Studieguide Nordisk etnologi vid Åbo Akademi
|
|
- Rolf Blomqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Studieguide 2014 Nordisk etnologi vid Åbo Akademi
2
3 Kursbeskrivningar och tentamenslitteratur... 3 Grundstudier Etnologins grunder (5 sp) Finländsk folkkultur och finländska kulturmönster. (10 sp) Nordisk kultur (5 sp) Tingen och nutiden (5 sp)... 7 Ämnesstudier... 8 Obligatoriska kurser inom ämnesstudier: Metod och teori II: Etnologi (5 sp) Etnografiska fältmetoder (5 sp) / Proseminarium med kandidatavhandling (10 sp) eller uppsats (8 sp) Europeiska kulturmiljöer (5 sp) Etnicitet och identifikationer (5 sp) Valbara kurser inom ämnesstudier, hålls vart tredje år: Urbana rum och ritualer (5 sp) Etnologisk genusforskning (5 sp) Konsumtion, ting och identitet (5 sp) Hem, familj och släkt (5 sp) Fördjupade studier Obligatoriska kurser inom fördjupade studier: Analys, teori och praktik (5 sp) Fältarbete (långt) (10 sp) Seminarium (10 sp) Avhandling pro gradu (40 sp) Valbara kurser: kurserna ges vartannat år eller vart tredje år som föreläsningskurser, annars som läskurser på ämnes- och fördjupad nivå Etnologiska forskningsfält Nutidsetnologi och ungdomskultur (5 sp) Kommunikation och kontakt (5 sp) Etnologi och turism (5 sp) Kulturekologi (5 sp) Kulturarv och historiebruk (5 sp) Valbara läskurser inom ämnes- och fördjupade studier Antropologi Kulturantropologi (5 sp) Socialantropologi (5 sp) Historisk antropologi (5 sp) Maritim antropologi (4 sp) Kulturhistoria och metod Europeisk kulturhistoria (5 sp) Barnkultur och socialisation (4 sp) Minne och metod (5 sp) Källmaterial och källbehandling (5 sp) Etnologisk bildforskning (5 sp) Traditionella etnologiska fält Föremålsetnologi Agraretnologi (4 sp) Etnologisk byggnadsforskning (7 sp) Kultur och teknik (3 sp) Etnologisk textilforskning (7 sp) Etnologisk kostforskning (7 sp) Rättsetnologi (4 sp) Arbetsrelaterade kurser och praktik
4 Musei- och arkivpraktik (4 sp) Hur boken blev till (3 sp) Etnologer i arbetslivet (3 sp) Arbetspraktik (1 sp) Musei- och arkivpraktik (2 sp) Möjliga biämnen Linjen för arkivstudier (magisterstudier) Museologi Kulturledning Kultur- och socialantropologi Miljökunskap Skärgårdskunskap Interkulturell kommunikation
5 Kursbeskrivningar och tentamenslitteratur Grundstudier Etnologins grunder (5 sp) Målet för denna introduktion är att ge grundläggande kunskap om etnologin som kulturvetenskap och om människan som kulturell varelse och om olikartade kulturmiljöer. Kursen ger inblick i etnologins metodologi, dess lärdomshistoria och forskningsinriktningar samt undersökningar i olika kulturmiljöer. Förmåga att på ett allmänt plan redogöra för etnologin som kulturvetenskap, dess forskningsobjekt, metodologi och forskningsinriktningar. Kännedom om undersökningar i olika kulturella fält samt om ämnets lärdomshistoria. Med en egen fältstudie förvärvad erfarenhet av deltagande observation och rapportering. Nya studenter i etnologi som huvudämne eller biämne Etnologins grunder (etnologin som disciplin, kulturdefinitioner, etnologiska forskningsinriktningar, forskningsobjekt, centrala begrepp, ämneshistoria) 1 Allmänt, metod Arvidsson, Alf. Etnologi perspektiv och forskningsfält. Lund: Studentlitteratur (2000), s , eller Svensson, Birgitta. Varför etnologi. Lund: Studentlitteratur (2012). Ehn, Billy & Löfgren, Orvar, Kulturanalys: ett etnologiskt perspektiv. Malmö: Liber (2001), s Kulturmiljöer och kulturmöten Hellspong, Mats & Löfgren, Orvar, Land och stad: Svenska samhällstyper och livsformer från medeltid till nutid. Lund (1999), s Bo på Bergö. Människor och resurser i ett ösamhälle. Helsingfors: SLS (2001) Åström, Anna-Maria, Strömmingsmarknaden som identitetssymbol. Gränsfolkets barn: Helsingfors:SLS (2001), s Gunnemark, Kerstin (red.). Etnografiska hållsplatser. Om metodprocesser och reflexivitet. Malmö: Studentlitteratur (2011) Kursoriskt: Budkavlen & Laboratorium för folk och kultur av nyligen utkomna exemplar. 3
6 Finländsk folkkultur och finländska kulturmönster. (10 sp) Ge översiktlig kunskap om befolkning, kulturmiljöer i Finland, om folkkulturens historiska bakgrund. Ger kunskap om mönster, variation och förändring i finländsk vardagskultur med betoning på det förindustriella samhället. Kunskap om mönster, variation och förändring i finländsk vardagskultur med betoning på det förindustriella samhället samt inblick i den materiella och sociala kulturen i olika kulturmiljöer i Finland. Kännedom om den agrara kulturens villkor och resursutnyttjandet och dess tekniker i olika delar av Finlands skärgård. Förmåga att redogöra befolkningsmässig och kulturell utveckling från 1700-talet till nutid. Första årets studerande med etnologi som huvudämne. Andra årets studerande med etnologi som biämne. 1 Allmänt, folkliga miljöer Sarmela M. (1994) Suomen perinneatlas (Suomen kansankulttuurin kartasto 2 = Atlas of Finnish ethnic culture 2). Helsingfors: SKS 587 (1994), s (Släkten, byn, årets fester, byns ungdom). Räsänen, M., Arkielämää toisen maailmansodan jälkeen i Vuosisatamme Suomi. Porvoo (1992), s Teppo Korhonen, Matti Räsänen (toim.), Kansa kuvastimessa : etnisyys ja identiteetti. Helsingfors: SKS (1989), s I samband med föreläsningarna presenteras: Vuorela, T. (red.) Suomen kansankulttuurin kartasto = Atlas der finnischen Volkskultur = Atlas of Finnish folk culture Del: 1. Hki: Suomalaisen kirjallisuuden seura. Ahlbäck, R. (1945) Kulturgeografiska kartor över Svenskfinland. Helsingfors. Svenska litteratursällskapet i Finland (1976). Talve, I. Suomalaisen kansanelämän historialliset taustatekijät. Helsingfors: Suomalaisen kirjallisuuden seura (1972). 2 Variationer, särkulturer. 1 Byggnadsskick, heminredning Vuorela, T. Suomalainen kansankulttuuri. Porvoo: WSOY (1977), s , Sahlberg, Irja, Byggnadsskick och heminredning i Kimitobygdens historia II:1 (utg. Gabriel Nikander) Åbo (1945), s
7 2 Matkultur Lindqvist, Yrsa, Mat, måltid, minne hundra år av finlandssvensk matkultur. Helsingfors:SLS (2009) Kursoriskt: Talve, Ilmar. Folkligt kosthåll i Finland (Skrifter utgivna av Etnologiska sällskapet i Lund) Lund: Etnologiska institutionen (1977). 3 Textil och klädsel Lönnqvist, Bo, Folkkulturens skepnader. Till folkdräktens genealogi. Helsingfors: Svenska Folkskolans Vänner, Serie III, volym 2, (1991), s Dahl, Hjördis, Högsäng och klädbod. Helsingfors: SLS Folklivsstudier XVIII (1987), s Laboratorium för folk och kultur Klädnumret 4 Skärgårdskultur och skärgårdsmiljö Lönnqvist, Bo, Skärgårdsbebyggelse och skärgårdskultur i Kustbygd. Helsingfors: SLS Skrifter 489. Folklivsstudier X111 (1980), s Siivonen, Katriina, Saaristoidentiteetti merkkien virtoina. Helsinki: SMY 2008, Hackman, John, Skärgårdsredaren-entreprenören i Skärgård 4/1996. s Stadskultur Junkala, Pekka & Sääskilahti, Niina (toim.) Kadun risteyksessä: etnologinen analyysi kaupunkitilasta. Jyväskylä: Atena (1999). Lillbroända-Annala, Sanna (2010): Från kåk till kulturarv. En etnologisk studie av omvärderingen av historiska trästadsområden i Karleby och Ekenäs. Å. Akademis förlag, s Herrgårdskultur Tema herrgård. Laboratorium för folk och kultur 3/2005 Herrgårdens barn och ungdom. Laboratorium för folk och kultur 2/2012 Herrgårdsägare och herrgårdskultur. Historisk Tidskrift för Finland 2/ Nordisk kultur (5 sp) Att ge kännedom om människors vardagsliv, kulturmönster och enskilda kulturyttringar i Norden samt nordisk gemenskap, med inriktning på de nationella kulturerna i Sverige, Norge, Danmark, Island och Färöarna under och 1900-talen. Förmåga att särskilja vissa kulturområden, minoriteter och boningshistoria i Sverige, Norge, Island, på Färöarna och i Danmark utgående från olika kulturella, ma- 5
8 teriella och traditionella faktorer i ett jämförande europeiskt perspektiv. Jämförande kunskap om folklivets variationer, nationsbygge samt om identitetsoch minoritetspolitik i de nordiska länderna. Första årets studerande med etnologi som huvudämne. Samt i regel andra årets studerande med etnologi som biämne. En av följande klassiker 1 Sverige En av följande punkter (a-b) a. Frykman, Jonas & Löfgren, Orvar (1979) Den kultiverade människan. Lund: Liber Läromedel 223 s b. Ehn, Billy. Försvenskningen av Sverige Norge, Danmark En av följande Being Danish: paradoxes of identity in everyday life. ( Ed. R.Jenkins) Copenhagen:MTP eller Damsholt og Venborg Pedersen i Stoklund (red.): Kulturens nationalisering. Köbenhavn,1999. Christensen, Arne Lie. Det norske landskapet: om landskap og landskapsförståelse i kulturhistorisk perspektiv. Oslo: Pax, (2002) s. 9-12, , Island, Färöarna Oslund, Karen, Iceland imagined: nature, culture and storytelling in the North Atlantic. Seattle: University of Washington Press 2011, 3-29, Nordisk gemenskap och särart Senaste numret av Ethnologia Scandinavica. Notaker, Henry, Food Culture in Scandinavia. Westport, Conn. : Greenwood Press, 2009 Frykman, Jonas & Löfgren, Orvar (Red.) (1991) Svenska vanor och ovanor. Stockholm: Natur och kultur. 295 s. 5 Samer och romer Lehtola, Veli-Pekka (2010). The Sámi People: traditions in transition. Inari: Kustannus-Puntsi. Pulma, Panu Suljetut ovet. Pohjoismaiden romanipolitiikka 1500-luvulta EU-aikaan. s Kulturella Perspektiv 2014 Kursoriskt: Nickul, Karl: Saamelaiset kansana ja kansalaisina. Helsinki: Suomalaisen kirjallisuuden seura,
9 Tingen och nutiden (5 sp) Målet för denna sammanfattande kurs är att ge grundläggande kunskap om etnologin som kulturvetenskap i nutiden och om människan som kulturell varelse med speciell hänsyn till föremålsvärlden. Kursen ger inblick i etnologins aktuella metodologi, nutidsstudier och olika forskningsinriktningar gällande materiell kultur samt förmåga att se konkreta nutidsfenomen i historisk, kontextuell och rituell belysning. Förmåga att redogöra för etnologins aktuella metodologi samt dess olika forskningsinriktningar om materiell kultur, riter, urbana miljöer och mångkulturalism i ett vetenskapshistoriskt perspektiv. Insyn i analyser om konkreta nutidsfenomen i historisk, kontextuell och rituell belysning. Studenter i etnologi som huvudämne eller biämne 1 Föremålens värld Bringéus, Nils-Arvid, Arbete och redskap (1979). Introduktion s och resten kursoriskt eller ca 100 valfria sidor istället för Dant, Tim (1999). Material Culture in a Social World: Values, Activities, Lifestyles. Buckingham, Open U.P. s. 1-40, , Nutidsstudier Mörck, Magnus, Spel på ytan. En bok om livsstilar. Göteborg: FfVS (1998) Barbro Klein (red.), Gatan är vår: Ritualer på offentliga platser (1995). Stockholm: Carlsson. s. 7-37, , Fredriksson, Cecilia (2012). Mode. Malmö: Liber. 3 Mångkulturalism Ratanssi, Ali, Multiculturalism. A very short introduction. Oxford: Oxford Univ Press (145 s.) Juha Pentikäinen, Marja Hiltunen. (red.), Cultural minorities in Finland. An overview towards cultural policy. Helsinki (1995) s. 7-47, Kursoriskt: Budkavlen & Laboratorium för folk och kultur av nyligen utkomna exemplar 7
10 Ämnesstudier Obligatoriska kurser inom ämnesstudier: Metod och teori II: Etnologi (5 sp) Kursen ger en sammanfattande bild av etnologin, dess arbetssätt och centrala synsätt, samt kunskap om kultur. Kursen ger kunskaper om etnologisk forskning, insamling och tillämpning av etnologiska källor i förhållande till kulturvetenskaperna i almänhet. Studerande med etnologi som huvudämne eller biämne. Kursen är obligatorisk på ämnesstudienivå. Förmåga att urskilja olika typer av etnologiska insamlings- och analysmetoder, samt förståelse för begreppsformulering, problemställning, teorianvändning samt textförfattande utgående från de allmänna föreläsningarna. Studerande med etnologi som huvudämne eller biämne. Kursen är obligatorisk på ämnesstudienivå. 1 Kulturanalys och kulturhistoriska metoder Löfgren, Orvar Ehn, Billy, Kulturanalytiska verktyg. Malmö: Gleerups 2012 Goodall, H.R. Writing the new Ethnography. Oxford: Altamira Press Materialets behandling Ehn, Billy & Klein, Barbro, Från erfarenhet till text (1994), s , Anna-Maria Åström, Den etnologiska forskningsprocessen. Korkiakangas, P., Olsson, P. & Ruotsala, H. (red.), Polkuja etnologian menetelmiin (2005), s ( Etnografiska fältmetoder (5 sp) att lära sig att identifiera olika slag av etnografiskt material att skapa folklorematerial genom olika metoder såsom intervjuer, deltagande observation och frågelista 8
11 att reflektera över hur materialet skapas i fält och vilken forskarens roll är här. Kursen ordnas i samarbete mellan ämnena etnologi, folkloristik, religionsvetenskap och musikvetenskap. Efter avslutad kurs ska studenten kunna: på ett etiskt hållbart sätt utföra fältarbete och reflektera över sin andel i fältarbetsprocessen göra en intervju och transkribera den göra deltagande observation och reflektera över sina observationer i en fältdagbok skriva en forskningsdagbok Studerande med etnologi som huvudämne eller biämne. Kursen är obligatorisk på ämnesstudienivå. Examinationsformer övningsintervju, intervju med utskrift deltagande observation svar på en frågelista forskningsdagbok tre uppgifter på basis av litteratur presentationer parvis Kajser, E. & Ölander, M. Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur (1999/2011) Arvastson, G. & Ehn, B. Etnografiska observationer. Lund: Studentlitteratur (2009). Aspers, P. Etnografiska metoder: att förstå och förklara samtiden. Malmö: Liber (2011). Widerberg, K. Kvalitativ forskning i praktiken. Studentlitteratur (2002), s Hagström, C. & Marander-Eklund, L. (red.), Frågelistan som källa och metod. Studentlitteratur (2005), s Tillgänglig på elib: ISBN&id= &lib=971 Sveningsson, M., Lövheim, M. & Bergquist, M., Att fånga nätet: kvalitativa metoder för internetforskning. Lund: Studentlitteratur (2006). Tillgänglig på elib: / Proseminarium med kandidatavhandling (10 sp) eller uppsats (8 sp) Instruktion i utarbetande av vetenskaplig text. Presentation av disposition, uppsats samt opponentskap. 9
12 Förmåga att på etnologiskt vis behandla källmaterial samt analysera detta. Förmåga att i skrift presentera sitt forskningsresultat på ett vetenskapligt adekvat sätt samt förmåga att förhålla sig kritiskt till egna och andras texter. Studerande med etnologi som huvudämne, studerande med etnologi som ett långt biämne. Forskningsprocessen och skrivande Nyberg, R. Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och Internet. Vasa: Edutime, (1999) (el. Lund: Studentlitteratur 2000) Europeiska kulturmiljöer (5 sp) Insikter i kultur, livsmönster och sociala system i olika europeiska nationer och regioner. Allmän översikt av europeiska kulturmönster samt fördjupade kunskaper om irländsk, baltisk och polsk kultur. Förmåga att identifiera och analysera gemensamma och särskiljande drag inom den europeiska kulturkretsen genom kunskap om europeisk kulturvariation, om olika samhällstyper och livsmönster. Speciell insyn i utvalda europeiska nationella kulturtraditioner såsom den polska, ungerska och schweiziska. Tredje året uppåt studerande i etnologi. 1 Europa Delamont, S. Appetites and Identities. An Introduction to the Social Anthropology of Western Europe. London Tietmeyer, Elisabeth & Ziehe, Irene Cultural Contacts: living in Europe. Berlin: Museum Europäischer Kulturen, Staatliche Museen zu Berlin. Leipzig: Koehler & Amelang 10
13 Knudsen, Anne og Wilken, Lisanne: Kulturelle verdener - kultur og kulturkonflikter i Europa. Köpenhamn: Columbus (1994) 145 s. 2 Polsk kultur Hodorowicz Knab, Sophie. Polish Customs, Traditions and Folklore. New York:Hippocrene Books Schweitzisk kultur Hugger, Paul (Hrsg) Leben zwishen Tradition und Moderne. Ein panorama des Sweizerischen Alltags. Handbuch der Schweizerischen Volkskultur 3, 1992, , Ungersk kultur Encountering Ethnicities. Ed. T. Korhonen, Helsinki:SKS 1995, 61-97, Etnicitet och identifikationer (5 sp) Fördjupade insikter i etnicitet, etniska processer och kulturmöten. Teoretisk kunskap om etnicitet med exempel ur nordnorskt, svenskt, finlandssvenskt och minoritetsperspektiv samt tvåspråkighetsproblematik. Förmåga att analytiskt redogöra för etnicitetsprocesser, nationella processer samt kulturmöten. Förmåga att klargöra processernas karaktär utgående från teoretiska resonemang om identitet, stereotyper, kulturkontakt och etnopolitik. Förmåga att identifiera de bakomliggande processerna och redogöra för vissa etnicitetsuttryck som illustration till processerna. Studerande i etnologi 1 Stereotypisering McDonald, Maryon. An Anthropological Approach to Stereotypes. I boken Inside European Identities Identitet och etnicitet Stier, Jonas, (Van)modernitet och identitet: att förstå sig själv i det samtida samhället. Lund: Studentlittertatur
14 Eriksen, Thomas Hylland. Etnicitet och nationalism 2002/Ethnicity and Nationalism Finns som e-bok Josselsson, R. and Harway, M (eds) Navigating Multiple Identities. Oxford: Oxford Univ Press Kulturmöten Illman, Ruth & Peter Nynäs. Kultur, människa, möte s Åström, Anna-Maria et al. Gränsfolkets barn. 2001, s , , , Valbara kurser inom ämnesstudier, hålls vart tredje år: Urbana rum och ritualer (5 sp) Kursen ger kunskap om städer, urbana kulturer och dess uttrycksformer. Förmåga att översiktligt redogöra för stadsutvecklingens olika stadier, stadskulturens särtecken samt för utvecklingen i de finska städerna under stadsmoderniseringsepoken under 1900-talets andra hälft med utgångspunkt i teorier. Speciell kännedom om de urbana rummens egenart, offentliga urbana evenemang och det urbana minnet. Studerande i etnologi 1 Storstadskultur Tester, Keith, The Flâneur. London Stevenson, Deborah, Cities and urban cultures. Philadelphia Minnet av staden Memories of my town. The identities of town dwellers and their places in three Finnish towns. Studia Fennica Ethnologica Krase, Jerome. Seeing cities change : local culture and class. Farnham ; Burlington, VT : Ashgate,
15 3 Den nordiska staden Åström, Anna-Maria, Lillqvist, Jonas (red) Stadens hjärta. Täta ytor och symboliska element i nutida nordiska städer. Hesingfors: SLS Svensson, Birgitta och Larsson, Bo, red. Andra Stockholm. Liv plats och identitet i storstaden. Stockholm: Stockholmia Etnologisk genusforskning (5 sp) Introduktion till genusforskningens ämnesutveckling, centrala teorier och begrepp samt fördjupning i ämnet genom etnologiska undersökningar Grundläggande insikter i centrala teorier och begrepp inom genusforskningen samt att visa förmåga att tillämpa insikterna för att urskilja kön som en etnologisk dimension i forskningen. Djupare kunskap om nordiska studier i ämnet. Tredje året uppåt studerande i etnologi. Lundgren, Britta (1992) Etnologi och kvinnoforskning, ingår i boken Etnologisk samhällsforskning. Red. Karl-Olov Arnstberg. Studentlitteratur. S Niskanen, Heli och Turunen, Arja (2007) Etnologinen haastattelu? Feministinen metodi?, ingår i boken Sukupuolen kohtaaminen etnologiassa. red. Pia Olsson & Terhi Willman. Ethnos. S Därtill väljs minst två av följande: Bremer, Signe (2011) Kroppslinjer. Kön, transsexualism och kropp i berättelser om könskorrigering. Makadam. Göransson, Michelle (2012) Materialiserade sexualiteter. Makadam. S Johansson, Anna (2010) Självskada. En etnologisk studie av mening och identitet i berättelser om skärande. H:ström. S Nordberg, Marie (2005) Jämställdhetens spjutspets? Manliga arbetstagare i kvinnoyrken, jämställdhet, maskulinitet, feminitet och heteronormativitet. Arkipelag. S Rosales, René Léon (2010) Vid framtidens hiterska gräns. Om maskulina elevpositioner i en multietnisk skola. Mångkulturellt centrum. S
16 Konsumtion, ting och identitet (5 sp) Förståelse för konsumtionssamhällets dynamik och inverkan på identiteten, fördjupade kunskaper om konsumtion, boende och föremålskultur i förhållande till identitet. Förmåga att klargöra för och analytiskt betrakta hur konsumtion, föremålskultur och boende innefattas i identitetsbygget i olika nordiska och internationella miljöer. Insikter i nutida konsumtionsteorier, teorier om modern identitetsformering och utvecklingen av etnologisk föremålsforskning. Huvudämnes- och biämnesstuderande i etnologi 1 Konsumtion Paterson, Mark. Consumption and Everyday Life Routledge. Eskilsson, Lena och Fredriksson, Cecilia. Butiken: upplevelse, organisering, plats. Stockholm:Liber 2010 Miller, Daniel, A Theory of shopping. Ithaka, N. Y. Cornell Univ. Press. alternativt Shove, Elisabeth et. Al. The Design of Everyday Life. Oxforn New York: Berg 2007 även som e- bok. alternativt Miller, Daniel, Consumption and its consequenses. Cambridge: Polity även som e-bok. 2 Ting och identitet Miller, Daniel. Stuff. Cambridge Polity Press Pirjo Korkiakangas, Tiina-Riitta Lappi & Heli Niskanen (red.). Touching things: Ethnological aspects of modern material culture SKS Studia Fennica Ethnologica 11. Sidorna 8-28, och Bauman, Zygmunt, Consuming Life Cambridge: Poltiy Press 2007, Konsumtions liv 2008, finns även som e-bok Hem, familj och släkt (5 sp) Att ge en översikt över begreppen hem, familj och släkt såväl i bondesamfundet som i nutiden. Analyser av hem, familjer och familjeliv samt av betydelsen av släkt. 14
17 Förmåga att beskriva och analysera boende och hem samt familjens och släktens betydelser utgående från materiella, sociala och bi-/kulturella aspekter. Insikter om familjernas inbördes relationer samt hur familje- och släktband och med dem förbundna kulturmönster uppfattas som olika slag av identifikationer. Huvudämnes- och biämnesstuderande i etnologi 1 Hemmet Chapman, Tony & Hockney, Jenny. Ideal Homes. Social Change and Domestic life. London: Routledge Finns även som e-bok. eller Miller, Daniel (ed.). Home Possessions. Material Culture behind Closed Doors. Berg Finns även som e-bok Saarikangas, Kirsi. Asunnon muodonmuutoksia s Familj och släkt A History of Private Life. 5, Riddles of identity in modern times. Philippe Ariés and Georges Duby, general eds. Family and kinship in Europe. Ed by. M. Segalen and M. Gullestad. London: Pinter Temahäfte om hem och familj, Budkavlen 2009 Lindblom, Susanne. Blod är tjockare än vatten. I Familjekoordinater Åbo s Lönnqvist, Bo. Genesis och släkttradition och släktförening. Helsingfors: SLS s Den mångkulturella familjen Lähteenmäki, Minna. Monikulttuuristen lasten identiteetti I Elli Heikkilä et al. Monikulttuuriset avioliitot sillanrakentajina, Web Reports 2, s Viertola-Cavallari, Ritva. Seka-avioliitot yhteiskunnallisena katalysaattorina web reports 2, s Zechner, Minna. Hoivan paikat transnationaalisissa perheissä s
18 Fördjupade studier Obligatoriska kurser inom fördjupade studier: Analys, teori och praktik (5 sp) Teoretisk och analytisk förståelse för forskningsprocessen samt olika inriktningar inom humaniora och kulturvetenskaperna. Vägledning i etnologisk och kulturteoretisk forskningspraxis med exempel ur olika forskningsinriktningar. Kunskap om de olika faserna i forskningsprocessen, samt insikter om medel, metoder samt alternativa forskningsinriktningar och deras implikationer. Förståelse för problemorienterad forskning samt problemuppställning och problemlösning utgående från olika teoretiska förhållningssätt. Kunskap om teorianvändning och begreppsformulering. Studerande i etnologi. Obligatorisk för huvudämnesstudier i etnologi 1 Teori och metod Cavallaro, Critical and cultural theory: thematic variations. London: Athlone Finns som e-bok. eller Giles, J. & Middleton, T. Studying culture: a practical introduction (1999, 2007) Spradley, J. P. The ethnographic interview. FortWorth, Fla.: Holt, Rinehart and Winston, (1979) Fangen, Katrine och Sellerberg, A-M. Många möjliga metoder. Lund: Studentlitteratur Brevidläsning: Åström, A-M. Den etnologiska forskningsprocessen en djupdykning i mentala och materiella sfärer ( 15 s. Kunskapsmål, teori och empiri. Red. Anders Gustavsson. 130 s. Ca 530 s. 2 Forskningsinriktningar Välj en av följande: Collective remembering. Ed. By David Middleton and Derek Edwards. London:Sage Chaney, D. Life Styles. London (1996) Börjesson, Mats (2003). Diskurser och konstruktioner: en sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur. Bauman, Z. Det individualiserade samhället. Göteborg: Daidalos, s. 16
19 Lyon, D. Postmodernitet. Lund: Studentlitteratur, s. Ortner, Sherry B. Antropology and social theory: culture, power and the actings subject. Durham: Duke Univ. Press Fältarbete (långt) (10 sp) Fördjupad förmåga i fältarbetspraktiker. Fältarbetsplanering, omfattande intervjuarbete och dokumentation. Konkretisering av forskningsfrågeställningar, fältarbetsplanering samt utförande av ett längre fältarbete. Fördjupade insikter i intervjuandets praktik och övrig dokumentation. Erfarenhet av fältarbetets olika faser: (fas 1:) planering, problemformulering och forskningsfrågeställning, instudering i problematiken och förberedande av kontakter, (fas 2:) intervjupraktiken, etnologisk dokumentation, fältanalys och eventuella omformuleringar om problemen, samt (fas 3:) transkribering av intervjuer, sammanställning av materialet samt dess katalogisering. Färdighet att självständigt föra ett eget fältarbete. Obligatorisk för huvudämnesstuderande i etnologi. Fetterman, David, Ethnography step by step. London: Sage publ Constructing the field : ethnographic fieldwork in the contemporary world. ed. by Vered Amit. London : Routledge, (2000) eller Faubion, J.D and Marcus, George E. Fieldwork is not what it use to be. Learning anthtropology s method in a time of transition. Itaka. Conrell Univ. Press Finns som e-bok Litteratur om undersökningsorten (varierar) Seminarium (10 sp) Fördjupade färdigheter att utarbeta vetenskapliga texter och att kritiskt värdera dem; presentation av PM, uppsatsdisposition samt uppsats; opposition och diskussionsdeltagande. 17
20 Förmåga att på ett kritiskt sätt behandla etnologiskt källmaterial samt analysera det med användning av etnologiskt relevanta teorier. Muntlig och skriftlig presentation av forskningsintentioner eller forskningsresultat, med motiveringar om val av källor och metoder. Fördjupad kunskap om teoribildning samt förmåga att förhålla sig kritiskt och konstruktivt till egna och andras texter. Obligatorisk för huvudämnesstuderande i etnologi en varierar Avhandling pro gradu (40 sp) Självständigt genomförd vetenskaplig undersökning. Presentation av PM, disposition, avhandling samt opposition. Handlett självständigt vetenskapligt arbete. Genom egen prestation förvärvad förmåga att självständigt kunna genomföra en vetenskaplig undersökning. Detta innebär insamling och analys av material samt ett teoretiskt hållbart sätt att presentera det. Uppövad förmåga till kritiskt tänkande. Huvudämnesstuderande i etnologi en varierar. 18
21 Valbara kurser: kurserna ges vartannat år eller vart tredje år som föreläsningskurser, annars som läskurser på ämnes- och fördjupad nivå Etnologiska forskningsfält Nutidsetnologi och ungdomskultur (5 sp) Fördjupade insikter i ungdomskulturer och subkulturer i skenet av minoritetsteorier. Ungdomskulturens olika uttryck och senmoderna fritidsmönster med kroppen i fokus. Analytisk förståelse för individens position i senmoderniteten samt kännedom om etnologiska uppfattningar om modern kultur. Förmåga att göra och analysera observationer av ungdomskulturer och subkulturer samt visa insikt om etnologiska uppfattningar om modern kultur och fritidsmönster med kroppen i fokus. Analytisk förståelse för individens position i senmoderniteten. Studerande i etnologi. Svensson, Birgitta. Tatuering: ett sinnligt äventyr Bjurström, Erling. Högt & Lågt : Smak Och Stil i ungdomskulturen Borea Bokförlag. S , Lindgren, Simon (red) (2009) Ungdomskulturer. Gleerup. S och Palmgren, Ann-Charlotte (2011). Fat Talk. Constructing the Body through Eating Disorders Online among Swedish Girls. In Youth Culture and Net Culture (red. Camilla Hällgren, Gun-Marie Frånberg and Elza Dunkels). IGI Global. S Sund, Ann-Helen Ungdomsprojekt och projektungdom. S. 3-6 och Kommunikation och kontakt (5 sp) Målet är att ge kunskaper om mediernas och kommunikationsteknologiernas inverkan på människornas vardagsliv, sociala relationer och kulturella praktiker. Kursen öppnar perspektiv på relationen mellan teknik och kultur. Fokus 19
22 ligger på medier för mellanmänsklig kommunikation och studerar det mänskliga samtalets olika villkor i ett historiskt perspektiv. Förmåga att kunna redogöra för olika medier och tekniker för mellanmänsklig kommunikation samt för olika villkor och möjligheter för samtal i ett kulturellt och historiskt perspektiv. Förmåga att kunna klargöra och förklara på vilka sätt tekniken påverkar människornas vardagsliv, sociala relationer och kulturella praktiker. Studerande i etnologi Garnert, Jan: Hallå! Om telefonens första tid i Sverige. Historisk media, Lund s Kaijser, Lars: Telefoni: Mobila gränser. I boken: Medier och människor i konsumtionsrummet. Red. Karin Becker, Erling Bjurström, Johan Forsnäs & Hillevi Ganetz. Nya Doxa, Nora 2002, s Liljewall, Britt: Ack om du vore här talets folkliga brevkultur. Nordiska museets förlag, Stockholm 2007, s. 9-22, 43-98, , Mäenpää, Pasi: Digitaalisen arjen ituja. Kännykkä ja urbaani elämäntapa. I boken: 2000-luvun elämä. Sosiologisia teorioita vuosituhannen vaihteesta. Toim. Tommi Hoikkala & J.P. Roos. Gaudeamus, Helsinki S eller på engelska: Mäenpää, Pasi: Mobile Communication as a Way of Urban Life. I boken: Ordinary Consumption. Ed. Jukka Gronow & Alan Warde. Studies in Consumption and Markets Series. Routledge, London 2001, s Boyd, Danah (2007). Why Youth (Heart) Social Network Sites: The Role of Networked Publics in Teenage Social Life. I Youth, Identity, and Digital Media Volume (ed. David Buckingham). Tillgänglig: Lange, Patricia G. (2008). Publicly Private and Privately Public: Social Networking on YouTube. Journal of Computer-Mediated Communication 13. s Tillgänglig via Nelli. Palmgren, Ann-Charlotte (2014). Göra ätstörd. Om flickskap, normativitet och taktik i bloggar. Åbo Akademis förlag. s och Etnologi och turism (5 sp) Introduktion till turismforskning med hänsyn till kulturmöten och turisttillvaron. Insikter i turismens sociala mönster, turistrollen och kulturmötet mellan turist och lokalbefolkning, teoretiska och empiriska undersökningar och redogörelser för fenomenet turism. 20
23 Förmåga att problematisera det turistiska fältet utgående från en etnologiskantropologisk synvinkel med förankring i turismens sociala mönster, turistrollen jämte kulturmötet mellan turist och lokalbefolkning. Studerande i etnologi eller med etnologi som biämne. 1 Introduktioner Friheten i det fjerne: Turismens myter och realiteter. Red. Jens Kristian Jakobsen. Aalborg (1998) s , , Robinson, P, Tourism. The Key Concepts. London: Routledge Turistforskningens klassiker Urry, J. The Tourist gaze. London Sage 1990, Urry J. Consuming places. London: Routledge (1995) s Det etnologiska perspektivet Wolf. Eva, Med Charter till Estoril. Göteborg: Etn. för i Västsverige Löfgren, O. Längtan till landet Annorlunda: Om turism i historia och nutid. Stockholm: Gidlunds (1990) s. 9-49, Tourist Construction and consumption of Cultures. Budapest: Hung. Ethn. Society Kulturekologi (5 sp) Insikter i förhållandet mellan människan och miljön under olika tider och i olika omgivningar, resursutnyttjandets processer i ett antropologiskt och historiskt perspektiv. Traditionella och historiska mönster i utnyttjandet av naturresurserna under olika tider med fördjupningar på enskilda naturtyper och områden. Förmåga att i jämförande perspektiv redogöra för traditionella och historiska mönster i resursutnyttjandets processer utgående från antropologisk och historisk synvinkel. Förmåga att se och bedöma växelverkan mellan människan 21
24 och naturen dels i självhushållningens samhälle, dels i det moderna tillväxtsamhället. Tredje året uppåt studerande i etnologi eller med etnologi som biämne. Kursen går som nätkurs på Öppna Universitetet (också i Miljökunskap). Moran, Emilio F.: Human adaptability. An introduction to Ecological anthropology. Westview Press (1982, 2000) eller Sutton, M-Q & Anderson, E.N Introduction to Cultural Ecology. Plymouth:AltaMira Press Hardesty, Donald L.: Ecological Anthropology. New York: John Wiley 1977, s. 1-45, Artiklar: 1 Landskap Keisteri, Tarja The study of changes in cultural landscapes. Fennia 168:1 Helsinki (1990) s Koefoed, Holger Det er ikke naturen selv man maler eller kan male, men våre følelser. Norveg 1993:1, s (Alla art i Norveg finns på etn.inst. som original i bib. och kopia i kursbokshyllan.) Christensen, Olav & Eriksen, Anne: Landskapsromantikk og folketradisjon, Norveg 1993:2 s Ekologi och resursutnyttjande Hauan, Marit Svalbard - det lovløse landet eller den organiserte allmenning. Norveg 1993:1, s Christensen, Arne Lie Det sårbare jordbrukslandskapet. Er det mulig å kombinere vekst og vern?. Norveg 1993:1, s Storå, Nils Adaptive Dynamics and Island Life. Studia Fennica 30. Helsinki (1985) s Kulturarv och historiebruk (5 sp) Att kunna sätta kulturarvet i sina rätta sammanhang, dvs. se dess kulturella innehåll i relation till historia och nutid. Därmed ges information av arbetslivsrelevans; hur kulturarvsprocesser går till, vem som står bakom dem och vilka är avsikterna med dem, dvs. en dekonstruktion av kulturarvsprocesser. Kännedom om vad begreppen kulturarv och historiebruk innebär och hur sådana fenomen nyttjas i dagens värld främst inom turismen. Speciell förmåga att analysera kulturarvsprocesser samt syna hur dessa är kopplade till poli- 22
25 tiskt och ekonomiskt beslutsfattande. Speciell kännedom om stadierna i kulturarvpolitiken i de finska trästäderna och olika tillämpningar i kulturarvsmiljöer och museer. Studeranden i etnologi på fördjupad nivå. 1 Allmänt Eivergård, Mikael. Kulturarv och historiebruk Steel, Tytti et.all. (red.) Muuttuva kulttuuriperintö Det föränderliga kulturarvet. Helsinki: Ethnos ry eller Kulturarvens dynamik: det institutionaliserade kulturarvets förändringar. Red. P. Aronssson och M. Hillström. Norrköping: Linköpings universitet Även e-bok i Sverige Aronsson, Peter. Historiebruk att använda det förflutna Anttonen, Pertti J. et.all (eds.)folklore, heritage politics and ethnic diversity : a Festschrift for Barbro Klein. Botkyrka. Multicultural Center Från sid 34- Artikel: Bendix, Regina. Heredity, hybridity and heritage s Exempel på kulturarvsprocesser och historiebruk Eriksen, Anne et al. (red). Historien in på livet Lillbroända-Annala, Sanna. Trästaden som livsstil s Åström, Anna-Maria. Sveaborg - museala och spektakulära gläntor till 1700-talet. Budkavlen s Niemi, Anne. Historiens lockelse s
26 Valbara läskurser inom ämnes- och fördjupade studier Antropologi Kulturantropologi (5 sp) Att fördjupa kunskaperna i antropologi med betoning på teoribildning, begrepp och metod samt en kulturkrets enligt eget val. Översiktlig litteratur om antropologins forskningssätt, läsning av klassisk monografi enligt eget val samt introduktion i alternativt den muslimska världen, Sydamerika eller finländska Lappland eller Karelen. Kännedom om antropologiskt tänkande via insyn i antropologisk teori- och begreppsbildning, beskrivna fältarbeten och forskningsresultat ur tre kulturkretsar. Förmåga att översiktligt redogöra för antropologins utveckling och nuvarande ståndpunkter samt analytisk förmåga att bena ut enskilda delfenomen som gåvogivning, genus- och familjerelationer, religion och 'totala prestationer'. Studerande i etnologi eller antropologi. 1 Översikter och monografier Layton, R. Antropologisk teori. (1999) 254 s. eller Constructing the field : ethnographic fieldwork in the contemporary world. ed. by Vered Amit. London: Routledge, (2000) En av följande klassiker: Mauss, M. The Gift (1925) London (1980). Lévi- Strauss, C. Kulturspillror. (1960). Geertz, C. The Interpretation of Cultures. New York (1977). 2 Variationer Välj en helhet av nedanstående: 24
27 A: Muslimska världen Evers-Rosander. Women in a Borderland. Managing Muslim Identity where Morocco meets Spain. Stocholm eller Granqvist, H. Arabiskt familjeliv, 1936 och Portrait of a Palestinian Village. London och Marranci, Gabriele, The Anthropology of Islam. Oxford, New York:Berg Finns som e-bok. B: Sydamerika Karsten, R. Indian Tribes of Argentine and Bolivian Chaco. New York (1979). och Salomaa, Ilona, Valkoinen intiaani. Tuktimusmatkailija Rafael Karstenin elämä. Helsinki: SKS C: Finländska klassiker, finska Lappland Tegengren, H. En utdöd lappkultur i Kemi lappmark: Studier i Nordfinlands kolonisationshistoria. Åbo: Acta Academiae Aboensis Humaniora XIX.4 (1952) Itkonen, T. Suomen lappalaiset I-II. Porvoo (1984) Woionmaa, Väinö: Karjalaisen heimon historia. (Hos Anna-Maria Åström). Storå, Nils: Burial Customs of a Skolt lapp society. Helsinki (1971) Socialantropologi (5 sp) Att fördjupa kunskaperna i socialantropologi via val av teoretiska perspektiv och empiriska specialområden. Antropologisk teori med exemplifiering i klassiker, samt finländsk tidig antropologi med valbar litteratur( bl.a. Westermarck, Granqvist och Karsten) eller urbanantropologi. Kännedom om antropologins historiska vändpunkter samt olika antropologiska forskningsinriktningar. Insikter i socialantropologisk teori via studium av utvalda klassiker inom antropologin. Kännedom om antropologiska tillvägagångssätt genom studium av kända verk från tre områden: islam, westermarkianernas värld samt urbana miljöer. Studerande i etnologi eller antropologi. 1 Antropologisk teori More, J.D. Visions of Culture. (1997) 283 s. eller 25
28 Ortner, Sherry B: Antropology and social theory: Culture, power and the acting subject. Durham: Duke Univ. Press 2006, även som e-bok. Jämte en av följande klassiker: Evans-Pritchard, E. The Nuer. A Description of the Modes of Livelihood and Political Institutions of a Nilotic People. (1940, 1969) Turner, V. The Ritual Process. Structure and Anti-Structure. (1969) Douglas, M. Purity and Danger Ark. (1989). Radcliffe-Brown, A. R. The Andaman islanders. New York : Free Press, s. + uppdaterad internetartikel (stencil) Ethnic groups and boundaries the social organization of cultural difference / ed. by Fredrik Barth. Oslo : Universitetsforlaget, s 2 Antropologins finländska klassiker Haavio-Mannila, E. Etnologia ja sociaaliantropologia. I Suomalaisen sosiologian juuret. Porvoo WSOY 1973, s eller motsvarande i Suomalaisen sosiologian historia (1992). Välj en bok ur följande grupperingar: A: Islamsk kultur Evers-Rosander, E. Women in a Borderland. Managing Muslim Identity. Where Marocco meets Spain. (1991) 314 s. Geertz, C. Meaning and Order in Moroccan society. Three essays in cultural analysis. Cambridge University press. (1979). B: Sydamerika Papua Nya Guinea Karsten, R. Inkariket och dess forna kultur i Peru. Helsingfors 1938, jämte Ari Siiriäinens artikel i Antropologi i Finland (?/1999). The Head-Hunters of Western Amazonas 1935, Ny uppl På svenska: Huvudjägare och soldyrkare i Sydamerika. (1929) Landtman, G. Ett sagoland och dess infödingar. Stocholm (1931), 222 s. På engelska: The Kiwai Papuans of British New Guinea. London: Mac-Millan (1927) nytryck eller The Origin of the Inequality of Social Classes. London 1938, New York (1969). C: Urban antropologi Urban Life: Readings in the Anthropology of the City. (Ed. by George Gmelch et al.) Long Grove 2010 ( 200 sidor ur denna) eller Tapaninen, A.-M. Kansan kodit ja kaupungin kadut. Etnografinen tutkimus eteläitalialaisesta kaupungista. Helsinki SAS (1996). 26
29 Historisk antropologi (5 sp) Överblick av historisk antropologi/mikrohistoria med tyngdpunkt på teoretiska klassiska och gränsöverskridande verk. Litteraturstudier av teoretisk och klassisk karaktär om olika perioder och fenomen i Europas historia, samt av nyutkommen litteratur. Insikter i mikrohistoriens metoder och utveckling från historisk antropologi. Kunskap om olika sätt att rekonstruera äldre samfund och inblickar i hur man kan nyttja källor som berör känslor, myter, riter, världsbilder och äldre trosföreställningar. Kännedom om specialstudier inom mikrohistorien, t.ex. inom genusforskningen. Studenter på alla nivåer, men särskilt studenter i etnologi på fördjupad nivå och studenter i kultur- och socialantropologi. 1 Välj en av följande monografier: Scholze-Irrlitz, Leonore. Moderne Konturen historischer antropologie. Frankfurt: Peter Lang eller Nora P & Le Goff, J. Att skriva historia Stockholm. Norstedt. Chartier, Roger. Cultural History: Between Practices and Representations Cambridge. 2 Välj en aktuell bok enligt examinators anvisningar ur skild förteckning, antingen utländska eller inhemska, t.ex. Natalie Zemon Davis. I marginalen : tre yrkeskvinnors uppbrott på 1600-talet Stockholm : Ordfront. Rudolf Dekker och Lotte van de Pol. Kvinnor i manskläder : en avvikande tradition : Europa Symposion. Jacqueline Marie Musacchio. The art and ritual of childbirth in Renaissance Italy New Haven : Yale U.P. Anu Korhonen. Fellows of infinite jest: the fool in Renaissance England University of Turku. Vainio-Korhonen, Kirsi, Ujostelemattomat: Kätilöiden, synnytysten ja arjen historia. Helsinki:WSOY Välj en av den historiska antropologins klassiker bland följande monografier: Elias, N.: The civilizing process. vol. I The history of manners. (På svenska: Sedernas historia) Ginzburg, C. Osten och maskarna : en 1500-talsmjölnares tankar om skapelsen. Stockholm : Prisma, (1988) Benandanti De goda häxmästarna. Stockholm: (1991) 27
30 Elias, N. The court society. Oxford : Blackwell, (1983) Le Roy Ladurie, E. Carnival in Romans: a people s uprising at Romans, Harmondsworth: Penguin, (1981) (el svensk ver.) eller Montaillou : En fransk by Stockholm: Atlantis, 1994 Robert Darnton. Stora kattmassakern : och andra kulturhistoriska bilder från fransk upplysningstid Stockholm : Ordfront. Georges Duby. Love and marriage in the Middle Ages Cambridge : Polity Press Maritim antropologi (4 sp) Läskursen ger en mångsidig inblick i maritima näringar och miljöer. Läskurs med essäer som hemuppgift. Förmåga att beskriva och analysera samhällen med maritima näringar med exempel från fiskesamhällen och sjöfartssamhällen. Förståelse för den maritima kulturens särprägel samt förmåga till beskrivning av dessa samhällen utgående från speciella yrkes- och näringsgrupper. Studenter inom etnologi på ämnes- och fördjupad nivå. Två av följande monografier: The North Sea Twelve essays on social history of maritime labour. Fischer, Lewis R. ed. Stavanger (1992). Man and maritime environment. Fisher, Stephen ed. Exeter (1994). Joensen, J.P. Fra bonde til fisker Studier i overgangen fra bondesamfund til fiskersamfund på Faeröerne. Torshavn (1987). Nerdrum, M. Skärgårdskvinnor Tradition, modernitet och diversitet. Åbo (1998). Ships, seafaring and society Essays in maritime history. Runyan, Timothy J. ed. Detroit (1987). Två av följande artiklar: Andersen R. Introduction: North Atlantic maritime peoples in transition. I: North Atlantic maritime cultures, ed. Raoul Andersen. The Hague, Paris, New York (1979) s Byron, R. The social antropology of an Irish sea fishing community. I: The Irish sea, ed. Michael McCaughan & John Appleby. Belfast (1989) s
31 Gatewood, J. B. Competition for cultural images Fisherman versus logger in Southeast Alaska. I: MAST 1989 vol. 2 no. 2 (1989) s Löfgren O. Resource management and family firms Swedish West Coast fishermen. I: North Atlantic maritime cultures, ed. Raoul Andersen. The Hague, Paris, New York (1979) s Overå, R. Wives and traders Womens careers in Ghanaian canoe fisheries. I: MAST 1993 vol. 6 (1993) s Rogan, B. Father and clown On the nomenclature of the Norwegian pleasure craft. I: MAST 1992 vol. 5 no. 1, s Kulturhistoria och metod Europeisk kulturhistoria (5 sp) En presentation av den teoretiska bakgrunden till den nya kulturhistorien och empirisk kunskap om olika europeiska länders kulturhistoria under olika tidsperioder. Fördjupad kännedom om särskilda drag i europeisk kulturhistoria och om enskilda fenomen i olika länder och under olika tidsperioder. Speciella insikter om olika idétraditioner och samhällsgruppernas beteendemönster och folkliga levnadsmönster i olika länder. Studerande i etnologi 1 Allmänt Burke, Peter, Annales skolan. En introduktion s. Burke, Peter, Vad är kulturhistoria. Eslöv: symposion s. Harvey, Karen (ed), History and Material Culture. A Student s guide to approaching Alternative Sources. London and New York: Routledge Exempelländer: Italien, Ryssland, Frankrike Peter Burke, Varieties of Cultural History. Cambridge: Polity Press s. Gerner, Kristian, Ryssland, en europeisk civilisationshistoria. Lund: Historiska Media eller Cistov, K.V. Venäläinen perinnekulttuuri s. 29
32 Rural Society in France. Ed. R. Forster O. Ranum s. (Finns i Turun yliopistos bibliotek och som privat bok i A-M Åströms rum). A History of Private Life IV. (Ed. PH. Ariés and G. Duby) 1990, (Valda delar. Finns i handbiblioteket på Arken eller i A-M Åströms rum). Som bredvidläsning: Harvey, Karen (ed), History and Material Culture. A Student s guide to approaching Alternative Sources. London and New York: Routledge Barnkultur och socialisation (4 sp) Läskursen öppnar perspektiv för socialisationens samband med kulturella miljöer. Litteraturstudier, analys och presentation av kursböckernas innehåll och struktur. Teoretiska och empiriska inblickar i barnets position, kulturella prägling och barndomens förändring från förindustriell till senmodern tid. Kunskap om barnets position, kulturella prägling och barndomens förändring från förindustriell till senmodern tid. Förmåga att redogöra för hur barnens kultur, uppfostran och socialisering växlat i rural och urban miljö och hur barndomen ter sig idag. Studenter med etnologi som huvud- eller biämne på alla nivåer. 1 Allmänt Childhood and children s culture. (Ed by Flemming Mouritssen and Jens Qvortrup). Odense. UP of S. Denmark Barnkultur historiskt sett Ariés, Philippe. Barndomens historia. Stockholm: Gidlund Lönnqvist, Bo. Ting, rum och barn : historisk-antropologiska studier i kulturella gränser och gränsöverskridande Hfors : Finska Fornminnesföreningen. Häggman, K, Markkola, P, Kuisma, M, Pulma, P (toim.) Suomalaisen arjen suuri tarina. Helsinki, WSOY, WS Bookwell, (texterna om barndom) 30
33 3 Modern barndom Helene Brembeck, Barbro Johansson (red.). Postmodern barndom Göteborg : Etnologiska föreningen i Västsverige. Sari Näre, Jaana Lähteenmaa (toim.). Letit liehumaan : tyttökulttuuri murroksessa Helsinki : Suomalaisen Kirjallisuuden Seura. s. 9-24, , , Sefton-Green, Julian (ed.) Digital Diversions: Youth Culture in the Age of Multimedia. London, Routledge, Minne och metod (5 sp) Metodisk förståelse för historiens relevans i forskning och samhälle. Översikter och exempel på historiens och minnets roll i forskning och samhälle. Kunskap om hur man särskiljer olika slags minneskunskap och olika slag av historiekultur. Insikter i hur historia och minnen används i forskningen och samhället och förmåga att urskilja och identifiera hur olika historieuppfattningar gör sig gällande i olika slag av historiebruk även i museala sammanhang. Förmåga att peka ut etnologins roll i dessa sammanhang. Andra eller tredje årets studerande i etnologi. 1 Monografier Le Goff, J. 1992: History and Memory. New York. (s. 1-49, 90-99, ). Collective remembering. Ed. By David Middleton and Derek Edwards. London:Sage Gross, D. 2000: Lost time. On Remembering and Forgetting in Late Modern Culture. Amhurst. (199 s.). Aronsson, Peter (red) 2000: Makten över minnet (s ) 2 Artiklar Eriksen, Anne: Memory, History and National Identity. I Ethnologia Europaea s Handler & Linnekin: Tradition, genuine and spurious. I Journal of American folklore vol. 97 (1989) 31
Kursnamn Omf. Kod Lärare Vecka Tid Auditorium NORDISK ETNOLOGI
Period 1 NORDISK ETNOLOGI GEMENSAMMA STUDIER Metod och teori, del II: Etnologi 5 sp 115210 SLA 36-48 Må 13-15 Arken Valhall Etnologins grunder 5 sp 115000 SLA 36-39 Må 10-12 Arken Valhall 36-39 To 8-10
Läs merHistoria, kultur och turism
Historia, kultur och turism History, Culture and Tourism Högskolepoäng: 15 Kurskod: 1IH014 Ansvarig institution: Idé- och samhällsstudier Huvudområde: Idéhistoria Nivå: Grundnivå Fördjupning i förhållande
Läs merKulturarv och historiebruk besökarnas och invånarnas synvinklar
Kulturarv och historiebruk besökarnas och invånarnas synvinklar Akademilektor, docent, FD Katriina Siivonen Nordisk etnologi, Åbo Akademi Från dåtidens Dracula till framtidens Tarzan 25.10.2013 Arken,
Läs merNordisk etnologi - Innehållsförteckning. 1. Nordisk etnologi... 2 1.1. Presentation... 2 1.2. Examensstruktur... 3 1.3. Kursbeskrivningar...
Innehållsförteckning 1. Nordisk etnologi... 2 1.1. Presentation... 2 1.2. Examensstruktur... 3 1.3. Kursbeskrivningar... 4 1 1. Nordisk etnologi 1.1. Presentation Etnologin studerar människor och kulturer,
Läs merEtnologi Nordisk etnologi Kansli Fabriksgatan 2, Åbo
Etnologi Nordisk etnologi Kansli Fabriksgatan 2, 20500 Åbo I a) Träff med tutorer och egenlärare för första årets studerande måndag 27.8. kl. 15.00 b) Datorklassession för första årets studerande (för
Läs merSPORT MANAGEMENT I, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORT MANAGEMENT I, 30 CREDITS
1 (6) SPORT MANAGEMENT I, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORT MANAGEMENT I, 30 CREDITS Basdata Kursen ingår i ämnesstudier och är en obligatorisk kurs inom Sport Managementprogrammet vid Gymnastik- och idrottshögskolan.
Läs merBeteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences
Kursplan Arbetskopia Uttagen: 2009-09-15 Inrättad: 2008-12-12 Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences Högskolepoäng: 30.0 Kurskod: 2ÖÄ006 Ansvarig enhet: Pedagogiska inst SCB-ämne: Pedagogik
Läs merKursplan. Bibelvetenskap och religionshistoria. Biblical studies and History of Religion Religionsvetenskap
Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod REX101 Dnr 02:146D Beslutsdatum 2002-11-05 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne RELIGIONSVETENSKAP, allmän kurs Bibelvetenskap och religionshistoria RELIGIOUS
Läs merKulturbegrepp, kulturteori, kulturhistoria, 15 hp
Q Linköpings universitet Tema Kultur och samhälle 2012-08-23 Forskarutbildningskurs, ht 2012 Kulturbegrepp, kulturteori, kulturhistoria, 15 hp Concepts of Culture in Theory and History, 15 credits Kursansvarig
Läs merStudieguide. Nordisk etnologi vid Åbo Akademi
Studieguide Nordisk etnologi vid Åbo Akademi Etnologin som kulturvetenskap vid Åbo Akademi... 3 Etnologins särart... 4 Etnologins samhällsuppgift... 6 Etnologiska tillvägagångssätt... 7 Kulturvetenskapliga
Läs merKursplan. Religionsvetenskap
Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod REC160 Dnr 99:131D Beslutsdatum 1999-12-06 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne RELIGIONSVETENSKAP, religionshistorisk inriktning, kandidatkurs HISTORY
Läs merLitteraturlista för SOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs gällande från och med höstterminen 2015
Litteraturlista för SOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs gällande från och med höstterminen 2015 Litteraturlistan är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse 2015-03- 05 att gälla från och med
Läs merKurskod: MK003G Utbildningsområde: Tekniska området Humanistiska området Huvudområde: Medie- och
1(5) Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Medie- och kommunikationsvetenskap grundkurs, inriktning film, 30 högskolepoäng Media and Communication Studies, Film Studies,
Läs merInstitutionen för individ och samhälle Kurskod SCB300. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast
KURSPLAN Kursens mål Efter kursen förväntas studenten kunna redogöra för och diskutera olika teoretiska perspektiv på makt och maktutövning känna till och kunna redogöra för några aktuella perspektiv på
Läs merMasterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället
Kursplan Ideella organisationer: teorier, historiska rötter och samtida trender, 7,5 hp Civil society organizations: theories, origin and contemporary trends 7,5 ECTS Program Masterprogram i socialt arbete
Läs merNORDISK FOLKLORISTIK
20-2017 Uppdaterad 29.9.20 NORDISK FOLKLORISTIK Period 1 GRUNDSTUDIER Grundkurs i 5 sp 1000 Henriksson 36-37, 39-43 Må 10-12 Camera Obscura (E201) 38 Må 10-12 Simone Weil (M134) 36-43 To 10-12 Arken Valhall
Läs mer2. Allmänna uppgifter 1. Huvudområde/n, om Litteratur Kultur Medier. 2. Ämne, om tillämpligt Engelska, franska, ryska och spanska med
1. Identifikation och grundläggande uppgifter 1. Kurskod LIV R51 2. Kursens namn LKM: Litterär teori och metod 3. Nivå A 4. Högskolepoäng 15 5. Beslutsuppgifter Fastställd av kursplanegruppen för området
Läs merKursplan. Institutionen för samällsvetenskap. Kurskod SPB521 Dnr 1999:10D Beslutsdatum 1999-07-01. Socialpsykologi, 21-40 poäng.
Kursplan Institutionen för samällsvetenskap Kurskod SPB521 Dnr 1999:10D Beslutsdatum 1999-07-01 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Socialpsykologi, 21-40 poäng The Social Psychology Programme Socialpsykologi
Läs merSociologi GR (A), 30 hp
1 (6) Kursplan för: Sociologi GR (A), 30 hp Sociology Ba (A), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression SO001G Sociologi Grundnivå (A) Inriktning (namn) Högskolepoäng
Läs merInstitutionen för ekonomi och IT Kurskod OLB300. Organisation and Leadership, Intermediate Level, 7.5 HE credits
KURSPLAN Institutionen för ekonomi och IT Kurskod OLB300 Organisation och ledarskap, 7.5 högskolepoäng Organisation and Leadership, Intermediate Level, 7.5 HE credits Fastställandedatum 2007-01-18 Utbildningsnivå
Läs merNordplus-kurs, läsåret 2006-07: Food and learning in a changing society - food is not only nutrition
1 Nordplus-kurs, läsåret 2006-07: Food and learning in a changing society - food is not only nutrition Mat och lärande i ett föränderligt samhälle - mat är mera än näring Bakgrund De nordiska länderna,
Läs merLäromedelsförteckning
Institutionen för samhällskunskap Kurskod GIX 511 Dnr 2002:2D Beslutsdatum 2002-01-22 Kursens benämning Poängtal Barn och ungdom i historien 5 poäng Cunningham, Hugh Children & Childhood in Western Society
Läs merKursplan. Konst- och bildvetenskap I. Art and visual studies. Konst- och bildvetenskap. Kursen är en fristående kurs. Standardbehörighet A
Kursplan Inst. för pedagogik Kurskod BDA200 Dnr 142/2002-51 Beslutsdatum 2002-06-11 Engelsk benämning Ämne Nivå Konst- och bildvetenskap I Art and visual studies Konst- och bildvetenskap 1 Kursplanen gäller
Läs merInstitutionen för hälsovetenskap Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.5 högskolepoäng
KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs skall studenten: Kunskap och förståelse kunna analysera olika vetenskapliga metoders användning och värdera deras relevans i forskning och utveckling av kunskap
Läs merUtbildningsprogrammet i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik)
Utbildningsprogrammet i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik) www.helsinki.fi/ktl/svenska/studier.htm Pedagogiken som vetenskap fokuserar på människans tillväxt, utveckling och inlärning samt pedagogiska
Läs merKURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet.
Sida 1(6) KURSPLAN VÅ3052 Folkhälsa och folkhälsoarbete, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Public Health and Public Health Care, 15 Higher Education Credits *, Advanced Level Mål Delkurs 1: Distriktssköterskans
Läs merAllmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng
Kursplan Utbildning på forskarnivå Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng General Scientific Methods in Medical Science (15 credits) 1. Kurskod70ME057 Allmänvetenskaplig
Läs merSociologi GR (B), 30 hp
1 (6) Kursplan för: Sociologi GR (B), 30 hp Sociology Ba (B), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression SO047G Sociologi Grundnivå (B) Inriktning (namn) Högskolepoäng
Läs merKURSPLAN Litteraturvetenskap, 31-60 hp, 30 högskolepoäng
1(5) KURSPLAN Litteraturvetenskap, 31-60 hp, 30 högskolepoäng Literature, 31-60, 30 credits Kurskod: LLVB17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: Ht 2010 Version: 1 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:
Läs merKulturanalytiker i arbets- och samhällsliv I Termin 5 inom Kulturanalysprogrammet
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för kultur- och medievetenskaper KURSPLAN Kulturanalytiker i arbets- och samhällsliv I Termin 5 inom Kulturanalysprogrammet Applied Cultural Analysis I Högskolepoäng: 30
Läs merKURSPLAN Engelska, 31-60 hp, 30 högskolepoäng
1(6) KURSPLAN Engelska, 31-60 hp, 30 högskolepoäng English, 31-60 credits, 30 credits Kurskod: LENB17 Fastställd av: Utbildningsledare 2013-11-01 Gäller fr.o.m.: Hösten 2015 Version: 8 Diarienummer: HLK
Läs merSAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle
SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SW2216, Psykisk ohälsa och psykiska funktionshinder i ett socialt perspektiv, 15,0 högskolepoäng A Social Perspective on Mental Health and Mental Illness, 15.0 higher
Läs merDatum 2016-02-22. Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet
1 (5) Kursplan Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet Engelsk benämning: Political Science III with a focus on Crisis Management and Security Kurskod:
Läs merKURSPLAN Pedagogik I, 30 högskolepoäng
1(7) KURSPLAN Pedagogik I, 30 högskolepoäng Education I, 30 credits Kurskod: LP1G16 Fastställd av: Utbildningschef 2015-09-09 Gäller fr.o.m.: Hösten 2016 Version: 1 Diarienummer: HLK 2015/3069-313 Utbildningsnivå:
Läs merStudiehandledning Sociala villkor och sociala problem II HT 2014
Sociologiska Institutionen Studiehandledning Sociala villkor och sociala problem II HT 2014 Socionomprogrammet med huvudområde socialt arbete Programkod 2SC118, Delkurs 3, vecka 45-03, 13 hp Kursansvarig:
Läs merBachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments, 30.0 Credits
1 av 6 Bachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments, 30.0 Credits Högskolepoäng: 30.0 hp Kurskod: 2PE121 Ansvarig institution: Pedagogiska inst Datum för
Läs merInstitutionen för ekonomi och IT Kurskod OLB300. Organisation and Leadership, Intermediate Level, 7.5 HE credits
KURSPLAN Kursens mål Kursen syftar till att ge studenten fördjupade kunskaper inom områdena organisation och ledarskap. Efter avslutad kurs skall studenten kunna: Kunskap och förståelse 1. förklara och
Läs mer(Förskollärarprofilen och Förskollärarprogrammet på Avdelningen för förskoledidaktik, BUV, Stockholms universitet)
INSTRUKTIONER FÖR REFERENSHANTERING (Förskollärarprofilen och Förskollärarprogrammet på Avdelningen för förskoledidaktik, BUV, Stockholms universitet) 2012-01-10 Katarina Ayton När du skriver en examination,
Läs merTRÄNARSKAP II, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORTS SPECIFIC METHODOLOGY, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS
Ladokkod TGTRÄ2 Fastställd 2007-12-12 1 (5) TRÄNARSKAP II, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORTS SPECIFIC METHODOLOGY, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS Basdata Kursen är en obligatorisk kurs inom Tränarprogrammet vid Gymnastik-
Läs mer3.1.1 Antal ansökningar och beviljningar och beviljade summor
III Statistikrapport 3.1 Ansökt och beviljat i 2009 3.1.1 Antal ansökningar och beviljningar och beviljade summor Beviljat: 3 323 780 (20%), Avslag: 12 123 821 (75%). Ansökt: 16 261 610. 34 Antal ansökningar
Läs merFramställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.
Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,
Läs merInstitutionen för individ och samhälle Kurskod SOG200. SO för grundlärare 4-6: Historia och religion, 15 högskolepoäng
KURSPLAN Kursens mål Kursen syftar till att studenten ska tillägna sig ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper för undervisning i ämnena historia och religionskunskap i årskurserna 4-6. Lärandemål
Läs merKandidatkurs i pedagogik med inriktning mot beteendevetenskap och IT-miljöer
Kursplan Uttagen: 2014-11-21 Kandidatkurs i pedagogik med inriktning mot beteendevetenskap och IT-miljöer Bachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments 30.0
Läs merLärarutbildningsnämnden Svenska språket. Kursplan
Dnr: LUN2014/15 Lärarutbildningsnämnden Svenska språket Kursplan Beslut om inrättande av kursen Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden, 2014-03-04 och gäller från höstterminen 2014 vid Karlstads
Läs merPeter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken
Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken Allmänt om kursen Kursen syftar till: 1) att ge en bred översikt över det vetenskapsteoretiska fältet samt att ge kunskap om centrala vetenskapsteoretiska
Läs merAtt skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet
Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig
Läs merDeltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng
Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?
Läs merKulturgeografi, för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan, 20 poäng (1-20 p) Cultural geography, 30 ECTS credits
Högskolan i Halmstad KURSPLAN Enheten för Lärarutbildning Dnr512-2005- 2584 Kulturgeografi, för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan, 20 poäng (1-20 p) Cultural geography,
Läs merDataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp
Kursplan Utbildning på forskarnivå Dataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp Computer Mediated Communication and Social Media, 7,5 credits Kurskod 20IK020 Forskarutbildningsämne Informatik
Läs merSANA24, Socialantropologi: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Social Anthropology: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten Fastställande SANA24, Socialantropologi: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Social Anthropology: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Kursplanen är fastställd av
Läs merKandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage
Utbildningsplan för Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage 180 högskolepoäng Det treåriga turismprogrammet
Läs merHÖGSKOLAN I VÄXJÖ KURSPLAN 1(2) Institutionen för humaniora 1997-12-17 Dnr 97:215
HÖGSKOLAN I VÄXJÖ KURSPLAN 1(2) Institutionen för humaniora 1997-12-17 Dnr 97:215 Kursplan för MÄNNISKAN I ETT FÖRÄNDERLIGT SAMHÄLLE II, historia, 5 poäng. HIA132 1 Fastställande, giltighet, inplacering
Läs merLLEN10, Engelska för lärare i åk 4-6, 30,0 högskolepoäng English for teachers in years 4-6, 30.0 higher education credits
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN LLEN10, Engelska för lärare i åk 4-6, 30,0 högskolepoäng English for teachers in years 4-6, 30.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande
Läs merLokal examensbeskrivning
1 (6) Dnr SU SU-FV-3.2.5-1565-15 Lokal examensbeskrivning Filosofie kandidatexamen Huvudområde: Arkeologi Archaeology Arkeologi handlar om människans föränderliga livsvillkor under årtusenden och varför
Läs merCRAFT THEORY 1 MAKING THEORY Kurskod: MFK113
CRAFT THEORY 1 MAKING THEORY Kurskod: MFK113 Kursansvarig: Dalunde Undervisande lärare: Dalunde och Michell Zethson tildadalunde@gmail.com michell.zethson@konstfack.se Kursbeskrivning: I denna kurs kommer
Läs merSverige i tiden. Historier om ett levande land. Lotta Fernstål, Petter Hellström, Magnus Minnbergh & Fredrik Svanberg (red.)
Sverige i tiden Historier om ett levande land Lotta Fernstål, Petter Hellström, Magnus Minnbergh & Fredrik Svanberg (red.) författarna och Historiska museet 2015 Tryck: Taberg Media Group Grafisk form:
Läs merKursplan. Pedagogik A, 30 högskolepoäng Education, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(6) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål
1(6) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2013 Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Pedagogik A, 30 högskolepoäng
Läs merEkonomisk sociologi 6 hp.
1 Sociologiska institutionen Ekonomisk sociologi 6 hp. Kursbeskrivning VT 2016 Den här specialkursen ger en introduktion till ämnet ekonomisk sociologi. Kursen syftar till att ge en översikt av hur sociologiska
Läs merNPK Svensk översättning (finskspråkiga/svenskspråkiga)
NPK Svensk översättning (finskspråkiga/svenskspråkiga) Till NPK110/NPK111 anmäler man sig på papperslistor som finns i Nordicas korridor från måndag 30.8.2010 klockan 8 till onsdag 1.9.2010 klockan 19.45.
Läs merInstitutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.
KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs skall studenten: Kunskap och förståelse kunna analysera olika vetenskapliga metoders användning och värdera deras relevans i forskning och utveckling av kunskap
Läs merNaturvetenskap 20% Ansvarig institution Avdelningen för samhällsvetenskap. Allmänna data om kursen. Kurskod. Progression. Högskolepoäng 30.
Kursplan för: Sociologi för gymnasielärare B, 30 hp. Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Sociologi Grundnivå (B) Högskolepoäng 30.0 Fördjupning/examen Kursen ligger på grundnivå.
Läs merSKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR III, 15 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS FOR LEARNING, 15 CREDITS
Ladokkod LGULA3 Fastställd 2013-05-15 Senast rev. 2015-11-25 1 (5) SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR III, 15 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS FOR LEARNING, 15 CREDITS Basdata
Läs merOmvårdnadsvetenskap, avancerad nivå, Folkhälsoarbete, 7,5 högskolepoäng Nursing Science, Public Health Care, Second Level, 7.
1(5) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnadsvetenskap, avancerad nivå, Folkhälsoarbete, 7,5 högskolepoäng Nursing Science, Public Health Care, Second Level, 7.5 Credits Kurskod: OM2005 Utbildningsområde:
Läs merKursplan. Dnr 2002:14D Beslutsdatum Medie- och kommunikationsvetenskap, poäng. Media and Communication, General Course, points
Kursplan Institutionen för samhällsvetenskap Kurskod MKC532/ MKP531 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Dnr 2002:14D Beslutsdatum 2002-10-25 Medie- och kommunikationsvetenskap, 41-60 poäng Media and
Läs merK U R S P L A N. Nordiska språk med särskild inriktning på svenska. Scandinavian languages with special focus on Swedish. Svenska.
1 Institutionen för humaniora K U R S P L A N Nordiska språk med särskild inriktning på svenska Scandinavian languages with special focus on Swedish Kurskod NO2001 Dnr HUM 2007/ 526-514 Beslutsdatum 2007-10-24
Läs merMöjlighet till fortsatta studier
Bilaga 1 till utbildningsplan för agronomprogrammet - landsbygdsutveckling Möjlighet till fortsatta studier Den student som har fullgjort 3 års studier med avlagd kandidatexamen uppfyller särskild behörighet
Läs merKursinformation med litteraturförteckning. Praktisk retorik 15 högskolepoäng
Kursinformation med litteraturförteckning Praktisk retorik 15 högskolepoäng Vårterminen 2012 Välkommen till Praktisk retorik, 15 högskolepoäng I detta häfte får du information om kursens innehåll och uppläggning,
Läs merAtt vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370
Att vara tvåspråkig En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Handledare: Emma Sköldberg Examinator: Lena Rogström Rapportnummer:
Läs merPå tal om källor. Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap, BHS, Högskolan i Borås Ann-Louise Larsson
På tal om källor Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap, BHS, Högskolan i Borås Ann-Louise Larsson Frågeställningar Vilka typer av informationskällor refererar lärarstudenter till i sina
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen
STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Anvisningar till momentet Ekonomisk sociologi (6 p.), Sociologi I och Sociologi II, VT-14 Kursansvarig lärare Tiziana Sardiello Rum B944 Tel: 163164 E-mail:
Läs merKursplan. Introduktion till översättning. Introduction to translation. Nordiska språk, engelska, franska, tyska
Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod HUX 140 Dnr 04:81D Beslutsdatum 2004-08-16 Kursens benämning Engelsk benämning Undervisningsspråk Ämnen Introduktion till översättning Introduction to translation
Läs merSociologi GR (B), 30 hp
1 (6) Kursplan för: Sociologi GR (B), 30 hp Sociology Ba (B), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression SO047G Sociologi Grundnivå (B) Inriktning (namn) Högskolepoäng
Läs merEtnologi B. Ethnology B. Innehåll
Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: studievagledare@etnologi.umu.se www.umu.se Sid 1 (6) Etnologi B Ethnology B Högskolepoäng: 30
Läs merLitteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen
prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består
Läs merGuide för Självständigt Arbete på lärarprogrammet Idrott och fysisk bildning, grundnivå
Idrottsvetenskap 2008-01-08 Guide för Självständigt Arbete på lärarprogrammet Idrott och fysisk bildning, grundnivå Frans Oddner Katarina Schenker 1 Innehåll Innehåll... 2 Introduktion... 3 Syfte... 3
Läs merNaturvetenskap 20% Allmänna data om kursen. Kurskod. Progression. Högskolepoäng Utbildningsområde Samhällsvetenskap 80% Inrättad.
Kursplan för: Sociologi för gymnasielärare (A), 30 hp. Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Sociologi Grundnivå (A) Högskolepoäng 30.0 Fördjupning/examen Kursen ligger på grundnivå.
Läs merKulturarvets värden. mellan affektion och attraktion. Historiens betydelse i kulturmiljöförvaltningen. af Beate Feldmann Eellend, ph.d.
af Beate Feldmann Eellend, ph.d. i etnologi* Kulturarvets värden mellan affektion och attraktion När platser utsätts för stora strukturella förändringar påverkas i synnerhet människors vardagsliv men omformningarna
Läs merKursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Institutionen för hälsovetenskaper
1(5) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Hörselvetenskap, Handledning och bedömning i verksamhetsförlagd utbildning, 7,5 högskolepoäng Audiology, Supervision and Evaluation in Workplace Education,
Läs merMål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena
Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband
Läs merKursplan. Det sociala arbetets praktik II, 30 hp Social Work Practice II, 30 ECTS SOC7. Ladokkod, ämnesområde, hp. Kursens hp 30. Nivåklassificering
Kursplan Det sociala arbetets praktik II, 30 hp SOC7 Program Program hp Utbildningsnivå Ladokkod, ämnesområde, hp Socionomprogram 210 hp Avancerad SKAGXX Kursens hp 30 Nivåklassificering Betygsskala Kursansvarig
Läs merKursplan. Institutionen för samhällsvetenskap. Kurskod SOD542 Dnr 92/93:88 Beslutsdatum 1993-06-02. Magisterprogram i Sociologi, 61-70 poäng
Kursplan Institutionen för samhällsvetenskap Kurskod SOD542 Dnr 92/93:88 Beslutsdatum 1993-06-02 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Magisterprogram i Sociologi, 61-70 poäng Sociology, 61-70 points
Läs merKURSPLAN Svenska språket, 31-60 hp, 30 högskolepoäng
1(5) KURSPLAN Svenska språket, 31-60 hp, 30 högskolepoäng The Swedish language, 31-60, 30 credits Kurskod: LSAB17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: HT 2011, Reviderad 2011-06-22 Version: 1 Utbildningsnivå:
Läs merHIS A02 VT s. Dessutom kan visst stencilmaterial tillkomma
HIS A02 VT 2012 Delkurs 1. Historievetenskaplig tänkande (6 högskolepoäng) Arnold, John, History. A Very Short Introduction, 2000 137 s Metodövningar i historia 1. Historisk teori, metod och källkritik,
Läs merFormen i Sverige NRMMOMMM
ä ê ~ ê Ü ~ å Ç ä É Ç å á å Ö Formen i Sverige NRMMOMMM Målgrupp gymnasiet Vi lever i en konsumtionskultur där den ena inredningstrenden avlöser den andra i en allt snabbare takt. På nätet, i livsstilsmagasin
Läs merL6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande
Läs merLPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll
LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker
Läs merPSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1100 Psykologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Psychology: Basic Course, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Psykologiska institutionen 2014-09-25
Läs merRELIGIONSHISTORIA C, 20 POÄNG
RELIGIONSHISTORIA C, 20 POÄNG (HISTORY OF RELIGION, 30 ECTS) Kurskod: RELC63 Ansvarig institution: Religionsvetenskap Ämne: Religionsvetenskap Nivå: C Utbildningsområde: Humanistiskt Kursen kan ingå i
Läs merSpråket, individen och samhället VT08
Språket, individen och samhället VT08 Barns och vuxnas andraspråksinlärning Tvåspråkighet, kognition, m.m. Ellen Breitholtz 1. Barns och vuxnas andraspråksinlärning Vem är bäst? Vem är bäst på att lära
Läs merDen nordiska äldreomsorgsmodellen:
Den nordiska äldreomsorgsmodellen: ideal och realiteter Äldreforskardagen den 17 mars 2016 Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Vad är den nordiska modellen? Generell (universell)
Läs merKursplan. Retorik A, 30 högskolepoäng Rhetoric, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål
1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2014 Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Retorik A, 30 högskolepoäng
Läs merArtikelskrivandets konst, 7.5 hp
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier HT 2014 KURSPLAN Artikelskrivandets konst, 7.5 hp Huvudområde: Pedagogik Utbildningsnivå: Forskarutbildning Betygsskala: För denna kurs ges
Läs merLITTERATURLISTA BARNKULTUR MED INRIKTNING PÅ BILDTERAPI 15 hp (BK 5030) VT-12
STOCKHOLMS UNIVERSITET, SE-106 91 STOCKHOLM. TELEFON. 08-163687, MAIL cbk@barnkultur.su.se, WEBB www.barnkultur.su.se Centre for the Study of Children s Culture, University of Stockholm LITTERATURLISTA
Läs merSkriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10
Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10 Maria Björklund (Bibliotek & IKT) & Fredrik von Wowern (Kursansvariga termin 10), reviderad 2014-06-30 Introduktion till
Läs mer# # # # # Nationalitetens#betydelse#för#namnidentiteten## hos#unga#finska#och#sverigefinska#kvinnor#
UrNamn%i%stadsmiljö,%handlingar%från%NORNA:s%42%symposium%i%Helsingfors%den%10 12%november% 2011,red.avLeilaMattfolk,MariaVidbergochPamelaGustavsson,%s.91 98. (Skrifter7ochNORNAHrapporter90.)Helsingfors:Institutetfördeinhemskaspråken.%
Läs merSociologi GR (A), Risker och kriser i samhället, 30 hp
1 (6) Kursplan för: Sociologi GR (A), Risker och kriser i samhället, 30 hp Sociology Ba (A), Sociology of Risk and Crisis, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning
Läs merKURSPLAN Svenska som andraspråk I, 30 högskolepoäng
1(5) KURSPLAN Svenska som andraspråk I, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language I, 30 credits Kurskod: LS1G13 Fastställd av: Utbildningsledare 2014-05-20 Reviderad av: Utbildningsledare 2015-05-12
Läs merFOLKHÄLSA III, INRIKTNING FYSISK AKTIVITET, 30 HÖGSKOLEPOÄNG PUBLIC HEALTH III, DIRECTED TOWARDS PHYSICAL ACTIVITY, 30 CREDITS
1 (5) FOLKHÄLSA III, INRIKTNING FYSISK AKTIVITET, 30 HÖGSKOLEPOÄNG PUBLIC HEALTH III, DIRECTED TOWARDS PHYSICAL ACTIVITY, 30 CREDITS Basdata Kursen ingår i ämnesstudier och är en obligatorisk kurs inom
Läs merK U R S P L A N. Empirisk forskning och Teoribildning. Emperical research and theories. Svenska. Pedagogik. 15 högskolepoäng.
1 Institutionen för pedagogik K U R S P L A N Empirisk forskning och Teoribildning Emperical research and theories Kurskod PE2874 Dnr 220/2007-514 Beslutsdatum 2007-06-20 Beslutande organ Institutionsstyrelsen
Läs merI kurstillfällen som är förlagda till campus ingår obligatorisk bibliotekskunskap. Obligatoriska moment:
Filosofi A Philosophy A Högskolepoäng: 30 Kurskod: 1FL052 Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier Huvudområde: Filosofi Nivå: Grundnivå Fördjupning: Högskoleexamensnivå Betygsgrader:
Läs mer