Torsås Agnetha Karlsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Torsås 11 01 11. Agnetha Karlsson"

Transkript

1 Torsås Agnetha Karlsson

2 Sammanfattning Projektet har drivits av Torsås kommun och finansierats av stimulansmedel för Äldre, område rehabilitering. Erhållna medel :- under ett år. (2010) Målsättningen för verksamheten har varit att skapa en väl fungerande rehabilitering i hemmet med befintliga personalresurser. Målet var att skapa trygghet för den enskilde så det var möjligt att bo kvar i sitt hem, med eller utan hemtjänst. Då rehabiliteringsresurserna är begränsade så skulle arbetsterapeut och sjukgymnast implementera vardagsrehabilitering till hemtjänstpersonalen. För att kunna uppfylla målet skapades teammöte i hemtjänstgrupperna. I teamen finns tillgång till all kompetens som den enskilde har behov av. Ett väl fungerande team sparar tid då berörd personal involveras på en och samma gång. Kommunens arbetsterapeut och sjukgymnast har ansvar för alla invånare inom kommun, med eller utan hemtjänst som behöver funktionshöjande insatser och hjälpmedel i det egna hemmet. Hjälpmedelshanteringen har ökat under året då den enskilde har möjlighet att vara kvar i sitt hem även om behovet finns av många insatser från hälso- o sjukvården/ hemtjänst dygnet om. Fortsatt utveckling av rehabilitering i hemmet är att skapa kontinuitet bland personalen, verksamhetsnära chefer som kan vara ledare i teamet, mindre arbetsområde för hemtjänsten och att kontaktmannaskapet fungerar. Rehabilitering i hemmet är en pågående process som inte får stanna av utan all personal måste få möjlighet att fylla på med mera matnyttigheter. Kommunen måste våga satsa framåt vilket ger kvalité för den enskilde och för personal.

3 Innehållsförteckning sid Sammanfattning 1 Rehabilitering i hemmet 1 1:1 Uppdrag 1 1:2 Bakgrund 1 1:3 Syfte 1 1:4 Mål 1 1:5 Målgrupp 1 1:6 Projektorganisation 2 1:7 Definition av rehabilitering 2 1:8 Värdegrund 3 2 Genomförande 3 2:1 Bemanning inom hälso- o sjukvårdsenheten 3 2:2 Tillsättning av MAR 3 2:3 Fokusgrupp 3 2:4 Teamledare 4 2:5 Teammöte 4 2:6 Ärendeblad 4 2:7 Övriga möten 4 3 Resultat 5 3:1 Bemanning 5 3:2 Teammöte 5 3:3 Kontinuitet hemtjänstpersonal 5 3:4 Utbildningsmaterial kontaktmannaskap 5 3:5 Hembesök 5 3:6 Bostadsanpassning 6 3:7 Hjälpmedelsärende 6 3:8 Funktionsträning 6 3:9 Korttidsenheten 6 4 Förbättringsområde 6 4:1 Förbättringsområde som underlättar implementering av vardagsrehabilitering 5.Diskussion/kommentar 7-8 Bilagor 1-5

4 1 Rehabilitering i hemmet 1:1 Uppdrag Uppdraget var att med befintlig personalresurser skapa en väl fungerande rehabilitering i hemmet med tyngdpunkt på vardagsrehabilitering. 1:2 Bakgrund Under senaste åren har utvecklingen inom slutenvården medfört kortare vårdtider fram för allt för de äldre som snabbare skrivs ut från sjukhuset utan att erhålla tillräcklig rehabilitering. Under senaste åren har 24 st särskilda boendeplatser lags ned inom kommun, vilket medför fler svårt sjuka/äldre bor kvar i sina hem med behov av rehabiliteringsinsatser. Korttidsplats inom kommun är begränsad (11 platser där även växelvård ingår) vilket innebär ofta att den enskilde får åka hem direkt från sjukhuset. Kommunen fick vid hemsjukvårdsövertagandet (2008) ansvar för alla medicintekniska hjälpmedel inom kommun, med vissa undantag. Den enskilde lämnar sjukhuset utan hjälpmedel och arbetsterapeut/sjukgymnast möter upp i hemmet för bedömning och ställningstagande. (prioriteringsordning, bilaga 1) Denna arbetsmetod öppnade upp möjligheten till rehabilitering i den enskilde hem. Hälso- och sjukvårdspersonalen blev områdesindelade utifrån hemtjänstsgrupp och personalen följer den enskilde i hela vårdkedjan. 1:3 Syfte Syftet med projektet är att implementera vardagsrehabilitering hos hemtjänstpersonalen inom Torsås kommun. 1:4 Mål Målet är att skapa en välfungerande rehabilitering i hemmet med tyngdpunkten på vardagsträning med befintliga resurser. För den enskilde är målet att kunna bo kvar i det egna hemmet med bibehållen trygghet. 1:5 Målgrupp Målgruppen är äldre som bor i egna hemmet och behöver rehabilitering efter sjukdom, har svikande funktioner som leder till ökade hemtjänstinsatser och/eller ansöka om särskilt boende. Målgrupp är också äldre som har förutsättningar att efter träning i hemmet bli mera självständiga och känna sig trygg. -1-

5 1:6 Projektorganisation - Styrgrupp Ledningsgrupp och projektansvarig socialchef. (upphörde ) - Projektgrupp för projektet Sammankallande projektledaren, möte varannan månad. Deltagare: rehabpersonal, en representant från hemtjänsten, biståndshandläggare, sjuksköterska/distriktssköterska, områdesutvecklare/chef. - Arbetsgrupp för projektet Sammankallande projektledare, möte en gång i månaden. Deltagare: rehabpersonal, områdesutvecklare och områdeschef. 1:7 Definition av rehabilitering - Rehabilitering: Rehabilitering är insatser som skall bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehålla bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet.1 - Specifik rehabilitering (HSL) Kräver kunskap om aktuell sjukdom, skada och den behandling /träning som utvecklar, återvinner och bibehåller funktionsförmågan. Specifik rehabilitering utförs av arbetsterapeut och/eller sjukgymnast.2 - Vardags rehabilitering (SOL) Då en person ges möjlighet att i vardagsnära miljö, bibehålla, utveckla och/eller förbättra sina förmågor och färdigheter genom att personal och närstående använder ett rehabiliterande förhållningssätt.3 - Rehabiliterande förhållningssätt Ska vara stödjande och inte hjälpande inriktning. Att den enskildes intresse för sina egna resurser och möjligheter väcks. Samt uppmuntra till egen problemlösning och eget handlande.4 1. SOSFS 2008:20 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. 2. Månsson Marita (2007) Hemrehabilitering: vad, hur och för vem. Fortbildning AB/Tidningen Äldreomsorg 3. En sammanhållen rehab organisation, Landstinget i Kalmar län och Oskarshamns kommun. 4. Månsson Maritha, m fl (2006) Vardagsrehabiliterings roll inom kommunens hemtjänst. Rapport från FoU-Jämt 2006:1-2-

6 1:8 Värdegrund Ledningens avsikt med värdegrunden i Torsås kommun är att skapa enighet i det dagliga arbetet. (www.torsas.se) - underlätta i det dagliga arbetet - ge en tydligare ledning och styrning - ge högre delaktighet i beslutfattandet - ge ökad trygghet och professionalitet i yrkesrollen - ställa tydliga krav och förväntningar vid rekrytering - fatta beslut i myndighetsutövningen Vi bejakar det friska hos varje människa - ha tålamod och vänta in - ha förhållningssättet att varje människa har någon förmåga - plocka fram glädjeämnen - ta vara på vardagsaktiviteter - tid och tålamod - delaktighet av frivilligorganisationer 2 Genomförande 2:1 Bemanning inom hälso- o sjukvårdsenheten Befintlig personal inom rehab 1,75 % arbetsterapeut tjänst och 1,75 % sjukgymnasttjänst. Sjuksköterska, patientansvarig i ett hemtjänstområde. Satsningen skulle ske med hjälp av hemtjänstpersonal som i sitt omvårdnadsarbete även skulle arbeta med vardagsrehabilitering. 2:2 Tillsättning av MAR Vid årets början tillsattes medicinsk ansvarig för rehabilitering MAR som projektledare underställd projektansvarig socialchef. Socialchefen slutade sin tjänst efter sommaren (2010) och vid tillsättning av tf. socialchef (okt. -10) övergick projektansvaret till projektledaren/mar. 2:3 Fokusgrupper I januari påbörjades arbetet att bilda Fokusgrupper med mixade personalgrupper från hemtjänsten, rehabenheten, sjuksköterskor/distriktssköterskor, träffpunkt och personal från korttidsenheten. Syftet med Fokus grupperna var att få ett gemensamt rehabiliterande förhållningssätt samt hur vi skulle arbeta framöver hos den enskilde med vardagsrehabilitering. -3-

7 Fokus grupperna (7st) träffades vid tre tillfällen. (Rehabiliterande förhållningssätt, bilaga 2) För att ta till sig erfarenheter från andra kommuner som har arbetat med hemrehabilitering under längre tid länge, bokades Marita Markusson (tidigare Månsson), MAR från Östersunds kommun som föreläsare. Marita delgav sina erfarenheter om hemrehabilitering i Östersunds kommun för all berörd personal samt politiker och tjänstemän, uppdelat på två dagar. 2:4 Teamledare På grund av kommunens organisationen inom äldreomsorgen fick arbetsterapeut och sjukgymnast ansvaret som teamledare i hemtjänstgrupperna. Områdesutvecklare fanns från början med i projektet och blev naturligt teamledare i sina hemtjänstgrupper men på grund av ny organisation under oktober 2010 utsågs utvecklarna till områdeschefer. 2:5 Teammöte Teammöte bildades i varje hemtjänstsområde, sex till antal. 5. Strukturerade möte som teamledaren ansvarar för, enligt utarbetade riktlinjer.(bilagor 3) Syftet med teammöte är att lyfta upp aktuella ärende/problem hos den enskilde. Planering av insatser och samordning samt vägleda hemtjänstpersonalen i vardagsrehabilitering sker på mötena. Arbetsterapeut och sjukgymnast deltar även med sin profession i övriga hemtjänstgrupper som ligger inom deras ansvarsområde. PAS sjuksköterska deltar alltid på teammötena med sin kompetens och kännedom om den enskilde. Biståndshandläggare kallas vid behov. 2:6 Ärendeblad Blankett Ärendeblad är utarbetat för hemtjänstpersonal som i förväg dokumenterar aktuellt ärende/problem. (bilaga 4) När ärendet är avslutat sätts ärendebladet in i den enskildes SVOP pärm. 2:7 Övriga möten - Arbetsterapeut/sjukgymnast och biståndshandläggar har möte en gång i veckan för information/rapport om aktuella ärende. - En gång i veckan har biståndshandläggarna, arbetsterapeut/sjukgymnast möte med personal på korttidsenheten för information och uppföljning av aktuella ärende. - Arbetsterapeut/sjukgymnast deltar på sjukhusets vårdplanering vid behov tillsammans med biståndshandläggare. För att spara tid väljs oftast vårdplanering via telefon mellan professionerna istället för vårdplanering på sjukhuset. 5. Rydberg Åsa (2010) Teamträffar i hemtjänsten. Halmstad hemvårdsförvaltning -4-

8 3 Resultat 3:1 Bemanning Ingen utökning av arbetsterapeut- och sjukgymnaststjänster skulle ske utan projektet skulle genomföras med befintlig personal. Rehabs bemanningen inom projektet beräknades på 0,5 % tjänst vardera av arbetsterapeut- och sjukgymnasttjänst på 350 invånare över 65 år. Sjuksköterskorna är patientansvariga i sitt hemtjänstområde och deltar i teamet. Satsningen skulle ske med hjälp av hemtjänstpersonal som i sitt omvårdnadsarbete även skulle arbeta med vardagsrehabilitering. 3:2 Teammöte Var 14:e dag är det teammöte i varje hemtjänstområde som arbetsterapeut/sjukgymnast ansvarar för. Ärendebladet som hemtjänstpersonalen ansvarar för ska undvika dubbelarbete att föra dokumentation på block under mötet för att sedan renskriva detta. 3:3 Kontinuitet hemtjänstpersonal Brister under året har b la varit kontinuitet bland hemtjänstpersonal hos den enskilde och tydlighet med kontaktmannaskap, vilket har försvårat arbetet för arbetsterapeut och sjukgymnast. Det har förekommit att den enskilde har kunnat haft upp till 20 st olika hemtjänstpersonal hos sig under en 14 dags period, vilket har försvårat implementering av vardagsrehabilitering. Arbetsterapeut/sjukgymnast har valt att många gånger utföra träning själv istället för att ordinera till personal pg a risk för fel då mycket baspersonal har cirkulerat Trygghet är att mötas av personal som är kända av den enskilde och att dessa är väl insatta i arbetsrutin som gäller 3:4 Utbildningsmaterial kontaktmannaskap Utbildningsmaterial för kontaktmannaskap i Torsås kommun är utarbetat och inköpt för att kunna användas av områdeschefen på arbetsplatsmötena. Materialet tar upp alla viktiga områden som hemtjänsten behöver arbeta med framöver b la kontaktmannaskap, genomförandeplan, värdegrund, etiskt förhållningssätt samt vardagsrehabilitering. 3:5 Hembesök Sjukgymnast har gjort 240 hembesök där hemtjänsten varit involverad och 155 hembesök där den enskilde inte har hemtjänst. Arbetsterapeut har gjort 310 hembesök där hemtjänsten varit involverad och 208 hembesök där den enskilde inte har hemtjänst Antal hembesök totalt 913 hembesök under året. (särskilda boende ej inräknat) -5-

9 3:6 Bostadsanpassning Bostadsanpassning har inte ökat så mycket under året jämfört med året innan, 57 st bostadsärende under (Diagram, bilaga 5) Många problem/svårigheter i hemmet har gått att lösas med hjälpmedel och funktionsträning. 3:7 Hjälpmedelsärende Hjälpmedelsärende har ökat med 270 ärende från året innan, totalt 1297 ärende under (Diagram, bilaga 5) De särskilda boendeplatserna som lags ned under åren har flyttats ut i hemmen vilket medför ökad förskrivning av arbetstekniska hjälpmedel exempelvis vårdsäng, lyft och hygienhjälpmedel. 3:8 Funktionsträning Arbetsterapeut och/eller sjukgymnast utför funktionsträning i hemmet efter sin bedömning att det gagnar den enskilde att få träning i sin hemmiljön. Den specifika rehabiliteringen som arbetsterapeut/sjukgymnast utför övergår sedan till en ordinerad vardagsrehabilitering med hjälp av hemtjänsten/närstående eller på egen hand. 634 insatser av funktionsträning under året har redovisats. (Diagram, bilaga 5) 3:9 Korttidsenheten Korttidsenheten får f om 2011 stadigvarande arbetsterapeut och sjukgymnast som blir ansvarig för den enskildes rehabilitering under vistelsen på korttidsenheten. Sjuksköterska/distriktsköterska fortsätter med sitt PAS ansvar för den enskilde på korttidsenheten. Orsaken till att vårdkedjan bryts är att personalen på korttidsenheten har upplevt svårigheter att veta vilken personal inom hälso- och sjukvårdsenheten som ansvarar för den enskilde som kommer till avdelningen. 4 Förbättringsområde 4:1 Förbättringsområde som underlätta implementering av vardagsrehabilitering är: - kontinuitet bland personal som arbetar hos den enskilde - mindre arbetsområde för hemtjänsten - kontaktmannaskap, fortsatt arbete - genomförandeplan till alla vårdtagare och vid behov rehabplan - fortsatt utveckling av implementering av vardagsrehabilitering - hålla värdegrunden aktuell - verksamhetsnära chefer som leder teamet. -6-

10 5 Diskussion/kommentar Under året har förutom projektet rehabilitering i hemmet även införts årsarbetstid inom kommun med önskad sysselsättning. Hemtjänstens personal har lagt mycket tid på schemaläggning och få ihop sin önskade arbetstid. Summering av detta är att man inte ska sätta igång två stora förändringar under ett år svårigheter att implementera nytt arbetssätt. Hemtjänstpersonalen har ändå varit väl motiverade och positiva att arbeta med rehabilitering i hemmet. Önskemål har varit att få mera tid för att utföra rehabilitering då många i hemtjänstgruppen upplever att rehabiliteringen tar tid från det ordinarie arbetet och den tiden finns inte idag. Viss hemtjänstpersonalen har svårt att se att allt det vardagliga som den enskilde själv utför är en aktivitet och ger träning till självständighet. För att hålla liv i vardagsrehabilitering behöver all personal med jämna mellanrum få påfyllning ex olika föreläsningar om vad som är vardagsrehabilitering. Arbetsledningen har stort ansvar här. Det är oftast de invanda rutiner/arbetssätt som tar överhand vid ex tidsbrist. Hemtjänsten tycker att det går fortare att hjälpa istället för att ge stödjande insats. Efter Marita Markussons föreläsning blev vi helt på det klara med hur viktigt det var med väl fungerande team inom hemtjänsten. Teamarbetet har utvecklats under året och det finns bara vinster för den enskilde som behöver hela teamets kompetens. Teammötena skulle kunna vara ett utmärkt arbetsredskap för områdeschefen att få kontroll och vetskap om arbetssituationen på sitt område. Mötena är även utmärkt forum att ta upp/diskutera avvikelser och fallrapporter. Teammötena är utifrån den enskildes perspektiv och personal får bekräftelse på sitt arbete. Kommunens arbetsterapeut och sjukgymnast fick möjlighet i och med hemsjukvårdsövertagande fånga upp den enskilde i sitt hem som var i behov av rehabiliteringsinsatser. I samband med projektet har aktiv funktionsträning ökat i hemmet för att klara det dagliga livet, med eller utan hemtjänst. Det blir naturligt att utföra rehabilitering i hemmiljön, ge träning och följa upp hjälpmedelsbehovet. Den enskilde kan idag komma direkt hem från sjukhuset i större utsträckning än tidigare utan att mellanlanda på korttidsplats inom kommun, tack vare ett samarbete mellan de olika professionerna inom kommun.

11 -7- I samband med rehabilitering i hemmet blir det även en extrabonus då patient och närstående blir involverade i rehabiliteringen. Eftersom arbetsterapeut/sjukgymnast resurser är begränsade var det lämpligt att implementera vardagsrehabilitering till hemtjänsten. Motor i projektet har arbetsterapeut och sjukgymnast varit och hemtjänstpersonalen har blivit den förlängda armen för att nå målet. Grundtesen i projektet är att ju skickligare personalen blir på att stärka och behålla den enskildes förmågor (ta vara på det friska) desto fler hemtjänsttimmar frigörs som kan fördelas till annat. Ju fler arbetsterapeuter och sjukgymnaster desto fortare sker denna process. -8-

12 Rutin Prioriteringsordning för arbetsterapeut/sjukgymnast Bilaga 1 I alla prioriteringsgrupper ingår handledning till vårdpersonal och anhöriganställda som en prioriterad arbetsuppgift. 1. Vård i livets slut. 2. Smärtlindring. 3. Akuta hjälpmedelsinsatser, inom tre dagar. 4. Patienter som kommer från sjukhus efter en nytillkommen sjukdom och skada som behöver behandling och träning. 5. Vårdprevention. 6. Patient som inte har hemtjänst. Insatser som syftar till att öka graden av självständighet genom att återvinna funktioner och förmågor. Skapa trygghet och säkerhet för den enskilde och anhörig. 7. Patient som har hemtjänst. Insatser som syftar till att bibehålla graden av självständighet samt funktioner och förmågor: Skapa trygghet och säkerhet för den enskilde och anhörig/personal. 8. Hjälpmedelsinsatser, ej akuta ärende inom en vecka.. Agnetha Karlsson Medicinskt ansvarig för rehabilitering

13 1(3)

14 Torsås kommun har under året 2010 erhållit stimulansmedel från staten för att implementera rehabiliterande förhållningssätt hos all personal som arbetar inom det ordinärt boende. För att stärka ett rehabiliterande förhållningssätt inom kommun har sju stycken arbetsgrupper arbetat i Fokusgrupper under våren. Grupperna har varit mixade och bestått av sjuksköterska, hemtjänstpersonal, arbetsterapeut, sjukgymnast, träffpunktspersonal samt personal från korttidsverksamheten. En moderator från de olika professionerna har ansvarat för sin grupp på deltagare. Fokusgrupperna träffades vid tre tillfällen a 3 timmar. Föreläsare MAR, Marita Månsson från Östersund var inbjuden under två dagar, mars för att hålla föreläsning om hur man har gjort i Östersund med genomförandet av hemrehabilitering. Marita förmedlade även många tips och råd vad man ska tänka på vid uppstart av rehabilitering i det ordinära boendet. Hon förmedlade hur viktigt det var med politiernas medverkan i detta arbete att de var med på tåget samt vikten av en väl fungerande hemteam och tydlig ledarskap. Fokusgrupperna träffades för avstämning en gång till efter Marita Månsson föreläsning. Summering: Personalen upplevde Fokusgrupperna mycket positivt då man träffade arbetskamrater från andra områden inom kommunen. Det blev mycket diskussion om hur man arbetar i de olika områdena. Erfarenhetsutbytet upplevdes mycket positivt och det fanns önskemål att Fokusgrupperna skulle fortsätta till hösten. Det finns hemtjänstgrupper som upplever att man redan arbetar med rehabiliterande förhållningssätt inom ordinärt boende. Kör bara. Det finns personal som ifrågasätter rehabilitering i hemmet då de ser att de inte har den tid hos den enskilde pg a schemaläggning och årsarbetstid vilket tar mycket av deras tid. Arbetsterapeut och sjukgymnast har under åren arbetat målmedvetet med implementera rehabilitering. Först vid övertagandet av hemsjukvården fick arbetsterapeut och sjukgymnast möjlighet att arbeta fullt ut med detta i det ordinära boendet. Fokusgrupperna arbetade runt patientfall Vi talade om KASAM Vi lyfte upp varje dags rehabilitering Belyste vardagsrehabilitering och specifik rehabilitering

15 2(3) Frågorna som ligger till underlag för Fokus grupperna har bearbetats och sammanfördes i ett gemensamt svar från alla sju grupperna. Frågor och svar redovisas på försättsbladet men även här nedan. Frågor och svar: Vad betyder ordet rehabilitering för dig? Svar: Återanpassning till vardagen. Hur kan ni praktiskt arbeta med rehabiliterande förhållningssätt? Svar: Teamsamverkan gör att alla arbetar lika hos den enskilde i vardagen. Stötta och motivera den enskilde till delaktighet i vardagssysslorna. Vad betyder ordet livskvalité för dig? Svar: Individuellt självbestämmande. Hur tänker du när du utför ditt uppdrag i det egna hemmet? Svar: Jag är gäst i deras hem, visar respekt samt frågar den enskilde hur han/hon vill ha arbetet utfört. Lyhörd. Hur gör ni i arbetslaget för att utföra uppdraget på lika sätt? Svar: Teamarbete. ( fungerar snart överallt inom kommun). Diskuterar, informera och dokumentera (sker i vissa grupper). Genomförandeplan ska utföras och följas upp. Vilka stödfunktioner finns runt den enskilde? Svar: Personer som privat och professionellt är engagerade i den enskildes liv. Hur kan ni ställa krav på den enskilde? Svar: Skapa förtroende genom information och motivation varför t ex träning behövs. Hur gör ni för att skapa trygghet runt den enskilde? Svar: Professionellt bemötande samt yrkesskicklighet hos personal ger trygghet och säkerhet hos den enskilde men även kontinuitet och liten omsättning på personal har stor betydelse för tryggheten. Att arbeta med i verksamheten: - tydlig ledning som ger klara direktiv - alla arbetar med vardagsrehabilitering - genomförandeplan till den enskilde som har beviljad hemtjänst. Planen ska vara aktuell och följas upp - rehabplan - dokumentera rutiner och hinna läsa dessa. All personal ska i möjligaste mån arbeta lika hos den enskilde, ska inte finnas en god och en ond personal

16 3(3) - ska finnas tid för samtal inför första kontakten med den enskilde som erhållit hemtjänst - ska vara möjligt att öka insatsen av hemtjänst när behovet behövs hos den enskilde inför riktad specifik rehabilitering ex delegering av träning från sjukgymnast - ökad bemanning när den enskilde behöver extra insatser för en kortare period för att kunna komma igen - bo kvar hemma - finnas tid för att arbeta förebyggande - fungerande hemteam. om teamet fungerar så finns det tid hos personalen - teamledare/chef, max två hemtjänstgrupper per ledare - kontinuitet i personalgruppen hos den enskilde - mindre hemtjänstgrupper - teamet bör träffas var 2:e 3.e vecka med teamledare/chef, hemtjänstpersonal, sjukgymnast, arbetsterapeut och sjuksköterska samt biståndshandläggaren - ska finnas tid för arbetsterapeut och sjukgymnast att tillsammans med hemtjänsten arbeta fram underlag till biståndshandläggaren beslut om hemtjänstinsatser. - utveckla kontaktmannaskap - korttidsenheten, perioder på 2-3 veckor. Behov av längre period avgörs av biståndshandläggaren. Det egna hemmet ska alltid vara basstation för den enskilde och det är därifrån man har med sig rutiner/träningsprogram/hjälpmedel o.d. till korttidsenheten göra lika Socialnämnden bör arbeta med framgångsfaktorer såsom: (enl Östersundsmodell) - långsiktig satsning som ger vinst på sikt för den enskilde och kommun - politiskt mod och uthållighet - definition och beskrivning av rehab och rehabiliterande förhållningssätt - ett tydligt uppdrag för träning i hemmet uttalade förväntningar och fastställda mål - fastställa prioriteringsordning - gemensamt förhållningssätt mellan de två lagrummen HSL och SOL - delaktighet ett tydligt och medvetet ledarskap hos chefer och personal - kunskap och kompetensutveckling - utvärdering och uppföljning - nyckeltal Värdegrund och MAR finns sedan tidigare Torsås kommun Agnetha Karlsson/projektledare

17 Teammöte Riktlinjer Bilaga 3 Allt arbete inom kommunens hemrehabilitering ska utgå från patienten/brukarens behov - KASAM. Syftet med mötena är att få tillstånd en väl fungerande rehabilitering i hemmet med tyngdpunkt på vardagsrehablitering med befintliga resurser. För att kunna samordna alla professioner i arbete runt aktuellt ärende är det viktigt att alla deltar i teammötena regelbundet. Alla aktuella ärende ska anmälas på ärendebladet som förvaras i hemtjänstens lokal. DSK/SSK/rehab/hemtjänstpersonal anmäler vilka ärende som ska lyftas upp under mötet via ärendebladet. Ett ärende per blad. Ärendebladet finns kvar tills ärendet avslutas vilket betyder att det kan blir flera datum för olika åtgärder. När ärendet avslutas sätts ärendebladet in under flik 5 i patienten/brukarens SVOP av sekreteraren. Aktuell dokumentation kring patient/brukare ska finnas tillgängligt under mötet vid behov. Snabb genomgång av anmälda ärende så hemsjukvårdspatienterna prioriteras först på dagordning. Teamledaren utser en sekreterare från hemtjänstgruppen under mötet. Sekreteraren dokumentera under mötet aktuell information på ärendebladet. HoS personalen dokumenterar i patientjournalen ProCapita samt hemtjänstspersonal under HSL fliken i SVOP Rehabplan förvaras bakom HSL fliken i SVOP. Ha kundfokus och utgå från patient/brukarens behov. Mötena ska vara effektiva och begränsas till högst 30 minuter. Struktur på mötena, teamledarens ansvar. Endast berör personal ska delta. Begränsa antalet så det ger möjlighet till diskussion kring patient/brukaren. Vinster med väl fungerande teammöte är minskade telefonkontakt mellan professionerna. Ökar effektiviteten. Samarbetet och kontakten ökar mellan professionerna. Alla vet vem man ska vända sig till ha ett ansikte Kan omprioritera ex ett snabbt gemensamt hembesök. Agnetha Karlsson Projektledare/MAR

18 Bilaga 3: Teammöte Möte: - var 14: e dag. - mötestid: 30 minuter. - områdeschef/utvecklare avgör vilken tid i veckan som är lämplig Medverkande: - hemtjänstpersonal/kontaktperson (sekreterare) - teamledare/områdesutvecklare - arbetsterapeut/sjukgymnast - sjuksköterska/distrikssköterska - biståndshandläggare - områdeshef Teamledare: - arbetsterapeut/sjukgymnast/områdesutvecklare Ärende: - aktuella ärende (patient/brukare) anmäls på förtryckt ärendeblad - avvikelser, även fallprevention - nya patienter/brukare - patient/brukare som behöver hela teamets kompetens Dokumentation: - direkt på ärendebladet som sedan sparas under flik 5 i SVOP när ärendet är klart av sekreteraren. - hemtjänstpersonal dokumenterar under HSL blad i SVOP. - datajournal ProCapita - rehabplan Checklista och riktlinjer finns för teammöte Agnetha Karlsson Projektledare/MAR

19 Datum: Anmälare: Ärendeblad Bilaga 4 Brukare/patient: Födelsdata: Hemsjukvårdspatient: Ja Nej Problemställning: Åtgärd:

20 Antal åtgärder 2010 Arbetsterapeut 1,75 tjänst Bilaga jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Handledning Utbildning Bedömning Uppföljning Vård/rehabpl Förebygga Patientstöd Hjälpmedel Funktionstr Bostadsanp Antal åtgärder 2010 Sjukgymnast 1,75 tjänst jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Handledning Utbildning Bedömning Uppföljning Vård/rehabpl Förebygga Patientstöd Hjälpmedel Funktionstr Bostadsanp

Teamträffar i hemtjänsten

Teamträffar i hemtjänsten HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Teamträffar i hemtjänsten Halmstad 2010-01-28 Åsa Rydberg Sammanfattning Teamträffar i hemtjänsten i Halmstads kommun har funnits sedan september 2007. Idag bedrivs teamträffar i

Läs mer

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Rutin för hemrehabilitering

Rutin för hemrehabilitering 1(5) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2008-01 Gäller från och med: 2008-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Anette Björk, Enhetschef

Läs mer

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Titel: PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Projekt: Stimulansmedel Idnr: Siffor Delprojekt: Samordnad rehabilitering Idnr: 17735 Beställare: Socialtjänsten Håkan Littzell

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Reviderad 101108 VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090916 RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Biståndsärende bedömer och beslutar efter ansökan från den enskilde. n skickar uppdraget till enhetschefen

Läs mer

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6%

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6% Centrum Kön 38% Ålder 38% 6% Hushåll / familjebild 6% 62% 56% M an Kvinna < 65 år 66-79 år >80 år 94% Samman boende ensam 3,50 30,0 3,00 25,0 Centrum 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 1. Livssituation 2. Personlig

Läs mer

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Antal kunder: 300 med insatser, ytterligare drygt 200 kunder med enbart larm. Personal: 36 rader, 18 östra och 18 västra. Just nu två

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Samverkansprojekt Sollefteå sjukhus - slutenvården Primärvård i Sollefteå och Kramfors kommun Äldreomsorgen i Sollefteå och Kramfors kommun Pågår april

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Äldreomsorgsverksamheten

Äldreomsorgsverksamheten Äldreomsorgsverksamheten Lagar Det två viktigaste lagarna som styr vård och omsorg är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Socialtjänstlagen (SOL). Hälso- och sjukvårdslagen reglerar all verksamhet inom

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner!

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vägen till en grönare spindel Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vetlanda kommun Ca 26 000 invånare Länets största kommun till ytan glesbygd Ca 1000 anställda inom vård- och omsorg

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Eksjö kommuns HEMTJÄNST Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Det trygga alternativet Vi lovar att du ska känna dig trygg med ditt val av Eksjö kommuns hemtjänst

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Rutin Dokumenttyp: Rutin Beslutat av: Förvaltningschef Fastställelsedatum: 2011-03-29 Ansvarig: Verksamhetschef Revideras: årligen Följas upp: årligen RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Innehåll

Läs mer

Gun Ivesund (s) ordförande Kenneth Isaksson (m) Marta Pettersson (c) Lars-Gunnar Andersson (s) Sandra Brändström (s)

Gun Ivesund (s) ordförande Kenneth Isaksson (m) Marta Pettersson (c) Lars-Gunnar Andersson (s) Sandra Brändström (s) Plats och tid Kommunkontoret 2014-03-10 kl 8.00 11:00 Beslutande Gun Ivesund (s) ordförande Kenneth Isaksson (m) Marta Pettersson (c) Lars-Gunnar Andersson (s) Sandra Brändström (s) Övriga deltagare David

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Slutrapport Rehabilitering

Slutrapport Rehabilitering Slutrapport Rehabilitering Syftet med förändringsarbetet vid Kinnaborg har varit att skapa korttidsvård med ett funktionsbevarande och rehabiliterande arbetssätt. Delprojektet har finansierats av statliga

Läs mer

Servicedeklaration för Vård och omsorg

Servicedeklaration för Vård och omsorg för Vård och omsorg Biståndsbedömning Hemtjänst Hemsjukvård Äldreboende Anhörigstöd Gruppboende LSS Personlig assistans Stödinsatser LSS Daglig verksamhet LSS Korttidsverksamhet LSS Korttidsvård (AKKVA)

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Flödesschema från ansökan till flytt till 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Vem: Bistånds -handläggare : Ta emot ansökan Skicka broschyr till VT med info om Boka tid för hembesök Inleda ärende i Utreda

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Projekt Hemrehabilitering i Västra länsdelen i Örebro län

Projekt Hemrehabilitering i Västra länsdelen i Örebro län Rapport 2011:01 Projekt Hemrehabilitering i Västra länsdelen i Örebro län Delrapport - utvärdering av personalens synpunkter Februari 2011 Margareta Hansson Susanne Rydén Projekt Hemrehabilitering i Västra

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL Beslutad 2013-05-2828 Gäller fr.o.m 2014-10- 10 datum Myndighet Socialkontoret för Äldreomsorg, Funktionsnedsatta, Kommunal hälso- och sjukvård Revideras datum 2015-10-01 eller vid förändring Ansvarig

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Bemötande Äldreomsorg

Bemötande Äldreomsorg Bemötande Äldreomsorg dig som har insatser inom äldreomsorgen. Det första mötet är ofta avgörande för att en relation ska ha förutsättningar att bli bra. Äldreomsorgens insatser ska vara individuellt anpassade

Läs mer

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1 TID efter behov» kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor Beställd tid i äldreomsorgen 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning

Läs mer

REHABILITERING AV ÄLDRE

REHABILITERING AV ÄLDRE inbjudan till konferens i Stockholm den 6-7 november 2012 EXPERTER SPECIELLT INBJUDEN Ulla Gurner Stiftelsen Äldrecentrum & SKL Susanne Wallin Pettersson 2 Learn Gun Aremyr Föreläsare inom demensområdet

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01)

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Projekt Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2009

Projekt Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2009 Delrapport Projekt Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2009 Projekt Lönnen Karin Valastig, leg arbetsterapeut Anki Mohlin, leg sjukgymnast Kyoko Wada, leg sjukgymnast 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering.

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Om du är äldre, långvarigt sjuk eller har funktionshinder kan du få stöd och hjälp i ditt eget hem. Vi på vårdbolaget TioHundra

Läs mer

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg.

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vård och omsorg i Bengtsfors kommun En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vad säger socialtjänstlagen? 5 kap 4 Socialnämnden skall verka för att äldre människor

Läs mer

Uppföljning av utförare - Hemtjänst

Uppföljning av utförare - Hemtjänst Datum 2013-05-15 Uppföljning av utförare - Hemtjänst Uppföljningen avser: Adeocare AB Adress: Bryggavägen 100, 178 31 Ekerö Verksamhetschef (namn och kontaktuppgifter): Hilde Knapasjö, tfn: 08-731 7707

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Gemensamt förhållningssätt - ur ett hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande perspektiv -En utvärdering

Gemensamt förhållningssätt - ur ett hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande perspektiv -En utvärdering VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tina Palm, projektledare SLUTRAPPORT 1 (35) VON/2008:56-027 Gemensamt förhållningssätt - ur ett hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande perspektiv -En utvärdering

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Åsa Bergman Bruhn, Högskolan Dalarna 25 november 2014 Dagens upplägg och innehåll 09.00 09.15 Samling med fika utanför FÖ2 (fika

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Äldreomsorgen 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förutsättningar för kvalitet 1 Viktig kvalitativ/kvantitativ information 2 Uppföljning av budgetenhetens utvecklingsplan: Äldreomsorg 3-4 Sammanfattning

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen Sid 1 (5) Socialtjänsten Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Medicinskt ansvarig Hemvård och sjuksköterska Avvikelsegrupp handikappomsorg 2010-12-21 Dokumentnamn Rutin för avvikelsehantering

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade Fastställd av socialnämnden 2010-08-25 2(5) Den sociala dokumentationen utgör en viktig del i kvalitetsarbetet

Läs mer

Kartläggning av rutiner samt egenkontroll av dokumentation inom vård och omsorg i Lysekils, Munkedals och Tanums kommuner

Kartläggning av rutiner samt egenkontroll av dokumentation inom vård och omsorg i Lysekils, Munkedals och Tanums kommuner FoU Fyrbodal Kartläggning av rutiner samt egenkontroll av dokumentation inom vård och omsorg i Lysekils, Munkedals och Tanums kommuner FoU Fyrbodal 2013: 7 Agneta Stenqvist, Kvalitetsoch utvecklingschef

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Kvalitetsplan 2015 Kärnhuset

Kvalitetsplan 2015 Kärnhuset Kvalitetsplan 2015 Kärnhuset Inledning Beskrivning Kärnhuset är en enhet för behovsbedömning. Beslut om heldygnsbedömning på Kärnhuset fattas av Biståndshandläggaren inom Äldreomsorgen. Heldygnsbedömningen

Läs mer

Slutrapport 2007 Rehabilitering i hemmet. Projekt inom Älvtomta hemvård. Åsa Erkers Projektledare

Slutrapport 2007 Rehabilitering i hemmet. Projekt inom Älvtomta hemvård. Åsa Erkers Projektledare Slutrapport 2007 Rehabilitering i hemmet Projekt inom Älvtomta hemvård Åsa Erkers Projektledare INLEDNING Kommunen har att vänta sig en åldrande befolkning med ett ökat behov av vård och omsorg. För att

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL. Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI)

Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL. Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI) Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI) LGS-området 2011-05-02-2012-03-31 Utförd av: LGS SAMSA mars 2012 1 Sammanfattning

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o. Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef

Läs mer

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Carpes nationella konferens 14 mars 2012 Vägledning för arbetsgivare Ulla Essén

Läs mer

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Egnahemsgatan 13! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm.

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Omsorgsinsatser Du kan få hjälp med din personliga hygien och med på och avklädning.

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Din rätt till en värdig omsorg. Värdighetsgarantier i Kalmar kommun

Din rätt till en värdig omsorg. Värdighetsgarantier i Kalmar kommun Din rätt till en värdig omsorg Värdighetsgarantier i Kalmar kommun Bakgrund 2011 infördes en nationell värdegrund i socialtjänstlagen vilket innebär att äldre personer ska ges ökade möjligheter till inflytande

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen 1. Bakgrund 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av

Läs mer

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Skärlundagatan 8! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer