Programmets namn: Interreg Sverige-Norge

Transkript

1 Förvaltande myndighets dnr F Programmets namn: Interreg Sverige-Norge Mål: Europeiskt territoriellt samarbete, gränsöverskridande samarbete Stödberättigande område: Sverige i samarbete med Norge Programperiod: Programnummer: CCI:2007CB163PO016 Rapporteringsår: 2010 Övervakningskommitténs godkännande: EUROPEISKA UNIONEN EUROPEISKA REGIONALA UTVECKLINGSFONDEN

2 Förvaltande myndighets dnr F Inledning Geografiskt område Genomförandet av programmet Programgenomförande Arbetet för förvaltande myndighet, de norska förvaltande organisationerna samt sekretariaten Erfarenhetsutbyte Styrkommitténs arbete EU:s strategi för Östersjön Resultat och analys av utvecklingen för de prioriterade områdena Prioriterat område A. Ekonomisk tillväxt Exempel på projekt för prioriterat område A. Ekonomisk tillväxt Resultat och analys av utvecklingen för prioriterat område B. Attraktiv livsmiljö Exempel på pågående och avslutade projekt för prioriterat område B. Attraktiv livsmiljö Det ekonomiska genomförandet EU-medel (Europeiska regionala utvecklingsfonden) Norska IR-midler Kategorier Säkerställande av genomförandets kvalité och måluppfyllelse Övervakning Uppföljning Utvärdering Miljökonsekvensbeskrivning Beskrivning av förvaltnings- och kontrollsystem Insamling av uppgifter En sammanfattning av betydande problem som uppstått vid genomförandet Samordning med andra finansieringsformer Användning av tekniskt stöd Information En sammanfattning av viktiga förändringar i kommunikationsplanen Uppgifter om betydande problem som rör överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen och programgenomförandet Användning av stöd som frigörs efter indragning enligt art Bilagor... 41

3 ÅRSRAPPORT FÖR INTERREG SVERIGE-NORGE AVSEENDE ÅR Inledning Årsrapporten är upprättad av programmets svenska förvaltande myndighet i samråd med de svenska och norska sekretariaten. De norska sekretariaten fungerar även som förvaltande organisationer på norsk sida med ansvar för de norska IR-midlerna. Årsrapporten godkändes av övervakningskommittén den XXX Årsrapporten är upprättad enligt Rådets förordning (EG) 1083/2006 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna. Följande förkortningar används i denna årsrapport: ÖK = Övervakningskommittén SK = Styrkommittén FM = Förvaltande myndighet FO = Förvaltande organisation (Norge) NGB = Nordens Gröna Bälte IS = Inre Skandinavien GS = Gränslöst Samarbete 1 (41)

4 2. Geografiskt område Det gränsöverskridande programmet Interreg Sverige-Norge omfattar ett till ytan mycket stort geografiskt område. Av följande kartbild framgår programmets kärnområde samt belägenhet i förhållande till övriga Europa. Programmet är uppbyggt som ett gemensamt program med decentraliserade sekretariatsfunktioner och regionala prioriterande partnerskap i tre geografiska delområden. De tre delområdena är Nordens Gröna Bälte, Inre Skandinavien och Gränslöst Samarbete. Det främsta motivet för denna decentraliserade struktur är att behålla närheten mellan partnerskap, projektägare och programadministration i ett till ytan mycket stort geografisk programområde. Programstrukturen kombinerar en centralt sammanhållen programadministration med decentraliserade regionala kontaktytor som har ett stort inflytande över prioriteringen av projekt. Förvaltande myndighet (FM), attesterande myndighet (AM) och övervakningskommitté (ÖK) har sina kontakter företrädesvis uppåt i systemet, till nationella regeringar, centrala nationella myndigheter och till EU-systemets organ medan de decentraliserade sekretariaten och de regionala prioriterande partnerskapen primärt har kontakter nedåt med övrigt partnerskap, projektsökande och projektägare i den konkreta projektverksamheten. 2 (41)

5 Programmets stödberättigande områden, kärnområden, är följande regioner: Nordens Gröna Bälte (NGB): Jämtlands län i Sverige, Nord-Trøndelags fylke och Sør-Trøndelags fylke i Norge. Inre Skandinavien (IS) Värmlands och Dalarnas län i Sverige. I Norge ingår Hedmarks fylke, kommunerna Askim, Skiptvet, Eidsberg, Trøgstad, Marker, Rømskog, Aremark, Hobøl och Spydeberg i Østfolds fylke, kommunerna Hurdal, Nannestad, Gjerdrum, Eidsvoll, Ullensaker, Nes, Skedsmo, Lørenskog, Nittedal, Rælingen, Fet, Sørum och Aurskog-Høland i Akershus fylke. Gränslöst Samarbete (GS) Fyrbodalområdet i Västra Götalands län i Sverige (kommunerna Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal, Lysekil, Uddevalla, Orust, Trollhättan, Vänersborg, Färgelanda, Mellerud, Åmål, Bengtsfors samt Dals-Ed.). I Norge ingår kommunerna Halden, Moss, Sarpsborg, Fredrikstad, Hvaler, Råde, Rygge, Våler och Rakkestad i Østfolds fylke samt kommunerna Vestby, Ski, Ås, Frogn, Nesodden, Oppegård och Enebakk i Akershus fylke. I välmotiverade fall får även utgifter som har uppkommit i områden på NUTS IIInivå, som gränsar till kärnområdet inkluderas i programmet. Utgifterna i sådana områden får dock uppgå till högst 20 procent av programmets totala budget. Till programmet hör följande 20 procent områden: Västernorrlands, Gävleborgs och Örebro län i Sverige och Oppland fylke samt Oslo kommun i Norge. 3. Genomförandet av programmet 3.1 Programgenomförande Totalt under året har det kommit in 40 ansökningar. Av dessa har beslut om bifall fattats till 30 projekt. Fördelning mellan de olika projekttyperna är följande: Initieringsprojekt (max kr i stöd) 3 st Småprojekt (max kr i stöd) 14 st Projekt (över kr i stöd) 13 st Småprojekt används ofta som förstudie innan projektet går vidare till ett huvudprojekt. Det har visat sig att de projektägare som har valt denna modell kommer snabbare igång med sitt huvudprojekt. Anledningen till detta är bl.a. att under förstudien har en väl förankring skett med alla parter som ska ingå i projektet. En genomarbetad planering av projektet har skett och förtydligats. Under de två utlysningar (nr 5 och 6) som programmet haft under året kom det sammanlagt in 20 ansökningar. Söktrycket på programnivå är jämnt och med några 3 (41)

6 smärre skillnader på delområdesnivå. Utifrån de träffar som genomförts under hösten i respektive delområde, med presumtiva sökande, bedöms att antalet ansökningar kommer att stiga under Vid övervakningskommitténs möte den 29 november beslutades att utlysning nr 8 ska vara inriktad mot näringslivsinriktad miljödriven utveckling inom områdena: Miljö- och energiteknik Förnybar energi Miljödriven tillväxt Energieffektivisering Klimat Projekt inom dessa områden kommer att prioriteras men utesluter inte andra projektansökningar. Utlysning nr 8 sker under första halvåret Arbetet för förvaltande myndighet, de norska förvaltande organisationerna samt sekretariaten Förvaltande myndighets arbete Arbetet för FM har under året bestått av att leda och genomföra programmet. I arbetet har bland annat ingått samordning av och rådgivning till sekretariaten, revidering av rutiner för genomförandeorganisationen, förberedelse och genomförande av SK-möten, förberedelser inför ÖK-möten, genomgång av ansökningar samt beslutfattande m.m. FM har i detta arbete samverkat med programmets svenska och norska sekretariat samt med de norska förvaltande organisationerna. Samarbete har även skett med andra gränsöverskridande Interregprogram främst Interreg Nord, Botnia-Atlantica och Öresund-Kattegatt-Skagerrak. Syftet med samarbetet har varit att ta del av varandras erfarenheter samt att diskutera olika förslag till förbättring av arbetsrutiner och arbetet med att införliva EU:s strategi för Östersjöregionen i programmen. FM har tillsammans med de svenska och norska delområdessekretariaten samt FO genomfört tre sekretariatsmöten. Syftet med sekretariatsmötena har varit att få en delaktighet och samsyn för programmets genomförande samt för informations- och resultatspridning. Det första mötet hade fokus på information kommunikation med syftet att planera för insatser under 2010 samt en dialog om hur programmet kan bli ännu bättre i att sprida resultat vidare. Möte nummer två innehöll en kompetensutvecklingsinsats med föreläsning om hållbar utveckling miljö. Det sista mötet hade temat samarbete för att se över hur arbetet kan förbättras ytterligare i kvarvarande programperiod. En koordineringsgrupp bildades 2008 som består av FM och de norska förvaltande organisationerna. Syftet med koordineringsgruppen är att diskutera frågor som rör förvaltningen av programmet. Gruppen har haft flera möten under året, både fysiska och genom telefonmöten. 4 (41)

7 Efter varje utlysningsomgång har FM genomfört beredningsmöten med sekretariatens handläggare. Vid dessa tillfällen har beslutsförslagen gåtts igenom och projektens överensstämmelse med gemenskapregler, nationella regler och programmet har kontrollerats. Vidare har diskuterats om projekten uppfyllt kraven på additionalitet, kostnadseffektivitet, projektets långsiktiga effekt m.m. Beredningsmötena har varit viktiga för att få till stånd en samsyn i programorganisationen och för att handläggarna ska vara informerade om alla de ansökningar som kommit in. Vid dessa tillfällen har handläggarna tagit del av varandras kunskaper och erfarenheter vilket har varit ett viktigt stöd i den fortsatta beredningen av ansökningarna. Ett flertal av handläggarna har arbetat under tidigare programperioder och har därmed stor kunskap om tidigare projekt. Nya projekt med likartade inriktningar kan därmed ges tips om intressanta och genomförda projekt för erfarenhetsutbyte. Sekretariatens och de norska förvaltande organisationernas arbete Delområdet NGB Nätverkssekretariatet i NGB har under året haft 18 protokollförda möten, de flesta som telefonmöten, men också med ny teknik i form av webbkonferens (Live Meeting) har använts. Sekretariatets arbete har till stor del bestått av insatser före, under och efter de två utlysningar som genomförts under året. I samband med utlysningarna har annonsering skett i lokal/regional media, men framförallt har programmets hemsida använts för att sprida information till olika intressenter. I direkt anslutning till och i startskedet av utlysningarna har sekretariatet inbjudit till individuella träffar, för dem som önskat mer information om programmet eller för att diskutera sin egen projektidé innan ansökan lämnas in. Detta har varit uppskattat då det har underlättat för den sökande att på ett tidigt stadium få råd och besked om vad som kan vara stödbart. Mycket av sekretariatets arbete har karaktär av informationsarbete. Under året har informationsinsatser getts vid sextio olika tillfällen inom NGB. Uppskattningsvis har tusen personer representerande cirka 200 organisationer deltagit vid dessa träffar. Ett bra samarbete finns också med både Mid Sweden Office och Tröndelags Europakontor kring information om programmet. Annonsering i regionens tidningar om programmet har gjorts i samband med de två utlysningarna. För att stödja och stimulera projektledarna genomfördes en projektledarträff i Åre. Sekretariatet hade sammanställt ett digert program med föreläsningar och workshops. Träffens höjdpunkt var Stefan Edmans föredrag inom miljöområdet. Förutom projektledare deltog också delar av partnerskapet och programmets genomförandeorganisation. Genomförandet av programmet har fungerat bra under år Efter finanskrisen har ett ökat intresse för programmet märkts. Sekretariatet har också vid flera tillfällen informerat om att Sverige-Norge programmet är betydelsefullt för att förstärka det regionala utvecklingsarbetet i regionen. 5 (41)

8 Delområdet IS Genomförandet av programmet har fungerat bra och söktrycket har under 2010 åter börjat öka. Redan under det första året med beslut om projekt intecknades en stor andel av tillgängliga medel. Intresset var med andra ord mycket stort i det geografiska området och detta tyder på att Interregprogrammet marknadsförts på ett effektivt sätt och att programmet nu är relativt väl känt i regionen. Beredningen av ansökningar i det svensk-norska beredningssekretariatet har fungerat bra och de beredningsmöten som genomförts tillsammans med FM för att gemensamt gå igenom inkommande ansökningar med avseende på laglighet enligt EU:s regelverk etc. har också fungerat väl. Delområdet GS Arbetet har till stor del utgjorts av proaktiv kontaktverksamhet riktad mot potentiella projektintressenter. Denna verksamhet har genomförts i nära samverkan med Gränskommittén Östfold-Bohuslän/Dalsland och omfattat insatser före, under och efter respektive utlysning. Vid utlysningar har annonsering skett i lokal/regional media, via hemsidor hos Västra Götalandsregionen, Östfold respektive Akershus fylkeskommuner. Under utvecklingsfasen av projektansökningar har GS-sekretariatet bjudit in intressenter till individuella projektmöten där viktiga råd och synpunkter har kunnat delges. Under året har två projektledarträffar genomförts, maj och december. Vid träffarna som är ett två dagars arrangemang samlades samtliga pågående projekt i GS (projektledare + andra landets kontaktperson och respektive lands kontaktpersoner för ekonomihantering), personal från GS-sekretariatet, nationell kontrollant, förvaltande organisation samt förvaltande myndighet. Vid träffarna gavs möjlighet för information och kommunikation från projekten och genomförandeorganisationen. Ett viktigt inslag var också möjlighet till mötesbörs där varje projekt kunde boka in individuella möten (mötestid begränsad till 30 minuter per bokning). Avsikten med dessa var att möjliggöra en utveckling av samverkan mellan pågående projekt samt att specifika projektfrågor kunde diskuteras individuellt med GSsekretariat, nationell kontrollant/förvaltande organisation och/eller förvaltande myndighet. 3.3 Erfarenhetsutbyte Förvaltande myndighet FM har deltagit i Interacts nätverk för Heads of JTS och nätverket för Managing authority. På mötet diskuterades finansiella frågor, utvärdering, EU:s strategi för Östersjön samt utbyte av best practice m.m. Ett värdefullt nätverk med utbyte mellan program och andra länder. Vidare har FM deltagit i Tillväxtverkets Interreg-ERFA som är utbyte mellan de program som Sverige deltar i. Andra utbytesträffar som FM deltagit i är med Interreg Nord, Botnia-Atlantica och Öresund-Kattegatt-Skagerrak. Utifrån en av träffarna med Interreg Nord och Botnia-Atlantica bestämdes att samverka kring en 6 (41)

9 gemensam work-shop på kommande års Interreg-Forum som arrangeras av Tillväxtverket, Regeringskansliet Näringsdepartementet, SIDA Östersjöenheten, Sveriges kommuner och landsting. Temat kommer att vara Gränsöverskridande projekt för medborgarna. Delområde NGB Sekretariatet deltog under året i en studieresa till gränsområdet mellan Spanien och Portugal, Duero Douro området. Det regionala utvecklingsarbetet, framförallt det som drevs genom den nya organisationsformen europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS), var huvudsyftet med resan, men även turismen hade stort programutrymme. Samarbetet med Eduardo Medeiros, från universitetet i Lissabon, fortsätter och han var delaktig i flera avseenden under studieresan. Inte minst hans arbete och föredrag om de territoriella programmen inom EU har lämnat tydliga spår inom sekretariatet i Nordens Gröna Bälte. Erfarenhetsutbyte med sekretariat från Nord- och Botnia-Atlantica-programmen har genomförts. Det har varit bra, inte minst i handläggningen av en ansökan som har som mål att göra norra Skandinavien till ett europeiskt ideal för tillväxtföretag. Delområde GS Utbyte av information har under året förmedlats mellan GS-sekretariatet och sekretariatet för ÖKS-programmet genom medverkan på seminarier och/eller kontaktträffar. 3.4 Styrkommitténs arbete Sveriges och Norges regeringar har kommit överens om att inrätta en styrkommitté, som rapporterar till ÖK. SK består av 12 svenska ledamöter och 12 norska ledamöter. Ordförandeskapet alternerar årsvis mellan länderna. Under 2010 har Sverige haft ordförandeskapet och Norge har haft vice ordförandeposten. SK:s främsta uppgift är att behandla ansökningar om projektstöd och att besluta om urval av stöd. SK har sammanträtt två gånger under året; i maj i Hamar, Norge, och i december i Stockholm, Sverige. Vid mötena har bl.a. följande frågor behandlats: - val av ordförande för beslut om urval av projekt - information och diskussion angående utvärdering av genomförandeorganisationen och hållbar utveckling - finansieringsbalansen i programmet mellan Sverige och Norge - redovisning av fattade beslut för småprojekt och initieringsprojekt - redovisning av genomförandeläget - information från ÖK - information om EU:s strategi för Östersjöregionen - information om sammanhållningspolitiken 7 (41)

10 Vid mötet i maj hade SK och ÖK ett gemensamt möte för att diskutera en strategisk inriktning för programmet för den återstående programperioden. 3.5 EU:s strategi för Östersjön ÖK antog vid sitt möte den 21 maj 2010, med revidering den 29 november 2010, ett dokument med titeln EU:s strategi för Östersjöregionen och programmet Interreg Sverige-Norge. I dokumentet beskrivs översiktligt strategins fyra huvudmål och dess prioriterade områden. ÖK:s slutsatser är att Sverige-Norge programmet har flera beröringspunkter till strategin men att programmets möjligheter att aktivt bidra till att uppfylla strategin är begränsade. ÖK konstaterar att strategins prioriterade område 11, interna och externa transportförbindelser, är det enda område där programmet bedöms ha en direkt påverkan på strategin. Ett särskilt urvalskriterium har förts in i programmets prioriterade område Ekonomisk tillväxt under insatser för infrastruktur. I övrigt kan programmet bidra med att förmedla framgångsrika projekt och dess resultat, t.ex. goda exempel på tillvägagångssätt, modeller, metoder och nya lösningar. En bedömning är att nio projekt hittills bidrar till att uppfylla EUSBSR. Inget av projekten är flag-ship eller sub-projekt. I det dokument som ÖK fastställt finns ett antal åtgärder som ska genomföras för att bidra till att uppfylla EUSBSR. Dessa åtgärder är bl.a.: - nytt urvalskriterium Insatser för att förbättra de interna och externa transportförbindelser som stödjer EU:s strategi för Östersjöregionen ska vägas tyngre vid prioritering av stöd - information på programmets hemsida - sökande och projektägare ges information om möjligheten att bidra till EUSBSR - sekretariaten gör en bedömning om ett beviljat projekt är i linje med strategin - i datasystemet för programmet markeras de projekt som främjar EUSBSR - utbyta erfarenheter med andra program i arbetet med EUSBSR Dessa åtgärder och rutiner har införts och sker löpande. FM har deltagit på två EUSBSR konferenser. Det ena var working meeting of EUSBSR implementation i Riga i mars och den andra den årliga konferensen som ägde rum i Tallin i oktober. 3.6 Resultat och analys av utvecklingen för de prioriterade områdena Under 2010 har totalt 40 ansökningar lämnats in. Av dessa har 30 projekt beviljats medel. De ansökningar som ska lämnas in under utlysningsperioden ska vara kompletta, dvs. uppfylla vissa krav, för att vara prövningsbara. Lissabonstrategin har legat till grund för programmets övergripande mål för att uppnå en god tillväxt och hållbar utveckling; Ekonomiskt stark region med en 8 (41)

11 attraktiv livsmiljö. Vid val av målet har hänsyn tagits till de tre dimensionerna inom begreppet hållbar utveckling; ekonomisk, ekologisk och den sociala dimensionen. Det övergripande målet är direkt kopplat till programmets två prioriterade områden; Ekonomisk tillväxt och Attraktiv livsmiljö. Inför ÖK:s möte har en analys gjorts av projektstocken för att se om projekten täcker in programmets alla insatser och om projekten tillsammans bidrar till att uppfylla programmets mål. Analysen visar på en bredd av projekt och att det pågår projekt inom alla insatser. Inriktningen på projekten samt projektens förväntade resultat visar att programmet är på god väg att uppfylla programmets effektmål. De övergripande målen i programmet är: deltagare i projekt varav minst kvinnor och minst män - av antalet deltagare ska minst vara ungdomar (15 24 år) deltagande företag Vid utgången av 2010 har 46 projekt avslutats, varav 89 % är småprojekt och initieringsprojekt. Detta medför att det fortfarande är för tidigt att konstatera om programmet mål kommer att uppnås eller inte. De förväntade resultat som beviljade projekt uppgett visar dock att de övergripande målen bör uppnås. I följande redovisning av resultat för respektive indikator innehåller kolumnen Förväntat resultat enligt projektbeslut det sammantagna förväntade resultatet från alla de hittills fattade besluten. Kolumnen Utfall, avslutade projekt innehåller de faktiska resultaten från de 46 projekt som är avslutade. Kolumnen Utfall i % av förväntat visar i procent Utfall, avslutade projekt / Förväntat resultat enligt projektbeslut. Deltagande kvinnor och män Det förväntade utfall som projekten uppgett, visar ett förvånansvärt jämnt numerärt deltagande av kvinnor och män. Både när det gäller åldersgruppen 15-24, liksom för åldersgrupperna under 15 år och över 24 år. Förväntat antal deltagare överstiger per årsskiftet , dvs. markant över programmålet deltagare i projektens verksamheter. 46 projekt är avslutade, utfallet från dessa visar totalt sätt en relativt god överensstämmelse med förväntat deltagande. Detta kan ses som en tydlig indikation på att målet deltagare kommer att uppnås. Däremot är underlaget avslutade projekt fortfarande för litet för att kunna prognostisera att förväntade värden i sin helhet kommer att uppnås. Ett fåtal projekt, fortfarande pågående, har i sina ansökningar angett relativt höga förväntningar. Det slutliga utfallet kommer därför att avgöras av hur dessa projekt lyckas i genomförandet. Programmålet, deltagare, bedöms dock komma att överstigas. 9 (41)

12 Indikator Antal kvinnor 15 till 24 år som deltar i projektet Antal kvinnor yngre än 15 år eller äldre än 24 år Antal män 15 till 24 år som deltar i projektet Antal män yngre än 15 år eller äldre än 24 år som deltar i projektet Förväntat resultat enligt projektbeslut Förväntat i avslutade projekt Utfall, avslutade projekt Utfall i % av förväntat i avsl projekt % % % % Deltagande företag Programmets mål är att företag ska delta i projektaktiviteter. Nedanstående redovisning visar att projektens förväntade resultat är knappt deltagande företag. Detta visar på ett stort intresse från företagen att delta i ett svensk-norskt samarbete. Det förväntade deltagandet fördelas på 18,7 % ( %) deltagande företag med kvinnligt ägande, 40,8 % (37 %) med manligt ägande och 40.5 % (43 %) är med ett mixat ägande. Andelen förväntat deltagande från företag med manligt ägande har till viss del ökat i förhållande till föregående år. Detta förväntade resultat bedöms dock fortfarande vara i likhet med regionens företagsstruktur. Utfallet i avslutade projekt visar en delad bild där deltagandet från företag med manligt ägande överstiger det förväntade. Medan utfallet från företag med kvinnligt, resp. mixat ägande uppgår till 58, resp. 70 % av förväntningarna. Det går dock inte redan nu dra för säkra slutsatser av detta, dels är det ett relativt litet antal avslutade projekt, dels är dessa främst små- och initieringsprojekt. Indikator Antal deltagande företag med kvinnligt ägande som deltar i projektaktiviteter Antal deltagande företag med manligt ägande som deltar i projektaktiviteter Antal deltagande företag med mixat ägande som deltar i projektaktiviteter Förväntat resultat enligt projektbeslut Förväntat i avslutade projekt Utfall, avslutade projekt Utfall i % av förväntat avsl. projekt % % % Prioriterat område A. Ekonomisk tillväxt I prioriterat område A. Ekonomisk tillväxt har beslut om bifall getts till 16 projekt. Antalet avslag uppgår till 2 st. Målsättningarna i det prioriterade området ska uppnås genom att projekten genomförs inom följande insatser: 10 (41)

13 1. insatser mot gränshinder 2. insatser för utveckling av företag, branscher och entreprenörskap 3. insatser för kompetensutveckling och FoU 4. insatser för infrastruktur Ett projekt kan innehålla flera av insatser. De beviljade projekten har en bred spridning över insatserna. De projekt som under 2010 beviljats stöd genom Interreg Sverige Norge har den absoluta tyngdpunkten (12 av 16) på projekt inom insatsen utveckling av företag, branscher och entreprenörskap, därutöver 2 projekt med insatser för kompetensutveckling och FoU, samt 1 projekt vardera under insatser mot gränshinder och insatser för infrastruktur. Målsättningar enligt det operativa programmet För det prioriterade området finns fem resultatindikatorer. Indikator Mål Antal formella gränshinder som projektet bidrar till att undanröja. 5 Antal undanröjda upplevda gränshinder. 50 Antal personer som deltar i gemensamma utbildningar och praktik Antal studenter som studerar del av sin utbildning i det andra landet. 120 Antal nyetablerade och vidareutvecklade gränsöverskridande kluster. 100 De personrelaterade indikatorerna ska fördelas jämnt mellan kvinnor och män. Förväntat resultat i fattade beslut, samt uppnått resultat i avslutade projekt redovisas i nedanstående tabell. Antalet projekt inom insatsområdet som avslutats t o m 2010 är 21 st., varav 19 är småprojekt eller initieringsprojekt. De förväntade resultat som projektägarna har uppgett ger en indikation på att programmet har goda förutsättningar för att nå uppsatta mål. Även om hittills avslutade projekt är få till antalet, visar utfallet från dessa att programmets målsättningar bör kunna uppnås. I kapitlet beskrivs ett urval av de projekt som avslutats och dess resultat i övrigt. Resultatindikator Antal formella gränshinder som projektet bidrar till att undanröja Antal undanröjda upplevda gränshinder Antal kvinnor som deltar i gemensamma utbildningar och praktik Förväntat resultat enligt projektbeslut Förväntat i avslutade projekt Utfall, avslutade projekt Utfall i % av förväntat i avsl projekt 100 % % % 11 (41)

14 Resultatindikator Antal män som deltar i gemensamma utbildningar och praktik Antal kvinnliga studenter som studerar del av sin utbildning i det andra landet Antal manliga studenter som studerar del av sin utbildning i det andra landet Antal nyetablerade och vidareutvecklade gränsöverskridande kluster Förväntat resultat enligt projektbeslut Förväntat i avslutade projekt Utfall, avslutade projekt Utfall i % av förväntat i avsl projekt % % % % Beviljade EU-medel För det prioriterade området A. Ekonomisk tillväxt har 60 % av budgeten beslutats. EURO (omräknat från sek med kurs 9 sek/euro) A. Ekonomisk tillväxt Januari december 2010 % av prio områdets budget Antal fattade beslut om 16 bifall Summa beviljat EU-stöd ,9 % Januari 2007 december 2010 Budget för programperioden Summa beviljat EU-stöd ,2 % Återstående medel ,8 % 12 (41)

15 Beviljade IR-midler (norska offentliga medel) För respektive delområde finns på norsk sida en förvaltande organisation som har ansvaret för de norska IR-midlerna. Nedan redovisas en tabell över beviljade medel per delområde. Beloppen är angivna i euro (omräknat från nok med kurs 8,00) Delområdet Nordens Gröna Bälte A. Ekonomisk tillväxt Januari - december 2010 Summa beviljat IR-midler Januari december 2010 Budget för programperioden Summa beviljat IR-midler Återstående medel % av prio områdets budget Delområdet Inre Skandinavien A. Ekonomisk tillväxt Januari - december 2010 Summa beviljat IR-midler Januari december 2010 Budget för programperioden Summa beviljat IR-midler Återstående medel % av prio områdets budget Budget totalt för A och B Återstående medel ,10% Delområdet Gränslöst Samarbete A. Ekonomisk tillväxt Januari - december 2010 % av prio områdets budget Summa beviljat IR-midler ,20% Januari december 2010 Budget för programperioden % Summa beviljat IR-midler ,20% Återstående medel ,80% 13 (41)

16 3.6.2 Exempel på projekt för prioriterat område A. Ekonomisk tillväxt Exempel av pågående projekt Projektnamn: VARMEEKOM Värme och energi kompetensutveckling Målet med projektet är att i samarbete mellan de ingående utbildningsinstitutionerna Karlstads universitet, Högskolan i Dalarna, Högskolan i Akershus, Högskolan i Gjövik och Högskolan i Hedmark utveckla en kurs på nivån upp till Mastergrad nivå inom värmeproduktion, distribution och användning knutet till värmecentraler och processindustri. Vidare ska det utvecklas relevanta kurser efter- och vidareutbildning som kan tas som enstaka kurser och som ger formell kompetens. Utöver de tekniska kurserna, kommer det att utvecklas en kurs som omfattar ekonomi och projektledning och inte minst HMS Hälsa, Miljö, Säkerhet (arbetsmiljö) med problematiken knuten till denna sektor. Visionen för projektet är att det ska utvecklas ett långsiktigt permanent samarbete mellan Karlstads universitet, Högskolan i Dalarna, Högskolan i Akershus, Högskolan i Gjövik och Högskolan i Hedmark om etablering och drift av ett gemensamt nordiskt utbildningsutbud med Master och doktorsgradsutbildning inom fjärrvärme, med stöd från branschorganisationerna i respektive land. Projektägare svensk och norsk: Karlstads universitet och Högskolan i Akershus Projektnamn: Företagsamhet i hela skolan Ung Entreprenörskap (UE) och Ung Företagsamhet (UF) är de centrala aktörerna i arbetet med entreprenörskap i skolan i Norge och Sverige. Organisationernas arbete bygger på en pedagogisk (lära genom att göra) näringspolitisk (stimulera till näringsutveckling) och en regionalpolitisk plattform (stimulera till entreprenörskap på alla platser). Organisationerna har både nationella och ett internationellt nätverk; Junior Achievement - Young Enterprise. Initiativet kommer genom samarbetet mellan institutionerna stärka entreprenörskapsutbildningen i de tre deltagande länen/fylkena. Ungt Entreprenörskap har en styrka i samarbetet med grundskolorna upp till 10:e klassen, medan Ung Företagsamhet har sin relativa styrka i arbetet tillsammans med gymnasieskolan. På sikt ska projektet bidra till att stärka innovationskraften och värdeskapande i alla delar av gränsregionen. UE och UF har som mål att i samarbete med Skolverket, näringslivet och andra aktörer: utveckla barn och ungdoms kreativitet, skaparglädje och tron på sig själva ge barn och ungdom förståelse för betydelsen av värdeskapande och nyskapande i näringslivet uppmuntra barn och ungdomars samarbetsförmåga och ansvarstagande ge förståelse för och kunskap om etik och regler i närings- och arbetslivet 14 (41)

17 stärka samspelet i lokalsamhället mellan närings- och arbetslivet och skolorna stimulera samarbete över landgränserna inspirera till framtida värdeskapande i ett socialt, kulturellt och ekonomiskt sammanhang Projektägare svensk och norsk: Ung Företagsamhet Värmland, Ung Företagsamhet Dalarna och Ungt Entreprenörskap i Hedmark Säker arbetsdag Riskanalys och avvikelsehantering är aktiviteter som lagstiftningen i Norge och Sverige ålägger verksamhetsutövare att genomföra oavsett om företaget har en anställd eller 1000 anställda. Det finns inget verktyg som är utformat speciellt för de små företagen. Gränsregionen har ett betydande antal av små entreprenörer ofta verksamma inom den agrara näringen. Deras verksamhet sker ofta utomhus och utan närhet till andra personer. Genom en seminarieserie som riktats mot skolor och företagare inom naturbrukssektorn ska ett nytt verktyg växa fram och anpassas efter seminariedeltagarnas behov och synpunkter. Projektägare svensk och norsk: Naturbruksgymnasiet Dingle och Östfold fylkeskommune, Kalnes vidaregående skole Gränslös fiskedestination Ett gemensamt varumärke ska byggas upp och gemensam norsk/svensk marknads-, säljoch bokningsfunktion ska färdigställas. Vidare ska ett affärs- och produktutvecklingsarbete bedrivas i syfte att skapa ett bredare och mer attraktivt utbud inom den gränsregionala sportfiskenäringen. Under året har mycket krut lagts på framtagandet av den norsksvenska bokningsfunktionen samt strategier och regler avseende förvaltning och drift av fiskevatten. Projektägare svensk och norsk: Bengtsfors kommun och Havass Skog BA 15 (41)

18 IGS Intermodala-Godstransporter-Statistik Projektet ska undersöka transportmönstren i gränsregionen och analysera fördelarna med ökad intermodalitet, dvs. växling mellan olika transportsätt såsom lastbil, järnväg, luft- och sjöfart. Målsättningen är att se hur gränsöverskridande godstransporter kan optimeras med hänsyn tagen till strävan efter hållbar utveckling. Området Gränslöst Samarbete (GS) har högst transportbelastning av samtliga gränsregioner i Sverige och Norge. Projektets övergripande mål är att det ska bidra till utvecklingen av ett mer effektivt och bärkraftigt/hållbart näringsliv för gränsregionen. Projektägare svensk och norsk: Fyrbodals kommunalförbund och Östfold fylkeskommune Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt GIM GIM-projektet har varit mycket uppmärksammat i media. Projektet pågår fram till årsskiftet 2012 och har som mål att stabilisera befolkningstalet i Lierne och Röyrvik på norsk sida och Frostviken och Hotagen på svensk sida. Projektet omfattar många områden och vill utveckla det svensknorska samarbetet inom hälsa- och sjukvård, information, kultur, kyrka, natur- och miljö, naturrum och nationalpark, näringsliv, samiskt, skola, turism och ungdom. Projektet har ett uttalat fokus inom insatsområdet mot gränshinder. För att få mer bestående resultat planerades redan från början att projektet skulle vara sexårigt och därför kommer en ny ansökan att lämnas in under en av utlysningarna Projektägare svensk och norsk: Strömsunds kommun och Lierne kommune Ett urval av avslutade projekt Se möjligheterna och gör något med dem Projektet byggde på samverkan mellan utbildningssystem och näringsliv i Östfold - Västra Götalandsregionen (Fyrbodal) med syftet att skapa en gränsöverskridande 16 (41)

19 entreprenörskultur genom hela utbildningssystemet från små barn till högskolestudenter. Genom ett helhetligt tänkande ska utväxling av idéer och kunskap främja den interregionala näringslivsutvecklingen. Projektets resultat har vidareförts i nya projekt såväl i Interreg Sverige-Norge som i ÖKS-programmet. Bilden: I maj 2010 arrangerade projektet ett entreprenörsläger för högstadieelever i samarbete med Ytre Hvaler och Kosteröarnas nationalpark som också samarbetar i ett Interregprojekt. Projektägare svensk och norsk: Ung företagsamhet och Ungt entreprenörskap Östfold Nyheter och information över gränsen Förstudiens syfte var att undersöka förutsättningarna för ett utökat nyhets- och informationsutbyte inom Nordens Gröna Bälte. Redaktionsledningarna för de större medierna har ett uttalat behov av en arena där medier från båda sidor av nationsgränsen kan mötas, utbyta erfarenheter, kompetensutvecklas och bygga nätverk. Projektet resulterade i en ansökan till ett huvudprojekt, som kommer att starta vid årsskiftet 2011/2012. Projektägare svensk och norsk: Handelskammaren MittSverige och Nord- Tröndelag fylkeskommune Resultat och analys av utvecklingen för prioriterat område B. Attraktiv livsmiljö I prioriterat område B. Attraktiv livsmiljö har beslut om bifall getts till 14 projekt. Antalet avslag uppgår till 3 stycken. Inom detta prioriterade område ska projekt genomföras inom ett eller flera av följande insatser: 1. insatser för stads- och landsbygdsutveckling 2. insatser för folkhälsa 3. insatser för kultur och kreativitet 17 (41)

20 4. insatser för hushållning med naturresurser De beviljade projekten är relativt jämnt fördelade över dessa insatser, undantaget är området insatser för folkhälsa där bara en ansökan kommit in och beviljats. Målsättningar enligt det operativa programmet För prioriterade område B finns två resultatindikatorer. Indikator Mål Etablerade institutionella samarbeten 30 Nya och vidareutvecklade metoder för stads- och landsbygdsutveckling 50 Förväntat resultat i fattade beslut, samt uppnått resultat i avslutade projekt redovisas i nedanstående tabell. Antalet projekt inom insatsområdet som avslutats t o m 2010 är 25 st., varav 19 är små- eller initieringsprojekt. De förväntade resultat som projektägarna har uppgett överstiger redan nu målsättningarna i programmet. Speciellt indikatorn Etablerade institutionella samarbeten överstiger med sex gånger de mål som programmet har. Detta ger en indikation på att det prioriterade området Attraktiv livsmiljö, har goda förutsättningar att nå och överstiga uppsatta mål. Av nedanstående tabell framgår beviljade projekts förväntade resultat, förväntat resultat i avslutade projekt samt utfall i avslutade projekt i antal och i %. I kapitlet beskrivs ett urval av de projekt som avslutats och dess resultat i övrigt. Resultatindikator Etablerade institutionella samarbeten Nya och vidareutvecklade metoder för stads- och landsbygdsutveckling Förväntat resultat enligt projektbeslut Förväntat i avslutade projekt Utfall, avslutade projekt Utfall i % av förväntat i avsl projekt 90 % % 18 (41)