Miljökonsekvensbeskrivning

Transkript

1 Miljökonsekvensbeskrivning

2 (65) Bilaga B Miljökonsekvensbeskrivning Innehåll 1. Verksamhetens organisation En icke teknisk sammanfattning Befintlig och utökad verksamhet Omgivningsbeskrivning och planer Lokalisering Planförhållande Landskapsbilden Skyddsvärda natur- och kulturområden Områden för rekreation Skyddsvärda naturområden Skyddsvärda kulturmiljöområden Riksintressen Miljökonsekvenser Scenarier i miljökonsekvensbeskrivningen Vattenuttag från Viskan Utsläpp till luft Gasformigt svavel Kväveoxider Stoft Koldioxid Flyktiga organiska föreningar Lukt Damning Klordioxid Miljökonsekvenser av utsläpp till luft Utsläpp till vatten Utsläpp från blekeriet med olika blekmetoder Övriga avlopp till bioreningen Övriga avlopp Organiskt material, närsalter och suspenderat material EDTA AOX och klorat Miljökonsekvenser av utsläpp till vatten... 34

3 (65) 5.5 Buller Legionella Energi Kemiska produkter Avfall Icke-farligt processavfall Övrigt icke-farligt avfall Farligt avfall Deponi Transporter Transporter till och från SCV Transporter av farligt gods Landskapsbild Naturvärden och friluftsliv Förorenade områden Miljökonsekvenser i samband med byggnation Olyckor Brand Oljespill Potentiella risker från omgivningen Allvarliga kemikalieolyckor Miljökonsekvenser vid produktion av lövvedsmassa Miljökonsekvenser vid produktion av textilmassa Jämförelse med BAT Reference Document Alternativa lokaliseringar, utformningar och nollalternativ Lokaliseringsalternativ Alternativa utformningar Behandling av avloppet från vedgården Batchkokeri Slutning av blekeriet Långtidsluftad aktiv slamanläggning (LAS) Alternativa lösningar för BAS-anläggning för biorening Icke-katalytisk (SNCR) alternativt katalytisk (SCR) rening av sodapannans rökgaser Icke-katalytisk rening (SCNR) av mesaugnens rökgaser Skrubber alternativt rökgaskondensor på mesaugnen Alternativ till oljepannor Nollalternativet... 57

4 (65) 10. Miljömål Nationella miljömål Levande skogar Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Ingen övergödning Giftfri miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Grundvatten av god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Regionala och lokala miljömål Kontroll av verksamheten Nuvarande kontroll Framtida kontroll Samrådsredogörelse...64

5 (65) Bilagor: B:1 B:2 B.3 B.4 MKB Luft Miljökonsekvenser av utsläppen till luft från Södra Cell Värö, Profu i Göteborg AB MKB Vatten Miljökonsekvenser av utsläpp till vatten vid nuvarande och framtida produktion vid Södra Cell Värö, NordMiljö AB PM Miljökvalitetsnormer för vatten, Niras Sweden AB Buller Externbullerkartläggning inför ansökan om nytt miljötillstånd, ÅF Infrastructure, AB Ljud & Vibrationer Energi Energiaspekter vid expansion av bruket, Södra Cell Värö B.5 Kemikalier Kemikalieaspekter vid expansion av bruket, Södra Cell Värö B.8 Cisterner Riskutredning Cisterner, P & B Brandkonsult AB B.9 Deponi Deponiaspekter vid expansion av bruket, Södra Cell Värö B.10 Säkerhetsrapport Säkerhetsrapport vid expansion av bruket, Södra Cell Värö B.11 Reningsalternativ vatten Alternativ för framtida externrening, ÅF-Industry AB B.12 Vedgårdsvatten Nuvarande och framtida emissioner från vedgårdsvatten, ÅF- Industry AB B.13 ECF vs TCF Miljöaspekter på ECF och TCF blekning, ÅF-Industry AB B.14 SCR/SNCR sodapanna SCR/SNCR sodapanna, SSVL-rapport B.15 Jämförelse mot BAT Reference Document och förslag till villkor Jämförelse mot BAT och förslag till villkor, Södra Cell Värö B.16 Samrådsredovisning Redovisning av samrådsprocessen, Södra Cell Värö

6 (65) Ordlista/Definitioner AOX - adsorberbara organiska halogener, mått på klorerade organiska föreningar, mest (ö)känd är dioxin Barrvedsmassa - pappersmassa baserad på en mix av gran och tall BAT BO4 DCS - Best Available Techniques - Balansområde 4, Södras område för massaved och sågtimmer - Distributed Control System, styrsystem DMDS - DiMetylDiSulfid, mycket illaluktande gas DMS - DiMetylSulfid, mycket illaluktande gas Dragstyrka - hur stark massan eller pappret är i längdriktning ECF FBB GWh H 2 S - Elemental Chlorine Free; blekmetod med klordioxid - Folding Box Board - Gigawattimme, energimängd, 1 GWh = 1000 MWh - Svavelväte, mycket illaluktande gas Hemicellulosa Kortare cellulosakedja, huvudkomponent i vedens celler tillsammans med cellulosa och lignin IED ITV - Industrial Emissions Directive, EU-direktiv - Intern kameraövervakning Kappatal - mått på hur mycket lignin som är kvar i massan kwh - kilowattimme, energimängd Lignin - binder ihop fibrerna (cellulosan) i veden LPB m 3 /h m 3 /m m 3 /s - Liquid Packaging Board - kubikmeter per timme - kubikmeter per minut - kubikmeter per sekund m 3 fub - kubikmeter fast under bark, volymmått massaved m 3 fub/h - kubikmeter fast under bark per timme, volym-mått i renseri m 3 s m 3 sv - kubikmeter stjälpt, mått på lösvikt, används som volymmått på bark eller flis - kubikmeter sågat, mått på hur mycket som sågas på ett sågverk MJ/kg - megajoule per kg, energiinnehåll i tjocklut eller olja MSEK - miljoner svenska kronor

7 (65) MW - megawatt, energiintensitet, 1 MW = 1 miljon W MWh - megawattimme, energimängd, 1 MWh = kwh Na 2 S - natriumsulfid Na 2 SO 4 - natriumsulfat Na 3 CO 3 - natriumkarbonat NOx - mått på utsläpp av nitrösa gaser till luft N - kväve P - fosfor RISI - informationskonsult inriktat mot massa- och pappersindustrin SBB - Solid Bleached Board SC - Södra Cell SCI - Södra Cell International SCM - Södra Cell Mörrum SCMS - Södra Cell Mönsterås SCR - selective catalytic reduction, reningsmetod för NOx i rökgaser SCV - Södra Cell Värö SNCR - selective non catalytic reduction, reningsmetod för NOx i rökgaser SO 2 - svaveldioxid SP2 - sodapanna 2, nya sodapannan på Södra Cell Värö SSG - Standard Solutions Group, standarder för industri och företag TCF - Total Chlorine Free, blekmetod utan klorhaltiga blekmedel TOC - totalt organiskt kol ton TS/dygn - ton torrsubstans per dygn, lastmått på sodapanna ton/h - ton per timme Tot-N - den totala mängden kväve Tot-P - den totala mängden fosfor TRS - total reduced sulphur, totalt reducerat svavel, utsläppsmått till luft TSS - suspenderat material i avlopp TWh - terawattimme, energimängd, 1 TWh = GWh VKK - kemisk renat vatten VKM - mekanisk renat vatten VKR - råvatten från Viskan VKT - totalavsaltat vatten (pannvatten)

8 (65) Administrativa uppgifter Platsnamn: Södra Cell Värö Platsnummer: Huvudnamn: Södra Cell AB Postadress: VÄRÖBACKA Telefon: Telefax: Kontaktpersoner: Knut Omholt, Processteknisk chef tfn: e-post: knut.omholt@sodra.com Yvonne Gustavsson, miljöingenjör tfn: e-post: yvonne.gustavsson@sodra.com Kommun och län: Varbergs kommun, Hallands län Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Halland Tillståndsdom: i mål M i mål M Fastighetsbeteckning: Lahall 1:18, Lahall 2:2, Lahall 2:13 Organisationsnummer: Kvalitetsledningssystem: SS-EN ISO 9 001:2008 Miljöledningssystem: SS-EN ISO :2004 Energiledningssystem: SS-EN ISO :2011 Arbetsmiljöledningssystem: OHSAS :2007 Verksamhetskod: Massafabrik (A-verksamhet) Pelletsanläggning (C-verksamhet) Deponering (B-verksamhet)

9 (65) 1. Verksamhetens organisation Platschef: Jonas Eriksson Huvudansvarig för verksamheten, inbegripet ansvar för yttre miljö och arbetsmiljö. Produktionschef: Marcus Åsgärde Ansvarig för produktionen. Under produktionschefen finns avdelningschefer och skiftgående produktionsingenjörer. Processteknisk chef: Knut Omholt Miljösamordnare och ledningens representant i kvalitets-, miljö- och energifrågor. Den processtekniska avdelningen ansvarar bland annat för kontrollen av miljön och rapporteringen till tillsynsmyndigheten.

10 (65) 2. En icke teknisk sammanfattning På Södra Cell ABs (SC) anläggning, Södra Cell Värö (SCV) tillverkas blekt pappersmassa med en tillståndsgiven produktion på ton per år. Idag bleks massan med klorfria kemikalier (TCF). SCV söker om ökat produktionstillstånd till ton blekt sulfatmassa med verkan från sommaren Samtidigt planerar SCV att börja bleka massan även med klordioxid (ECF), eftersom det efterfrågas av kunderna. Expansionen och ändringarna medför att samtliga avdelningar i fabriken byggs om. Ett nytt renseri, en ny barktork, ett nytt kokeri, en ny biologisk reningsanläggning, ett nytt gemensamt kyltorn och en ny turbinhall är nya anläggningar/byggnader som kommer att bygggas. För övrigt kommer expansionen att ske inom befintliga byggnader. Den biologiska reningsanläggningen för avloppsrening kommer att utökas, genom att en parallell anläggning byggs bredvid den befintliga. Dessutom kommer huvudavloppet att renas med avseende på finpartikulära partiklar genom filtrering. Den tekniska beskrivningen av dessa ändringar finns redovisade i den tekniska bilagan (Bilaga A:2). I samband med utbyggnaden av fabriken kommer mer energieffektiv utrustning att installeras och detta medför i kombination med den högre produktionen att SCV kommer att bli en av världens mest energieffektiva sulfatfabriker med en värmeförbrukning på drygt kwh per ton massa och en elförbrukning på 600 kwh per ton massa. Som resultat av detta kommer SCV att leverera ut olika energiprodukter motsvarande 1,6 TWh. Med den utökade produktionen följer ökade utsläpp av bland annat organiska föreningar till vatten och svaveldioxid, kväveoxider och stoft till luft, medan närsaltsutsläppen till vatten förväntas bli på samma nivå som idag. Haltbidragen för kväveoxider och partiklar är mycket små i relation till bakgrundsnivåerna, förutom när det gäller utsläppet av svaveldioxid som står för en tredjedel av den totala haltnivån i omgivningen. Samtliga halter ligger och kommer också vid full produktion att ligga väl under respektive miljökvalitetsnormer för luft och vatten. Den utökade produktionen vid SCV innebär sammantaget små till mycket små skillnader i totala haltnivåer av kväveoxider, svaveldioxid och stoft i omgivningarna jämfört med dagens nivåer. Några risker för att människors hälsa och miljön skadas till följd av SCVs nuvarande och framtida produktion bedöms inte föreligga till följd av utsläpp till luft.

11 (65) Någon effekt av nedfallet av svavel och kväve bedöms inte uppkomma vid en utökad produktion. En utökad verksamhet kommer att leda till en ökad mängd utsläpp till vatten i ton per år, även om de specifika utsläppen i kg/ton minskar. Detta kommer inte att få några negativa miljökonsekvenser av betydelse för Kattegatt enligt den utredning som har genomförts. Expansionen av verksamheten kommer att medföra fler transporter till och från SCV. I första hand och så långt som möjligt kommer transporterna att ske med tåg, men det kommer även att leda till en ökning av lastbilstransporterna. Sedan SCV tog den nya sodapannan i drift 2002, har SCV uppgraderat fabriken miljömässigt med avseende på utsläpp till luft och vatten. För de flesta utsläppsparametrarna ligger SCV väl inom de intervall som anges i den nya BAT Reference Document för massa och papper. Denna miljökonsekvensbeskrivning omfattar en beskrivning av miljökonsekvenserna av den utökade och ändrade verksamheten. För jämförelse med förslaget till nytt BAT Reference Document (juli 2013) hänvisas till bilaga B: Befintlig och utökad verksamhet SCV tillverkar blekt pappersmassa med en lovgiven produktion på ton per år. Förutom pappersmassa har olika energiprodukter blivit viktiga produkter för SCV. I dagsläget levererar SCV fjärrvärme till det närliggande sågverket, Varbergs stad och en tomatodling, tallolja, torkad bark som biobränsle till fjärrvärmeverk, och elenergi till Södra Timber Värö och det svenska kraftnätet. SCV har under januari 2014 börjat torka spån och producera pellets. En teknisk beskrivning för befintlig fabrik redovisas i bilaga A:1. SCV avser nu utöka produktionen av sulfatmassa till ton per år. Detta kommer att ske inom befintligt verksamhetsområde. Ändringarna och utökningarna, som detta innebär av verksamheten, redovisas i bilaga A:2.

12 (65) 4. Omgivningsbeskrivning och planer 4.1 Lokalisering SCVs verksamhet är placerad på Väröhalvön, inom fastigheterna Varberg Lahall 1:18 och Lahall 2:13, cirka 20 km norr om Varberg och cirka 5 km nordväst om Viskans utlopp i Kattegatt. Vattenförsörjningen sker från Viskan. Den närmaste omgivningen består i huvudsak av Södra Timber Värö (STV) och jordbruksmark. Närmaste samhälle är Limabacka, som är beläget cirka 2 km från SCV. Drygt 600 m sydväst om kombinatet finns ett flertal sommarstugor. På andra sidan Klosterfjorden och drygt tre kilometer från SCV ligger Årnäshalvön med sommarstugor och fastboende. Norr om fabriksområdet ligger en tomatodling och Lahalls kraftstation. Vid den nordöstra gränsen till STVs sågverksområde driver Varberg Energi två vindkraftverk. SCVs placering på Väröhalvön framgår av situationsplanen nedan. Figur 4.1. Situationsplan över Väröhalvön. 4.2 Planförhållande I Varbergs kommuns senaste översiktsplan (ÖP 2010) omnämns inte SCVs verksamhetsområde. Översiktplanen kommer att revideras under 2014, och då inkludera Värö-halvön. För befintligt industriområde finns fastlagd detaljplan för industriändamål. Den yta som SCV beräknar använda för utbyggnaden till

13 (65) ton per år är inom denna detaljplan (VÄ21). Deponiområdet omfattas av detaljplan VÄ71. I områdena närmast fabriken gäller detaljplanerna VÄ6, VÄ20, VÄ57 och VÄ93. Längre norröver i området mot gamla E6 och Västkustbanan finns planerna VÄ2, VÄ23, VÄ55, VÄ59, VÄ61, VÄ66, VÄ68 och VÄ76 som delvis är berörda av SCVs anslutning till övrigt väg- och järnvägsnät. Figur 4.2 Gällande detaljplaner för områdena i anslutning till SCV

14 (65) Gällande plan Fastställd/ Laga kraft Berör VÄ fastigheter och 21 fastighetsägare (varav SCV är ägare till Lahall 2:13) VÄR fastigheter och 17 fastighetsägare (varav 11 privata fastighetsägare) VÄ fastigheter och 33 fastighetsägare (varav SCV är ägare till Väröbacka 8:4) VÄ fastigheter (samtliga ägs av SCV) VÄ fastigheter och 3 fastighetsägare VÄ fastigheter (samtliga ägs av SCV och STV) VÄ fastigheter och 29 fastighetsägare (varav 7 fastigheter ägs av Varbergs kommun eller SCV) Omfattar Utgjorde ursprungsplanen för SCV. Fortfarande gäller denna för östra kustområdet Rn= område för naturpark samt i söder Th=område för hamnändamål samt i väster Jp=område för industripark (dvs skyddsområde för industrin i form av vegetation) Omfattar SCV och angörande vägområden som trafikändamål. Förändring av VÄ20 då delar av hamnområdet minskades och kvartersmarken för industri justerades gentemot befintliga vägar och bergsknalle. Säkerställde järnvägsanslutning och medgav större byggrätt för industrin. Kompletterande planbestämmelser antogs 1988 som undantar vissa åtgärder från bygglov inom kvartersmarken. sommarbostadsändamål Ej byggnader som medför anläggande av avloppsledningar av något slag. Deponi upp till 15 m höjd Småindustri (växthus) Utökning av industrimark Området norr om SCV som innefattar allmän väg och järnvägsförbindelse från E6 västkustbanan till SCV samt gasturbinanläggning.

15 (65) 4.3 Landskapsbilden SCV är en stor anläggning väl synlig för omgivningen såväl på dagtid som nattetid. Flera högre byggnader och skorstenar finns inom området med SCVs sodapanna (75 meter) och högsta skorsten (120 meter) som tydligaste landmärken. Vattenånga från skorstenarna inom området bidrar även till den visuella upplevelsen. Inom planområdet står idag även två vindkraftverk och ett sågverk. Figur 4.3. Flygbild från norr över SCV och Klosterfjorden 4.4 Skyddsvärda natur- och kulturområden Landskapet på Väröhalvön kring SCV består i huvudsak av odlingsmark samt detaljplanerad industrimark. Sådan markanvändning är inte särskilt känslig för nedfall av försurande och gödande ämnen. Det finns områden för rekreation (bad, fiske turism och camping) i närområdet på någon till några km avstånd. Lite längre bort finns även större områden med produktiv skogsmark. Det finns dessutom ett antal områden med skyddsvärd natur och kultur Områden för rekreation De kustnära områdena Buahalvön och Årnäshalvön är populära områden sommartid med välbesökta bad- och campingplatser. Det finns en fiskehamn och en småbåtshamn i Bua med sjöbodar och gästhamn. Det finns även kustnära vandringsleder i hela området.

16 (65) Skyddsvärda naturområden Mark- och vattenområden med höga naturvärden skyddas bland annat i kommunens planering mot åtgärder som kan skada dessa områden. Skyddet kan vara av olika slag; naturreservat och Natura områden, samt även olika växt- och djurskyddsområden, biotopskyddsområden och områden av riksintresse för naturvård. Områdena är skyddsvärda dels av lokala skäl (kommunens naturreservat), dels av nationella (riksintressen) och europeiska skäl (Natura 2000 områden). Kring SCV finns ett antal områden som i första hand ska skyddas mot ingrepp, men även mot att verksamheter utanför området som på sikt kan skada områdena. Bland områden som finns inom de närmaste 5 km från SCV (se a och b) kan nämnas: Naturreservatet Balgö består av Balgö och övriga öar väster om Tångaberg, däribland Stora och Lilla Både som är sälskyddsområde. Öarna har ett betespräglat kulturlandskap, med ett stort antal rösen och stensättningar. Geologin i området är intressant, både på land och under havsytan. Det förekommer ett rikt fågelliv på öarna med ett stort antal häckande arter och grunda vattenområdena som utgör viktiga övervintringsplatser för sjöfågel. Balgöreservatet är även Natura område enligt både fågel- och habitatdirektivet. Naturreservatet Biskopshagen, är en ljunghedsklädd, bergig halvö med talrika fornminnen och klapperstensvallar ytterst på Väröhalvön. Uppe på bergshöjderna ligger flera bronsåldersrösen. Båtafjorden är ett Natura 2000-område baserat på fågeldirektivet. Det ligger i anslutning till naturreservatet Biskopshagen, söder om Ringhals och består av en flack strandäng längs Båtefjorden, och ån Stora Även samt det grunda havsområdet utanför. Det är ett av Hallands fågelrikaste områden, med rödlistade arter som sydlig kärrsnäppa, och rödspov. Området utgör även rastplats för flyttande fåglar. Strandängarna betas och hyser betesgynnad och att floran är värd att bevara. Naturreservatet Vendelsöarna är ett kulturpräglat landskap med kringliggande vatten. Närheten till land är påtaglig i öster med Frillesås, Åsa och Ringhals närmast. I väster är ögruppen exponerad för det öppna havet. Öarna täcks huvudsakligen av betade ljung- och gräshedar. På havsstrandängen häckar rödbena, strandskata och större strandpipare och sundet är rastplats för flyttande vadare under vår och höst. Huvuddelen av reservatet består av marina grundområden med

17 (65) bl.a. ålgräsängar. Området ingår också i Natura 2000 nätet enligt habitatsdirektivet. Naturreservatet Gamla Varberg utgörs av en bergshöjd med ljunghed och strandängar. Reservatet innehåller en mosaik av olika typer av kustpräglad naturbetesmark med en innehållsrik flora. De välbetade strandängarna har gett förutsättningar för en rik fågelfauna. Området är Natura 2000-område enligt habitatdirektivet. Naturreservatet Hjörne ligger i anslutning till gården med samma namn, direkt norr om Viskan och öster om Nyebro, Åskloster. Det består av ekhagsmarker, öppna beteskullar och en brant bergvägg med en grottbildning och utgör en liten men värdefull helhetsmiljö med de högsta naturvärdena i de gamla ekarna. Naturreservatet Åkraberg, 2 km öster om Värö kyrka, utgörs också av hagmark med månghundraåriga ekar. De grova stammarna, hålträden och den döda veden skapar förutsättningar för rik lavflora och rikt insektsliv, och här finns ett stort antal hotade och sällsynta arter. Området är även Natura 2000-område enligt habitatdirektivet. Naturreservatet Årnäsudden utgörs av ljungklädda berghällar och strandängar längst ut på Årnäshalvön, som är en välbevarad rest av ett omfattande kusthedlandskap. Floran är rik och varierad. Även detta är ett Natura 2000-område enligt habitatdirektivet. Vadkärr är ett Natura 2000-område enligt habitatdirektivet, som ligger öster om E6/E20 och öster om Åkraberg. Området består av naturbetesmark och några mindre skogspartier. Bete sker med nötkreatur och marken är öppen och väl hävdad och ogödslad. Här växer fältgentiana, slåttergubbe m.fl. arter. Utöver ovanstående finns dessutom ett fågelskyddsområde på öarna Långekläppen, Yttrekläppen och Trindekläppen, söder om Väröhalvön. Miljön i dessa områden påverkas i mycket liten utsträckning av luftföroreningsutsläpp.

18 (65) Figur a. Naturreservat i Varbergs kommun (från länsstyrelsens hemsida 1 ). SCV markeras med en röd ring. Avståndet till de närmaste naturreservaten är Hjörne - 3 km Årnäs udde - 4 km Biskopshagen 6 km Balgö 7 km Åkraberg 8 km Avståndet till övriga områden är 10 km eller mer. 1

19 (65) Figur b. Natura 2000-områden kring SCV (från maturvårsverkets kartverktyg för Natura ) Avståndet mellan SCV och de två närmaste områdena Båtafjorden och Årnäs udde är 4km. Övriga ligger på större avstånd. Avståndet 8 km på kartan anges Skyddsvärda kulturmiljöområden Få områden utpekas som skyddsvärda kulturmiljöer i närheten av SCV. Världsarvet Grimetons radiostation nämns som ett viktigt objekt att skydda enligt världsarvskonventionen. Området ska skyddas för att säkra bevarande av radiostationens kvaliteter i landskapet, med byggnader och teknisk utrustning. Grimeton ligger dock närmare två mil sydost från SCV. Det är inte heller något som SCV bedöms kunna påverka negativt. Varbergs kommun har tagit fram en karta över områden med särskilda natur- eller kulturvärden i översiktsplanen (Figur ). Av denna framgår att kuststräckan vid norra delen av Klosterfjorden, söder om 2

20 (65) SCV, liksom delar av Bua och västligaste delen av Årnäshalvön, d.v.s. stora delar av områdena kring SCV, föreslås utgöra kulturmiljöområde. Figur Områden i Varbergs kommun med särskilda natur- och kulturvärden, i förslag till program för naturvård respektive kulturmiljövård, del av större karta i översiktsplanen Riksintressen Ett antal av de ovan nämnda naturområdena är även riksintresse för naturvården. Bland annat är alla Natura 2000-områden riksintresseområden. Viskans dalgång, liksom västra delen av Årsnäshalvön, utgör riksintresse för friluftsliv. Hela området är dessutom klassat som riksintresse för rörligt friluftsliv. 5. Miljökonsekvenser 5.1 Scenarier i miljökonsekvensbeskrivningen Scenarier som ingår i miljökonsekvensbeskrivningen är: Nuläget som beskrivs av situationen 2012 och Tidigare år har installationer av ny utrustning pågått, varför dessa inte bedöms vara relevanta för den nuvarande situationen. Under 2012 producerades ca ton massa, och 2013 producerades ton massa.

21 (65) Nollalternativet ska beskriva det alternativ som föreligger om planerade förändringar inte genomförs och med maximal produktion enligt nu gällande tillstånd för ton. Nollalternativet är alltså det som sökt alternativ bör jämföras med. Sökt alternativ beskriver situationen med de förändringar som planeras enligt ansökan och med en produktion av ton. 5.2 Vattenuttag från Viskan Vid vattenintaget vid mynningen av Viskan har installerats en dammanläggning, vars syfte är att hålla borta saltvattnet från vattenintaget. Detta görs genom att hålla Viskans nivå lite högre än havsnivån med hjälp av reglerade dammluckor. Det genomsnittliga uttaget från Viskan på månadsbasis varierar mellan 1,0 till 1,5 m 3 /s, men stiger enskilda dygn under sommaren upp mot 2 m 3 /s. Diagram 5.2 Råvattenflödet till SCV under 2012 Vid utbyggd fabrik beräknar SCV att det totala vattenuttaget från Viskan kommer att vara ungefär detsamma som idag, d.v.s. 1,3 1,5 m 3 /s med maximalt uttag på upp mot 2 m 3 /s under enskilda dygn. 5.3 Utsläpp till luft Utsläpp till luft sker från sodapannan, barkpannan och oljepannor i en gemensam skorsten 120 m hög, samt från mesaugnen via dess skorsten.

22 (65) Facklan som är reservsystemet för starkgaserna och eventuell utluftning av imångorna och/eller de svaga gaserna är placerad på sodahusets tak Gasformigt svavel I tabellen a redovisas utsläppet av gasformigt svavel under 2012, för nollalternativet (450 kton) och vid sökt produktion (850 kton). Tabell a Beräknade utsläpp av gasformigt svavel från processen År kton 850 kton kg S/ton ton S/år kg S/ton ton S/år kg S/ton ton S/år Sodapanna 0,03 10,5 0,03 10,5 0,03 22 Mesaugn 1) 0,01 4,5 0,01 4,0 0,01 8,0 Starka gaser 0,09 37,3 0,09 40,0 0,09 76 Svaga gaser <0,01 <1,0 <0,01 <1,0 <0,01 2,0 Övriga utsläpp 0,05 21,4 0,05 23,0 0,05 43 Totalt 0,18 74,0 0,17 78,0 0, ) För mesaugnen redovisas utsläppen för 2012 för den gamla mesaugnen, medan i nollalternativ och sökt alternativ gäller utsläppen för den nya mesaugnen som tas i drift under våren De processmässiga utsläppen från sodapannan och mesaugnen består av svaveldioxid och av reducerade svavelföreningar så kallad TRS, där svaveldioxiden är det dominerande utsläppet. Utsläppet av svaveldioxid från sodapannan sker oftast när pannan har låg last. Utsläpp av gasformigt svavel förväntas ligga kvar på samma specifika nivå som det var under år För de starka och svaga gaserna sker utsläppet när de inte kan förbrännas i sodapannan. Dessa beräknas med schabloner utifrån den tid som inte gaserna bränns i pannan. Tillgängligheten är vid normal last på pannan i det närmaste 100 %, medan de av säkerhetsskäl inte kan förbrännas i sodapannan när den går med låg last. Gaserna förbränns i en fackla. Tabell b Tillgänglighet på förbränningen av starka och svaga gaser i sodapannan. Tillgänglighet, % Starka gaser 97 % Svaga gaser 97 %

23 (65) De övriga utsläppen av svavelföreningar består till största delen av tankavluftningar. Dessa beräknas att öka något men förblir konstanta i förhållande till produktionen. Om det blir ett haveri på starkgasbrännaren i sodapannan, sker förbränningen i mesaugnen med förhöjda utsläpp av svaveldioxid från den. Som backup för mesaugnen finns facklan. Från barkpannan sker normalt inga utsläpp av svaveldioxid när olja/beckolja används som stödbränsle. Oljesvavlet binds i barkaskan. Oljepannor kommer att användas vid start och stopp på fabriken eller vid störningar och eldas med EO3 med en svavelhalt på <0,5 %. Utifrån beräknad drifttid på oljepannorna under stoppår beräknas svaveldioxidutsläppet bli 25 ton/år Kväveoxider Den kväveoxid som släpps ut är bränslerelaterad, d.v.s. bränslets innehåll av kväve orsakar utsläppet av kväveoxider. Tjocklutens torrsubstanshalt kommer att höjas till beräknat 80 %. Detta medför ökad ångprduktion i sodapannan. Enligt erfarenheter i branschen kommer detta att medföra ökade utsläpp av kväveoxider, men storleksordningen är något osäker men beräknas bli drygt 0,2 kg/ton massa. Detta antagande styrks av att BAT-intervallet är 0,2 kg/ton massa högre när torrhalten höjs över 75 % på tjockluten. Tabell Beräknade utsläpp av kväveoxider från sodapannan, mesaugnen, barkpannan och oljepannorna. NO 2 kg/ton År kton 850 kton NO 2 ton/år NO 2 kg/ton NO 2 ton/år NO 2 kg/ton NO 2 ton/år Sodapanna 1, , , Mesaugn 1) 0, , , Barkpanna 0, , ,06 48 Oljepannor 0,03 25 Totalt fr process 1, , , ) För mesaugnen redovisas utsläppen för 2012 för den gamla mesaugnen, medan i nollalternativ gäller utsläppen för den nya mesaugnen som tas i drift under Anledningen till att mesaugnens specifika utsläpp ökar beror på dels att den gamla mesaugnen har för låg kapacitet i förhållande till produktionen, men störstadels att den nya mesaugnen kommer att eldas med torkat spån som bränsle i stället för gengas och eldningsolja.

24 (65) Utsläppen från barkpannan och oljepannorna är beräknade till 73 ton NO 2 per år. Under de år när det inte är inplanerat något längre underhållsstopp i fabriken, blir utsläppet från barkpannan och oljepannan något lägre Stoft På sodapannan kommer ett nytt elfilter att installeras för att rena rökgaserna från stoft i det nya rökgasstråket. Tillsammans med de befintliga elfiltrena kommer stofthalten att sjunka något räknat som mg/m 3 ntg i jämförelse med utsläppet under 2012, men totalt innebär produktionsökningen att stoftutsläppet räknat som ton/år kommer att öka. De redovisade stofthalterna utgår ifrån den aktuella syrehalten. Den nya mesaugnen som tas i drift har ett elfilter som ska klara den utökade produktionen. Barkpannans rökgasrening kommer att kompletteras med ett elfilter alternativt eller motsvarande teknik, såvida inte tillsynsmyndigheten beviljar dispens enligt SFS 2013:252 Förordning om stora förbränningsanläggningar, 84. Tabell Beräknade stoftutsläpp från sodapanna, mesaugn och barkpannan mg/m 3 ntg År kton 850 kton ton stoft mg/m 3 ntg ton stoft mg/m 3 ntg ton stoft Sodapanna Mesaugn 1) Barkpanna Totalt ) För mesaugnen redovisas utsläppen för 2012 för den gamla mesaugnen, medan i nollalternativ och sökt alternativ gäller utsläppen för den nya mesaugnen som tas i drift under Koldioxid Under 2012 var SCV s utsläpp av fossil koldioxid ton CO 2 fördelade enligt tabell Den största mängden kom från fossila bränslen och den natrium- och svavelhaltiga lut, som kom från externa företag och tillfördes kemikaliecykeln.

25 (65) Tabell Beräknade utsläpp av fossil koldioxid CO 2 kg/ton År kton 850 kton CO 2 ton/år CO 2 kg/ton CO 2 ton/år CO 2 kg/ton CO 2 ton/år Sodapanna 6, , , Mesaugn 9, , , Barkpanna 1, , ,1 100 Oljepannor 9, Gasol 0,1 40 0,1 45 0,1 85 Natriumformiat 5, , , Skumdämpare 0, , ,3 245 Polymer 0,1 20 0,1 25 0,1 45 Kalksten Totalt 22, , , Utsläppet av fossil koldioxid från eldningsolja beräknas öka till cirka ton per år beroende på att oljepannorna kommer att eldas med eldningsolja EO3. Transporterna i närområdet och de interna transporterna kommer att öka med den högre produktionen vilket i sin tur innebär att koldioxidutsläppen kommer att öka med cirka ton årligen till ton per år. Se vidare kapitel Efter utbyggnaden av fabriken kommer utleveranserna av biobränsle, tallolja, fjärrvärme och el att öka till GWh i form av förnyelsebar energi. Om biobränslet, fjärrvärmen och elen på marginalen ersätter fossilt bränsle, minskar detta CO 2 -utsläppet i Sverige med ton CO 2. Detta betyder att SCV är en betydande koldioxidsänka i Sverige Flyktiga organiska föreningar Flyktiga organiska föreningar (VOC) från en sulfatfabrik består av terpener från veden och metanol från blekeriet. Terpener frigörs från veden i renseriet och vid flishanteringen före kokeriet. Granvedens innehåll är cirka 0,1 kg/m 3 ved och tallveden cirka 1,0 kg/m 3 ved. Vid kokningen utvinns terpenerna som terpentin eller tas hand om starkgassystemet och bränns i sodapannan. Det totala utsläppet från vedgården vid lovgiven produktion beräknas till i storleksordningen 400 ton, varav cirka 50 ton kommer från den nyinstallerade pelletsanläggningen när den körs vid full produktion.

26 (65) Vid den sökta produktionen ton beräknas utsläppet bli i storleksordningen 700 ton. Flyktiga organiska föreningar bildar tillsammans med kväveoxider och solljus marknära ozon. Dock har terpener en låg potential för bildning av ozon, vilket gör att SCV inte anser det vara rimligt att t.ex. bygga in flisstackarna i silos och ta hand om terpenutsläppet Lukt Utsläppet av organiska svavelföreningar och terpener ger upphov till den karakteristiska lukten runt en sulfatmassafabrik. Profu har i sin bilaga (bilaga B:1) beskrivit hur SCV arbetar med att minska lukten från fabriken och hur omgivningens klagomål har utvecklats under åren. SCV kan konstatera att luktsituationen har blivit bättre sedan en kondensatcisterns avluftning har kopplats in till starkgassystemet och försileriet inklusive brunmassatvätten har bytts ut till modernare utrustning med mindre avluftning. SCV bedömer att luktsituationen kommer att förbli på denna låga nivå även efter utbyggnaden av fabriken. Den kan till och med bli något bättre, då starkgaserna från nya kokeriet får ett betydligt jämnare flöde än dagens flöde när det befintliga kokeriet ersätts med ett nytt kontinuerligt kokeri. Nedanstående diagram visar variationen på flödet av de starka gaserna från nuvarande kokeri under 6 timmar. Gasflödet från ett kontinuerligt kokeri är principiellt mycket mer stabilt och kommer rymmas inom befintligt gashanteringssystem, som är dimensionerat för att ta hand om nuvarande kokeris höga momentanvärden. Även om framtida kokeri blir större och gasflödena i medel blir högre så blir alltså maxflödena lägre. Flöde av starka gaser från ett framtida kontinuerlig kokeri (princip) Diagram Flöde av de starka gaserna från kokeriet under 6 timmar.

27 (65) För att behålla det låga utsläppet av luktande föreningar krävs en hög drift på sodapanna så att de starka gaserna, de svaga gaserna och imångorna förbränns i sodapannan, samt att koppla in alla nya cisternavluftningar, som har betydelse för lukten, till svaggassystemet. Några ytterligare åtgärder finns inte att tillgå Damning Hanteringen av torkat biobränsle i samband med lastning ger upphov till lokal damning, men inte den omfattningen att det märks utanför verksamhetsområdet. Den utökade produktionen förväntas inte öka damningen för den närmaste omgivningen Klordioxid Restgasen från adsorptionstornet i klordioxidanläggningen renas i en skrubber och med ett förväntat utsläpp på 20 mg ClO 2 /m 3 ntg eller 0,3 g per ton massa. Från blekeriet förväntas inga utsläpp av klordioxid vid ECFblekning, då natriumbisulfit kan satsas på torntopparna för att ta bort restklordioxiden efter blektornet Miljökonsekvenser av utsläpp till luft SCV har låtit Profu i Göteborg AB genomföra en bedömning av miljökonsekvenserna för luften, lokalt och regionalt. I rapporten beskrivs hur SCV påverkar miljökvalitetsnormerna till luft, samt hur SCVs verksamhet förhåller sig till miljömålen. Rapporten redovisas i sin helhet i bilaga B:1 MKB Luft. Några effekter på global skala ingår inte i redovisningen då SCVs utsläpp av växthusgaser är ytterst begränsade. För den befintliga fabriken utgör bakgrundshalten av kväveoxider i de närmaste omgivningarna en helt dominerande del av den totala halten, samtidigt som halten ligger betydligt under både miljökvalitetsnormen och miljömålet. För svaveldioxid svarar SCV för en betydligt större andel av den totala halten än för kväveoxider. Anledningen till detta är att det finns färre utsläppskällor i området. De totala halterna i omgivningen ligger långt under såväl miljökvalitetsnormen som miljömålet. För partiklar (stoft) är SCVs haltbidrag till totalhalten marginell. Medelvärdet av den totala halten i omgivningen ligger under miljökvalitetsnormen, men över miljömålet. För övriga utsläpp till luft är SCVs bidrag till den bedömda totalnivån mycket små i området samtidigt som halterna ligger långt under miljökvalitetsnormerna och miljömålen.

28 (65) Vid den utökade produktionen kommer bidragen från SCV att öka de totala halterna marginellt och genomgående kommer dessa vara låga i relation till miljökvalitetsnormer och miljömål. Några risker för miljön och människors hälsa bedöms inte föreligga. SCV svarar för ett depositionstillskott av svavel på % i närområdet. Med den utökade produktionen kommer detta bidrag att öka. Dock är inte anläggningens omgivningar känsliga för svavelnedfall. När det gäller kvävedepositionen är bidraget litet. Utsläppet av klordioxid bedöms inte ge upphov till några risker på människors hälsa eller ekosystem. Halter skuller i huvudsak endast beröra industriområdet. 5.4 Utsläpp till vatten Då efterfrågan på klordioxidblekt massa (ECF) är större än för massa blekt med klorfria kemikalier (TCF) kommer troligen tillverkningen av båda massakvaliteterna att ske växelvis i den utbyggda fabriken. SCV behöver dock flexibiliteten i ett framtida produktionstillstånd att producera allt från 100 % TCF till 100 % ECF. Utsläppet av det samlade avloppet från fabriken till recipienten Kattegatt sker via en 5 km lång avloppstub där den sista kilometern utgör en diffusor med drygt 170 hål. Utsläppet sker på m djup Utsläpp från blekeriet med olika blekmetoder Den framtida tillverkningen av TCF-massa kommer att innebära ökade utsläpp av organiskt material (TOC) och närsalter från blekeriet (avlopp V1) beroende på att massan kommer att tvättas bättre på slutsteget i blekeriet och att spädfaktorn på syrgasblekeriets tvättpress kommer att sänkas. Det senare beror på att SCV idag har överkapacitet i indunstning och ett energiöverskott vid fabriken. Vid utbyggd fabrik finns inte denna kapacitet tillgänglig för att återföra cirka 2 m 3 /ton blekerivatten till återvinningen. Med tvättpressar i blekeriet kommer dukspritsvattnet på befintliga filter att försvinna, vilket gör att flödet från blekeriet förväntas bli detsamma. Tillverkningen av ECF-massa kommer att innebära något ökade utsläpp av TOC och närsalter (exkl kväve i form av EDTA) från blekeriet jämfört med TCF-massa, då återföringen av tvättvätska till syrgasstaget inte är möjligt vid ECF-blekning. Då ECF-blekning ger ett något högre blekeriutbyte kommer det totala TOC-utsläppet från blekeriet förbli i stort sett konstant. Vid tillverkning av TCF-massa satsas EDTA för att komplexbinda metallerna för att de inte ska påverka nedbrytningen av väteperoxiden, vilket inte behövs vid ECF-blekning.

29 (65) Vid ECF-blekning bildas klororganiska föreningar (AOX) och klorat vid blekningen. Skillnaden mellan de båda blekmetoderna TCF och ECF belyses i bilaga B:13 Miljöaspekter på ECF och TCF blekning. I tabell har SCV sammanställt de beräknade utsläppen från blekeriet (alltså innan rening i den biologiska reningen) för respektive blekmetod. Tabell Beräknade utsläpp innan rening från respektive blekmetod kton TCF-massa 850 kton ECF-massa Flöde, m 3 /ton 16,2 15,6 16,8 TOC, kg/ton 10,3 12,2 12,6 Tot-N inkl. EDTA, kg N/ton 0,15 0,18 0,10 EDTA rs N, kg N/ton 0,08 0,09 - Tot-P, kg P/ton 0,027 0,033 0,032 AOX, kg/ton - - 0,4 Klorat, kg/ton - - 2,0 Detta avlopp V1 kommer att behandlas i bioreningen Övriga avlopp till bioreningen Till bioreningen kommer följande avlopp att ledas Lakvatten från deponin Detta avlopp kommer att vara konstant till flöde och halt. Avlopp från upptiningen av ved före renseri Som SCV har beskrivit i den tekniska beskrivningen kommer SCV att tina veden innan renseriet före barkningen under den kallare delen av året. Anledning till detta är att SCV kan pressa ut mer vatten från barken och spara energi i barktorken. Det förväntade TOC-bidraget till bioreningen är mindre än 0,1 kg/ton vintertid. Barkpressvatten Detta vatten förväntas öka på årsbasis från 0,8 till 1,0 kg TOC/per ton massa av ovanstående skäl. Avlopp från klordioxidtillverkningen Då SCV planerar att tillverka klordioxid enligt SVP-LITE processen, kommer den satsade klordioxiden i blekeriet att innehålla myrsyra. Den beräknade mängden TOC är 1,0 kg/ton massa vid ECF-produktion. Myrsyran är mycket lättnedbrytbar i bioreningen.

30 (65) Övriga avlopp Från fabriken kommer ytterligare avlopp som inte leds till bioreningen: Avlopp V2 Detta avlopp kommer från torkmaskinsalen och golvkanalerna i blekeriet. Detta avlopps halt av organiska ämnen kommer att minska genom den förbättrade tvätten på slutsteget i blekeriet. Dess TOC-mängd beräknas till 0,5 kg TOC/ton massa vid utbyggd fabrik. Avlopp V3 Detta avlopp kommer från golvkanalerna från kokeri, tvätt, syrgasblekeri och indunstning. SCV räknar med att detta utsläpp av TOC kommer att vara av samma storleksordning (0,8 ton per dygn) som idag. Avlopp V4 Detta avlopp är från indunstningen och golvkanaler i syrgasblekeri och sodapanna. Avloppet innehåller mycket små mängder TOC (0,3 ton/dygn) och förväntas vara konstant efter utbyggnaden av fabriken. Övriga avlopp till sedimenteringsbassängerna Detta avlopp kommer från renseri, kausticeringen och vattenverket och förväntas innehålla samma mängd TOC vid utbyggd fabrik. Slamfiltratet leds till detta avlopp när fabriken är utbyggd. Avlopp V10 Detta avlopp kommer från vedgårdarna på SCV och STV, samt dagvattnet från STV. Detta avlopps TOC-halt förväntas öka med 10 % då mer färsk ved kommer att bevattnas. Detta avlopp leds förbi sedimenteringsbassängerna. Tabell a. Delavloppen under 2012 V2 V3 V4 Övr. V10 Totalt Flöde, m 3 /ton 10,3 29,5 2,0 23,0 1,7 66 TOC, kg/ton 0,9 0,7 0,3 0,7 0,3 3,0 Tot-N, kg/ton 0,01 0,09 0,01 0,04 0,01 0,15 Tot-P, kg/ton 0,004 0,003 0,001 0,001 0,003 0,013

31 (65) Tabell b. Delavloppen vid utbyggd fabrik V2 V3 V4 Övr. V10 Totalt Flöde, m 3 /ton 5,4 12,5 1,7 8,4 0,8 27 TOC, kg/ton 0,5 0,3 0,1 0,3 0,1 1,4 Tot-N, kg/ton 0,01 0,04 <0,01 0,01 <0,01 0,06 Tot-P, kg/ton 0,002 0,002 <0,001 0,001 0,001 0, Organiskt material, närsalter och suspenderat material SCV avser att fortsätta att arbeta efter samma princip som tidigare, dvs. att de avloppsvatten som har de högsta halterna av TOC och närsalter förs till bioreningen och de övriga avloppsvattnen leds direkt för rening i de befintliga sedimenteringsbassängerna. Avloppsvattnet från blekeriet, upptiningen i renseriet, barkpressarna, klordioxidtillverkningen och deponin kommer att ledas till bioreningen. I samband med ombyggnaden av torkmaskinen och flingtorken kommer mer TOC och närsalter att ledas till blekeriet och sedan till bioreningen från pappsalen. SCV har låtit leverantörer av biorening dimensionera en utbyggnad av bioreningen som ska klara den framtida produktionsnivån efter bästa möjliga teknik enligt BAS-konceptet (biofilm aktiv slamanläggning). Det tänkta alternativet är att bygga en parallell anläggning som bygger efter samma principer som den befintliga. I båda linjerna kommer bio-steget att delas upp i två sektioner varav den ena kommer att ha anareobisk miljö anpassad för kloratreduktion vid tillverkning av ECF-massa.

32 (65) Figur Pricipschema över den utbyggda bioreningen. För att säkerställa låga halter av suspenderat material ut från fabriken avser SCV att filtrera huvudavloppet (V6) med skivfilter eller motsvande teknik med en beräknad TSS-halt på 10 mg/l. Utifrån dessa data har SCV i tabellen a beräknat utsläppet vid till vatten för TOC, tot-n, tot-p och TSS för det sökta alternativet (850 kton) för tillverkning av TCF-massa och redovisar motsvarande utsläpp för referensåret 2012 och nollalternativet. Tabell a. Utsläpp till vatten vid tillverkning av TCF-massa År kton 850 kton (TCF) kg/ton ton/år kg/ton ton/år kg/ton ton/år TOC 6, , , Tot-N 0, , , Tot-P 0,02 8 0,02 9 0,02 15 TSS 1, , ,6 510 I tabell b har SCV beräknat motsvarande utsläpp vid tillverkning av ECF-massa, samt vid tillverkning TCF- och ECF-massa i kampanjer med 50 % av vardera produkten. Vid tillverkning av TCFoch ECF- i kampanjer förväntar SCV att reduktionen av TOC blir något lägre än vid tillverkning av TCF-massa.

33 (65) Tabell b Utsläpp till vatten vid tillverkning av ECF-massa 850 kton (ECF) 850 kton (TCF/ECF) kg/ton ton/år kg/ton ton/år TOC 5, , Tot-N 0, , Tot-P 0, ,02 16 TSS 0, , EDTA EDTA reduktionen över bioreningen har under åren varierat mellan 100 % till 30 % utan att förutsättningarna för nedbrytningen har ändrats. I nedanstående diagram redovisas nedbrytningen av EDTA för de dygn som EDTA analyserades under Den genomsnittliga reduktionen över året var 70 %. Diagram Reduktionen av EDTA i förhållande till satsningen av EDTA under Som synes kan EDTA reduktionen variera mellan 30 % och 100 % under i stort sett likvärdiga förhållanden. Vid utbyggd fabrik förväntas som nu cirka 70 % reduktion totalt och cirka 50 % reduktion över bioreningen AOX och klorat Vid tillverkning av ECF-massa räknar SCV att det bildas 0,4 kg AOX/ton massa respektive 2 kg klorat/ton massa. Efter bioreningen

34 (65) räknar SCV att det normala utsläppet av AOX blir <0,15 kg/ton massa och klorat <0,3 kg/ton massa Miljökonsekvenser av utsläpp till vatten SCV har låtit Nordmiljö AB genomföra en sammanställning av miljötillståndet i recipienten, redovisa den kemiska och biologiska karakteriseringen av avloppsvattnet, samt göra en samlad bedömning av miljökonsekvenser till följd av utsläpp till vatten vid nuvarande och sökt produktion. Redovisningen i sin helhet finns i bilaga B:2 MKB Vatten. Effekterna på vattenkvalitet, växtplanktonproduktion, bottenfauna och bottenlevande fisk har varit små eller ej märkbara under SCVs hela driftstid Symptom på syrebrist förekom tidvis i utsläppstubens omedelbara närhet under de första 25 åren, för övrigt har syretillståndet i recipienten varit gott Miljön i recipienten har visat sig vara mycket variabel beroende på strömmar och mellanårsvariationer i tillflöde av näringsämnen och organiskt material från land Vid utökad produktion kommer utsläppen av organisk substans och fosfor att knappt fördubblas till samma nivå som rådde under 1990-talet Kväveutsläppen bedöms öka med ca 40 % jämfört med talets nivå vid TCF-massaproduktion vilket resulterar i en ökning med ca 3 % av den totala tillförseln till närområdet Vid ECF-massaproduktion kommer kväveutsläppen att ligga på samma nivå som under 1990-talet samtidigt som kloratutsläppen kommer att bli marginella Analys av trålprovfiske och bottenfaunakontroll från denna period visar, att negativa effekter som kan härledas till lokal övergödning aldrig förekom i recipienten De ökade utsläppen av organisk substans och närsalter är av begränsad omfattning och kommer inte att leda till märkbar påverkan på recipientens bottenmiljö varför negativa konsekvenser för bottenfauna och bottenlevande fisk inte förväntas Utsläppen av närsalter kommer att öka men även fortsättningsvis vara små i relation till övriga källor Konsekvenserna på vattenkvalitet och växtplanktonproduktion i recipienten kommer inte att bli märkbara Hur den planerade verksamheten kan inverka på miljökvalitetsnormerna till vatten har utretts av Niras Sweden AB och resultet beskrivs i en underbilaga till bilaga B:2 MKB till vatten. De sammanfattande slutsatserna är:

35 (65) Vattendraget Viskan berörs fysiskt av SCV s verksamhet genom uttag av råvatten samt av befintlig anläggning för detta nära mynningen. Den utökade produktionen medför ingen betydande ökning beträffande uttag av råvatten. Varken den ekologiska eller kemiska statusen i Viskan kommer att påverkas av den planerade verksamheten. Klosterfjorden uppvisar en måttlig ekologisk status och ej god kemisk status. Havsviken påverkas inte av dagens verksamhet vid SCV, eller den planerade produktionsökningen, eftersom massafabrikens avlopp leds förbi vattenförekomsten ut till utanförliggande kustvatten. Den huvudsakliga belastningen på viken kommer från Viskan vilken avvattnar stora arealer jordbruksmark. Norra mellersta Hallands kustvatten uppvisar måttlig ekologisk status och ej god kemisk status. Det är i denna vattenförekomst som avloppsutsläpp sker från SCV. Mätserier sedan 1970-talet av biologiska och vattenkemiska faktorer har visat att utsläppen inte leder till syrefria bottnar eller toxiska effekter på fisk. Den planerade ökningen bedöms utifrån dessa resultat inte leda till en försämring av kustvattnets ekologiska eller kemiska status. Kattegatts utsjövatten har pekats ut som ett problemområde vad gäller övergödning men har visat en god status bland annat när det gäller makrovegetation. Påverkan från en utökad produktion vid SCV kan ske genom en allmänt ökad näringshalt i havsvattnet, men tillskottet är marginellt jämfört med andra källor och påverkar därmed inte utsjövattnets allmänna miljöstatus. 5.5 Buller SCV har låtit ÅF genomföra närfältsmätningar och simuleringar av ljudutbredningen för befintlig fabrik och vid utbyggd fabrik. Därtill har simuleringar genomförts för kombinatet enligt de önskemål som framfördes vid det tidiga samrådet med myndigheter. Resultaten från dessa mätningar och simuleringar redovisas i bilaga B:3 Buller.

36 (65) Figur 5.5 Beräknade ekvivalenta ljudnivåer vid nollalternativet med SCVs kontrollpunkter (A - C) och närmaste bostäder (1-6) inritade. Tabell 5.5.a Beräknade ekvivalenta ljudnivåer vid nollalternativet och vid utbyggd fabrik utan extra åtgärder Beräknade ekvivalenta ljudnivåer i dba Punkt Nollalternativ Utbyggd fabrik SCV SCV & STV SCV SCV & STV 1. Lilla Lahall Hultakullen Backa Slottet Knallens väg Trollåsen Söder om Klosterfjorden A. Paradiset B. Slottet C. Sanddamm Utredningen visar att det krävs att bullerdämpa ytterligare ett 10-tal bullerkällor till en uppskattad kostnad på ca 5 MSEK för att sänka den ekvivalenta ljudnivån till 45 dba vid samtliga bostäder. SCV kommer att genomföra dessa åtgärder i samband med utbyggnaden

37 (65) av fabriken. De beräknade ekvivalenta ljudnivåerna redovisas i tabell 5.5.b. Tabell 5.5.a Beräknade ekvivalenta ljudnivåer vid nollalternativet och vid utbyggd fabrik utan extra åtgärder Beräknade ekvivalenta ljudnivåer i dba Punkt Före åtgärder Efter åtgärder 1. Lilla Lahall Hultakullen Backa Slottet Knallens väg Trollåsen Söder om Klosterfjorden A. Paradiset B. Slottet C. Sanddamm SCV kan utifrån denna undersökning dra följande slutsatser: SCV är den dominerande källan för fastigheterna väster om fabriken medan STV är den dominerande källan för fastigheter öster om sågverket. Ljudnivån vid SCVs närmaste bostad (Lilla Lahall) är 50 dba. Vid utbyggd fabrik kommer ljudnivån att sjunka runt fabriken beroende på att SCV flyttar ned ett antal fläktar på torkmaskinens tak och buller dämpar ytterligare 10-tal bullerkällor i samband med projektet. Dessa åtgärder beräknas medföra en sänkning av den ekvivalenta ljudnivån med upp till 6 dba vid de bostäder som har högst ljudnivå beroende på SCVs verksamhet.. Övriga åtgärder som görs i samband med utbyggnaden påverkar ljudnivån marginellt. För att sänka den ekvivalenta ljudnivån till 40 dba vid samtliga bostäder krävs att ett 30-tal bullerkällor dämpas till en uppskattad kostnad på minst 25 MSEK.

38 (65) 5.6 Legionella Legionellabakterier förekommer till och från i SCV:s avloppsvattenrening. Bruket gör mätningar enligt rekommendation från Skogsindustrierna på olika positioner i bioreningen och andra delar av fabriken för att bilda sig en uppfattning om vilken nivå halterna ligger på. SCVs bioslam bränns i sodapannan och hanteringen fram till förbränningen sker i ett slutet system. Detta eliminerar risken för att personer kan komma i direkt kontakt med legionellabakterier i slammet eller att slammet läggs upp på ett sådant sätt att det finns risk för luftspridning via damm från torrt slam. De yttre förutsättningarna som gäller vid SCV gör att risken för spridning är mindre än vid motsvarande reningar med annan lokalisering och processförutsättningar. Risken för att legionella ska spridas med utgående avloppsvatten är mycket låg. Avloppsvattnet från reningsanläggningen avleds i en sluten ledning till en fem km lång avloppstub där den sista kilometern är utformad som en diffusor för att öka utspädningen. Avloppstuben mynnar på meters djup i öppna Kattegatt och spårämnesmätningar har visat på att avloppsvattnet inlagras vid språngskiktet på meters djup. Salthalten i recipienten är hög och legionellabakterier överlever normalt inte sådana betingelser, varför risken att legionellasmitta skall kunna spridas via avloppsvattnet är minimal. Riskanalyser med avseende på exponering för legionella för arbetsmiljö och tredje person genomförs regelbundet, och speciellt vid särskilda större underhållsinsatser i den biologiska reningen eller i slamhanteringen. 5.7 Energi SCV är efter genomförda investeringar under senaste tio år en mycket energieffektiv massafabrik både med avseende på värme och el. Den nuvarande värmeförbrukningen varierar mellan och kwh per ton massa beroende på årstid. Elförbrukningen uppgår till knappt 700 kwh per ton massa. I samband med expansionen av fabriken kommer SCV att installera ett mera energieffektivt kokeri. En superkoncentrator kommer att installeras i indunstningen, vilket ger en högre torrhalt på tjockluten. En kondensturbin kommer att installeras för att ta hand om ångöverskottet. I den utbyggda fabriken beräknas värmeförbrukningen minska till mellan och kwh per ton massa beroende på årstid, och elförbrukningen uppskattas bli 600 kwh per ton massa. Dessa energi-

39 (65) förbrukningar ligger i den undre delen av de intervall som redovisas i BAT-dokumentet. Energieffektiviseringen och den utökade produktionen vid SCV kommer att öka de externa energileveranserna från 570 GWh till GWh per år. Denna energimängd motsvarar energiinnehållet i ca m 3 eldningsolja eller jämförelsevis en supertanker. Halva den mängd som kommer att säljas i form av fjärrvärme och biobränsle skulle räcka för att försörja Halmstad stad med fjärrvärme. Diagram 5.7 Såld energi från SCV. SCVs beräkningar visar att barklagret kommer att bli ohanterligt stort sommartid. Tills SCV finner en annan lösning på barköverskottet planerar SCV att bränna bark under sommaren i den befintliga barkpannan och producera el i kondensturbinen. För att balansera värmeenergin vid start- och stopp av fabriken samt vid driftstörningar kommer SCV att installera 1-3 oljepannor med en gemensam installerad effekt på cirka 100 MW. Se vidare bilaga B:4 Energi. 5.8 Kemiska produkter SCV har i bilaga B:5 Kemiska produkter och kemikaliehantering redovisat vilka rutiner som gäller vid kemikaliehanteringen vilka kemiska produkter som används och i vilka mängder vid nuvarande och i den framtida fabriken

40 (65) hur lagringen och hanteringen av kemiska produkter sker och vilka risker förför hälsa och miljö som finns vid användningen av kemiska produkter i den nuvarande och framtida fabriken SCV har låtit P&B, Brandkonsult AB genomföra en riskanalys för de risker som är förknippade med lagring och lossning av kemiska produkter, samt i förslaget ett antal förbättringsåtgärder vid SCV Resultatet från denna utredning finns redovisat i bilaga B:6 Cisterner. SCV har också gått igenom Executive Summary i det horisontella BREF-dokumentet Emissions from storage (juli 2006) och konstarerar att SCV beaktar de krav som finns i den, gällande cisterner och dess förbyggande underhåll, säkerhet mot utsläpp, lastning och lossning av kemiska produkter samt kontroll av utsläpp från dem. SCV kan sammanfatta riskerna med kemikalieanvändningen efter att de förbättringsåtgärder som P&B har i föreslagit har genomförts enligt nedan. De kemiska produkter som efter användning innebär ett utsläpp till vatten bedömer SCV inte medföra någon oacceptabel risk för skada på miljön. Den kemiska produkten som följer med massan medför ingen risk för människors hälsa och miljön. Alla kemiska produkter som används på SCV har genomgått en noggrann kontroll så att de inte ska påverka de anställdas hälsa. Om en kemisk produkt bedöms som hälsovådlig upprättas tydliga skyddsinstruktioner. Nivån på tillståndskontroll, förebyggande underhåll och övervakning är så hög att sannolikheten för större haverier på cisterner bedöms vara mycket liten. Risken för stora oönskade utsläpp bedöms huvudsakligen vara kopplad till risk för påkörning eller bräddning av cisterner vid störningar i produktionen eller på grund av handhavandefel. När det gäller SCVs beredskap mot allvarliga kemikalieolyckor hänvisas till kapitel i denna bilaga. 5.9 Avfall Vid SCV uppkommer såväl processrelaterade avfall som icke processrelaterat avfall (övrigt avfall). Förutom avfallet uppkommer även sådant som kan klassificeras som biprodukter, d.v.s. produkter som inte var avsedda att produceras, men som det finns avsättning för. Avfallet återvinns i huvudsak men en del avfall bortskaffas genom deponering Det pågår ständigt ett arbete med att finna möjligheter

41 (65) att förhindra uppkomsten av avfall, återanvända material eller återvinna det avfall som uppkommer Icke-farligt processavfall I nedanstående tabell redovisas mängderna för icke-farligt processavfall för 2012 och beräknade mängder för nollalternativet och vid sökt produktion. Tabell Det icke-farliga processavfallet för 2012, för nollalternativet (450 kton) och vid sökt produktion (850 kton) År kton 850 kton ton Ton ton Grönlutslam Mesa deponi Mesa jordbruk Bränd kalk Barkaska Övrigt avfall Totalt Varav deponerat Grönlutslam Grönlutslam (EWC ) består av aska från sodapannan som fälls ut eller är olösligt i grönluten. Slammet består av ämnen från veden, magnesiumsulfat från syrgasblekeriet och kalken, exempelvis olösliga fosfater och silikater. Grönlutslammet tvättas noga och centrifu fördes ut onormalt mycket mesakalk till jordbruket. Efter byggnation av ny mesaugn faller dessa volymer drastisk Under 2012 deponerades mycket lite grönlutslam på grund av återvinning till extern deponi. I 450 och 850-alternativet räknar SCV med att allt grönlutslam läggs på egen deponi, vilket inte är helt realistisk.

42 (65) geras innan det tas ut ur processen i kausticeringen. Grönlutslam är klassat som icke farligt avfall. Grönlutslammet används för närvarande för att sluttäcka en gammal kommunal deponi i Mölndal. Vid utbyggd fabrik kommer grönlutslammet att öka proportionellt mot produktionen. Då grönlutslam anses vara en bra produkt för att användas vid sluttäckning av deponier, så kommer denna fraktion att användas på detta sätt under åtskilliga år framöver. Om deponeringen av grönlutslam åter kommer att ske på egen deponi, kommer befintliga deponiytor (4a och 4b) att räcka för års deponering. Detta är inget önskvärt scenario för bolaget som kommer arbeta för att fortsatt återvinna grönlutslammet i framtiden. Kalkgrus Kalkgrus är olösliga inerta föreningar av mineraltyp, vilka blir en rest när bränd kalk löses i grönlut. Kalkgrus och mesakalk (EWC ) är klassat som icke farligt avfall. Med SCVs processlösning ingår denna fraktion i grönlutslammet. Mesa Under 2012 och framtill att nya mesaugnen tas i drift har mesa (kalciumkarbonat, EWC ) varit tvungen att stötas ut från kalk/mesa cykeln beroende på att mesaugnen inte har tillräcklig kapacitet. Denna fraktion läggs på ett mellanlager för att kunna återanvändas, när den nya mesaugnen tas i drift under våren När mellanlagret tar slut, kommer kalksten eller bränd kalk att köpas in för att täcka förlusterna i mesa/kalk-cykeln. Från den nya mesaugnen kommer en del av mesan att tas ur processen för att de processfrämmande ämnena ska hållas inom rimliga nivåer i kalk/mesacykeln. Den beräknade mängden processmässigt avfall från den nya mesaugnen kommer att vara ca ton per år i nollalternativet och sedan öka i förhållande till produktionen. En del av denna mängd kommer att kunna användas inom jordbruket för kalkning av åkrarna som en biprodukt och resten får deponeras. Det som styr hur mycket som kan användas för detta ändamål är kadmiumhalten i mesan. Barkaska Aska från barkpannan är ett avfall från energiproduktionen i barkpannan. Materialet är klassat som icke farligt avfall (EWC ). Askan återvinns som konstruktionsmaterial på deponin, eftersom den efter ett tag härdar och blir ett bärande material. Mängden barkaska som faller vid utbyggd fabrik kommer att vara proportionerligt mot driften på barkpannan.

43 (65) Övrigt icke-farligt processavfall Detta avfall består till största delen av sand och grus från vedgården och andra fabriksytor och som kommer in med veden Övrigt icke-farligt avfall Inom fabriksområdet finns nio kompletta avfallsstationer, där källsortering av icke processavfall sorteras i olika fraktioner. Dessutom finns ytterligare ett stort antal stationer utplacerade inom fabriksområdet, där det för avdelningen mest aktuella avfallet kan placeras. Dessa containers töms sedan på sitt insamlade avfall vid en återvinningscentral, innan det källsorterade avfallet sänds till återvinning. Dessa avfallsmängder är inte produktionsrelaterade utan det är mer frågan om vilka aktiviteter som pågår i fabriken. Vid t.ex underhållsstopp eller projektarbete ökar mängden betydligt. Under projektet kommer denna mängd säkerligen öka för att sedan hamna på en nivå som kan vara något större än vad den var under I tabell redovisas de beräknade mängderna. Tabell Det icke processmässiga avfallet under 2012, för nollalternativet (450 kton) och vid sökt produktion (850 kton) År kton 850 kton Ton Ton ton Brännbart avfall Wellpapp/papper Skrot Elskrot Extern deponi Det brännbara avfallet går till energiåtervinning, medan wellpapp, papper, skrot och elskrot går till materialåtervinning.

44 (65) Farligt avfall Det utlevererade farliga avfallet under 2012 redovisas i nedanstående tabell. Detta avfall delas inte upp i sådant som faller i processen och sådant som inte är processrelaterat. Tabell Farligt avfall under 2012 År 2012 ton Spillolja 69 Övrigt farligt avfall 565 Det övriga farliga avfallet var onormalt stort under 2012 beroende på att SCV byggde en ny mottagningsplatta och oljeavskiljare vid tjockoljecisternen. I samband med detta arbete sanerades området på förorenade jordmassor (332 ton). att SCV fick en felaktig tjockoljeleverans, som innehöll för höga vattenhalter, fick läckage vid barkpannans värmeväxlare för tjockolja och överfyllning av tjockoljecistern vid mesaugnen. Totalt innebar dessa händelser att cirka 80 ton tjockolja skickades ut som farligt avfall. Att det vid saneringen efter läckaget i barkpannans värmeväxlare uppstod relativt stora mängder oljehaltigt vatten (150 ton), som skickades ut som farligt avfall. Mängden farligt avfall som uppkommer i processen är framförallt spillolja, men enskilda händelser (såsom vid läckage eller rengöring av cisterner) kan medföra att den uppkomna mängden farligt avfall ökar ett enskilt år Deponi SCV har en deponi placerad inne på fabriksområdet för deponering av icke-farligt processavfall. Deponin är mera i detalj beskriven i bilaga B:9 Deponi, medan huvuddragen återges här. Deponin består av 4 etapper, varav etapp 3 skall avslutas med sluttäckning i 2016 och etapp 4a är den som är i bruk i dag. Inom industriområdet finns också ett område för en framtida etapp till (etapp 4b).

45 (65) Etapp 1 o 2 Etapp 3a Etapp 4a Etapp 3b Figur 5.9.4; Principskiss för deponietapper vid SCV Deponin används bara för att deponera icke-farligt avfall från verksamheten i Värö. Avfallet består i huvudsak av grönlutslam (aska från sodapannan). Verksamheten påverkar inte omgivningen med buller, damm, lukt eller insekter då avfallet inte ger upphov till sådana påverkningar. SCV har ett väl fungerande system för uppsamling av lakvatten från deponin, och detta lakvatten renas sedan i brukets biologiska reningsanläggning innan det går till recipient via brukets avloppstub. Den geologiska barriären under deponiområdet är undersökt och konstaterat uppfylla kraven i deponeringsförordningen Transporter Transporter till och från SCV Transporter till och från SCV sker i huvudsak med lastbil. Detta beroende av att järnvägstransporter till och från SCV begränsas av kapaciteten på Västkustsbanan och att SCV saknar hamn. Intransporten av massaved och flis sker till över 90 % med lastbil från den svenska skogen, externa sågverk och importveden som kommer till Varbergs hamn med båt. Uttransporten domineras av massa och biobränsle. Massan som går på export skickas med tåg till Varbergs hamn och därifrån med båt.

46 (65) Massa till svenska kunder går med lastbil. Det förekommer direktleveranser med tåg till europeiska kunder. Biomassan (torkad bark och pellets) levereras normalt med lastbil men torkad bark skickas till Stockholm med tåg. Förutom att antalet transporter kommer att öka vid sökt produktion, kommer troligen mer massaved tas in till fabriken med tåg på bekostnad av massaleveranserna till Varbergs hamn, som kommer att minska. För att beräkna utsläppet från transporterna inkl de interna transporterna i närområdet har följande avgränsningar gjorts: - Lastbilstransporter till och från Varberg via E6:an - Övriga lastbilstransporter till E6:an - Järnvägstransporter till och från Varberg - Båttransporter till den yttre farleden. I nedanstående tabell redovisas utsläppen av koldioxid vid nollalternativet (450 kton) och vid sökt produktion (850 kton). Tabell Beräknade utsläpp av koldioxid från transporter i närområdet. Emissioner Nollalternativet Sökt produktion CO2, ton NOx, ton CO2, ton NOx, ton Vedråvara Övrigt - in 30 < Interna trp Massa - ut Övrigt ut 60 <1 110 <1 Totalt SCV har också beräknat den ljudnivå som beror på trafiken i närområdet och slutsatsen är att den ekvivalenta ljudnivån kommer att öka med 1.3 dba vid sökt produktion. Den maximala ljudnivån kommer inte att öka medan antalet ljudtoppar kommer att öka med cirka 400 per dygn. Mer om transporter finns i bilaga B:7 och miljökonsekvenserna av transporterna har värderats av Profu i bilaga B: Transporter av farligt gods Transporter av farligt gods sker med lastbil till och från fabriken Under 2012 skedde följande transporter som faller in under lag (2006:263) om transport av farligt gods till och från fabriken:

47 (65) Klass 2 Klass 3 Gaser Bulktransport av gasol och syrgas Styckegods av gasflaskor Brandfarliga vätskor Bulktransport av metanol, diesel, eldningsolja EO1 och bensin Bulktransport av terpentin (ut) Klass 5.1 Oxiderande ämnen Bulktransport av väteperoxid och natriumklorat Klass 7 Klass 8 Klass 9 Radioaktiva ämnen Styckegods av nivåmätare Frätande ämnen Bulktransport av natronlut och svavelsyra Övriga farliga ämnen och föremål Bulktransport av spillolja (ut) Dessutom förekommer styckegodsleveranser av glykol, terpentin, färger, batterier etc. De risker, som finns med dessa transporter i området från E6:an in till fabriken eller tvärtom, är att bilen krockar eller kör i diket. Då omgivningen på sträckan består av jordbruksmark bedömer SCV att den farligaste platsen för en sådan olycka är vägsträckan över järnvägen. Om olyckan trots allt skulle vara framme bedömer SCV konsekvenserna av en sekundärskada som begränsade. Den största identifierade risken för en olycka med dessa transporter föreligger i samband med lossning och lastning. För att minimera dessa risker har SCV infört ett antal rutiner. Dessa finns beskrivna i P&Bs utredning Riskutredning cisterner (Bilaga B:6) Landskapsbild Det som kommer att förändra landskapsbilden i samband med utbyggnaden är att den nya kontinuerliga kokaren kommer att bli 60 meter hög Naturvärden och friluftsliv Den utbyggd som SCV avser att göra kommer inte att medföra påverkan på de områden som är viktiga för naturvärden eller friluftsliv.

48 (65) 5.13 Förorenade områden SCV har upprättat en statusrapport för fabriksområdet exklusive deponiområdet, då det beskrivs i en separat bilaga B:9. Statusrapporten redovisas i bilaga B:8. SCV gör bedömningen att det föreligger liten risk för att det föreligger någon allvarlig skada på mark eller grundvatten samt att områdena där det nya kokeriet och renseriet ska byggas är förorenade. Om SCV påträffar förorenad mark under projektet kommer provtagning att genomföras och länsstyrelsen att kontaktas i enlighet med de skyldigheter som SCV har enligt 10 kap. 11 miljöbalken. Frågan får då hanteras tillsynsvägen Miljökonsekvenser i samband med byggnation I samband med utbyggnaden kommer mycket material att levereras till SCV och större delen av fabriksområdet kommer att vara en byggarbetsplats. Detta gäller i synnerhet från hösten 2015 till sommaren 2016, om tidsplanen hålls. Under maj månad 2016 planeras ett fabriksstopp under fyra veckor, när allt montage och inkoppling ska ske. SCV förväntar sig inte några speciella miljökonsekvenser i samband med byggnationen förutom när ångsystemet ska renblåsas före det tas i drift. Vid detta tillfälle kommer de närboende att informeras dels brevledes, dels via annons i Hallands Nyheter. Gällande bullervillkor och övriga krav kommer för övrigt att innehållas under byggnationen Olyckor SCV har utarbetade verksamhetsrutiner för nödlägesberedskap om olyckan skulle vara framme. Den omfattar såväl krishantering vid arbetsplatsolycka eller brand som en beredskapsplan vid miljöolycka. I detta avsnitt redovisas de största riskerna med massaframställningen samt vilka åtgärder som kommer att vidtas för att minska risken och minimera påföljden av en olycka. Under projektet kommer mer noggranna riskanalyser att genomföras med avseende på hälsa, miljö och egendom Brand Sedan år 2000 har det skett 170 bränder vid fabriken. Den procentuella fördelningen mellan de olika avdelningarna visas i nedanstående diagram. De flesta bränderna har skett i flisfabriken {bränder i

49 (65) lagrad bark} och i kausticeringen (Kem o Kaust) {bränder i förgasningsanläggningen inklusive dess tork}. I samband med att den nya mesaugnen tas i drift kommer förgasningsanläggningen att stängas. Diagram Andelen bränder på olika avdelningar vid SCV. Den största brandrisken bedömer SCV vara hanteringen av torkat spån och självantändning av barklagret. För att minimera risken för brand av finmalet spån finmals det torkade spånet så nära slutanvändaren som möjligt, dvs. vid mesaugnen. Där hanteringen av spån sker finns branddetektorer installerade och utrustningen är försedd med ett sprinklersystem. I och med att bulkpelleten kommer att lagras i silos och inte plantält minskas brandrisken. Lagringen av säckad pellets medför ingen ökad risk för brand. För att minska risken för bränder vid längre lagring i barkstackar har SCV valt att sänka den maximala lagringshöjden från 7 meter till 4 meter. Detta medför att lagringskapaciteten av torkad bark minskar vid SCV. Släckvatten från fabriksområdet kommer vid händelse av en brand att ledas till dagvattenavloppet, där det finns en pumpgrop på 30 m 3. Där kan det tas hand om det bedöms innehålla farliga kemikalier annars leds det vidare i en separat ledning till pumpstationen för det samlade avloppsvattnet från fabriken. Släckvattnet från vedgårdarna samlas upp i dikena runt vedgårdarna och pumpas sedan till det samlade avloppet från fabriken. För att förbättra släckningen av bränder och minska släckvattnet har SCV införskaffat brandsläckningsmedlet X-Fire. Det har visat sig att detta kan minska vattenförbrukningen med % med samma brandsläcknings insats och därmed minskad släckvattenmängd.