Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ""

Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8 Diarienummer: VOHJS HH-HOH Verksamhetsplan med budget Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel Hjälpmedelscentralen Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet

9 Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsplan med budget (17)

10 Inledning Verksamhetens uppdrag Verksamhetens uppdrag Den gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel tryggar en god, effektiv och lättillgänglig hjälpmedelsförsörjning för invånarna i länet. Genom den gemensamma nämnden tillgodoses behovet av insyn i verksamheten från samtliga huvudmän. Den gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel svarar för försörjning av hjälpmedel till länets invånare beträffande: Rörelsetekniska hjälpmedel Kognitiva hjälpmedel Kommunikationshjälpmedel Medicinska behandlingshjälpmedel Inkontinenshjälpmedel Synhjälpmedel Hörselhjälpmedel i skola och hem Hjälpmedelscentralen ansvarar för: Att följa utvecklingen inom hjälpmedelsområdet Att kvalitetssäkra hjälpmedelsförsörjningen Upphandling och inköp av hjälpmedel Återtagning och rekonditionering Förrådshållning och distribution Konsultation, service och underhåll Anpassning av hjälpmedel efter individuella behov Stöd till förskrivare vid förskrivning av hjälpmedel Information och utbildningar inom hjälpmedelsområdet Samråd med brukarorganisationer Verksamheten är intäktsfinansierad gentemot hälso- och sjukvårdshuvudmännen och har en prissättning enligt självkostnadsprincipen, där varje hjälpmedel skall bära sina kostnader och varje huvudman skall betala efter sin konsumtion. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsplan med budget (17)

11 Förändringar under planperioden Den tekniska och medicintekniska utvecklingen öppnar ständigt nya möjligheter för personer med funktionsnedsättning att leva ett allt självständigare liv. Såsom länets specialistfunktion avseende hjälpmedelsförsörjning har verksamheten ett särskilt ansvar för att bistå hälso- och sjukvårdshuvudmännen i beslut om in- och ut-fasning av samhällsbetalda hjälpmedel. Införande av ny teknik kan medföra ökade hjälpmedelskostnader men måste ställas i relation till den totala samhällsnyttan. Högre hjälpmedelskostnader för en huvudman kan minska vårdkostnaden hos samma eller annan huvudman och därmed vara samhällsekonomiskt fördelaktigt. Den översyn av verksamhetens lagerhantering som påbörjades under 2012 fortgår under första halvåret Efter genomförd översyn av den interna lagerhanteringen pågår nu översyn av lager och försörjning till verksamhetens externa kundlager. I syfte att nå en så ändamålsenlig och kostnadseffektiv hjälpmedelsförsörjning som möjligt skall såväl kundlagrens ägandeskap, som behov av sortiment och lagernivåer, samt servicegrad prövas. Hjälpmedelscentralens nya prismodell tas i drift Genom att prissätta hjälpmedel utifrån självkostnadsprincipen, där varje hjälpmedelsgrupp prissätts utifrån de resurser den kräver, skapas förutsättningar för verksamheten att styra mot ett noll-resultat. I den webbaserade nationella sjukvårdsrådgivningen "1177 Vårdguiden" kommer ett tema kring hjälpmedel att införas 1 juli Landstinget Sörmland bör verka för att temat breddas till att omfatta hela funktionshinderområdet i vilket hjälpmedel ingår och är en del. Varje medarbetare ska känna arbetsglädje och stolthet över att tillhöra Habilitering och Hjälpmedelsförvaltningen. Ett projekt med detta tema har pågått sedan 2012 och beräknas Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsplan med budget (17)

12 avslutas Efter projekttidens slut behöver de vinster som uppnåtts avseende arbetsglädje och stolthet tillvaratas och utvecklas. Intern kontroll Syftet med internkontroll är att säkerställa att det finns rutiner samt att kontrollera om rutinerna följs för respektive kontrollområde. Det ingår också att granska om rutinerna är relevanta. Det innebär att kontrollen inte syftar till att bedöma om målen uppnås, utan om systemet med rutiner fungerar för att mäta och nå målet. Internkontrollen utgör en del i Hjälpmedelscentralens kvalitetsarbete med ständiga förbättringar där åtaganden och indikatorer i det balanserade styrkortet också ingår. Metod De övergripande perspektiven i landstingets budget ligger som bas och kontrollområdena har sorterats efter perspektiven. För miljöperspektivet sker kontrollarbetet i miljöledningssystemet med interna revisioner som ersätter internkontrollen. Förvaltningens chefer har deltagit i framtagande och formulering av kontrollområden. För att prioritera mellan tänkbara kontrollområden har en bedömning gjorts av vilka områden som är mest angelägna att ta med i planen. Bland annat har en riskanalys gjorts där sannolikhet respektive konsekvens av att rutiner inte följs har bedömts. För genomförandet av kontrollen kommer enhetscheferna att engageras i kontrollarbetet genom att de granskar varandras verksamheter, utanför sina ordinarie verksamhetsgränser. Detta är ett etablerat arbetssätt inom förvaltningen sedan flera år. Resultatet av internkontrollen kommer att redovisas för nämnden vid 2014 års rapporteringstillfällen. Internkontrollplan 2014 Medborgarperspektiv 1. Vilken tillgänglighet per telefon säger vi oss ha, inklusive klämdagar och ledigheter? Lever vi upp till våra utfästelser? 2. Är verksamhetens riktlinjer för hur dokumentation ska ske avseende brukare, samt signering av dessa kända? Följs dessa? Personalperspektivet 1. Vilken metodik används för att inventera och planera medarbetares och verksamhetens kompetensbehov? Hur används resultatet för ledning och styrning? 2. Följs justeringar av stämplingar, högt respektive lågt flextidssaldo, av närmaste chef? Vilka åtgärder vidtas vid avvikelser? Process- förnyelseperspektivet 1. Är den metodik som finns för att dokumentera, prioritera, kommunicera pågående utvecklingsarbete ändamålsenlig? Ekonomiperspektiv 1. Hur säkerställs att vi tar ut avgifter från brukare i enlighet med LF-beslut? Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsplan med budget (17)

13 Perspektiv Medborgare (patient, kund) Strategiskt mål: Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Åtagande: Våra tjänster utgår från brukarens behov och en professionell bedömning. Indikator Andel brukare som är nöjda med den service som givits. Målvärde Långsiktigt målvärde 95 % 95 % Hjälpmedelscentralens vision är att personer med funktionsnedsättningar är aktiva, gör sina egna val och är delaktiga i samhället. Genom en fördjupad och specialiserad kunskap om hjälpmedel och en hög servicenivå gentemot befolkningen bidrar verksamheten till att personer med funktionsnedsättning kan leva ett liv med hög grad av delaktighet och självständighet. Huvudmännen har genom den gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel ställt sig bakom en gemensam värdegrund för hjälpmedelsfrågor i Sörmland. Vägledande principer för denna är att förskrivning av hjälpmedel grundar sig på brukarens faktiska behov utan hänsyn till ålder, livsstil, sociala eller ekonomiska förhållanden. Vidare skall: Brukarens integritet, självbestämmande, delaktighet och inflytande respekteras. Personer med störst behov ges företräde till hjälpmedelsinsatser och prioriteringar skall göras på individnivå. Behovet bedömmas utifrån hälsotillståndets svårighetsgrad, konsekvenser för den enskilde om hjälpmedlet inte förskrivs, förväntad effekt samt kostnadseffektivitet. Hjälpmedelscentralens roll är att genom information och rådgivning bidra till att dessa vägledande principer följs. Åtagande: I vår verksamhet bemöts brukaren med respekt. Indikator Målvärde Långsiktigt målvärde Andel brukare som är nöjda med HMC:s bemötande. 97 % 97 % Kontakten med brukare skall präglas av lyhördhet och respekt för den enskildes integritet. Information som ges skall vara såväl lättillgänglig som förståelig och relevant. Åtagande: Våra betalande kunder är nöjda med våra insatser/tjänster utifrån de överenskommelser vi träffat. Hjälpmedelscentralens uppgift är att säkerställa en god, effektiv och lättillgänglig hjälpmedelsförsörjning för invånarna i länet. Hjälpmedelsförskrivning är en integrerad del av vården där den enskildes behov är utgångspunkt för de hjälpmedelsförskrivningar som görs. Verksamheten tillhandahåller hjälpmedel till sörmlänningarna genom länets förskrivare i kommun och landsting. Hjälpmedelscentralen deltar vid utprovning när så efterfrågas. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsplan med budget (17)

14 Hjälpmedelscentralen är en intäktsfinansierad verksamhet med ett uttalat behov av att möta betalande kunders önskemål och behov. Det ekonomiska åtagandet för sjukvårdshuvudmännen är stort varför det är angeläget att möta kunders och förskrivares behov av att verksamheten bedrivs rationellt och kostnadseffektivt. Under 2014 kommer förskrivares nöjdhet med service, tillgänglighet och bemötande att mätas via enkäter. Utfallet kommer sedan att användas i verksamhetens förbättringsarbete. Indikator Andel förskrivare som är nöjda med de insatser/ tjänster som givits. Målvärde Långsiktigt målvärde 90 % 95 % Strategiskt mål: Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Åtagande: Våra insatser/tjänster ökar förutsättningarna för livskvalitet och ett aktivt liv. Definitionen av vad som är livskvalitet varierar mellan individer och har ofta en stark koppling till individens förväntningar på hur vardagen skall gestalta sig. En viktig förutsättning för upplevelsen av god livskvalitet är att brukaren kan och fått vara delaktig vid val av hjälpmedel. Ytterligare en förutsättning är att förskrivna hjälpmedel fortlöpande är funktionsdugliga. En välfungerande serviceorganisation med tydliga servicenivåer bidrar till trygghet i vardagen för användarna. Verksamheten har såsom specialresurs inom hjälpmedelsområdet ett särskilt ansvar för kunskapsspridning inom området, såväl till brukare som förskrivare och personal i angränsande verksamheter. Välinformerade brukare bidrar till att brukare kan vara mer delaktiga i valet av hjälpmedel. Under 2014 byggs "1177 Vårdguiden" ut med funktionen "Hitta och jämför hjälpmedel". Genom denna kan brukare söka information om vilka hjälpmedel som tillhandahålls i Sörmland men också information om övriga på marknaden tillgängliga hjälpmedel och konsumentprodukter. Genom att öka förskrivares och personal i angränsande verksamheters kunskap om hjälpmedel och deras användningsområden ökar förutsättningarna för livskvalitet och ett aktivt liv för målgruppen. Hjälpmedelscentralens utbildningsinsatser avser huvudsakligen förskrivarutbildning, information om nya hjälpmedel efter genomförda upphandlingar, samt studiebesök. Indikator Andel nöjda kursdeltagare vid kunskapshöjande aktiviteter riktade till medarbetare inom andra verksamheter. Målvärde Långsiktigt målvärde 95 % 95 % Åtagande: Brukare i länet ska erbjudas likvärdiga tjänster. Genom det för länet behovsbaserade gemensamma regelverket för hjälpmedel skapas förutsättningar för att brukares behov bedöms likvärdigt oavsett var i länet brukaren bor och vilken förskrivare brukaren kommer i kontakt med. Motsvarande regelverk för hörseltekniska hjälpmedel i hem och skola saknas varför regelverket behöver kompletteras Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsplan med budget (17)

15 inom detta område. Den analys av förskrivningsmönster som initierats under 2013, i syfte att identifiera oönskade skillnader i länet med avseende på kön, ålder eller socioekonomiska faktorer avses utvecklas under planperioden. Strategiskt mål: Landstingets verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet landsting för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet. Åtagande: Vi är medvetna om människors olikheter och förutsättningar. Därför arbetar vi aktivt för att ingen människa ska diskrimineras. Alla människors lika värde betonas i Landstinget Sörmlands vision och värdegrund. Mångfald skall respekteras och diskriminering aktivt motverkas. Genom att säkerställa att verksamheten besitter god kompetens om; diskrimineringslagstiftningen, grunderna för diskriminering samt olika gruppers livsvillkor och behov kan diskriminering motverkas. En särskild satsning kommer att genomföras under 2014 för kompetenshöjande insatser inom barnrättsperspektivet. Kvinnor och barn med funktionsnedsättning är en särskilt utsatt och sårbar grupp för våld i nära relationer. Verksamheten har därför ett tydligt ansvar för att upptäcka, samverka och hänvisa till rätt instans vid misstanke om våld. Verktyg behövs för att kunna genomföra konsekvensanalyser i samband med att beslut fattas utifrån ett antal perspektiv; barn, funktionsnedsättning, kön, könsöverskridande identitet eller etnicitet. Förvaltningen behöver delta aktivt i nämnda arbete. Personal Strategiskt mål: Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare. Indikator Andel av personalen som är nöjd med sin sysselsättningsgrad Målvärde Långsiktigt målvärde 100 % 100 % Index för Hållbart medarbetarengagemang (HME) 90 % 90 % år 2019 Åtagande: Förvaltningen ska arbeta utifrån en sammanhållen personalpolitik där de personalpolitiska grunderna ska vara väl kända. Förvaltningens arbete med "Arbetsglädje och Stolthet" fortsätter under hela De identifierade utvecklingsområdena är ledarskap, medarbetarskap, kommunikation, uppdrag och mål samt hälsofrämjande arbetsplats. Vad gäller ledarskapet har alla chefer utifrån analys tagit fram individuella utvecklingsplaner. Under våren 2014 kommer en del i utvecklingsplanen för cheferna vara inriktad på kommunikation i syfte att utveckla och stärka samarbetet mellan chef och medarbetare. Ett värdegrundsarbete som berör alla medarbetare har startat upp under hösten 2013 och kommer att fortsätta under hela Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsplan med budget (17)

16 Värdegrundsarbetet berör alla de identifierade utvecklingsområdena; ledarskap, medarbetarskap, kommunikation, uppdrag och mål samt hälsofrämjande arbetsplats. Under våren 2014 kommer alla arbetsplatser även jobba med resultatet från 2013 års medarbetarenkät. Personalomsättningen är relativt låg och rekryteringsförutsättningarna är goda. Ledarskapet ska skapa förutsättningar för yrkesstolthet och medarbetares delaktighet för att sedan resultera i hög kvalitet för brukarna. Indikator Andelen medarbetare som skulle rekommendera andra att söka till arbetsplatsen Målvärde Långsiktigt målvärde 85 % Andelen utannonserade tjänster som avser heltid 100 % 100 % Strategiskt mål: Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Åtagande: Förvaltningen arbetar med ständiga förbättringar av arbetsmiljön ur alla dess aspekter enligt författningen om systematiskt arbetsmiljöarbete med särskilt fokus på det hälsofrämjande perspektivet. Hälsofrämjande arbetsplats är ett utvecklingsområde inom ramen för "Arbetsglädje och Stolthet". Under 2014 kommer arbetet fortsätta med att identifiera de friskvårdsinsatser som erbjuds inom landstinget och vad Hjälpmedelscentralen behöver göra för att lyfta fram och förstärka inom området. Friskvårdsinspiratörer på arbetsplatserna ska utses i syfte att tillsammans med chefer och fackliga ombud främja arbetsmiljön på arbetsplatsen ur alla dess aspekter. En god arbetsmiljö kräver ett gemensamt ansvarstagande från såväl chef som medarbetare. De definierade värdeorden som har tagits fram i förvaltningens värdegrundsarbete behöver på ett genuint sätt genomsyra verksamheten. Delaktighet - Vi, såväl medarbetare som chef, använder varandras kunskaper, erfarenheter och olikheter för ökad brukar/elevnytta. Respekt - Vi är alla olika, lika mycket värda och har ett respektfullt förhållningssätt till brukare/elever och till varandra. Ansvar - Vi, såväl medarbetare som chef, tar ansvar utifrån givna förutsättningar, för att aktivt bidra till produktion, kvalitet och utveckling av verksamheten. Vi behöver gemensamt DRA åt samma håll. Medarbetarenkäten är ett sätt att arbeta systematiskt med arbetsmiljö och för förvaltningen ett viktigt mått på hur arbetet med "Arbetsglädje och Stolthet" fortskrider. Hjälpmedelscentralen har en låg sjukfrånvaro och det är angeläget att fortsätta behålla den på låg nivå. Landstingets friskvårdsbidrag är ett sätt att uppmuntra medarbetare till hälsofrämjande val och förebygga sjukfrånvaro. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsplan med budget (17)

17 Indikator Andelen medarbetare som nyttjat friskvårdsbidraget 50 % Målvärde Långsiktigt målvärde Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. Max 3 % 4,0 % år 2019 Andel anställda som haft högst fem sjukdagar under de senaste 12 månaderna. Sparad arbetstid genom att video- och telefonkonferenser används. Minst 90 % 250 h Strategiskt mål: Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten. Åtagande: Förvaltningen ska förankra landstingets vision, de strategiska målen och den gemensamma värdegrunden för personalfrågor till sina medarbetare. Som en del i förvaltningens värdegrundsarbete som berör alla medarbetare kommer diskussioner föras utifrån de strategiska målen och den gemensamma värdegrunden för personalfrågor. Indikator Index för målkvalitet index 70 Målvärde Långsiktigt målvärde Åtagande: Förvaltningen karaktäriseras av engagemang, arbetsglädje och stolthet. Professionalism, delaktighet samt utvecklingsvilja kännetecknar förvaltningen där ett tydligt och engagerat ledarskap utgör en viktig förutsättning. Arbetet med att definiera och tydliggöra uppdrag och mål fortsätter. Förvaltningens värdegrundsarbete som pågår, inom ramen för "Arbetsglädje och Stolthet", kommer att innehålla övningar kring uppdrag och mål under våren Målsättningen är att alla medarbetare på alla nivåer ska se sin del i helheten. Indikator Andelen medarbetare som upplever att de deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten. Målvärde Långsiktigt målvärde Minst 80 % 90 % år 2019 Process och förnyelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord. Åtagande: Förvaltningen arbetar aktivt med ständig förbättring som syftar till att ha kundorienterade, standardiserade och enkla processer Hjälpmedelscentralen arbetar med ständiga förbättringar för att vara en kostnadseffektiv verksamhet med nöjda brukare, förskrivare och betalare. Ett sätt att åstadkomma det är att ha effektiva, värdeskapande processer. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsplan med budget (17)

18 Under 2012 påbörjades en omfattande översyn av Hjälpmedelscentralens lagerhantering. Arbetet indelades i två etapper varav etapp 1 omfattade samtliga Hjälpmedelscentralens egna lager. Etappen 1 avslutades sommaren Etapp 2 omfattar översyn av samtliga ca 70 st kundlager belägna över hela länet. Sammantaget syftar översynen till att skapa förutsättningar för en effektiv och kvalitetssäker lager- och distributionskedja som är optimalt ändamålsenlig ur ett brukar- och beställarperspektiv och där bland annat saldodifferenser minimerats. Väntetiderna för utprovning av hjälpmedel som utförs av Hjälpmedelscentralens medarbetare följs avseende samtliga aktuella hjälpmedel och verksamhetens mål är att dessa brukare ska erbjudas utprovning inom två månader. Indikator Inventeringsdifferenser i egna lager i förhållande till lagervärdet. Andel brukare som erbjuds utprovning inom två månader. Målvärde Långsiktigt målvärde Mindre än 5 % 100 % 100 % 2015 mindre än 5 % Åtagande: Vår information och våra lokaler är tillgängliga och anpassade för våra målgrupper. Hjälpmedelscentralens lokaler i Eskilstuna är byggda för ändamålet och det är bra fysisk tillgänglighet för brukare. För filialerna i Katrineholm och Nyköping planeras nya lokaler vilket kommer att förbättra tillgängligheten vad gäller parkeringsplatser samt in- och urlastning av hjälpmedel. Åtagande: Vi arbetar systematiskt med kvalitet och utveckling utifrån evidens och beprövad erfarenhet I takt med Landstingets införande av ett ledningssystem för kvalitet "Vårt arbetssätt" har Hjälpmedelscentralens processer kartlagts och kommer att beskrivas i ledningssystemet. Till processerna kommer att knytas rutiner och instruktioner för att säkra ett enhetligt arbetssätt och en god kvalitet. Rutiner ska uppdateras regelbundet, dokumentation ska vara strukturerad och ändamålsenlig. Åtagande: Vi styr och leder verksamheten för att möta framtidens krav och utmaningar. Hjälpmedelscentralen ska anpassa sitt utbud och arbetssätt utifrån identifierade behov och krav från omgivningen. Det kräver att verksamheten är flexibel och klarar omställningar utifrån nya förutsättningar. En kontinuerlig omvärldsbevakning och prognoser med tillförlitlig statistik, bland annat gällande befolkningsutvecklingen, är av betydelse. Strategiskt mål: Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar. Åtagande: Vi initierar och deltar aktivt i samverkan för utveckling på olika nivåer. Genom samverkan med hjälpmedelsverksamheterna i regionen kring bland annat upphandlingar är målet är att det ska åtgå mindre resurser i upphandlingsarbetet inom respektive landsting. Hjälpmedelscentralen driver aktivt sortimentsarbete tillsammans med förskrivare inom Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsplan med budget (17)

19 landstinget och kommunerna. Åtagande: Vi arbetar aktivt för att marknadsföra och tydliggöra verksamhetens uppdrag. Brukaren och dess nätverk behöver ha en god uppfattning om verksamheten och vilka insatser man kan förvänta sig. Information till förskrivare och kostnadsansvariga ska vara tillfredsställande och tydlig. Detta kräver en översyn av informationen i broschyrer, på hemsidan och i den kommande "1177 Vårdguiden". Ett första steg är att medarbetarna har god kännedom om verksamhetens uppdrag och har möjlighet att förmedla detta. Miljö Strategiskt mål: Landstinget bedriver ett hållbart och effektivt miljöarbete. Åtagande: Förvaltningen bedriver ett effektivt miljöarbete genom att följa aktuellt miljöledningssystem Landstingets miljöprogram är styrande i Hjälpmedelscentralens miljöarbete. De områden som har störst vikt under den kommande perioden är minskad klimatpåverkan, utsläpp genom transporter samt minskad användning av kemikalier. Förvaltningens ledningsgrupp kommer att genomgå utbildning i lagkunskap. Förbättringsåtgärder kommer att ske utifrån noteringar vid extern miljörevision. Samtliga åtgärder kommer att ske i samverkan med miljösamordnaren. Hjälpmedelscentralen har en egen inköpsfunktion. Alla inköp av hjälpmedel hanteras där och även merparten av övriga inköp. Endast undantagsvis görs inköp hos leverantör utan avtal. Indikator Köptrohet mot upprättade ramavtal Målvärde Långsiktigt målvärde Följsamheten mot ramavtal ska vara minst 95 procent år 2018 Strategiskt mål: Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan Åtagande: Förvaltningen arbetar kontinuerligt och systematiskt med klimatpåverkande miljöaspekter Under planperioden kommer Hjälpmedelscentralen att arbeta med nedanstående aktiviteter: Alternativa mötesplatser i form av telefon- och videokonferenser används så långt det är möjligt. Leasingbilar och korttidshyrda bilar tankas med mest miljövänliga bränsle. Användning av kollektivtrafik och samåkning uppmuntras. I möjligaste mån används miljövänliga bilar Miljökrav ställs vid transportupphandlingar. Utbildning i ECO-driving kommer att ske. Skriften "Stoppa onödan" aktualiseras inom verksamheten. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsplan med budget (17)

20 Indikator Sparade mil vid genomförda telefon- och videokonferenser. Utsläpp av växthusgaser med fossilt ursprung från transporter Målvärde Långsiktigt målvärde mil Ska minska med 30 % från utgångsår 2013 till år 2018 (690 ton CO2, beräknat på bränsle 2012) Strategiskt mål: Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan Åtagande: Förvaltningen arbetar kontinuerligt och systematiskt med att förebygga och minska miljöpåverkan vid användning av kemikalier och läkemedel Hjälpmedelscentralen har kartlagt samtliga kemikalier som används i verksamheten. Alla produkter köps via Landstingets varuförsörjning eller miljöcertifierat företag vilket garanterar icke miljöfarliga alternativ i den mån de finns att tillgå. För att ytterligare säkra inköp av miljövänliga kemikalier kommer instruktion för detta att skapas under Indikator Volym kemikalier, kemikalielista Antal kemikalier som används, kemikalielista Målvärde Långsiktigt målvärde Ska totalt minska med 25 % från utgångsår 2013 till år 2018 Ska totalt minska med 25 % från utgångsår 2013 till år 2018 Ekonomi Strategiskt mål: Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar. Åtagande: Nämnden har en stabil ekonomi med en ändamålsenlig användning av resurser. Ekonomiska förutsättningar Hjälpmedelscentralen i Sörmland är intäktsfinansierad med köpare företrädesvis inom kommuner och landsting. En ansträngd ekonomi för kommuner och landsting gör att kostnadsutvecklingen måste hållas på en mycket låg nivå. För att stödja de skattefinansierade köparna i kommuner och landsting är det av största vikt att hjälpmedelskostnaderna utvecklas sparsamt. Genom en effektiv och konkurrenskraftig hjälpmedelsförsörjning och ett regelverk anpassat till rådande förutsättningar kan detta understödjas. En sparsam kostnadsutveckling uppnås också genom att kontinuerligt se över logistik och lagerhållning, omsättningshastighet i lager, sortimentsstyrning, samt servicegrad. Inom ramen för Hjälpmedelscentralens redovisning ingår från och med budget 2014 även Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsplan med budget (17)

21 kommunernas andel av kostnader för inkontinenshjälpmedel. Av den totala omsättningen, inklusive inkontinenshjälpmedel, utgör Landstingets andel 53 % och kommunernas 46 %. Övriga vårdgivare och privatpersoner utgör 1 % av omsättningen. Det är framförallt inom landstingets andel som en volymökning skett de senaste åren och då avseende hjälpmedel för sinnesstimulering, samt s k transmissionssystem inom hörselhjälpmedelsområdet. Inför 2014 och inom ramen för 2014 års budget har införandet av ny prismodell beaktats. Syftet är att med den nya prismodellen öka precisionen i prissättningen av hjälpmedel och därtill hörande tjänster och underlätta den ekonomiska styrningen efter självkostnadsprincipen så att det så långt möjligt är, styra verksamheten mot ett 0-resultat. Soliditet Den ekonomiska modellen för den gemensamma nämnden har sin grund i en prissättning för varor och tjänster baserat på självkostnadsprincipen. Köparna, kommuner och landsting, betalar för utförd prestation enligt fastställd prismodell. Det långsiktiga ekonomiska målet för Hjälpmedelscentralen är uttryckt i form av ett soliditetsmått som sedan tidigare fastställts till 30 %. Resultatmarginal I syfte att hitta former för ekonomisk styrning av Hjälpmedelscentralens verksamhet har, förutom soliditetsmåttet, ett mått på verksamhetens resultatmarginal införts på försök under Avsikten med måttet är att styra verksamhetens effektivitet och rationalitet genom att säkerställa att marginalen mellan pris på respektive hjälpmedel till köpare och hjälpmedlets varu- och hanteringskostnad harmonierar med verksamhetens driftkostnader. Avsikten är att utvärdera måttet som sådant och dess målvärde i samband årsredovisningen I avvaktan på den utvärderingen bör måttet och målvärdet 40 % bibehållas även Balansräkning Från och med 2012 upprättas inte balansräkning på nämndnivå. Ett antal balansposter som är direkt hänförbara till Hjälpmedelsverksamheten särredovisas dock. Dessa är företrädesvis investeringsvärdet i hjälpmedel och anläggning, lagervärde hjälpmedel, samt verksamhetens egna kapital. Vid ingången av 2013 var dessa värden följande: Investeringar i hjälpmedel = kkr Lagervärde hjälpmedel = kkr Eget kapital = kkr Under 2014 förväntas investeringsvärdet ligga på samma nivå och lagervärdet förväntas sjunka marginellt. Det egna kapitalet förändras upp eller ned beroende på 2013 års resultat. Årsresultatet för 2013 förväntas vara kraftigt plus vilket skulle innebära att soliditeten skulle komma att överstiga målvärdet 30 %. Investeringar Det investeringsutrymme som landstingsfullmäktige tilldelat Gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel för 2014 är följande: Utrustningsinvesteringar = kkr Kommunala hjälpmedel = kkr Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsplan med budget (17)

22 Landstingshjälpmedel = kkr Investeringsutrymmet bedöms tillräckligt. Indikator Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr Målvärde Långsiktigt målvärde 0 eller positivt Soliditeten ska ligga på angiven målnivå. 30 % Resultatmarginal 40 % 0 eller positivt Resultaträkning Tkr Verksamhetens intäkter Försäljning/uthyrni ng hjälpmedel Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Hjälpmedelskostna der Lokalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Summa verksamhetens kostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsplan med budget (17)

23 Resultaträkning I budget 2014 har verksamheten planerats utifrån ett planerat underskott på 1,0 mkr. Underskottet är hänförbart till sektorn rollatorer och utgör en puckelkostnad för Hjälpmedelscentralen som uppstår som en konsekvens av förändrad debiteringsform avseende rollatorer i enlighet med den omställningsmodell nämnden beslutade om i syfte att att mildra övergången till ny prismodell. Debiteringsformen avseende rollatorer ändras från att vara "försäljning med retur" till att utgöra hyreshjälpmedel. I syfte att skapa en konsekvent och enhetlig redovisning av Hjälpmedelscentralens verksamhet har kommunernas andel av hjälpmedelsförsörjning av inkontinensartiklar medräknats från och med 2014 års budget, vilket höjer såväl intäktssidan som kostnadssidan i resultaträkningen med 14,6 mkr. Kommunernas andel av dessa kostnader har tidigare ej ingått i Hjälpmedelscentralens omslutning vilket ur analyssynpunkt skapat en obalans i jämförelse över tid per huvudmannaområde. Budget 2014 bygger på den nya prismodellen som beslutats om. Inom ramen för beslut om ny prismodell, beslutades också om förändrad debiteringsform avseende rollatorer. Konsekvensen av dessa förändringar är att såväl hyresintäkter som intäkter för försäljning med retur förväntas sjunka kraftigt jämfört med budget 2013 och förväntat utfall Intäktsminskningen balanseras mot lägre kostnader framförallt avseende avskrivningskostnader, men också mot det relativt stora överskott som förväntas redovisas i årsbokslutet Budget 2014 är baserad på den förväntade volymen Sammantaget förväntas omsättningen exklusive inkontinenshjälpmedel sjunka med 3 % jämfört med budget 2013 och med drygt 6 % jämfört med förväntat utfall Verksamhetens kostnader förväntas följa allmän pris- och löneutveckling och bibehållas i nuvarande omfattning. Budgeten för personalkostnader är beräknad utifrån full bemanning och utan reducering för korttidssjukfrånvaro. Personalkostnaderna förväntas öka med 8 % jämfört med budget 2013 och med drygt 5 % jämfört med förväntat utfall Ökningen är hänförbar till de senaste årens lönerörelser, ökade kostnader för sociala avgifter inför 2014, samt viss personalökning inom enheten som sköter lagerhantering och rekonditionering. Varukostnaderna förväntas öka något jämfört med budget 2013 men förväntas minska kraftigt, drygt 19 % jämfört förväntat utfall Minskningen är hänförbar till förändrade redovisningsprinciper företrädesvis avseende kassationer, samt till effekter av den nya prismodellen. Övriga kostnader inklusive lokalkostnader förväntas endast öka enligt allmän prisutveckling. Transportkostnaderna förväntas dock öka som en konsekvens av ny redovisningsrutin avseende inkontinenshjälpmedel. Totala avskrivningskostnaden förväntas minska kraftigt, 16 %, jämfört med budget 2013 och med knappt 6 % jämfört med förväntat utfall Minskningen är hänförbar till en omfattande genomgång och anpassning av den planenliga avskrivningstiden avseende samtliga hyreshjälpmedel. De finansiella kostnader förväntas ligga på samma nivå som Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsplan med budget (17)

24 Rapportplan Landstinget Sörmland är värdkommun för den gemensamma nämnden och nämnden ingår i Landstingets organisation. Av det följer att nämndens rapportering följer Landstingets rapportplan. Landstingsstyrelsen ska, totalt för landstinget, redovisa det ekonomiska och verksamhetsmässiga utfallet per mars, augusti och december. Den gemensamma nämnden bistår med uppgifter avseende Hjälpmedelscentralen i enlighet med landstingsstyrelsens instruktioner. Nämnden ska kommentera utfallet i delårsrapporten i förhållande till de strategiska målen, ekonomiskt resultat och relevant lagstiftning. Nämnden kommer att ange vilka åtgärder som man avser att vidta i de fall man inte anser sig kunna nå uppsatta mål. Om prognosen för nämnden visar på negativ budgetavvikelse, ska nämnden ange vilka åtgärder man har vidtagit samt vilka åtgärder man avser att vidta. Övriga månader, med undantag av januari och juni, kommer en ekonomisk resultatrapport lämnas. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsplan med budget (17)

25

26

27 Habilitering & Hjälpmedel TJÄNSTEUTLÅTANDE H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Jan-Erik Johansson VOHJS Ekonomisk modell för Hjälpmedelsverksamheten Den ekonomiska modellen för den gemensamma nämnden har sin grund i en prissättning för varor och tjänster baserat på självkostnadsprincipen. Hjälpmedelscentralens verksamhetsplan inklusive budget fastställs årligen av den gemensamma nämnden VOHJS. Köparna, kommuner och landsting, betalar för utförd prestation enligt de ansvarsgränser som reglerats i ÄDEL-överenskommelsen. Huvudmännen faktureras utifrån fastställd prismodell som är uppbyggd efter principen varje hjälpmedel skall bära sina kostnader och varje kund skall betala sin egen konsumtion av hjälpmedelsresurser. Historiskt sätt har verksamhetens komplexitet och omfattning i kombination med fluktuationer i köparnas konsumtion av hjälpmedel medfört variationer i resultaten mellan åren samtidigt som prissättningsverktyget endast varit tillämpligt i efterhand. Sammantaget har dessa faktorer medverkat till en ojämn resultatutveckling sett över hela den tidsperiod som verksamheten bedrivits gemensamt mellan länets kommuner och Landstinget. Konsekvensen av detta har inneburit att ett betydande ackumulerat eget kapital på 28 mkr byggts upp och som för närvarande motsvarar en soliditet på 30 %. Med nya prismodellen har den gemensamma nämnden tillgång till ett prisverktyg som skapar möjligheter att under pågående verksamhetsår styra verksamheten mot ett 0-resultat. Över- eller underskott kommer alltid trots prisverktyget att uppstå men sannolikt då i en annan storleksordning än vad som varit fallet tidigare. För huvudmännen är det av vikt att verksamhetsplanering kan ske utifrån en stabil ekonomisk grund. Av det följer att det finns behov att uttrycka ett långsiktigt ekonomiskt mål att förhålla sig till. Dåvarande gemensamma nämnden har i det sammanhanget beslutat att uttrycka och följa det långsiktiga ekonomiska målet för verksamheten med hjälp av soliditetsmåttet, dvs det egna kapitalets andel av tillgångarnas totala värde. Soliditetsmåttet har dock begränsningar i detta avseende eftersom jämförelse med andra verksamheter ej låter sig göras. Måttet ger dock en Namn: Titel: Telefon (Direkt): Mobil: Jan-Erik Johansson Ekonomichef E-post: Besöksadress: Postadress: janerik.johansson@dll.se V Trädgårdsgatan 41 Fax: Telefon (Växel): E-post (Landstinget): ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\vohjs\2013\vohjs Nämnden\(7) 13 dec\ 32 Principiellt beslut om nämndens Sidan 1(2) resultathantering\tjänsteutlåtande resultathantering.docx Utskriftsdatum: :37

28 tydlig signal om verksamhetens finansieringsförmåga i en eventuell situation där verksamheten förändras kraftigt eller kan komma att upphöra. Verksamhetens tillgångar består i huvudsak av hjälpmedel som nyanskaffats alternativt återlämnats och rekonditionerats och som avskrivs planenligt. Tillgångar i övrigt består i huvudsak av lagerförda hjälpmedel, samt kundfordringar. Med anledning verksamhetens art och tillgångarnas beskaffenhet och med en betydande andel begagnade rekonditionerade hjälpmedel ansåg dåvarande gemensamma nämnden att soliditeten långsiktigt bör hållas på plus/minus 30 % vilket innebär att det finns en egenfinansierad reserv på 30 % av tillgångarnas värde. I det fall soliditeten ej uppnår 30 % bör prisverktyget användas så att budgeterat resultat sett över en flerårsperiod bidrar till att soliditetsmålet uppfylls. Förslag till resultatregleringsmodell I det läge där verksamhetens soliditet uppnått 30 % bör den ekonomiska modellen kompletteras med en resultatregleringsmodell. En sådan modell bör vara uppbyggd efter principen återbetalning i efterhand till respektive berörd förvaltning och då på aggregerad nivå utifrån föregående års konsumtion av Hjälpmedel och dess service. Fördelningsnyckel bör vara procentuell andel av föregående års totala fakturering till respektive huvudman. Förslag till eventuell resultatreglering bör ske i samband med att den gemensamma nämnden fastställer respektive årsredovisning och verksamhetsberättelse. Habilitering & Hjälpmedel Eva Andrén Förvaltningschef Jan-Erik Johansson Ekonomichef ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\vohjs\2013\vohjs Nämnden\(7) 13 dec\ 32 Principiellt beslut om nämndens SID 2(2) resultathantering\tjänsteutlåtande resultathantering.docx Utskriftsdatum: :37

29

30

31 Tjänsteutlåtande H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Ing-Britt Johansson, utvecklingssamordnare VOHJS HH-HOH Förskrivare av text- och bildtelefoner samt totalkonversation Förslag till beslut: Förvaltningen föreslår den gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel besluta enligt framskrivet förslag 1. Förändring av förskrivare av text- och bildtelefoner samt totalkonversation till att omfatta yrkesgrupperna: Logoped i Landstinget Sörmland Pedagog på Pedagogiska hörselvården, Habiliteringsverksamheten Bakgrund och ärendebeskrivning Hjälpmedelsinstitutets skrift Förskrivningsprocessen anger att förskrivare är den hälso-och sjukvårdspersonal som i samverkan med patient och eventuell anhörig/närstående mot bakgrund av genomförd behovsbedömning väljer lämplig produkt. Förskrivare utses av verksamhetschefen som också ansvarar för att förskrivaren har den kompetens som behövs för att utföra uppgiften. Av lokala regelverk kan det framgå vilka yrkesgrupper som har möjlighet att förskriva hjälpmedel och att verksamhetschefen kan besluta om personlig förskrivningsrätt utöver dessa yrkesgrupper. Förskrivaren har ansvar för att hela förskrivningsprocessen genomförs avseende behovsbedömning, utprovning/anpassning, val av produkt, information, instruktion/träning samt att följa upp och utvärdera funktion och nytta. Den som förskriver ett hjälpmedel ansvarar för att patienten kan använda och hantera det. Förskrivaren ska dokumentera i patientjournal hur instruktion och träning genomförts. I Sörmland är det Landstinget som har betalningsansvaret för text-, bildtelefoner och totalkonversation. Enligt det nuvarande lokala regelverket är, förutom logoped i Landstinget Sörmland, enhetschef på Pedagogiska hörselvården (Pedhv) inom Habiliteringsverksamheten förskrivare av textoch bildtelefoner samt totalkonversation. Att enhetschefen är angiven förskrivare härstammar från den tiden då det efter varje förskrivning söktes statliga ekonomiska medel från Socialstyrelsen. I dagsläget fördelar Socialstyrelsen statsbidrag i efterhand till text- och bildtelefoni grundat på Landstinget Sörmland Habilitering & Hjälpmedel Sjukreseenheten Nyköping Fax Tfn E-post ing-britt.johansson@dll.se ORG NR Y:\Habilitering och Hjälpmedel\Enheter\Kansliet\Nämnder\VOHJS nämnden\2013\ärenden\(7) dec\förskrivare av text- och bildtelefoner tjut SID 1(2) VOHJS docx Utskriftsdatum: :31

32 respektive landstings genomsnittliga förbrukning och antalet bosatta i landstinget. Förskrivningsrätten av text- och bildtelefoni samt totalkonversation bör mot bakgrund av ovanstående anpassas till aktuella förhållanden. Ärendets beredning Ärendet har beretts av ledningskansliet Habilitering och hjälpmedel i samarbete med enhetschefen på Pedagogiska hörselvården. Ärendet har också beretts i Beredningsgruppen för hjälpmedel och i Länsstyrgruppen. Båda dessa grupper ställer sig bakom förslaget till beslut. Förvaltningens ståndpunkt Med ovanstående ärendebeskrivning som grund föreslår förvaltningen att förskrivningsrätten för text- och bildtelefoni samt totalkonversation i Landstinget Sörmland ändras till att omfatta yrkesgrupperna: 1. Logoped i Landstinget Sörmland 2. Pedagog på Pedagogiska hörselvården, Habiliteringsverksamheten Konsekvenser Förskrivningen av text- och bildtelefoni samt totalkonversation anpassas till aktuella förhållanden och innebär ett förenklat och effektivare arbetssätt. ORG NR Y:\Habilitering och Hjälpmedel\Enheter\Kansliet\Nämnder\VOHJS nämnden\2013\ärenden\(7) dec\förskrivare av text- och bildtelefoner tjut SID 2(2) VOHJS docx Utskriftsdatum: :31

33

34

35 H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Ing-Britt Johansson, utvecklingssamordnare HH-HOH VOHJS Förskrivare av synhjälpmedel Förslag till beslut: Förvaltningen föreslår den gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel besluta 1. Utöka yrkesgrupperna för förskrivning av synhjälpmedel till att totalt omfatta: Arbetsterapeut vid Syncentralen Sjukgymnast vid Syncentralen Synpedagog vid Syncentralen Optiker vid Syncentralen 2. Förskrivningsrätten avser olika synhjälpmedel enligt specificerad lista i förslaget på reviderat regelverk. Bakgrund och ärendebeskrivning Hjälpmedelsinstitutets skrift Förskrivningsprocessen anger att förskrivare är den hälso-och sjukvårdspersonal som i samverkan med patient och eventuell anhörig/närstående mot bakgrund av genomförd behovsbedömning väljer lämplig produkt. Förskrivare utses av verksamhetschefen som också ansvarar för att förskrivaren har den kompetens som behövs för att utföra uppgiften. Av lokala regelverk kan det framgå vilka yrkesgrupper som har möjlighet att förskriva hjälpmedel och att verksamhetschefen kan besluta om personlig förskrivningsrätt utöver dessa yrkesgrupper. Förskrivaren har ansvar för att hela förskrivningsprocessen genomförs avseende behovsbedömning, utprovning/anpassning, val av produkt, information, instruktion/träning samt att följa upp och utvärdera funktion och nytta. Den som förskriver ett hjälpmedel ansvarar för att patienten kan använda och hantera det. Förskrivaren ska dokumentera i patientjournal hur instruktion och träning genomförts. I Sörmland är det Landstinget som har betalningsansvaret för synhjälpmedel. Syncentralen inom Habiliteringsverksamheten har senaste tiden utökats med yrkeskategorierna arbetsterapeut och sjukgymnast för att ha en bredare och mer heltäckande kompetens. I nuvarande regelverk gällande förskrivning av hjälpmedel finns inte dessa yrkeskategorier angivna som förskrivare av synhjälpmedel. För att arbetsterapeut och Landstinget Sörmland Habilitering & Hjälpmedel Sjukreseenheten Nyköping Fax Tfn E-post ing-britt.johansson@dll.se ORG NR Y:\Habilitering och Hjälpmedel\Enheter\Kansliet\Nämnder\VOHJS nämnden\2013\ärenden\(7) dec\förskrivare synhjälpmedel.docx SID 1(2) Utskriftsdatum: :31

36 sjukgymnast på Syncentralen ska ha formell förskrivningsrätt av synhjälpmedel bör regelverket ändras i detta avseende. Förskrivningsrätten gäller olika synhjälpmedel enligt specificerad lista i förslaget till reviderat regelverk. Ärendets beredning Ärendet har beretts av ledningskansliet Habilitering och hjälpmedel i samarbete med enhetschefen på Syncentralen. Ärendet har också beretts i Beredningsgruppen för hjälpmedel och i Länsstyrgruppen. Båda dessa grupper ställer sig bakom förslaget till beslut. Förvaltningens ståndpunkt Med ovanstående ärendebeskrivning som grund föreslår förvaltningen att förskrivningsrätten för synhjälpmedel i Landstinget Sörmland ändras till att totalt omfatta yrkesgrupperna: 1. Arbetsterapeut vid Syncentralen 2. Sjukgymnast vid Syncentralen 3. Synpedagog vid Syncentralen 4. Optiker vid Syncentralen Konsekvenser Arbetsterapeut och Sjukgymnast på Syncentralen är hälso- och sjukvårdspersonal som i samverkan med patient och eventuell anhörig/närstående provar ut och väljer lämpligt synhjälpmedel. Om dessa yrkeskategorier också har förskrivningsrätten av aktuella hjälpmedel leder det till ett effektivare arbetssätt. ORG NR Y:\Habilitering och Hjälpmedel\Enheter\Kansliet\Nämnder\VOHJS nämnden\2013\ärenden\(7) dec\förskrivare synhjälpmedel.docx SID 2(2) Utskriftsdatum: :31

37 Förslag till förändring regelverk synhjälpmedel I nuvarande regelverk för synhjälpmedel finns två yrkesgrupper, synpedagoger och optiker, angivna som förskrivare. Kostnaderna för samtliga synhjälpmedel styrs till/betalas av Syncentralen. Då Syncentralen har utökats med arbetsterapeut och sjukgymnast bör regelverket ändras så att de får formell förskrivningsrätt på synhjälpmedel. Förslaget innebär att arbetsterapeut och sjukgymnast på Syncentralen får förskriva synhjälpmedel enligt listan nedan. Kostnaderna debiteras som tidigare Syncentralen. ISOkod Produkt Ny förskrivare Kroppstermometer Arbetsterapeut Stödkäppar, kryckor Arbetsterapeut, sjukgymnast Tandemcykel Sjukgymnast Vita käppar, markerings- och teknikkäppar, Arbetsterapeut, sjukgymnast Akustiska ledfyrar Arbetsterapeut, sjukgymnast Matlagningshjälpmedel Arbetsterapeut Handsömnadshjälpmedel Arbetsterapeut Läsbord(lässtöd) Arbetsterapeut Läs- och arbetsbelysningar Arbetsterapeut AA Förstoringsglas, luppar, luppglasögon Arbetsterapeut AB Kikare, teleskop, kikarglasögon Arbetsterapeut Förstorande videosystem (CCTV) Arbetsterapeut Manuella hjälpmedel för att teckna och Arbetsterapeut skriva AD Manuella och elektriska Arbetsterapeut AE punktskriftsmaskiner Bärbara elektroniska anteckningsapparater Arbetsterapeut för punktskriftsanvändare Manuella räknehjälpmedel Arbetsterapeut Utrustning för att spela in och återge ljud Arbetsterapeut Programvara till mobiltelefon(talsyntes) Arbetsterapeut Indikatorer med ljudsignal (t.ex. färgindikator) Arbetsterapeut

38 ISOkod Produkt Ny förskrivare AA Ur och klockor Arbetsterapeut AB AC Stationära och bärbara datorer, hand- och Arbetsterapeut fickdatorer Inmatningsenheter till datorer (t.ex. Arbetsterapeut tangentbord, dekaler, programvaror) Punktdisplay, bildskärm Arbetsterapeut Skrivare Arbetsterapeut Alternativa enheter för presentation från Arbetsterapeut datorer Speciella programvaror för presentation Arbetsterapeut Manuskripthållare Arbetsterapeut Underarmstöd som underlättar manuella Arbetsterapeut aktiviteter Antihalkunderlägg Arbetsterapeut Hjälpmedel för mätning av längd Arbetsterapeut Hjälpmedel för mätning av vinklar Arbetsterapeut Hjälpmedel för mätning av temperatur Arbetsterapeut I tjänsten Landstinget Sörmland Hjälpmedelscentralen Jenny Vokbus, hjälpmedelskonsulent

39

40

41

Förskrivare av synhjälpmedel

Förskrivare av synhjälpmedel H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Ing-Britt Johansson, utvecklingssamordnare 2013-11-14 HH-HOH13-167 VOHJS13-047 Förskrivare av synhjälpmedel Förslag till beslut: Förvaltningen föreslår den

Läs mer

Nämnd/förvaltning: Hälso- sjukvården - Primärvården. Perspektiv/Mål Åtagande Styrtal Måltal Mätmetod

Nämnd/förvaltning: Hälso- sjukvården - Primärvården. Perspektiv/Mål Åtagande Styrtal Måltal Mätmetod Perspektiv/Mål Åtagande Styrtal Måltal Mätmetod Medborgare (patient, kund) Mål 1. Medborgare får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta Primärvården ska bedriva patientfokuserad

Läs mer

Förändringar i styrtal - Karsudden.

Förändringar i styrtal - Karsudden. Förändringar i styrtal - Karsudden. som togs bort inför budget 2012 Att bedriva evidensbaserad behandling riktad mot riskbeteende. Att bedriva evidensbaserad vård riktad mot riskbeteende under öppenvårdsförhållanden.

Läs mer

Ks 583/2011. Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015. för Örebro kommun

Ks 583/2011. Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015. för Örebro kommun Ks 583/2011 Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015 för Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Om Jämställdhets- och icke-diskrimineringsplan 2012-2015 för Örebro kommun...3

Läs mer

Mångfaldsplan 2015-2017 för Habilitering & Hjälpmedel med handlingsplan.

Mångfaldsplan 2015-2017 för Habilitering & Hjälpmedel med handlingsplan. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Charlotte Lindholm 2014-11-24 Mångfaldsplan 2015-2017 för Habilitering & Hjälpmedel med handlingsplan. Inledning Syftet med en övergripande mångfaldsplan

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Ledning (Landstingets ledningsstab) +46155247636 2013-02-20 LS-LED13-120-1 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsens

Läs mer

3 Budget för DU-nämnd 2016

3 Budget för DU-nämnd 2016 KALLELSE D A T U M 215-11-2 3 Budget för DU-nämnd 216 Diarienummer: Dokument: Handläggare DU-KAN15-9 DU-KAN15-9-1 Kajsa Johansson Ärendegång Mötesdatum Ärendenr 1 DU-nämnden 215-11-27 1 Handlingar ej färdigställda.

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2)

Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2) Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Larsson Emil Ring Oktober 2012 Innehållsförteckning

Läs mer

Verksamhetsplan med budget 2014-2016

Verksamhetsplan med budget 2014-2016 Diarienummer: VOHJS13-049 HH-HOH13-177 Verksamhetsplan med budget 2014-2016 Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel Hjälpmedelscentralen Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald

Läs mer

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas.

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas. 2015-11-05 1 Vision 2030 ska utgöra en övergripande och gemensam framtidsbild för Nybro kommun och de kommunala bolagen. Utifrån Nybros vision ska respektive verksamhet organisera sig och verka för att

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Jämställdhetsplan 2014

Tjänsteskrivelse. Jämställdhetsplan 2014 Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (4) Datum 2013-12-16 Vår referens Anna Emelie Caroline Friholm HR-konsult Tjänsteskrivelse Emelie.Friholm@malmo.se Jämställdhetsplan 2014 FRI-2013-3236 Sammanfattning

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STOCKHOLM VATTEN 2015-2017

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STOCKHOLM VATTEN 2015-2017 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STOCKHOLM VATTEN 2015-2017 Innehållsförteckning LIKABEHANDLINGSARBETET PÅ STOCKHOLM VATTEN... 2 POLICY... 2 STOCKHOLM VATTENS DEFINITION AV LIKABEHANDLING... 2 PLANENS SYFTE OCH

Läs mer

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2010-09-20 KN-KUS10-004 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut 1. Nämnden för

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Konsult- och servicekontoret 2007

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Konsult- och servicekontoret 2007 1(5) Jämställdhets- och mångfaldsplan för 2007 Styrelsen för Konsult- och service har som utgångspunkt att alla individer oavsett kön, etnisk bakgrund, religiös tillhörighet, funktionsförmåga eller sexuell

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-13 Stella Georgas, Verksamhetschef enligt HSL Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning Sida 1 (9) 1 Politisk inledning 2a stycket Prioriterade grupper Landstingsfullmäktige har slagit fast att barn och ungdom, liksom de äldre ska prioriteras. I varje kommun ska det finnas tillgång till landstingspersonal

Läs mer

kort- version Region Skånes budget och verksamhetsplan 2016 med plan för 2017 2018

kort- version Region Skånes budget och verksamhetsplan 2016 med plan för 2017 2018 kortversion Region Skånes budget och verksamhetsplan 2016 med plan för 2017 2018 Sammanfattning Allmänna förutsättningar Region Skåne är en permanent region med ett uppdrag att främja hållbarhet och tillväxt.

Läs mer

Revisionsrapport av vård- och omsorgsnämnden

Revisionsrapport av vård- och omsorgsnämnden REVISIONSRAPPORT 2014-11-18 KR 2014/ 0010-7 Handläggare, titel, telefon Christer Lordh, 1:e revisor 011-15 17 15 Revisionsrapport av vård- och omsorgsnämnden Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2 Nämndens

Läs mer

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program STYRDOKUMENT 1(5) Personalpolitiskt program Område Styrning och ledning Fastställd KF, 2016-04-25, 53 Program Personalpolitiskt program Giltighetstid 2016-04-25-- 2019-12-31 Plan Riktlinje Reviderad Tjänsteföreskrift

Läs mer

Åtgärder för en ekonomi i balans

Åtgärder för en ekonomi i balans Revisionsrapport Åtgärder för en ekonomi i balans Landstinget Gävleborg Bengt Andersson Hanna Franck Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Revisionsfråga och

Läs mer

Plan för främjande av mångfald Lika värda och ändå olika 2011-2013

Plan för främjande av mångfald Lika värda och ändå olika 2011-2013 Plan för främjande av mångfald Lika värda och ändå olika 2011-2013 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Plan Plan för främjande av mångfald 2011-01-01 Beslutat av Ansvarig avdelning

Läs mer

SOCIALNÄMNDEN 2016-2018

SOCIALNÄMNDEN 2016-2018 SOCIALNÄMNDEN 2016-2018 Ordförande Förvaltningschef Anna-Lena Andersson Denise Wallén Uppdrag Socialnämndens uppdrag är att verka för ekonomisk och social trygghet för kommunens invånare. Socialnämnden

Läs mer

Verksamhetsstrategi 2015

Verksamhetsstrategi 2015 Verksamhetsstrategi 2015 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag 5 Bruka utan förbruka 5 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 6 Miljömålet 6 Sveriges miljömål och miljöarbete

Läs mer

Kvalitetsdokument Avdelningen för LSS-verksamhet

Kvalitetsdokument Avdelningen för LSS-verksamhet Kvalitetsdokument Avdelningen för LSS-verksamhet Ledningsorganisation Styrsystem och styrprinciper Brukarinflytande Avvikelser och Klagomål Dokumentation Mål och Värderingar Systematiskt förbättringsarbete

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Kulturnämndens handlingsplan för mångfald i arbetslivet

Kulturnämndens handlingsplan för mångfald i arbetslivet 1 (8) Handläggare: Anita Hjelm Göran Rosander Kulturnämndens handlingsplan för mångfald i arbetslivet 2008 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Utgångspunkter... 3 2.1 Lagstiftning... 3 2.2 Styrdokument

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR SOCIALFÖRVALTNINGENS STAB 2012-2014

VERKSAMHETSPLAN FÖR SOCIALFÖRVALTNINGENS STAB 2012-2014 VERKSAMHETSPLAN FÖR SOCIALFÖRVALTNINGENS STAB 2012-2014 Upprättad 2010-05-28 Reviderad 2011-12-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA Inledning 3 Kommunfullmäktiges mål för socialnämnden 3 Organisation 4 Socialnämndens

Läs mer

Hållbarhetspolicy. Norrenergi

Hållbarhetspolicy. Norrenergi Hållbarhetspolicy Norrenergi Hållbarhetspolicy Vår verksamhet består i att producera och leverera miljömärkt fjärrvärme och fjärrkyla med tillhörande energitjänster i Solna, Sundbyberg och angränsande

Läs mer

Lönepolicy. Landskrona stad

Lönepolicy. Landskrona stad Sida 1 (7) Lönepolicy Landskrona stad Sida 2 (7) Lönepolicyns syfte och roll Lönepolicyn är ett centralt arbetsgivardokument, och det är därför särskilt viktigt att chefer med ansvar för lönesättning är

Läs mer

Avtal om samverkan kring hjälpmedelsfrågor

Avtal om samverkan kring hjälpmedelsfrågor 2012-11-16 LJ2012/1621 Landstingets kansli Ekonomiavdelningen Lars Wallström Landstingsstyrelsen Avtal om samverkan kring hjälpmedelsfrågor Bakgrund Landstingsfullmäktige har 2012-06-19-20, 72 beslutat

Läs mer

2015-09-08. Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut

2015-09-08. Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2015-09-08 Dnr Bun 2015/119 Arbetsmiljökompassen 2014 Förslag till beslut Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut 1. Redovisningen av medarbetarundersökningen Arbetsmiljökompassen

Läs mer

Mångfaldsplan 2015-2018. - plan för lika rättigheter och möjligheter för kommunens medarbetare

Mångfaldsplan 2015-2018. - plan för lika rättigheter och möjligheter för kommunens medarbetare Mångfaldsplan - plan för lika rättigheter och möjligheter för kommunens medarbetare 2015-2018 Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se Mångfaldsplan 2015-2018, Åstorps

Läs mer

Utförarstyrelsen Budget 2016 2017 med plan för 2018-2019

Utförarstyrelsen Budget 2016 2017 med plan för 2018-2019 1 Utförarstyrelsen Budget 2016 2017 med plan för 2018-2019 Nämndens viktigaste mål för 2016-2017 Kommunens verksamhet och service som är möjlig att konkurrensutsätta är samlad inom utförarstyrelsens organisation,

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013.

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. 2 Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. Innehåll 1 Vision, verksamhetsidé och värdegrund 2 Syftet med en strategisk utvecklingsplan 2.1 Uppföljning och utvärdering 2.2 Översyn och eventuell

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB -Styrdokument- 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Ledningssystem Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-08-11, 132 Dokumentansvarig

Läs mer

Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi

Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi 2014:19 Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi Uppföljning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/61 Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi Uppföljning initierad av

Läs mer

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland www.pwc.se Revisionsrapport Inger Andersson Christina Olsson Februari 2016 Granskning av budgetprocessen inom Budgetprocessen inom Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2.

Läs mer

Västernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13

Västernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13 Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 13 142168-15 Rapport beträffande delårsgranskning.docx Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Bedömning av mål med betydelse för

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

Divisionsplan 2015 2017

Divisionsplan 2015 2017 Divisionsplan 2015 2017 Division Service Norrbottens läns landsting Datum: 18 december 2014 Teija Joona Divisionschef Hans Rönnquist Bitr landstingsdirektör PROCESS FAKTAÄGARE GODKÄND AV UPPRÄTTAD AV Planering

Läs mer

Nationella jämställdhetsmål

Nationella jämställdhetsmål Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,

Läs mer

KVALITETSBOKSLUT 2014

KVALITETSBOKSLUT 2014 KVALITETSBOKSLUT [År] KVALITETSBOKSLUT 2014 Socialförvaltningen Ovanåkers kommun Inledning I denna bokslutsrapport redogörs för de kvalitetsinsatser som genomförts inom socialförvaltningen i Ovanåkers

Läs mer

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet. Tjänsteutlåtande Kommunledningskontoret 2007-08-13 Johan Sundqvist 08-590 977 68 Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2006:137 Johan.Sundqvist@upplandsvasby.se /Kommunstyrelsen/ Lägesrapport avseende införandet av

Läs mer

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 1 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun Stadskontoret April 2007 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 2 Bakgrund FAS 05, Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan, är ett centralt

Läs mer

Verksamhetsplan. Verksamhetsområde/enhet Särskilt boende. Diarienummer: VON 2016/0056-10 009

Verksamhetsplan. Verksamhetsområde/enhet Särskilt boende. Diarienummer: VON 2016/0056-10 009 Verksamhetsplan Verksamhetsområde/enhet Särskilt boende Diarienummer: VON 2016/0056-10 009 Verksamhetsområdets verksamhetsplan beslutad av vård- och omsorgsdirektör den 15 mars 2016 Verksamhetsplan framtagen

Läs mer

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolenhet 5 2015 / 2016

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolenhet 5 2015 / 2016 Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolenhet 5 2015 / 2016 nnehållsförteckning Tannbergsskolans vision... 3 Definitioner... 4 Mobbning... 5 Agerande vid kränkning... 6 Rutiner

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter

Plan för lika rättigheter och möjligheter Nummer: 05:2 Blad: (1) Plan för lika rättigheter och möjligheter Inledning Denna plan är Ekerö kommuns gemensamma Plan för lika rättigheter och möjligheter, tillika jämställdhetsplan. Den belyser enbart

Läs mer

Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012

Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Godkända av kommunfullmäktige den 14 december 2010, 96 Förord Detta är Jomala kommuns första dokument om övergripande mål och riktlinjer. Ett flertal år har våren

Läs mer

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Jönköpings kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Helena Patrikson Inger Andersson Susanne Karlsson Jonas Leander Marcus Wernborg Carin Jesenicnik Innehållsförteckning

Läs mer

REGION VÄRMLAND. Mångfaldspolicy. Regionfullmäktige 2009-05-28

REGION VÄRMLAND. Mångfaldspolicy. Regionfullmäktige 2009-05-28 REGION VÄRMLAND Mångfaldspolicy Regionfullmäktige 2009-05-28 MÅNGFALDSPOLICY 1. BAKGRUND Egna organisationen Omvärlden 2. NULÄGESBESKRIVNING Kända data Upplevt nuläge Framtid 3. SYFTE/VISION 4. FRAMGÅNGSFAKTORER

Läs mer

Ekonomi. Verksamhetsberättelse 2013. Omsorgsnämnden

Ekonomi. Verksamhetsberättelse 2013. Omsorgsnämnden Verksamhetsberättelse 2013 Omsorgsnämnden Det ekonomiska resultatet för 2013 visar ett underskott mot budget med 10 Mkr. Personalkostnaderna inom Vård och omsorg står för den största delen av budgetunderskottet.

Läs mer

Länsstyrelsens Likavillkorsplan

Länsstyrelsens Likavillkorsplan Länsstyrelsens Likavillkorsplan LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2011-06-27 Likavillkorsplan Sid. 1 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2011-06-27 Likavillkorsplan Sid. 2 Inledning Länsstyrelsen har en viktig

Läs mer

PERSONAPOLITISKT PROGRAM FÖR POLISMYNDIGHETEN I KRONOBERGS LÄN

PERSONAPOLITISKT PROGRAM FÖR POLISMYNDIGHETEN I KRONOBERGS LÄN PERSONAPOLITISKT PROGRAM FÖR POLISMYNDIGHETEN I KRONOBERGS LÄN VISION Polismyndigheten i Kronobergs län ska vara en attraktiv arbetsplats med medarbetare som känner arbetstillfredsställelse i sitt arbete

Läs mer

Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Jönköping kommun. Granskning av årsredovisning 2008

Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Jönköping kommun. Granskning av årsredovisning 2008 Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna Jönköping kommun Granskning av årsredovisning 2008 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och slutsatser...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3

Läs mer

Delårsrapport period 03 2006 inkl styrkortsuppföljning. Resurscentrum

Delårsrapport period 03 2006 inkl styrkortsuppföljning. Resurscentrum -04-21 LiÖ -03 1 (8) Delårsrapport period 03 inkl styrkorts Resurscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet

Ledningssystem för kvalitet Beslut ks 2011-05-04 GPS Götenes Politiska Styrning Ledningssystem för kvalitet Från mål till årsredovisning Mot högre måluppfyllelse, utveckling och förbättring Kf:s planer Nationella planer, lagar Hur

Läs mer

Remissyttrande - Reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning (Ds 2015:58)

Remissyttrande - Reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning (Ds 2015:58) TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva Elisabeth Johansson Aalbu Staben för regionala frågor +4616104894 2015-12-01 LS-LED15-1662-3 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen

Läs mer

Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram

Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram Revisionsrapport Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram Landstinget Halland September 2010 Anders Lundberg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem Datum och ansvarig för innehållet 2016-03-01 Marja Gesslin, Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån

Läs mer

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018 Ärendebeskrivning 1 (9) Enheten för Ekonomistyrning Handläggare Datum Diarienummer Agneta Gustavsson Veronica Hedlund Lundgren 2015-11-30 LK/152610 Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Dalkjusans skola 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Dalkjusans skola 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Dalkjusans skola 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV

Läs mer

GAMLA UPPSALA BUSS AB

GAMLA UPPSALA BUSS AB 1 Affärsplan 2015 GAMLA UPPSALA BUSS AB Foto: Peter Mattsson 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1. Landstingets krav 2. Nuläge 3. Antaganden om framtiden och möjligheter till utveckling 4. Affärsidé 5. Kortsiktiga

Läs mer

343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE

343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE 343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE Gemensam värdegrund Landstingets gemensamma värdegrund vilar på Människovärdesprincipen och är vägledande för landstingets jämställdhetsarbete.

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Datum Socialförvaltningen 2015-10-27 VERKSAMHETSPLAN Diarienummer Diarieplan 2015/95 701 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Beslutat av socialnämnden 2013-11-19, 116. Reviderat av socialnämnden

Läs mer

Vision. Övergripande mål. Kund / medborgare

Vision. Övergripande mål. Kund / medborgare Vision Övergripande mål Kund / medborgare Ekonomi Medarbetare Verksamhet Miljö Omsorgsnämndens vision Omsorgsförvaltningen ska ge det bästa individuella stödet för att skapa den största tryggheten för

Läs mer

Äldrestrategi 2013-16

Äldrestrategi 2013-16 Äldrestrategi 2013-16 Socialnämndens vägval för att skapa förutsättningar för ett värdigt liv i välbefinnande 1 2 Innehåll Självbestämmande! 4 Ett rikt socialt liv och ett aktivt åldrande 5 Förebyggande

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kvarnen 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kvarnen 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Kvarnen 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Månadsbokslut Landstinget Blekinge september 2015 1

Månadsbokslut Landstinget Blekinge september 2015 1 Månadsbokslut Landstinget Blekinge september 2015 1 Landstinget Blekinge Christer Rosenquist 2015-10-19 Dnr 2015/00756 Landstingsstyrelsen Månadsbokslut september 2015 Sammanfattning Ackumulerat resultat

Läs mer

HR i riktning mot Halmstads kommuns vision. Personalpolitisk riktlinje 2015 2023

HR i riktning mot Halmstads kommuns vision. Personalpolitisk riktlinje 2015 2023 HR i riktning mot Halmstads kommuns vision Personalpolitisk riktlinje 2015 2023 Vi har en vision! HALMSTADS VISION HAR TRE HJÄRTAN Vi har en vision om framtiden i Halmstad. Den beskriver hur kommunen vill

Läs mer

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 KOMMUNFAKTA ANTAL INVÅNARE 1 JANUARI (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 PERSONAL 1 JANUARI (antal) POLITISK STÄLLNING 2014 Parti Mandat 1200 1000 800 600 Antal

Läs mer

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Socialdemokraternas i ärende 20, mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland.

Läs mer

GRUNDERNA FÖR DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET 3 kap 3 och 4

GRUNDERNA FÖR DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET 3 kap 3 och 4 Sektorn för socialtjänst GRUNDERNA FÖR DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET 3 kap 3 och 4 att uppföljningsbara mål utifrån SoL eller LSS fastställs Uppföljningsbara mål utifrån SoL och LSS definieras, på

Läs mer

För att minska miljöpåverkan skall antalet körda mil i tjänsten minska jämfört med 2014 och fler möten genomföras på distans via IT-lösningar.

För att minska miljöpåverkan skall antalet körda mil i tjänsten minska jämfört med 2014 och fler möten genomföras på distans via IT-lösningar. Sida 1(8) Detaljbudget 2015 Hälsan och Stressmedicin 1. Sammanfattning Hälsan och Stressmedicins uppdrag är att bedriva företagshälsovård för Västra Götalandsregionens förvaltningar och bolag samt att

Läs mer

Månadsrapport maj 2014

Månadsrapport maj 2014 Månadsrapport maj Ekonomiskt resultat -05-31 51,3 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med maj uppgår till 51,3 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Bokslutskommuniké 2012

Bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommuniké 2012 Året i korthet Vårdval inom den specialiserade vården Under 2012 har tre vårdvalssystem enligt lagen om valfrihetssystem införts inom specialistvården. De tre vårdvalen gäller för

Läs mer

Arbetsgivarens plan för likabehandling 2010-2012

Arbetsgivarens plan för likabehandling 2010-2012 PLAN 1(6) 2009-09-16 KS-415/2009 020 Handläggare, titel, telefon Rania Issa Särnblad, HR-konsult 011-151028 Arbetsgivarens plan för likabehandling 2010-2012 Syftet med planen är att konkretisera kommunens

Läs mer

Likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan

Likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 26 (40) Dnr CK 2010-0554 63 Likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 2015-09-24 Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 Inledning Socialnämndens mål utgår från vision, verksamhetsidé och förhållningsätt på kommunövergripande nivå. Med utgångspunkt i dessa

Läs mer

2012-09-14 [1] 12UAN42 Dokumentnr147044. Målindikator 2013. Indikator 1 Utfall 2011 Målindikator 2012. Målindikator 2014 84,2. år 2012.

2012-09-14 [1] 12UAN42 Dokumentnr147044. Målindikator 2013. Indikator 1 Utfall 2011 Målindikator 2012. Målindikator 2014 84,2. år 2012. 2012-09-14 [1] 12UAN42 Dokumentnr147044 Verksamhetsplan för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Det övergripande strategiska et för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Gävle är att medverka till

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för:

2014 års patientsäkerhetsberättelse för: 2014 års patientsäkerhetsberättelse för: Kärnabrunnsgatan 1B Söderleden 41 Platensgatan 33 Mörnersgatan 9 Hjälmsätersgatan 14C Rydsvägen 9 Rydsvägen 288 Trumslagaregatan 77 Hunnebergsgården Datum och ansvarig

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-21 Ninette Hansson tf Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen

Läs mer

Sensus inkluderingspolicy

Sensus inkluderingspolicy Sensus inkluderingspolicy inklusive handlingsplan och begreppsguide fastställd av sensus förbundsstyrelse 2009-05-27 reviderad 2011-12-14/15 sensus inkluderingspolicy 1 Sensus inkluderingspolicy Sensus

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB Datum och ansvarig för innehållet 2016-01-12 Ewa Sjögren Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Åsidan Nyköping 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag...

Läs mer

Avtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m.

Avtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. Sida: 1 av 12 Avtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. (RALS 2010-T) Avtalstidens längd 1 Parterna träffar ett tillsvidareavtal

Läs mer

A, Individens delaktighet på arbetsplatsen B, Delaktighet i verksamhetens utveckling på arbetsplatsen C, Delaktighet på organisationsnivå

A, Individens delaktighet på arbetsplatsen B, Delaktighet i verksamhetens utveckling på arbetsplatsen C, Delaktighet på organisationsnivå BESLUTSUNDERLAG 1(4) Landstingsstyrelsen Handlingsplan för medarbetarnas delaktighet Systematiskt arbete för ökad delaktighet Utifrån uppdraget som gavs i landstingsstyrelsens verksamhetsplan för år 2012

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE

Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE Kommunstyrelsen Sociala myndighetsnämnden Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningen kring kvalitet

Läs mer

Granskning av ekonomiskt bistånd

Granskning av ekonomiskt bistånd KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-11-21 Rev 2013-12-03 Diarienummer UAN-2013-0522 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Granskning av ekonomiskt bistånd Förslag

Läs mer

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1312-1593. Handlingsplan för att säkra en positiv utveckling inom landstingets trafikverksamhet

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1312-1593. Handlingsplan för att säkra en positiv utveckling inom landstingets trafikverksamhet Stockholms läns landsti ing 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1312-1593 Landstingsstyrelsen LANDSTIG GSSTYRc LSEM 14-03- 0 < C G G G 7 Handlingsplan för att säkra en positiv utveckling

Läs mer

Tillgänglighet i vården Rapport 12-10

Tillgänglighet i vården Rapport 12-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-03-22 Rev/10049 Revisorerna Johan Magnusson Tillgänglighet i vården Rapport 12-10 Tillgänglighet i vården Bakgrund Landstingets revisorer ansvarar för att genomföra årlig granskning

Läs mer

Lönepolicy. med kriterier, tillämpningar, samt handlingsplan för åren 2014-2016. Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx 2014-04-29

Lönepolicy. med kriterier, tillämpningar, samt handlingsplan för åren 2014-2016. Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx 2014-04-29 A Lönepolicy med kriterier, tillämpningar, samt handlingsplan för åren 2014-2016 Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx 2014-04-29 Inledning Dorotea kommuns samtliga verksamheter har till

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

Budget- och verksamhetsplan 2014

Budget- och verksamhetsplan 2014 Budget- och verksamhetsplan 2014 med mål och aktiviteter samt investeringsbudget 2014 Godkänd av direktionen 2014-01-31 2 Budget- och verksamhetsplan 2014 1 Förbundet Jämtlands Räddningstjänstförbund styrs

Läs mer

AFFÄRSPLAN. LandstingsService i Östergötland

AFFÄRSPLAN. LandstingsService i Östergötland AFFÄRSPLAN 2001 LandstingsService i Östergötland 2 Innehållsförteckning Omvärldsanalys 3 Vision 3 Affärsidé 3 Strategiska mål 4 Operativa mål 4 Strategi 4 Ekonomistyrning 5 Grundläggande värderingar 5

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 för socialnämnden SN-2015/6

Verksamhetsplan 2015 för socialnämnden SN-2015/6 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2015-02-16 SN-2015/6 Socialnämnden Verksamhetsplan 2015 för socialnämnden SN-2015/6 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar

Läs mer

Antal brukare som erhållit hjälpmedel

Antal brukare som erhållit hjälpmedel Antal brukare som erhållit hjälpmedel Barn respektive vuxna (oavsett hjälpmedlets grundansvar) De fyra senaste åren De fyra senaste tertialen 15000 10000 12880 13671 13938 11627 8000 7000 6000 5000 6648

Läs mer