Teamträffar i hemtjänsten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Teamträffar i hemtjänsten"

Transkript

1 HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Teamträffar i hemtjänsten Halmstad Åsa Rydberg

2 Sammanfattning Teamträffar i hemtjänsten i Halmstads kommun har funnits sedan september Idag bedrivs teamträffar i 26 omsorgsgrupper i hemvårdsförvaltningen. Hösten 2009 gjordes en första utvärdering där 16 team deltog (238 personer). Utvärderingen delades in i två delar: - Öppna frågor till dem som medverkade kring vad de anser om teamträffarna. - Observationer under teamträffarna för att dokumentera innehåll och struktur. Följande delar identifierades som framgångsfaktorer för en bra teamträff: - En strukturerat möte med en dagordning som områdeschefen leder. - Att samtliga professioner i teamet deltog. - Att det inte var för många deltagare på teamträffen så att man kunde föra en gemensam diskussion kring brukarna. Vad bör förbättras/förtydligas med teamträffarna? - Uppdraget i teamträffarna bör förtydligas så att mötet inte är att betrakta som ett rent informationsmöte mellan olika professioner. - Tydliga rutiner för att föra över information från teamträffen till brukarens sociala dokumentation. - Rutiner för förberedelser, genomförande samt efterarbete av en teamträff. - Avvikelsehanteringens delaktighet i teamträffen. - Biståndshandläggarnas medverkan (eller inte) på teamträffar. - Hur ofta en teamträff ska genomföras. - Om privata entreprenörer av hemtjänst ska anordna teamträffar

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Teamträffar UPPDRAG BAKGRUND SYFTE OCH MÅL PROJEKTORGANISATION Genomförande PLANERING AV UTVÄRDERINGEN Utvärderingens innehåll Utvalda hemtjänstgrupper Information till områdeschefer Information till övriga teammedlemmar GENOMFÖRANDET AV TEAMTRÄFFARNA Resultat FRÅGOR TILL DE MEDVERKANDE I TEAMET Vad är positivt med teamträffarna idag? Vad skulle kunna förbättras? Har samarbetet med övriga teammedlemmar förändrats i och med teamträffarna?... 5 Om ja, på vilket sätt? Tror ni att brukarna märker att samarbetet har förändrats? Om ja, på vilket sätt har det påverkat vården/omsorgen hos brukaren? Vilka rutiner har ni för att föra över den information som framkommer på teamträffarna till er sociala dokumentation? Vem leder teamträffarna? Vilka professioner medverkar på teamträffarna?... 6 Saknar ni någon profession? Hur ofta har ni teamträffar? HUR GÅR EN TEAMTRÄFF TILL? Teamträffarnas längd Medverkande professioner Vad tar man upp på teamträffarna? Fallpreventionen Diskussion FRAMGÅNGSFAKTORER Mötesstruktur Professioner i teamet VAD BÖR FÖRBÄTTRAS? Informationsöverföring Dokumentation Hur ofta man ska ha teamträff FRAMTID... 10

4 1 Teamträffar Materialet i denna delrapport innehåller information från medverkan i 16 teamträffar i hemtjänsten, hemvårdsförvaltningen Halmstads kommun. Utvärderingen genomfördes mellan Uppdrag Uppdraget innebar att utvärdera teamträffarna genom att delta i ett antal teamträffar och via öppna frågor till de medverkande få ta del av deras åsikter om teamträffarna. Utvärderingen innebar även att beskriva innehållet i teamträffarna. 1.2 Bakgrund Teamträffarna är en del av projektet Hemrehab och introducerades i verksamheten i september Syftet med teamträffarna var att skapa ett strukturerat mötesforum för teamet runt brukaren. Teamet definierades som: baspersonal i hemtjänsten och deras chef, legitimerad personal samt biståndshandläggare. Kommunrehab tog initialt på sig att leda mötet och utformade en Checklista för mötesledare på teamträffar (bilaga 1) samt en rutinbeskrivning (bilaga 2). I samband med att Möjligheternas hemvård startade september 2008 kom teamträffarna endast att gälla omsorgsgrupperna i hemtjänsten. Verksamhetscheferna Marita Everås och Gunvi Jönsson har under 2009 utformat dokumentet riktlinjer för Team-träffar. Dessa reviderades i februari 2010 (bilaga 3). Två år efter införandet av teamträffar är de nu dags att göra en första utvärdering. 1.3 Syfte och mål Syftet är att ta reda på teammedlemmarnas uppfattning om teamträffarna samt hitta framgångsfaktorer för ett välfungerande teammöte. Målet är att utforma gemensamma rutiner för teamträffarna för att få ett effektivt och kvalitetsmässigt bra möte med ett tydligt brukarfokus. 1.4 Projektorganisation Arbetsgruppen i hemrehab har varit behjälpliga i att göra faktainsamlingar. Arbetsgruppen (utvärderarna) bestod av var sjukgymnasterna Nina Cajander och Peter Lagerqvist samt arbetsterapeuterna Roine Abrahamsson och Anna Thorstensson. Dessutom har projektledaren varit utvärderare vid några teamträffar. Arbetsgruppen har i planeringsstadiet även kompletterats av enhetschef Anneli Bjärnhag. 2

5 2 Genomförande 2.1 Planering av utvärderingen Utvärderingens innehåll Arbetsgruppen delade upp utvärderingen i två delar. Del ett bestod av frågor till de medverkande på teamträffen. Del två innebar att man gick in i en observationsroll och under mötet registrerade vissa delar vad gäller struktur och innehåll Utvalda hemtjänstgrupper Arbetsgruppen hade som mål att utvärdera minst hälften av alla omsorgsgrupper som fanns i hemvårdsförvaltningen hösten 2009 (26 st.). De områdeschefer som ansvarade för två grupper fick en av sina grupper utvalda. Dessutom tillkom några grupper till. Slutligen det endast två områdeschefer som inte fick någon av sina grupper representerade i utvärderingen. 16 hemtjänstgrupper ingår i utvärderingsmaterialet. Det är 62 % av alla teamträffar Information till områdeschefer Projektledningen skickade ut information via mail till alla områdeschefer om utvärderingens bakgrund, syfte och mål. I brevet fick områdescheferna även veta vilka grupper som valts ut samt under vilka veckor som utvärderingen skulle genomföras. De utvärderare som ansvarade för respektive grupp tog sedan en direktkontakt med områdeschefen och bestämde en teamträff där utvärderingen skulle ske. Förutsättningen var att samtliga medverkande kunde stanna kvar ca 20 minuter efter teamträffen för att hinna svara på frågorna Information till övriga teammedlemmar Projektledningen skickade ut ett mail till samtliga rehabpersonal, sjuksköterskor och biståndshandläggare för att informera om att utvärderingen av teamträffarna skulle äga rum under v Genomförandet av teamträffarna Under tiden genomfördes utvärderingar av 16 teamträffar i hemvårdsförvaltningen. Samtliga utvärderingar kunde genomföras som planerat. Varje utvärderare skickade sitt material till projektledaren som gjorde en sammanställning. 3

6 3 Resultat Nedan följer redovisning av resultatet av frågorna samt en sammanställning av innehållet i teamträffarna. 3.1 Frågor till de medverkande i teamet Vad är positivt med teamträffarna idag? Samtliga grupper har redovisat positiva erfarenheter av teamträffarna. Följande synpunkter framkommer i många svar: - Information Lättare att förmedla information till teamet. Informationen går ut till alla samtidigt. - Teamsamarbetet Alla professioner kompletterar varandra. Man får en bättre helhetsbild av brukaren. Man tar upp nya brukare och gör en gemensam planering. Det blir bra diskussioner i teamet där alla bidrar med sin del. Förebyggandearbetet stärks. - Effektivisering Man slipper många telefonsamtal (tidsvinst). Mötet ger bättre kontakt mellan yrkesgrupperna. Man får ansikten på folk Vad skulle kunna förbättras? Många grupper har kommit så långt i sin process att de kan se förbättringsområden. I de grupper som har många deltagare (på vissa möten deltar fler än 20 personer) tar flera personer upp att mötesdiciplinen är viktig för att mötet ska bli effektivt. Följande delar kan identifieras: - Mötestid Många anser att mötestiden (som är satt till 30 minuter) inte räcker. Man har olika strategier för hur man hanterar det (se teamträffarnas längd). - Mötesstruktur Teamträffarna kräver en tydlig mötesstruktur med en god disciplin hos alla som medverkar och där mötesledaren (oftast en områdeschef) har ett stort ansvar. Ett flertal grupper påpekar att strukturen på teamträffen skulle kunna förbättras i framtiden. Några tar upp att förberedelserna inför teamträffen skulle kunna förbättras om man föranmälde vilka brukare som ska avhandlas på mötet. I en av teamträffarna gör man just detta. I några teamträffar får varje profession en punkt då de ska redovisa sina delar samt svara på frågor. Detta upplägg uppfattas som om man inte får ett helhetstänk runt brukaren. 4

7 - Dokumentation Dokumentationen i samband med teamträffarna ser mycket olika ut. Några team anser att det är en brist att de inte har tydliga rutiner för att föra över information från mötet till brukarens sociala dokumentation. - Teammedlem saknas I många team medverkar inte biståndshandläggaren. Många anser att detta är en brist. De tror att en biståndshandläggare skulle komplettera teamet. En grupp påtalar att man saknar närsjukvårdens sjuksköterskor. - Fallprevention Några grupper påpekar att fallpreventionen tar för mycket tid av mötet Har samarbetet med övriga teammedlemmar förändrats i och med teamträffarna? 14 av de tillfrågade 16 grupperna svarar ja. De två som svarar nej menar att samarbetet redan innan teamträffarna startade var så bra att någon förbättring inte har kunnat märkas. Ingen grupp anser att samarbetet har försämrats. Om ja, på vilket sätt? Den största förändringen är att samarbetet mellan teammedlemmarna har förstärkts. Man får ett mer naturligt samarbete. På teamträffen kan man prioritera de brukare som behöver hela teamets kompetens. Ett bättre samarbete ger snabbare åtgärder (ex. hjälpmedel). Alla i teamet får mer kunskap om enskilda ärenden Tror ni att brukarna märker att samarbetet har förändrats? Om ja, på vilket sätt har det påverkat vården/omsorgen hos brukaren? Teamen anser att ett förbättrat samarbete alltid gynnar brukaren. I förlängningen innebär det att brukaren får bättre service. Man ser även en vinst i att teamet ibland gör omprioriteringar i arbetet (då man exempelvis måste göra ett skyndsamt gemensamt hembesök). Om det uppstår ett problem/frågeställning hemma hos en brukare kan baspersonalen informera om att de kommer att ta upp det på nästa teamträff. Detta skapar en ökad trygghet för brukaren då han/hon vet att teamet samverkar Vilka rutiner har ni för att föra över den information som framkommer på teamträffarna till er sociala dokumentation? Frågeställningen kan delas in i två delar: Hur hanterar man den information som framkommer på mötet samt hur för man över informationen till brukarens sociala dokumentation? 5

8 - Information vid mötet Samtliga teamträffar har en utsedd sekreterare som för anteckningar under mötet. Det kan vara en och samma (ex gruppledaren) eller att man alternerar mellan baspersonalen. Många grupper har en teamträffspärm i grupplokalen där de sätter minnesanteckningarna efter mötet. Tanken är att de som inte kunde medverka i efterhand kan skaffa sig information om vad som avhandlades. - Överföring till social dokumentation i omsorgspärm Nio av 16 grupper (56 %) har en rutin för att föra över informationen från teamträffarna till brukarens sociala dokumentation. Sju grupper har i dagsläget ingen rutin för detta. I många fall är det brukarens kontaktman som ska dokumentera i omsorgspärmen. Ibland är det dagens sekreterare eller gruppledaren/planeraren som har fått det uppdraget Vem leder teamträffarna? Områdeschefen leder teamträffarna i 12 grupper (75 %). I tre team leder rehabpersonalen mötet. En teamträff har ingen mötesledare utan man hjälps åt Vilka professioner medverkar på teamträffarna? Grunduppställningen vid samtliga teamträffar är: Områdeschefen, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och baspersonal. Antalet baspersonal som medverkar skiljer sig åt från team till team; från ca 3 personer till 25 st. (hela arbetsgruppen). Ett team delar upp mötet i två delar. Först har man en gemensam teamträff. Efter ca 30 minuter går mötet över i ett omvårdnadsmöte som sjuksköterskan ansvarar för. Då avviker rehabpersonalen men övrig personal stannar kvar. Saknar ni någon profession? Femton grupper (94 %) påtalar att de saknar en kontinuerlig kontakt med biståndshandläggare. I en grupp (Nyatorp) medverkar biståndshandläggaren på vartannat möte. I tio grupper (67 %) uppger man att biståndshandläggaren aldrig medverkar. I de övriga teamen medverkar biståndshandläggaren sporadiskt eller kan ringas in vid behov Hur ofta har ni teamträffar? - Varannan vecka: 11 st. (69 %) Motivet till att man anser att detta mötesintervall är bra är att samtliga (bas)personal kan medverka. Träffas man oftare tror man att risken för rundsnack kan öka. Flera grupper anger att man kan ha telefonkontakt med teammedlemmar mellan mötena om det skulle uppstå akuta problem. 6

9 - En variant på varje/varannan: 1 st. (6 %) En grupp träffas i helgrupp varannan vecka (då all baspersonal medverkar). Varannan vecka träffas endast leg. personal och områdeschef. - Varje vecka: 4 st. (25 %) De grupper som träffas varje vecka har färre medverkande än de som träffas varannan. Orsaken är att endast de i baspersonalen som jobbar den dagen medverkar. Teamen ser en fördel i att inte vara allt för många på en teamträff eftersom det underlättar en gemensam diskussion om olika ärenden. Samtliga team uppger att deras valda mötesintervall är optimalt för verksamheten. Några team berättar att de av olika anledningar befinner sig i en omstruktureringsfas som kan komma att påverka hur deras teamträffar ska se ut i framtiden 3.2 Hur går en teamträff till? Del två att utvärderingen innebar att utvärderaren deltog på en teamträff för att observera och registrera hur ett möte kan gå till Teamträffarnas längd Medeltiden för en teamträff var 37,8 minuter. Det kortaste mötet avslutades efter 15 minuter (träff varje vecka) och det längsta mötet höll på i 65 minuter (träff varannan vecka i helgrupp). Många deltagare anser att den utsatta tiden på 30 minuter är alltför kort för att hinna med alla punkter på dagordningen. En del grupper löser det genom att förlänga mötet vid behov, någon grupp håller strikt på 30-minutersgränsen och avslutar en diskussion då mötestiden är slut Medverkande professioner Områdeschefen var representerad vid 15 av 16 möten. Sjuksköterskan var representerad i 14, lika många som arbetsterapeuten. Sjukgymnasten var representerad på 11 möten (rehabrepresentationen var 100 %). Biståndshandläggare deltog vid en teamträff. Baspersonal deltog vid samtliga teamträffar. Medelnärvaron var st. Vid två teamträffar medverkade 2-3 baspersonal. Tre teamträffar hade fler än 20 st. Bilden speglar hur det brukar se ut. Områdeschefer och leg. personal närvarar i princip alltid vid teamträffar. Biståndshandläggarna deltar i liten utsträckning. Baspersonalen har olika direktiv hur många som ska delta. I vissa fall är rutinen att 2-3 ur baspersonalen ska vara representerade. I andra grupper är uppmaningen att samtliga i arbetsgruppen ska medverka Vad tar man upp på teamträffarna? Utvärderarna registrerade hur många brukare som togs upp på mötet. Medeltalet var 7

10 12,9 brukare/möte (minst antal 6 st, mest 35 st.) Följande punkter var vanligast förekommande: - Nya brukare - Fallrapporter - Andra avvikelser - Medicinska problem - Förflyttningsproblem - Hjälpmedelsbehov Följande punkter förekom i mindre utsträckning - Planering av gemensamma hembesök - Frågor kring biståndsbeslut - Arbetsmiljöfrågor - Brukare som flyttar till särskilt boende - Träningsprogram/aktiviteter - Bostadsanpassning - Egenvård - Dubbelbemanning Fallpreventionen I snitt ägnades 9,8 minuter av mötestiden åt fallprevention. (minst tid 0 minuter= inga fall, mest tid 30 minuter= fyra brukare) I vissa team integrerades fallavvikelserna som en del av ett helhetstänk kring brukaren. (brukare som faller har ofta andra problem såsom medicinska, behov av hjälpmedel etc. som man tar upp i samband med fallavvikelsen och åtgärdsplaneringen). På andra teamträffar tog man alla avvikelser för sig i början eller slutet av mötet. Följden kunde då bli att samma brukare avhandlades flera gånger under samma möte. 4 Diskussion Utvärderingen visar att teamträffarna har blivit en etablerad del av uppdraget för hemtjänstpersonal, områdeschefer och legitimerad personal i hemvårdsförvaltningen. De medarbetare som medverkade i utvärderingen (238 st.) anser att teamträffarna är en bra och viktigt möte, men att det finns förbättringsområden som man bör jobba vidare med. Det positiva med teamträffarna är att personalen har förstärkt samarbetet mellan olika professioner i teamet runt brukaren. Man anser även att teamträffarna effektiviserar verksamheten genom att man inte längre behöver lägga ner tid på att ringa varandra så mycket mellan träffarna. Ur brukarsynpunkt borde teamträffarna vara en lyckad satsning. Personalen hävdar att genom det förbättrade samarbetet, professionerna kompletterar varandra, jobbar teamet mot gemensamma mål vad gäller vård, omsorg och rehabilitering. Ett fungerande teamarbete ger brukaren ökad trygghet och bättre service. 8

11 4.1 Framgångsfaktorer Mötesstruktur Det är en stor fördel om områdeschefen leder mötet. Hon/han är ansvarig för att teamarbetet är välfungerande och mötesstrukturen fungerar utifrån det uppdrag som baspersonalen har. I de grupper där mötesledaren har en checklista på vad som ska tas upp på mötet fungerar strukturen bra. Ofta håller man sig då även inom tidsramen på 30 minuter. Ytterligare ett sätt att förbättra strukturen skulle kunna vara att de medverkande ska föranmäla vilka brukare som ska avhandlas på mötet. Följande delar bör ingå på en teamträff: - Nya brukare - Avvikelser (där fallpreventionen ingår) - Brukare som har behov av teamets kompetens. Mötesstrukturen fungerar bäst i de grupper där man tar upp avvikelser (såsom fall) i ett sammanhang (och inte har en punkt som heter avvikelser i början eller slutet av mötet) Professioner i teamet Innehållet på teamträffen är givetvis beroende av vilka professioner som deltar. Eftersom biståndshandläggarna i de flesta fall inte medverkar kommer sällan delen uppföljning av beviljade hemtjänstinsatser med på agendan vilket flera medarbetare ser som en brist. Återkopplingen med biståndshandläggaren får ofta göras av områdeschefen efter teamträffen, vilket genererar ett merarbete för honom/henne. Det bör förtydligas om och när en biståndshandläggare ska delta på teamträffarna. I dagsläget finns förväntningar på att biståndshandläggaren ska var med i teamet runt brukaren. I övrigt är områdeschef, sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast representerade på de flesta teamträffarna. Baspersonalen medverkar alltid. Hur många som ska delta på en teamträff är dock oklart.. Idag är direktiven allt från tre st. till hela arbetsgruppen (ca 25st.) Det bör utformas en rutin för vem som ska delta på en teamträff. Man bör även förtydliga hur teamträffarna ska prioriteras mot andra arbetstuppgifter (ex under sommarmånaderna eller julledigheter) 4.2 Vad bör förbättras? Informationsöverföring Teamträffarnas huvudsakliga uppgift är att teamet ska kunna få möjlighet till att diskutera brukarens vård, omsorg och rehabilitering ur ett vardagsrehabiliterande synsätt. Mötet är i första hand inte tänkt som ett rent informationsöverföringsmöte. I de grupper som har över 20 9

12 medverkande blir mötesstrukturen just sådan. Där finns inte mycket utrymme för diskussioner utan i flera team får varje profession en punkt där de ska ta upp ärenden som de ansvarar för samt informera övrig personal. I flera fall påtalar leg. personal en brist i att diskussionen uteblir då teamträffarna blir för stora. Samtidigt är det många ur baspersonalen som tycker att en viktig del av mötet är att alla hör allt samtidigt. Riktlinjerna från verksamhetscheferna talar om att endast berörd personal ska delta på teammötet. Det skulle man kunna tolka som att brukarens kontaktman i första han ska delta på teamträffen. För att detta ska fungera krävs att man före mötet vet vilka brukare som ska upp på dagordningen (så att kontaktmannen kan delta, om hon/han är i tjänst) Informationsöverföringsdelen av mötet bör man kunna lösa på annat sätt. Ett förslag är att tydliggöra sekreterarens uppdrag så att det blir lättare att för baspersonalen att läsa sig till vad som beslutades på teamträffen Dokumentation Det bör utformas tydliga rutiner för hur man för över information från teamträffen till brukarens sociala dokumentation. Det bör förtydligas vem som ansvarar för fallpärmen. Det råder idag oklarheter kring vem som ansvarar för dokumentationen i pärmen. I vissa team tar man inte upp fallpärmen alls på teamträffen Hur ofta man ska ha teamträff Idag har teamen valt att ha träffar varje eller varannan vecka (och ett team har en variant på stormöte varannan och ett mindre varannan). Det finns för- och nackdelar med båda uppläggen och svårt att förorda något alternativ som bättre än det andra. 4.3 Framtid Många medarbetare hoppas att teamträffarna i hemtjänsten har kommit för att stanna. Frågan är vad som händer då privata entreprenörer under 2010 kommer att börja erbjuda brukare omsorgsinsatser. Huruvida teamträffar kommer att bedrivas i teamet med privata utförare av hemtjänst är i dagsläget inte klart. I vilket fall som helst kommer legitimerad personal att få fler kontaktytor att täcka för sitt uppdrag, vilket kommer att ställa större krav på deras flexibilitet. 10

13 Team-träffar. Bilaga 1 Mötesdag: Varje hemtjänstgrupp ska ha Teamträff vid ett tillfälle i veckan. Mötestiden är 30 minuter. Områdeschefen avgör vilken tid i veckan som är lämplig för detta möte. Medverkande: De personer som är delaktiga i samarbetet kring de brukare som bor i sitt ordinära boende och har hemtjänstinsatser. Dessa personalkategorier kan vara: - Hemtjänstpersonal som arbetar den aktuella mötesdagen. - Områdeschefen. - Kommunrehab - Sjuksköterskan - Biståndshandläggaren. Mötesledare: Personal från Kommunrehab (under hösten 2007, därefter kan uppdraget växla). Ärenden. De brukare som ska avhandlas under Team-träffen anmäls till mötesledaren. Ett rimligt antal är 5-6 st. Hemtjänstpersonalen som deltar i mötet ser till att den Sociala dokumentationen finns tillgänglig till mötet. Leg. personal ser till att aktuell gemensam dokumentation (såsom Individuella rehabplaner eller Min planering ) finns tillgänglig. Mötesdokumentation. Varje hemtjänstgrupp kommer att ha en pärm/block som heter Team-träff. Vid varje möte utses en sekreterare från hemtjänstgruppen. Hennes uppgift blir att under mötet dokumentera aktuell information kring brukaren som sedan ska överföras till gruppens Sociala dokumentation. Rutinen för vem i arbetsgruppen som för över dokumentationen (om det är mötessekreteraren eller brukarens kontaktperson) får varje hemtjänstgrupp komma överens om internt. Rutinen ska vara känd för mötesdeltagarna. Leg. personal ansvarar för att aktuell information från mötet överförs till brukarens journal och den gemensamma dokumentation som de har ansvar för (såsom Individuell rehabplan och Min planering ). Checklista. Det finns en checklista för mötesledaren som ska följas vid varje mötestillfälle. Halmstad Åsa Rydberg Projektledare, Hemrehab. 11

14 Bilaga 2 Checklista för Mötesledare vid Teamträffar. - Kontrollera att all förväntad personal är på plats innan mötet börjar. -Utse en sekreterare från hemtjänstgruppen till Team-träff -pärmen/blocket. Kontrollera att sekreteraren är införstådd med vad hon ska göra under mötet, samt att rutinen för den fortsatta överföringen av dokumentation från Teampärm till SoL-pärm är klar. Sekreterarens uppgift: Sekreteraren dokumenterar det som sägs under mötet för att den personal som inte kan medverka kan läsa vilka ärenden som har tagits upp. Hon ser även till att den information som ska föras över till hemtjänstens Sociala dokumentation blir utförd. -Sammanställ vilka brukare som är aktuella för diskussion vid dagens möte. -Kontrollera att aktuell dokumentation kring dessa brukare finns tillgänglig för mötesdeltagarna. (För ev. statistik under mötet, se separat blankett). -Gå igenom fallpärmen. -Avsluta mötet med att repetera tid och plats för nästa Team-träff. 12

15 Bilaga 3 Riktlinjer för Team-träff Allt arbete inom Hemvården ska utgå från brukarnas behov. För att uppnå en helhetssyn mellan olika professioners arbete är det viktigt att träffas för att samordna insatserna. Mötet för denna samordning kallas teamträff, en sådan teamträff ska: Teamet utser mötesledare som lämpligen är områdeschef, eftersom det är områdeschefen som har ansvar för att teamarbetet är välfungerande. Formulera en målsättning (ett syfte) med träffen. Ha kundfokus och utgå från brukare och anhörigas behov Teamträff initiativ av leg personal Ska vara effektivt och begränsas till högst 30 min/vecka Endast berörd personal ska delta på teamträffen. Planeringen på teamträffar ska utgå från brukarens genomförandeplan. 13

Hemrehabilitering Delrapport

Hemrehabilitering Delrapport HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Hemrehabilitering Delrapport 2009-01-05 Åsa Rydberg Innehållsförteckning 1 Hemrehabilitering...2 1.1 UPPDRAG... 2 1.2 BAKGRUND... 2 1.3 SYFTE OCH MÅL... 3 1.4 PROJEKTORGANISATION...

Läs mer

Rutin för hemrehabilitering

Rutin för hemrehabilitering 1(5) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2008-01 Gäller från och med: 2008-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Anette Björk, Enhetschef

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Rutin Dokumenttyp: Rutin Beslutat av: Förvaltningschef Fastställelsedatum: 2011-03-29 Ansvarig: Verksamhetschef Revideras: årligen Följas upp: årligen RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Innehåll

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Torsås 11 01 11. Agnetha Karlsson

Torsås 11 01 11. Agnetha Karlsson Torsås 11 01 11 Agnetha Karlsson Sammanfattning Projektet har drivits av Torsås kommun och finansierats av stimulansmedel för Äldre, område rehabilitering. Erhållna medel 1 040 000:- under ett år. (2010)

Läs mer

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah)

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) UTREDNING 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) Bakgrund

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Antal kunder: 300 med insatser, ytterligare drygt 200 kunder med enbart larm. Personal: 36 rader, 18 östra och 18 västra. Just nu två

Läs mer

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Eksjö kommuns HEMTJÄNST Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Det trygga alternativet Vi lovar att du ska känna dig trygg med ditt val av Eksjö kommuns hemtjänst

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01)

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Möte om hemtjänsten. Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare. Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17. Hallunda Folkets Hus

Möte om hemtjänsten. Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare. Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17. Hallunda Folkets Hus 1 [6] Referens Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare Möte om hemtjänsten Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17 Plats Hallunda Folkets Hus Mahria Persson-Lövkvist, verksamhetschef för äldreomsorgen

Läs mer

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Rutin vid demens för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Bakgrund Till grund för rutinen ligger den länsgemensamma demensmodellen Annas led- för trygg och säker demensvård. Annas led är

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

Stöd i hemmet. Hemtjänst i Luleå kommun

Stöd i hemmet. Hemtjänst i Luleå kommun Stöd i hemmet Hemtjänst i Luleå kommun Stöd i hemmet i Luleå kommun Stöd i hemmet innebär olika former av omsorg, omvårdnad, stöd och service i ditt hem. Du ska kunna bo kvar hemma så länge som möjligt

Läs mer

Handlingsplan/riktlinjer för uppbyggnad av lokala äldreteam för målgruppen multisjuka /multisviktande vid hälsocentralerna i Gävle kommun

Handlingsplan/riktlinjer för uppbyggnad av lokala äldreteam för målgruppen multisjuka /multisviktande vid hälsocentralerna i Gävle kommun Handlingsplan/riktlinjer för uppbyggnad av lokala äldreteam för målgruppen multisjuka /multisviktande vid hälsocentralerna i Gävle kommun Samarbete i Vården för multisjuka äldre med Empati och Ansvar Gävle

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Egnahemsgatan 13! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Social dokumentation

Social dokumentation Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Reviderad 101108 VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090916 RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Biståndsärende bedömer och beslutar efter ansökan från den enskilde. n skickar uppdraget till enhetschefen

Läs mer

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS.

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. 2012-04-18 Bakgrund Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbotten har

Läs mer

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6%

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6% Centrum Kön 38% Ålder 38% 6% Hushåll / familjebild 6% 62% 56% M an Kvinna < 65 år 66-79 år >80 år 94% Samman boende ensam 3,50 30,0 3,00 25,0 Centrum 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 1. Livssituation 2. Personlig

Läs mer

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 1 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Karlstad Hemtjänst 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Flödesschema från ansökan till flytt till 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Vem: Bistånds -handläggare : Ta emot ansökan Skicka broschyr till VT med info om Boka tid för hembesök Inleda ärende i Utreda

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Skärlundagatan 8! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

Äldreomsorgsverksamheten

Äldreomsorgsverksamheten Äldreomsorgsverksamheten Lagar Det två viktigaste lagarna som styr vård och omsorg är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Socialtjänstlagen (SOL). Hälso- och sjukvårdslagen reglerar all verksamhet inom

Läs mer

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade Fastställd av socialnämnden 2010-08-25 2(5) Den sociala dokumentationen utgör en viktig del i kvalitetsarbetet

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

Uppföljning av utförare - Hemtjänst

Uppföljning av utförare - Hemtjänst Datum 2013-05-15 Uppföljning av utförare - Hemtjänst Uppföljningen avser: Adeocare AB Adress: Bryggavägen 100, 178 31 Ekerö Verksamhetschef (namn och kontaktuppgifter): Hilde Knapasjö, tfn: 08-731 7707

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Handikappomsorg 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förutsättningar för kvalitet 1-2 Åtgärder utifrån föregående års kvalitetsredovisning 2 Viktig kvalitativ/kvantitativ information 3 Uppföljning

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen 1. Bakgrund 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering.

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Om du är äldre, långvarigt sjuk eller har funktionshinder kan du få stöd och hjälp i ditt eget hem. Vi på vårdbolaget TioHundra

Läs mer

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Åsa Bergman Bruhn, Högskolan Dalarna 25 november 2014 Dagens upplägg och innehåll 09.00 09.15 Samling med fika utanför FÖ2 (fika

Läs mer

MAS Bjurholm Flik 4.2. Verksamhetschef HC Bjurholm Jan 2011

MAS Bjurholm Flik 4.2. Verksamhetschef HC Bjurholm Jan 2011 MAS Bjurholm Flik 4.2. Verksamhetschef HC Bjurholm Jan 2011 AVVIKELSEHANTERING En del i kvalitetssystemet i hälso- och sjukvård (se Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal www.vårdhandboken.se) handlar

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

Stadskontoret. Till vård- och omsorgsberedningen

Stadskontoret. Till vård- och omsorgsberedningen Handläggare Lisa Gunnefur Stadskontoret Till vård- och omsorgsberedningen Tjänsteutlåtande 2011-06-15 Ärende: KS-VOO-2010-00917 Slutrapport Helhetssyn i hemtjänsten Initierare: Stadskontoret Bakgrund En

Läs mer

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707 Hemtjänst i Strängnäs kommun Dnr SN/2015:251-707 Förord I den här broschyren har vi samlat information för dig som vill veta mer om hemtjänst i Strängnäs kommun. Vi beskriver hur en ansökan om hemtjänst

Läs mer

Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping

Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping 1(6) Frågeställningarna: Hur påverkar personcentrerad vård professionerna sjuksköterskan, barnmorskan, biomedicinska

Läs mer

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm.

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Omsorgsinsatser Du kan få hjälp med din personliga hygien och med på och avklädning.

Läs mer

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården Verksamhet Datum Sida 2 (18) Innehåll Plan att komma igång med Senior alert sid 3 Ett preventivt arbetssätt sid 4 Bakomliggande orsaker sid 7 Förebyggande

Läs mer

Projekt Hemrehabilitering i Västra länsdelen i Örebro län

Projekt Hemrehabilitering i Västra länsdelen i Örebro län Rapport 2011:01 Projekt Hemrehabilitering i Västra länsdelen i Örebro län Delrapport - utvärdering av personalens synpunkter Februari 2011 Margareta Hansson Susanne Rydén Projekt Hemrehabilitering i Västra

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Samordnad Individuell Plan

Samordnad Individuell Plan Så här fungerar det när en Samordnad individuell plan ska genomföras. Samordnad Individuell Plan En Samordnad Individuell Plan (SIP) ska göras när den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Uppföljning 2012-08-14 AB Adela Omsorg

Uppföljning 2012-08-14 AB Adela Omsorg SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120814 AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation genomförs vid ett besök hos utförararen.

Läs mer

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Samverkansprojekt Sollefteå sjukhus - slutenvården Primärvård i Sollefteå och Kramfors kommun Äldreomsorgen i Sollefteå och Kramfors kommun Pågår april

Läs mer

Konferensrum 2:2 Kommunalhuset Tumba

Konferensrum 2:2 Kommunalhuset Tumba 1 [7] Referens Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare Möte om hemtjänsten Dag och tid Torsdag 21 mars 2013 kl. 17 19 Plats Konferensrum 2:2 Kommunalhuset Tumba Mahria Persson Lövkvist, verksamhetschef

Läs mer

Granskning av hemtjänst/lov 2014

Granskning av hemtjänst/lov 2014 Granskning av hemtjänst/lov 2014 Sammanställd av Margareta Sjögren, kvalitetsuppföljare/utredare Kvalitets- och utvecklingsenheten 2014-08-28 Bakgrund Lagen om valfrihetssystem (LOV) reglerar vad som ska

Läs mer

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för avvikelser inom HSL, SoL och LSS utgår från Socialstyrelsens föreskrifters krav på säkerställandet av rutiner kring avvikelsehantering

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

Kartläggning av rutiner samt egenkontroll av dokumentation inom vård och omsorg i Lysekils, Munkedals och Tanums kommuner

Kartläggning av rutiner samt egenkontroll av dokumentation inom vård och omsorg i Lysekils, Munkedals och Tanums kommuner FoU Fyrbodal Kartläggning av rutiner samt egenkontroll av dokumentation inom vård och omsorg i Lysekils, Munkedals och Tanums kommuner FoU Fyrbodal 2013: 7 Agneta Stenqvist, Kvalitetsoch utvecklingschef

Läs mer

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Titel: PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Projekt: Stimulansmedel Idnr: Siffor Delprojekt: Samordnad rehabilitering Idnr: 17735 Beställare: Socialtjänsten Håkan Littzell

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Kvalitetsuppföljning. Hemvården i Svalövs kommun

Kvalitetsuppföljning. Hemvården i Svalövs kommun Kvalitetsuppföljning - Hemvården i Svalövs kommun Lagen om valfrihetssystem 2013-01-14 1 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND 2 2 SYFTE 2 3 METOD 2 4 MÅLGRUPP 3 5 RESULTAT 3 5.1 Styrkor 3 5.1.1 Systematiskt

Läs mer

Uppföljning 2012-06-14 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB

Uppföljning 2012-06-14 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120614 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation Företagets

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Bemötande Äldreomsorg

Bemötande Äldreomsorg Bemötande Äldreomsorg dig som har insatser inom äldreomsorgen. Det första mötet är ofta avgörande för att en relation ska ha förutsättningar att bli bra. Äldreomsorgens insatser ska vara individuellt anpassade

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

www.simrishamn.se 2 (6)

www.simrishamn.se 2 (6) Socialförvaltningen 1 (6) Hemtjänsten SKRIVELSE 2009-01-15 Kristina Privér Verksamhetsutvecklare Sammanfattning av verksamhetsuppföljningar genomförda hösten 2008 Hid nr: 2008.2134 Medicinsk ansvarig sjuksköterska

Läs mer

g g fä uppifiluf, Avtalsuppföljning vid Västergården vård- och omsorgsboende

g g fä uppifiluf, Avtalsuppföljning vid Västergården vård- och omsorgsboende g g fä uppifiluf, ÄLDREFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Eva Erikson 2015-06-18 ALN-2014-0443 Äldrenämnden Avtalsuppföljning vid Västergården vård- och omsorgsboende Förslag till beslut Äldrenämnden

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Guldsmedsgårdens servicebostads Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Servicebostaden

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun 2015-02-18 Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun Vad är Link? Link är ett verktyg/system för att förenkla den samordnade vårdplaneringen mellan slutenvården, kommunen och primärvården.

Läs mer

En dans för balans. Gutenberg Särskilt boende i Bollnäs

En dans för balans. Gutenberg Särskilt boende i Bollnäs En dans för balans Gutenberg Särskilt boende i Bollnäs Korta fakta Utsikt från en av lägenheterna på Gutenberg Gutenberg består av 43 lägenheter fördelat på fyra enheter. Det är fyra gruppboenden med gemensamhetsutrymmen.

Läs mer

Det trygga valet Hemtjänst centrum

Det trygga valet Hemtjänst centrum Det trygga valet Hemtjänst centrum Enköpings kommun Välkommen till hemtjänst centrum! Tack för att du har valt att få din hemtjänst utförd av oss. Inom kommunen har vi lång erfarenhet av hemtjänst, och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Bilder: istockphoto och Stock.xchng. Social dokumentation. inom äldreomsorgen. kortversion av två projektrapporter

Bilder: istockphoto och Stock.xchng. Social dokumentation. inom äldreomsorgen. kortversion av två projektrapporter Bilder: istockphoto och Stock.xchng kortversion av två projektrapporter Social dokumentation inom äldreomsorgen PROJEKTET Syfte Att förbättra den sociala genomförandedokumentationen i äldreomsorgen, med

Läs mer

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och

Läs mer

Riktlinje för riskanalys

Riktlinje för riskanalys Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2015-08-25 Therese Lindén, Ulrika Ström, Ingrid Olausson Förvaltningens ledningsgrupp Riktlinje för riskanalys KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Kungsbacka kommun Vård & Omsorg

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-08 Lena Bölander verksamhetschef i samarbete med Camilla Furuskär sjuksköterska Mallen är anpassad av Nytida

Läs mer

Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen.

Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen. 1 (5) Akutkliniken, Huddinge Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen. Projektrapport från utbildningen Säkra vården Stockholm

Läs mer

Kvalitetsplan 2014 Hemtjänst City Nord / Syd

Kvalitetsplan 2014 Hemtjänst City Nord / Syd Kvalitetsplan 2014 Hemtjänst City Nord / Syd Inledning Hemtjänstgruppen City har sedan 131101 delats i två arbetsgrupper. Arbetsplatsen finns på Uddmansgatan 1B där vi har en trerumslägenhet. Grupperna

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer