FÖRSTUDIE. Gång- och cykelled Brösarp/Haväng-Vitemölla Simrishamns kommun. Objekt

Transkript

1 FÖRSTUDIE Gång- och cykelled Brösarp/Haväng-Vitemölla Simrishamns kommun Objekt

2 Titel: Förstudie. Gång- och cykelled Brösarp/Haväng - Vitemölla Simrishamns kommun objekt Utgivningsdatum: Utgivare: Vägverket Region Skåne Kontaktperson: Kerstin Åklundh telefon Distributör: Vägverket Region Skåne, Box 543, Kristianstad vagverket.kri@vv.se, telefon: , fax:

3 Inledning I Skåne ligger tätorterna relativt nära varandra och såväl terräng som klimat är gynnsamt för cykeltrafik. Det gör att förutsättningarna för cykelresor mellan t ex bostad och arbete samt rekreationscykling är särskilt goda. Många förbindelser passerar kanske en kommungräns, varför cykelvägar är en angelägen regional fråga. Fler och bättre cykelvägar gör det lättare för cyklisterna att ta sig till större målpunkter som t ex arbetsplatser, centrum i tätorter, skolor, tågstationer och hållplatser för kollektivtrafik. En följd av att nya gång- och cykelvägar planeras och byggs är att det blir tryggare och säkrare att transportera sig med cykel. Vägverket Region Skåne, VSK, prioriterar i första hand cykelvägar för arbets- och skolresor och därefter rekreationscykelvägar. Ett undantag är att vi aktivt arbetar med att knyta samman länkar för rekreation och turism först och främst längs Skånes kust. Då tittar vi även på lämpliga vägar i blandtrafik med låga trafikmängder och skyltad hastighet max 70 km per timme. Sammanfattning Simrishamns kommun önskar cykelväg mellan Brösarp och Kivik. Kostnaden för en ny GC-väg längs väg 9 skulle hamna på drygt 20 miljoner kronor. I relation till den totala årsbudgeten runt mkr för hela Skåne finns andra, mer samhällsekonomiskt lönsamma objekt, att genomföra. Men...efterfrågan av en cykelled längs kusten mellan Kristianstad/Åhus via Simrishamn och vidare söderut är stor. I dag kan man cykla på cykelväg eller längs ett lågtrafikerat vägnät från Kristianstad till Kivik bortsett från sträckan längs Vitemölla naturreservat. Vi har under ett par års tid samlat information och diskuterat med såväl länsstyrelsen, Simrishamns kommun som Region Skåne om hur en sådan lösning skulle kunna bli verklighet. Syftet med denna förstudie är att hitta alternativa, billigare lösningar, än en traditionell GC-väg. Regeringen har i skrivelse 1 till Riksdagen framhållit bland annat friluftslivets stora betydelse för folkhälsan - att det bidrar till livskvalitet och ger en social dimension till naturvården. På regional nivå är det bl.a. Region Skåne som arbetar med frågan inom Stiftelsen för fritidsområden i Skåne. Stiftelsen har som ändamål att bevara områden som är av väsentlig betydelse för allmänhetens friluftsliv och att trygga tillgången i Skåne till platser för bad och friluftsliv vid havet eller vid insjö eller vattendrag även som att åt nuvarande och framtida generationer bevara områden, som finnes böra särskilt skyddas eller vårdas på grund av sin betydelse för kännedomen om skånsk natur, sin skönhet eller eljest märkliga beskaffenhet. 1 En samlad naturvårdspolitik, 2001/02:173 1

4 Stiftelsen arbetar aktivt med att se över möjligheterna samt rättigheterna för olika grupper att kunna vistas i naturen. En cykelled, som även görs tillgänglig för funktionshindrade, utmed stranden från Vitemölla till Klammersbäck är helt i överrensstämmelse med stiftelsens intentioner och Stiftelsen är därför mycket intresserade av ett samarbete med Vägverket för att möjliggöra denna led. Redan i dag finns goda exempel på hur man anordnat spångade leder som t ex Fiskestigen vid Bjeverödsdammen i Fulltofta strövområde och Kristianstads vattenrike. Även Söderåsens nationalpark och Dalby Söderskog har spångade leder. Föreliggande förstudie är ett led i planerings- och projekteringsprocessen för en eventuell gång- och cykelmöjlighet i området som är anpassad för funktionshindrade längs lämpliga delar. Den omfattar ett utredningsområde från Brösarp/Haväng i norr till Vitemölla/Kivik i söder. Olika alternativ för att förbättra trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter har studerats i förstudien. Bilden på sidan 16 illustrerar de olika alternativen. Alternativ 1 utnyttjar befintliga bilvägar som cykelvägar. Eftersom dessa vägar inte är speciellt gena blir det dubbelt så långt som att cykla längs väg 9. Trafiksäkerhetsmässigt bör det bli bättre än att cykla längs väg 9 men frågan är hur många som ser det som ett alternativ. Alternativ 2 planeras som ny cykelled längs väg 9. Trafiksäkert och gent men till en kostnad som skulle ta så stort ekonomiskt utrymme att det inte ryms i nuvarande plan Alternativ 3 A och B går helt eller delvis inom Vitemölla Naturreservat. Använder sig av befintliga stigar och markvägar. Planeras att spångas i den södra delen vid Vitemölla så att området blir tillgängligt för funktionshindrade. Alternativ 3C ligger utanför naturreservatet längs gränsen. Förstudiedokumentet är framtaget av Vägverket Region Skåne i egen regi. Det har bearbetats i omgångar av såväl sommarpraktikanter som undertecknad. Så länge som projektet pågår finns aktuell information att hämta på under Vägprojekt/Skåne län. Vägverket Region Skåne Kerstin Åklundh 2

5 1. Bakgrund Brister och problem Från Brösarp till Vitemölla och Kivik är man i dag hänvisad att cykla längs väg 9. Med tanke på trafikmängd, vägbredd mm är det inte någon väg som vi kan rekommendera cyklister från trafiksäkerhetssynpunkt. En eventuell ny cykelled längs väg 9 skulle bli ca 7 km lång och förmodligen kosta runt 20 mkr. Simrishamns kommun har framfört det som ett önskemål inför arbetet med cykelledsplanen för åren men kostnadsmässigt kan Vägverket inte motivera ett sådant objekt. För att hitta en lösning på problemet försöker vi istället koppla ihop ett alternativt nät som består både av vägar i blandtrafik med låga trafikmängder och befintliga cykelleder. I dag är den 3 km långa delen vid Vitemölla naturreservat en felande länk på sträckan Kristianstad Kivik. Det är redan idag tillåtet att cykla genom naturreservatet men förutsättningarna är mindre goda om man inte på något sätt stabiliserar en yta. Sommartid rör sig många cyklister i området men ett sammanhängande nät saknas. Om dessa cyklister får en led kommer de troligtvis hålla sig där och spridningen av slitaget på naturen minskar. Det finns ett tydligt samband mellan människors hälsa och motion i olika former. Ett aktivt friluftsliv ger möjligheter till naturupplevelser och bidrar till att minska ohälsan. Att få möjligheter till rekreation i form av friluftsliv bör därför vare en rättighet som samhället underlättar och stimulerar. Mål Det övergripande transportpolitiska målet på nationell nivå är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och hållbar trafikförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Detta mål kan indelas i sex delmål som anger ambitionsnivån på lång sikt; tillgängligt transportsystem, hög transportkvalitet, säker trafik, god miljö, positiv regional utveckling samt ett jämställt transportsystem. Projektet kommer främst att påverka delmålen avseende tillgängligt och jämställt transportsystem, god miljö och säker trafik. Målet med projektet är att skapa en gång och cykelmöjlighet mellan Brösarp/Haväng och Vitemölla/Kivik. Länken är en del i ett Skåneprojekt som syftar till att skapa ett sammanhängande nät där Du som cyklist färdas säkert och tryggt på egen bana eller i blandtrafik. Men den är även en länk i ett projekt som sträcker sig utanför Skånes gränser; Sydostleden En cykelturistled genom Kronoberg, Blekinge och Österlen. Cykelleden ska dessutom byggas inom perioden då projektet är planerat att genomföras tillsammans med Simrishamns kommun samt rymmas inom budgeten 1,5-2 mkr. 3

6 Syfte Syftet med förstudien är att utgöra underlag för Vägverkets beslut om projektet ska drivas vidare eller ej och att klarlägga förutsättningarna för det fortsatta arbetet. Förstudien ska också utgöra ett underlag för länsstyrelsens beslut avseende om objektet antas medföra en betydande miljöpåverkan enligt Miljöbalken 4, 6 kap. Aktualitet Gång- och cykelmöjligheten Haväng Vitemölla ingår i Cykelledsplan för Skåne, En påskriven avsiktsförklaring finns mellan Vägverket Region Skåne och Simrishamns kommun och som anger ett planerat genomförandeår Se bilaga 2. I anslutning till utredningsområdet för aktuellt objekt och i stråket längs Skånes ostkust finns ytterligare ett antal gång- och cykelledsobjekt planerade för utbyggnad. Se bild sid 8. Piraten Brösarp, Tomelilla kommun. Planerad utbyggnad 2009 i anslutning till att ny bussterminal i Brösarp byggs ut. Tångdala, Simrishamns kommun. Planerad utbyggnad Tångdala Rörum, Simrishamns kommun. Planerad utbyggnad Brantevik Skillinge, Simrishamns kommun. Planerad utbyggnad Geografisk avgränsning Förstudien omfattar ett område som sträcker sig genom Tomelilla och Simrishamns kommuner. Det är drygt 10 km långt och 7 km brett. 4

7 Vägplaneringsprocessen Vid byggande av väg skall, enligt väglagen, vägen få sådant läge och utförande att ändamålet med vägen vinns med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad. Dessutom skall hänsyn tas till stads- och landskapsbild samt till natur- och kulturvärden. En förstudie är första steget i planeringen av ett statligt vägobjekt, se figur nedan. Den skall vara en hjälp i det fortsatta arbetet och ligga till grund för samråd, då den beskriver vilka problem och frågeställningar som är viktiga att studera vidare. Det huvudsakliga syftet är att ge underlag för beslut om objektet skall drivas vidare eller inte och klarlägga förutsättningarna för den fortsatta planeringen och projekteringen. Om det finns flera alternativa vägkorridorer är nästa steg i processen att upprätta en vägutredning. Vid endast en lösning påbörjas arbetsplaneskedet direkt efter förstudien. Syftet med en arbetsplan är bland annat att väghållaren skall få vägrätt. Vägrätt innebär att väghållaren får tillgång till det markområde som krävs för objektets uppbyggnad, drift och brukande. När arbetsplanen är fastställd och beslutet vunnit laga kraft kan en bygghandling färdigställas. Bygghandlingen innehåller främst tekniska data och kostnadsuppgifter och utgör underlag för upphandling och genomförande av anläggningsarbetet. Planeringsprocessen för ett vägobjekt kan illustreras grafiskt enligt följande; 5

8 Vägverkets fyrstegsprincip En åtgärdsanalys enligt fyrstegsprincipen bygger på ett transportslagsövergripande synsätt men hanterar främst brister och problem inom vägtransportsystemet. Fyrstegsprincipen är ett allmänt förhållnings-/angreppssätt för att hitta den bästa åtgärden för att uppfylla ett behov. Åtgärder utanför vägsystemet kan minska behovet av vägtransporter och därmed behovet av åtgärder inom vägtransportsystemet. I ett första steg skall därför åtgärder utanför vägtransportsystemet prövas. Därefter prövas och analyseras åtgärder inom vägtransportsystemet. Aktuella åtgärder medför en förbättring för cyklisterna, som i sin tur bör ge en minskning i bilresandet, och påverkar därför både transportbehovet och valet av transportsätt. 6

9 2. Förutsättningar/Befintliga förhållanden Biltrafik Biltrafiken på väg 9 mellan Brösarp och Vitemölla är ca fordon per dygn 2 varav drygt 8 % tung trafik. Den högre trafiksiffran gäller delen närmast Brösarp. Enligt en fast räknepunkt norr om Simrishamn ökar trafiken sommartid med knappt 40 % och då blir spannet fordon per dygn. Skyltad hastighet är 50 km per timme genom Brösarp och 70 km per timme mellan Brösarp och Vitemölla. Vägbredden är 6,5 meter. Kollektivtrafik Utredningsområdet trafikeras av tre av Skånetrafikens regionbusslinjer; Skåneexpressen 3 mellan Kristianstad och Simrishamn med 19 turer per dag i varje riktning. 574 Vitaby St Olof Simrishamn med fyra turer per dag i varje riktning. 579 Brösarp Tomelilla med tre turer per dag i varje riktning. En gång har det funnits järnvägstrafik inom utredningsområdet. År 1860 tillkom Ystad Tomelilla Eslöv, som en av Skånes första enskilda järnvägar och sträckan Ystad Kristianstad tillkom På 70-talet lades den sista trafikeringen ner och sedan 1971 bedriver Skånska järnvägar ångtågstrafik på sträckan mellan Brösarp och S:t Olof. Gång- och cykeltrafik I dag kan man cykla från Kristianstad till Maglehem antingen via Degeberga på iordningställd banvall eller via Åhus till Yngsjö på cykelväg och vidare längs kusten till Maglehem i blandtrafik. Från Maglehem kan man ta sig i blandtrafik - på ett lågtrafikerat vägnät - till Brösarp och Haväng. Under sommaren kan man även cykla genom Ravlunda skjutfält till Haväng eftersom skjutfältet då är öppet för allmän trafik. Vid Haväng passerar Skåneleden. Den går via en träspång ner över sanddynen och över Verkeån. Topografin gör den inte lämplig för funktionshindrade. Vidare sträcker den sig genom naturreservatet till Vitemölla. Den är väl i första hand tänkt för gående - men det finns inget förbud för cyklister. I norra delen av naturreservatet saknas i stort sett en synlig väg men i södra delen finns en enkel markväg till en fiskestuga. Från Vitemölla till Kivik kan man cykla i blandtrafik men vidare ner till Rörum är förutsättningarna mindre goda. Mellan Rörum och Brantevik finns cykelväg. Speciellt under sommaren är det många cykelturister som rör sig i området. 2 Enligt räkning från1998 7

10 Bilden till vänster visar ett klipp från Cykelledsplanen i Skåne för åren och redovisar bl.a hur läget är längs ostkusten i dag. De gröna linjerna visar var vi har utbyggda cykelleder redan idag och de röda linjerna redovisar vad vi planerar att bygga ut inom planperioden. ) Barns säkra skolväg God tillgänglighet och rörelsefrihet kan ses som ett övergripande mål för barnens välfärd och livskvalitet. Barnen ska på egen hand kunna ta sig till sina målpunkter som skola, fritidsaktiviteter och kamrater utan att utsätta sig för olycks- och hälsorisker och utan att de känner sig rädda eller måste färdas långa omvägar. Det moderna samhället begränsar barnens rörelsefrihet. Föräldrar är idag mycket medvetna om riskfaktorer i barnens liv, vilket är bra, men det kan också hindra barn att utnyttja sina omgivningar. Inom utredningsområdet finns två skolor; en i Brösarp, och en i Kivik. Målpunkter inom utredningsområdet Utredningsområdet ryms inom Österlen och är fyllt av målpunkter efter eget tycke och smak. Här ges ett axplock; Brösarps station med ångtåg Brösarps samhälle med service, busskommunikation mm Haväng, badplats och vandrarhem Vitemölla naturreservat med vandringsleder, bad mm Vitemölla by Ravlunda kyrka med Piratens grav Ravlunda by Vitaby Mellan Kivik och Vitemölla ligger Kiviks marknadsplats som under tre dagar varje sommar hyser Kiviks marknad och området fylls av försäljare och nöjesattraktioner. Kivik, äpplemarknad och musteri 8

11 Sydostleden Nutek redovisar ett halvt dussin potentiella cykelleder i Sverige som skulle kunna etableras till rimlig kostnad. En av dessa är Sydostleden - en cykelturistled genom Kronoberg, Blekinge och Österlen. Projektet förutsätter bl.a sammanhängande och bilfria cykelleder. I rapporten föreslås en dragning som i stora drag överensstämmer med alternativ 3C i denna förstudie. Nationell inventering Samtliga Vägverksregioner har fått i uppdrag att redovisa behov av gång- och cykelleder utifrån en gemensam Vägverksmodell. Resultatet för östra Skåne framgår av bilden nedan. Den gröna linjen visar GC-leder som pekats ut och som redan är utbyggda. De blå linjerna visar på nya GC-leder utifrån arbetspendling mm. Den röda linjen illustrerar ett kustnära stråk för främst turism. 9

12 Trafiksäkerhet I dagsläget tvingas de oskyddade trafikanterna att cykla på den 6,5 meter breda väg 9 som i stort sett saknar vägrenar. Möjligheten att cykla på ett lågtrafikerat vägnät via Ravlunda finns, men är ca dubbelt så långt, och lockar förmodligen enbart ett fåtal cyklister. Enligt Vägverkets olycksstatistik har 25 olyckor rapporterats längs väg 9 under de senaste fem åren, dvs Sex av dessa olyckor har inträffat med oskyddade trafikanter och resulterat i 5 lindrigt skadade och en svårt skadad. Se bild nedan. Miljö De kuperade och sandrika strandbackarna mellan Haväng och Kivik är präglade av långvarigt bete. De många kulturlämningarna från en mängd olika perioder under flera tusen år visar att det funnits rika förutsättningar till försörjning i denna kusttrakt. Riksintressen Förstudien omfattar ett område med riksintresse för naturvård (Verkeån med dalgång N66), friluftsliv (Kuststräckan Åhus Simrishamn med Stenshuvud Verkeån L: F4) och kultur. Följande kartor redovisar respektive riksintresse och är hämtade från länsstyrelsens hemsida. 10

13 11

14 Naturreservat 12

15 Vitemölla strandbackar. Mellan Vitemölla och Verkeåns utlopp ligger naturreservatet på de kuperade strandbackarna. Större delen av området är betesmark med landets största förekomst av sandstäpp och med en mycket artrik och skyddsvärd flora. På försommaren lyser backarna vita av bl.a sandnejlika och sandliljor. I de inre delarna av reservatet finns tallskog och hagmarker där man bland annat kan träffa på den sällsynta lövgrodan. Nära Verkeån ligger det lilla museet Lindgrens länga där områdets historia och naturförutsättningar beskrivs. Stiftelsen för fritidsområden i Skåne äger Vitemölla naturreservat. Stiftelsen förvaltas av Region Skåne. Naturreservatet bildades i december 1964 genom ett länsstyrelsebeslut (dåvarande länsstyrelsen i Kristianstads län). I beslutet finns föreskrifter om tillsyn samt skötselplan. Ett utkast till Skötselplan för naturreservatet Vitemölla Strandbackar finns framtaget av Simrishamns kommun men är inte fastställt. Se bilaga 4 som är ett utdrag ur skötselplanen och visar naturreservatets olika planeringsområden. Natura 2000-habitat Vitemölla strandbackar är ett Natura 2000-område. Natura 2000 är ett nätverk inom EU som startades för att motverka utrotningen av djur och växter och för att förebygga att deras livsmiljöer förstörs. I Sverige är de flesta Natura 2000-områden skyddade med stöd av miljöbalken och alla är klassade som riksintresse. För att bedriva verksamheter eller utföra åtgärder i ett Natura 2000-område som innebär att miljön påverkas betydande krävs det tillstånd enligt kapitel 7, 28a i miljöbalken (Naturvårdsverket 2004). Se bilaga 1. Strandskydd Längs Verkeån, Klammersbäck och Mölleån är strandskyddet 100 meter. Utmed havskusten gäller strandskydd 300 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Se bild nedan. 13

16 Brösarps backar, som är avlagringar från senaste istiden, hålls öppna genom betning. De är kalkhaltiga och består främst av mo och sand. Området är känt för att vara naturskönt och för sin flora. Den norra delens vegetation har gräsheds- och sandstäppskaraktär. Där växer bland annat sandnejlika, sandlilja och hedblomster. I den södra delen av Brösarps backar hittar man gullviva, backsippa och mandelblom. Skåneleden går genom backarna. Fornminnen Det finns en hel del fornminnen inom utredningsområdet. Se bilaga 4. Byggnadstekniska förutsättningar Geologi 3 Det strandnära området, en ca m bred zon, utgörs av svallsediment, som avlagrats i strandzonen. Innanför det strandnära området förekommer issjösediment och även glaciala finkorniga sediment. Utmed Klammerbäck, som mynnar i havet mellan Haväng och Vitemölla, finns lokalt partier med svämsediment dvs. relativt finkorniga sediment, som kan innehålla organiskt material. Väster om det strandnära området består marken huvudsakligen av issjösediment - främst finsand och silt. 3 Referens: SGU Jordartskartan 2D Tomelilla NO, 2E Simrishamn NV (Serie Ae nr 135, 2000) 14

17 3. Tänkbara åtgärder Tänkbara åtgärder enligt fyrstegsprincipen Fyrstegsprincipen är ett allmänt förhållningssätt i åtgärdsanalyser för vägtransportsystemet. Den lanserades ursprungligen för att hushålla med investeringsmedel, men har utvecklats till en allmän planeringsprincip för hushållning av resurser och minskning av vägtransportsystemets negativa effekter. De fyra stegen innebär att åtgärder skall analyseras i följande ordning; Steg 1 Åtgärder som påverkar transportbehovet och val av transportsätt Omfattar planering, styrning, reglering, påverkan och information med avseende på transportsystemet och på samhället. Målet är att minska transportefterfrågan eller att föra över transporter till mindre utrymmeskrävande, säkrare eller miljövänligare färdmedel. Steg 2 Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Omfattar insatser inom styrning, reglering, påverkan och information riktade till vägsystemets olika komponenter för att använda befintligt vägnät effektivare, säkrare och miljövänligare. Steg 3 Vägförbättringsåtgärder Omfattar förbättringsåtgärder och ombyggnader i befintlig sträckning, till exempel trafiksäkerhets- eller bärighetsåtgärder. Steg 4 Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Omfattar om- och nybyggnadsåtgärder som ofta tar ny mark i anspråk, till exempel nya vägsträckningar. Principen bygger på ett transportslagsövergripande synsätt, men hanterar i första hand brister och problem inom vägtransportsystemet. En grundtanke är att åtgärder utanför vägtransportsystemet kan minska behovet av vägtransporter och därmed behovet av åtgärder inom vägtransportsystemet. I ett första steg ska därför åtgärder utanför vägtransportsystemet prövas. Därefter handlar principen i stor utsträckning om analys av åtgärder inom vägtransportsystemet. Aktuella åtgärder medför en förbättring för cyklisterna, som i sin tur bör ge en minskning i bilresandet, och påverkar därför både transportbehovet och valet av transportsätt Åtgärden är därför att betrakta som en steg 1-åtgärd i enlighet med resonemanget ovan. 15

18 Studerade åtgärder Det finns tre olika huvudalternativ som har studerats inom förstudiens utredningsområde; alternativ 1, 2, 3A, 3B och 3C. De beskrivs mer noggrant på följande sidor men i korthet omfattar de; Alternativ 1 följer befintliga bilvägar och medför ingen nybyggnad - enbart skyltning Alternativ 2 omfattar nybyggnad av cykelväg längs rv 9 Alternativ 3, såväl A som B, följer Skåneleden i den södra delen och i övrigt redan etablerade markvägar eller stigar. Alternativ 3C sammanfaller med alternativ 3B i norr och följer därefter naturreservatets yttre gräns ner till Vitemölla. 16

19 Alternativ 1: Cykla i blandtrafik via skyltat lågtrafikerat vägnät Detta alternativ innebär att inga fysiska vägåtgärder utförs. I stället vägvisas cyklisterna, via särskilda cykelvägvisningsskyltar, på ett lågtrafikerat vägnät. Kriterierna för detta vägnät är att trafikmängden, i snitt per dygn, inte överstiger 500 fordon och att den skyltade hastigheten inte överstiger 70 kilometer per timme. Vi har redan startat med denna skyltning i ett Skåneprojekt och bilderna på nästa sida visar vad som är klart redan idag i de östra delarna. Här saknas alltså skyltning inom aktuellt utredningsområde och det har främst berott på en felande länk i cykelsystemet, söder om Maglehem, vid gränsen mellan Kristianstads kommun och Simrishamns kommun som numer är utbyggd. Vi börjar därför den föreslagna skyltningen norr om Brösarps station där den iordningställda banvallen slutar för att övergå till museijärnväg. Vidare i utkanten av skjutfältet för att fortsätta söderut och korsa väg 9 i höjd med Ravlunda. Därefter till Kivik via Vitaby. Denna sträcka blir drygt 16 km lång och är inringad i bilden nedan. Kostnaden för detta alternativ, som enbart omfattar vägvisning, blir alltså mer eller mindre försumbar i jämförelse med att bygga nytt. 17

20 18

21 Alternativ 2: Ny GC-väg längs riksväg 9 En ny cykelväg längs väg 9 mellan Brösarp och norra infarten till Vitemölla blir knappt 7 kilometer lång. Den skulle gå igenom Brösarps backar den norra porten till Österlen och hemvist för korna i Bregottfabriken. Den passerar även äppelodlingarna och vandrarhemmet vid Ängdala. Klammersbäck, med sin vindlande bäckravin, letar sig genom skogspartier med pelarliknande bokar och dunkla, inbäddade strandbrinkar strax norr om Vitemölla. Två olika möjliga utformningar redovisas nedan. Kostnaden för dessa lösningar kommer troligen att hamna på runt 20 mkr inklusive belysning. 19

22 Alternativ 3A, 3B och 3C Redan idag finns från bilparkeringen i Haväng en spång ner mot havet och över Verkeån. Därifrån går ett par olika upptrampade stigar till Vitemölla - i bland på rätt bra underlag och ibland i lös sand men till största del längs staketet, i nord-sydlig riktning, som avgränsar stranden mot Lindgrens backar. En annan möjlighet är att använda de markvägar som finns från Haväng samt via P- platsen använda stigen vidare ner till Vitemölla. Den eventuella cykelleden genom Vitemölla naturresrvat ska anpassas efter förhållandena som råder och inte utföras som en traditionell cykelled dvs asfalterad ca 2,5 meter bred med belysning. Det är viktigt att poängtera att båda alternativen använder sig av redan etablerade stigar eller markvägar. Samtidigt ska cykelleden, där förutsättningar finns, tillgänglighetsanpassas för funktionshindrade. Det innebär att den kan utföras som spångad led, i grus/stenmjöl eller på annat sätt som inte bedöms medföra negativ påverkan. Det är efter diskussioner med Region Skåne, Planering och miljö, som möjligheten att ordna en spångad led växt fram. Topografin avgränsar var denna lösning är möjlig och det är den södra delen mellan Vitemöllas parkering och Klammersbäck som kan tillgänglighetsanpassas. Den norra delen vid Haväng har för stora lutningar för att fungera för funktionshindrade. Bilden är hämtad från Kristianstads kommuns hemsida och visar en ny spångad led i Vattenriket. På nästa sida beskrivs de tre olika alternativen lite mer detaljerat. 20

23 Alternativ 3A: Kustnära gång- och cykelstråk Detta alternativ innebär att man utnyttjar möjligheten att lägga leden i ett så kustnära läge som möjligt. Vi utgår från den träspång som finns från Haväng redan idag samt föreslår att den samordnas med Skåneleden i den mån det är möjligt. Längden på den nya cykelleden blir ca 3,1 km och kostnaden ca 2-3 mkr. Alternativet passerar Klammersbäck och Verkeån samt har i sin fulla längd utblickar mot havet och är mycket naturskönt. Bilderna nedan visar bron över Verkeån respektive och spången över Klammersbäck. 21

24 Alternativ 3B: Kustnära gång- och cykelstråk samt befintliga markvägar. Från Haväng till P-platsen vid Havängs sommarby går vägarna delvis genom lös sand och är i dag riktigt svårcyklade. Bl.a. passerar man Lindgrens länga - en äldre byggnad i korsvirke - som idag inrymmer ett lokalt museum. Man passerar dessutom en ihängnad beteshage som är försedd med stakettrappa och grind för att underlätta passage. Från Klammersbäck och söderut mot Vitemölla följer alternativ A och B samma sträckning. Längden på den nya länken blir ca 4,2 km och kostnaden ca 3-4 mkr. Bilden nedan visar vyn mot Vitemölla. Alternativ 3C: Kustnära gång- och cykelstråk utanför naturreservatet I norr, från Haväng till P-platsen vid Havängs sommarby, följer man alternativ 3B. Därefter följer man gränsen till naturreservatet som är stängslat ner till Vitemölla. Bilden visar var den tänkta cykelleden skulle komma. Hur man sedan kopplar den ner mot Vitemölla får studeras mer noggrant. Antingen fortsätter man söderut längs befintliga naturliga gränser eller viker av österut för att närmre havet koppla på en eventuellt ny spångad led. Klammersbäck passeras där den är som smalast men ny bro/spång. Längden på den nya länken blir ca 4,2 km och kostnaden ca 3-4 mkr. 22

25 4. Tänkbara effekter och konsekvenser Biltrafik Ingen förändring för biltrafiken på väg 9 då en överflyttning av cyklister troligen är marginell. Det övriga nätet som används är enskilt med eller utan statsbidrag. Här kommer cykeltrafiken att öka något. Särskilt tillstånd måste inhämtas från väghållaren eller markägaren innan vi infogar dem i cykelnätet. Kollektivtrafik Alternativ 2 längs väg 9 skulle påverka kollektivtrafiken, Skåneexpressen 3, positivt då man på ett säkert sätt skulle kunna cykla på egen bana till de olika busshållplatserna längs sträckan. Övriga alternativ har ingen effekt på kollektivtrafiken. Trafiksäkerhet Alternativ 1 som följer befintliga, lågtrafikerade, bilvägar bör vara mer trafiksäkert än att cykla längs rv 9. Det är dock osäkert om man väljer denna omväg då den är dubbelt så lång som att cykla längs väg 9. Alternativ 2, med egen cykelbana parallellt med rv 9, är det klart bästa alternativet från trafiksäkerhetssynpunkt. Alternativ 3 genom eller i kanten på naturreservatet är nästan lika trafiksäkert som alternativ 2. Men eftersom man även delvis cyklar i blandtrafik så blir det inte riktigt detsamma. Gång- och cykeltrafik Alternativ 1 Alternativ 1 har en positiv effekt och det är att man förhoppningsvis kan leda cyklisterna från väg 9 till ett lågtrafikerat, och förhoppningsvis mer trafiksäkert, vägnät. En annan fördel är att kostnaden i stort sett blir noll. Nackdelen är förstås omvägen och risken att man ändå väljer att cykla längs väg 9 då det är betydligt kortare. Man förlorar även helt utblickarna mot havet. Skyltningen bör genomföras oavsett om man bestämmer sig för ett mer kustnära alternativ. Alternativ 2 Alternativ 2 är att bygga en GC-väg utmed rv 9. Fördelen med en sådan sträckning är att det är det kortaste alternativet. Nackdelen är att kostnaden blir så hög, drygt 20 mkr, att det inte finns ekonomiska förutsättningar för byggande inom planperioden En annan nackdel är förstås att man förlorar utblickarna mot havet. Alternativ 3A Alternativ 3A innebär ökad tillgänglighet och bättre framkomlighet för rekreationscykling längs havet. Troligtvis kommer även rörelserna till fots och med cykel att öka när möjligheterna förbättras. Att dessutom funktionshindrade får tillgång till en del av leden 23

26 är ett steg mot ett tillgängligt vägnät för alla och som är ett mål uppställt av länsstyrelsen i Skåne. Vi föreslår därför att detta alternativ utförs som spång i söder fram till Klammersbäck ( ca 1200 meter ) och med grusyta i norr längs havet ( ca 1500 m ) till Haväng. Bron över Verkeån är smal och måste förmodligen förbättras liksom spången över Klammersbäck. Kostnaden för alternativet är låg. Alternativ 3B Nackdelen med alternativ 3B i förhållande till alternativ 3A är att man förlorar kopplingen med havet längs stora delar i norr där man dessutom får samsas med biltrafik. Man kommer även in i en beteshage vilket känns mycket tveksamt. Vi föreslår att detta alternativ i sådant fall utförs som spång i söder fram till Klammersbäck och med grusyta i norr där man följer befintliga markvägar, dvs längs ca 2,5 km i norr. Alternativ 3C Detta alternativ liknar i rätt mycket alternativ 3B i beskrivningen. Är dock ännu mindre kustnära och saknar utblickar mot havet men känns ändå som ett bra alternativ. Man följer naturreservatets gräns i väster längs befintligt stängsel. Bilden visar var den tänkta cykelleden skulle kunna passera i kanten av stängslet. Foto: Per Kågeson Bilden visar hur det ser ut där man tänkt passera Klammersbäck där den inte är så bred. I dagsläget finns ingen bro. Foto: Per Kågeson 24

27 Kostnadsbedömning Kostnaden varierar beroende på standarden dvs. slitytan. I snitt brukar vi räkna med att kostnaden för en asfalterad 2,5 meter bred cykelväg är kr per längdmeter inklusive belysning. I detta fall är miljön känslig och kostnaden hamnar troligtvis i det övre spannet. De kustnära alternativen föreslås utföras med lägre standard och till en betydligtlägre meterkostnad - antingen i grus/stenmjöl eller som en träspång. Tabellen nedan visar kostnaden för dessa olika material per längdmeter. Slityta Bredd (m) Kostnad per längdmeter (kr) Grus/stenmjöl 1,8 200 Lärkträ 1,4 400 Asfalt 2, Sammanställning Tabellen nedan redovisar de olika alternativens längder från startpunkten i Brösarp till slutpunkten i Vitemölla. Du kan även se hur lång tid det tar att cykla sträckan om du håller en snitthastighet på 20 km per timme. Alternativen kan du se i kartan på sid 15. Alt. Total längd Längd Blandtrafik (km) Längd ny gc-led i asfalt (km) Längd genom Vitemölla naturreservat Kostnad (mkr) Cykeltid vid 20 km/h 1 16,6 16, min 2 8,8 2,1 6, min 3A 12,9 9,9 0 2, min 3B 14,3 9,9 0 1, min 3C 14,3 9,9 0 0, min 25

28 Miljö Oberoende av vilket nybyggnadsalternativ man väljer, förutom alternativ 1, så går man genom ett område av riksintresse för natur- och kulturmiljö, friluftsliv samt kustzon. Alternativ 3A går helt och hållet genom Naturreservatet Vitemölla strandbackar, som dessutom är ett Natura 2000-område. Alternativ 3B passerar till hälften samma område. På en sträcka av ca 150 meter går Skåneleden och följaktligen även den föreslagna cykelleden genom ett område med sandstäpp 4. En iordningställd yta för gång- och cykeltrafik styr upp rörelserna inom området. Det bör i sin tur föra med sig att skyddsvärda områden blir mindre utsatta. Länsstyrelsen i Skåne anger i sin skötselplan för området att besöksfrekvensen i framtiden ska öka. Detta bidrar kanske också till att området blir mera utsatt om inget görs. Alternativ 3C går helt utanför naturreservatet men till en viss del genom Natura området. Detta alternativ torde vara det minst känsliga att genomföra inom det kustnära området. Byggnadstekniska förutsättningar Förekommande jordlager kräver inga särskilda förstärkningsåtgärder. Åtgärder kan dock - beroende på utförande - behöva vidtas för att hårdgöra/stabilisera ytan mot spårbildning och annan ytlig påverkan av den relativt finkorniga sedimentjorden. Gäller särskilt alternativ 3B och 3C där man längs halva sträckan i norr samsas med biltrafiken i höjd med Lindgrens länga. 4 Enligt Länsstyrelsens inventering

29 5. Måluppfyllelse Resultat, genomförande och ekonomi Om den felande länken mellan Haväng och Vitemölla kommer till stånd fås ett sammanhängande nät för cyklister - på egen bana eller i blandtrafik - mellan Kristianstad och Kivik. Förutom en felande länk mellan Kivik och Rörum kan man sedan cykla på egen bana till Brantevik. Ytterligare en effekt är att funktionshindrade, barnvagnar m.fl. skulle kunna ta sig in i reservatet från Vitemölla om man spångar leden på en begränsad sträcka. Projektet ska byggas inom perioden då projektet är planerat att genomföras tillsammans med Simrishamns kommun enligt den påskrivna avsiktsförklaringen. Kostnaden för projektet ska även rymmas inom den planerade budgeten. Sammantaget medför det att alternativ 3 är det enda alternativ som, med nuvarande underlag, bedöms uppfylla samtliga mål för projektet. 6. Rekommendation Skyltningen av alternativ 1 utförs Alternativ 2 beräknas kosta ca 20 mkr och ryms inte i nuvarande budget för cykelledsplanen Det är osäkert om det, med nuvarande medelstilldelning, någonsin kan inrymmas eftersom det tar mer än en hel årsbudget för gång- och cykelvägar i anspråk. Denna länk finns inte heller med som resultat av den nationella cykelvägsinventeringen vilket gör den ytterligare mer osäker för framtida genomförande. Se sid. 9. Om alternativ 3A-C väljs bör möjligheten att tidigarelägga åtgärden, helt eller delvis, från 2012 till 2010, prövas. Samarbetet med Stiftelsen för fritidsområden i Skåne bör fortsätta för att hitta förutsättningarna för en spångad led inom naturreservatet. Det ger även goda möjligheter till en trepartslösning vad gäller finansiering 7. Samråd Samråd med såväl Simrishamns kommun som länsstyrelsen har genomförts vid ett flertal tillfällen då åtgärden har diskuterats under en längre tid. Möte i Simrishamn mellan Länsstyrelsen, Vägverket Region Skåne samt Simrishamns kommun ang. ny skötselplan för Vitemölla naturreservat. Skötselplanen är ännu inte antagen. Möte i Simrishamn mellan Länsstyrelsen, Vägverket Region Skåne samt Simrishamns kommun om koncept 27

30 Förstudie, Cykelled Haväng Vitemölla. Framförda synpunkter har inarbetats i denna version. Tidigt samråd med länsstyrelsen genomfördes i september 2008 och framförda synpunkter har arbetats in. Minnesanteckningar finns som bilaga. Efter att ha tagit del av aktuella delar i projektet Sydostleden, En cykelturistled genom Kronoberg, Blekinge och Österlen är förstudien kompletterad med alternativ 3C. Samråd med allmänheten har genomförts i Vitemölla ( ), och annonserats i dagspressen i enlighet med miljöbalken. Minnesanteckningarna från detta möte bifogas i bilaga 5. I anslutning till detta möte har även ett antal mejl kommit in med synpunkter på de olika alternativen. Sammanfattningsvis kan man dra slutsatsen att boende i Vitemölla, som kommit till informationsmötet, är negativa till att få en kustnära cykelled. Man är däremot positiv till en dragning längs väg 9. Samtliga som hört av sig via mejl är positiva till, i första hand, en kustnära dragning men även en dragning längs väg 9. Bland dessa finns bl.a Kivik Turism en företagarförening med ett 50-tal medlemmar i Kivik med syfte att främja turismen i området samt fyra företag som driver vandrarhem på Österlen. 8. Beslut om betydande miljöpåverkan samt övriga tillstånd Förstudien ligger till grund för länsstyrelsens beslut om föreslagna åtgärder är att betrakta som betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 4 miljöbalken. Möte med länsstyrelsen inför detta beslut genomfördes och Länsstyrelsen beslutade i samband med mötet att projektet kan förväntas medföra betydande miljöpåverkan. Beslutet bifogas förstudien som bilaga 6. För att bedriva verksamheter eller utföra åtgärder i ett Natura 2000-område som innebär att miljön påverkas betydande krävs det tillstånd enligt kapitel 7, 28a i miljöbalken (Naturvårdsverket 2004). 9. Förslag till beslut och fortsatt arbete Mot bakgrund av framtaget material förespråkar Vägverket i första hand alternativ 3C. Detta alternativ uppfyller satta projektmål om en kustnära cykelled som kan kopplas ihop med befintligt cykelnät samt inom såväl planerad genomförandetid som till rätt kostnad. Efter genomförd remiss av förstudien kommer en vägutredning att tas fram för projektet. I den kommer olika alternativ att studeras och konsekvensbeskrivas samt resultera i val av vägkorridor för fortsatt arbete i arbetsplan och bygghandling. Vi räknar med att vägutredningen ska vara klar till årsskiftet 2009/

31 29

32 30

33 Bilaga 3 31

34 Bilaga 4 32

35 Bilaga 5 Minnesanteckningar från möte på länsstyrelsen i Malmö Ärende: Tidigt samråd ang. förstudie för GC-led mellan Vitemölla och Haväng Närvarande: Göran Skoog, Andrea Novac, Ola Jönsson, - Länsstyrelsen Matts Lundgren- Simrishamns kommun Kerstin Åklundh, Kristoffer Söderstedt, Helena Niordson- Vägverket Region Skåne 1. Kerstin Åklundh presenterade förstudien. Efterfrågan av en cykelled längs kusten mella Kristianstad/Åhus via Simrishamn och vidare söderut är stor. Idag är det möjligt att cykla på cykelväg eller längs ett lågtrafikerat vägnät från Kristianstad till Kivik bortsätt från sträckan längs Vitemölla naturreservat. Syftet med förstudien är att utreda förutsättningarna för att knyta ihop cykelleden längs kusten samt även om möjligt göra delar av kusten tillgänglig för funktionshindrade. Tre alternativ presenteras i förstudien. Alternativ 1 utnyttjar befintliga lågtrafikerade vägar. Alternativ 2 planeras som en ny cykelled längs väg 9. Alternativ 3 A och B går helt eller delvis inom Vitemölla naturreservat. 2. Matts Lundgren kommenterade att Simrishamns kommun gärna ser att en cykelförbindelse kommer till stånd från Vitemölla. Man önskar dock så lite spångat som möjligt utan föredrar förstärkning med grusmaterial. På Göran Skoogs fråga om antalet cyklister idag så svarade Matts att man inte har någon uppgift idag men att det går att ta reda på. 3. Andrea Novac konstaterade att ärendet hade varit uppe tidigare och att länsstyrelsens naturvårdssida är negativ till en GC-väg i området. Vitemölla naturreservat utgör även Natura 2000-område och just den typ av sandstäpp som finns här är en prioriterad Natura 2000-typ som man gärna vill ska öka i areal. I denna typ av mark vill man gärna ha rörelse inom hela området för att åstadkomma omrörning som främjar vissa växter, tex den underart av Sandnejlika som finns här och är gemensam med Baltikum Man vill därför inte kanalisera besökarna för mycket och man vill undvika barriärer. Åtgärdsprogram håller på att upprättas för vissa naturtyper och vad gäller sandstäpp så är det Gabriella?... som arbetar med detta. Andrea var osäker på om Skötselplanen för Vitemölla naturreservat var antagen ännu. Även en GC-väg utmed väg 9 enligt alternativ 2 kommer i konflikt med Natura 2000 områden Andreas bedömning är att Alternativ 2 med GC-väg utmed väg 9 utgör betydande miljöpåverkan medan alternativen 3A och B utgör en mycket betydande miljöpåverkan. Om vägverket väljer att gå vidare med något av dessa alternativ kommer tillstånd att krävas och till detta behövs en väl genomarbetad MKB. Andreas bedömning är att det kommer att krävas tillstånd från regeringen och detta bara kan ges vid tvingande orsak och när inga andra alternativ finns. Vad gäller strandskydd så skulle en GC-förbindelse visserligen öka tillgängligheten för allmänheten men strandskyddet ska även skydda växt och djurarter. 4. Ola redovisade bedömningar från övriga sektioner. Vattensektionen och Miljöskyddssektionen gör bedömningen att det inte är betydande miljöpåverkan ur deras perspektiv. Vad gäller kulturmiljö så berörs fornlämningar och tillstånd enligt KML kommer att krävas. 5. Matts Lundgren redovisade kort ett förslag från en privatperson om att knyta ihop befintliga enskilda vägar väster om väg 9 till ett GC-nät. Detta skulle innebära att man undviker intressekonflikter med Natura 2000 men samtidigt tappar kontakten med kusten vilket sannolikt gör vägen mindre attraktivt fr.a. för turister. 6. Förstudien kompletteras med text om att även alternativ 2 påverkar Natura områden. Text om sanstäpp kompletteras också. Vid pennan Helena Niordson 33

36 Bilaga 6 Samrådsmöte angående förstudien i gamla posthuset i Vitemölla Närvarande: 47 personer varav 17 kvinnor och 30 män. Simrishamns kommun, Ingrid Järnefelt och Matts Lundgren, samt Region Skåne, Eva Tronarp, fanns i denna grupp. Vägverket representerades av Kerstin Åklundh, föredragande, och Hans Åström. 1. Kerstin hälsar alla välkomna 2. Presentation av förstudien Sträckan Vitemölla Brösarp ingår i Vägverkets cykelledsplan med beräknad byggstart till Vägverket har ett samverkansavtal med Simrishamns kommun och har fört samtal med region Skåne under ett antal år runt detta projekt. Förstudien är det första steget i vägprocessen. Den ska reda ut förutsättningarna och svara på frågan om man ska gå vidare. Inom ramen för förstudien görs en miljöbedömning. Samråd med berörda hålls och Länsstyrelsen ska bedöma om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Det kommer sannolikt att behöva göras en vägutredning, som tydliggör de olika alternativ som föreligger. Olycksstatistik väg 9 uppgår till ett tjugotal varav 6 är med oskyddade trafikanter. I förstudien presenteras 3 alternativa sträckningar, varav alternativ 3 har tre delvis skilda lösningar genom eller omedelbart utanför naturreservatet. Området innehåller många olika former av skydd för natur, kulturmiljö och friluftsliv. Tillstånd, dispenser mm ges i huvudsak av Länsstyrelsen och i något fall av regeringen. Kostnaderna för de olika alternativen varierar kraftigt. Kostnaderna ska vägas mot miljövärdena men är också avgörande för projektets genomförande. I dagsläget finns 2 mkr avsatta inom perioden och avser en enklare cykelstig fritt i naturen. En ny GC-led mellan Kivik/Vitemölla och Brösarp finns inte med i Skånes cykelledsplan 3 Frågor/kommentarer Syftet med gång- och cykelvägen Vilka intressen ska tillgodoses? Turister eller åretruntboende? Är det bara till för sommargäster? Turismen är viktig samtidigt som åretruntboendes behov behöver tillgodoses. En kompromiss bör eftersträvas. Sydostleden, som mest är turistanpassad är viktig men det får inte utesluta att vardagstrafiken beaktas. Simrishamns kommun vill tillgodose båda behoven. Vägutredningen får mer noggrant utreda behoven. Vilket är viktigast - säkerheten eller att göra reservatet tillgängligt? Viktigt att det fungerar mellan samhällena. Barnen och deras möjlighet att förflytta sig säkert till och från skolan är viktig! Säkerheten är viktigast. Barnen går på lågstadiet och räknas som cykelmogna först när de är 12 år. Även här får vägutredningen behandla frågan. Synpunkter på alternativen Vägverket kan inte gå fram var som helst på grund av de stora värdena i området. Vägverket är mycket medvetet om områdets stora natur- och kulturmiljövärden främst i alternativ 3 men även i de andra alternativen. De alternativ som förs vidare till vägutredning kommer att beskrivas mycket ingående utifrån miljösynpunkt och en av Länsstyrelsen godkänd miljökonsekvensbeskrivning kommer att ligga till grund för fortsatta ställningstaganden. Tung trafik led om den från väg 9! Skulle underlätta. En omläggning av den tunga trafiken är varken aktuell eller rimlig. 34

37 Utesluter en dragning även de andra lösningarna? Nej. En skyltning från Brösarp via Skepparp och Ravlunda till Vitaby kommer att genomföras oavsett vilket av de andra alternativen som kommer till utförande. Viktigt att se på alla alternativ. Nästa steg i vägprocessen vägutredningen kommer att belysa alla alternativ som förs vidare från förstudien inklusive ett 0-alternativ som innebär att inget projekt genomförs. Var slutar alt 3? Hur tar man sig in i Vitemölle? Alternativ 3 har i detta skede inte studerats i detalj. Förstudien diskuterar mer olika möjligheter att nå uppsatta mål med projektet. Den efterfrågade kopplingen såväl in i Vitemölla som in i Brösarp studeras i nästa planskeden, som är vägutredning och arbetsplan. Varför är kopplingen till ett kustnära läge så viktigt just här? Intentionerna med sydostleden är att knyta ihop ett sammanhängande cykelvägsnät längs den skånska ostkusten in i Blekinge. Vad som uppfattas som kustnära varierar från individ till individ och vad som kan genomföras beror på de specifika förutsättningarna på respektive plats. Vägverket är inte av den uppfattningen att Vitemölla Brösarp skiljer sig från andra delar av ostkusten. Kostnaderna Kostnaden för gång- och cykelväg Skillinge Brantevik beräknas till 5-6 miljoner. Varför bedöms kostnaden till 20 miljoner här? Sträckan är något längre men framför allt är det kraftiga nivåskillnader med bankar och skärningar. Ny bro över Klammersbäck men kanske även Mölleån och Verkeån samt dragning genom järnvägsbron där ångtåget passerar är ytterligare punkter som fördyrar. Stämmer kalkylen för alternativ 3? Samtliga kostnader är schablonkostnader i detta tidiga skede. Men för alternativ 3 förutsätts det befintliga, lågtrafikerade, vägnätet användas från Haväng in mot Brösarp. Kan man få ner kostnaderna i alternativ 1 eller 2 genom lägre standard? Det finns inga krav på standard idag. Det innebär att en lägre standard kan påverka kostnaden. Sydostleden är delvis EU-finansierad. Kan EU-bidrag utgå även för dessa alternativ? Det kan kanske vara möjligt men det får undersökas mer nogrannt. Övriga frågor/kommentarer Kopplingen mellan Haväng och Brösarp är otydlig i alternativ 3. Linjerna skiljer något mellan olika kartor. Det finns ett par olika parallella vägar som man kan koppla detta alternativ till. Materialet kompletteras och ses över i vägutredningen. Förslag till nytt alternativ Lejeföreningen i Vitemölla tycker att det är bra att man tagit sig an frågan. Föreningen vill samverka för ett bra/realistiskt alternativ. Föreningen vänder sig dock kraftfullt mot alternativ 3A-C, som uppfattas som Vägverkets huvudalternativ. Man vill inte att man ska gå genom reservatet och därmed förstöra ovärderliga värden. Länsstyrelsen har betonat områdets värden och bedömt intrången som mycket betydande miljöpåverkan. Budskapet från länsstyrelsen är tydligt vilket innebär att alternativ 3 bör avskrivas redan nu. Lejeföreningen föreslår ett nytt alternativ, i fortsättningen kallat alternativ 4, som är en kombination mellan alternativen 1 och 2. Från befintlig gång- och cykelvägs slut vid marknadsplatsen fortsätt den väster om väg 9 över Mölleån fram till korsningen till Vitaby och sedan till Ängdala och via sommarbyn till Skepparp och sedan alternativ 1 fram till Brösarp. Havängs museiförening ser inte alternativ 3 som realistiskt. Föreningen ansluter sig till alternativ 4. 35

38 Många i auditoriet framförde positiva åsikter kring alternativ 4. Det är betydligt bättre för åretruntboende men även ok för turister. Det viktigaste är att få bort cyklarna från väg 9. Vägverket tycker att det är bra att förslaget kommit fram. Alternativet beaktas i det fortsatta arbetet. Ytterligare ett alternativ presenterades. Det tar sin utgångspunkt i Brösarp och sedan via markvägar fram till Galtabacken. En kort sträcka behöver byggas för att komma till Ravlunda. Sedan kan man i blandtrafik cykla mot Vitaby och ner via Torup för att där ansluta till Vitemölla och Kivik. Frågor kring processen Kommer det att hållas fler samråd? Nej. Inte under förstudieskedet. Om Länsstyrelsen beslutar att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan leder det till ett utökat samråd i den fortsatta processen. Utökningen innebär att statliga myndigheter, till exempel Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet, bereds möjlighet att yttra sig över ärendet. Hur går vi vidare? Minnesanteckningar från kvällens samråd läggs ut på hemsidan. Samråd om förstudien kommer att hållas med Länsstyrelsen den 27 januari. Förslag att det nya alternativet (4) presenteras före mötet med länsstyrelsen. Nej. Förstudien är redan skickad till Länsstyrelsen. Tidsaspekten för sydostleden? Kommunerna har träffats och länsstyrelsen är engagerade. Simrishamns kommun är tydlig med att planerna för sydostleden inte får konkurrera med Vägverkets verksamhet. 4 Mötet avslutas Vid tangenterna Hans Åström Kommentar från Kerstin Åklundh; Bilden nedan fanns inte med i bildspelet. Den kan illustrera tanken med en enkel cykelstig i det aktuella området. 36