och minnessvårigheter orsakade av andra, ofta psykosociala orsaker. De förra kan förvärras successivt och en person som drabbas av demens kommer att ha ett ökande behov av stöd från anhöriga och samhälle medan de senare kan vara behandlingsbara och övergående. Resultaten av studierna i min a vhandling visar att upplevda minnessvårigheter, även bland personer i medelåldern, bör uppmärksammas. Studierna belyser komplexiteten när det gäller upplevd minnes-försämring och vikten av en omfattande utredning som beaktar såväl minne och andra tankeförmågor som psykiatriska och psykosociala variabler samt genus. Länk till avhandlingen: Svensk Neuropsykologi 2-3/09 15

16 Neuropsykolologisk konferens i Helsingfors och Tallin, 29 juli 1 augusti, 2009 Bridging Research and Practice in Clinical Neuropsychology I sommar arrangerar INS (International Neuropsychological Society) sitt årliga Mid-Year Meeting i Helsingfors och Tallin, med den finska neuropsykologiska föreningen som värd. Föreningarna i Norge, Danmark och Sverige samt neuropsykologer i Estland är medarrangörer. Konferensen sker i centrala Helsingfors vid Scandic Marina Congress Center, med promenadavstånd till stadens olika sevärdheter och nöjen. Strax intill konferenslokalerna ligger hamnen med färjor till bla Sverige och Estland. Mer information finns på ins2009/. 20 år med Hjärnkoll! Välkommen till SNPFs Riksstämma i Göteborg november! Tema: exekutiva funktioner med bla Donald Stuss och Vicki Anderson. Ytterligare information finns på vår hemsida: 16 Svensk Neuropsykologi 2-3/07

17 6000 patienter i europeiskt projekt: Ny kunskap om ADHD-problematik Det är välkänt att personer med så kallade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD ofta har en annan samtidigt förekommande problematik. Olika typer av beteendeproblem är vanliga både hos barn, ungdomar och vuxna. Upp till nittio procent av vuxna har någon form av tilläggsproblem, antingen ett annat utvecklingsrelaterat kognitivt problem såsom inlärningssvårigheter eller någon typ av psykiatrisk problematik. Hos vuxna är det vanligast med affektiva problem och missbruk. Hur kopplingen mellan missbruk och ADHD ser ut är fortfarande oklart. Man har diskuterat betydelsen av självmedicinering och många patienter kan berätta om hur de använder alkohol och droger för att komma ner i varv, hantera sin rastlöshet eller t.o.m. sköta sitt arbete. Men många faktorer är av betydelse för utveckling av missbruk/beroende såsom t.ex. psykosocial miljö och ärftlighet. Man har sett är att personer med ADHD oftare har en tidigare missbruksstart och att missbruket har en mera allvarlig progress med både snabbare utveckling av beroende och övergång från alkohol till droger i större utsträckning. Även rehabiliteringen påverkas och det krävs ofta flera behandlingstillfällen och längre tid innan man lyckas ta sig ur sitt missbruk. Samarbete med hopp om ny kunskap Beroendecentrum Stockholm deltar i samarbete med Karolinska Institutet i ett stort samarbetsprojekt - European ADHD in Substance Use Disorders Prevalence (EASP) - med syftet att få fram reliabla uppskattningar om prevalens av ADHD hos vuxna personer med missbruk/beroende. Man kommer också att undersöka validiteten av instrument för screening och diagnostisk i olika länder. Ungefär 6000 patienter kommer att ingå i undersökningen som genomförs inom ramen för ett samarbetsprojekt - International Collaboration on ADHD in Substance Abuse (ICASA)- ett nätverk av 40-tal forskare och kliniker från 13 EU-länder, USA och Australien. Genom samarbetet hoppas man kunna generera ny kunskap om risk- och skyddsfaktorer när det gäller utvecklingen av missbruk/beroende hos personer med ADHD, utveckla metoder för tidig prevention samt testa och implementera evidensbaserade metoder för diagnostisering. Jämför länder emellan Den stora fördelen med EASP-studien är den omfattande jämförelsematerial mellan olika europeiska länder som man skaffar sig genom att alla deltagande kliniker i de olika länderna använder samma procedur. Tidigare prevalensstudier genomförda i missbrukspopulation visar resultat som varierar någonstans mellan % när man tillämpat strikta DSM-IV diagnoskriterier. Även högre siffror finns rapporterade men då ofta baserade på enbart screeningundersökningar. I studien kommer ungefär hälften av de screenade patienterna även genomgå en strukturerad intervju där man undersöker uppväxtförhållandena och de vanligaste tilläggsproblemen som t.ex. depression, bipolär syndrom samt borderline personlighetsstörning och har på så sätt möjlighet att göra differentialdiagnostiska överväganden. Alltid viktig faktor Den stora uppmärksamheten kring ADHD har bidragit till att man i större utsträckning än tidigare observerar den kognitiva funktionsnivån hos personer med missbruksproblem, vilket enligt min mening tar bort en del av de moraliserande aspekterna i synen på beroendeproblem. Viktigt är att man inte stannar vid att uppmärksamma ADHD eller andra neuropsykiatriska diagnoser när man intresserar sig för kognitiva aspekter av missbruk. Oavsett hur funktionsnedsättningen har uppkommit, om den är utvecklingsrelaterad eller förvärvad pga missbruk, är den en viktig faktor att ta hänsyn till i samband med behandling och rehabilitering. Maja Konstenius Leg. Psykolog Svensk Neuropsykologi 2-3/09 17

18 Vid styrelsens kreativa möte i april enades vi om att sträva mot följande målsättningar för vår förening FORUM - Skapa en attraktiv och fungerande hemsida med ett levande forum - Ödmjuk och inbjudande stil som möjliggör ett funktionellt kollegialt kontaktnät - Medlemstidning som utkommer tre gånger per år. - Successiv övergång till nättidning i samband med revidering av hemsidan så att tidningen under en övergångsperiod finns i både pappersform samt i elektronisk form. - Stötta och uppmuntra arbetsgrupper samt internationellt samarbete, utifrån ekonomiskt rimliga gränser. KUNSKAP - Arbeta för ett system där remisser når oss - Riksstämma, samt lokala och nationella seminarier och föreläsningar - Instrument, arbeta för bättre normer - Olika bedömningsgrupper till kliniska test och testutveckling - Kan man starta testdatabas för SNPFs medlemmar - Undersöka möjlighet till samarbete med institutioner YRKESBAS - Jobba aktivt för att tydliggöra och framhålla vår kompetens - Inventera de specialisttjänster som finns samt tjänster som marknadsförs som neuropsykolog Vad kan en neuropsykolog Hur ser lönen ut Arbetsuppgifter - Bjuda in specialistrådet och professionsrådet för diskussion - Kan man koppla till ICF? Kalendarium Årets föreläsare är Daniel Schacter och att han föreläser i Lund kl i Stadshallen på Stortorget i Lund. 23 september kl ACT - Acceptance and Commitment Therapy i grupp vid Multiple Scleros. Föreläsare: Linda Nordin, Leg psykolog och verksam vid Rehabilitation and Research Centre for Torture Victims, Köpenhamn samt Ia Rorsman, Ph.D., specialist i neuropsykologi vid Neurologiska kliniken, USiL. Lokal: Gamla psykiatrihuset (numera Wigerthuset) Universitetssjukhuset i Lund. (Hus 34 ingång 22) Preliminärt planerar vi den 21 oktober kl ett Jubileumsseminarium för att uppmärksamma att SNPF fyller 20 år. Mer information kommer senare. Efter seminariet bjuder föreningen på något lätt att äta och dricka. 2 december kl Användbarhetet hos WNV (Wechler Nonverbal Scale of Ability): granskning av ett nytt icke-verbalt intelligenstest för barn Föreläsare: Emma Dahlsson och Lisa Kristoffersson Lokal: Gamla psykiatrihuset (numera Wigerthuset) Universitetssjukhuset i Lund. (Hus 34 ingång 22) 18 Svensk Neuropsykologi 2-3/09

19 SVERIGES NEUROPSYKOLOGERS FÖRENING 20 år ÅRETS FÖRELÄSARE 2009 DANIEL SCHACTER Constructive memory and the episodic simulation of future events: A cognitive neuroscience perspective. Daniel Schacter, professor i psykologi vid Harvard university, Massachusetts, USA. Schacter kommer till Sverige i slutet av sommaren för att ge oss en serie föreläsningar om minnet. Schacters forskning handlar om skillnaden mellan medvetna och omedvetna former av minnen med betoning på minnesförvrängning. Han beskriver de biologiska underliggande processerna som gör att vi minns och att vi förvränger det vi minns. Han visar hur man har studerat det här med modern hjärnavbildningsteknik. Forskningen inbegriper även studier över åldrandets effekter. Schacter är en uppskattad skribent och världsledande minnesforskare. Han har skrivit tre böcker, är redaktör för sju volymer och publicerat över tvåhundra vetenskapliga artiklar och kapitel. Boktitlar är: Searching for memory: The brain, the mind and the past och The seven sins of memory: How the mind forgets and remembers. Läs mer på hans hemsida: Anmälan görs över hemsidan: Du väljer där vilket av tillfällena du vill gå på. Kostnad är 500 kronor för medlemmar och 550 kronor för ickemedlemmar. Sista anmälningsdag är 14 augusti. Lund Umeå Lokal: Stadshallen i Lund vid Stortorget. Lokal: Hotell Björken. Tid: måndagen den 31 augusti kl Tid: onsdagen den 2 september kl Göteborg Stockholm Lokal: Lokal: Svenska Läkarsällskapet, Tid: tisdagen den 1 september kl Klara östra kyrkogata 10. Tid: torsdagen den 3 september kl VÄLKOMMEN Svensk Neuropsykologi 2-3/09 19

20 Har du någon idé? Nästa nummer av Svensk Neuropsykologi kommer ut på senhösten. Vill du medverka med en artikel? Eller har du idéer om vad vi ska skriva om? Hör av dig till chefredaktören Eva Hast Eva Hast, tidningens chefredaktör