VISUELLA MARKANLÄGGNINGAR VID TRAFIKFLYGPLATSER

Transkript

1 1 Utfärdad: Träder i kraft: Giltighetstid: Tills vidare Rättsgrund: Denna luftfartsföreskrift har utfärdats med stöd av 9 kap. i luftfartslagen (1194/2009). Den grundar sig på normerna (Standard) och rekommendationerna (Recommendation) i kapitel 1 i bilaga 14 (Annex 14, Volume I) till konventionen om internationell civil luftfart samt på Internationella civila luftfartsorganisationens (ICAO) publikation Manual on Certification of Aerodromes (Doc 9774, AN/969). Ändringsuppgifter: Föreskriften upphäver luftfartsföreskriften Visuella markanläggningar vid trafikflygplatser, utfärdad VISUELLA MARKANLÄGGNINGAR VID TRAFIKFLYGPLATSER 1. ALLMÄNT TILLÄMPNINGSOMRÅDE DEFINITIONER AVVIKELSER OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER VISARE OCH SIGNALMEDEL VINDRIKTNINGSVISARE START- OCH LANDNINGSRIKTNINGSVISARE SIGNALLAMPA SIGNALTAVLOR OCH SIGNALPLATSER MARKERINGAR ALLMÄNT BANNUMMERMARKERINGAR BANANS CENTRUMLINJEMARKERING TRÖSKELMARKERINGAR SÄTTPUNKTSMARKERINGAR SÄTTNINGSZONMARKERINGAR BANKANTSLINJER TAXIBANORS CENTRUMLINJEMARKERING TAXNINGSLINJE PÅ EN BANAS VÄNDYTA VÄNTPLATSMARKERINGAR FÖR BANA MARKERING AV MELLANVÄNTPLATS VOR-KONTROLLPLATSMARKERING PÅ TRAFIKFLYGPLATS UPPSTÄLLNINGSPLATSMARKERINGAR SÄKERHETSOMRÅDESMARKERING PÅ PLATTA VÄNTPLATSMARKERING PÅ FORDONSVÄGAR PÅBUDSMARKERINGAR INFORMATIONSMARKERINGAR... 24

2 2 4. LJUS ALLMÄNT NÖDLJUS FLYGFYRAR SYSTEM FÖR INFLYGNINGSLJUS LJUSSYSTEM FÖR VISUELL GLIDBANEINDIKERING CIRKLINGSLJUS BANINLEDNINGSLJUSSYSTEM TRÖSKELIDENTIFIERINGSLJUS BANKANTLJUS TRÖSKEL- OCH VINGBARLJUS FÖR EN BANA (SE BILD 4.9 A OCH B) BANÄNDLJUS (SE BILD 4.8 A OCH B) CENTRUMLINJELJUS I BANA BANANS SÄTTNINGSZONSLJUS *VARSELLJUS FÖR SNABBAVFARTSTAXIBANA (RETILS) LJUS I UTRULLNINGSOMRÅDEN CENTRUMLINJELJUS FÖR TAXIBANA TAXIBANANS KANTLJUS TAXILJUS PÅ EN BANAS VÄNDYTA STOPPLJUSRADER LJUS VID MELLANVÄNTPLATS LJUS VID UTFART FRÅN AVISNINGSPLATTA VARNINGSLJUS FÖR BANA ALLMÄNBELYSNING FÖR PLATTA (SE ÄVEN PUNKTERNA OCH ) VISUELLT DOCKNINGSSYSTEM *AVANCERAT VISUELLT DOCKNINGSSYSTEM (A-VDGS) VÄGLEDNINGSLJUS TILL UPPSTÄLLNINGSPLATSER VÄNTPLATSLJUS PÅ FORDONSVÄG SKYLTAR ALLMÄNT PÅBUDSSKYLTAR INFORMATIONSSKYLTAR VOR-KONTROLLPLATSSKYLT PÅ TRAFIKFLYGPLATS SKYLT FÖR UPPSTÄLLNINGSPLATS VÄNTPLATSSKYLT FÖR FORDONSVÄG MARKÖRER ALLMÄNT KANTMARKÖRER PÅ OBELAGD BANA KANTMARKÖRER FÖR UTRULLNINGSOMRÅDEN KANTMARKÖRER PÅ SNÖBELAGD BANA KANTMARKÖRER PÅ TAXIBANA MARKÖRER FÖR TAXIBANORS CENTRUMLINJE BANKANTMARKÖRER FÖR OBELAGDA TAXIBANOR KANTMARKÖRER FÖR START- OCH LANDNINGSOMRÅDE... 82

3 3 7. VISUELLA ANORDNINGAR SOM MARKERAR STÄNGDA OMRÅDEN HELT ELLER DELVIS AVSTÄNGDA BANOR OCH TAXIBANOR ICKE BÄRANDE YTOR OMRÅDE FRAMFÖR TRÖSKEL OTJÄNLIGA OMRÅDEN ELEKTRISKA SYSTEM ELFÖRSÖRJNINGSSYSTEM FÖR FLYGTRAFIKTJÄNSTANORDNINGAR ELEKTRISKA SYSTEMS TILLFÖRLITLIGHET FELÖVERVAKNING BILAGA. Krav som berör konstruktionen av vägledningsskyltar för taxning 1. Allmänt 1.1. Tillämpningsområde Denna luftfartsföreskrift tillämpas på trafikflygplatser. Anmärkning. - En trafikflygplats är en flygplats med fasta flyginformations-, alarmerings-, flygrådgivnings- och flygkontrolltjänster. Anvisningar för övriga flygplatser finns i luftfartsföreskrifterna AGA M1-1 och AGA M2-1. Anvisningar för tillfälliga arrangemang på grund av byggnadsarbeten och andra orsaker finns i luftfartsföreskriften AGA M Denna luftfartsföreskrift begränsar eller reglerar inte besättningens verksamhet på luftfartyg eller flygoperatörens verksamhet De punkter i föreskriften som är märkta med asterisk (*) är avsedda som planeringsnormer när nya objekt planeras och, om det är praktiskt möjligt, även vid planering av grundläggande ombyggnader. Avvikelser från dessa planeringsnormer kan eventuellt accepteras för befintliga objekt. Om emellertid Trafiksäkerhetsverket anser att ett befintligt objekt eller en befintlig anläggning inte längre uppfyller säkerhetskraven för luftfart kan det beordra att även dessa avvikelser korrigeras Definitioner Färg (Colour). När denna luftfartsföreskrift hänvisar till någon färg tillämpas de bestämmelser som anges i ICAO Annex 14, Appendix 1 på den aktuella färgen. Anmärkning. - Definitionerna av övriga begrepp som förekommer i denna luftfartsföreskrift ingår i luftfartsföreskriften AGA M3-1, Definitioner av de begrepp som används i luftfartsföreskrifter i AGA M3-serien, och OPS M1-1, Trafikregler för luftfart. 1.3 Avvikelser och övergångsbestämmelser Trafiksäkerhetsverket kan på en motiverad ansökan ge tillstånd att avvika från denna luftfartsföreskrift.

4 4 2. Visare och signalmedel 2.1. Vindriktningsvisare En trafikflygplats ska alltid vara försedd med åtminstone en vindriktningsvisare, dvs. vindstrut Vindriktningsvisaren ska placeras så att den är synlig från luften eller från ett luftfartyg på färdområdet och för flygledningen, och så att luftvirvlar från närliggande föremål inte påverkar vindriktningsvisaren En vindriktningsvisare ska vara tillverkad av tyg i form av en stympad kon. Längden ska vara minst 3,6 m och diametern i den breda delen minst 0,9 m. Vindriktningsvisaren ska vara konstruerad så att den ger en klar indikering av markvindens riktning och en allmän indikering av vindhastigheten. Vindriktningsvisarens färg eller färger ska väljas så att den syns klart och tydligt, och kan avläsas från minst 300 meters höjd med beaktande av bakgrunden. Om möjligt ska en färg användas, helst orange. Om två färger krävs för att vindriktningsvisaren ska synas mot en varierande bakgrund bör färgerna helst vara orange och vitt eller svart och vitt och de ska ordnas i fem omväxlande remsor så att den första och sista remsan har mörkare färg I syfte att förbättra vindriktningsvisarens synlighet kan platsen för visaren utmärkas med en cirkelformad remsa med diametern 15 meter och bredden 1,2 meter. Markeringen ska placeras så att masten för vindriktningsvisaren är i centrum av cirkeln och dess färg ska vara tillräckligt synlig, helst vit Om trafikflygplatsen ska användas under mörker ska minst en vindriktningsvisare vara belyst och den ska även kunna ses av flygledaren eller AFIS-tjänstemannen Start- och landningsriktningsvisare Om en trafikflygplats är försedd med en start- och landningsriktningsvisare ska denna visare placeras på en synlig plats Start- och landningsriktningsvisaren ska ha formen av ett "T" och minimidimensionerna ska överensstämma med bild 2.1. Färgen på en visare ska vara vit eller orange och färgen ska väljas så att den kontrasterar på bästa sätt mot visarens bakgrund. När så krävs för användning under mörker ska en start- och landningsriktningsvisare antingen belysas eller ha en kontur av vitt ljus.

5 Signallampa Bild 2.1. Start- och landningsriktningsvisare Det ska finnas en signallampa i flygledartornet på en trafikflygplats Signallampan ska kunna visa röda, gröna och vita signaler och den ska kunna: a) riktas manuellt mot erforderligt objekt, b) visa signal med vilken färg som helst och därefter signal med någon av de andra färgerna, och c) förmedla ett budskap med vilken av signallampans tre färger som helst med tillämpning av morsealfabetet och med en hastighet på minst fyra ord per minut. Vid val av grönt ljus ska det gröna område användas som fastställs i ICAO Annex 14, Appendix 1, punkt Ljuskäglans spridning ska vara minst 1 och högst 3 så att ljuset syns i mycket liten utsträckning utanför 3. Om en signallampa är avsedd att användas under dagtid ska det färgade ljusets styrka uppgå till minst candela Signaltavlor och signalplatser Anmärkning. - De detaljerade föreskrifter för signalplatser som anges i detta avsnitt betyder inte att en signalplats måste finnas. ICAO Annex 14, Attachment A, kapitel 116 innehåller anvisningar för landmärken. ICAO Annex 2, Appendix 1 föreskriver landmärkenas form, färg och användning. Aerodrome Design Manual, Part 4, innehåller anvisningar för planeringen av dessa. Signalplatsens placering En signalplats ska placeras så att den är synlig i alla vinklar 10 ovanför horisontalplanet sett från 300 meters höjd. Signalplatsens egenskaper Signalplatsen ska vara en jämn, horisontell kvadrat med en sidolängd på minst 9 meter Signalplatsens färg ska väljas så att den framträder mot färgerna på de signaltavlor som används och så att den omges av en vit eller gul rand som är minst 0,3 meter bred.

6 6 3. Markeringar 3.1. Allmänt Markeringar i korsningar En korsning mellan två banor ska förses med en markering som visar huvudbanan, men inte nödvändigtvis banans kantlinjer, och den andra banans markeringar ska avbrytas. Huvudbanans kantlinjer kan antingen fortsätta genom korsningen eller avbrytas Banornas prioriteringsordning ska vara följande beträffande användningen av markeringar: 1. Precisionsbana 2. Icke-precisionsbana, och 3. Icke-instrumentbana I korsningen mellan en bana och en taxibana ska markeringarna på banan fortsätta och taxibanans markeringar avbrytas, med undantag för att banans kantlinjemarkering kan avbrytas. Anmärkning. - Se punkt om förenande av centrumlinjen i en bana och en taxibana. Färg och synlighet Markeringarna på en bana ska vara vita. Anmärkning 1. - Synligheten hos vita markeringar på en bana med ljus yta kan förbättras genom att förse markeringarna med svart kant. Anmärkning 2. - Förändrade friktionsegenskaper vid markeringarna kan lindras genom att använda en lämplig typ av målarfärg. Aerodrome Design Manual, Part 4, Bilaga 3, innehåller anvisningar för förbättring av friktionen på färgytor. Anmärkning 3. - Markeringar kan bestå av enhetliga områden eller längsgående ränder som ger intryck av enhetligt område. Anmärkning 4. - Markeringarnas synlighet i mörker och vid dålig sikt kan förbättras genom att använda reflekterande markeringar.

7 7 Bild 3.1. Markering av bannummer, centrumlinje och tröskel Markeringar av taxibanor och uppställningsplatser för luftfartyg ska vara gula Markeringar av säkerhetsområden på en platta ska utföras med väl urskiljbar färg som ska skilja sig från den färg som används för markering av uppställningsplatser för luftfartyg Bannummermarkeringar Bannummermarkeringar ska finnas vid trösklarna på en belagd bana Bannummermarkeringen ska placeras vid tröskeln på det sätt bild 3.1 visar. Anmärkning. - Om banans tröskel är inflyttad kan den förses med en skylt som visar bannumret för startande flygplan En bannummermarkering består av ett tvåsiffrigt nummer som dessutom kompletteras med en bokstav vid parallella banor. Bannumrets tvåsiffriga heltal beräknas så att banans magnetiska bäring i inflygningsriktningen divideras med talet 10 och kvoten avrundas till närmaste heltal. Om beräkningen ovan ger ett ensiffrigt tal i resultat läggs en nolla framför siffran. I stället för bannumret 02/20 och 13/31 ska följande närmaste heltal användas.

8 För parallella banor läggs en bokstav till respektive bannummer enligt nedan i den ordningsföljd som visas från vänster till höger i inflygningsriktningen: - två parallella banor: "L" "R" - tre parallella banor: "L" "C" "R" Siffrorna och bokstäverna ska till formen och proportionerna överensstämma med de modeller som visas i bild 3.2. Dimensionerna ska åtminstone motsvara de som visas i bild 3.2, men om siffrorna ingår i tröskelmarkeringar ska dimensionerna vara större så att spalten mellan ränderna täcks på ett korrekt sätt Banans centrumlinjemarkering En belagd bana ska vara försedd med centrumlinjemarkering Centrumlinjemarkeringen ska placeras längs banans centrumlinje mellan vardera banändens bannummermarkeringar på det sätt som visas i bild 2 om inte markeringarna avbryts enligt punkt En centrumlinjemarkering ska bestå av ränder och mellanrum med jämna intervall längs samma linje. Längden på varje rand och därpå följande mellanrum ska vara minst 50 meter och högst 75 meter. Varje rand ska vara minst lika lång som mellanrummet dock minst 30 meter Rändernas bredd ska vara minst: - 0,90 meter för banor i precisionskategori II och III, - 0,45 meter för icke-precisionsbanor med kodsiffran 3 eller 4 och för precisionskategori I, och - 0,30 meter för icke-precisionsbanor med kodsiffran 1 eller 2 och för ickeinstrumentbanor.

9 9 Bild 3.2. Bokstavsmodeller för bannummermarkering 3.4. Tröskelmarkeringar Det ska finnas tröskelmarkeringar på en belagd banas tröskel. Anmärkning. - Aerodrome Design Manual, Part 4, innehåller anvisningar för markering av nedåtsluttande terräng omedelbart framför en tröskel Tröskelmarkeringens ränder ska börja 6 meter från tröskeln.

10 10 10 Bild 3.3. Markering av flyttad tröskel Banors tröskelmarkeringar ska bestå av ränder av samma längd som är placerade symmetriskt på båda sidor om banans centrumlinje på det sätt som visas i bild 3.1 A och B när banbredden är 45 meter. Antalet ränder beror på banbredden enligt följande: Banbredd Antal ränder Minst 18 m, men under 23 m 4 Minst 23 m, men under 30 m 6 Minst 30 m, men under 45 m 8 Minst 45 m, men under 60 m 12 Minst 60 m 16 med undantag för att icke-precisionsbanor och icke-instrumentbanor med en bredd på minst 45 m kan förses med ränder enligt bild 3.1 C. I sidoriktningen ska ränderna placeras på minst 3 meters avstånd från bankanten eller på båda sidorna på minst 27 meters avstånd från banans centrumlinje beroende på vilket avstånd som är kortare från centrumlinjen i sidoriktningen. Om bannummermarkeringen placeras mitt mellan tröskelmarkeringarna ska det finnas minst tre ränder på vardera sidan om centrum-

11 11 11 linjen. Om bannummermarkeringen placeras ovanför tröskelmarkeringarna ska de tvärgående ränderna sträcka sig över hela banan. Ränderna ska vara minst 30 meter långa och cirka 1,80 meter breda samt mellanrummet mellan dem vara cirka 1,80 meter utom i de fall då ränder sträcker sig över hela banan då dubbelt mellanrum ska tillämpas för de båda ränder som ligger närmast banans centrumlinje och i de fall då bannummermarkeringen ingår i tröskelmarkeringarna då detta mellanrum ska vara 22,5 meter. Tvärgående rand Om en tröskel har flyttats eller om banänden inte är vinkelrät mot banans centrumlinje ska en tvärgående rand enligt bild 3.3 B läggas till tröskelmarkeringen Bredden på den tvärgående randen ska vara minst 1,80 meter. Pilar Om en banas tröskel har flyttats permanent ska den del av banan som förgår tröskeln förses med pilar enligt bild 3.3 B När en banas tröskel tillfälligt har flyttats från sin normala position ska den markeras enligt bild 3.3 A eller 3.3 B. Alla markeringar som är placerade före den flyttade tröskeln ska döljas med undantag för banans centrumlinjemarkering som ska ändras till pilar. Anmärkning 1. - Om banan förkortas och tröskeln flyttas ska föreskrifterna i punkt 7.1 i denna luftfartsföreskrift tillämpas Sättpunktsmarkeringar Fasta avståndsmarkeringar ska ersättas med sättpunktsmarkeringar som placeras enligt punkt senast Det ska finnas sättpunktmarkeringar i båda ändar av en belagd instrumentbana om banans kodsiffra är 2, 3 eller Sättpunktmarkeringen ska vid PAPI börja vid fotpunkten för den visuella glidbanan, dvs. vid skärningspunkten mellan det plan som bestäms av den nominella glidbanans lutningsvinkel och höjdplanet för banans centrumlinje som passerar genom PAPI:s lins. Om PAPI saknas ska avståndet mellan tröskeln och sättpunktsmarkeringens närmaste kant vara minst det avstånd som anges i tabell Sättpunktmarkeringen ska bestå av två tydligt urskiljbara rektanglar. Rektanglarnas dimensioner och avståndet mellan rektanglarnas innerkanter ska överensstämma med tabell 1. Om banan är försedd med sättningszonmarkering ska mellanrummet mellan sättpunktmarkeringarna vara lika stort som mellanrummet mellan sättningszonmarkeringarna.

12 12 12 Tabell 1. av och dimensioner för sättpunktsmarkering och dimensioner Tillgänglig landningssträcka (LDA) Under 800 m m m 2400 m och över (1) (2) (3) (4) (5) Avstånd från tröskel 150 m 250 m 300 m 400 m till markeringens början Rektangelns längd a) m m m m Rektangelns bredd 4 m 6 m 6 10 m b) 6 10 m b) Rektanglarnas 6 m c) 9 m c) 18 22,5 m 18 22,5 m innerkantsavstånd a) De större dimensionerna i det angivna variationsintervallet är avsett att tillämpas när markeringarna måste synas tydligare. b) Genom rätt val av avstånd mellan innerkanterna kan mängden gummirester som samlas på markeringarna reduceras. c) Dessa dimensioner har bestämts utifrån mellanrummet mellan yttersta hjulen i huvudlandningsstället vilket är en bestämmande faktor för del 2 i trafikflygplatsens referenskod. Se luftfartsföreskrift AGA M Sättningszonmarkeringar Det ska finnas sättningszonmarkeringar inom sättningszonen på en belagd instrumentbana om banans kodsiffra är 2, 3 eller 4. och egenskaper En sättningszonmarkering ska bestå av flera par rektangulära markeringar, symmetriskt placerade runt banans centrumlinje. Antalet par ska stå i direkt relation till tillgänglig landningssträcka och, i de fall markeringen ska visas på banans bägge inflygningsriktningar, till avståndet mellan trösklarna enligt följande: Tillgänglig landningssträcka/ Antal avstånd mellan trösklarna markeringspar under 900 m 1 minst 900 m, men under minst m, men under m 3 minst m, men under m m eller mer 6

13 13 13 Bild 3.4. Sättpunktsmarkeringar och sättningszonmarkeringar (på en bana vars längd är minst 2100 m)

14 Sättningszonmarkeringen ska överensstämma med någondera av mönstren i bild 3.4. Markeringar enligt mönstret i bild 3.4 (A) ska vara minst 22,5 meter långa och 3 meter breda. I mönstret enligt bild 3.4 (B) ska vardera rektangeln vara minst 22,5 meter lång och 2 meter bred och mellanrummet mellan närliggande rektanglar ska vara 2 meter. Avståndet mellan rektanglarnas innerkanter ska vara lika med motsvarande mellanrum mellan sättpunktmarkeringarna om sättpunktmarkeringar finns. Om sättpunktsmarkering saknas ska avståndet mellan rektanglarnas innerkanter överensstämma med de avstånd som har fastställts för sättpunktsmarkering i tabell 1 (kolumnerna 2, 3, 4 eller 5). Markeringsparen ska placeras utefter banans längd med ett mellanrum av 150 meter med början från tröskeln med undantag för markeringspar inom sättningszonen som skulle ha placerats inom 50 meter från sättpunktmarkeringen. Dessa ska utelämnas ur mönstret Bankantslinjer En belagd bana ska förses med bankantsmarkeringar Bankantslinjens ytterkant ska placeras ungefär vid banans kant. Bankantsmarkeringarna ska börja i banans längdriktning 6 meter efter tröskeln och sluta vid andra banänden 6 meter före tröskeln Om banan är försedd med vändyta ska bankantsmarkeringen fortsätta utan avbrott mellan vändytan och banan Bankantslinjernas totala bredd på banor i precisionsinflygningskategori II och III ska vara minst 0,9 meter, på instrumentbanor minst 0,45 meter och på icke-instrumentbanor minst 0,3 meter Taxibanors centrumlinjemarkering Belagda taxibanor, avisningsanläggningar och plattor ska vara försedda med centrumlinjemarkeringar för att ge kontinuerlig vägledning mellan banans centrumlinje och uppställningsplatsmarkeringarna vid avfart från banan. Det får finnas ett avbrott och/eller en tvär vinkel mellan taxibanans centrumlinje och infartslinjen till uppställningsplatsmarkeringarna. Om en korsning används för korsningsstarter ska centrumlinjemarkeringar finnas på taxibanan för luftfartyg som rullar till startbanan. Centrumlinjen ska leda till startplatsen och avbrytas 1 meter före bankantsmarkeringen En belagd bana ska vara försedd med centrumlinjemarkeringar för taxibana när banan är en del av en standardtaxirutt och när: a) banan saknar centrumlinjemarkering, eller b) taxibanans mittlinje inte överensstämmer med banans centrumlinje Vid behov kan synligheten för en väntplats förbättras genom förstärkt centrumlinjemarkering på taxibanan.

15 15 15 Anmärkning. - Förstärkt centrumlinjemarkering kan ingå i åtgärderna för att förbättra bansäkerheten vid en trafikflygplats Om förstärkt centrumlinjemarkering tillämpas vid en trafikflygplats ska denna typ av markering användas vid alla korsningar mellan taxibanor och banor På raka partier av en taxibana ska taxibanans centrumlinjemarkering placeras längs med taxibanans centrumlinje. I taxibanans kurvor ska markeringen fortsätta från taxibanans raka parti med samma avstånd till kurvans ytterkant. Anmärkning. - Se luftfartsföreskrift AGA M3-5, punkt I korsningar mellan en taxibana och en bana där taxibanan fungerar som avfart från banan ska taxibanans centrumlinjemarkering böjas in mot och förenas med banans centrumlinjemarkering enligt bild 3.5 och bild Taxibanans centrumlinjemarkeringar ska fortsätta i samma riktning som banans centrumlinjemarkeringar minst 60 meter från tangentpunkten. En centrumlinjemarkering som leder till en avfart ska sträcka sig minst 90 meter från tangentpunkten När en bana är försedd med centrumlinjemarkeringar för taxibana enligt punkt ska dessa placeras vid den berörda taxibanans centrumlinje När en taxibana är försedd med förstärkt centrumlinjemarkering ska markeringen sträcka sig från väntplatsmönstret A (bild 3.5) högst 47 meter i riktning från banan eller till följande väntplats när den finns på kortare avstånd än 47 meter Taxibanans centrumlinjemarkering ska vara minst 15 centimeter bred och obruten i längdriktningen förutom vid banmarkeringar och när den skär genom en väntplatsmarkering eller mellanväntplatsmarkering på det sätt som visas i bild En taxibanas förstärkta centrumlinjemarkering ska utföras enligt bild 3.7.

16 16 16 MÖNSTER A MÖNSTER B 4 ränder och 2 ränder 3 mellanrum, vardera 0,3 m var och en 0,3 m 1 mellanrum, 1,5 m Bild 3.5 Väntplatsmarkeringar för bana

17 17 17 Bild 3.6 Markering av taxibana (inklusive banans basmarkeringar)

18 18 18 Bild 3.7 Förstärkt centrumlinjemarkering på taxibana

19 Taxningslinje på en banas vändyta En taxningslinje ska finnas på en banas vändyta så att ett luftfartyg som följer linjen kan svänga 180 grader och åter ställa sig längs banans centrumlinje Taxningslinjen ska vara en gul obruten linje som är minst 15 centimeter bred Väntplatsmarkeringar för bana och placering En väntplats för bana ska vara försedd med väntplatsmarkering. Anmärkning. - Punkt 5.2 innehåller föreskrifter om de skyltar som ska finnas vid en väntplats En korsning mellan en taxibana och en icke-instrumentbana, icke-precisionsbana eller startbana ska förses med en väntplatsmarkering enligt mönster A i bild Om det endast finns en väntplats i korsningen av en taxibana och en precisionsbana ska väntplatsmarkeringen se ut som mönster A i bild 3.5 visar. Om det finns två eller tre väntplatser vid en sådan korsning ska väntplatsmarkeringen närmast banan överensstämma med mönster A i bild 3.5 och den markering som är på längre avstånd från banan överensstämma med mönster B i bild En väntplats som är anlagd på grund av ILS eller hinderyta ska förses med väntplatsmarkering enligt mönster A i bild Om en väntplatsmarkering enligt mönster B i bild 3.5 eller 3.6 finns inom ett område där dess längd överstiger 60 meter ska beläggningsytan vid väntplatsmarkeringens ändar märkas med "CAT II" eller "CAT III" med jämna mellanrum som är högst 45 meter. Bokstavshöjderna ska vara minst 1,8 meter och de ska placeras på högst 0,9 meters avstånd efter väntplatsmarkeringen. Bokstäverna ska vara gula Väntplatsmarkeringen vid en standardtaxirutt i korsningen mellan två banor ska överensstämma med mönster A i bild 3.6 och placeras vinkelrätt mot centrumlinjen på den bana där standardtaxirutten finns Struken Markering av mellanväntplats och placering En mellanväntplats ska utmärkas med mellanväntplatsmarkering En avisningsplatta i anslutning till en taxibana ska förses med mellanväntplatsmarkering Om en mellanväntplatsmarkering finns i korsningen av två belagda taxibanor ska markeringen placeras på tillräckligt avstånd från taxibanans närmaste kant så att tillräckligt utrymme skapas mellan taxande luftfartyg. Om det finns en stoppljusrad eller väntplatsljus vid en mellanväntplats ska väntplatsmarkeringarna placeras på samma plats som ljusen.

20 Avståndet mellan mellanväntplatsmarkeringen vid en avisningsplatta och en invidliggande taxibanas centrumlinje ska åtminstone motsvara det som anges i kolumn 11 i tabell 1 i luftfartsföreskriften AGA M En mellanväntplatsmarkering ska bestå av en enkel streckad linje enligt bild VOR-kontrollplatsmarkering på trafikflygplats Om en VOR-kontrollplats finns på en trafikflygplats ska den utmärkas med VORkontrollplatsmarkering och skylt. Anmärkning. - Punkt 5.4 innehåller föreskrifter om skyltar för VOR-kontrollplatser på trafikflygplats Val av plats Anmärkning. - ICAO Annex 10, Volume I, Attachment E innehåller anvisningar för val av VORkontrollplats En VOR-kontrollplatsmarkering på en trafikflygplats ska placeras så att markeringens centrum är riktad mot den plats där ett luftfartyg ska ställas för att kunna ta emot rätta VORsignaler En VOR-kontrollplatsmarkering på en trafikflygplats ska bestå av en cirkel som är 6 meter i diameter och har en linjetjocklek på 15 centimeter (se bild 3.8 A) Om det är viktigt att ett luftfartyg är riktat åt ett visst håll ska det finnas en linje som går igenom cirkelns centrum och visar denna riktning. Linjen ska nå ut 6 meter utanför cirkeln i den riktning som luftfartygets nos ska inta och linjen ska avslutas med en pilspets. Linjetjockleken ska vara 15 centimeter (se bild 3.8 B) En VOR-kontrollplats på en trafikflygplats ska markeras med vit färg.

21 21 21 Anmärkning. - På grund av kontrasten kan markeringarna förses med svarta kanter. Bild 3.8. VOR-kontrollplatsmarkering på trafikflygplats Uppställningsplatsmarkeringar Anmärkning. - Aerodrome Design Manual, Part 4, innehåller anvisningar för planering av en uppställningsplatsmarkering. Vid långvarig parkering av luftfartyg kan markeringar för parkeringsruta användas i stället för uppställningsplatsmarkeringar när det anses vara ändamålsenligt för trafikflygplatsen En belagd platta, när banans kodsiffra är 3 eller 4, och en avisningsplatta ska förses med uppställningsplatsmarkering Uppställningsplatsmarkeringar ska placeras så på en belagd platta och en avisningsplatta att åtminstone de avstånd som föreskrivs i punkterna 13.6 och 15.9 i luftfartsföreskriften AGA M3-5 upprätthålls runt luftfartyget när noshjulet följer uppställningsplatsmarkeringarna Uppställningsplatsmarkeringarna ska åtminstone omfatta en infartslinje och en stopplinje samt vid behov även uppställningsplatsens beteckning. Anmärkning. - Aerodrome Design Manual, Part 4, innehåller även anvisningar för andra element (t.ex. svängpunkt, svänglinje, inriktningslinje och utfartslinje) i den omfattning som krävs för parkeringen och för övriga parkeringssignaler Beteckningen för en uppställningsplats (bokstav och/eller siffra) ska finnas i infartslinjen kort efter att linjen börjar. Beteckningen ska vara tillräckligt stor så att den lätt kan läsas från ett inkommande flygplans förarkabin.

22 Infartslinjen och stopplinjen ska vanligtvis vara obrutna och bredden på linjerna ska vara minst 15 centimeter Säkerhetsområdesmarkering på platta Anmärkning. Aerodrome Design Manual, Part 4, innehåller anvisningar för säkerhetsområdesmarkeringar på platta En belagd platta ska vid behov vara försedd med säkerhetsområdesmarkeringar enligt de krav parkering, fordonstrafik och utrustning på marken ställer Säkerhetsområdesmarkeringarna på en platta ska placeras så att de definierar områden för fordon och övrig utrustning för flygplansservice där dessa kan röra sig på säkert avstånd från luftfartyget Säkerhetsområdesmarkeringarna på en platta ska innehålla kantlinjer på plattan för fordon och linjer som anger säkerhetsavståndet till vingspetsarna i den omfattning detta krävs för parkeringen och utrustningen på marken Säkerhetsområdesmarkeringarna på platta ska bestå av en i längdriktningen obruten linje som är minst 10 centimeter bred med undantag för markeringar för körled som ska ha minst 20 centimeter breda kantlinjer. Anmärkning. - Markeringarnas färg är föreskriven i punkt Väntplatsmarkering på fordonsvägar Alla belagda vägar som leder till banor, områden som är känsliga eller kritiska för radionavigeringsutrustning eller andra sådana områden som kräver tillstånd från flygledartornet eller AFIS-enheten ska förses med väntplatsmarkering En väntplatsmarkering på väg ska sträcka sig tvärs över vägen vid väntplatsen Väntplatsmarkeringar på fordonsvägar ska vara gula till färgen och utformade enligt mönster A i bild Påbudsmarkeringar Anmärkning. - Aerodrome Design Manual, Part 4 innehåller anvisningar för påbudsmarkering Om det inte är praktiskt möjligt att placera påbudsskyltar på båda sidorna av en taxibana ska den belagda ytan förses med påbudsmarkering Om det är viktigt för flygverksamheten, t.ex. om taxibanans bredd är över 60 m, kan en påbudsskylt kompletteras med en påbudsmarkering Påbudsmarkeringen ska utföras enligt bild 3.9 A symmetriskt på taxibanans centrumlinje när kodbokstaven är A, B, C eller D och på den sida av en väntplats där luftfartyget väntar. Avståndet från markeringens närmaste kant till väntplatsmarkeringen och taxibanans centrumlinjemarkering ska vara minst 1 meter.

23 Påbudsmarkeringen ska utföras enligt bild 3.9 B symmetriskt på båda sidor om taxibanans centrumlinje när kodbokstaven är E eller F och på den sida av en väntplats där luftfartyget väntar. Avståndet från markeringens närmaste kant till väntplatsmarkeringen och taxibanans centrumlinjemarkering ska vara minst 1 meter. A- Taxibanor, kodbokstäver A, B, C eller D B- Taxibanor, kodbokstäver E eller F Bild 3.9. Påbudsmarkeringar En markering som ersätter en påbudsskylt ska bestå av vit text på röd botten. Andra markeringstexter än markeringen NO ENTRY ska överensstämma helt med texten på den skylt som ersätts Markeringen NO ENTRY ska bestå av vit text NO ENTRY på röd botten Om kontrasten mellan markeringen och beläggningsytan inte är tillräcklig ska påbudsmarkeringen förses med främst vit eller svart kant Bokstavshöjden ska vara minst 4 meter. Formen och proportionerna på texten ska överensstämma med ICAO Annex 14, Appendix Bakgrunden ska ha rektangulär form. Bakgrunden ska sträcka sig minst 0,5 meter utanför texten både i höjd- och sidriktning.

24 Informationsmarkeringar Anmärkning. Aerodrome Design Manual, Part 4, innehåller anvisningar för informationsmarkeringar Om det inte är praktiskt möjligt att installera en informationsskylt ska informationen vid behov anges med informationsmarkering Om det är nödvändigt för flygverksamheten ska en informationsskylt kompletteras med informationsmarkering Informationsmarkeringen ska placeras på en taxibana eller en platta så att den kan läsas från ett inkommande flygplans förarkabin Markeringens textparti ska vara gult på svart botten när texten ersätter eller kompletterar en positionsskylt och svart på gul botten när texten ersätter eller kompletterar en riktnings- eller destinationsskylt Om kontrasten mellan markeringen och beläggningen inte är tillräcklig ska en markering med svart bakgrund förses med gul kant och en markering med gul bakgrund med svart kant Teckenhöjden ska var 4 meter. Utformningen och proportionerna på tecknen ska utföras enligt ICAO Annex 14, Appendix Ljus 4.1. Allmänt Ljus som kan äventyra ett luftfartygs säkerhet eller skapa förvirring Andra ljus än flygplatsljus i närheten av en flygplats som på grund av sin ljusstyrka, placering eller färg kan förhindra en korrekt tolkning av flygplatsljusen eller orsaka förvirring, bländning eller i övrigt äventyra luftfartygs säkerhet ska släckas, skärmas av eller modifieras på annat sätt så att denna risk elimineras. Särskild uppmärksamhet måste fästas vid sådana andra ljus än flygplatsljus som är synliga från luften inom de områden som beskrivs nedan: a) Instrumentbana - kodsiffra 4: Område framför en banas tröskel och område vid banänden som sträcker sig minst meter från tröskeln och från banänden, och 750 meter från banas förlängda centrumlinje åt båda hållen. b) Instrumentbana - kodsiffra 2 eller 3: Enligt punkt a) förutom att områdets längd ska vara minst meter. c) Instrumentbana - kodsiffra 1 eller annan bana än instrumentbana: Inom området under inflygningsytan När flygplatsljus är placerade i närheten av sjöfartsleder är det viktigt att se till att ljuset inte orsakar förväxlingar för sjötrafiken * Om det är nödvändigt att skydda flygtrafiken mot de negativa effekterna av lasersändare ska följande skyddszoner etableras runt en trafikflygplats: - flygzon som är fri från laserstrålar, LFFZ (laser-beam free flight zone) - flygzon som är kritisk för laserstrålar, LFFZ (laser-beam critical flight zone) - flygzon som är känslig för laserstrålar, LFFZ (laser-beam sensitive flight zone)

25 25 25 Anmärkning 1. - Bilderna 4.1, 4.2 och 4.3 kan användas vid bedömningen av exponeringsnivåer och avstånd som är tillräckliga för att skydda luftverksamheten. Anmärkning 2. - Begränsningarna för användning av laserstrålar inom flygzonerna LFFZ, LCFZ och LSFZ gäller endast för synliga laserstrålar. Lasersändare som används av myndigheter och är lämpliga för säker flygverksamhet utgör ett undantag från dessa begränsningar. Irradiansen (den strålningseffekt som når en yta per ytenhet) från all laserstrålning, synlig och osynlig, i tillåtet luftrum förväntas vara högst på den nivå som en person kan exponeras för utan att skadas. I övriga fall ska sådan strålning anmälas till myndigheterna och ett tillstånd för verksamheten ska sökas hos Strålsäkerhetscentralen. Anmärkning 3. - Skyddade flygzoner etableras i syfte att minska riskerna för flygtrafiken vid användning av lasersändare i omgivningen kring trafikflygplatser. Anmärkning 4. - Manual on Laser Emitters and Flight Safety (Doc 9815) och ICAO Annex 11 Air Traffic Services, kapitel 2 innehåller anvisningar för att skydda flygverksamheten mot lasersändarnas skadliga effekter. Bild 4.1. Skyddade flygzoner

26 26 26 Bild 4.2. Flygzon som är fri från laserstrålning och täcker flera banor Bild 4.3. Maximal irradians från synlig laserstrålning inom skyddade flygzoner

27 27 27 Ljusarmaturer och bärande konstruktioner Anmärkning. - Aerodrome Design Manual, Part 6, innehåller anvisningar för bräckliga armaturer och bärande konstruktioner. Upphöjda inflygningsljus Upphöjda inflygningsljus och bärande konstruktioner för dem ska vara av bräcklig konstruktion om de är placerade inom 300 meter från tröskeln. a) Om den bärande konstruktionens höjd överstiger 12 meter behöver endast den översta 12 meters delen vara bräcklig. b) Om det finns föremål som inte är bräckliga runt den bärande konstruktionen ska endast den del av konstruktionen som befinner sig ovanför föremålen vara bräcklig Struken Om inflygningsljusarmaturen eller den bärande konstruktionen för inflygningsljus inte framträder visuellt i tillräcklig utsträckning ska de markeras på lämpligt sätt. Upphöjda ljus Upphöjda ljus vid banor, utrullningsområden och taxibanor ska vara av lätt konstruktion och installeras bräckligt. De ska vara tillräckligt låga byggda så att de ger tillräcklig frigång för luftfartygens propellrar och jetmotorer. Under mycket snörika förhållanden kan högst 50 centimeter (tröskelarmaturer högst 55 centimeter) höga ljusarmaturer användas. De snöstörar som finns i anslutning till armaturerna ska ha sådan konstruktion och sådana dimensioner att de inte skadar flygplans propellrar. Infällda ljus Ljusarmaturer som är infällda i ytan på banor, utrullningsområden, taxibanor och plattor ska vara så konstruerade och installerade att ett luftfartygs hjul kan rulla över dem utan risk för skador på hjulen eller ljusarmaturerna Den temperatur som uppkommer genom värme som överförs eller utstrålas av det infällda ljuset och luftfartygets hjul får inte överstiga 160 C under en kontaktperiod på 10 minuter. Ljusens styrka och reglering Anmärkning. - I skymning eller vid dålig sikt i dagsljus kan belysning vara effektivare än annan markering. För att åstadkomma effektivare ljus under sådana förhållanden eller i mörker vid dålig sikt ska ljusen vara tillräckligt starka. En banas ljussystem ska granskas som en helhet och det är viktigt att se till att den relativa ljusstyrkan för olika ljus tjänar samma syfte. (Se ICAO Annex 14, Attachment A, kapitel 15 och Aerodrome Design Manual, Part 4) En banas ljus ska vara tillräckligt ljusstarka för de minimisiktförhållanden och belysningsförhållanden under vilka banan avses användas. Ljusens styrka ska motsvara det närmaste partiet av ett eventuellt inflygningsljussystem. Anmärkning. - Även om inflygningsljussystemet skulle vara ljusstarkare än banljusen är det bäst att undvika plötsliga ändringar i ljusstyrkan eftersom detta kan ge piloten intryck av att sikten ändras under inflygningen Högintensiva ljussystem ska vara försedda med lämpliga reglersystem så att ljusstyrkan kan regleras enligt rådande förhållanden. Systemet ska vara utrustat med separata

28 28 28 reglersystem för ljusstyrkan eller med något annat ändamålsenligt förfarande för att anpassa ljusstyrkan hos följande system så att de motsvarar varandra: - inflygningsljussystem - bankantljus - tröskelljus - banändljus - centrumlinjeljus i bana, - sättpunktsljus, och - centrumlinjeljus i taxibana Förhållandet mellan den starkaste och svagaste ljusstyrkan mätt inom huvudljusstrålens område enligt bilderna i Annex 14, Appendix 2 får vara högst Förhållandet mellan den starkaste och svagaste ljusstyrkan mätt inom huvudljusstrålens område enligt bilderna i Annex 14, Appendix 2 får vara högst Befintliga ljussystem som inte överensstämmer med föreskrifterna i punkterna , , 4.9.8, , , , , och behöver inte bytas ut före Nödljus En trafikflygplats med banbelysning som saknar reservkraftkälla kan förses med nödljus som snabbt kan installeras åtminstone vid huvudbanan om det ordinarie belysningssystemet sviker. Anmärkning. - Nödljus får även användas för markering av hinder eller för att visa gränserna för taxibanor och platta. och egenskaper Nödljus som installeras vid en bana ska åtminstone uppfylla de krav som gäller för placeringen och färgen för ljus vid icke-instrumentbanor Flygfyrar Om det är nödvändigt för flygverksamheten ska det finnas flygplatsfyrar eller identifieringsfyr vid alla trafikflygplatser som avses att användas i mörker Nödvändigheten för verksamheten bestäms med beaktande av kraven hos den flygtrafik som utnyttjar trafikflygplatsen, att flygplatsens karaktäristiska drag kan urskiljas i miljön och med hänsyn till andra signaler som underlättar lokaliseringen av trafikflygplatsen. * Flygplatsfyr En flygplatsfyr ska placeras på eller i anslutning till flygplatsen inom ett område med låg bakgrundsbelysning.

29 Flygplatsfyren ska placeras så att den inte skyms bakom hinder i viktiga riktningar och så att den inte bländar en pilot under inflygningsfasen. Anmärkning. - Det är viktigt att noggrant se till att en flygfyr inte orsakar radiostörningar En flygplatsfyr ska antingen visa vita blinkningar som alternerar med färgade blinkningar eller enbart vita blinkningar. Blinkningsfrekvensen ska vara blinkningar per minut. De eventuella färgade blinkningarna från flygplatsfyrar för landflygplatser ska vara gröna och färgade blinkningar från flygfyrar för sjöflygplatser ska vara gula Fyrens ljus ska vara synligt i alla riktningar. Den lodräta ljusfördelningen ska sträcka sig uppåt i en höjdvinkel som är högst en grad och till den maximala höjdvinkel där fyrens ljus behöver synas. Den vita blinkningens effektiva ljusstyrka ska var minst 2000 candela. Anmärkning. - När placeringsplatsen omges av kraftigt bakgrundsljus kan det vara nödvändigt att öka ljusstyrkan i blinkningen till högst tio gånger starkare än den ovan angivna. Identifieringsfyr En identifieringsfyr ska finnas på varje trafikflygplats som är avsedd för användning i mörker och inte på annat sätt lätt kan identifieras från andra flygplatser från luften Identifieringsfyren ska placeras på ett område vid trafikflygplatsen där bakgrundsbelysningen är låg Identifieringsfyren ska placeras så att den inte skyms av andra föremål i de riktningar där den används och så att den inte stör piloten i ett luftfartyg som är under inflygning. Anmärkning. - Det är viktigt att noggrant se till att en identifieringsfyr inte orsakar radiostörningar En identifieringsfyr på en landflygplats ska visa ljus i alla riktningar. Den lodräta ljusfördelningen ska sträcka sig uppåt i en höjdvinkel som är högst en grad och till den maximala höjdvinkel där identifieringsfyrens ljus behöver synas. Den vita blinkningens effektiva ljusstyrka ska var minst 2000 candela. Anmärkning. - När placeringsplatsen omges av kraftigt bakgrundsljus kan det vara nödvändigt att öka ljusstyrkan i blinkningen till högst tio gånger starkare än den ovan angivna En identifieringsfyr ska visa: a) gröna blinkningar från en landflygplats, och b) gula blinkningar från en sjöflygplats Identifieringstecknen ska sändas enligt det internationella morsealfabetet Sändningshastigheten ska var mellan sex och åtta ord per minut. Detta innebär morsetecken med en längd på mellan 0,15 och 0,2 sekunder per punkt.

30 System för inflygningsljus A. - Icke-instrumentbana Om det kan genomföras med beaktande av de begränsningar som den fysiska miljön medför ska icke-instrumentbanor med kodsiffra 3 eller 4 som är avsedda för användning i mörker utrustas med ett inflygningsljussystem enligt punkterna utom i de fall då banan endast används under goda siktförhållanden och de övriga visuella markanläggningarna är tillräckliga. Anmärkning. - Ett enkelt inflygningsljussystem kan fungera som signal även i dagsljus. B. - Icke-precisionsbana Om det kan genomföras med beaktande av de begränsningar som den fysiska miljön medför ska icke-precisionsbanor utrustas med ett enkelt inflygningsljussystem enligt punkterna utom i de fall då banan endast används under goda siktförhållanden eller de övriga visuella markanläggningarna är tillräckliga. Anmärkning. - Det är även möjligt att överväga installation av ett ljussystem i precisionskategori I eller ett ledningsljussystem för bana. C. - Bana i precisionskategori I Om det kan genomföras med beaktande av de begränsningar som den fysiska miljön medför ska en bana för precisionsinflygning i kategori I vara utrustad med ett ljussystem för precisionsinflygning i kategori I enligt punkterna D. - Banor i precisionskategori II eller III Banor för precisionsinflygning i kategori II eller III ska vara utrustade med ljussystem för precisionsinflygning i kategori II och III enligt punkterna Enkelt inflygningsljussystem Ett enkelt inflygningsljussystem består av ljusrad som utgör en förlängning av banans centrumlinje och sträcker sig minst 420 meter från banans tröskel och av en andra ljusrad som utgör en crossbar med längden 30 meter på 300 meters avstånd från tröskeln. Om den ljusrad som bildar centrumlinjen är minst 600 meter lång är det dessutom möjligt att använda en crossbar som är 45 meter lång på 600 meters avstånd från tröskeln De ljus som bildar en crossbar ska, i den omfattning det är möjligt, placeras i rät linje vinkelrätt mot den linje som skär baren i dess mittpunkt och bildas av centrumlinjeljusen. Ljusen i crossbaren ska placeras med sådana intervall att ett intryck av linje uppkommer med undantag för att gap får bildas på båda sidor om centrumlinjen. Dessa gap ska vara så små som möjligt och högst 6 meter. Anmärkning 1. - Rekommenderat avstånd mellan ljusen i en crossbar är 2-3 meter. Gap på båda sidor om centrumlinjen kan förbättra riktningsinformation i de fall då inflygningen sker vid sidan av centrumlinjen och underlättar räddnings- och brandbilarnas rörelsemöjligheter.

31 31 31 Anmärkning 2. - Annex 14, Attachment A, kapitel 11 innehåller anvisningar för installationstoleranser Ljusen i centrumlinjen ska placeras med 60 meters intervall i längdriktningen utom i de fall då en förstärkt vägledning önskas av ljussystemet då 30 meters intervall kan tillämpas. Det innersta ljuset ska placeras på antingen 60 meters eller 30 meters avstånd från tröskeln beroende på valt intervall mellan centrumlinjeljusen i längdled Systemet ska, med beaktande av genomförandemöjligheterna, placeras så nära som möjligt det horisontalplan som går genom tröskeln men dock så att: a) inga andra föremål än antennen för en lätt radionavigeringsanläggning eller antennen för en ILS-kurssändare försedd med hindermarkering och hinderljus får tränga genom inflygningsljusplanet inom 60 meter från systemets centrumlinje (ljusplanet sträcker sig 60 meter från inflygningsljussystemets ände utåt), b) alla ljus kan ses i ett luftfartyg som närmar sig eventuellt med undantag för ljusen i mittpartiet av en crossbar eller en barett Ljusen i ett enkelt inflygningsljussystem ska visa fast vitt sken. Varje ljus ska bestå av antingen: a) en högintensiv och riktad ljuskälla som visar vitt ljus, eller b) en lågintensiv och rundstrålande ljuskälla som visar rött ljus. Centrumlinjeljuset i ett enkelt inflygningsljussystem ska bestå av en ljuskälla om endast en barett ingår i detta eller om inflygningsljussystemet är lågintensivt. När två baretter ingår i högintensiva ljussystem ska vardera centrumlinjeljuset bestå av en ljuskälla i centrumlinjens inre 300-meterssektion och av två ljuskällor i den centrala 300-meterssektionen samt av tre ljuskällor i den yttre sektionen När ett enkelt inflygningsljussystem installeras på en icke-instrumentbana ska ljusen kunna ses av piloten i ett luftfartyg under baslinjen och under den slutliga inflygningen. Ljusstyrkan ska vara tillräcklig under alla de sikt- och belysningsförhållanden då systemet avses att användas När ett enkelt inflygningsljussystem installeras på en icke-precisionsbana ska ljusen vara synliga för piloten i ett luftfartyg som under den slutliga inflygningen inte avviker mer än normalt från den linje som visas av instrumentinflygningsanläggningarna. Ljusen ska vara så konstruerade att de ger tillräcklig vägledning både dag och natt under de sämsta sikt- och belysningsförhållanden då systemet ännu ska kunna fungera. Inflygningsljussystem för precisionsinflygning i kategori I Ett inflygningsljussystem för precisionsinflygning i kategori I består av ljusrad som utgör en förlängning av banans centrumlinje och sträcker sig minst 900 meter från banans tröskel och av en andra ljusrad som utgör en crossbar med längden 30 meter på 300 meters avstånd från tröskeln. Anmärkning. - Installation av ett inflygningsljussystem som är kortare än 900 meter kan medföra operativa begränsningar för banan. Se ICAO Annex 14, Attachment A, punkt 11.4 samt Appendix 1 to EU-OPS och punkt i publikationen Manual of All-Weather Operations utgiven av Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO).

32 De ljus som bildar en crossbar ska, i den omfattning det är möjligt, placeras i rät linje vinkelrätt mot den linje som skär baren i dess mittpunkt och bildas av centrumlinjeljusen. Ljusen i crossbaren ska placeras med sådana intervall att ett intryck av linje uppkommer utom när crossbarens längd är 30 meter då gap kan lämnas på båda sidor om centrumlinjen. Dessa gap ska vara så små som möjligt och högst 6 meter. Anmärkning 1. - Rekommenderade mellanrum mellan ljusen i crossbaren är 1 3 meter. Gap på båda sidor om centrumlinjen kan förbättra riktningsinformation i de fall då inflygningen sker vid sidan av centrumlinjen och underlättar räddnings- och brandbilarnas rörelsemöjligheter. Anmärkning 2. - Annex 14, Attachment A, kapitel 11 innehåller anvisningar för installationstoleranser Centrumlinjeljusen ska placeras med 30 meters mellanrum i längdriktningen och det innersta ljuset ska finnas på 30 meters avstånd från tröskeln Systemet ska, med beaktande av genomförandemöjligheterna, placeras så nära som möjligt det horisontalplan som går genom tröskeln under förutsättning att: a) inga andra föremål än antennen för en lätt radionavigeringsanläggning eller antennen för en ILS-kurssändare försedd med hindermarkering och hinderljus får tränga genom inflygningsljusplanet inom 60 meter från systemets centrumlinje (ljusplanet sträcker sig 60 meter från inflygningsljussystemets ände utåt), b) alla ljus kan ses i ett luftfartyg som närmar sig eventuellt med undantag för ljusen i mittpartiet av en crossbar eller en barett Centrumlinje- och crossbarljusen i ett inflygningsljussystem för precisionsinflygning i kategori I ska visa fast vitt ljus (variable white). Varje centrumlinjeljus ska bestå av antingen: a) en enkel ljuskälla i centrumlinjens inre 300-meterssektion, två ljuskällor i den centrala 300-meterssektionen och tre ljuskällor i den yttre 300-meterssektionen i syfte att åstadkomma avståndsinformation, eller b) en barett Baretterna ska vara minst 4 meter långa. När baretterna består av främst punktformade ljuskällor ska ljusen placeras med jämna, maximalt 1,5 meters intervall Om en centrumlinje består av sådant ljus som beskrivs i punkt a) ska det förutom crossbaren på 300 meters avstånd från tröskeln finnas crossbarer som bildas av ljus på avstånden 150 meter, 450 meter, 600 meter och 750 meter från tröskeln. Ljusen i varje crossbar ska, i den omfattning det är möjligt, placeras i rät linje vinkelrätt mot den linje som skär baren i dess mittpunkt och bildas av centrumlinjeljusen. Ljusen ska placeras med sådana intervall att ett intryck av linje uppkommer med undantag för att gap får lämnas på båda sidor om centrumlinjen. Dessa gap ska vara så små som möjligt och högst 6 meter. Anmärkning. - ICAO Annex 14, Attachment A, kapitel 11 innehåller detaljerad information om placering av ljus Om systemet innehåller tilläggscrossbarer enligt beskrivningen i punkt ska ytterändarna på dessa crossbarer ligga på två räta linjer som antingen löper i riktning med ljusens centrumlinje eller som båda skär banans centrumlinje 300 meter från tröskeln Ljusen ska överensstämma med kraven i bild 2.1. (inkl. anmärkningar) i ICAO Annex 14, Appendix 2.