Vad är sömn och vad gör den? Sömn- EEG. AJ generera sömn. Sömnmönstret över Ad. Reducer ad ämnes- omsäj- ning och konnek- Avitet
|
|
- Carina Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 --6 Vad är sömn och vad gör den? Varför SFI biehöver vpi roj sova? nternat Torbjörn Åkerstedt, Klinisk neurovetenskap, Karolinska insatutet StressforskningsinsAtutet Stockholms universitet Sömn- EEG AJ generera sömn % adenosin syn chr oniz atio n za tio n hr nc sy i on % % REM Sömnmönstret över Ad REM Sleep Stage Återhämtning - Reducer ad ämnes- omsäj- ning och konnek- Avitet Time since retiring
2 --6 Centrala funkaoner för sömnen - i hjärnan SynapAc downscaling during sleep Energiåterställning påfyllning av ATP, ger hjärnan bränsle för arbete Eliminiering av avfall (beta- amyloid t.ex) Minnesutrensning och förstärkning integrering av de minnesspår som skall sparas Återställning av emoaonell balans (eliminering av emoaonell laddning under överföring All långadslagring av temporära minnesspår) Tononi et al Övriga processer under sömn Återhämtningen sijer i Tilllväxthormonökning Testosteronökning Immunvitalisering Nedtryckning av katabolism KorAsol, adrenalin, etc GH KorAsol Längden frånvaro av kort sömn (<6Am) Djupet sömnstadier & Frånvaro av avbroj (fragmentering) Möjligen också närvaro av REM- sömn Störd sömn Problem minst ggr/vecka % För lite sömn Interf day Too littel sl Premat aw Diff asl Awakenings fq Not rested <h >9h Tired Maj Probl
3 --6 Störd sömn / insomni Frequent Sleep disturbance + reduced daily functioning Insomnia disorder Sleep a big problem asl/aw/pre asl/aw/pre+intf asl/aw/pre+prob Vad är insomni? Sannolikt en arousal disorder fysiologisk uppvarvning som motverkar sömnens utveckling mot djup Perifer fysiologi är uppvarvad blodtryck, hjärcrekvens, andningsfrekvens sänks inte under sömnen Vissa delar av hjärnbarken sover inte Nyckeln är ältandet vid sänggåendet Konsekvenser av insomni? Kradigt ökad sjukfrånvaro Kradig ökning av föradspensionering Kradig ökning av sjuknärvaro (sänkt funkaonsförmåga som motsvarar sjukdagar per person i USA ($mdr/år) Hjärnan sämre dämpning Orsaker Orsaker All störd sömn Utbrändhetens sömnfysiologi % stress Arbetstid Egna barn Sociala aktiviteter TV/IT Frisk Sjuk R R R R R N= National repr sample Stress Work hours/studies Own children Own illness Social activties TV/sms/phone Care giving Åkerstedt et al in prep
4 --6 Psychiatric disorder Insomni & andra diagnoser Cancer Hypertension Diabetes Urogenital Heart disease Asthma Joint pain Gastrointestinal Fibromyalgia Depression urnout OR (9% CI) for insomnia disorder Varför söker man medicins hjälp för sömnproblem? Mallon et al Läkarbesök för sömnproblem InsomningsAd och sökt läkarhjälp r R beta Difficult fall asleep..9 FaAgue.. Age -.6. Too lijle sleep -. Oden h sleep -. Premature awakening -. Awakenings -.9 Sleep latency -.6 TSTwork -.9 OR, Ci medical attention över min > Sleep latency (min) Antal uppvaknande och sökt läkarhjälp Sömnlängd och sökt läkarhjälp OR, Ci medical attention Över uppvaknanden - Awakenings / night OR, Ci medical attention Under 6 timmar < >9 TST workday
5 --6 TST% Svensk sömlängd 6t min Leisure Work Alltså 8 Ammar är inte alls vad alla måste sova 6-9 Ammar är normalintervallet De flesta klarar en redukaon på Ammar en dag (kanske inte dagar i rad) TST hours Kön och läkarbesök lång insomningsad 6 läkarbesök Kön och läkarbesök - uppvaknanden läkarbesök, Sleep latency (min) p<. Awakenings, Med Med, Males Females Males Females Fysiologiska aspekter på kvalitet Dålig fysiologisk sömn Kort TST Låg sömneffekavitet Mycket vakenad Många uppvaknanden Många stadieändringar Få sömnspolar (- 6Hz, - sek) Få K- komplex
6 --6 ra sömn (subjekavt)? > 6 Am men ålder och geneak påverkar starkt < Am uppvaknanden < minuters insomningsad Men det vikagaste kriteriet är god dagadsfunkaon Vad händer när man får för litet sömn? Hjärnans reakaon på överhoppad sömn alkin et al parietal thamalmic prefrontal Sömbrist, en sömnig frontallob och en lössläppt amygdala = emoaonell överreakaon occipital Yoo et al 7 Sömnbrist och folksjukdomar Diabetes typ II (insulinet blir ineffekavare) Kardiovaskulär sjukdom (försämrad sockerhantering, inflammaaon) Depression (reducerad känslighet i serotoninreceptorer?) Utbrändhet (utstörd förmåga aj producera djupsömn och konanuerlig sömn) Demens? Experimentell sömnrestrikaon och metabola effekter Laboratoriestudier visar på aj minskad sömn leder All Reducerad insulinsensiavitet (via GH minskning?) Reducerad glukostolerans Ökat födointag/hunger (via ökat grehlin, minskat lepan?) Nedletcheva & Scheer (review) 6
7 --6 Mortalitet och sömnlängd Hur mycket sömn behöver man för aj fungera I längden? oh h Only with low physical activity 6h OS: -åringar Klarar 6.h -åringar klarar 8.h 7h OK 8h N=., representative sample elavia et al day 8 Fysiologiska aspekter på kvalitet Also sleep fragmentaaon affects vigilance (MSLT) alert 6 uppvaknanden/ timme sleepy 6 uppvaknanden per timme upplevs Som - för hela natten Minutes between awakenings onnet and Arand Och undertryckande av djupsömn Fysiologisk vakenhet utstörd Det är inte sömnen före midnaj som är vikag Det är första halvan (med djupsömn) som är vikag Dijk et al 7
8 7 mel temp Time of day Dålig fysiologiska sömn Kort sömnlängd Låg sömneffekavitet (% vakenad) Många uppvaknanden Många stadieändringar Få sömnspolar (- 6Hz, - sek) Få K- komplex ra subjekav sömn? > 6 Am men ålder och geneak påverkar starkt < Am uppvaknanden < minuters insomningsad Men det vikagaste kriteriet är god dagadsfunkaon LivssAlsfaktorer Sena vanor och mörker AkAvitet - ljus på kvällen senarelägger klockans inställning orsakar insomningsbesvär och uppvaknandebesvär och för kort sömn (yngre) Datorskärmsljus räcker IT är en vikag störfaktor för yngre Även förväntan på kontakter under sömnen kommer aj reducera sömnkvaliteten Melatonin pm/min Rectal temperature C 6 Oregelbundet sömnmönster Stör sömnen pga ojämt fördelat behov och brist på förberedelse (ämnesomsäjningssänkning av hjärnan) av sängåendet. Sena uppvaknanden stör nästa sömn (unga) Fysisk akavitet och sömn AllAd hög korrelaaon mellan moaon och god (även kort) sömn. Nästan inga studier av intervenaoner, dock: % kortare insomningsad % kortare vakenad 8% ökning i sömnad % ökning av sömneffekavet Dock: sen (kl ) träning olämpligt Pasos et al OS: medelhög aerobisk träning 8
9 --6 Rumstemperatur Sömn förutsäjer aj centraltemperaturen sänks Hög rumstemperatur hindrar värmeavgivning (förutsäjning för sömn) - 8 opamalt i rummet, över hudtemperaturen under täcket (signal från huden All hypotalamus serotonin) Koffein lockerar adenosin A receptorer i hypothalmus tröjhetssignaler uppfajas inte EffekAv tröjhetsblockerare och sömnförkortare Förlänger insomningsad, ökar sömnfragmentering, reducerar djupsömn. Används ibland för simulering av sömnstörning i läkemedelsförsök Togo et al 7 Alkohol EffekAvt insomningsmedel (potenaerar sömnbristeffekter) EffekAv sömstörare (eder någgra Ammar) förkortar sömnen genom autonom akavering Rökning Respiratoriska problem Direkteffekter av nikoan Tidiga morgnar Samma sömnredukaon som vid najarbete men av annat skäl (sömnen bryts av väckarklockan) uller ConversaAon StarAng truck Stage Stage Äldre mycket känsligare för ljud asner et al 8 9
10 --6 MI Sömnapnégraden (AHI) ökar med MI (AHI/ Am per enhet MI (PreJo et al ) Sömnkvalitet och sömnlängd minskar med ökad fetma - starkt Möjligen en effekt av kort sömn på fetma (Lyykäinen et al ) (via ökat grehlin & minskat lepan?) Föda Inga studier visar aj näringsinnehållet påverkar sömnen (fej, kolhydrater, proteiner) Inte heller kalorinivån påverkar sömnen fasta eller dubblerat kaloriintag Effekter av födans volym har dock effekt mycket volym > snabbare insomnande (Horne et al- ) Sömnbrist ger hunger och ökning av hungerhormoner (grehlin) och minskning av mäjnadshormoner (lepan) AJ leva singel Sämre sömn Oklar orsak (stress, oordnat liv) arn AJ ha småbarn hemma förkortar sömnen AJ vara gravid ger sämre sömnkvalitet och kortare sömn ehandling KTi evidensbaserade metoder Med terapeut sessioner Internetbehandling fungerar också bra Även självhjälpslijeratur ( lär dig sova bäjre ) har goda effekter
11 --6 KTi Praxis - Hur behandlas sömnbesvär? KT för insomni är förstahandsvalet kradfullare och mer långadseffekavt än sömnmedel Sömnhygien (tyst, kallt, mörkt, ej koffein, etc) StressredukAon skyddad Ad på kvällen Regelbundna sovader Fysisk akavitet SAmuluskontroll SömnrestrikAon förmodligen mest effekavt % 9% 8% 7% 6% % % % % % % % % % % 8% 8% 6% % % 9% 6% % 6% % 8% Allmänna sömnråd (n=) Läkemedel (n=6) Samtalsterapi (n=) KT (n=6) Aldrig Sällan Ibland Ofta SU. Insomni 6 Praxis - Vilka läkemedel ordineras odast? Sömnmedelseffekter % 9% 8% 7% 6% % % % % % % % % ensodiazepiner % % 8% % ensodiazepinbesläktade medel Övriga sömnmedel % % % Antidepressiva medel % 7% 8% 9% 8% 7% Lugnande medel, ataraktika % % % Annat :e hand :a hand :a hand minuters längre sömn (jämfört med placebo) Upplevelse av måjligt bäjre sömn En kradig ökning av sömnspolar gör kanske aj sömnen blir mer konsoliderad och antagligen känns mer konsoliderad SU. Insomni 6 Frågor? torbjorn.akerstedt@ki.se
Trö,het hjärnans has;ghetsmätare. (och stoppsignal) Torbjörn Åkerstedt
Trö,het hjärnans has;ghetsmätare Stress > störd sömn > trö,het > sjukfrånvaro (och stoppsignal) Torbjörn Åkerstedt Stressforskningsins;tutet, Torbjörn Åkerstedt Stockholms universitet Stockholm Stress
Läs merVad är sömn och vad gör den? Sömn- EEG. AF generera sömn. Sömnmönstret över 7d. Reducer ad ämnes- omsäf- ning och konnek- 7vitet
--7 Sömn varför blir den som den blir, vad gör den med oss och varför behöver vi den? Vad är sömn och vad gör den? Torbjörn Åkerstedt, Klinisk neurovetenskap, Karolinska ins7tutet Stressforskningsins7tutet
Läs merSömn, hälsa & skiftarbete ovanför polcirkeln. Johanna Garefelt Stressforskningsinstitutet 20 nov 2013 Gruvarbete & hälsa
Sömn, hälsa & skiftarbete ovanför polcirkeln Johanna Garefelt Stressforskningsinstitutet 20 nov 2013 Gruvarbete & hälsa Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum
Läs merTyper av oregelbundna arbets-der. säkerhet och mekanismer. Två studier av sjövakter. Problemet 2014-11- 10
14-11- 1 Typer av oregelbundna arbets-der A3 Arbets-der, sova och vara vaken vid fel -d sömn, trö3het, Klinisk neurovetenskap, Karolinska ins-tutet säkerhet och mekanismer Stressforskningsins-tutet, Stockholms
Läs merSömnfysiologi Sömnens funktioner Effekter av sömnbrist. Lena Leissner Sömnenheten Neurokliniken Universitetssjukhuset Örebro 13 nov -12 Lena Leissner
Sömnfysiologi Sömnens funktioner Effekter av sömnbrist Lena Leissner Sömnenheten Neurokliniken Universitetssjukhuset Örebro Varför sover vi (bort) 1/3 av livet? Sömnfysiologi Sömn -brist på vakenhet Aristoteles
Läs merStress > störd sömn > trötthet Stress > störd sjukdomsupplevlse> sjukfrånvaro. sjukfrånvaro
Stress > störd sömn > trötthet Stress > störd sjukdomsupplevlse> sömn > trötthet > sjukfrånvaro sjukfrånvaro Torbjörn Åkerstedt Stressforskningsinstitutet, Torbjörn Åkerstedt Stockholms universitet Stockholm
Läs merTrötthet. Sömn och trötthet. Longitudinal correlation with subjective health. Utveckling och samband. Trötthet & ålder/kön
-9-3 Trötthet Sömn och trötthet Torbjörn Åkerstedt Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet Klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet Obenägenhet / oförmåga att fortsätta att utföra en aktivitet
Läs merMelatonin, vårt främsta sömnhormon
SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.
Läs merSömnbesvär, arbetstid och livsstil - NU dagarna, 4-5 maj Göran Kecklund, professor Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet
Sömnbesvär, arbetstid och livsstil - NU dagarna, 4-5 maj 2017 Göran Kecklund, professor Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet 1 Upplägg Utbredning av sömnbesvär i arbetslivet Konsekvenser
Läs merGod natt och sov riktigt, riktigt gott.
God natt och sov riktigt, riktigt gott. Tips för dig som har problem med sömnen. 1 2 Vi har alla varit med om det någon gång. Det är alldeles omöjligt att somna. Man ligger och vrider och vänder på sig
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merTema övervikt 18 maj 2016. Laslo Erdes. laslo.erdes@vgregion.se. Central barnhälsovården Södra Älvsborg Borås
Tema övervikt 18 maj 2016 Laslo Erdes laslo.erdes@vgregion.se Central barnhälsovården Södra Älvsborg Borås Överviktens evolution Somatiska risker/problem från 1177.se högt blodtryck diabetes typ 2 blodfettsrubbningar
Läs merInformation till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:
Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp
Läs merRiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015
RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015 i RiksSvikt ett doktorandprojekt Isabelle Johansson Huvudhandledare: Anna Norhammar Bihandledare: Lars Rydén, Magnus Edner, Per Näsman AT-läkare,
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merNationella riktlinjer för vård vid astma och KOL
Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Universitetssjukhus, Hur ICD-patientens förståelse för behandlingen
Läs merArbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt
Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt Göran Kecklund, docent goran.kecklund@stressforskning.su.se 1 Frågeställningar/områden Hälsorisker vid natt- och skiftarbete Patientsäkerhetsrisker
Läs merVisst påverkar ljuset hur vi mår
Visst påverkar ljuset hur vi mår Arne Lowden Stressforskningsinstitutet Stockholms Universitet Sömnbesvär i Sverige Män Kvinnor 50 Män 50 Kvinnor 40 40 75-84 30 30 65-74 20 75-84 65-74 20 45-65 10 45-65
Läs merUppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut?
Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut? Lotti Orwelius Intensivvård under utveckling Intensivvård är en vårdnivå inte en vårdplats Definition: avancerad
Läs merFysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården
Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl
Läs merElsa Exempel. Firstbeat Livsstilsanalys
Elsa Exempel Firstbeat Livsstilsanalys LIVSSTILSANALYS Mätvärde: Starttid Varaktighet Puls (låg/medel/hög) to 23.02.2012 09:09 22h 6min 50 / 67 / 132 Stressreaktioner Återhämtning Fysisk aktivitet Daglig
Läs merRiktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,
Läs merPalliativ vård vid olika diagnoser
Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen
Läs merSäkerhetsanvisningar
Användarhandbok Säkerhetsanvisningar Vid installation och användning av spabadet ska grundläggande försiktighetsåtgärder alltid iakttas, inklusive följande: Läs dessa anvisningar: VARNING! För att minska
Läs merDet ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten
Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 09.40 Vad har hänt sedan sist? 10.40 Motiverande samtal Monica Jonsson, universitetslektor/barnmorska 11.00 Salut-satsningen
Läs merRådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin
Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin 22 januari 2013 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många använder tobak idag? 11% rökte dagligen 2011 (10% män/12%
Läs merRutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke
Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Regler gällande hjälpmedel i allmänhet För samtliga hjälpmedel som förskrivs på betalningsförbindelse via ÅHS gäller
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna
Läs merRökningen är det minsta av deras problem -eller?
Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Tobaksavvänjningskonferens 2013 Barbro Holm Ivarsson Ordförande i Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många psykiskt sjuka röker? Befolkningen
Läs merBlir man sjuk av stress?
Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis
Läs merkänslan av att vakna utvilad
känslan av att vakna utvilad Sömnen fysiskt, mentalt och socialt viktig Sömnen ger viktig återhämtning för hjärna och kropp. Läkarvetenskapen har funnit en möjlig koppling mellan sömnbrist och flera stora
Läs merBlir man sjuk av stress?
Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen
Läs merKommunikationsavdelningen 2011-12-07
1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och
Läs merKonceptutvecklare vårdmiljöer. Vi jobbar för bra ljudmiljöer inom sjukvården
Konceptutvecklare vårdmiljöer Vi jobbar för bra ljudmiljöer inom sjukvården vårdmiljö Naturligt ljud skapar läkande ljudmiljöer Vi människor är gjorda för att vara utomhus där vår syn och hörsel fungerar
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa
Läs merKan tillit och tilltro påverkas politiskt?
Kan tillit och tilltro påverkas politiskt? Margareta Kristenson, Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Linköpings
Läs mer1 (7) Minnesanteckningar. Landstingets pensionärsråd 2012-10-11. Nedtecknat av. Gunilla Fredriksson Sekreterare. Justerat den
1 (7) Nedtecknat av Gunilla Fredriksson Sekreterare Justerat den Ordförande 2 (7) Närvarande Ordinarie Sven-Olof Reinholdsson (S) Christina Dicksen (M) Maud Hadders (M) Britten Brohede (FP) Gunnel Forsberg
Läs merSömnkvalitet. Lena Leissner Sömnenheten Neurokliniken Universitetssjukhuset Örebro
Sömnkvalitet Lena Leissner Sömnenheten Neurokliniken Universitetssjukhuset Örebro Sömnfysiologi Sömnens funktioner Effekter av sömnbrist Trötthet i trafiken 1 Varför sover vi (bort) 1/3 av livet? Sömnens
Läs merStressfysiologi, 2011-11-09
Stressfysiologi, 2011-11-09 Anna-Karin Lennartsson Doktorand, Göteborgs universitet och Institutet för stressmedicin Att mäta stress Arbetsmiljöfaktorer Exponering Upplevelse Fysiologi Utfall Sjukdom Symtom
Läs merÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan
ÅLDERSTEST Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? Hur många portioner grönsaker äter du per dag (1 port 1 dl) 3 Nästan aldrig 2 Två portioner i veckan 1 En portion i veckan -1 Tre portioner per dag
Läs merRådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin
Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin 2011-04 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.psykologermottobak.org Hur många använder tobak idag? 12 % män och 13 % kvinnor rökte dagligen
Läs merStillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läs merMetodbeskrivning för MSLT (multiple sleep latency test)
Metodbeskrivning för MSLT (multiple sleep latency test) Indikationer: MSLT görs vid misstanke om narkolepsi (sjukdom med ofrivilliga insomnanden och ev kataplexi (episoder av muskelsvaghet)). MSLT utförs
Läs merWearable sensors in smart textiles
Wearable sensors in smart textiles Kristina Malmgren Professor in Neurology Institute of Neuroscience and Physiology Sahlgrenska Academy Gothenburg University wearitmed Stiftelsen för Strategisk Forskning
Läs merSÖMN Fakta och praktiska tips
/ SÖMN Fakta och praktiska tips Varför sover vi egentligen? Reparation av kroppen Immunförsvaret aktiveras Uppbyggande hormon insöndras Återhämtning för hjärnan Hjärnan laddar upp energi Minnet uppgraderas
Läs merKarin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen
Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin Den goda sömnen Varför behöver vi sova? Hjärnans återhämtning Laddar batterierna Fyller på energidepåer i cellerna Spolar rent - Eliminerar avfall.
Läs merBehandling av sömnsvårigheter
Behandling av sömnsvårigheter Sammanfattning Sömnsvårigheter behandlas i första hand med andra metoder än läkemedel (icke-farmakologiska metoder). I de fall då annan sjukdom, som till exempel depression
Läs merSå kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal
Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet Från FYSS till patientcentrerat samtal Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2011 Förhöjd sjukdomsrisk? Från FYSS till patientcentrerat samtal Kräver kunskap
Läs merLänge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden
Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden Länge leve hälsan! För länge sedan när människan utvecklades,
Läs merC-uppsats Institutionen för Omvårdnad
C-uppsats Institutionen för Omvårdnad SÖMN OCH ÄLDRE Hur kan sjuksköterskan främja sömnen för äldre på sjukhus? FÖRFATTARE FRISTÅENDE KURS Magdalena Karlsson Omvårdnad Självständigt arbete I VOM080 VT
Läs merFrämja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet
Främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet Normalt beteende i en onormal miljö? Fysisk aktivitet vid behandling av övervikt och fetma Kost Beteendeförändring
Läs merAllmänna sömnråd. Generella rekommendationer:
Inför eventuell förskrivning av sinnesstimulerande hjälpmedel Bilaga 1 Allmänna sömnråd Generella rekommendationer: Sovrumsmiljö som främjar sömnen - Bekväm säng i välkänd miljö - Rätt temperatur, gärna
Läs mer23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser
Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3
Läs merHudcancer och Hudsjukdomar. Hudsjukvård idag och i framtiden! Markus E.S Danielsson Läkare Hudkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Hudcancer och Hudsjukdomar Hudsjukvård idag och i framtiden! Markus E.S Danielsson Läkare Hudkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Conflicts of interest: None declared Utan huden flyger själen iväg
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merSkaraborgs Sjukhus Malin Stålklint 110318
BVC-träffar Skaraborg När och hur barn blir torra Skaraborgs Sjukhus Malin Stålklint 110318 Diskussionsämnen Hur, när kissar friska barn? Utveckling av blåskontroll Toaletträningsmetoder Nu och då Alarmbehandling
Läs merBiologiska Rytmer och Sömn
Biologiska Rytmer och Sömn John Axelsson Karolinska Institutet, Dept of Clinical Neuroscience Section for Psychology & Osher Center for Integrative Medicine john.axelsson@ki.se Dagens mål Fokus på homeostasbegreppet
Läs merBengt Ståhlbom, CYMH, vchef
Hur påverkas p vår v r hälsa h av klimatförändringarna? Bengt Ståhlbom, CYMH, vchef 2 Direkta effekter Värme Nederbörd Luftföroreningar 3 Indirekta effekter Fukt Pollen (Infektioner) Kemikalier 4 Röda
Läs merNaturligt ljud skapar läkande ljudmiljöer
vårdmiljö Naturligt ljud skapar läkande ljudmiljöer Vi människor är gjorda för att vara utomhus där vår syn och hörsel fungerar bäst. Våra sinnen har inte utvecklats i någon större omfattning under de
Läs merUndervisningsmaterial inför delegering Insulingivning
Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Diabetes = sockersjuka Fasteplasmasocker 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5%
Läs merD-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13
D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%
Läs merSömn/vakenhet fysiologi och patologi
Sömn/vakenhet fysiologi och patologi Anders Lundgren Neurologen Helsingborg Kropp i vila Vad karaktäriserar sömn? Ingen medveten upplevelse av omgivningen Höjd tröskel för reaktion på stimuli Inget minne
Läs merHållbara arbetstier vid skiftarbete
Arbetstider, sömn, trötthet, Hållbara arbetstier vid skiftarbete säkerhet och mekanismer Stressforskningsinstitutet Stockholms universitet Om oss Startade 1958 vid Karolinska institutet Adrenalin som stressindikator
Läs merVad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa
Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge
Läs merBirgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska
Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset,
Läs merDiabetes hos barn. Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012
Diabetes hos barn Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012 Typer av barndiabetes Typ 1 Autoimmun Insulinbrist Alltid insulin Sekundär: CF, steroidbehanding MODY: Maturity Onset Diabetes in the Young;
Läs mer* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: www.bmhp.net 1
Hur motiverar vi människor att ändra beteende? Jan Lisspers Forskningsgruppen för Beteendemedicin och Hälsopsykologi SHV-institutionen, MittHögskolan Campus Östersund Sektionerna för Psykologi / Personskadeprevention
Läs merLIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.
När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER LIKAMEDEL Läkemedelsrådet i Region Skåne Box 1, 221 00 Lund. Tel 046-15 30 00. Fax 046-12 79 49. E-post: lakemedelsradet@skane.se www.skane.se/lakemedelsradet Information
Läs merVar finns barnen i forskningen?
Var finns barnen i forskningen? Mycket fokus på vuxna Barnperspektiv berättas av vuxna Beslut fattas utan att verkligen förstå hur barn påverkas Buss ett ofta utelämnat färdmedel Children s affective experiences
Läs merArbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning
Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning En vetenskaplig kunskapssammanställning om sambanden Eva Vingård professor em Arbets- och miljömedicin Uppsala Universitet Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning
Läs merUtmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?
GOD FÖRMIDDAG! Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? Del I: Neuroendokrin funktion Kognitiv förmåga Hippocampus morfologi Del II: Konstruktion och utvärdering av en självskattningsskala för symtom
Läs merJämförande studie av två hälsoundersökningar hos nattarbetare. Maud Uggla Handledare Jonas Brisman
Jämförande studie av två hälsoundersökningar hos nattarbetare Maud Uggla Handledare Jonas Brisman Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet 2004/2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad
Läs merGraviditet VT 2011 AÅ
9 maj 2011 Annika Åhman annika.ahman@kbh.uu.se Hälsoaspekter av graviditet på mor och barn Fosterdiagnostik Mödrahälsovård Det nyfödda barnets behov och omhändertagande Det nyfödda barnets vanliga sjukdomar
Läs merJämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla med respekt för varje individ
Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla med respekt för varje individ Jämlik vård? Agnes Wold - slår hål på myter Professor vid Sahlgrenska akademin,
Läs merVarför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma
Läs merHur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?
Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet? Rose-Mharie Åhlfeldt Högskolan Skövde Ture Ålander Läkarpraktik, Uppsala Universitet Deployment
Läs merPalliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se
Palliativ vård Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! Palliativ vård- undersköterskans roll Symtom och obehag i palliativ vård Det obehag du hittills känt kan du
Läs merRast och ro Om stress och återhämtning
Rast och ro Om stress och återhämtning Maria Nordin Docent Institutionen för psykologi 1 Denna föreläsning Dagens arbetsliv av sömnproblem Dagens arbetsliv 2 Det gränslösa arbetslivet (Allvin m fl 2011)
Läs merVården vid palliativ smärta
Studiedagarna 23-24.10 2014 Ann-Christine Eklund Vården vid palliativ smärta Vi har i vården två sjukdomsgrupper som ökar snabbt, demenssjukdomar och cancer. Båda diagnosgrupperna har samband med ökad
Läs merThe lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro
The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och
Läs merSammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx (sekukinumab)
EMA/775515/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx (sekukinumab) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx som beskriver åtgärder som ska vidtas för att säkerställa
Läs mer2016-02-15 BARNS SMÄRTMINNE HUR SKA MAN VACCINERA BARN? EVIDENSBASERADE METODER KAN MINSKA SMÄRTA OCH STRESS AUTONOMA NERVSYSTEMET
BARNS SMÄRTMINNE HUR SKA MAN VACCINERA BARN? EVIDENSBASERADE METODER KAN MINSKA SMÄRTA OCH STRESS Omskurna pojkar & vaccinationer (Taddio et al., 1995) Ex-prematurer skattade smärtan på bilder av provtagning
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski
Läs merI samband med barnets vistelse på neonatalavdelningen
I Till Mammor I samband med barnets vistelse på neonatalavdelningen Här kommer det första frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller flera olika delar, med bland annat frågor om din bakgrund
Läs merSTROKE- vad är det? En kort översikt
STROKEvad är det? En kort översikt Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden En folksjukdom Den vanligaste orsaken till handikapp 20
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merVarannan kvinna i Dalarna känner sig ofta trött
Pressmeddelande 29 november Varannan kvinna i Dalarna känner sig ofta trött Varannan anställd kvinna i Dalarna känner sig ofta trött, och var fjärde kvinna sover oroligt eller har svårt att somna på kvällarna.
Läs merKosttillskott. Fotbollskonferens 2015 01 16. Professor em. Björn Ekblom Åstrandslaboratoriet GIH, Stockholm
1 Kosttillskott Fotbollskonferens 2015 01 16 Professor em. Björn Ekblom Åstrandslaboratoriet GIH, Stockholm Problembild Miljardindustri med intensiv marknadsföring Vetenskapliga underlaget? Känslor - kändisar
Läs merCertifierad rådgivare för Viktminskning på nivå 1. 26 kg på: Drygt 3 mån / 15 veckor / 100 dagar 20 okt 2007 28 jan 2008
Sommaren 2007 Certifierad rådgivare för Viktminskning på nivå 1 26 kg på: Drygt 3 mån / 15 veckor / 100 dagar 20 okt 2007 28 jan 2008 Snabbt Mitt i mellan Långsamt Ca 0,5 3,5 kg / vecka Livslångt projekt.
Läs merSÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES
SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES Sömn är livsviktigt Alla behöver en god sömn för att kroppen ska kunna återhämta sig och fungera normalt. Mest sömn behöver barn och tonåringar. En vuxen behöver ca 6-9 timmar
Läs merSidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD
Sidan 1 Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är ADHD? 3. Vad innebär svårigheterna? 4. Vad händer i hjärnan? 5. Grundläggande förhållningssätt 6.
Läs merHur motivera till fysisk aktivitet vad fungerar? Christina H. Opava
Hur motivera till fysisk aktivitet vad fungerar? Christina H. Opava Karolinska Institutet Institutionen NVS Sekt. för sjukgymnastik Karolinska Universitetssjukhuset Reumatologiska kliniken Information
Läs merDepression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid.
Depression - förstämningssyndrom En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid. Depression kännetecknas av utdragen nedstämdhet, trötthet, förlorat intresse och engagemang för dagliga aktiviteter
Läs merAndas bättre må bättre!
Andas bättre må bättre! 28-dagars Medveten andningsträning NEDLADDNING: medvetenandning.se/28-dagars All strävan efter förbättrad hälsa och ökat välbefinnande bör inkludera en förbättrad andning som en
Läs merMalatonin (Hormon) Melatonin
Malatonin (Hormon) Melatonin Melatonin är ett hormon som bildas i epifysen (tallkottkörteln), en liten körtel som ligger i mitten av hjärnan. Denna körtel har i långa tider omgivits av mystik, många betraktar
Läs merArbeidstid, helse og sikkerhet
Arbeidstid, helse og sikkerhet Göran Kecklund, Fil Dr Stressforskningsinstitutet goran.kecklund@stressforskning.su.se Innehåll Vilka risker finns med skiftarbete, långa arbetspass och långa arbetsveckor?
Läs merSjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer
Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Tove Bylund Grenklo, PhD, beteendevetare 20 februari 2015 Tove Bylund Grenklo Oundvikligt Dödsfallet (förlusten) och sorgen Påverkbart
Läs merADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer
ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet
Läs mer