Torsås Agnetha Karlsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Torsås 11 01 11. Agnetha Karlsson"

Transkript

1 Torsås Agnetha Karlsson

2 Sammanfattning Projektet har drivits av Torsås kommun och finansierats av stimulansmedel för Äldre, område rehabilitering. Erhållna medel :- under ett år. (2010) Målsättningen för verksamheten har varit att skapa en väl fungerande rehabilitering i hemmet med befintliga personalresurser. Målet var att skapa trygghet för den enskilde så det var möjligt att bo kvar i sitt hem, med eller utan hemtjänst. Då rehabiliteringsresurserna är begränsade så skulle arbetsterapeut och sjukgymnast implementera vardagsrehabilitering till hemtjänstpersonalen. För att kunna uppfylla målet skapades teammöte i hemtjänstgrupperna. I teamen finns tillgång till all kompetens som den enskilde har behov av. Ett väl fungerande team sparar tid då berörd personal involveras på en och samma gång. Kommunens arbetsterapeut och sjukgymnast har ansvar för alla invånare inom kommun, med eller utan hemtjänst som behöver funktionshöjande insatser och hjälpmedel i det egna hemmet. Hjälpmedelshanteringen har ökat under året då den enskilde har möjlighet att vara kvar i sitt hem även om behovet finns av många insatser från hälso- o sjukvården/ hemtjänst dygnet om. Fortsatt utveckling av rehabilitering i hemmet är att skapa kontinuitet bland personalen, verksamhetsnära chefer som kan vara ledare i teamet, mindre arbetsområde för hemtjänsten och att kontaktmannaskapet fungerar. Rehabilitering i hemmet är en pågående process som inte får stanna av utan all personal måste få möjlighet att fylla på med mera matnyttigheter. Kommunen måste våga satsa framåt vilket ger kvalité för den enskilde och för personal.

3 Innehållsförteckning sid Sammanfattning 1 Rehabilitering i hemmet 1 1:1 Uppdrag 1 1:2 Bakgrund 1 1:3 Syfte 1 1:4 Mål 1 1:5 Målgrupp 1 1:6 Projektorganisation 2 1:7 Definition av rehabilitering 2 1:8 Värdegrund 3 2 Genomförande 3 2:1 Bemanning inom hälso- o sjukvårdsenheten 3 2:2 Tillsättning av MAR 3 2:3 Fokusgrupp 3 2:4 Teamledare 4 2:5 Teammöte 4 2:6 Ärendeblad 4 2:7 Övriga möten 4 3 Resultat 5 3:1 Bemanning 5 3:2 Teammöte 5 3:3 Kontinuitet hemtjänstpersonal 5 3:4 Utbildningsmaterial kontaktmannaskap 5 3:5 Hembesök 5 3:6 Bostadsanpassning 6 3:7 Hjälpmedelsärende 6 3:8 Funktionsträning 6 3:9 Korttidsenheten 6 4 Förbättringsområde 6 4:1 Förbättringsområde som underlättar implementering av vardagsrehabilitering 5.Diskussion/kommentar 7-8 Bilagor 1-5

4 1 Rehabilitering i hemmet 1:1 Uppdrag Uppdraget var att med befintlig personalresurser skapa en väl fungerande rehabilitering i hemmet med tyngdpunkt på vardagsrehabilitering. 1:2 Bakgrund Under senaste åren har utvecklingen inom slutenvården medfört kortare vårdtider fram för allt för de äldre som snabbare skrivs ut från sjukhuset utan att erhålla tillräcklig rehabilitering. Under senaste åren har 24 st särskilda boendeplatser lags ned inom kommun, vilket medför fler svårt sjuka/äldre bor kvar i sina hem med behov av rehabiliteringsinsatser. Korttidsplats inom kommun är begränsad (11 platser där även växelvård ingår) vilket innebär ofta att den enskilde får åka hem direkt från sjukhuset. Kommunen fick vid hemsjukvårdsövertagandet (2008) ansvar för alla medicintekniska hjälpmedel inom kommun, med vissa undantag. Den enskilde lämnar sjukhuset utan hjälpmedel och arbetsterapeut/sjukgymnast möter upp i hemmet för bedömning och ställningstagande. (prioriteringsordning, bilaga 1) Denna arbetsmetod öppnade upp möjligheten till rehabilitering i den enskilde hem. Hälso- och sjukvårdspersonalen blev områdesindelade utifrån hemtjänstsgrupp och personalen följer den enskilde i hela vårdkedjan. 1:3 Syfte Syftet med projektet är att implementera vardagsrehabilitering hos hemtjänstpersonalen inom Torsås kommun. 1:4 Mål Målet är att skapa en välfungerande rehabilitering i hemmet med tyngdpunkten på vardagsträning med befintliga resurser. För den enskilde är målet att kunna bo kvar i det egna hemmet med bibehållen trygghet. 1:5 Målgrupp Målgruppen är äldre som bor i egna hemmet och behöver rehabilitering efter sjukdom, har svikande funktioner som leder till ökade hemtjänstinsatser och/eller ansöka om särskilt boende. Målgrupp är också äldre som har förutsättningar att efter träning i hemmet bli mera självständiga och känna sig trygg. -1-

5 1:6 Projektorganisation - Styrgrupp Ledningsgrupp och projektansvarig socialchef. (upphörde ) - Projektgrupp för projektet Sammankallande projektledaren, möte varannan månad. Deltagare: rehabpersonal, en representant från hemtjänsten, biståndshandläggare, sjuksköterska/distriktssköterska, områdesutvecklare/chef. - Arbetsgrupp för projektet Sammankallande projektledare, möte en gång i månaden. Deltagare: rehabpersonal, områdesutvecklare och områdeschef. 1:7 Definition av rehabilitering - Rehabilitering: Rehabilitering är insatser som skall bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehålla bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet.1 - Specifik rehabilitering (HSL) Kräver kunskap om aktuell sjukdom, skada och den behandling /träning som utvecklar, återvinner och bibehåller funktionsförmågan. Specifik rehabilitering utförs av arbetsterapeut och/eller sjukgymnast.2 - Vardags rehabilitering (SOL) Då en person ges möjlighet att i vardagsnära miljö, bibehålla, utveckla och/eller förbättra sina förmågor och färdigheter genom att personal och närstående använder ett rehabiliterande förhållningssätt.3 - Rehabiliterande förhållningssätt Ska vara stödjande och inte hjälpande inriktning. Att den enskildes intresse för sina egna resurser och möjligheter väcks. Samt uppmuntra till egen problemlösning och eget handlande.4 1. SOSFS 2008:20 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. 2. Månsson Marita (2007) Hemrehabilitering: vad, hur och för vem. Fortbildning AB/Tidningen Äldreomsorg 3. En sammanhållen rehab organisation, Landstinget i Kalmar län och Oskarshamns kommun. 4. Månsson Maritha, m fl (2006) Vardagsrehabiliterings roll inom kommunens hemtjänst. Rapport från FoU-Jämt 2006:1-2-

6 1:8 Värdegrund Ledningens avsikt med värdegrunden i Torsås kommun är att skapa enighet i det dagliga arbetet. (www.torsas.se) - underlätta i det dagliga arbetet - ge en tydligare ledning och styrning - ge högre delaktighet i beslutfattandet - ge ökad trygghet och professionalitet i yrkesrollen - ställa tydliga krav och förväntningar vid rekrytering - fatta beslut i myndighetsutövningen Vi bejakar det friska hos varje människa - ha tålamod och vänta in - ha förhållningssättet att varje människa har någon förmåga - plocka fram glädjeämnen - ta vara på vardagsaktiviteter - tid och tålamod - delaktighet av frivilligorganisationer 2 Genomförande 2:1 Bemanning inom hälso- o sjukvårdsenheten Befintlig personal inom rehab 1,75 % arbetsterapeut tjänst och 1,75 % sjukgymnasttjänst. Sjuksköterska, patientansvarig i ett hemtjänstområde. Satsningen skulle ske med hjälp av hemtjänstpersonal som i sitt omvårdnadsarbete även skulle arbeta med vardagsrehabilitering. 2:2 Tillsättning av MAR Vid årets början tillsattes medicinsk ansvarig för rehabilitering MAR som projektledare underställd projektansvarig socialchef. Socialchefen slutade sin tjänst efter sommaren (2010) och vid tillsättning av tf. socialchef (okt. -10) övergick projektansvaret till projektledaren/mar. 2:3 Fokusgrupper I januari påbörjades arbetet att bilda Fokusgrupper med mixade personalgrupper från hemtjänsten, rehabenheten, sjuksköterskor/distriktssköterskor, träffpunkt och personal från korttidsenheten. Syftet med Fokus grupperna var att få ett gemensamt rehabiliterande förhållningssätt samt hur vi skulle arbeta framöver hos den enskilde med vardagsrehabilitering. -3-

7 Fokus grupperna (7st) träffades vid tre tillfällen. (Rehabiliterande förhållningssätt, bilaga 2) För att ta till sig erfarenheter från andra kommuner som har arbetat med hemrehabilitering under längre tid länge, bokades Marita Markusson (tidigare Månsson), MAR från Östersunds kommun som föreläsare. Marita delgav sina erfarenheter om hemrehabilitering i Östersunds kommun för all berörd personal samt politiker och tjänstemän, uppdelat på två dagar. 2:4 Teamledare På grund av kommunens organisationen inom äldreomsorgen fick arbetsterapeut och sjukgymnast ansvaret som teamledare i hemtjänstgrupperna. Områdesutvecklare fanns från början med i projektet och blev naturligt teamledare i sina hemtjänstgrupper men på grund av ny organisation under oktober 2010 utsågs utvecklarna till områdeschefer. 2:5 Teammöte Teammöte bildades i varje hemtjänstsområde, sex till antal. 5. Strukturerade möte som teamledaren ansvarar för, enligt utarbetade riktlinjer.(bilagor 3) Syftet med teammöte är att lyfta upp aktuella ärende/problem hos den enskilde. Planering av insatser och samordning samt vägleda hemtjänstpersonalen i vardagsrehabilitering sker på mötena. Arbetsterapeut och sjukgymnast deltar även med sin profession i övriga hemtjänstgrupper som ligger inom deras ansvarsområde. PAS sjuksköterska deltar alltid på teammötena med sin kompetens och kännedom om den enskilde. Biståndshandläggare kallas vid behov. 2:6 Ärendeblad Blankett Ärendeblad är utarbetat för hemtjänstpersonal som i förväg dokumenterar aktuellt ärende/problem. (bilaga 4) När ärendet är avslutat sätts ärendebladet in i den enskildes SVOP pärm. 2:7 Övriga möten - Arbetsterapeut/sjukgymnast och biståndshandläggar har möte en gång i veckan för information/rapport om aktuella ärende. - En gång i veckan har biståndshandläggarna, arbetsterapeut/sjukgymnast möte med personal på korttidsenheten för information och uppföljning av aktuella ärende. - Arbetsterapeut/sjukgymnast deltar på sjukhusets vårdplanering vid behov tillsammans med biståndshandläggare. För att spara tid väljs oftast vårdplanering via telefon mellan professionerna istället för vårdplanering på sjukhuset. 5. Rydberg Åsa (2010) Teamträffar i hemtjänsten. Halmstad hemvårdsförvaltning -4-

8 3 Resultat 3:1 Bemanning Ingen utökning av arbetsterapeut- och sjukgymnaststjänster skulle ske utan projektet skulle genomföras med befintlig personal. Rehabs bemanningen inom projektet beräknades på 0,5 % tjänst vardera av arbetsterapeut- och sjukgymnasttjänst på 350 invånare över 65 år. Sjuksköterskorna är patientansvariga i sitt hemtjänstområde och deltar i teamet. Satsningen skulle ske med hjälp av hemtjänstpersonal som i sitt omvårdnadsarbete även skulle arbeta med vardagsrehabilitering. 3:2 Teammöte Var 14:e dag är det teammöte i varje hemtjänstområde som arbetsterapeut/sjukgymnast ansvarar för. Ärendebladet som hemtjänstpersonalen ansvarar för ska undvika dubbelarbete att föra dokumentation på block under mötet för att sedan renskriva detta. 3:3 Kontinuitet hemtjänstpersonal Brister under året har b la varit kontinuitet bland hemtjänstpersonal hos den enskilde och tydlighet med kontaktmannaskap, vilket har försvårat arbetet för arbetsterapeut och sjukgymnast. Det har förekommit att den enskilde har kunnat haft upp till 20 st olika hemtjänstpersonal hos sig under en 14 dags period, vilket har försvårat implementering av vardagsrehabilitering. Arbetsterapeut/sjukgymnast har valt att många gånger utföra träning själv istället för att ordinera till personal pg a risk för fel då mycket baspersonal har cirkulerat Trygghet är att mötas av personal som är kända av den enskilde och att dessa är väl insatta i arbetsrutin som gäller 3:4 Utbildningsmaterial kontaktmannaskap Utbildningsmaterial för kontaktmannaskap i Torsås kommun är utarbetat och inköpt för att kunna användas av områdeschefen på arbetsplatsmötena. Materialet tar upp alla viktiga områden som hemtjänsten behöver arbeta med framöver b la kontaktmannaskap, genomförandeplan, värdegrund, etiskt förhållningssätt samt vardagsrehabilitering. 3:5 Hembesök Sjukgymnast har gjort 240 hembesök där hemtjänsten varit involverad och 155 hembesök där den enskilde inte har hemtjänst. Arbetsterapeut har gjort 310 hembesök där hemtjänsten varit involverad och 208 hembesök där den enskilde inte har hemtjänst Antal hembesök totalt 913 hembesök under året. (särskilda boende ej inräknat) -5-

9 3:6 Bostadsanpassning Bostadsanpassning har inte ökat så mycket under året jämfört med året innan, 57 st bostadsärende under (Diagram, bilaga 5) Många problem/svårigheter i hemmet har gått att lösas med hjälpmedel och funktionsträning. 3:7 Hjälpmedelsärende Hjälpmedelsärende har ökat med 270 ärende från året innan, totalt 1297 ärende under (Diagram, bilaga 5) De särskilda boendeplatserna som lags ned under åren har flyttats ut i hemmen vilket medför ökad förskrivning av arbetstekniska hjälpmedel exempelvis vårdsäng, lyft och hygienhjälpmedel. 3:8 Funktionsträning Arbetsterapeut och/eller sjukgymnast utför funktionsträning i hemmet efter sin bedömning att det gagnar den enskilde att få träning i sin hemmiljön. Den specifika rehabiliteringen som arbetsterapeut/sjukgymnast utför övergår sedan till en ordinerad vardagsrehabilitering med hjälp av hemtjänsten/närstående eller på egen hand. 634 insatser av funktionsträning under året har redovisats. (Diagram, bilaga 5) 3:9 Korttidsenheten Korttidsenheten får f om 2011 stadigvarande arbetsterapeut och sjukgymnast som blir ansvarig för den enskildes rehabilitering under vistelsen på korttidsenheten. Sjuksköterska/distriktsköterska fortsätter med sitt PAS ansvar för den enskilde på korttidsenheten. Orsaken till att vårdkedjan bryts är att personalen på korttidsenheten har upplevt svårigheter att veta vilken personal inom hälso- och sjukvårdsenheten som ansvarar för den enskilde som kommer till avdelningen. 4 Förbättringsområde 4:1 Förbättringsområde som underlätta implementering av vardagsrehabilitering är: - kontinuitet bland personal som arbetar hos den enskilde - mindre arbetsområde för hemtjänsten - kontaktmannaskap, fortsatt arbete - genomförandeplan till alla vårdtagare och vid behov rehabplan - fortsatt utveckling av implementering av vardagsrehabilitering - hålla värdegrunden aktuell - verksamhetsnära chefer som leder teamet. -6-

10 5 Diskussion/kommentar Under året har förutom projektet rehabilitering i hemmet även införts årsarbetstid inom kommun med önskad sysselsättning. Hemtjänstens personal har lagt mycket tid på schemaläggning och få ihop sin önskade arbetstid. Summering av detta är att man inte ska sätta igång två stora förändringar under ett år svårigheter att implementera nytt arbetssätt. Hemtjänstpersonalen har ändå varit väl motiverade och positiva att arbeta med rehabilitering i hemmet. Önskemål har varit att få mera tid för att utföra rehabilitering då många i hemtjänstgruppen upplever att rehabiliteringen tar tid från det ordinarie arbetet och den tiden finns inte idag. Viss hemtjänstpersonalen har svårt att se att allt det vardagliga som den enskilde själv utför är en aktivitet och ger träning till självständighet. För att hålla liv i vardagsrehabilitering behöver all personal med jämna mellanrum få påfyllning ex olika föreläsningar om vad som är vardagsrehabilitering. Arbetsledningen har stort ansvar här. Det är oftast de invanda rutiner/arbetssätt som tar överhand vid ex tidsbrist. Hemtjänsten tycker att det går fortare att hjälpa istället för att ge stödjande insats. Efter Marita Markussons föreläsning blev vi helt på det klara med hur viktigt det var med väl fungerande team inom hemtjänsten. Teamarbetet har utvecklats under året och det finns bara vinster för den enskilde som behöver hela teamets kompetens. Teammötena skulle kunna vara ett utmärkt arbetsredskap för områdeschefen att få kontroll och vetskap om arbetssituationen på sitt område. Mötena är även utmärkt forum att ta upp/diskutera avvikelser och fallrapporter. Teammötena är utifrån den enskildes perspektiv och personal får bekräftelse på sitt arbete. Kommunens arbetsterapeut och sjukgymnast fick möjlighet i och med hemsjukvårdsövertagande fånga upp den enskilde i sitt hem som var i behov av rehabiliteringsinsatser. I samband med projektet har aktiv funktionsträning ökat i hemmet för att klara det dagliga livet, med eller utan hemtjänst. Det blir naturligt att utföra rehabilitering i hemmiljön, ge träning och följa upp hjälpmedelsbehovet. Den enskilde kan idag komma direkt hem från sjukhuset i större utsträckning än tidigare utan att mellanlanda på korttidsplats inom kommun, tack vare ett samarbete mellan de olika professionerna inom kommun.

11 -7- I samband med rehabilitering i hemmet blir det även en extrabonus då patient och närstående blir involverade i rehabiliteringen. Eftersom arbetsterapeut/sjukgymnast resurser är begränsade var det lämpligt att implementera vardagsrehabilitering till hemtjänsten. Motor i projektet har arbetsterapeut och sjukgymnast varit och hemtjänstpersonalen har blivit den förlängda armen för att nå målet. Grundtesen i projektet är att ju skickligare personalen blir på att stärka och behålla den enskildes förmågor (ta vara på det friska) desto fler hemtjänsttimmar frigörs som kan fördelas till annat. Ju fler arbetsterapeuter och sjukgymnaster desto fortare sker denna process. -8-

12 Rutin Prioriteringsordning för arbetsterapeut/sjukgymnast Bilaga 1 I alla prioriteringsgrupper ingår handledning till vårdpersonal och anhöriganställda som en prioriterad arbetsuppgift. 1. Vård i livets slut. 2. Smärtlindring. 3. Akuta hjälpmedelsinsatser, inom tre dagar. 4. Patienter som kommer från sjukhus efter en nytillkommen sjukdom och skada som behöver behandling och träning. 5. Vårdprevention. 6. Patient som inte har hemtjänst. Insatser som syftar till att öka graden av självständighet genom att återvinna funktioner och förmågor. Skapa trygghet och säkerhet för den enskilde och anhörig. 7. Patient som har hemtjänst. Insatser som syftar till att bibehålla graden av självständighet samt funktioner och förmågor: Skapa trygghet och säkerhet för den enskilde och anhörig/personal. 8. Hjälpmedelsinsatser, ej akuta ärende inom en vecka.. Agnetha Karlsson Medicinskt ansvarig för rehabilitering

13 1(3)

14 Torsås kommun har under året 2010 erhållit stimulansmedel från staten för att implementera rehabiliterande förhållningssätt hos all personal som arbetar inom det ordinärt boende. För att stärka ett rehabiliterande förhållningssätt inom kommun har sju stycken arbetsgrupper arbetat i Fokusgrupper under våren. Grupperna har varit mixade och bestått av sjuksköterska, hemtjänstpersonal, arbetsterapeut, sjukgymnast, träffpunktspersonal samt personal från korttidsverksamheten. En moderator från de olika professionerna har ansvarat för sin grupp på deltagare. Fokusgrupperna träffades vid tre tillfällen a 3 timmar. Föreläsare MAR, Marita Månsson från Östersund var inbjuden under två dagar, mars för att hålla föreläsning om hur man har gjort i Östersund med genomförandet av hemrehabilitering. Marita förmedlade även många tips och råd vad man ska tänka på vid uppstart av rehabilitering i det ordinära boendet. Hon förmedlade hur viktigt det var med politiernas medverkan i detta arbete att de var med på tåget samt vikten av en väl fungerande hemteam och tydlig ledarskap. Fokusgrupperna träffades för avstämning en gång till efter Marita Månsson föreläsning. Summering: Personalen upplevde Fokusgrupperna mycket positivt då man träffade arbetskamrater från andra områden inom kommunen. Det blev mycket diskussion om hur man arbetar i de olika områdena. Erfarenhetsutbytet upplevdes mycket positivt och det fanns önskemål att Fokusgrupperna skulle fortsätta till hösten. Det finns hemtjänstgrupper som upplever att man redan arbetar med rehabiliterande förhållningssätt inom ordinärt boende. Kör bara. Det finns personal som ifrågasätter rehabilitering i hemmet då de ser att de inte har den tid hos den enskilde pg a schemaläggning och årsarbetstid vilket tar mycket av deras tid. Arbetsterapeut och sjukgymnast har under åren arbetat målmedvetet med implementera rehabilitering. Först vid övertagandet av hemsjukvården fick arbetsterapeut och sjukgymnast möjlighet att arbeta fullt ut med detta i det ordinära boendet. Fokusgrupperna arbetade runt patientfall Vi talade om KASAM Vi lyfte upp varje dags rehabilitering Belyste vardagsrehabilitering och specifik rehabilitering

15 2(3) Frågorna som ligger till underlag för Fokus grupperna har bearbetats och sammanfördes i ett gemensamt svar från alla sju grupperna. Frågor och svar redovisas på försättsbladet men även här nedan. Frågor och svar: Vad betyder ordet rehabilitering för dig? Svar: Återanpassning till vardagen. Hur kan ni praktiskt arbeta med rehabiliterande förhållningssätt? Svar: Teamsamverkan gör att alla arbetar lika hos den enskilde i vardagen. Stötta och motivera den enskilde till delaktighet i vardagssysslorna. Vad betyder ordet livskvalité för dig? Svar: Individuellt självbestämmande. Hur tänker du när du utför ditt uppdrag i det egna hemmet? Svar: Jag är gäst i deras hem, visar respekt samt frågar den enskilde hur han/hon vill ha arbetet utfört. Lyhörd. Hur gör ni i arbetslaget för att utföra uppdraget på lika sätt? Svar: Teamarbete. ( fungerar snart överallt inom kommun). Diskuterar, informera och dokumentera (sker i vissa grupper). Genomförandeplan ska utföras och följas upp. Vilka stödfunktioner finns runt den enskilde? Svar: Personer som privat och professionellt är engagerade i den enskildes liv. Hur kan ni ställa krav på den enskilde? Svar: Skapa förtroende genom information och motivation varför t ex träning behövs. Hur gör ni för att skapa trygghet runt den enskilde? Svar: Professionellt bemötande samt yrkesskicklighet hos personal ger trygghet och säkerhet hos den enskilde men även kontinuitet och liten omsättning på personal har stor betydelse för tryggheten. Att arbeta med i verksamheten: - tydlig ledning som ger klara direktiv - alla arbetar med vardagsrehabilitering - genomförandeplan till den enskilde som har beviljad hemtjänst. Planen ska vara aktuell och följas upp - rehabplan - dokumentera rutiner och hinna läsa dessa. All personal ska i möjligaste mån arbeta lika hos den enskilde, ska inte finnas en god och en ond personal

16 3(3) - ska finnas tid för samtal inför första kontakten med den enskilde som erhållit hemtjänst - ska vara möjligt att öka insatsen av hemtjänst när behovet behövs hos den enskilde inför riktad specifik rehabilitering ex delegering av träning från sjukgymnast - ökad bemanning när den enskilde behöver extra insatser för en kortare period för att kunna komma igen - bo kvar hemma - finnas tid för att arbeta förebyggande - fungerande hemteam. om teamet fungerar så finns det tid hos personalen - teamledare/chef, max två hemtjänstgrupper per ledare - kontinuitet i personalgruppen hos den enskilde - mindre hemtjänstgrupper - teamet bör träffas var 2:e 3.e vecka med teamledare/chef, hemtjänstpersonal, sjukgymnast, arbetsterapeut och sjuksköterska samt biståndshandläggaren - ska finnas tid för arbetsterapeut och sjukgymnast att tillsammans med hemtjänsten arbeta fram underlag till biståndshandläggaren beslut om hemtjänstinsatser. - utveckla kontaktmannaskap - korttidsenheten, perioder på 2-3 veckor. Behov av längre period avgörs av biståndshandläggaren. Det egna hemmet ska alltid vara basstation för den enskilde och det är därifrån man har med sig rutiner/träningsprogram/hjälpmedel o.d. till korttidsenheten göra lika Socialnämnden bör arbeta med framgångsfaktorer såsom: (enl Östersundsmodell) - långsiktig satsning som ger vinst på sikt för den enskilde och kommun - politiskt mod och uthållighet - definition och beskrivning av rehab och rehabiliterande förhållningssätt - ett tydligt uppdrag för träning i hemmet uttalade förväntningar och fastställda mål - fastställa prioriteringsordning - gemensamt förhållningssätt mellan de två lagrummen HSL och SOL - delaktighet ett tydligt och medvetet ledarskap hos chefer och personal - kunskap och kompetensutveckling - utvärdering och uppföljning - nyckeltal Värdegrund och MAR finns sedan tidigare Torsås kommun Agnetha Karlsson/projektledare

17 Teammöte Riktlinjer Bilaga 3 Allt arbete inom kommunens hemrehabilitering ska utgå från patienten/brukarens behov - KASAM. Syftet med mötena är att få tillstånd en väl fungerande rehabilitering i hemmet med tyngdpunkt på vardagsrehablitering med befintliga resurser. För att kunna samordna alla professioner i arbete runt aktuellt ärende är det viktigt att alla deltar i teammötena regelbundet. Alla aktuella ärende ska anmälas på ärendebladet som förvaras i hemtjänstens lokal. DSK/SSK/rehab/hemtjänstpersonal anmäler vilka ärende som ska lyftas upp under mötet via ärendebladet. Ett ärende per blad. Ärendebladet finns kvar tills ärendet avslutas vilket betyder att det kan blir flera datum för olika åtgärder. När ärendet avslutas sätts ärendebladet in under flik 5 i patienten/brukarens SVOP av sekreteraren. Aktuell dokumentation kring patient/brukare ska finnas tillgängligt under mötet vid behov. Snabb genomgång av anmälda ärende så hemsjukvårdspatienterna prioriteras först på dagordning. Teamledaren utser en sekreterare från hemtjänstgruppen under mötet. Sekreteraren dokumentera under mötet aktuell information på ärendebladet. HoS personalen dokumenterar i patientjournalen ProCapita samt hemtjänstspersonal under HSL fliken i SVOP Rehabplan förvaras bakom HSL fliken i SVOP. Ha kundfokus och utgå från patient/brukarens behov. Mötena ska vara effektiva och begränsas till högst 30 minuter. Struktur på mötena, teamledarens ansvar. Endast berör personal ska delta. Begränsa antalet så det ger möjlighet till diskussion kring patient/brukaren. Vinster med väl fungerande teammöte är minskade telefonkontakt mellan professionerna. Ökar effektiviteten. Samarbetet och kontakten ökar mellan professionerna. Alla vet vem man ska vända sig till ha ett ansikte Kan omprioritera ex ett snabbt gemensamt hembesök. Agnetha Karlsson Projektledare/MAR

18 Bilaga 3: Teammöte Möte: - var 14: e dag. - mötestid: 30 minuter. - områdeschef/utvecklare avgör vilken tid i veckan som är lämplig Medverkande: - hemtjänstpersonal/kontaktperson (sekreterare) - teamledare/områdesutvecklare - arbetsterapeut/sjukgymnast - sjuksköterska/distrikssköterska - biståndshandläggare - områdeshef Teamledare: - arbetsterapeut/sjukgymnast/områdesutvecklare Ärende: - aktuella ärende (patient/brukare) anmäls på förtryckt ärendeblad - avvikelser, även fallprevention - nya patienter/brukare - patient/brukare som behöver hela teamets kompetens Dokumentation: - direkt på ärendebladet som sedan sparas under flik 5 i SVOP när ärendet är klart av sekreteraren. - hemtjänstpersonal dokumenterar under HSL blad i SVOP. - datajournal ProCapita - rehabplan Checklista och riktlinjer finns för teammöte Agnetha Karlsson Projektledare/MAR

19 Datum: Anmälare: Ärendeblad Bilaga 4 Brukare/patient: Födelsdata: Hemsjukvårdspatient: Ja Nej Problemställning: Åtgärd:

20 Antal åtgärder 2010 Arbetsterapeut 1,75 tjänst Bilaga jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Handledning Utbildning Bedömning Uppföljning Vård/rehabpl Förebygga Patientstöd Hjälpmedel Funktionstr Bostadsanp Antal åtgärder 2010 Sjukgymnast 1,75 tjänst jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Handledning Utbildning Bedömning Uppföljning Vård/rehabpl Förebygga Patientstöd Hjälpmedel Funktionstr Bostadsanp

Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam

Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam Rehabilitering inom Östersunds kommun Vård- och omsorgsnämnden har sedan år 2000, genom utökning av resurser, prioriterat ett rehabiliterande arbetssätt

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med

Läs mer

Teamträffar i hemtjänsten

Teamträffar i hemtjänsten HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Teamträffar i hemtjänsten Halmstad 2010-01-28 Åsa Rydberg Sammanfattning Teamträffar i hemtjänsten i Halmstads kommun har funnits sedan september 2007. Idag bedrivs teamträffar i

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen

till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen Diarienummer: Mål, uppdrag och planer Bilaga 3 till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg Salutogen vardagsrehabilitering Bilaga 2 till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Kalmar kommun. Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa)

Kalmar kommun. Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa) Kalmar kommun Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa) Särskilda boendeplatser 550 Hemsjukvårdspatienter c:a 890 Omsorgstagare med

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Reviderad 101108 VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090916 RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Biståndsärende bedömer och beslutar efter ansökan från den enskilde. n skickar uppdraget till enhetschefen

Läs mer

Kriterierna gäller från 2012-01-01

Kriterierna gäller från 2012-01-01 Fastställt av Omsorgs- och utbildningsutskottet 2011-10-20 104 Kriterierna gäller från 2012-01-01 Följande kvalitetskriterier för hemtjänst i ordinärt boende i Östra Göinge kommun är antagna av kommunstyrelsens

Läs mer

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Rutin för palliativ vård i livets slutskede Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Rutin för hemrehabilitering

Rutin för hemrehabilitering 1(5) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2008-01 Gäller från och med: 2008-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Anette Björk, Enhetschef

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

Rehabiliterande förhållningssätt i Kumla Kommun. Hilma Workshop MGF

Rehabiliterande förhållningssätt i Kumla Kommun. Hilma Workshop MGF Rehabiliterande förhållningssätt i Kumla Kommun Hur ska man definiera vad som menas med rehabiliterande förhållningssätt = vardagsrehabilitering = allmän rehabilitering? Att stärka personens identitet,

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Hur underlättar vårdplaneringen kommunens omsorgsarbete?

Hur underlättar vårdplaneringen kommunens omsorgsarbete? Hur underlättar vårdplaneringen kommunens omsorgsarbete? Roger Olsson Vårdplaneringshandläggare Thomas Viktorsson Leg. Sjukgymnast 1 VÅRDPLANERINGSTEAM Biståndshandläggare Sjukgymnast Arbetsterapeut Sjuksköterska

Läs mer

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6%

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6% Centrum Kön 38% Ålder 38% 6% Hushåll / familjebild 6% 62% 56% M an Kvinna < 65 år 66-79 år >80 år 94% Samman boende ensam 3,50 30,0 3,00 25,0 Centrum 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 1. Livssituation 2. Personlig

Läs mer

Projektplan STIL-Lindeprojektet 2011-10-01 2013-03-31

Projektplan STIL-Lindeprojektet 2011-10-01 2013-03-31 Vård och Omsorg 1. Bakgrund Projektplan STIL-Lindeprojektet 2011-10-01 2013-03-31 STIL som står för Stärkt kontaktmannaskap, Trygghet, Inflytande, Livskvalitet. STIL- Lindeprojektet har sin utgångspunkt

Läs mer

Utarbetad av Åsa Gustavsson Skapat datum

Utarbetad av Åsa Gustavsson Skapat datum Socialförvaltningen Dokumentnamn Rehabiliterande förhållningssätt arbetsmetod Fastställt av Martina Nordin Regelverk SOL Verksamhet Hemtjänst Utarbetad av Åsa Gustavsson Skapat datum 100311 Gäller fr.o.m.

Läs mer

Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre

Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre Vad menas med samordnad individuell plan och när ska planen upprättas Enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen ska den enskilde

Läs mer

Välkommen. till Storören, korttidsplats och rehabilitering. Uppdaterad 2011-04-08. Design och layout: Marie-Louise Bescher

Välkommen. till Storören, korttidsplats och rehabilitering. Uppdaterad 2011-04-08. Design och layout: Marie-Louise Bescher Välkommen till Storören, korttidsplats och rehabilitering Uppdaterad 2011-04-08 Design och layout: Marie-Louise Bescher I 2000-talets Karlskrona skall äldreomsorgen präglas av valfrihet. Alla skall kunna

Läs mer

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Titel: PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Projekt: Stimulansmedel Idnr: Siffor Delprojekt: Samordnad rehabilitering Idnr: 17735 Beställare: Socialtjänsten Håkan Littzell

Läs mer

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner!

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vägen till en grönare spindel Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vetlanda kommun Ca 26 000 invånare Länets största kommun till ytan glesbygd Ca 1000 anställda inom vård- och omsorg

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen

Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen Socialnämnden 2006-04-26 2 Verksamhetsplan för hemvården Hästen... 3 Uppdrag... 3 Värdegrund synsätt... 3 Respektfullt bemötande... 3 Engagemang... 3 Flexibilitet...

Läs mer

Patientfallen har gåtts igenom av NPÖ arbetsgruppen för godkännande.

Patientfallen har gåtts igenom av NPÖ arbetsgruppen för godkännande. 141016 Patientfall för Dessa patientfall kan användas som en vägledning på hur och när kan användas. Patientfallen är inte ett facit, utan varje situation, patientkontakt och vårdrelation får bedömas individuellt

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Kontaktpersonalen har en central funktion i kvalitetssäkring för hyresgästens/kundens vård och omsorg.

Kontaktpersonalen har en central funktion i kvalitetssäkring för hyresgästens/kundens vård och omsorg. Inom hemtjänsten Inom äldreomsorgen i Grästorps kommun arbetar vi enligt modellen att varje hyresgäst/kund skall ha en egen kontaktpersonal en person som känner hyresgästen/kunden lite mer. Kontaktpersonalen

Läs mer

Samverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt.

Samverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt. Samverkan mellan landstinget och kommunerna i länet angående Socialstyrelsens stimulansmedel för 2007 när det gäller vården av äldre, 2007-08-24 Ledningen för Landstingets Primärvård bjöd in representanter

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Nationell satsning» Så mycket bättre Ledningsgrupp i länet (SocialKOLA) Samverkansprojekt Kramfors och Sollefteå kommun, Kramfors och Sollefteå primärvård Sollefteå sjukhus Bättre

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna

Läs mer

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Särskilt boende Senast reviderad 2008-06-25 Syfte och ansvar Syftet med en samordnad vårdplanering är att den enskilde tillsammans med alla berörda enheter skall

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Rutin Dokumenttyp: Rutin Beslutat av: Förvaltningschef Fastställelsedatum: 2011-03-29 Ansvarig: Verksamhetschef Revideras: årligen Följas upp: årligen RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Innehåll

Läs mer

Uppföljning av Team trygg hemgång

Uppföljning av Team trygg hemgång Uppföljning av Team trygg hemgång Februari - september 2016 Handläggare: Hanna Henningsson Innehåll Bakgrund... 3 Effekter... 3 Inskrivning och vårdplanering... 3 Tillfälliga vistelser och betalningsansvar...

Läs mer

Projektledare Clas-Håkan Ekberg Sjukgymnast Karin Henriksson Undersköterska Barbro Ericson

Projektledare Clas-Håkan Ekberg Sjukgymnast Karin Henriksson Undersköterska Barbro Ericson Hemrehabilitering Projektledare Clas-Håkan Ekberg Sjukgymnast Karin Henriksson Undersköterska Barbro Ericson Hemvårdsmodell Inte enbart stroke Vårdtagare Hemrehabilitering Projekt Målinriktad rehabilitering

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Förstärkt rehabilitering. Projektplan. Upprättad

Förstärkt rehabilitering. Projektplan. Upprättad Förstärkt rehabilitering Upprättad stärkt rehabilitering20071126.doc Ansvarig: Krister Nerman Förvaltning: Södra Innerstaden stadsdelsförvaltning Enhet: Vård och omsorg för Innehållsförteckning 1. Bakgrund...

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR

Läs mer

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10 2011-02-10 Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter Bakgrund I enlighet med SOSFS 2005:12 (Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK Gäller hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende för personer över

Läs mer

För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson

För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg Känd problematik det saknas kontinuitet, överblick och samverkan i vård och omsorg för äldre sårbara personer Ålder = riskfaktor

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare Information till dig som är hemsjukvårdspatient,

Läs mer

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen). Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Fyrislundsgatan 62 plan 1, 4 och 5 Kontaktuppgifter Besöksadress: Fyrislundsgatan 62 Telefon: 018-727 69 45 vardochomsorg.uppsala.se www.sober.uppsala.se www.uppsala.se Sida 2 av

Läs mer

Rehabilitering och hjälpmedel i Skaraborg gränssnitt länssjukvård, primärvård och kommun.

Rehabilitering och hjälpmedel i Skaraborg gränssnitt länssjukvård, primärvård och kommun. 1 Rehabilitering och hjälpmedel i Skaraborg gränssnitt länssjukvård, primärvård och kommun. I Skaraborg har sedan 2002 funnits en samverkansgrupp där representanter för länssjukvård, primärvård och kommunerna

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Gun Ivesund (s) ordförande Kenneth Isaksson (m) Marta Pettersson (c) Lars-Gunnar Andersson (s) Sandra Brändström (s)

Gun Ivesund (s) ordförande Kenneth Isaksson (m) Marta Pettersson (c) Lars-Gunnar Andersson (s) Sandra Brändström (s) Plats och tid Kommunkontoret 2014-03-10 kl 8.00 11:00 Beslutande Gun Ivesund (s) ordförande Kenneth Isaksson (m) Marta Pettersson (c) Lars-Gunnar Andersson (s) Sandra Brändström (s) Övriga deltagare David

Läs mer

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun 1 Denna broschyr har arbetats fram av Birgitta Håkansson, Margareta Olsson, Eleonore Steenari och Ewa Axén Gustavsson, Äldreförvaltningen våren 2004 Layout,

Läs mer

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Antal kunder: 300 med insatser, ytterligare drygt 200 kunder med enbart larm. Personal: 36 rader, 18 östra och 18 västra. Just nu två

Läs mer

Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel.

Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel. Handlingstyp Överenskommelse 1 (7) Rehabilitering Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista.

Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista. Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista. Område Krav Krav Uppföljning Kvalitet/planering och Entreprenören skall ha en årlig uppföljning verksamhetsplan där det beskrivs hur arbetet skall uppfylla

Läs mer

Förslag på insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen Förstärkning av rehabiliteringsresurser. Hälso- och sjukvård i särskilt boende

Förslag på insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen Förstärkning av rehabiliteringsresurser. Hälso- och sjukvård i särskilt boende 1(6) Hälso- och sjukvårdsnämnden Social- och omsorgsnämnden Förslag på insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen 2004 Fördelningen av statsbidraget 2001 1 miljard till Gotland 7mkr 2002 1

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade Fastställd av socialnämnden 2010-08-25 2(5) Den sociala dokumentationen utgör en viktig del i kvalitetsarbetet

Läs mer

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Eksjö kommuns HEMTJÄNST Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Det trygga alternativet Vi lovar att du ska känna dig trygg med ditt val av Eksjö kommuns hemtjänst

Läs mer

Rutin fast vårdkontakt

Rutin fast vårdkontakt Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

LOKALA RUTINER EGENVÅRD

LOKALA RUTINER EGENVÅRD Flik 13.4. LOKALA RUTINER EGENVÅRD Hälsocentralerna Tre älvar Vännäs, Vindeln, Bjurholm 2011-04-06 Eva Basun avdelningschef Vindeln Arbetsgrupp Elisabeth Olsson, dsk Bjurholm Eva-Marie Hedman, dsk Vindeln

Läs mer

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Riktlinje Utgåva nr 3 sida 1 (6) Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald

Läs mer

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad: Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse

Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma teamet Teamet ska ge dig förutsättningar att så långt det är möjligt få komma tillbaka till din invanda

Läs mer

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering.

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Om du är äldre, långvarigt sjuk eller har funktionshinder kan du få stöd och hjälp i ditt eget hem. Vi på vårdbolaget TioHundra

Läs mer

Bemötande Äldreomsorg

Bemötande Äldreomsorg Bemötande Äldreomsorg dig som har insatser inom äldreomsorgen. Det första mötet är ofta avgörande för att en relation ska ha förutsättningar att bli bra. Äldreomsorgens insatser ska vara individuellt anpassade

Läs mer

Välkommen till. vår hemtjänst

Välkommen till. vår hemtjänst Välkommen till vår hemtjänst Vi har alltid nära hem till dig Vi har alltid nära hem till dig Hemtjänsten i Kungsbacka kommun är namnet på den kommunala hemtjänsten. Vi som arbetar här är anställda av kommunen.

Läs mer

Korttidsvård. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (8)

Korttidsvård. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (8) Sida 1 (8) 2016-02-16 Korttidsvård MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (8) Innehåll Inledning... 3 Kriterier för korttidsvård...

Läs mer

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Flödesschema från ansökan till flytt till 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Vem: Bistånds -handläggare : Ta emot ansökan Skicka broschyr till VT med info om Boka tid för hembesök Inleda ärende i Utreda

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Samverkansprojekt Sollefteå sjukhus - slutenvården Primärvård i Sollefteå och Kramfors kommun Äldreomsorgen i Sollefteå och Kramfors kommun Pågår april

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende

Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende Sammanfattning De flesta äldre anser att omsorgspersonalen har tillräcklig kompetens för att utföra insatserna och är i stort sett nöjda

Läs mer

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen Stöd & Service Funktionsstödsförvaltningen STÖD OCH SERVICE FRÅN FUNKTIONSSTÖDSFÖRVALTNINGEN Vi vill att denna broschyr ska ge dig en bild av de insatser som Funktionsstödsförvaltnigen kan erbjuda dig

Läs mer