Handlingsplan för Hälsofrämjande landsting

Transkript

1 Landstingets kansli FoU-centrum, Sara Maripuu Handlingsplan för Hälsofrämjande landsting Landstinget Kronoberg ingår sedan våren 2009 i det nationella nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, HFS. Nätverket har funnits sedan 1996, och sedan 2008 har det varit möjligt för hela landsting att vara med. Nätverkets vision är Att skapa en effektivare hälso- och sjukvård genom en tydligare målinriktning mot förbättrad hälsa för patienter, medarbetare och befolkning det vi kallar hälsoorientering. Fyra perspektiv styr arbetet: Patient-, medarbetare-, befolknings- samt styr- och ledningsperspektiv. De arbetsområden som är högst prioriterade är alkoholprevention, fysisk aktivitet, psykisk hälsa, tobaksprevention, matvanor och hälsofrämjande arbetsplats. Dessa områden sammanfaller väl med prioriteringarna inom Landstinget Kronoberg. Utöver detta arbetar nätverket i flera arbetsgrupper med mer avgränsade frågor. Syftet med medlemskapet är att förtydliga och förstärka en hälsoorientering inom landstinget, vilket ligger helt i linje med visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län. För att uppnå detta krävs flera framgångsfaktorer varav en är att ett hälsofrämjande förhållningssätt genomsyrar landstingets verksamheter. Detta förhållningssätt ska sedan avspeglas i främst enskilda patientmöten men också i riktlinjer och rutiner gällande patienter, personal och samverkan. Den övergripande målsättningen för det hälsofrämjande arbetet är att skapa förutsättningar för att den enskilde individen ska kunna ta självständiga beslut om sin hälsa och levnadsvanor, ha tilltro till egen förmåga och uppnå ett hälsofrämjande förhållningssätt till sin egen livssituation. En ökad hälsoorientering bygger inte på någon snabblösning och är inte heller en överkurs för särskilt intresserade. I stället krävs långsiktiga och hållbara strategier som många kan ställa sig bakom Landstingets FaR-arbete har använts vid ansökningen av medlemskap. FaRgruppen hanterar implementering av metoder och kunskap i rutiner, vårdkedjor och kliniskt arbete. Samma inriktning bör vara grunden för ett hälsofrämjande arbete. Det handlar i första hand inte om nya sakfrågor utan om att implementera kunskap och riktlinjer, att på ett systematiskt sätt integrera hälsofrämjande insatser med det arbete som görs inom landstinget och att utvärdera effekter av en ökad hälsoorientering. Det handlar också om att samordna landstingets folkhälsoarbete samt personal- och arbetsmiljöarbete med ett hälsofrämjande arbete. Ett hälsofrämjande förändringsarbete bör också gå hand i hand med det kvalitetsarbete som landstinget driver genom olika processer och arbetsgrupper. Socialstyrelsens God Vård anger tydligt ansatsen för ett hälsofrämjande kvalitetsarbete inom hälso- och sjukvården: Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen (2 Hälso- och sjukvårdslagen, 2 Tandvårdslagen).

2 LANDSTINGET KRONOBERG (13) Handlingsplanen bör ses som en inriktningsplan där ett antal kort- och långsiktiga förslag kortfattat presenteras. Kopplingen till Budget 2010 framgår i beskrivningen av förslagens syften. Planering av förslagen presenteras översiktligt i bilagan. Extern samverkan Dialog Hälsofrämjande landsting Hälso- och sjukvård Friskvård och hälsa Arbetsmiljöarbete Hälsofrämjande förhållningssätt Prioriterade områden för folkhälsoarbetet: Tobak Alkohol Övervikt och fetma Fysisk aktivitet/far Barns och ungdomars psykiska hälsa Särskilt fokus: Övervikt och fetma HFS-arbete inom Landstinget Kronoberg 1 Hälsofrämjande förhållningssätt Hälsa som ett önskat tillstånd kan betraktas som generell och universell, men vägen till hälsa och upplevelse av hälsa är betydligt mer av individuell karaktär. Utgångspunkten för ett hälsofrämjande förhållningssätt är att hälsa är påverkbart. En annan utgångspunkt skulle kunna vara att varje individ har ett eget ansvar för sin hälsa. Men både forskning och erfarenhet visar att människor har olika förmågor och möjligheter att på egen hand förhålla sig till hälsa och hälsofrämjande levnadsvanor. För den individ som upplever en möjlighet att påverka sin hälsa kan det egna ansvaret kännas som en självklarhet och sporra till förändring. Men för andra kan ansvaret bli en grund för skamkänslor över att man inte förvaltar de hälsobudskap man får. I Ottawamanifestet (1986) definieras hälsofrämjande som den process som möjliggör för människor att öka kontrollen över, och förbättra sin hälsa. Ofta beskrivs detta med begreppet empowerment. För att hälso- och sjukvårdspersonal ska kunna stötta individer i denna process krävs ett medvetet sätt att förhålla sig till hälsa och hälsofrågor. När det gäller att konkretisera ett hälsofrämjande förhållningssätt i det kliniska arbetet behövs också faktakunskaper och strategier för handling. Socialstyrelsen kommer under 2010 med en ny klassifikation och terminologi av aktuella begrepp. Dessa begreppsdefinitioner bör vara en av utgångspunkterna när ett gemensamt synsätt på hälsa och hälsofrämjande arbete diskuteras

3 LANDSTINGET KRONOBERG (13) Ett i landstinget gemensamt förhållningssätt är eftersträvansvärt men måste ses som en process över tid. Hälsa liksom ohälsa är komplexa begrepp och kräver komplex kunskap och en mångfald av insatser. Därför bör en ökad hälsoorientering inom landstinget bygga på uthålliga strategier och kontinuerlig utvärdering. Syftet med de följande förslagen är att implementera ett sätt att förhålla sig till de processer som ger människor möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och att förbättra den. Förhållningssättet bör ingå i en landstingsgemensam värdeoch kunskapsgrund. Förslag 1.1 Chefsdag Syftet är att chefer på alla nivåer får en introduktion i hälsofrämjande förhållningssätt, arbete och ledarskap. Inspirerande föreläsare bjuds in. Landstingets policydokument diskuteras. En avsiktsförklaring gällande Landstinget Kronoberg diskuteras för att sedan förvaltas på olika sätt ute i verksamheterna. Ordinarie chefsdag maj Utvärdering av dagen. Uppföljande seminarier där rapporter från hälsofrämjande aktiviteter i verksamheterna redovisas. Dessa kan vävas samman med Kvalitetsveckans program samt med andra seminarier som arrangeras inom landstinget. Ordinarie anslag för chefsdagar. 1.2 Framtagande av material och modeller för introduktion i verksamheterna Ett introduktionskoncept utarbetas med material och förslag på olika upplägg i tid och omfattning. Innehållet bör utgå från samma introduktion som vid chefsseminariet, dock utan externa föreläsare: Genomgång av och diskussion kring olika begrepp, olika former av hälsosamtal, motiverande samtal/mi, prioriterade områden, FaR, stresshantering, informationsmaterial, policydokument m.m. Utrymme måste finnas för en anpassning av innehållet beroende på behov och möjligheter hos berörd verksamhet. Våren 2010 med presentation vid seminariet för chefer. Revision vid behov.

4 LANDSTINGET KRONOBERG (13) 1.3 Genomförande av introduktion i verksamheterna Introduktion i hälsofrämjande förhållingssätt och hälsoarbete erbjuds alla verksamheter. För de verksamheter som önskar introduktionen sker en planering av innehåll och upplägg tillsammans med verksamhetschefen eller den/de som verksamheten utser. Genomförandet sker på det sätt som är möjligt för respektive verksamhet. Med start hösten Antal verksamheter som har genomfört utbildningen. Antal verksamheter som har förändrat sitt arbetssätt på ett hälsoinriktat sätt? 1.4 Ledarskapsutbildningar, Arbetsmiljöutbildningar, Introduktionsutbildningar Introduktion i Hälsofrämjande förhållningssätt bör ingå i dessa utbildningar. Omfattningen av introduktionen får diskuteras vidare. Introduktionen ingår från och med hösten Kursutvärdering. Ordinarie anslag för dessa utbildningar. 2 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Att främja hälsa är ett utpräglat multiprofessionellt kunskaps- och kompetensområde. Det kräver också flera olika perspektiv där beteendevetenskap, samhällskunskap och humaniora måste integreras med den biomedicinska kunskapsbasen. Att arbeta hälsofrämjande endast med hjälp av information och kunskapsöverföring räcker inte. Stöd och behandling med tydlig uppföljning individuellt och/eller i grupp är avgörande för en livsstilsförändring som är hållbar över tid. Nya metoder ska implementeras och integreras. Detta måste ske utifrån ett processtänkande där rutiner och metoder blir en del av verksamheten oavsett organisation, personalomsättningar och politiska förändringar. Metoder som inte fungerar måste avvecklas. I samband med en förskjutning av kunskapsfronten behöver nya arbetsgrupper sättas samman i syfte att diskutera nya behandlingsmetoder, rutiner för implementering m.m. Dessa arbetsgrupper bör hänga samman med Medicinska kommitténs undergrupper. Den nyligen genomförda befolkningsenkäten, år, bör användas som en del i kunskapsgrunden för planering av hälso- och sjukvården.

5 LANDSTINGET KRONOBERG (13) Syftet med de följande förslagen är att främja en positiv hälsoutveckling hos patienter samt att utveckla hälso- och sjukvården till att bli en hälsoresurs för medborgarna i länet. Förslag 2.1 Guide för Hälsosamtal För vissa professionella inom hälso- och sjukvården känns det naturligt att föra ett samtal om levnadsvanor, medan det för andra känns osäkert och obekvämt. Flera faktorer är av betydelse. Grundutbildning, typ av verksamhet, patientgrupper i verksamheten m.m. påverkar givetvis i hög grad möjligheten för samtal. Utbildning i samtalsteknik och faktakunskap samt fungerande vårdkedjor är också av avgörande betydelse. En guide/lathund kan vara en hjälp för att kvalitetssäkra rutiner för hälsosamtalets genomförande och inriktning. Modell för denna kan vara den guide som barnmorskorna i landstinget använder. Men exempel från andra landsting bör också vägas in. Rutiner för användning av guiden bör diskuteras vidare. Våren 2010 med presentation vid seminariet för chefer. Implementering av hälsosamtal påbörjas hösten Mätning av hälsosamtal via sökord i Cosmic och enkät Patientupplevd hälsa. Ordinarie budget 2010 för Folkhälsa/HFS. 2.2 Utbildning: Motiverande samtal - MI En utvärdering av den nationella satsningen Riskbruksprojektet visar att utbildning i motiverande samtal, MI, i hög grad påverkar hur ofta personal frågar om alkoholvanor. Även när det gäller andra livsstilsfrågor har MI prövats med god effekt. I Landstinget Kronoberg finns två sjuksköterskor som är utbildade MI-utbildare. Dessa är i nuläget knutna till Riskbruksprojektet, och utbildar barnmorskorna i länet. När denna utbildningssatsning är genomförd skulle de båda utbildarna kunna anlitas för utbildning inom landstingets övriga verksamheter, som en del i utvecklingen av hälsosamtal och hälsofrämjande arbete. Med start våren Kursutvärdering. Under 2010 inom ordinarie budget för Folkhälsa/HFS, eventuellt i kombination med tillskott från Statens Folkhälsoinstitut. Fortsatt finansiering knyts till 2011 års budget.

6 LANDSTINGET KRONOBERG (13) 2.3 Utbildning: Faktakunskaper, strategier, material gällande prioriterade områden I syfte att utveckla hälsorämjande aktiviteter, behandlingsinsatser eller projekt kan hela verksamheter eller några professionella i en verksamhet behöva fördjupade kunskaper och tillgång till strategier och material gällande de prioriterade folkhälsofrågorna. Denna kunskapsförmedling kan hanteras genom den spetskompetens som är knuten till FoU-centrum. Med start hösten Kursutvärdering. 2.4 Utbildning: Läkemedel och livsmiljö Läkemedelsförskrivning kan diskuteras ur flera perspektiv, varav kostnader för landstinget är ett av de mer påtagliga. På individnivå är det andra faktorer som måste vägas in. Vid livsstilsproblematik bör förskrivning vägas mot annan tänkbar behandling. Ytterligare ett annat perspektiv är läkemedels inverkan på miljön. Det av vikt att personal som förskriver läkemedel inspireras att tänka utifrån flera perspektiv. Den utbildningshalvdag som genomfördes hösten 2009 bör därför bli en obligatorisk utbildning. Utbildningen arrangerades i samverkan mellan Läkemedelskommittén och FoU-centrum. Våren 2010, och därefter årligen återkommande för ny personal. Kursutvärdering. Ordinarie budget för utbildning till läkemedelsförskrivande personal. 2.5 Utbildning: ACT Acceptance committment therapy, ACT, är en metod för att lära sig leva livet trots svårigheter, rädslor och bekymmersamma tankar. Metoden har sitt ursprung i KBT och Mindfulness och har en bred målgrupp. ACT kan mycket väl vara en kompletterande insats efter Motiverande samtal MI, och också kombineras med annan behandling. Under hösten 2009 har en introduktionsdag arrangerats lokalt. Inbjudna till denna var verksamheter som skulle kunna vara intresserade av metoden. En uppföljande enkät planeras i syfte att bedöma intresset för en lokalt arrangerad utbildning. Utvärdering av metodens användning inom landstinget kan eventuellt genomföras genom Institutionen för psykologi, Uppsala Universitet

7 LANDSTINGET KRONOBERG (13) Med start hösten Kursutvärdering. 2.6 Hälsofrämjande aktiviteter, behandlingsinsatser, projekt Stöd för att starta upp, vidareutveckla och utvärdera hälsofrämjande aktiviteter/behandlingsinsatser/projekt bör fortsatt erbjudas genom FoUcentrum. Flera projekt pågår redan och nedan beskrivs exempel på aktiviter som är under diskussion. Ytterligare områden bör bli aktuella i samband med att Hälsofrämjande förhållningssätt introduceras i verksamheterna. Ett av de prioriterade områdena inom landstinget är barns och ungdomars psykiska hälsa. Landstinget möter alla barn och föräldrar på MHV och BHV. Därför är det viktigt att dessa verksamheter väger in ett hälsofrämjande perspektiv i sitt arbete och in sin samverkan, t.ex. gällande föräldrautbildning och sammanhållen vårdkedja. Landstingets barn- och ungdomsenkäten som genomförs hösten 2009, för tredje gången, ger ett kunskapsunderlag för beslut om insatser och prioriteringar kring barns och ungdomars hälsa. Den ger också en god möjlighet att följa hälsa och levnadsvanor över tid. Inom primärvården finns idag tobaksavvänjare på varje vårdcentral vilket ger en god tillgänglighet till professionellt stöd. Inom länssjukvården finns inte motsvarande upplägg vilket upplevs som en brist av personalen inom berörda kliniker. Det leder till att frågor om tobaksvanor inte alltid diskuteras med patienten i önskvärd utsträckning. På Ljungby lasarett fungerar det dock något bättre tack vare närheten till de båda vårdcentralerna. På CLV skulle en modell med en person på 50 % kunna prövas under 1 år. Denna person skulle tillgodose alla klinikers behov. Utvärdering behöver göras. Livsstilsdatorer finns idag utplacerade på ca. hälften av vårdcentralerna. Användning och eventuell utvidgning till fler enheter diskuteras. Stöd för uppstart och utvärdering av olika hälsofrämjande aktiviteter kan erbjudas från FoU-centrum och även fogas till pågående folkhälsoarbete. Olika former av utvärdering bör bli aktuellt, t.ex. processutvärderingar. 2.7 Fysisk aktivitet på Recept- FaR Den nuvarande organisationen med receptmottagare har ett uppdrag som är länsövergripande och riktat till alla driftenheter. Implementeringen ska utvärderas under 2010, men redan nu upplevs att organisationen har ett stort värde för verksamheterna och patienterna.

8 LANDSTINGET KRONOBERG (13) Grundkurs på ca. ½-dag bör arrangeras återkommande, för ny personal och nya intresserade. Kurstillfället fokuserar på förskrivning av recept, introduktion av FYSS samt diskussioner om de vanligast förekommande diagnoserna. Nätverk för förskrivare kan bli aktuellt att starta upp. Under 2010 kommer den fortsatta organisationen att fastställas. Under 2010 inom budget för FaR-projektet. Fortsatt finansiering knyts till 2011 års budget. 2.8 Specialiststöd vid livsstilsproblematik Många patienter hälso- och sjukvården möter har komplex livsstilsproblematik. Det handlar om kombinationer av fysisk och psykisk ohälsa, men också om påtagliga svårigheter att självständigt och uthålligt åstadkomma livsstilsförändringar. Dessa patienter har behov av stöd från en resursenhet med multiprofessionell specialistkompetens om hälsa, levnadsvanor och livstilsproblematik. De professionella inom enheten måste ha en generaliserad specialistkompetens men också specifika kunskaper kopplat till professionen. Verksamheten bör vara länsövergripande och ta emot remisser från primärvården, länssjukvården och psykiatrin. FaR-gruppens arbete kan med fördel infogas i enheten. Kriterier för remittering måste upprättas. Enheten bör ha en tydlig klinisk inriktning men bör också erbjuda konsultationer till andra verksamheter. Syftet med det senare är att sprida kunskap därmed förstärka kompetensen i hela landstinget. Förslaget finns också presenterat i rapporten Prevention och behandling vid övervikt och fetma i Landstinget Kronoberg februari Det kommer också att vägas in i rapporten om obesitaskirurgi, gällande långsiktig uppföljning. Förslaget bör fortsatt diskuteras i en arbetsgrupp. En processutvärdering bör bli aktuell. bör knytas till 2011 års budget. 3 Hälsofrämjande arbetsplats Det personalstrategiska målet i landstinget är att vara en attraktiv arbetsgivare med fokus på hälsa, utveckling och arbetsglädje. Som ett led i att upprätthålla en god hälsa hos medarbetaren erbjuds olika resurser och insatser. Uppdraget för Friskvård och hälsa är att verka för ett aktivt hälsoarbete samt att tillämpa strategier som främjar hälsan. Detta ska göras genom att sprida kunskap om goda hälso- och levnadsvanor samt erbjuda förebyggande utbildnings- och rehabiliteringsinsatser. Landstingets policydokument för arbetsmiljö har en liknande ansats Landstinget som arbetsgivare ska ge förutsättningar för att medarbetare har en bra fysisk, psykisk och social arbetsmiljö som främjar

9 LANDSTINGET KRONOBERG (13) hälsa. En stor skillnad mellan det hälsofrämjande arbetet och arbetsmiljöarbetet är att det förstnämnda i princip är frivilligt. Samtidigt har landstinget policydokument som innebär att den enskilde medarbetaren måste ta aktivt ansvar för flera livstilsfrågor. Uthållig hälsa är ett mål men också ett resultat av hälsoinsatser gentemot medarbetare. Syftet med de följande förslagen är att främja en positiv hälsoutveckling hos medarbetare. av förslagen måste diskuteras vidare. Flertalet av förslagen ryms 2010 inom ordinarie budget för personalarbete samt för Folkhälsa/HFS. Fortsatt finansiering Förslag 3.1 Arbetsmiljöpolicy Landstingets arbetsmiljöpolicy ska under 2010 revideras så att den inrymmer de policydokument som relaterar till arbetsmiljö och hälsa. Det hälsofrämjande perspektivet ska särskilt tydliggöras genom att tidigare förslag på en hälsopolicy vävs in i arbetsmiljöpolicyn. 3.2 Medarbetarsamtal Ett hälsofrämjande perspektiv bör infogas i den mall som används vid medarbetarsamtal. Det bör också finnas en tydlig koppling till arbetsmiljöpolicy enligt ovan, samt till det nya samverkansavtalet. 3.3 Verktyg för arbetsplatsutveckling Landstingets har tillgång till SLOT som ett verktyg för arbetsplatser som långsiktigt vill utveckla hälsa, arbetsmiljö, medarbetarskap och ledarskap. Verktyget betonar sambandet mellan hälsa och effektivitet med stor vikt vid att arbetsplatser skapar handlingsplaner för sitt framtida utvecklingsarbete. Verksamheterna ska använda sig av verktyget som en naturlig del i sitt förbättringsarbete. Det är också av betydelse när landstinget gör jämförelser mellan verksamheter. En fortsatt implementering av SLOT i landstingets verksamheter är eftersträvansvärt. 3.4 Medarbetarenkät En medabetarenkät ska upphandlas under Syftet med enkäten är att få kunskap om hur medarbetarna i landstinget uppfattar sin arbetsgivare. Den ska också fungera som ett underlag för fortsatta strategiska insatser för att uppnå målet om att vara en attraktiv arbetsplats och arbetsgivare.

10 LANDSTINGET KRONOBERG (13) 3.5 Hälsoarbete En utredning av det samlade hälsoarbetet i landstinget kommer att göras under Syftet är att tydliggöra vad som ska utföras av interna personalresurser respektive extern företagshälsovård. 3.6 Friskvård och hälsa Modellen inom landstinget innefattar hälsoutvecklare, rehabiliteringskonsulenter samt hälsoinspiratörer. De senare är ca. 180 och samordnas av hälsoutvecklarna. Tillsammans med avdelnings- och verksamhetscheferna är hälsoinspiratörerna viktiga aktörer för att stödja det hälsofrämjande arbetet på arbetsplatserna. Genom att bilda nätverk mellan hälsoinspiratörerna kan erfarenheter utbytas och därmed stimulera utveckling och effektivisering på respektive arbetsplats. Möjligheter att anpassa insatser utifrån individers och verksamheters behov bör diskuteras vidare. Särskilt bör psykosociala faktorer beaktas. Samma metoder och strategier som är aktuella för patienter kan med fördel användas i ett friskvårdsarbete gentemot medarbetare. 3.7 Aktivitetsbidrag En översyn av landstingets aktivitetsbidrag ska göras under Hälsovecka 2010 Statens Folkhälsoinstitut har initierat en nationell hälsovecka, vecka 16. Landstinget Kronoberg genomför samma vecka lokala aktiviteter på liknande sätt som den hälsovecka som ägde rum våren Veckan samordnas av Friskvård och hälsa, HFS, FaR-gruppen och FoU-centrum. Planeringen av Hälsoveckan 2010 bör samordnas med planeringen för dels en utställning på Informationsbanken om hälsofrämjande arbete, och dels planeringen av seminiariet för chefer. På så sätt förstärks den hälsofrämjande ansatsen och informationen till medarbetarna blir samlad och därmed större genomslagskraft. 4 Samverkan Hälsofrämjande arbete är ett komplext kunskaps- och kompetensområde och kräver därför att flera samhällsaktörer samverkar i problemlösningsstrategier. Hälso- och sjukvården har ett särskilt ansvar när det gäller att förmedla kunskap om hälsa, ohälsa och sjukdom. För att samverkan ska vara möjlig krävs en öppen dialog, delaktighet och gemensamma målbilder. Syftet med de följande förslagen är att främja folkhälsan i samverkan inom länet.

11 LANDSTINGET KRONOBERG (13) Förslag 4.1 Markaryd I jämförelse med andra kommuner i länet uppvisar Markaryds kommun ett högt ohälsotal vid mätningar av olika hälsovariabler. Primärvården har därför initierat diskussioner med representanter för socialtjänst, skola och mödrahälsovård om ett hälsoprojekt i kommunen riktat mot barn och ungdomar. Projektet skulle innehålla olika delar varav introduktion i hälsofrämjande förhållningssätt och hälsofrämjande insatser är tänkt att utgöra en gemensam grund. Genomförande Uppföljning Projektplaneringen startar februari Kommunen och landstinget samfinansierar en projektledare på 50 %. I ett första skede under 1 år. 4.2 Det goda arbetslivet Det goda arbetslivet är ett ideellt nätverk i länet med syfte att sprida kunskap kring hälsofrämjande arbetsplatser. Nätverket har funnits sedan 2006 och har en bred uppslutning av intressenter. Våren 2009 bjöd Framtid Kronoberg in det hälsofrämjande projektet Livsstil Väst, som finns i Västra Götalandsregionen, för en presentation på residenset. Efter deras framförande togs beslut att Det goda arbetslivet ska arbeta fram en liknande modell för hur hälsofrämjande metoder kan implementeras på arbetsplatser i vårt län. Arbetet med framtagandet av denna modell pågår och finansiering diskuteras. En lägesrapport kommer att presenteras innan utgången av Information Hälso- och sjukvården konkurrerar med många andra aktörer om målgruppernas uppmärksamhet och intresse när det gäller information om hälsa och hälsoarbete. Det finns en hel del evidensbaserad kunskap om hälsooch livsstilsfrågor. Vad som är vetenskapligt beprövat är dock inte alltid så lätt att förstå för den som efterfrågar information. Landstinget bör därför underlätta för mottagaren genom att noga välja ut vad som ska förmedlas samt anpassa och göra detta tillgängligt på ett för målgruppen intressant och attraktivt sätt. Kommunikation och information om hälsa och hälsofrämjande arbete måste också samordnas för att få större genomslag gentemot aktuella målgrupper. Syftet med följande förslag är att förtydliga landstingets information om hälsa och hälsofrämjande arbete.

12 LANDSTINGET KRONOBERG (13) Förslag 5.1 Kommunikationsplan En separat kommunikationsplan gällande hälsoinformation ska upprättas i samverkan med informationsavdelningen. Genomförande Uppföljning Med start våren Årlig revision. Under 2010 inom ordinarie budget för Folkhälsa/HFS och Informationsavdelningen. Fortsatt finansiering 6 Hälsa i fokus 2011 Stora satsningar har både för- och nackdelar. En nackdel är att det kan uppfattas som en engångsföreteelse för att därefter rinna ut i sanden. En fördel är att man genom att samla olika typer av aktiviteter kan få en större genomslagskraft såväl internt som externt. Syftet med att förstärka landstingets hälsoorientering under 2011 är att påskynda de processer som behöver startas upp för att Landstinget Kronoberg på ett trovärdigt sätt ska kunna kalla sig en hälsofrämjande hälso- och sjukvårdsorganisation, och för att kunna leva upp till sin vision. Exempel på förslag: Seminarier om hälsofrämjande arbete i Landstinget Kronoberg. Presentationer av pågående aktiviteter och projekt. Påfyllnadsföreläsningar gällande ny kunskap. Almanacka till alla anställda med text och bilder från Det Goda livet. Denna skulle också kunna innehålla en träningsdagbok, tips om olika typer av träning för både kropp och själ m.m. Temanummer av tidskrifterna Det goda livet och Bladet. Projekt Hälsofrämjande väntrum. Ett samlat specialiststöd vid komplex livsstilsproblematik startar upp sin verksamhet. Aktiviteter i samverkan med kommuner och andra aktörer i länet. Hälsofrämjande julbord för all personal. bör knytas till 2011 års budget. 7 Nätverksarbete HFS Medlemskapet i det nationella nätverket innebär att landstinget har representanter i olika grupperingar. Nätverket styrs av ett presidium och

13 LANDSTINGET KRONOBERG (13) landstingets ledamot är uppdragsdirektör Annika Hallqvist. Vid processledarmöten deltar processledare Sara Maripuu. I temagrupp Tobaksprevention deltar folkhälsoutvecklare Ingrid Edvardsson, och i temagrupp Fysisk aktivitet deltar FaR-samordnare Gunilla Eriksson. Kontaktpersoner i projektet Skaderegistrering inom akutsjukvården är i Växjö Jörgen Tagesson och i Ljungby Ulrika Persson. Representation i övriga tema- och arbetsgrupper bör diskuteras vidare. 8 Arbetsgrupp och referensgrupp Arbetsgrupp Karin Bengtsson Hans Ljungqvist Gunilla Eriksson Annelie Lageson Katarina Johansson Mona Leijon Pia Lundgren Karl Ljungström Sara Maripuu FoU-centrum/Det goda livet FoU-centrum/Det goda livet FaR-projektet Friskvård och hälsa Friskvård och hälsa/delta Psykiatrin Primärvården Länssjukvården Processledare, sammankallande Referensgrupp Eva Pettersson Lindberg FoU-centrum Lena Lendahls FoU-centrum Annika Hallqvist Uppdragsdirektör Jeanette Kjellberg Personaldirektör Märit Johansson Personalstrateg Pia Andersén Uppdragsstrateg Sara Maripuu Processledare 9 Revision av handlingsplanen Revision av HFS-handlingsplan bör knytas till årligt budgetarbete.