Hållbara servicelösningar Nordvästra Skåne: Lokal kapacitet för bibehållen och utvecklad service

Transkript

1 Hållbara servicelösningar Nordvästra Skåne: Lokal kapacitet för bibehållen och utvecklad service Slutrapport Ärende-ID Anna Haraldson Jensen, Projektledare Folkuniversitetet Ett projekt ägt av Folkuniversitetet och finansierat av Anna Haraldson Jensen Folkuniversitetet 1 av 12

2 Säbygatan Landskrona Org.nr: Syfte och mål Projektet syftar att mobilisera och höja kapaciteten i ett par utvalda byar och organisationer, på gräsrotsnivå, så att de tillsammans kan bygga kunskap och erfarenheter för att kunna ta över och driva service lokalt, med breda lokala lösningar. Syftet är att ge byarna verktyg för att långsiktigt kunna vända negativa trender till positiv utveckling. Projektet syftar också att ta fram en modell för hur man kan bygga kapacitet lokalt. Målet med projektet är att i NV Skåne har gett stöd, utbildning och coaching i 6-8 byar/bygder. Att 6-8 bygdeorganisationer efter projekttiden har kompetens att både bilda och driva bolag och kunna ta över service lokalt (via upphandling eller kommersiellt). Att under projekttiden, utifrån erfarenheterna, ha utvecklat en utvecklingsmodell och -metod för att initiera eller utveckla lokala stödstrukturer för bevarande av service. Kunskap om modellen och det arbetssätt som prövas ska spridas till övriga Skåne och resten av Sverige, och kommer också att finnas tillgänglig via en digital plattform. Organisation Projektet ägs av Folkuniversitetet Syd som också administrerar interna system i projektet, attestering av fakturor, lönehantering etc. Projektet har haft en anställd på 70 procent sedan januari Därutöver har det funnits en styrgrupp bestående av: Anna-Karin Sjöström, Folkuniversitetet; Leif Wennerberg, näringslivsansvarig Svalöv kommun; Nils Phillips, Centrum för Publikt Entreprenörskap; Susann Eriksson, näringslivsansvarig Åstorp Kommun; Tobias Dalhammar, Länsstyrelsen Skåne och Ulf Kyrling, Region Skåne Näringslivavdelning. Förutom de gemensamma möten som vi har haft så har projektledaren haft kontinuerlig kontakt med ovan nämnda grupp, tillsammans eller var och en beroende av situation och behov av stöd. Gruppen har utgjort ett stort stöd för projektledaren. En mindre projektgrupp bestående av projektledaren och Nils Phillips, Centrum 2 av 12

3 för Publikt Entreprenörskap har också varit ett stort stöd och fundamentalt som bollplank etc, då projektledaren i övrigt arbetat helt självständigt. Dessa bägge stödfunktionerna har varit viktiga stöd för projektledaren. Projektledaren har haft kontor i Landskrona, på Folkuniversitetet, och varit på plats 1-2 dagar i veckan, vissa veckor mer och vid flera utbildningstillfällen har lokalerna använts. Övrig tid har projektledare befunnit sig runt om i bygderna. Bygderna har lokalt en kärngrupp med engagerade i projektet, en referensgrupp för mobilisering, genomförande och utvärdering. Som lokala plattformar för utveckling. Arbetssätt och aktiviteter Projektet har haft tre faser: Mobilisering: Vilka bygder och organisationer skall vara med? Detta har skett genom nära samarbete och marknadsföring inom befintliga nätverk och sammanslutningar (Leader, Hela Sverige Skall Leva, Nätverket Social Ekonomi Skåne, Helsingborg Business Region/Familjen Helsingborg, Centrum för Publikt Entreprenörskap, företagsallianser/-föreningar, Hembygdsföreningar etc). Vi har genomfört två större uppstartsmöten med god uppslutning i januari 2012 där intresserade föreningar och engagerade har kunnat höra mer om projektet och en eventuell fortsättning av deras engagemang där. Projektledaren har uppsökt och träffat alla bygder och engagerade som har önskat en presentation av projektet i deras förening/bygd och både initierat och stöttat vid större samlingar för att utröna lokala behov och förankra projektet lokalt, om man lokalt önskat det. Första våren blev som en test för att kolla vad bygderna lockades av, hur långt man var villig att åka etc. Våren 2012 planerades i samråd med styrgruppen för att hitta bra gemensamma större aktiviteter för att komma i gång lokalt, inspirerande träffar. De bygder som tidigt intresserade sig för projektet var i olika skeden av utvecklingsfaser, vissa som Röstånga och Torekov var i slutfaserna av större Leaderfinansierade projekt och hade identifierat just vad projektet erbjöd som centralt för att kunna ta nästa steg. Andra bygder hade arbetat mer splittrat, även om man identifierat större utmaningar lokalt. Skillnaderna mellan bygderna har varit viktig för att få en bra dynamik vid träffarna och i nätverket i stort. Mobiliseringsinsatserna och genomförandefasen gick parallellt under våren, och utbildningarna var viktig för en breddad lokal förankring liksom för att få en inblick i vad man kunde använda projektet till. Alla bygder möttes från sitt utgångsläge och insatserna har sedan starten sett olika ut, beroende hur behovet sett ut. Behoven lokalt har varit utgångspunkten för alla insatser. Programmet 3 av 12

4 för våren 2012 byggde på fem större gemensamma träffar däremellan träffade jag bygderna lokalt för att utröna behov och kartlägga kommande insatser. Genomförande: Alla aktiviteter och insatser har förlagts i anslutning till bygderna dels för att deltagande organisationer skall känna ägarskap/värdskap, och för att på plats kunna presentera sin verksamhet för övriga deltagare/organisationer, men också visa på de praktiska förutsättningarna man har för utveckling (det kan vara enklare att ordna en aktivitet i en urban miljö med tanke på logistik, men om arbetet gäller förutsättningar för bygdeutveckling så är det de som ska visas. Också logistik.) Vissa utbildningar och träffar har arrangerats på flera håll främst för att få en så stor spridning lokalt som möjligt (kommunikation, finansiering etc). Nordvästra Skåne är relativt stort och risken är att projektet bara når en kärntupp de redan frälsta om avstånden blir för långa. En lokal dynamik är viktig, fler ska känna att det händer spännande saker i bygden. Projektet väcker således nyfikenhet och öppnar upp också för de som inte annars skulle kommit. Träffarna har gett ringar på vattnet och möjliggjort att andra som inte brukar delta gör det. På Ven så har vi under projektets gång lyckats med att engagera brett och ha just en bred grupp personer (några som alltid deltar, och ett stort antal som kommer ibland och som håller koll på vad som händer). Att skapa en samsyn gällande utmaningar och möjligheter i både Föräldraföreningen, Kulturföreningen, Byalag och bland andra aktörer, och vid träffarna också tillsammans, har varit fundamentalt. På Ven är den främsta framgången just att man verkar gemensamt och arbetar gemensamt med frågor som skola, inflyttning, utveckling. Frågor som rör framtiden för alla Venbor, men som man tidigare inte samverkat kring. Utformningen av träffarna och insatserna har under hela projektets gång varit behovsstyrda, men det är viktigt att betona att de grundar sig i lokala behov men tar en strategisk riktning framåt, för att bygga kapacitet och rusta bygderna med vad som behövs. Behoven har vi utrönt gemensamt liksom insatserna, men projektledarens roll har varit att omvärldsbevaka, inspirera, trycka på, komma med strategiska invändningar, bidra med ett gott nätverk etc. Kapacitet är inte en fråga om kunskap, utan också om mod, vilja, ambition, nätverk etc. Utvärdering och metodutveckling: Inga faser har varit strikt åtskilda, då man lokalt arbetat på i de processer som initierats och där projektledaren stöttat under hela projekttiden. Undre våren 2013 så initierades metod/modellutvecklingsfasen och Nils Phillips har stöttat i det arbetet. Metoden kommer att synliggöras på servicelandet.se som är den digitala plattform som tagits fram i projektet. 4 av 12

5 Projektet har haft 30 öppna aktiviteter och ca 65 träffar totalt (inklusive projektledarens besök i bygderna). Lokalekonomisk analys har varit ett första steg att titta på förutsättningarna för utveckling lokalt, och en samlande process. Statistik är kul att titta på tillsammans och framtagandet av analysen skapar frågor som man följer upp lokalt, samtal med lokala företagare, föreningar etc. Öppna utbildningsträffar om organisering, finansiering, kommunikation och lokalt ledarskap för utveckling, har bidragit till att se på sin egen bygd med andra ögon. Hur har andra gjort? Vilka förutsättningar har vi? Vilket stöd finns att tillgå? etc Utbildningstillfällena har också inneburit konkret kunskapshöjning och en formell ingång till lokalt engagemang (styrelseutbildning till exempel). Initialt så var även Upphandling ett tema för utbildning, men inga av bygderna var i den fasen att det skulle varit relevant eller intressant, så istället hade vi fler träffar och vidare träffar om det som var relevant lokalt. Vid utbildningsträffarna så har det serverats mat och/eller fika (oftast kvällstid direkt efter arbete) och mat är en lysande isbrytare för nätverkande deltagarna emellan. Nätverkstillfällena har integrerats i all aktivitet som projektet ordnat. Under projekttiden har deltagarna besökt varandra (de flesta har besökt ett par andra bygder), vid utbildningsträffar eller studiebesök, både i mindre organiserad (två personer i bil) och mer omfattande form (flera bilar, buss, gemensam resa till Skottland). Det har varit viktigt att lyfta in deltagarna i varandras processer, att man tar hjälp av varandra, vilket besöken bidragit till. Bifogat finns en dokumentation från studiebesöket i Skottland där 9 deltagare utöver Nils Phillips och Anna Haraldson Jensen, deltog. En sådan resa stärker också nätverket och relationerna mellan bygder och deltagarna. Verksamheten har koordinerats, administreras och utvärderats löpande av projektledaren. Resultat och effekter Konkreta resultat i kärnbygderna Eket: Ett lokalt initiativ till träff om organisering och finansiering för utveckling 4 mars 2013, en direkt spin-off på en gemensam träff den 25 5 av 12

6 april 2012 Engagemang, drömmar och samverkan Trångsviken kommer till Skåne. Man har tagit ett initiativ för ett lokalt lånebolag, med syftet att stötta yngre företagare i bygden vid lån för sin verksamhet. Eket tillkom sist av kärnbygderna och har fått underlag för en lokalekonomisk analys, stöd vid heldag 4 mars 2013, coachning och deltagande i nätverksträffar (främst under våren 2013). Rammsjö: Rammsjö lanthandel öppnar 1 augusti I september 2012 stängdes den tidigare affären och en grupp bildades för att hitta en lösning för att åter öppna. Man har samlat ihop 1,5 miljoner i eget kapital med stöd av 19 familjer och beviljats ett banklån om loka mycket pengar för köp av fastigheten och renovering. Utöver bildandet av fastighetsbolaget (som kommunicerats som ett lokalt sparande) har man bildat ett kooperativ med ytterligare ca 80 familjer och privatpersoner som investerat i själva verksamheten. Ett fastighetsbolag äger fastigheten och ett kooperativ som driver butiken och verksamheten. Man vann SEK (Familjen Helsingborg och Leader Skåne Nordväst Norra sponsrade med 5000 SEK vardera) vid Pitcha din bygdeidé (arrangerat av Hållbara Serviceslösningar NV Skåne) med jury och ett omnämnande var den mest spännande kooperativa idén jag hört på riktigt länge. Projektledaren för serviceprojektet kontaktades och har sedan dess stött processen på olika sätt: lokalekonomisk analys som marknadsundersökning för verksamhet, stöd i direkt process och vid möten, nätverkskontakter, tryck av diverse affischer och flyer s vid kampanj, film om processen kopplat till serviceprojektet vid kampanj (påsk 2013), studiebesök till lanthandlare i Skåne (Huaröd, Önneköp och Svensköp) etc. hur man organiserat sig och sättet man har arbetat på har öppnat upp för en intressant utveckling i bygden där Rammsjö lanthandel kommer utgöra en motor. En film om Rammsjö och denna arbetet med utvecklingen av en affär har producerats inom ramen för projektet. Röstånga: I november 2012 köpte Röstånga Utvecklings AB (svb) det fd stationshuset för restaurangverksamhet som efter renovering invigdes i april Lokala arbetstillfällen har ökat då man har sju anställda under sommaren och tre anställda året runt. Under processen samlade man ihop ett eget kapital om SEK och bolaget har 400 delägare. Majoritetsägare är den ideella föreningen Röstånga Tillsammans 51 %, och övriga 400 minoritetsägare. Den gemensamt ägda fastigheten är en social hub i bygden. Under projekttiden har man också arbetat vidare med idéen om lokal omsorg, ett initiativ från pensionärer i bygden om brukarstyrd omsorg. Utvecklingen av omsorg fortsätter efter projekttiden och är ett delresultat av projektet. I Röstånga har flera träffar arrangerats, flera deltagare vid olika 6 av 12

7 utbildningstillfällen, lokalekonomisk analys, etc. En film om Röstånga har producerats inom ramen för projektet. Strövelstorp: I Strövelstorp har man under projekttiden haft flera träffar och byggt kapacitet brett för att hitta utveckla olika idéer och arbeta kring olika behov. Man har bland annat utvecklat en idé om byns hus en social mötesplats (som trots inflyttning och ca 3000 invånare, tydligt fattas i bygden). En social mötesplats och utveckling av affären prioriteras högst av de boende som engagerat sig vid träffarna och i projektet i sin helhet. Efter projektslut kommer dessa idéer fortsätta utvecklas och förhoppningsvis konkretiseras. Den sociala aspekten av bygden och platsen har varit viktig och skapa en känsla om att det är möjligt. Att man gemensamt både kan och vill ta ansvar för bygden. En film om Strövelstorp har producerats inom ramen för projektet. Torekov: I Torekov har man bildat ett bygdebolag, en finansiell plattform för investeringar lokalt. Under projekttiden fick man tidigt tillgång till nätverk och flera träffar arrangerades i bygden (11 och 25 april, rådgivning hos Flyinge Utveckling) för att komma igång med arbetet. Likaså har man deltagit vid lokalekonomidag i Sätra Brunn 2012 (en person), lokalekonomidag i Röstånga 2013 och andra träffar arrangerade av projektet. En film har gjorts om arbetet i Torekov. Efter projekttiden så kommer man ta fram sitt första prospekt, som troligen kommer röra service och omsorg, eventuellt BVC och/eller distriktssköterska. En film om Torekov har producerats inom ramen för projektet. Ven: På Ven var skolan akut hotad när man engagerades i projektet februari 2012, men hittade ganska snabbt en lösning (efter stor tumult och mycket diskussion) och tog sedan initiativ till en kampanj för inflyttning där ett par föräldrar har varit initiativtagare och som nu är i full gång. Kampanjen har finansierats genom Kreativ idéer hos Leader Skåne Nordväst Södra. Att fokusera på inflyttning för att säkra service på ön blev också bärande för samverkan mellan flera av föreningarna på ön_ föräldraföreningen, byalaget och kulturföreningen. Förutom lokala företagare, privatpersoner och andra organisationer. Kontanthantering beviljades efter att man under analyserandet av underlaget gällande en lokal ekonomisk analys beviljad och framtagen i projektet, visat på statistik som avgörande för kontanthantering på Ven. Man har också sammanställt denna analys, Ökonomi, som finns att läsa på servicelandet.se. Analysen har man använt som underlag i olika frågor gällande öns framtid 7 av 12

8 och som bakgrundsmaterial. Man har tagit initiativ för en lokal servicepunkt med utgångspunkt för kontanthantering och en rad andra viktiga funktioner, efter inspiration av andra nationella systerprojekt till serviceprojektet. Utvecklingen av servicepunkt kommer att fortsätta efter projektets slut. En film har producerats om Ven inom ramen för projektet. Generella resultat och effekter Många initiativ har tagits och genomförts under projektet och många initiativ har arbetats igenom med stöd av serviceprojektet och som kommer att slutföras efter att projektet är avslutat. Bygderna själva har stärkts genom en utökat nätverk och kunskap men också genom ett större mod och höga ambitioner, genom inspiration från det uppbyggda nätverket och från studiebesök. Man kan ta stöd av varandra och vad som sker på andra platser på ett annat sätt när man känner till faktorerna bakom utvecklingen. Alla filmer som producerats inom ramen för projektet finns tillgängliga på servicelandet.se. Filmerna om bygderna ska visa drivkrafterna in i projektet och vad som har hänt under projektets gång, och vad man står efter projektets slut. Ett delsyfte är att visa på den process och arbetet bakom faktiska resultat, både inom bygderna för att underlätta och stötta kommuniktationen mellan aktörer internt, och externt. Filmen om Rammsjö blev viktig för arbetet med att få ihop finansieringen och skapa ett brett engagemang för affären i byn. Generellt så är filmerna effektiva i kommunikationen för att synliggöra det tysta arbetet och lokal kapacitet. En stor del deltagare har kommit på olika träffar, utspridda över projekttiden, från bygder som inte har varit kärnbygder. Vilket innebär att projektet har haft en viss spridning också bortom projektledarens befintliga nätverk, och bland grupper och personer som under projektets gång har haft koll på vad som har hänt och vad vi har gjort. Alla har varit välkomna till alla träffar och projektledaren har haft som ambition att knyta vidare kontakter och erfarenhet med syftet att kanalisera vidare engagemanget och stötta på så sätt. Det finns mängder av exempel lokalt att kontakta, eller inspireras av, organisationer som kan hjälpa till etc. I det arbetet har servicelandet.se varit bra. En källa för inspiration, kunskap och ett reellt nätverk. Diskussion Tillit framgångsfaktor Projektets upplägg har tvingats, genom sin struktur och spridd finansiering, hela tiden utgått från bygdernas behov. Vilken kapacitet 8 av 12

9 finns och vad behövs för att kunna arbeta aktivt lokalt för behållen och utvecklad service? För att nå den lokala nivån och arbeta aktivt tillsammans med idédrivna krafter så måste projektet och personerna som arbetar i och kring det, bygga tillit. Tålamod, tid, engagemang, kunskap är grundläggande delar för att vinna förtroendet och överbrygga nyfikenhet/intresse för projektet till faktisk handling. En öppen och inkluderande hållning är nödvändig från projektledningens sida och att det ska utgå från befintlig kraft. Människor på en plats i en bygd, låta deras idéer och behov styra insatserna just där. Stötta, inspirera, hjälpa, rådgöra etc. Projektet som möjlighet. Att låta projektet ta lokal form. Det har varit avgörande för resultaten och engagemanget också efter projektets slut. Projektledaren har faciliterat, omvärldsbevakat, drivit på, men processen har ägts lokalt. Tillit är ett nyckelord för denna typ av projekt. Projektägaren behöver tillit för att man ska kunna arbeta inom och med projektet på ett bra sätt. Att projektägaren har en positiv laddning och kan samla engagemang är avgörande för att kunna redovisa goda resultat inom projekttiden. För projektledaren är tillit ett nyckelord, att han eller hon har ett öppet sätt och inkluderar, visar på resultat, stärker lokala och regionala nätverk. Att tydligt visa vad fokus är i projektet, att se möjligheter (inte glömma svårigheter, men att strategiskt samtala om framtidsfrågor). Behov och insatser. Det har varit en klar fördel att projektet har ägts av en organisation som uppfattas positivt och att projektledaren också är engagerad lokalt och regionalt/nationellt i frågor som relaterar. Det genererar ett intresse och tillit, om man förvaltar det väl. En mer negativt laddad organiation eller en projektägare där man lokalt har en fast bild av vad som förväntas, har svårare att åstadkomma resultat. Tilitsprocessen är svårare, är mer omfattande och tar betydligt längre tid. Det hade varit svårare om jag representerat och varit anställd av en organisation till exempel någon kommun i detta arbete då boende i bygderna redan haft fasta bilder av ett sådant projekt från tidigare. Att i ett regionalt projekt som detta representera en överbryggande organisation underlättar också då intressenterna är många både inom offentlig, privat och idéburen sektor. För en bra jämvikt så var det en bra lösning Vad som också är viktigt är tidaspekten. Att låta processen mogna lokalt så att det är där som relationerna grundas. Inte hos projektledaren. Det är tidskrävande och det behöver få ta tid, folk ska samlas, underrättas, känna efter, läsa på, inspireras, fatta mod etc. Det är inget som kan tvingas fram utan måste få växa och utvecklas hos var och en av deltagarna, och tillsammans i bygden. Även att hela tiden ha i åtanke om vad som händer efter projekttiden, om man gör si eller så, och eventuella konsekvenser. 9 av 12

10 Att skapa goda relationer, inkludera intressenter, kommunicera på ett förtroende och tillitsbyggande sätt. Och där den process man initierat genererar mer tillit också efter projektets slut, därför är organisering/finansiering/kommunikation så viktiga aspekter av utveckling. Engagemang är svårt i sig och flera bygder/representanter från olika bygder har kontaktat mig med syfte att kunna göra mer just där, men så har något hänt i bygden och engagemanget har sloknat. Engagemang är skört och behöver tas om hand. Ofta så är det samma bygder och personer som förekommer i flera projekt och initiativ parallellt, och tiden är begränsad. Viktigt är att försöka se till flertalet, så att man inom projektet inte stärker detta ytterligare utan snarare breddar engagemanget: Hur kan vi se till att fler deltar/ andra engagerar sig? Vilka är intressenterna just här? Vilka kontakter har man, hur kan fler inkluderas? Vem bör ta den kontakten? Hur kan vi gå vidare? Att vårda det engagemang som finns och se den lokala logiken. 10 av 12

11 Slutsatser Slutsatserna som dragits är att det tar tid och ska ta tid att bygga kapacitet lokalt. Det är en fråga om förtroende, tillit, ägarskap, frågor som är angelägna. Lokalt hänger alla utmaningar samman: infrastruktur, kommunikationer, service, boende etc. Engagemanget som uppstått vid mobiliseringsmöten och vid de träffar som projektet arrangerat, eller vid möten där projektledaren har deltagit, måste värnas och tas om hand. Det är den lokala logiken. Också engagemang för frågor som inte direkt hör hemma i just detta projektet. Det är kommunikativt viktigt att tydliggöra vad som är möjligt inom ramen för projektet och vad som inte är det, men att samtidigt visa på en förståelse för hur situationen och utmaningarna är just här. Det bygger tillit och engagemang långsiktigt för projektet och initiativen som tas lokalt och skapar en bärkraft för dessa också efter projektets slut. Fler partnerskap och samverkansprojekt är nödvändiga då vi behöver komma till ett läge där fler lokalt engagerar sig i samhällsutvecklingen. För samverkan med kommunen och de intressenter som behöver delta i processen. Frågorna är för stora och för viktiga för enskilda aktörer att lösa ensamma. En öppen och ödmjuk hållning är nödvändigt: Ingen vet med säkerhet hur det kommer se ut framöver vad gäller service, inom 5-10 år. Utmaningarna tvingar oss på ett bra sätt att hitta nya samverkansformer. Idéburet-offentligt partnerskap så kallade IOP s kan vara en viktig del i det arbetet. Där lokala aktörer kommer vara viktiga för en långsiktighet och för att skapa bärkraft i för de lösningar som man gemensamt kommer fram till och testar. En annan slutsats är att det är att det finns behov att tänka bredare, vad gäller potentiellt engagemang, än de som initialt är intresserade. Att se helheten och söka engagemang, involvera och inkludera intressenter (direkta och indirekta) som inte medverkar (är intresserade etc. En öppen inkluderande process är nödvändig för att minska risk för konflikter, stärka mindre grupper/ibland enskilda personer enbart, och en ibland stelbent lokal maktstruktur. Att bygga kapacitet lokalt är nödvändigt och en viktig del av lösningen för att mota utmaningar vad gäller service, och även centralt för god samverkan med offentlig och privat sektor. Indikatorer och statistik - Antalet genomförda utbildningsträffar: 30 - Antalet träffar totalt: av 12

12 - 149 kvinnor har deltagit vid träffarna och 141 män. - Ett arbetsställe har behållts (Rammsjö lanthandel) - 4 nya företag har bildats (Rammsjö lanthandel både kooperativ och fastighetsbolag, bygdebolag i Torekov, restaurang i Röstånga) - Under projekttiden har mer än 2 milj SEK samlats in i kapital för att utveckla bygderna lokalt. Röstånga Anna Haraldson Jensen Projektledare 12 av 12