Teamträffar i hemtjänsten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Teamträffar i hemtjänsten"

Transkript

1 HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Teamträffar i hemtjänsten Halmstad Åsa Rydberg

2 Sammanfattning Teamträffar i hemtjänsten i Halmstads kommun har funnits sedan september Idag bedrivs teamträffar i 26 omsorgsgrupper i hemvårdsförvaltningen. Hösten 2009 gjordes en första utvärdering där 16 team deltog (238 personer). Utvärderingen delades in i två delar: - Öppna frågor till dem som medverkade kring vad de anser om teamträffarna. - Observationer under teamträffarna för att dokumentera innehåll och struktur. Följande delar identifierades som framgångsfaktorer för en bra teamträff: - En strukturerat möte med en dagordning som områdeschefen leder. - Att samtliga professioner i teamet deltog. - Att det inte var för många deltagare på teamträffen så att man kunde föra en gemensam diskussion kring brukarna. Vad bör förbättras/förtydligas med teamträffarna? - Uppdraget i teamträffarna bör förtydligas så att mötet inte är att betrakta som ett rent informationsmöte mellan olika professioner. - Tydliga rutiner för att föra över information från teamträffen till brukarens sociala dokumentation. - Rutiner för förberedelser, genomförande samt efterarbete av en teamträff. - Avvikelsehanteringens delaktighet i teamträffen. - Biståndshandläggarnas medverkan (eller inte) på teamträffar. - Hur ofta en teamträff ska genomföras. - Om privata entreprenörer av hemtjänst ska anordna teamträffar

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Teamträffar UPPDRAG BAKGRUND SYFTE OCH MÅL PROJEKTORGANISATION Genomförande PLANERING AV UTVÄRDERINGEN Utvärderingens innehåll Utvalda hemtjänstgrupper Information till områdeschefer Information till övriga teammedlemmar GENOMFÖRANDET AV TEAMTRÄFFARNA Resultat FRÅGOR TILL DE MEDVERKANDE I TEAMET Vad är positivt med teamträffarna idag? Vad skulle kunna förbättras? Har samarbetet med övriga teammedlemmar förändrats i och med teamträffarna?... 5 Om ja, på vilket sätt? Tror ni att brukarna märker att samarbetet har förändrats? Om ja, på vilket sätt har det påverkat vården/omsorgen hos brukaren? Vilka rutiner har ni för att föra över den information som framkommer på teamträffarna till er sociala dokumentation? Vem leder teamträffarna? Vilka professioner medverkar på teamträffarna?... 6 Saknar ni någon profession? Hur ofta har ni teamträffar? HUR GÅR EN TEAMTRÄFF TILL? Teamträffarnas längd Medverkande professioner Vad tar man upp på teamträffarna? Fallpreventionen Diskussion FRAMGÅNGSFAKTORER Mötesstruktur Professioner i teamet VAD BÖR FÖRBÄTTRAS? Informationsöverföring Dokumentation Hur ofta man ska ha teamträff FRAMTID... 10

4 1 Teamträffar Materialet i denna delrapport innehåller information från medverkan i 16 teamträffar i hemtjänsten, hemvårdsförvaltningen Halmstads kommun. Utvärderingen genomfördes mellan Uppdrag Uppdraget innebar att utvärdera teamträffarna genom att delta i ett antal teamträffar och via öppna frågor till de medverkande få ta del av deras åsikter om teamträffarna. Utvärderingen innebar även att beskriva innehållet i teamträffarna. 1.2 Bakgrund Teamträffarna är en del av projektet Hemrehab och introducerades i verksamheten i september Syftet med teamträffarna var att skapa ett strukturerat mötesforum för teamet runt brukaren. Teamet definierades som: baspersonal i hemtjänsten och deras chef, legitimerad personal samt biståndshandläggare. Kommunrehab tog initialt på sig att leda mötet och utformade en Checklista för mötesledare på teamträffar (bilaga 1) samt en rutinbeskrivning (bilaga 2). I samband med att Möjligheternas hemvård startade september 2008 kom teamträffarna endast att gälla omsorgsgrupperna i hemtjänsten. Verksamhetscheferna Marita Everås och Gunvi Jönsson har under 2009 utformat dokumentet riktlinjer för Team-träffar. Dessa reviderades i februari 2010 (bilaga 3). Två år efter införandet av teamträffar är de nu dags att göra en första utvärdering. 1.3 Syfte och mål Syftet är att ta reda på teammedlemmarnas uppfattning om teamträffarna samt hitta framgångsfaktorer för ett välfungerande teammöte. Målet är att utforma gemensamma rutiner för teamträffarna för att få ett effektivt och kvalitetsmässigt bra möte med ett tydligt brukarfokus. 1.4 Projektorganisation Arbetsgruppen i hemrehab har varit behjälpliga i att göra faktainsamlingar. Arbetsgruppen (utvärderarna) bestod av var sjukgymnasterna Nina Cajander och Peter Lagerqvist samt arbetsterapeuterna Roine Abrahamsson och Anna Thorstensson. Dessutom har projektledaren varit utvärderare vid några teamträffar. Arbetsgruppen har i planeringsstadiet även kompletterats av enhetschef Anneli Bjärnhag. 2

5 2 Genomförande 2.1 Planering av utvärderingen Utvärderingens innehåll Arbetsgruppen delade upp utvärderingen i två delar. Del ett bestod av frågor till de medverkande på teamträffen. Del två innebar att man gick in i en observationsroll och under mötet registrerade vissa delar vad gäller struktur och innehåll Utvalda hemtjänstgrupper Arbetsgruppen hade som mål att utvärdera minst hälften av alla omsorgsgrupper som fanns i hemvårdsförvaltningen hösten 2009 (26 st.). De områdeschefer som ansvarade för två grupper fick en av sina grupper utvalda. Dessutom tillkom några grupper till. Slutligen det endast två områdeschefer som inte fick någon av sina grupper representerade i utvärderingen. 16 hemtjänstgrupper ingår i utvärderingsmaterialet. Det är 62 % av alla teamträffar Information till områdeschefer Projektledningen skickade ut information via mail till alla områdeschefer om utvärderingens bakgrund, syfte och mål. I brevet fick områdescheferna även veta vilka grupper som valts ut samt under vilka veckor som utvärderingen skulle genomföras. De utvärderare som ansvarade för respektive grupp tog sedan en direktkontakt med områdeschefen och bestämde en teamträff där utvärderingen skulle ske. Förutsättningen var att samtliga medverkande kunde stanna kvar ca 20 minuter efter teamträffen för att hinna svara på frågorna Information till övriga teammedlemmar Projektledningen skickade ut ett mail till samtliga rehabpersonal, sjuksköterskor och biståndshandläggare för att informera om att utvärderingen av teamträffarna skulle äga rum under v Genomförandet av teamträffarna Under tiden genomfördes utvärderingar av 16 teamträffar i hemvårdsförvaltningen. Samtliga utvärderingar kunde genomföras som planerat. Varje utvärderare skickade sitt material till projektledaren som gjorde en sammanställning. 3

6 3 Resultat Nedan följer redovisning av resultatet av frågorna samt en sammanställning av innehållet i teamträffarna. 3.1 Frågor till de medverkande i teamet Vad är positivt med teamträffarna idag? Samtliga grupper har redovisat positiva erfarenheter av teamträffarna. Följande synpunkter framkommer i många svar: - Information Lättare att förmedla information till teamet. Informationen går ut till alla samtidigt. - Teamsamarbetet Alla professioner kompletterar varandra. Man får en bättre helhetsbild av brukaren. Man tar upp nya brukare och gör en gemensam planering. Det blir bra diskussioner i teamet där alla bidrar med sin del. Förebyggandearbetet stärks. - Effektivisering Man slipper många telefonsamtal (tidsvinst). Mötet ger bättre kontakt mellan yrkesgrupperna. Man får ansikten på folk Vad skulle kunna förbättras? Många grupper har kommit så långt i sin process att de kan se förbättringsområden. I de grupper som har många deltagare (på vissa möten deltar fler än 20 personer) tar flera personer upp att mötesdiciplinen är viktig för att mötet ska bli effektivt. Följande delar kan identifieras: - Mötestid Många anser att mötestiden (som är satt till 30 minuter) inte räcker. Man har olika strategier för hur man hanterar det (se teamträffarnas längd). - Mötesstruktur Teamträffarna kräver en tydlig mötesstruktur med en god disciplin hos alla som medverkar och där mötesledaren (oftast en områdeschef) har ett stort ansvar. Ett flertal grupper påpekar att strukturen på teamträffen skulle kunna förbättras i framtiden. Några tar upp att förberedelserna inför teamträffen skulle kunna förbättras om man föranmälde vilka brukare som ska avhandlas på mötet. I en av teamträffarna gör man just detta. I några teamträffar får varje profession en punkt då de ska redovisa sina delar samt svara på frågor. Detta upplägg uppfattas som om man inte får ett helhetstänk runt brukaren. 4

7 - Dokumentation Dokumentationen i samband med teamträffarna ser mycket olika ut. Några team anser att det är en brist att de inte har tydliga rutiner för att föra över information från mötet till brukarens sociala dokumentation. - Teammedlem saknas I många team medverkar inte biståndshandläggaren. Många anser att detta är en brist. De tror att en biståndshandläggare skulle komplettera teamet. En grupp påtalar att man saknar närsjukvårdens sjuksköterskor. - Fallprevention Några grupper påpekar att fallpreventionen tar för mycket tid av mötet Har samarbetet med övriga teammedlemmar förändrats i och med teamträffarna? 14 av de tillfrågade 16 grupperna svarar ja. De två som svarar nej menar att samarbetet redan innan teamträffarna startade var så bra att någon förbättring inte har kunnat märkas. Ingen grupp anser att samarbetet har försämrats. Om ja, på vilket sätt? Den största förändringen är att samarbetet mellan teammedlemmarna har förstärkts. Man får ett mer naturligt samarbete. På teamträffen kan man prioritera de brukare som behöver hela teamets kompetens. Ett bättre samarbete ger snabbare åtgärder (ex. hjälpmedel). Alla i teamet får mer kunskap om enskilda ärenden Tror ni att brukarna märker att samarbetet har förändrats? Om ja, på vilket sätt har det påverkat vården/omsorgen hos brukaren? Teamen anser att ett förbättrat samarbete alltid gynnar brukaren. I förlängningen innebär det att brukaren får bättre service. Man ser även en vinst i att teamet ibland gör omprioriteringar i arbetet (då man exempelvis måste göra ett skyndsamt gemensamt hembesök). Om det uppstår ett problem/frågeställning hemma hos en brukare kan baspersonalen informera om att de kommer att ta upp det på nästa teamträff. Detta skapar en ökad trygghet för brukaren då han/hon vet att teamet samverkar Vilka rutiner har ni för att föra över den information som framkommer på teamträffarna till er sociala dokumentation? Frågeställningen kan delas in i två delar: Hur hanterar man den information som framkommer på mötet samt hur för man över informationen till brukarens sociala dokumentation? 5

8 - Information vid mötet Samtliga teamträffar har en utsedd sekreterare som för anteckningar under mötet. Det kan vara en och samma (ex gruppledaren) eller att man alternerar mellan baspersonalen. Många grupper har en teamträffspärm i grupplokalen där de sätter minnesanteckningarna efter mötet. Tanken är att de som inte kunde medverka i efterhand kan skaffa sig information om vad som avhandlades. - Överföring till social dokumentation i omsorgspärm Nio av 16 grupper (56 %) har en rutin för att föra över informationen från teamträffarna till brukarens sociala dokumentation. Sju grupper har i dagsläget ingen rutin för detta. I många fall är det brukarens kontaktman som ska dokumentera i omsorgspärmen. Ibland är det dagens sekreterare eller gruppledaren/planeraren som har fått det uppdraget Vem leder teamträffarna? Områdeschefen leder teamträffarna i 12 grupper (75 %). I tre team leder rehabpersonalen mötet. En teamträff har ingen mötesledare utan man hjälps åt Vilka professioner medverkar på teamträffarna? Grunduppställningen vid samtliga teamträffar är: Områdeschefen, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och baspersonal. Antalet baspersonal som medverkar skiljer sig åt från team till team; från ca 3 personer till 25 st. (hela arbetsgruppen). Ett team delar upp mötet i två delar. Först har man en gemensam teamträff. Efter ca 30 minuter går mötet över i ett omvårdnadsmöte som sjuksköterskan ansvarar för. Då avviker rehabpersonalen men övrig personal stannar kvar. Saknar ni någon profession? Femton grupper (94 %) påtalar att de saknar en kontinuerlig kontakt med biståndshandläggare. I en grupp (Nyatorp) medverkar biståndshandläggaren på vartannat möte. I tio grupper (67 %) uppger man att biståndshandläggaren aldrig medverkar. I de övriga teamen medverkar biståndshandläggaren sporadiskt eller kan ringas in vid behov Hur ofta har ni teamträffar? - Varannan vecka: 11 st. (69 %) Motivet till att man anser att detta mötesintervall är bra är att samtliga (bas)personal kan medverka. Träffas man oftare tror man att risken för rundsnack kan öka. Flera grupper anger att man kan ha telefonkontakt med teammedlemmar mellan mötena om det skulle uppstå akuta problem. 6

9 - En variant på varje/varannan: 1 st. (6 %) En grupp träffas i helgrupp varannan vecka (då all baspersonal medverkar). Varannan vecka träffas endast leg. personal och områdeschef. - Varje vecka: 4 st. (25 %) De grupper som träffas varje vecka har färre medverkande än de som träffas varannan. Orsaken är att endast de i baspersonalen som jobbar den dagen medverkar. Teamen ser en fördel i att inte vara allt för många på en teamträff eftersom det underlättar en gemensam diskussion om olika ärenden. Samtliga team uppger att deras valda mötesintervall är optimalt för verksamheten. Några team berättar att de av olika anledningar befinner sig i en omstruktureringsfas som kan komma att påverka hur deras teamträffar ska se ut i framtiden 3.2 Hur går en teamträff till? Del två att utvärderingen innebar att utvärderaren deltog på en teamträff för att observera och registrera hur ett möte kan gå till Teamträffarnas längd Medeltiden för en teamträff var 37,8 minuter. Det kortaste mötet avslutades efter 15 minuter (träff varje vecka) och det längsta mötet höll på i 65 minuter (träff varannan vecka i helgrupp). Många deltagare anser att den utsatta tiden på 30 minuter är alltför kort för att hinna med alla punkter på dagordningen. En del grupper löser det genom att förlänga mötet vid behov, någon grupp håller strikt på 30-minutersgränsen och avslutar en diskussion då mötestiden är slut Medverkande professioner Områdeschefen var representerad vid 15 av 16 möten. Sjuksköterskan var representerad i 14, lika många som arbetsterapeuten. Sjukgymnasten var representerad på 11 möten (rehabrepresentationen var 100 %). Biståndshandläggare deltog vid en teamträff. Baspersonal deltog vid samtliga teamträffar. Medelnärvaron var st. Vid två teamträffar medverkade 2-3 baspersonal. Tre teamträffar hade fler än 20 st. Bilden speglar hur det brukar se ut. Områdeschefer och leg. personal närvarar i princip alltid vid teamträffar. Biståndshandläggarna deltar i liten utsträckning. Baspersonalen har olika direktiv hur många som ska delta. I vissa fall är rutinen att 2-3 ur baspersonalen ska vara representerade. I andra grupper är uppmaningen att samtliga i arbetsgruppen ska medverka Vad tar man upp på teamträffarna? Utvärderarna registrerade hur många brukare som togs upp på mötet. Medeltalet var 7

10 12,9 brukare/möte (minst antal 6 st, mest 35 st.) Följande punkter var vanligast förekommande: - Nya brukare - Fallrapporter - Andra avvikelser - Medicinska problem - Förflyttningsproblem - Hjälpmedelsbehov Följande punkter förekom i mindre utsträckning - Planering av gemensamma hembesök - Frågor kring biståndsbeslut - Arbetsmiljöfrågor - Brukare som flyttar till särskilt boende - Träningsprogram/aktiviteter - Bostadsanpassning - Egenvård - Dubbelbemanning Fallpreventionen I snitt ägnades 9,8 minuter av mötestiden åt fallprevention. (minst tid 0 minuter= inga fall, mest tid 30 minuter= fyra brukare) I vissa team integrerades fallavvikelserna som en del av ett helhetstänk kring brukaren. (brukare som faller har ofta andra problem såsom medicinska, behov av hjälpmedel etc. som man tar upp i samband med fallavvikelsen och åtgärdsplaneringen). På andra teamträffar tog man alla avvikelser för sig i början eller slutet av mötet. Följden kunde då bli att samma brukare avhandlades flera gånger under samma möte. 4 Diskussion Utvärderingen visar att teamträffarna har blivit en etablerad del av uppdraget för hemtjänstpersonal, områdeschefer och legitimerad personal i hemvårdsförvaltningen. De medarbetare som medverkade i utvärderingen (238 st.) anser att teamträffarna är en bra och viktigt möte, men att det finns förbättringsområden som man bör jobba vidare med. Det positiva med teamträffarna är att personalen har förstärkt samarbetet mellan olika professioner i teamet runt brukaren. Man anser även att teamträffarna effektiviserar verksamheten genom att man inte längre behöver lägga ner tid på att ringa varandra så mycket mellan träffarna. Ur brukarsynpunkt borde teamträffarna vara en lyckad satsning. Personalen hävdar att genom det förbättrade samarbetet, professionerna kompletterar varandra, jobbar teamet mot gemensamma mål vad gäller vård, omsorg och rehabilitering. Ett fungerande teamarbete ger brukaren ökad trygghet och bättre service. 8

11 4.1 Framgångsfaktorer Mötesstruktur Det är en stor fördel om områdeschefen leder mötet. Hon/han är ansvarig för att teamarbetet är välfungerande och mötesstrukturen fungerar utifrån det uppdrag som baspersonalen har. I de grupper där mötesledaren har en checklista på vad som ska tas upp på mötet fungerar strukturen bra. Ofta håller man sig då även inom tidsramen på 30 minuter. Ytterligare ett sätt att förbättra strukturen skulle kunna vara att de medverkande ska föranmäla vilka brukare som ska avhandlas på mötet. Följande delar bör ingå på en teamträff: - Nya brukare - Avvikelser (där fallpreventionen ingår) - Brukare som har behov av teamets kompetens. Mötesstrukturen fungerar bäst i de grupper där man tar upp avvikelser (såsom fall) i ett sammanhang (och inte har en punkt som heter avvikelser i början eller slutet av mötet) Professioner i teamet Innehållet på teamträffen är givetvis beroende av vilka professioner som deltar. Eftersom biståndshandläggarna i de flesta fall inte medverkar kommer sällan delen uppföljning av beviljade hemtjänstinsatser med på agendan vilket flera medarbetare ser som en brist. Återkopplingen med biståndshandläggaren får ofta göras av områdeschefen efter teamträffen, vilket genererar ett merarbete för honom/henne. Det bör förtydligas om och när en biståndshandläggare ska delta på teamträffarna. I dagsläget finns förväntningar på att biståndshandläggaren ska var med i teamet runt brukaren. I övrigt är områdeschef, sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast representerade på de flesta teamträffarna. Baspersonalen medverkar alltid. Hur många som ska delta på en teamträff är dock oklart.. Idag är direktiven allt från tre st. till hela arbetsgruppen (ca 25st.) Det bör utformas en rutin för vem som ska delta på en teamträff. Man bör även förtydliga hur teamträffarna ska prioriteras mot andra arbetstuppgifter (ex under sommarmånaderna eller julledigheter) 4.2 Vad bör förbättras? Informationsöverföring Teamträffarnas huvudsakliga uppgift är att teamet ska kunna få möjlighet till att diskutera brukarens vård, omsorg och rehabilitering ur ett vardagsrehabiliterande synsätt. Mötet är i första hand inte tänkt som ett rent informationsöverföringsmöte. I de grupper som har över 20 9

12 medverkande blir mötesstrukturen just sådan. Där finns inte mycket utrymme för diskussioner utan i flera team får varje profession en punkt där de ska ta upp ärenden som de ansvarar för samt informera övrig personal. I flera fall påtalar leg. personal en brist i att diskussionen uteblir då teamträffarna blir för stora. Samtidigt är det många ur baspersonalen som tycker att en viktig del av mötet är att alla hör allt samtidigt. Riktlinjerna från verksamhetscheferna talar om att endast berörd personal ska delta på teammötet. Det skulle man kunna tolka som att brukarens kontaktman i första han ska delta på teamträffen. För att detta ska fungera krävs att man före mötet vet vilka brukare som ska upp på dagordningen (så att kontaktmannen kan delta, om hon/han är i tjänst) Informationsöverföringsdelen av mötet bör man kunna lösa på annat sätt. Ett förslag är att tydliggöra sekreterarens uppdrag så att det blir lättare att för baspersonalen att läsa sig till vad som beslutades på teamträffen Dokumentation Det bör utformas tydliga rutiner för hur man för över information från teamträffen till brukarens sociala dokumentation. Det bör förtydligas vem som ansvarar för fallpärmen. Det råder idag oklarheter kring vem som ansvarar för dokumentationen i pärmen. I vissa team tar man inte upp fallpärmen alls på teamträffen Hur ofta man ska ha teamträff Idag har teamen valt att ha träffar varje eller varannan vecka (och ett team har en variant på stormöte varannan och ett mindre varannan). Det finns för- och nackdelar med båda uppläggen och svårt att förorda något alternativ som bättre än det andra. 4.3 Framtid Många medarbetare hoppas att teamträffarna i hemtjänsten har kommit för att stanna. Frågan är vad som händer då privata entreprenörer under 2010 kommer att börja erbjuda brukare omsorgsinsatser. Huruvida teamträffar kommer att bedrivas i teamet med privata utförare av hemtjänst är i dagsläget inte klart. I vilket fall som helst kommer legitimerad personal att få fler kontaktytor att täcka för sitt uppdrag, vilket kommer att ställa större krav på deras flexibilitet. 10

13 Team-träffar. Bilaga 1 Mötesdag: Varje hemtjänstgrupp ska ha Teamträff vid ett tillfälle i veckan. Mötestiden är 30 minuter. Områdeschefen avgör vilken tid i veckan som är lämplig för detta möte. Medverkande: De personer som är delaktiga i samarbetet kring de brukare som bor i sitt ordinära boende och har hemtjänstinsatser. Dessa personalkategorier kan vara: - Hemtjänstpersonal som arbetar den aktuella mötesdagen. - Områdeschefen. - Kommunrehab - Sjuksköterskan - Biståndshandläggaren. Mötesledare: Personal från Kommunrehab (under hösten 2007, därefter kan uppdraget växla). Ärenden. De brukare som ska avhandlas under Team-träffen anmäls till mötesledaren. Ett rimligt antal är 5-6 st. Hemtjänstpersonalen som deltar i mötet ser till att den Sociala dokumentationen finns tillgänglig till mötet. Leg. personal ser till att aktuell gemensam dokumentation (såsom Individuella rehabplaner eller Min planering ) finns tillgänglig. Mötesdokumentation. Varje hemtjänstgrupp kommer att ha en pärm/block som heter Team-träff. Vid varje möte utses en sekreterare från hemtjänstgruppen. Hennes uppgift blir att under mötet dokumentera aktuell information kring brukaren som sedan ska överföras till gruppens Sociala dokumentation. Rutinen för vem i arbetsgruppen som för över dokumentationen (om det är mötessekreteraren eller brukarens kontaktperson) får varje hemtjänstgrupp komma överens om internt. Rutinen ska vara känd för mötesdeltagarna. Leg. personal ansvarar för att aktuell information från mötet överförs till brukarens journal och den gemensamma dokumentation som de har ansvar för (såsom Individuell rehabplan och Min planering ). Checklista. Det finns en checklista för mötesledaren som ska följas vid varje mötestillfälle. Halmstad Åsa Rydberg Projektledare, Hemrehab. 11

14 Bilaga 2 Checklista för Mötesledare vid Teamträffar. - Kontrollera att all förväntad personal är på plats innan mötet börjar. -Utse en sekreterare från hemtjänstgruppen till Team-träff -pärmen/blocket. Kontrollera att sekreteraren är införstådd med vad hon ska göra under mötet, samt att rutinen för den fortsatta överföringen av dokumentation från Teampärm till SoL-pärm är klar. Sekreterarens uppgift: Sekreteraren dokumenterar det som sägs under mötet för att den personal som inte kan medverka kan läsa vilka ärenden som har tagits upp. Hon ser även till att den information som ska föras över till hemtjänstens Sociala dokumentation blir utförd. -Sammanställ vilka brukare som är aktuella för diskussion vid dagens möte. -Kontrollera att aktuell dokumentation kring dessa brukare finns tillgänglig för mötesdeltagarna. (För ev. statistik under mötet, se separat blankett). -Gå igenom fallpärmen. -Avsluta mötet med att repetera tid och plats för nästa Team-träff. 12

15 Bilaga 3 Riktlinjer för Team-träff Allt arbete inom Hemvården ska utgå från brukarnas behov. För att uppnå en helhetssyn mellan olika professioners arbete är det viktigt att träffas för att samordna insatserna. Mötet för denna samordning kallas teamträff, en sådan teamträff ska: Teamet utser mötesledare som lämpligen är områdeschef, eftersom det är områdeschefen som har ansvar för att teamarbetet är välfungerande. Formulera en målsättning (ett syfte) med träffen. Ha kundfokus och utgå från brukare och anhörigas behov Teamträff initiativ av leg personal Ska vara effektivt och begränsas till högst 30 min/vecka Endast berörd personal ska delta på teamträffen. Planeringen på teamträffar ska utgå från brukarens genomförandeplan. 13

Rutiner för informationsöverföring mellan hemtjänstpersonal

Rutiner för informationsöverföring mellan hemtjänstpersonal Bilaga 11 Rutiner för informationsöverföring mellan hemtjänstpersonal Bakgrund MAS har under hösten 2009 reviderat dokumentet Riktlinjer för Hemdok (se MAShandbok, www.halmstad.se). Det har tillkommit

Läs mer

Hemrehabilitering Delrapport

Hemrehabilitering Delrapport HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Hemrehabilitering Delrapport 2009-01-05 Åsa Rydberg Innehållsförteckning 1 Hemrehabilitering...2 1.1 UPPDRAG... 2 1.2 BAKGRUND... 2 1.3 SYFTE OCH MÅL... 3 1.4 PROJEKTORGANISATION...

Läs mer

Samverkansrutin för landsting och kommun

Samverkansrutin för landsting och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2015-09-03 Samverkansrutin för landsting och kommun Samordnad Individuell Plan (SIP) Inledning Sedan 1 januari 2010 finns i 2 kap. 7 Socialtjänstlagen och i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen

till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen Diarienummer: Mål, uppdrag och planer Bilaga 3 till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg Salutogen vardagsrehabilitering Bilaga 2 till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt

Läs mer

Rutin för hemrehabilitering

Rutin för hemrehabilitering 1(5) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2008-01 Gäller från och med: 2008-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Anette Björk, Enhetschef

Läs mer

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Rutin Dokumenttyp: Rutin Beslutat av: Förvaltningschef Fastställelsedatum: 2011-03-29 Ansvarig: Verksamhetschef Revideras: årligen Följas upp: årligen RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Innehåll

Läs mer

Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre

Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre Vad menas med samordnad individuell plan och när ska planen upprättas Enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen ska den enskilde

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

Klargör vad som ingår i biståndshandläggarens samordnande ansvar. Bilaga 4.

Klargör vad som ingår i biståndshandläggarens samordnande ansvar. Bilaga 4. Lokal rutin för personal inom Stockholms stads äldreomsorg och Landstingets hälso- och sjukvård för samverkan och upprättande av samordnad individuell plan (SIP) Version 2016-08-26 1 Version 2016-08-26

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för patienter i hemsjukvård mellan Ljusdals primärvård och äldreomsorgen, Ljusdals kommun.

Överenskommelse om samverkan för patienter i hemsjukvård mellan Ljusdals primärvård och äldreomsorgen, Ljusdals kommun. Division Primärvård/ vo Ljusdal Omsorgs- och socialförvaltningen Område: Hemsjukvårdspatienten där samverkan krävs Målgrupp: Vårdpersonal inom Landsting och Kommun verksamma inom Ljusdals kommun Ämne:

Läs mer

Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista.

Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista. Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista. Område Krav Krav Uppföljning Kvalitet/planering och Entreprenören skall ha en årlig uppföljning verksamhetsplan där det beskrivs hur arbetet skall uppfylla

Läs mer

Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen Nu finns det värdighetsgarantier för dig som har hemtjänst eller bor på äldreboende i Halmstads kommun!

Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen Nu finns det värdighetsgarantier för dig som har hemtjänst eller bor på äldreboende i Halmstads kommun! Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen Nu finns det värdighetsgarantier för dig som har hemtjänst eller bor på äldreboende i Halmstads kommun! HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Vad är en värdighetsgaranti? En värdighetsgaranti

Läs mer

Rutin för upprättande av Min plan och genomförandeplan, LSS

Rutin för upprättande av Min plan och genomförandeplan, LSS Rutin för upprättande av Min plan och genomförandeplan, LSS Skapad av: Ylwa Elonsdotter Beslutad av: Marie Sundvisson Gäller från: 11 november 2009 Reviderad den: 11 mars 2011 Diarienummer: Rutin för planering

Läs mer

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Särskilt boende Senast reviderad 2008-06-25 Syfte och ansvar Syftet med en samordnad vårdplanering är att den enskilde tillsammans med alla berörda enheter skall

Läs mer

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah)

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) UTREDNING 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) Bakgrund

Läs mer

Riktlinjer, beställning av insatser samt informationsöverföring

Riktlinjer, beställning av insatser samt informationsöverföring Dokumenttyp: Dokumentet gäller för, personalkategori: Fastställt av, befattning och namn: Riktlinjer Biståndshandläggare, sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut, chef, vårdpersonal, boendesamordnare,

Läs mer

Utarbetad av Åsa Gustavsson Skapat datum

Utarbetad av Åsa Gustavsson Skapat datum Socialförvaltningen Dokumentnamn Rehabiliterande förhållningssätt arbetsmetod Fastställt av Martina Nordin Regelverk SOL Verksamhet Hemtjänst Utarbetad av Åsa Gustavsson Skapat datum 100311 Gäller fr.o.m.

Läs mer

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med

Läs mer

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS.

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. 2012-04-18 Bakgrund Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbotten har

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Eksjö kommuns HEMTJÄNST Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Det trygga alternativet Vi lovar att du ska känna dig trygg med ditt val av Eksjö kommuns hemtjänst

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Projektledare Clas-Håkan Ekberg Sjukgymnast Karin Henriksson Undersköterska Barbro Ericson

Projektledare Clas-Håkan Ekberg Sjukgymnast Karin Henriksson Undersköterska Barbro Ericson Hemrehabilitering Projektledare Clas-Håkan Ekberg Sjukgymnast Karin Henriksson Undersköterska Barbro Ericson Hemvårdsmodell Inte enbart stroke Vårdtagare Hemrehabilitering Projekt Målinriktad rehabilitering

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Fungerande team med den enskilde i centrum

Fungerande team med den enskilde i centrum Fungerande team med den enskilde i centrum Andra undersökningen Peter Mattsson 2013-10-01 Resultatet visar att 92 % tycker att samarbetet mellan yrkesprofessionerna är mycket gott/gott. Det är en procent

Läs mer

Kalmar kommun. Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa)

Kalmar kommun. Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa) Kalmar kommun Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa) Särskilda boendeplatser 550 Hemsjukvårdspatienter c:a 890 Omsorgstagare med

Läs mer

Rutin för BPSD-registrering 12. 4.

Rutin för BPSD-registrering 12. 4. Rutin för BPSD-registrering 12. 4. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom för att minska beteende och psykiska symtom

Läs mer

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade Fastställd av socialnämnden 2010-08-25 2(5) Den sociala dokumentationen utgör en viktig del i kvalitetsarbetet

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-26 Ida Björkman Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014

Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014 2014-10-29 SID 1 (5) Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014 Bakgrund Verksamheten på Frösunda vård- och omsorgsboende drivs av Attendo Care. Frösunda har 44 lägenheter uppdelade på fyra

Läs mer

Verktyg för arbete utifrån lotsmodellen

Verktyg för arbete utifrån lotsmodellen Verktyg för arbete utifrån lotsmodellen Förberedelser Arbete utifrån lotsmodellen är ett erbjudande till barnen och deras vårdnadshavare. Tackar familjen nej, är det inte möjligt att använda denna form

Läs mer

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Rutin vid demens för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Bakgrund Till grund för rutinen ligger den länsgemensamma demensmodellen Annas led- för trygg och säker demensvård. Annas led är

Läs mer

Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende

Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende Sammanfattning De flesta äldre anser att omsorgspersonalen har tillräcklig kompetens för att utföra insatserna och är i stort sett nöjda

Läs mer

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården Verksamhet Datum Sida 2 (18) Innehåll Plan att komma igång med Senior alert sid 3 Ett preventivt arbetssätt sid 4 Bakomliggande orsaker sid 7 Förebyggande

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

MANUAL för samplanering i hemmet - Sigtuna

MANUAL för samplanering i hemmet - Sigtuna MANUAL för samplanering i hemmet - Sigtuna Bakgrund Då den enskilde behöver insatser från både socialtjänst och hälsooch sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en så kallad samordnad

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL VARBERG

VÄLKOMMEN TILL VARBERG VÄLKOMMEN TILL VARBERG VARBERG I SIFFROR ca 60 000 invånare ca 29 000 bor i staden, övriga i småorter eller på landsbygden 65-79 år (15 %) 80 - (6%) Folkökning ca 750 personer per år Särskilt boende äldre

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Möte om hemtjänsten. Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare. Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17. Hallunda Folkets Hus

Möte om hemtjänsten. Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare. Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17. Hallunda Folkets Hus 1 [6] Referens Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare Möte om hemtjänsten Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17 Plats Hallunda Folkets Hus Mahria Persson-Lövkvist, verksamhetschef för äldreomsorgen

Läs mer

Social dokumentation

Social dokumentation Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:

Läs mer

LOKALA RUTINER EGENVÅRD

LOKALA RUTINER EGENVÅRD Flik 13.4. LOKALA RUTINER EGENVÅRD Hälsocentralerna Tre älvar Vännäs, Vindeln, Bjurholm 2011-04-06 Eva Basun avdelningschef Vindeln Arbetsgrupp Elisabeth Olsson, dsk Bjurholm Eva-Marie Hedman, dsk Vindeln

Läs mer

VIKTIGT SAMTAL. Fem nya värdighetsgarantier för dig som får hjälp i hemmet.

VIKTIGT SAMTAL. Fem nya värdighetsgarantier för dig som får hjälp i hemmet. VIKTIGT SAMTAL. Fem nya värdighetsgarantier för dig som får hjälp i hemmet. Du har rätt till ett värdigt liv. I socialtjänstlagen finns en nationell värdegrund som gäller för all äldreomsorg i hela Sverige.

Läs mer

Rutin för fall och fallskador

Rutin för fall och fallskador 2016-04-01 1 (5) Omsorg Rutin Ansvarig Helen Hansson Malmgren Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad den 2009-04-01 Upprättad av Pernilla Hedin, enhetschef, Ida Malmström, sjukgymnast, Sofia Rahdevi,

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes

Läs mer

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Augusti 2015 Informationsöverföring och kommunikation med landstinget - uppföljande granskning Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...

Läs mer

Utvärdering av samverkansavtalet

Utvärdering av samverkansavtalet 1 (13) 2011-12-15 Utvärdering av samverkansavtalet Ängelholms kommun och de fackliga organisationerna har sedan 2008 en partsgemensam överenskommelse om samverkan i vår kommun, vilken bygger på delaktighet

Läs mer

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län Projekt Sammanhållen hemvård i Gävleborg 2012-02-22 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län - utredning av förutsättningar för och förslag till kommunalisering av hemsjukvården

Läs mer

Granskning av Tyresö kommuns hemtjänst

Granskning av Tyresö kommuns hemtjänst TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2009-11-13 Socialförvaltningen Maria Johansson, kvalitetsinspektör 1 (6) Diarienummer 095/09-739 Granskning av Tyresö kommuns hemtjänst Beslut Tillsynen avslutas Socialförvaltningen

Läs mer

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10 2011-02-10 Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter Bakgrund I enlighet med SOSFS 2005:12 (Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet

Läs mer

www.simrishamn.se 2 (6)

www.simrishamn.se 2 (6) Socialförvaltningen 1 (6) Hemtjänsten SKRIVELSE 2009-01-15 Kristina Privér Verksamhetsutvecklare Sammanfattning av verksamhetsuppföljningar genomförda hösten 2008 Hid nr: 2008.2134 Medicinsk ansvarig sjuksköterska

Läs mer

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Åsa Bergman Bruhn, Högskolan Dalarna 25 november 2014 Dagens upplägg och innehåll 09.00 09.15 Samling med fika utanför FÖ2 (fika

Läs mer

Torsås 11 01 11. Agnetha Karlsson

Torsås 11 01 11. Agnetha Karlsson Torsås 11 01 11 Agnetha Karlsson Sammanfattning Projektet har drivits av Torsås kommun och finansierats av stimulansmedel för Äldre, område rehabilitering. Erhållna medel 1 040 000:- under ett år. (2010)

Läs mer

Fördjupad uppföljning av Knivsta kommuns hemtjänst utförd i egen regi SN-2015/371

Fördjupad uppföljning av Knivsta kommuns hemtjänst utförd i egen regi SN-2015/371 Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-05-19 52 Fördjupad uppföljning av Knivsta kommuns hemtjänst utförd i egen regi SN-2015/371 Beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå socialnämnden att

Läs mer

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Reviderad 101108 VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090916 RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Biståndsärende bedömer och beslutar efter ansökan från den enskilde. n skickar uppdraget till enhetschefen

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen.

Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen. 1 (5) Akutkliniken, Huddinge Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen. Projektrapport från utbildningen Säkra vården Stockholm

Läs mer

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Sammanhållen vård och omsorg Härjedalen 2013-10-01 Bakgrund/problembeskrivning

Läs mer

Flik 1.3. BJURHOLMS KOMMUN Äldre- och handikappomsorg. Att lämna samtycke

Flik 1.3. BJURHOLMS KOMMUN Äldre- och handikappomsorg. Att lämna samtycke Att lämna samtycke Detta häfte innehåller upplysningar om vad det innebär att lämna samtycke för informationsöverföring inom äldre- och handikappomsorg Vad säger lagen? Informationshantering och journalföring

Läs mer

Upprättande av genomförandeplan inom hemtjänsten

Upprättande av genomförandeplan inom hemtjänsten Rutin 1 (5) 2012-11-28 Upprättande av genomförandeplan inom hemtjänsten Nationell värdegrund I Socialtjänstlagen (SoL 2001:453) infördes den 1 januari 2011 en bestämmelse om en nationell värdegrund för

Läs mer

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01)

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem Datum och ansvarig för innehållet 2016-03-01 Marja Gesslin, Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån

Läs mer

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Flödesschema från ansökan till flytt till 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Vem: Bistånds -handläggare : Ta emot ansökan Skicka broschyr till VT med info om Boka tid för hembesök Inleda ärende i Utreda

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Uppföljning av särskilda boenden inom äldreomsorgen

Uppföljning av särskilda boenden inom äldreomsorgen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-05-08 AN-2014/162.732 1 (6) HANDLÄGGARE Natalie Vaneker 08-535 316 74 natalie.vaneker@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Uppföljning av särskilda boenden inom äldreomsorgen

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av åtgärder brukarundersökning 2013. 2014-02-04 Vår referens. Anne Wolf Utvecklingssekreterare. anne.wolf@malmo.

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av åtgärder brukarundersökning 2013. 2014-02-04 Vår referens. Anne Wolf Utvecklingssekreterare. anne.wolf@malmo. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2014-02-04 Vår referens Anne Wolf Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse anne.wolf@malmo.se Uppföljning av åtgärder brukarundersökning 2013 SOFV-2014-208

Läs mer

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun 1 Denna broschyr har arbetats fram av Birgitta Håkansson, Margareta Olsson, Eleonore Steenari och Ewa Axén Gustavsson, Äldreförvaltningen våren 2004 Layout,

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Processindikator Ledningsprocess. Fastställd datum

Processindikator Ledningsprocess. Fastställd datum ÄF 1 av 5 Syfte Syftet med denna rutin är att den sociala dokumentationen gällande genomförandet av insatser ska ske enligt föreskrivna regelverk och allmänna föreskrifter. Detta för att garantera att

Läs mer

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för avvikelser inom HSL, SoL och LSS utgår från Socialstyrelsens föreskrifters krav på säkerställandet av rutiner kring avvikelsehantering

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Stöd i hemmet. Hemtjänst i Luleå kommun

Stöd i hemmet. Hemtjänst i Luleå kommun Stöd i hemmet Hemtjänst i Luleå kommun Stöd i hemmet i Luleå kommun Stöd i hemmet innebär olika former av omsorg, omvårdnad, stöd och service i ditt hem. Du ska kunna bo kvar hemma så länge som möjligt

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Egnahemsgatan 13! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 1 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Karlstad Hemtjänst 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Antal kunder: 300 med insatser, ytterligare drygt 200 kunder med enbart larm. Personal: 36 rader, 18 östra och 18 västra. Just nu två

Läs mer

Rapport enligt lex Sarah görs normalt på blanketten Blankett för rapport enligt lex Sarah.

Rapport enligt lex Sarah görs normalt på blanketten Blankett för rapport enligt lex Sarah. 1 (5) Områdescheferna ansvarar för att personal kontinuerligt informeras och påminns om lex Sarah-bestämmelserna och om skyldigheten att rapportera missförhållanden och risker för missförhållanden. Informationen

Läs mer

Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen

Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen Socialnämnden 2006-04-26 2 Verksamhetsplan för hemvården Hästen... 3 Uppdrag... 3 Värdegrund synsätt... 3 Respektfullt bemötande... 3 Engagemang... 3 Flexibilitet...

Läs mer

Utvecklingsplan för verksamhet: Hemtjänstkompaniet i Solna AB Utvecklingsplan upprättad (ååmmdd): Uppföljning genomförd av kvalitetsutvecklare:

Utvecklingsplan för verksamhet: Hemtjänstkompaniet i Solna AB Utvecklingsplan upprättad (ååmmdd): Uppföljning genomförd av kvalitetsutvecklare: Utvecklingsplan för verksamhet: Hemtjänstkompaniet i Solna AB Utvecklingsplan upprättad (ååmmdd): 160131 Uppföljning genomförd av kvalitetsutvecklare: Rubrik Ledning/organisatio n Förbättringsområd e Uppföljning

Läs mer

Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara

Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara Äldre och personer med funktionshinder med omsorger från Socialförvaltningen ska få en god vård alternativt få gott stöd och god service och

Läs mer

Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS

Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS 2014-12-09 Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS Uppföljningen avser: Ångbåtens serviceboende Adress: Ångbåtsvägen 10 C Utförare: Produktion Omsorg Verksamhetschef: Elisabeth Bisaillon,

Läs mer

Uppföljning 2012-08-14 AB Adela Omsorg

Uppföljning 2012-08-14 AB Adela Omsorg SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120814 AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation genomförs vid ett besök hos utförararen.

Läs mer

Dokumentationsriktlinjer

Dokumentationsriktlinjer Dokumentationsriktlinjer 2015-09-17 Sammanfattning/syfte. Syftet med dessa dokumentations riktlinjer är att du som medarbetare ska få vägledning i arbetet med dokumentation. Som medarbetare är du skyldig

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Uppföljning 2014-03-28 Macorena AB

Uppföljning 2014-03-28 Macorena AB SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20140328 Macorena AB Granskare: Metod: Webbenkät, verksamhetsbesök, intervju med VC, granskning av rutiner, genomförandeplaner och dokumentation. Företagets

Läs mer