Pia Williams & Niklas Pramling

Transkript

1 Att bli en berättande person: Samverkan mellan bibliotek och förskola i syfte att främja barns språkutveckling Pia Williams & Niklas Pramling

2 Innehåll Förord... 4 Inledning... 5 Rapportens disposition... 6 Syftet med utvärderingen... 7 En övergripande bild av LSL Fokuserade innehåll Vad och hur barn skall lära sig Barns lärande och förskollärarnas roll Barns lek och förskollärarnas roll Vad barnen tar fasta på Det vidgade språkbegreppet Att integrera lek, språk och lärande Förskolans uppdrag Hur bibliotekarierna kan stödja förskolans uppdrag Den fysiska miljöns utformning Vad bibliotekarierna tror att Leka Språka Lära bidrar till för de barn som de möter i sin verksamhet Förskollärarna och bibliotekariernas syn på vad projektet bidragit till Biblioteket och bibliotekariernas roll enligt förskollärarna Hur bibliotekarierna själva ser på sin roll i LSL Förskollärarnas roll enligt bibliotekarierna I relation till bibliotekslagen Barnens besök på biblioteket Leka Språka Lära Beskrivningar från lärgångslagen Gävleborg Förskolan Vargen Förskolan Skogsgläntan Södermanland... 57

3 Förskolan Fisken Förskolan Grodan Västmanland Förskolan Igelkotten Förskolan Kaninen Uppland Förskolan Sagoskatten Förskolan Rita och Krokodil Örebro Förskolan Tulpanen Förskolan Solrosen Diskussion Effekter av, problem med och lärdomar av LSL Litteraturlista

4 Förord Myndigheten för Skolutvecklings satsning Leka Språka Lära etapp II har pågått under perioden våren 2006 till och med hösten Under denna tid har vårt uppdrag varit att effektutvärdera den andra omgången av projektet. Det har inneburit att vi har fått möjlighet att besöka flera förskolor och bibliotek i regionerna Gävleborg, Mälardalen, Uppland och Örebro. Dessa möten med barn och vuxna har varit mycket värdefulla för oss, för att få en bild av vad som har pågått bland barn och vuxna inom projektets ram. Vi vill här rikta ett varmt tack till de förskolor och bibliotek som så generöst tog emot oss vid våra besök, till alla som svarat på våra enkäter och till er som ställde upp på att bli intervjuade. Framför allt vill vi tacka alla medverkande barn och deras föräldrar som låtit oss ta del av samtal, lek, musik, bilder, skapande verksamhet och mycket annat. Vi vill också tacka Ingrid Pramling Samuelsson och Maj Asplund Carlsson för konstruktiva synpunkter på vårt arbete. Avslutningsvis vill vi tacka Ulla Wiklund, Ulla-Britt Önnerlöv och Annica Welander på Myndigheten för Skolutveckling för uppdraget. Göteborg, november 2007 Pia Williams & Niklas Pramling

5 Inledning Den första omgången av satsningen Leka Språka Lära (LSL) som startade 2002, var en satsning som ursprungligen låg under projektet Språkrum (MSU, 2004). Bakgrunden till att satsningen kom till stånd handlade om att förskolor och bibliotek i regel inte tillsammans planerade språkutvecklande aktiviteter bland barn, därför att biblioteken ofta betraktades och betraktade sig själva mer som mediedepåer (Myndigheten för Skolutveckling, 2004). Under senare år har dock intresset för att hitta nya samarbetsformer mellan bibliotek och förskolor ökat. Det pågår arbeten där barnbibliotekens verksamhet kopplas till barnkonventionen, vilket har lett till nya diskussioner om samarbetsformer med förskolan och skolan, om barns och ungdomars delaktighet, mångfalds- och likvärdighetsfrågor, kulturens och estetikens betydelse för lärande och språkutveckling m.m. Målet med Leka Språka Lära var att förena många aspekter av barns språkutveckling där lek är en överbryggande och ovärderlig länk då det gäller barns lärande. Att samvaro över en bok kan väcka intresse för läsande och även för skrivande för resten av livet är flera språkforskare överens om (se bl.a. Dahlgren m.fl., 2006; Hagtvet, 2004; Liberg 2006). En central premiss i förskolans och skolans läroplaner är också att vi lär oss med alla sinnen. Lärandets multimodala (Kress, 1997) och dialogiska karaktär har betonats alltmer under senare år. Den verksamhet som barn vistas i och är medskapare i, bör därför ge en rik och varierade miljö som bidrar till att skapa kunskap på många olika sätt. I arbetet med Leka Språka Lära har vi sett hur barn getts många möjligheter att utveckla sin språkliga och meningsskapande förmåga. På olika sätt har bibliotekarier och förskollärare gripit sig an uppgiften med att entusiasmera, utveckla och stödja barns språkutveckling. I denna rapport ges exempel på hur barn uttrycker sig i olika former, men också där formerna utmanar barns sätt att tänka, agera och reflektera över det som de är med om. Liberg (a.a.) menar att reflektion är ett framträdande och effektivt verktyg i byggandet av ny kunskap där barn kan ges förutsättningar att utveckla sin repertoar av kommunicerande uttrycksformer och vidgad medieanvändning. I förskolans läroplan (Utbildningsdepartementet, 1998) lyfts två aspekter av språkets betydelse fram: språk som kommunikation som poängterar vikten av att barn utvecklar förmåga att kommunicera för att kunna delta i ett samhälle, uttrycka tankar och åsikter och få möjlighet att påverka, samt språk som 5

6 färdighet som betonar att barn utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och får en begynnande förståelse för skriftspråket. Här menar Johansson (2003) att det är viktigt att poängtera att det inte behöver vara en fråga om att antingen öva språket eller att kommunicera. Ofta finns båda aspekterna med i vuxnas förhållningssätt men det kan betonas olika. För vissa pedagoger vävs språklig färdighet och kommunikation samman. Det vanliga är dock att språket som färdighet framhålls. Här varierar också strategierna när det gäller hur man nyttjar vardagen till kommunikation i alla olika sammanhang. Att som vuxen gripa varje tillfälle till att skapa samtal med barnen kan innebära att det lilla samtalet om det som händer här och nu, utvidgas till att bli något mer, där barnet utmanas till att se det lilla i det stora, eller tvärtom. Genom språket lär vi oss att erfara och uppleva världen. I samspel och kommunikation mellan barn och mellan barn och vuxna skapas kunskap som blir tillfällen till att lära, att göra sig förstådd och för att förstå världen. Här har leken avgörande betydelse då den är en så stor del av barns vardag. Lek, språk och lärande blir en ömsesidig process där barn kan lära, inte bara genom ord och handlingar men också genom att vara tillsammans med andra och att mötas i den vardagliga verksamheten. Och kanske är det just det fördjupade mötet mellan barnen, förskolan och biblioteket som blir till en så spännande sammansättning i detta projekt. Rapportens disposition I satsningen på Leka Språka Lära etapp II, gav Myndigheten för Skolutveckling tre högskolor i uppdrag att forma arbetslag, så kallade som lärgångslag för förskolepersonal och barnbibliotekarier. Detta med syftet att stödja och stimulera arbetet med språkutveckling bland förskolebarn. Lärgångslagen erbjöds inspirationsdygn med föreläsningar och workshops som tillsammans med reflekterande samtal bildade en stomme för utvecklingsarbetet mellan förskola och bibliotek, gällande lärande och estetiska lärprocesser. Syftet med projektet är att stödja kreativa språkmiljöer och att stärka bibliotekens pedagogiska roll. Projektet vill skapa gemensamma mötesplatser för barnbibliotekarier och förskollärare för att allsidigt stimulera förskolors och biblioteks pedagogiska arbete med språkutveckling, läsning och litteratur. De återkommande inspirations- och studiedagarna som lärgångslagen erbjöds, har kallats för lärgångar. Med lärgångar menas en längre period av organiserat lärande i olika former (MSU, 2004). I detta projektet har begreppet bidragit till att tänka i nya banor då det gäller design av kompetensutveckling. 6

7 Den lärande går en studiegång över en längre tid och ges därmed möjlighet till att skapa en lärandeprocess som deltagaren själv styr. Under lärgången får deltagarna olika slags kompetensutveckling under ett eget pågående utvecklingsarbete. Förhoppningen med denna design är att den skall vara den nyckel som gör att de pågående utvecklingsarbetena inlemmas i den dagliga verksamheten med barnen. Det skall därmed inte utgöra ett projekt vid sidan av allt annat, utan kunna integreras i vardagsarbetet. I denna etapp har lärgångslagen fått vara med om ett mångfacetterat innehåll vad det gäller föreläsare, litteratur och upplevelser. Exempelvis kan nämnas föreläsningar kring barns språkutveckling, språkutveckling och teknik, barnkultur, barn och datorer m.m. En av föreläsningarna som gett stort avtryck bland de medverkande, är den med språkforskaren Veli Tuomela. Föreläsningen med rubriken Att få en syl i vädret, handlade om språkutvecklande arbetssätt i förskolan och lyfte vikten av att se all personal i förskola och bibliotek som språkutvecklare. Tuomela menar att, för att barn skall få en gynnsam språkutveckling är det betydelsefullt att vistas i språkutvecklande miljöer. Han problematiserar också vad som kännetecknar ett språkutvecklande arbetssätt och vad man skall tänka på då man arbetar med barn med andra modersmål än svenska. Denna föreläsning återkom och anknöt många lärgångslag till när de senare beskrev att och hur de förändrat sitt språkutvecklande arbete bland barnen. Denna rapport är upplagd på följande sätt: I en första del av rapporten ges en övergripande bild av arbetet med LSL baserad på enkäter och intervjuer med en stor del av deltagarna. Efterföljande del av rapporten består av nedslag i verksamheten på förskolor och bibliotek. Varje område får ett eget kapitel i vilket man kan se hur det konkreta arbetet har gestaltat sig på olika sätt. Efter dessa kapitel avslutas rapporten med ett diskussionskapitel samt en uppställning av vilka effekter som blivit synliga, vilka problem som uppstått samt vilka lärdomar som kan dras av LSL omgång II. Syftet med utvärderingen Projektet har utvärderats under perioden våren 2006 till och med hösten Syftet med denna effektutvärdering, är att undersöka vilken påverkan kompetensutvecklingssatsningen Leka Språka Lära har på barns lärande i det arbete som utvalda lärgångslag i satsningen genomfört. Fokus är på vardagsarbetet i förskolan och på biblioteket. 7

8 Vårt uppdrag som utvärderare är alltså att rapportera och analysera barns språkande, lek och lärande i det arbete som förskollärare och bibliotekarier tillsammans utfört i sina kommuner. Uppdraget har omfattat ett antal besök i regionerna Gävleborg, Mälardalen, Uppland samt Örebro. För att få en så rik bild som möjligt av vad som pågick i de olika lärgångslagen har vi använt oss av flera olika metoder i vår datainsamling. Alla lärgångslag har fått svara på enkäter innan arbetet satte igång samt vid projektets slut. Ett antal bibliotekarier och förskollärare har blivit intervjuade vid två olika tillfällen. Vi har gjort observationer med hjälp av videokamera i verksamheten på biblioteket och i förskolorna. Men vi har också fört många, intressanta och informella samtal med de medverkande barnen, bibliotekarierna och förskollärarna. På så vis har vi fått ta del av tankarna innan projektet tog form, det konkreta arbetet med barnen i lärgångslagen samt reflektioner kring framgångar och motgångar. Till vår hjälp har vi haft den dokumentation som bibliotekarierna och förskollärarna gjort under tiden Leka Språka Lära har pågått. Genom bilder, teckningar, foton och beskrivningar av innehållet och barnens delaktighet har vi fått ett intressant material från många lärgångslag. Tillsammans tecknar det en bild av det som barnen konkret fått vara med om i Leka Språka Lära och hur det i praktiken tar sig uttryck för barns lärande. De frågor som vi har fokuserat i utvärderingen är: Vad får barnen konkret får vara med om vad detta får för synliga konsekvenser för barnens lärande? Hur förändras pedagogernas sätt att arbeta enligt dem själva och vad blir konsekvenserna för barnens lärande? Hur kan man se en sådan förändring konkret i den praktiska vardagspraktiken? Vad ser pedagogerna för skillnader i barngruppen som de inte sett förut? Följande insatser i utvärderingen har gjorts: Vt 2006: enkäter, besök/observationer Ht 2006: intervjuer, besök/observationer Vt 2007: intervjuer, enkäter, besök/observationer Ht 2007: analys av material, rapportsammanställning. 8

9 9

10 En övergripande bild av LSL I början och i slutet av projektet gick en enkät ut till samtliga lärgångslag (bibliotekarier och förskollärare). 33 respektive 20 enkäter inkom. I detta kapitel redovisar vi de svar vi fick. Vid projektets början och slut genomförde vi också intervjuer med bibliotekarier och förskollärare (totalt 35 personer) som fick representera sina respektive lärgångslag. Vi skickade frågorna till deltagarna i förväg så att de hade möjlighet att diskutera dem med kollegorna i lärgångslaget. Vad som framkom av intervjuerna har också integrerats i den följande sammanställningen. Tillsammans ger detta material en rik karta över vad och hur man har arbetat med LSL i de deltagande områdena. Fokuserade innehåll Inom ramen för LSL arbetar lärgångslagen med en rad olika innehåll: Språkutveckling och ordförståelse Med språklig utveckling avses här framförallt det verbala språket. T.ex. resonerar man så här: Språkutveckling vi är noga med att benämna saker omkring barnen, t.ex. vi matsituationer och vid av- och påklädnad, samt att använda ord som ligger snäppet över barnens vardagliga språk. Vi rättar inte barnen. Vi kan rätta barnen i språket genom att säga om meningen så det blir rätt. Att i vardagssituationer använda språket på ett språkutvecklande sätt. T.ex. att vid måltiderna prata om vad man äter. Benämna med sitt riktiga namn: potatismos fiskpinne tomat. Läsning och samtal kring böcker Under denna rubrik ryms arbete med att få barnen att beskriva och berätta och att lära sig att uttrycka sig och att lyssna. 10

11 Att lära sig berätta berättelser Ett stort innehåll i lärgångslagen är att barnen skall utveckla förmågan att kunna berätta själva. Andra framställningsformer Man arbetar också med att dramatisera berättelser. Men också mer estetiska framställningsformer såsom rim och ramsor (som fokuserar på språkets ljudliga aspekter) och att rita till berättelser jobbas det med. Temaarbeten Temaarbetet är ett centralt sätt att organisera lärande i förskolan. Inom ramen för LSL har man arbetat med en rad olika teman. Några exempel är: Livet på bondgården förr och nu, vänskap, Astrid Lindgren, träd, känslor, vänskap, lokal historia, värdegrunden. Om det sistnämnda resonerar man t.ex. så här: Målet är de grundläggande värderingarna: demokrati, rätt till egen åsikt, att alla ska kunna påverka sin egen situation, att kunna lyssna och vara påverkbara i deras och vårt arbete. Vad och hur barn skall lära sig Vad vill förskollärarna och bibliotekarierna att barnen skall lära sig genom arbetet med LSL och hur tänker de sig att detta lärande går till? Lära sig berätta Detta innehåll rymmer olika aspekter såsom att lära sig återberätta en berättelse och att lära sig berättelsens former (hur en saga är uppbyggd). Begreppsutveckling och språkutveckling Här avses att genom t.ex. boksamtal utveckla barnens språk. Man arbetar också med att benämna saker, att barnen skall lära sig vad det heter. I mångkulturella områden med barn med många olika modersmål arbetar man med att ge barnen en bra grund för att lära sig det svenska språket. I vissa fall arbetar man med begynnande skriftspråklighet, t.ex. att få barnen att förstå bokstävers betydelser. 11

12 Lära sig fakta Mindre vanligt förekommande är att man uttrycker att man arbetar med att lära barnen fakta. Ett exempel på det är ett område som arbetar med att lära barnen om den lokala historien. Utvecklas som personer och sociala aktörer Vanligt förekommande är att man avser att utveckla personliga och sociala förmågor hos barnen. Exempel på detta kan vara att arbeta med att stärka barnens självförtroende så att de vågar prata inför andra i grupper. Våga prata inför andra: Vi vill att barnen ska ha en stark känsla av att det de gör och säger är något som vuxna och andra barn lyssnar på och respekterar. Det försöker vi göra genom att ta tillvara deras berättelser och agerande. Vi berättar mycket i vardagen och försöker uppmuntra barnen att berätta. Vi försöker få barnen att berätta vidare genom att ställa motfrågor. Men vi försöker också få barnen att lyssna och respektera när någon annan pratar. Med det vill vi nå ett annat av våra mål, att barnen skall kunna förmedla sina tankar, uttrycka sina känslor och upplevelser till andra efter sin förmåga. Barnen skall utvecklas från att lyssna till att kunna berätta själva. Under denna rubrik ryms också arbete med att få barnen att säga vad de tycker och tänker. Man vill att barnen skall förstå vad vänskap är, hur man är mot varandra, hur man pratar med varandra. Man vill att barnen skall lära sig att uppfatta och kommunicera känslor. I projektet vill vi att barnen ska lära sig förstå och sätta ord på sina känslor, och jobba med empati. Vi tänker utgå från böcker som handlar om känslor och bearbeta dessa på olika sätt, t.ex. genom sagopåsar, känslokort, flanosagor, musik etc. Få biblioteksvana Man arbetar med att barnen skall känna sig hemma på biblioteket och vara bekanta med bibliotekarien. Vi vill att barnen ska förstå vad biblioteket är och vad man kan göra där. Vi vill också att de ska få träffa nya vänner och få nya upplevelser. Ett innehåll här är också att man vill lära barn hur man hanterar böcker på ett bra sätt. 12

13 Vad är en bok? Hur handskas man med den? Vad är läsande? Barns lärande och förskollärarnas roll De flesta förskollärarna uttrycker att barn lär sig hela tiden i förskolan. Lärande sker i leken med andra barn, i mötet med andra människor och i alla situationer som barnen måste förhålla sig till i sin vardag i förskolan. Lärande skapas alltså i alla de återkommande situationer som barnen möter varje dag, exempelvis vid påklädning och avklädning i tamburen, vid måltiden, vid samlingen och i lek med kamraterna. Barns lärande i förskolan uttrycks av lärarna som något tämligen okomplicerat då flera menar att barn omedvetet lär sig hela tiden och det är inget man funderar så mycket på: Barnen tar in olika saker och det är ingen medveten handling från oss i förskolan. Barnen utbyter tankar med varandra och med oss. Barnen har svårt att se sitt eget lärande. Min roll är att finnas till och skapa möjligheter och situationer. / Man pratar inte så mycket om lärande i förskolan. För att barn ska lära sig framhåller lärarna att de bör ha ett tillåtande förhållningssätt. Det innebär exempelvis att utgå från barns intressen i allt som de gör i förskolan, att de alltid bör vara observanta på vad som händer i barngruppen för att kunna fånga barns uppmärksamhet och att kunna inspirera till nya insikter: Pedagogens roll blir att vara nyfiken på vad de är intresserade av och hjälpa dem att komma vidare genom att t.ex. ge dem utmaningar som är snäppet över som Veli Tuomela uttryckte det. Barn lär sig hela tiden men kanske inte just det vi vill att de skall lära sig eller vad vi tror att de lär sig. Jag tror att man lär sig i alla situationer, även om barnen kanske inte lär sig det man vill så lär de sig alltid något i alla situationer som uppstår i förskolan. I förskollärarnas svar framträder en spänning mellan att lärande sker av sig självt hela tiden, å ena sidan, och att de vill att barnen skall lära sig vissa saker snarare än andra, å den andra sidan. Det senare är relaterat till det faktum att förskolan har en läroplan (Lpfö 98). Denna spänning återspeglas också i förskollärarens roll i barns lärande. Om lärande sker av sig självt blir lärarens roll att finnas tillhands, ta vara på barns idéer, spinna vidare på deras intresse. Men eftersom barnen skall lära sig 13

14 vissa saker snarare än andra blir förskollärarens roll också att reflektera, utmana, försöka göra barnen mer uppmärksamma på sådant som de kanske inte annars hade blivit medvetna om och lärt sig. Kanske ligger en aspekt av förskollärarens professionella kunskap i förmågan att hantera denna spänning mellan barns intressen och aktiviteter och de kunskapsdomäner de har i uppgift att utveckla barns kunnande inom. Som en förskollärare säger, Utgår från vad barnen har erfarenheter av, bygga på nya kunskaper och färdigheter. Och även om vi utgår från vardagssituationer så måste vi också skapa situationer, läroplanen. Barns lek och förskollärarnas roll Leken skulle kunna betecknas som förskolans nav. Lek är det hela dagen och barnen leker i alla situationer. Lärarna betonar att i lek sker lärande. Leken är en lärandeprocess där barnen bearbetar sin vardag och kan imitera, entusiasmeras av, ifrågasätta och parodiera de vuxnas sätt att vara och bete sig. Att lek och lärande hör ihop framgår genom att lärarna associerar och relaterar till lek och lärande som två sidor av samma mynt. Barn lär sig mycket i leken: språk, motorik, samarbete och samspel, konflikthantering, kroppsuppfattning, tidsuppfattning, att kommunicera med varandra, att vara en bra kompis, fantasi och kreativitet. Lek det är allt i förskolan ska vara lek och lustbetonat. Det ska vara roligt att lära sig. När du ber om exempel så säger jag att det handlar om allt i förskolan. Lärarens roll i leken kan vara att inta en observerande roll men att finnas tillhands och kunna hjälpa barnen framåt för att leken ska utvecklas än mer om det behövs. Ibland är lärarna delaktiga mitt i leken och vid andra tillfällen finns de bredvid. Men det handlar också om att de vill ordna miljön så att den inspirerar till olika lekar och är anpassad för barnen i ålder, kön och intresse. Här nämner flera lärare hur leken kan hjälpa till att få barns språk att växa och hur de i leken tillsammans med barnen kommunicerar och får in vardagliga begrepp på ett lekfullt sätt. Leken överträffar språksamlingarna flera gånger om då det gäller att utveckla barns alla språk, enligt förskollärarna. Ibland berörs vikten av att förskollärarna hjälper vissa barn med vad Sommer (2005) kallar komma-in-i-lek-strategier : Min roll i det är exempelvis om det är ett nytt barn i gruppen som har svårt att komma in i leken kan pedagogen vara som en introduktion till att barnet kommer in. Vid 14

15 konflikthantering kan man som lärare hjälpa till, jag ska observera och få tag i problem som uppstår men inte lägga mig i för mycket. Jag skall samtala med barnen. Framförallt betonas att allt som är lustfyllt för barn är lek. Förskollärarna ser sin roll i barnens lek som pendlande mellan att vara mer avvaktande, observerande till att aktivt delta och utveckla barns lek. Min roll, ge tid, skapa tid, material, utrymme, lockande miljö, delta i barnens lek, putta på med lite mer, om de bara leker samma sak hela tiden. Vad barnen tar fasta på Vad kan man se händer bland barnen som deltar i LSL? Barnen återknyter berättelser till egna erfarenheter och leker vad de hört berättas Barnen leker det som de har hört berättas om (t.ex. Bockarna Bruse) och relaterar också vad de möter i böckerna till egna erfarenheter. Barnen kan också spontant börja dramatisera sagor. Barnen blir mer intresserade, uppmärksamma och vill veta mer Barnen har blivit mer vetgiriga, de frågar mycket, de tar plats och vågar höras. Många barn tycker också att det är spännande att få låna hem böcker och de uppvisar ett större intresse för böcker än tidigare. Barnen är vetgiriga, märker samband tal och skrift, har blivit mer uppmärksamma. Förstår sin roll i det egna lärandet bättre, genom att göra dem mer delaktiga. Vad barnet säger betyder något för de andra lyssnar på mig bli lyssnad på, växer. Barnen själva blivit mer, fått ökat ordbegrepp, framförallt som har med skogen att göra säger ej bara träd, titta upp i kronan, ser kottarna, gren, rot, osv. Detta citat är intressant som det illustrerar en grundläggande princip i lärande. Ett sätt att se lärande på, som illustreras av exemplet här, är att se det som en ökad differentiering, dvs. barnen får ett språk som möjliggör för dem att urskilja fler aspekter av världen (Marton & Tsui, 2004). För det enskilda barnet har LSL bidragit till att det blivit mer fokus på språket, hur man talar och vad man säger. Barnen lekläser mer nu när de är med 15

16 i LSL. De sitter mycket med böcker både tillsammans och var och en. De läser för varandra, framför allt de stora som är med i projektet. De kommer med böcker oftare och vill att lärarna skall sätta sig med dem och läsa. De får valuta eftersom vuxna då blir intresserade och sätter sig med dem. Flera barn har knutit personliga relationer med bibliotekarien, vilket vidgat vyerna för dem. De barn som är med i LSL kan berätta för sina kamrater vad de varit med om. Då handlar det om att skapa en så trygg atmosfär som möjligt i gruppen så att det enskilda barnet vågar ta ordet och berätta. Det stärker deras självkänsla när de märker att de andra barnen är intresserade av att lyssna och ställa frågor kring det som de har att säga. De barn som deltagit i LSL: De berättar vidare vad de varit med om och hört för de andra barnen i gruppen som inte varit med. Barnen vidgar vyerna för sig själva och för varandra. Barnen blir duktigare på att leka med språket och att berätta Barnen funderar ofta högt över vad olika ord betyder och de leker med att vända på begrepp. De rimmar ofta spontant. Barnen ger också rikare återgivningar då de berättar: Många barn har börjat rita mera detaljerat. De har också börjat berätta utförligt om vad de ritat. Barnen kan sitta i små grupper och turas om att berätta en saga. Blivit biblioteksvana På frågan om vad LSL bidragit till för barnen, både på gruppnivå och individuellt, framkommer bilden av ett arbete som sprider ringar på vattnet. På gruppnivå är förhoppningen att barnens medvetenhet om bibliotekets roll, böckernas användbarhet och språkliga utmaningar ska sprida sig hem i familjen. Helst av allt skulle förskollärarna vilja att biblioteket blev en naturlig mötesplats för barn och föräldrar där de kan känna sig hemma och göra alla möjliga saker tillsammans. Biblioteket ska upplevas som något som tillhör alla. Man betonar också att böckernas värld har öppnats för barnen. Det vidgade språkbegreppet I förskolan framhålls idag vikten av att alla barn ska ges rika möjligheter att utveckla sina språk. Språkutveckling bör vara en av hörnstenarna i verksamheten där barn får möjlighet att våga och vilja uttrycka sig på många 16

17 olika sätt. Man talar om ett vidgat språkbegrepp som utöver det verbala och skrivna språket innefattar musik, rytmik, rörelse, dans, drama, film, bild m.m. Språk i vid mening av kommunikativa praktiker och modaliteter En del förskollärare pratar om barnens många olika språk, språk i betydelsen av kommunikation i vid bemärkelse. Detta inkluderar t.ex. kroppsspråk men också musik och dans. Allmänt accepterat idag, barns språk, skall jobba med barnens alla språk, matte, musik, dans, drama. Sång, musik, drama, osv. arbetar vi med. Måste finnas bilder osv., vikten av att konkretisera, sjunger mycket. När lärarna beskriver vad de menar med ett vidgat språkbegrepp menar de att det handlar om att ge barn nya uppgifter som man klär i ord och som man kan uttrycka genom skapande aktiviteter, sång, drama, teater, dans m.m. Det är viktigt att sätta ord på vardagen. Inte bara verbalt språk utan massor av språk. Det kan vara att uttrycka sig i sång, dans, drama eller i kroppsspråk. Det är viktigt att samtala mycket, inte bara göra utan också klä det man gör i ord. Ett vidgat språkbegrepp handlar om språk och kommunikation. Ord och bilder, teckningar och målning sagor och berättelser, kroppsspråk. Flera lärare menar att deras medverkan i LSL bidragit till att de tänker i mer vidgade banor. De berätta att de i högre utsträckning samtalar med barnen, benämner saker och medverkar till att ge dem ett rikare språk och framför allt ge barnen ett större språkutrymme. De använder sig av hjälpmedel som sång, musik, sagor och olika skapande verksamhet. De framhåller också betydelsen av rutinerna i förskolan för barns språkutveckling. Där ges rikliga tillfällen till att lyssna på barnen och se till så att alla får komma till tals. De menar att språket är ett av de viktigaste instrumenten i förskolans verktygslåda, speciellt om gruppen har barn från många olika länder som talar olika språk. Ett rikare verbalt språk Det finns också deltagare som tolkar det vidgade språkbegreppet som ett rikare verbalt språk: Få barnen att använda rikare språk, mer ordförståelse, vi benämner mer saker, använder olika ord för samma sak, t.ex. macka och smörgås. 17

18 Får de genom TV, media, datorer, osv. Barnen bemöts av nya saker och blir då vidgat språk, amerikanska uttryck, t- shirt, osv. Hur bibliotekarierna ser på det vidgade språkbegreppet Ett vidgat språkbegrepp utifrån bibliotekariernas perspektiv handlar om att låta barn få möta språk och skilda uttrycksformer. Barn ska få möjlighet att utveckla alla sina språk. Detta sker genom att utveckla bibliotekslokalerna mer kreativt genom att fundera över hur man kan presentera böcker på ett annat sätt än det man gör nu, att ordna kulturprogram med ord och bild, skapande verksamhet, musik och drama. Flera bibliotekarier menar att arbetet med LSL har intensifierat dessa tankar. Frågan är dock hur mycket det hittills blivit av dessa funderingar? Att får ut språket, inte bara böcker utan det kan vara läsning, det kan vara tal i ord eller på skärm, teater, alltså alla sätt att uttrycka sig. Det är lättare med ett snävare område, exempelvis dataundervisning för de yngre barnen. Vi vill erbjuda det som inte förskolan och skolan kan. Jag jobbar med det traditionella språkbegreppet. Barn idag vet att biblioteket innebär mer än böcker, att det ger upplevelser av många slag. Vi har leksaker, datorer osv. Vi står mer för det vidgade språkbegreppet än vad många tror. Att de olika sinnena skall stimuleras på olika sätt. Vi bygger nu upp en utklädningslåda på biblioteket med speglar där barn har möjlighet att uttrycka sig språkligt på många olika sätt. Genom att måla på staffliet, genom drama på scenen osv. Detta har kommit till utifrån samarbetet i Leka Språka Lära. Det förekommer också resonemang om estetiska språk: Jobba med alla språken, ej bara det talade, även bild, dans, konstnärliga uttrycken, för få rikare liv, behöver fler uttryckssätt. Jag tycker vi missar mycket, ordet har störst status. Man kan dock undra om detta är något man pratar om snarare än något man arbetar med. Vad som inte framgår är vad dessa saker implicerar för bibliotekariernas verksamhet, enligt dem själva. Det handlar inte bara om böcker utan också om andra uttrycksformer som musik, film och att öva upp flera sinnen. Jag tycker det är jättebra men har svårt att se min roll i detta. Jag måste organisera biblioteket så att 18

19 folk, barn kommer hit. Vi har ett musskåp ett dockskåp dit barnen kan gå det ligger i direkt anslutning till barnböckerna. Vi kanske måste tänka i vidare banor för att locka barn. Men vi vill ju inte att de skall glömma bort bibliotekets roll, det är ju så mycket annat som drar och som tar barns uppmärksamhet idag. Det finns också ett flertal bibliotekarier som sade sig inte vara bekanta med begreppet. Att integrera lek, språk och lärande För att kunna integrera lek, språk och lärande uttrycker några lärare att de måste utgå från barnens intressen och tillsammans med barnen gå vidare genom att ställa frågor som exempelvis Hur tänker du då? Lärarens roll är att visa intresse för vad barnen är intresserade av. Undersöka och experimentera tillsammans med barnen, samtala om upptäckterna och ställa följdfrågor som leder vidare. Några lärare anser att arbetet med LSL har bidragit till att de nu är mer medvetna om att alla delar hör ihop och att den kunskapen gör att de kan inspirera barnen i högre grad. De kan nu på ett bättre sätt ge barnen tid att hitta olika språk att uttrycka sig på. Allt går in i allt, menar lärarna: värden, normer, språk, drama, dans, sång och musik. Allt som de gör i LSL är tydliga exempel på hur de integrerar lek, språk och lärande i förskoleverksamheten, menar de. Det är det vardagliga arbetet och det är en fråga om att samtala mycket tillsammans med barnen, gärna i små grupper där det är lättare för alla att komma till tals. Samtalen bör i så hög grad som möjligt handla om barnens vardagshändelser så att barnens hela vardag blir fylld med språk. Genom temaarbeten Ett sätt varpå förskollärarna försöker integrera lek, språk och lärande är i form av olika temaarbeten. Vi arbetar tematiskt. Viktigt för våra barn, jobba med samma sak många gånger, upprepa. Exempel på tema: Vem räddar Alfons Åberg? bok, film, musik, rytmik, alfonssånger, lekte boken ute, återberätta, utklädningskläder vara Alfons m.fl. Läxa hem Alfons miner (glad, ledsen ) prata med föräldrarna, vad gör mig arg, glad, osv. på modersmålet. Får barnen redovisa sen. Försökt låna boken på hemspråken vi har i barngruppen. Boken utgångspunkt för värdegrunden. 19

20 Projektet vi håller på med nu Grodan-böckerna, vi läser, leker med vad det handlar om, pratar om innehållet: känslor, hur känner de sig, hur känner du? Lärarna menar att deras deltagande i LSL har gjort att de blivit mer medvetna om sin egen verksamhet och sin roll i den. Samtidigt som de beskriver insikten i att lek, språk och lärande är något som bildar en helhet i barns vardag i förskolan framstår tidspress och stora barngrupper som en svårighet att just integrera de olika delarna. Att integrera lek, språk och lärande på biblioteket Hur har (eller kan) lek, språk och lärande integrerats i biblioteksverksamheten? På ett bibliotek ordnar man varje år ett Knytkalas för barn i förskoleklasser. Det handlar om att få barnen att upptäcka bibliotekets röda tråd som knyter ihop alla olika delar som biblioteket står för. Man leker med ord och sagor, berättelser och lånar idéer från olika sammanhang. Andra exempel är sagostunder med sagor, rim, ramsor och sånger. Man försöker också tänka på hur miljön ser ut här och att det finns möjligheter till lek genom att förse lokalerna med leksaker. Ett konkret exempel på integration av lek, språk och lärande ger denna bibliotekarie: I Leka Språka Lära har vi varit två gånger i skogen med gruppen. Då har vi läst eller berättat. Vi har haft temat Jorden runt och varit i Afrika och Asien. Barnen har fått lära sig att räkna på swahili, gjorde ramsor osv. Vi reste till Kina och läste berättelser om ris, fick information om hur man odlar ris, vi läste en saga om en näktergal. Vi gjorde en te-ceremoni ute i skogen där barnen fick dricka te och låtsas att de var i Kina. Det var med 6-åringarna. Det fungerade jättebra. Barnen refererade till sina egna erfarenheter. Några har jobbat med en utställning om skrock med anknytning till historia och böcker med sägner. När grupperna kom till biblioteket möttes de av troll: Bibliotekets personal klär ut sig till troll. Barnen fick vända ut och in på kläderna när de kom in i biblioteket och gå baklänges in i salen och så fick de säga trollformler för att jaga bort trollen. Sedan läste vi trollformeln högt tillsammans och då sprang trollen iväg. Barnen fick också hitta på egna ramsor om tur och otur. Det var skolklasser med barn från årskurs 1-6. Man skulle kunna leka fram olika saker. På biblioteket skulle man kunna väva ihop allt utställning och så vidare. Det ska inte bara vara att böckerna står i hyllan. Det ska vara ett lustfyllt besök, kul men att man får ut något. 20