Teamträffar i hemtjänsten
|
|
- Rune Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Teamträffar i hemtjänsten Halmstad Åsa Rydberg
2 Sammanfattning Teamträffar i hemtjänsten i Halmstads kommun har funnits sedan september Idag bedrivs teamträffar i 26 omsorgsgrupper i hemvårdsförvaltningen. Hösten 2009 gjordes en första utvärdering där 16 team deltog (238 personer). Utvärderingen delades in i två delar: - Öppna frågor till dem som medverkade kring vad de anser om teamträffarna. - Observationer under teamträffarna för att dokumentera innehåll och struktur. Följande delar identifierades som framgångsfaktorer för en bra teamträff: - En strukturerat möte med en dagordning som områdeschefen leder. - Att samtliga professioner i teamet deltog. - Att det inte var för många deltagare på teamträffen så att man kunde föra en gemensam diskussion kring brukarna. Vad bör förbättras/förtydligas med teamträffarna? - Uppdraget i teamträffarna bör förtydligas så att mötet inte är att betrakta som ett rent informationsmöte mellan olika professioner. - Tydliga rutiner för att föra över information från teamträffen till brukarens sociala dokumentation. - Rutiner för förberedelser, genomförande samt efterarbete av en teamträff. - Avvikelsehanteringens delaktighet i teamträffen. - Biståndshandläggarnas medverkan (eller inte) på teamträffar. - Hur ofta en teamträff ska genomföras. - Om privata entreprenörer av hemtjänst ska anordna teamträffar
3 Innehållsförteckning Sammanfattning Teamträffar UPPDRAG BAKGRUND SYFTE OCH MÅL PROJEKTORGANISATION Genomförande PLANERING AV UTVÄRDERINGEN Utvärderingens innehåll Utvalda hemtjänstgrupper Information till områdeschefer Information till övriga teammedlemmar GENOMFÖRANDET AV TEAMTRÄFFARNA Resultat FRÅGOR TILL DE MEDVERKANDE I TEAMET Vad är positivt med teamträffarna idag? Vad skulle kunna förbättras? Har samarbetet med övriga teammedlemmar förändrats i och med teamträffarna?... 5 Om ja, på vilket sätt? Tror ni att brukarna märker att samarbetet har förändrats? Om ja, på vilket sätt har det påverkat vården/omsorgen hos brukaren? Vilka rutiner har ni för att föra över den information som framkommer på teamträffarna till er sociala dokumentation? Vem leder teamträffarna? Vilka professioner medverkar på teamträffarna?... 6 Saknar ni någon profession? Hur ofta har ni teamträffar? HUR GÅR EN TEAMTRÄFF TILL? Teamträffarnas längd Medverkande professioner Vad tar man upp på teamträffarna? Fallpreventionen Diskussion FRAMGÅNGSFAKTORER Mötesstruktur Professioner i teamet VAD BÖR FÖRBÄTTRAS? Informationsöverföring Dokumentation Hur ofta man ska ha teamträff FRAMTID... 10
4 1 Teamträffar Materialet i denna delrapport innehåller information från medverkan i 16 teamträffar i hemtjänsten, hemvårdsförvaltningen Halmstads kommun. Utvärderingen genomfördes mellan Uppdrag Uppdraget innebar att utvärdera teamträffarna genom att delta i ett antal teamträffar och via öppna frågor till de medverkande få ta del av deras åsikter om teamträffarna. Utvärderingen innebar även att beskriva innehållet i teamträffarna. 1.2 Bakgrund Teamträffarna är en del av projektet Hemrehab och introducerades i verksamheten i september Syftet med teamträffarna var att skapa ett strukturerat mötesforum för teamet runt brukaren. Teamet definierades som: baspersonal i hemtjänsten och deras chef, legitimerad personal samt biståndshandläggare. Kommunrehab tog initialt på sig att leda mötet och utformade en Checklista för mötesledare på teamträffar (bilaga 1) samt en rutinbeskrivning (bilaga 2). I samband med att Möjligheternas hemvård startade september 2008 kom teamträffarna endast att gälla omsorgsgrupperna i hemtjänsten. Verksamhetscheferna Marita Everås och Gunvi Jönsson har under 2009 utformat dokumentet riktlinjer för Team-träffar. Dessa reviderades i februari 2010 (bilaga 3). Två år efter införandet av teamträffar är de nu dags att göra en första utvärdering. 1.3 Syfte och mål Syftet är att ta reda på teammedlemmarnas uppfattning om teamträffarna samt hitta framgångsfaktorer för ett välfungerande teammöte. Målet är att utforma gemensamma rutiner för teamträffarna för att få ett effektivt och kvalitetsmässigt bra möte med ett tydligt brukarfokus. 1.4 Projektorganisation Arbetsgruppen i hemrehab har varit behjälpliga i att göra faktainsamlingar. Arbetsgruppen (utvärderarna) bestod av var sjukgymnasterna Nina Cajander och Peter Lagerqvist samt arbetsterapeuterna Roine Abrahamsson och Anna Thorstensson. Dessutom har projektledaren varit utvärderare vid några teamträffar. Arbetsgruppen har i planeringsstadiet även kompletterats av enhetschef Anneli Bjärnhag. 2
5 2 Genomförande 2.1 Planering av utvärderingen Utvärderingens innehåll Arbetsgruppen delade upp utvärderingen i två delar. Del ett bestod av frågor till de medverkande på teamträffen. Del två innebar att man gick in i en observationsroll och under mötet registrerade vissa delar vad gäller struktur och innehåll Utvalda hemtjänstgrupper Arbetsgruppen hade som mål att utvärdera minst hälften av alla omsorgsgrupper som fanns i hemvårdsförvaltningen hösten 2009 (26 st.). De områdeschefer som ansvarade för två grupper fick en av sina grupper utvalda. Dessutom tillkom några grupper till. Slutligen det endast två områdeschefer som inte fick någon av sina grupper representerade i utvärderingen. 16 hemtjänstgrupper ingår i utvärderingsmaterialet. Det är 62 % av alla teamträffar Information till områdeschefer Projektledningen skickade ut information via mail till alla områdeschefer om utvärderingens bakgrund, syfte och mål. I brevet fick områdescheferna även veta vilka grupper som valts ut samt under vilka veckor som utvärderingen skulle genomföras. De utvärderare som ansvarade för respektive grupp tog sedan en direktkontakt med områdeschefen och bestämde en teamträff där utvärderingen skulle ske. Förutsättningen var att samtliga medverkande kunde stanna kvar ca 20 minuter efter teamträffen för att hinna svara på frågorna Information till övriga teammedlemmar Projektledningen skickade ut ett mail till samtliga rehabpersonal, sjuksköterskor och biståndshandläggare för att informera om att utvärderingen av teamträffarna skulle äga rum under v Genomförandet av teamträffarna Under tiden genomfördes utvärderingar av 16 teamträffar i hemvårdsförvaltningen. Samtliga utvärderingar kunde genomföras som planerat. Varje utvärderare skickade sitt material till projektledaren som gjorde en sammanställning. 3
6 3 Resultat Nedan följer redovisning av resultatet av frågorna samt en sammanställning av innehållet i teamträffarna. 3.1 Frågor till de medverkande i teamet Vad är positivt med teamträffarna idag? Samtliga grupper har redovisat positiva erfarenheter av teamträffarna. Följande synpunkter framkommer i många svar: - Information Lättare att förmedla information till teamet. Informationen går ut till alla samtidigt. - Teamsamarbetet Alla professioner kompletterar varandra. Man får en bättre helhetsbild av brukaren. Man tar upp nya brukare och gör en gemensam planering. Det blir bra diskussioner i teamet där alla bidrar med sin del. Förebyggandearbetet stärks. - Effektivisering Man slipper många telefonsamtal (tidsvinst). Mötet ger bättre kontakt mellan yrkesgrupperna. Man får ansikten på folk Vad skulle kunna förbättras? Många grupper har kommit så långt i sin process att de kan se förbättringsområden. I de grupper som har många deltagare (på vissa möten deltar fler än 20 personer) tar flera personer upp att mötesdiciplinen är viktig för att mötet ska bli effektivt. Följande delar kan identifieras: - Mötestid Många anser att mötestiden (som är satt till 30 minuter) inte räcker. Man har olika strategier för hur man hanterar det (se teamträffarnas längd). - Mötesstruktur Teamträffarna kräver en tydlig mötesstruktur med en god disciplin hos alla som medverkar och där mötesledaren (oftast en områdeschef) har ett stort ansvar. Ett flertal grupper påpekar att strukturen på teamträffen skulle kunna förbättras i framtiden. Några tar upp att förberedelserna inför teamträffen skulle kunna förbättras om man föranmälde vilka brukare som ska avhandlas på mötet. I en av teamträffarna gör man just detta. I några teamträffar får varje profession en punkt då de ska redovisa sina delar samt svara på frågor. Detta upplägg uppfattas som om man inte får ett helhetstänk runt brukaren. 4
7 - Dokumentation Dokumentationen i samband med teamträffarna ser mycket olika ut. Några team anser att det är en brist att de inte har tydliga rutiner för att föra över information från mötet till brukarens sociala dokumentation. - Teammedlem saknas I många team medverkar inte biståndshandläggaren. Många anser att detta är en brist. De tror att en biståndshandläggare skulle komplettera teamet. En grupp påtalar att man saknar närsjukvårdens sjuksköterskor. - Fallprevention Några grupper påpekar att fallpreventionen tar för mycket tid av mötet Har samarbetet med övriga teammedlemmar förändrats i och med teamträffarna? 14 av de tillfrågade 16 grupperna svarar ja. De två som svarar nej menar att samarbetet redan innan teamträffarna startade var så bra att någon förbättring inte har kunnat märkas. Ingen grupp anser att samarbetet har försämrats. Om ja, på vilket sätt? Den största förändringen är att samarbetet mellan teammedlemmarna har förstärkts. Man får ett mer naturligt samarbete. På teamträffen kan man prioritera de brukare som behöver hela teamets kompetens. Ett bättre samarbete ger snabbare åtgärder (ex. hjälpmedel). Alla i teamet får mer kunskap om enskilda ärenden Tror ni att brukarna märker att samarbetet har förändrats? Om ja, på vilket sätt har det påverkat vården/omsorgen hos brukaren? Teamen anser att ett förbättrat samarbete alltid gynnar brukaren. I förlängningen innebär det att brukaren får bättre service. Man ser även en vinst i att teamet ibland gör omprioriteringar i arbetet (då man exempelvis måste göra ett skyndsamt gemensamt hembesök). Om det uppstår ett problem/frågeställning hemma hos en brukare kan baspersonalen informera om att de kommer att ta upp det på nästa teamträff. Detta skapar en ökad trygghet för brukaren då han/hon vet att teamet samverkar Vilka rutiner har ni för att föra över den information som framkommer på teamträffarna till er sociala dokumentation? Frågeställningen kan delas in i två delar: Hur hanterar man den information som framkommer på mötet samt hur för man över informationen till brukarens sociala dokumentation? 5
8 - Information vid mötet Samtliga teamträffar har en utsedd sekreterare som för anteckningar under mötet. Det kan vara en och samma (ex gruppledaren) eller att man alternerar mellan baspersonalen. Många grupper har en teamträffspärm i grupplokalen där de sätter minnesanteckningarna efter mötet. Tanken är att de som inte kunde medverka i efterhand kan skaffa sig information om vad som avhandlades. - Överföring till social dokumentation i omsorgspärm Nio av 16 grupper (56 %) har en rutin för att föra över informationen från teamträffarna till brukarens sociala dokumentation. Sju grupper har i dagsläget ingen rutin för detta. I många fall är det brukarens kontaktman som ska dokumentera i omsorgspärmen. Ibland är det dagens sekreterare eller gruppledaren/planeraren som har fått det uppdraget Vem leder teamträffarna? Områdeschefen leder teamträffarna i 12 grupper (75 %). I tre team leder rehabpersonalen mötet. En teamträff har ingen mötesledare utan man hjälps åt Vilka professioner medverkar på teamträffarna? Grunduppställningen vid samtliga teamträffar är: Områdeschefen, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och baspersonal. Antalet baspersonal som medverkar skiljer sig åt från team till team; från ca 3 personer till 25 st. (hela arbetsgruppen). Ett team delar upp mötet i två delar. Först har man en gemensam teamträff. Efter ca 30 minuter går mötet över i ett omvårdnadsmöte som sjuksköterskan ansvarar för. Då avviker rehabpersonalen men övrig personal stannar kvar. Saknar ni någon profession? Femton grupper (94 %) påtalar att de saknar en kontinuerlig kontakt med biståndshandläggare. I en grupp (Nyatorp) medverkar biståndshandläggaren på vartannat möte. I tio grupper (67 %) uppger man att biståndshandläggaren aldrig medverkar. I de övriga teamen medverkar biståndshandläggaren sporadiskt eller kan ringas in vid behov Hur ofta har ni teamträffar? - Varannan vecka: 11 st. (69 %) Motivet till att man anser att detta mötesintervall är bra är att samtliga (bas)personal kan medverka. Träffas man oftare tror man att risken för rundsnack kan öka. Flera grupper anger att man kan ha telefonkontakt med teammedlemmar mellan mötena om det skulle uppstå akuta problem. 6
9 - En variant på varje/varannan: 1 st. (6 %) En grupp träffas i helgrupp varannan vecka (då all baspersonal medverkar). Varannan vecka träffas endast leg. personal och områdeschef. - Varje vecka: 4 st. (25 %) De grupper som träffas varje vecka har färre medverkande än de som träffas varannan. Orsaken är att endast de i baspersonalen som jobbar den dagen medverkar. Teamen ser en fördel i att inte vara allt för många på en teamträff eftersom det underlättar en gemensam diskussion om olika ärenden. Samtliga team uppger att deras valda mötesintervall är optimalt för verksamheten. Några team berättar att de av olika anledningar befinner sig i en omstruktureringsfas som kan komma att påverka hur deras teamträffar ska se ut i framtiden 3.2 Hur går en teamträff till? Del två att utvärderingen innebar att utvärderaren deltog på en teamträff för att observera och registrera hur ett möte kan gå till Teamträffarnas längd Medeltiden för en teamträff var 37,8 minuter. Det kortaste mötet avslutades efter 15 minuter (träff varje vecka) och det längsta mötet höll på i 65 minuter (träff varannan vecka i helgrupp). Många deltagare anser att den utsatta tiden på 30 minuter är alltför kort för att hinna med alla punkter på dagordningen. En del grupper löser det genom att förlänga mötet vid behov, någon grupp håller strikt på 30-minutersgränsen och avslutar en diskussion då mötestiden är slut Medverkande professioner Områdeschefen var representerad vid 15 av 16 möten. Sjuksköterskan var representerad i 14, lika många som arbetsterapeuten. Sjukgymnasten var representerad på 11 möten (rehabrepresentationen var 100 %). Biståndshandläggare deltog vid en teamträff. Baspersonal deltog vid samtliga teamträffar. Medelnärvaron var st. Vid två teamträffar medverkade 2-3 baspersonal. Tre teamträffar hade fler än 20 st. Bilden speglar hur det brukar se ut. Områdeschefer och leg. personal närvarar i princip alltid vid teamträffar. Biståndshandläggarna deltar i liten utsträckning. Baspersonalen har olika direktiv hur många som ska delta. I vissa fall är rutinen att 2-3 ur baspersonalen ska vara representerade. I andra grupper är uppmaningen att samtliga i arbetsgruppen ska medverka Vad tar man upp på teamträffarna? Utvärderarna registrerade hur många brukare som togs upp på mötet. Medeltalet var 7
10 12,9 brukare/möte (minst antal 6 st, mest 35 st.) Följande punkter var vanligast förekommande: - Nya brukare - Fallrapporter - Andra avvikelser - Medicinska problem - Förflyttningsproblem - Hjälpmedelsbehov Följande punkter förekom i mindre utsträckning - Planering av gemensamma hembesök - Frågor kring biståndsbeslut - Arbetsmiljöfrågor - Brukare som flyttar till särskilt boende - Träningsprogram/aktiviteter - Bostadsanpassning - Egenvård - Dubbelbemanning Fallpreventionen I snitt ägnades 9,8 minuter av mötestiden åt fallprevention. (minst tid 0 minuter= inga fall, mest tid 30 minuter= fyra brukare) I vissa team integrerades fallavvikelserna som en del av ett helhetstänk kring brukaren. (brukare som faller har ofta andra problem såsom medicinska, behov av hjälpmedel etc. som man tar upp i samband med fallavvikelsen och åtgärdsplaneringen). På andra teamträffar tog man alla avvikelser för sig i början eller slutet av mötet. Följden kunde då bli att samma brukare avhandlades flera gånger under samma möte. 4 Diskussion Utvärderingen visar att teamträffarna har blivit en etablerad del av uppdraget för hemtjänstpersonal, områdeschefer och legitimerad personal i hemvårdsförvaltningen. De medarbetare som medverkade i utvärderingen (238 st.) anser att teamträffarna är en bra och viktigt möte, men att det finns förbättringsområden som man bör jobba vidare med. Det positiva med teamträffarna är att personalen har förstärkt samarbetet mellan olika professioner i teamet runt brukaren. Man anser även att teamträffarna effektiviserar verksamheten genom att man inte längre behöver lägga ner tid på att ringa varandra så mycket mellan träffarna. Ur brukarsynpunkt borde teamträffarna vara en lyckad satsning. Personalen hävdar att genom det förbättrade samarbetet, professionerna kompletterar varandra, jobbar teamet mot gemensamma mål vad gäller vård, omsorg och rehabilitering. Ett fungerande teamarbete ger brukaren ökad trygghet och bättre service. 8
11 4.1 Framgångsfaktorer Mötesstruktur Det är en stor fördel om områdeschefen leder mötet. Hon/han är ansvarig för att teamarbetet är välfungerande och mötesstrukturen fungerar utifrån det uppdrag som baspersonalen har. I de grupper där mötesledaren har en checklista på vad som ska tas upp på mötet fungerar strukturen bra. Ofta håller man sig då även inom tidsramen på 30 minuter. Ytterligare ett sätt att förbättra strukturen skulle kunna vara att de medverkande ska föranmäla vilka brukare som ska avhandlas på mötet. Följande delar bör ingå på en teamträff: - Nya brukare - Avvikelser (där fallpreventionen ingår) - Brukare som har behov av teamets kompetens. Mötesstrukturen fungerar bäst i de grupper där man tar upp avvikelser (såsom fall) i ett sammanhang (och inte har en punkt som heter avvikelser i början eller slutet av mötet) Professioner i teamet Innehållet på teamträffen är givetvis beroende av vilka professioner som deltar. Eftersom biståndshandläggarna i de flesta fall inte medverkar kommer sällan delen uppföljning av beviljade hemtjänstinsatser med på agendan vilket flera medarbetare ser som en brist. Återkopplingen med biståndshandläggaren får ofta göras av områdeschefen efter teamträffen, vilket genererar ett merarbete för honom/henne. Det bör förtydligas om och när en biståndshandläggare ska delta på teamträffarna. I dagsläget finns förväntningar på att biståndshandläggaren ska var med i teamet runt brukaren. I övrigt är områdeschef, sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast representerade på de flesta teamträffarna. Baspersonalen medverkar alltid. Hur många som ska delta på en teamträff är dock oklart.. Idag är direktiven allt från tre st. till hela arbetsgruppen (ca 25st.) Det bör utformas en rutin för vem som ska delta på en teamträff. Man bör även förtydliga hur teamträffarna ska prioriteras mot andra arbetstuppgifter (ex under sommarmånaderna eller julledigheter) 4.2 Vad bör förbättras? Informationsöverföring Teamträffarnas huvudsakliga uppgift är att teamet ska kunna få möjlighet till att diskutera brukarens vård, omsorg och rehabilitering ur ett vardagsrehabiliterande synsätt. Mötet är i första hand inte tänkt som ett rent informationsöverföringsmöte. I de grupper som har över 20 9
12 medverkande blir mötesstrukturen just sådan. Där finns inte mycket utrymme för diskussioner utan i flera team får varje profession en punkt där de ska ta upp ärenden som de ansvarar för samt informera övrig personal. I flera fall påtalar leg. personal en brist i att diskussionen uteblir då teamträffarna blir för stora. Samtidigt är det många ur baspersonalen som tycker att en viktig del av mötet är att alla hör allt samtidigt. Riktlinjerna från verksamhetscheferna talar om att endast berörd personal ska delta på teammötet. Det skulle man kunna tolka som att brukarens kontaktman i första han ska delta på teamträffen. För att detta ska fungera krävs att man före mötet vet vilka brukare som ska upp på dagordningen (så att kontaktmannen kan delta, om hon/han är i tjänst) Informationsöverföringsdelen av mötet bör man kunna lösa på annat sätt. Ett förslag är att tydliggöra sekreterarens uppdrag så att det blir lättare att för baspersonalen att läsa sig till vad som beslutades på teamträffen Dokumentation Det bör utformas tydliga rutiner för hur man för över information från teamträffen till brukarens sociala dokumentation. Det bör förtydligas vem som ansvarar för fallpärmen. Det råder idag oklarheter kring vem som ansvarar för dokumentationen i pärmen. I vissa team tar man inte upp fallpärmen alls på teamträffen Hur ofta man ska ha teamträff Idag har teamen valt att ha träffar varje eller varannan vecka (och ett team har en variant på stormöte varannan och ett mindre varannan). Det finns för- och nackdelar med båda uppläggen och svårt att förorda något alternativ som bättre än det andra. 4.3 Framtid Många medarbetare hoppas att teamträffarna i hemtjänsten har kommit för att stanna. Frågan är vad som händer då privata entreprenörer under 2010 kommer att börja erbjuda brukare omsorgsinsatser. Huruvida teamträffar kommer att bedrivas i teamet med privata utförare av hemtjänst är i dagsläget inte klart. I vilket fall som helst kommer legitimerad personal att få fler kontaktytor att täcka för sitt uppdrag, vilket kommer att ställa större krav på deras flexibilitet. 10
13 Team-träffar. Bilaga 1 Mötesdag: Varje hemtjänstgrupp ska ha Teamträff vid ett tillfälle i veckan. Mötestiden är 30 minuter. Områdeschefen avgör vilken tid i veckan som är lämplig för detta möte. Medverkande: De personer som är delaktiga i samarbetet kring de brukare som bor i sitt ordinära boende och har hemtjänstinsatser. Dessa personalkategorier kan vara: - Hemtjänstpersonal som arbetar den aktuella mötesdagen. - Områdeschefen. - Kommunrehab - Sjuksköterskan - Biståndshandläggaren. Mötesledare: Personal från Kommunrehab (under hösten 2007, därefter kan uppdraget växla). Ärenden. De brukare som ska avhandlas under Team-träffen anmäls till mötesledaren. Ett rimligt antal är 5-6 st. Hemtjänstpersonalen som deltar i mötet ser till att den Sociala dokumentationen finns tillgänglig till mötet. Leg. personal ser till att aktuell gemensam dokumentation (såsom Individuella rehabplaner eller Min planering ) finns tillgänglig. Mötesdokumentation. Varje hemtjänstgrupp kommer att ha en pärm/block som heter Team-träff. Vid varje möte utses en sekreterare från hemtjänstgruppen. Hennes uppgift blir att under mötet dokumentera aktuell information kring brukaren som sedan ska överföras till gruppens Sociala dokumentation. Rutinen för vem i arbetsgruppen som för över dokumentationen (om det är mötessekreteraren eller brukarens kontaktperson) får varje hemtjänstgrupp komma överens om internt. Rutinen ska vara känd för mötesdeltagarna. Leg. personal ansvarar för att aktuell information från mötet överförs till brukarens journal och den gemensamma dokumentation som de har ansvar för (såsom Individuell rehabplan och Min planering ). Checklista. Det finns en checklista för mötesledaren som ska följas vid varje mötestillfälle. Halmstad Åsa Rydberg Projektledare, Hemrehab. 11
14 Bilaga 2 Checklista för Mötesledare vid Teamträffar. - Kontrollera att all förväntad personal är på plats innan mötet börjar. -Utse en sekreterare från hemtjänstgruppen till Team-träff -pärmen/blocket. Kontrollera att sekreteraren är införstådd med vad hon ska göra under mötet, samt att rutinen för den fortsatta överföringen av dokumentation från Teampärm till SoL-pärm är klar. Sekreterarens uppgift: Sekreteraren dokumenterar det som sägs under mötet för att den personal som inte kan medverka kan läsa vilka ärenden som har tagits upp. Hon ser även till att den information som ska föras över till hemtjänstens Sociala dokumentation blir utförd. -Sammanställ vilka brukare som är aktuella för diskussion vid dagens möte. -Kontrollera att aktuell dokumentation kring dessa brukare finns tillgänglig för mötesdeltagarna. (För ev. statistik under mötet, se separat blankett). -Gå igenom fallpärmen. -Avsluta mötet med att repetera tid och plats för nästa Team-träff. 12
15 Bilaga 3 Riktlinjer för Team-träff Allt arbete inom Hemvården ska utgå från brukarnas behov. För att uppnå en helhetssyn mellan olika professioners arbete är det viktigt att träffas för att samordna insatserna. Mötet för denna samordning kallas teamträff, en sådan teamträff ska: Teamet utser mötesledare som lämpligen är områdeschef, eftersom det är områdeschefen som har ansvar för att teamarbetet är välfungerande. Formulera en målsättning (ett syfte) med träffen. Ha kundfokus och utgå från brukare och anhörigas behov Teamträff initiativ av leg personal Ska vara effektivt och begränsas till högst 30 min/vecka Endast berörd personal ska delta på teamträffen. Planeringen på teamträffar ska utgå från brukarens genomförandeplan. 13
Rutiner för informationsöverföring mellan hemtjänstpersonal
Bilaga 11 Rutiner för informationsöverföring mellan hemtjänstpersonal Bakgrund MAS har under hösten 2009 reviderat dokumentet Riktlinjer för Hemdok (se MAShandbok, www.halmstad.se). Det har tillkommit
Läs merInstruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre
för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre Vad menas med samordnad individuell plan och när ska planen upprättas Enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen ska den enskilde
Läs merSamverkansrutin för landsting och kommun
Omvårdnadsförvaltningen 2015-09-03 Samverkansrutin för landsting och kommun Samordnad Individuell Plan (SIP) Inledning Sedan 1 januari 2010 finns i 2 kap. 7 Socialtjänstlagen och i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merHemrehabilitering Delrapport
HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Hemrehabilitering Delrapport 2009-01-05 Åsa Rydberg Innehållsförteckning 1 Hemrehabilitering...2 1.1 UPPDRAG... 2 1.2 BAKGRUND... 2 1.3 SYFTE OCH MÅL... 3 1.4 PROJEKTORGANISATION...
Läs merRiktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun
2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4
Läs merKontaktmannaskap. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Kontaktmannaskap Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1
Läs merRutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION
Rutin Dokumenttyp: Rutin Beslutat av: Förvaltningschef Fastställelsedatum: 2011-03-29 Ansvarig: Verksamhetschef Revideras: årligen Följas upp: årligen RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Innehåll
Läs mertill vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen
Diarienummer: Mål, uppdrag och planer Bilaga 3 till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg Salutogen vardagsrehabilitering Bilaga 2 till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt
Läs merÖverenskommelse om samverkan för patienter i hemsjukvård mellan Ljusdals primärvård och äldreomsorgen, Ljusdals kommun.
Division Primärvård/ vo Ljusdal Omsorgs- och socialförvaltningen Område: Hemsjukvårdspatienten där samverkan krävs Målgrupp: Vårdpersonal inom Landsting och Kommun verksamma inom Ljusdals kommun Ämne:
Läs merRutin för hemrehabilitering
1(5) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2008-01 Gäller från och med: 2008-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Anette Björk, Enhetschef
Läs merProjekt: Fallprevention Svedala kommun
Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning
Läs merKlargör vad som ingår i biståndshandläggarens samordnande ansvar. Bilaga 4.
Lokal rutin för personal inom Stockholms stads äldreomsorg och Landstingets hälso- och sjukvård för samverkan och upprättande av samordnad individuell plan (SIP) Version 2016-08-26 1 Version 2016-08-26
Läs merRapport: Avtalsuppföljning
Rapport: Avtalsuppföljning HUMANIORA HEMTJÄNST 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattad bedömning... 3 Bedömning... 3 Underlag bedömning... 6 2 Inledning Verksamhetsbeskrivning Humaniora utför
Läs merBilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista.
Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista. Område Krav Krav Uppföljning Kvalitet/planering och Entreprenören skall ha en årlig uppföljning verksamhetsplan där det beskrivs hur arbetet skall uppfylla
Läs merRapport: Avtalsuppföljning
Rapport: Avtalsuppföljning ADELA OMSORG 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattad bedömning... 3 Bedömning... 3 Underlag bedömning... 5 2 Inledning Verksamhetsbeskrivning Adela Omsorg har varit
Läs merRutin för upprättande av Min plan och genomförandeplan, LSS
Rutin för upprättande av Min plan och genomförandeplan, LSS Skapad av: Ylwa Elonsdotter Beslutad av: Marie Sundvisson Gäller från: 11 november 2009 Reviderad den: 11 mars 2011 Diarienummer: Rutin för planering
Läs merEksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet
Eksjö kommuns HEMTJÄNST Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Det trygga alternativet Vi lovar att du ska känna dig trygg med ditt val av Eksjö kommuns hemtjänst
Läs merVärdighetsgarantier inom äldreomsorgen Nu finns det värdighetsgarantier för dig som har hemtjänst eller bor på äldreboende i Halmstads kommun!
Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen Nu finns det värdighetsgarantier för dig som har hemtjänst eller bor på äldreboende i Halmstads kommun! HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Vad är en värdighetsgaranti? En värdighetsgaranti
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg
Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan
Läs merBemötande Äldreomsorg
Bemötande Äldreomsorg dig som har insatser inom äldreomsorgen. Det första mötet är ofta avgörande för att en relation ska ha förutsättningar att bli bra. Äldreomsorgens insatser ska vara individuellt anpassade
Läs merVägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år
Vägledning till personal Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år Innehåll Inledning... 3 Vad är SIP?... 3 Vem kan få SIP?... 3 Varför SIP?... 4 När behövs SIP?... 4 Samtycke...
Läs merBemötande Äldreomsorg
Bemötande Äldreomsorg som du kan förvänta dig av socialtjänsten. Garantin gäller för dig som har insatser inom äldreomsorgen. Det första mötet är ofta avgörande för att en relation ska ha förutsättningar
Läs merUtarbetad av Åsa Gustavsson Skapat datum
Socialförvaltningen Dokumentnamn Rehabiliterande förhållningssätt arbetsmetod Fastställt av Martina Nordin Regelverk SOL Verksamhet Hemtjänst Utarbetad av Åsa Gustavsson Skapat datum 100311 Gäller fr.o.m.
Läs merNyhetsbrev Trygghetsteam
Nyhetsbrev Trygghetsteam Utfärdad av: Marie-Louise Pilemalm, Sida 1 av 5 Innehållsförteckning 1 Start av Trygghetsteam... 3 2 Vilka ingår i Trygghetsteamet... 3 3 Bakgrund varför Trygghetsteam... 3 4 Målgrupp...
Läs merSocial dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal
1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser
Läs merKalmar kommun. Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa)
Kalmar kommun Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa) Särskilda boendeplatser 550 Hemsjukvårdspatienter c:a 890 Omsorgstagare med
Läs merTrygg hemtjänst i Mörbylånga kommun
Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.
Läs merTorsås 11 01 11. Agnetha Karlsson
Torsås 11 01 11 Agnetha Karlsson Sammanfattning Projektet har drivits av Torsås kommun och finansierats av stimulansmedel för Äldre, område rehabilitering. Erhållna medel 1 040 000:- under ett år. (2010)
Läs merRutin för samordnad vårdplanering, Somatik
Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Särskilt boende Senast reviderad 2008-06-25 Syfte och ansvar Syftet med en samordnad vårdplanering är att den enskilde tillsammans med alla berörda enheter skall
Läs merRapport: Avtalsuppföljning
Rapport: Avtalsuppföljning ATTENDO 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattad bedömning... 3 Bedömning... 4 Underlag bedömning... 6 2 Inledning Verksamhetsbeskrivning Attendo har varit verksam
Läs merTrygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats
Trygghetsteam Trygghetsteam i Linköpings kommun En biståndsbedömd insats Presentation Verksamhetschef Marie- Louise Pilemalm Tfnr 013-26 37 38 E-mail: marpil@linkoping.se Målgrupp Äldre personer som har
Läs merRiktlinjer, beställning av insatser samt informationsöverföring
Dokumenttyp: Dokumentet gäller för, personalkategori: Fastställt av, befattning och namn: Riktlinjer Biståndshandläggare, sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut, chef, vårdpersonal, boendesamordnare,
Läs mer[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam. Metodstöd för Trisam-team
[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam Metodstöd för Trisam-team 2019-02-19 Processen Trisam Trisam är en förkortning för tidig rehabilitering i samverkan. Trisam-processen är vår gemensamma modell
Läs merRutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam
Rutin vid demens för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Bakgrund Till grund för rutinen ligger den länsgemensamma demensmodellen Annas led- för trygg och säker demensvård. Annas led är
Läs merAvvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter
OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
Läs merUtredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah)
UTREDNING 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) Bakgrund
Läs merBilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar
Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är
Läs merVIKTIGT SAMTAL. Fem nya värdighetsgarantier för dig som får hjälp i hemmet.
VIKTIGT SAMTAL. Fem nya värdighetsgarantier för dig som får hjälp i hemmet. Du har rätt till ett värdigt liv. I socialtjänstlagen finns en nationell värdegrund som gäller för all äldreomsorg i hela Sverige.
Läs merVerktyg för arbete utifrån lotsmodellen
Verktyg för arbete utifrån lotsmodellen Förberedelser Arbete utifrån lotsmodellen är ett erbjudande till barnen och deras vårdnadshavare. Tackar familjen nej, är det inte möjligt att använda denna form
Läs merSå här jobbar vi med SIP i Nykvarn, Salem och Södertälje En gemensam lokal rutin
Så här jobbar vi med SIP i Nykvarn, Salem och Södertälje En gemensam lokal rutin 2018-01-08 Förord Det här är en lokal rutin för SIP (Samordnad individuell plan). Den riktar sig till dig som arbetar i
Läs merPROFFSSYSTERN I STOCKHOLM AB KVALITETSBERÄTTELSE FÖR ÅR Solna Kommun
PROFFSSYSTERN I STOCKHOLM AB KVALITETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2018. Solna Kommun Verksamhetsbeskrivning bedriver verksamhet inom vård och omsorg av äldre och personer med funktionsnedsättning. Proffssystern
Läs merRutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS.
Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. 2012-04-18 Bakgrund Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbotten har
Läs merUppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014
2014-10-29 SID 1 (5) Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014 Bakgrund Verksamheten på Frösunda vård- och omsorgsboende drivs av Attendo Care. Frösunda har 44 lägenheter uppdelade på fyra
Läs merMANUAL för samplanering i hemmet - Sigtuna
MANUAL för samplanering i hemmet - Sigtuna Bakgrund Då den enskilde behöver insatser från både socialtjänst och hälsooch sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en så kallad samordnad
Läs merMöte om hemtjänsten. Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare. Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17. Hallunda Folkets Hus
1 [6] Referens Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare Möte om hemtjänsten Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17 Plats Hallunda Folkets Hus Mahria Persson-Lövkvist, verksamhetschef för äldreomsorgen
Läs merRapport: Avtalsuppföljning
Rapport: Avtalsuppföljning ENKLARE VARDAG 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattad bedömning... 3 Bedömning... 3 Underlag bedömning... 6 2 Inledning Verksamhetsbeskrivning Enklare Vardag har
Läs merSå här jobbar vi med SIP i Haninge och Nynäshamn
Så här jobbar vi med SIP i Haninge och Nynäshamn En gemensam lokal rutin Förord Det här är en lokal rutin för SIP (Samordnad individuell plan). Den riktar sig till dig som arbetar i kommunen och i primärvården
Läs merRiktlinje för samverkan inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården
RIKTLINJE Gäller från Utfärdat av Godkänt av 170906 Anna Gröneberg Mas, Ulrika Ström Mar, Jerk Jakobs Sas, Therese Lindén Sas Lillemor Berglund Riktlinje för samverkan inom socialtjänsten och hälso- och
Läs merPLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården
PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården Verksamhet Datum Sida 2 (18) Innehåll Plan att komma igång med Senior alert sid 3 Ett preventivt arbetssätt sid 4 Bakomliggande orsaker sid 7 Förebyggande
Läs merTillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende
Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende Sammanfattning De flesta äldre anser att omsorgspersonalen har tillräcklig kompetens för att utföra insatserna och är i stort sett nöjda
Läs merArbetsmodell för teamarbete äldreomsorgen
2017-04-03 1 (5) Omsorgsavdelningen Johan Greco Vård- och omsorgschef Arbetsmodell för teamarbete äldreomsorgen Högerklicka för att byta bild. 2017-04-03 2 (5) Omsorgsavdelningen Syfte och mål Vård och
Läs merProjektledare Clas-Håkan Ekberg Sjukgymnast Karin Henriksson Undersköterska Barbro Ericson
Hemrehabilitering Projektledare Clas-Håkan Ekberg Sjukgymnast Karin Henriksson Undersköterska Barbro Ericson Hemvårdsmodell Inte enbart stroke Vårdtagare Hemrehabilitering Projekt Målinriktad rehabilitering
Läs merBeställning och informationsöverföring, riktlinjer
Vård- och äldreomsorgsförvaltningen Dokumenttyp: Dokumentet gäller för personalkategori: Fastställt av, befattning och namn: Fastställelsedatum: Eventuellt diarienummer: Riktlinje Sjuksköterska, fysioterapeut,
Läs merför rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt
Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med
Läs merKontaktman inom äldreomsorg
Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning
Läs merTillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare
Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare
Läs merFungerande team med den enskilde i centrum
Fungerande team med den enskilde i centrum Andra undersökningen Peter Mattsson 2013-10-01 Resultatet visar att 92 % tycker att samarbetet mellan yrkesprofessionerna är mycket gott/gott. Det är en procent
Läs merRutin för BPSD-registrering 12. 4.
Rutin för BPSD-registrering 12. 4. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom för att minska beteende och psykiska symtom
Läs merETT GOTT LIV VAR DAG. Samordnad individuell plan, SIP
Vård och omsorgsprojektet ETT GOTT LIV VAR DAG Samordnad individuell plan, SIP Rutinen gäller för Äldreomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad Samordnad individuell plan,
Läs merSocial dokumentation
Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:
Läs merRUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION
Reviderad 101108 VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090916 RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Biståndsärende bedömer och beslutar efter ansökan från den enskilde. n skickar uppdraget till enhetschefen
Läs merUppföljning av HS-avtalet
Uppföljning av HS-avtalet Anna Häger Glenngård och Mattias Haraldsson KEFU, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet Hotell Öresund, Landskrona, 6 december 2017 Ett uppföljningsuppdrag i tre delar Del A,
Läs merLOKALA RUTINER EGENVÅRD
Flik 13.4. LOKALA RUTINER EGENVÅRD Hälsocentralerna Tre älvar Vännäs, Vindeln, Bjurholm 2011-04-06 Eva Basun avdelningschef Vindeln Arbetsgrupp Elisabeth Olsson, dsk Bjurholm Eva-Marie Hedman, dsk Vindeln
Läs merHälso- och sjukvårdsenheten
Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av
Läs merAnsvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )
1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan
Läs merRutin för fall och fallskador
2016-04-01 1 (5) Omsorg Rutin Ansvarig Helen Hansson Malmgren Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad den 2009-04-01 Upprättad av Pernilla Hedin, enhetschef, Ida Malmström, sjukgymnast, Sofia Rahdevi,
Läs merTjänsteskrivelse. Uppföljning av åtgärder brukarundersökning 2013. 2014-02-04 Vår referens. Anne Wolf Utvecklingssekreterare. anne.wolf@malmo.
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2014-02-04 Vår referens Anne Wolf Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse anne.wolf@malmo.se Uppföljning av åtgärder brukarundersökning 2013 SOFV-2014-208
Läs merRiktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig
Läs merDet trygga valet Hemtjänst centrum
Det trygga valet Hemtjänst centrum Enköpings kommun Välkommen till hemtjänst centrum! Tack för att du har valt att få din hemtjänst utförd av oss. Inom kommunen har vi lång erfarenhet av hemtjänst, och
Läs mer2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst
2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-26 Ida Björkman Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges
Läs merRutin för fall och fallskador
2018-02-01 1 (5) Omsorg Ansvarig Helen Hansson Malmgren Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad av Sofia Rahdevi, sjukgymnast, Margareta Eriksson arbetsterapeut, Caroline Andersen, sjuksköterska Upprättad
Läs merRiktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR
Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merHEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10
2011-02-10 Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter Bakgrund I enlighet med SOSFS 2005:12 (Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
Läs merRIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen
RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...
Läs merUppföljning av Hallen vård- och omsorgsboende år 2014
2014-11-20 SID 1 (5) Uppföljning av Hallen vård- och omsorgsboende år 2014 Bakgrund Verksamheten på Hallen vård- och omsorgsboende drivs av Aleris. Hallen har totalt 69 lägenheter uppdelade på fem våningar.
Läs merGranskning av Tyresö kommuns hemtjänst
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2009-11-13 Socialförvaltningen Maria Johansson, kvalitetsinspektör 1 (6) Diarienummer 095/09-739 Granskning av Tyresö kommuns hemtjänst Beslut Tillsynen avslutas Socialförvaltningen
Läs merChecklista för processen när hälso-och sjukvård åtgärd övergår till egenvård
Egenvård Utfärdare/handläggare Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig rehabilitering Datum 2009-09-25 Reviderad 2018-08-15 Arbetet med egenvård ska ske utifrån beskrivning i dokumentet:
Läs merMetod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.
Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag
Läs merUppföljning 2014-03-28 Macorena AB
SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20140328 Macorena AB Granskare: Metod: Webbenkät, verksamhetsbesök, intervju med VC, granskning av rutiner, genomförandeplaner och dokumentation. Företagets
Läs merVilket ansvar har de olika huvudmännen? Hällefors pilotprojekt SIP kommun, primärvård Lindesbergs lasarett
Hur kan ett samarbete se ut? Vilket ansvar har de olika huvudmännen? Hällefors pilotprojekt SIP kommun, primärvård Lindesbergs lasarett 2017-09-27 Inskrivningsmeddelande Inskrivningsmeddelande skall skickas
Läs merTIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade
Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade Fastställd av socialnämnden 2010-08-25 2(5) Den sociala dokumentationen utgör en viktig del i kvalitetsarbetet
Läs merUppföljning av Skoga vård- och omsorgsboende år 2016
SID 1 (5) Uppföljning av Skoga vård- och omsorgsboende år 2016 Bakgrund Verksamheten på Skoga vård- och omsorgsboende drivs av Humaniora vård och omsorg i kommunens egen regi. Skoga har 100 lägenheter
Läs merFlik 1.3. BJURHOLMS KOMMUN Äldre- och handikappomsorg. Att lämna samtycke
Att lämna samtycke Detta häfte innehåller upplysningar om vad det innebär att lämna samtycke för informationsöverföring inom äldre- och handikappomsorg Vad säger lagen? Informationshantering och journalföring
Läs merUpprättande av genomförandeplan inom hemtjänsten
Rutin 1 (5) 2012-11-28 Upprättande av genomförandeplan inom hemtjänsten Nationell värdegrund I Socialtjänstlagen (SoL 2001:453) infördes den 1 januari 2011 en bestämmelse om en nationell värdegrund för
Läs merProjektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län
Projekt Sammanhållen hemvård i Gävleborg 2012-02-22 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län - utredning av förutsättningar för och förslag till kommunalisering av hemsjukvården
Läs merKnaggs Väg KYRKHULT. Välkommen till. Särskilt boende. Enhetens namn: Adress:
Knaggs Väg 5 290 60 KYRKHULT Välkommen till Särskilt boende Enhetens namn: Adress: 1 Lägenhet Lägenhetskontrakt skriver du med Olofströmshus, telefon 0454-372 00. Bostadsbidrag ansöker du om hos försäkringskassan.
Läs merVårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv
Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU
Läs merCentrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6%
Centrum Kön 38% Ålder 38% 6% Hushåll / familjebild 6% 62% 56% M an Kvinna < 65 år 66-79 år >80 år 94% Samman boende ensam 3,50 30,0 3,00 25,0 Centrum 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 1. Livssituation 2. Personlig
Läs merLokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen.
1 (5) Akutkliniken, Huddinge Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen. Projektrapport från utbildningen Säkra vården Stockholm
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merVÄLKOMMEN TILL VARBERG
VÄLKOMMEN TILL VARBERG VARBERG I SIFFROR ca 60 000 invånare ca 29 000 bor i staden, övriga i småorter eller på landsbygden 65-79 år (15 %) 80 - (6%) Folkökning ca 750 personer per år Särskilt boende äldre
Läs merTillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01)
Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare
Läs merKontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen
Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning
Läs merOmsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV
Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Antal kunder: 300 med insatser, ytterligare drygt 200 kunder med enbart larm. Personal: 36 rader, 18 östra och 18 västra. Just nu två
Läs merwww.simrishamn.se 2 (6)
Socialförvaltningen 1 (6) Hemtjänsten SKRIVELSE 2009-01-15 Kristina Privér Verksamhetsutvecklare Sammanfattning av verksamhetsuppföljningar genomförda hösten 2008 Hid nr: 2008.2134 Medicinsk ansvarig sjuksköterska
Läs merINSTRUKTION ARBETSMATERIAL
2011-03-25 1 (6) Checklista TryggVE - manual för ifyllnad Innehållsförteckning Inledning... 2 Förutsättningar... 2 Hur ska checklistan användas?... 2 Var hittar jag Checklista TryggVE?... 2 Är checklistan
Läs merPersoncentrerad vård. Ett projekt på neurorehab Rehab Väst Region Östergötland PCV,
Personcentrerad vård Ett projekt på neurorehab Rehab Väst Region Östergötland 2016-2017 PCV, 2017-09-28 Uppdraget Personcentrerad vård En satsning inom Region Östergötland för att öka medvetenheten om
Läs mer