Kulturgeografi, för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan, 20 poäng (1-20 p) Cultural geography, 30 ECTS credits

Transkript

1 Högskolan i Halmstad KURSPLAN Enheten för Lärarutbildning Dnr Kulturgeografi, för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan, 20 poäng (1-20 p) Cultural geography, 30 ECTS credits Kurskod:LKG101 Kursplanen fastställd på delegation av Sektionsstyrelsen för Hälsa och Samhälle Kursplanen fastställd av Enheten för lärarutbildning Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen kan ingå som specialisering/fördjupning eller specialisering/breddning inom lärarexamen poäng. Förkunskap och behörighetskrav Grundläggande behörighet. Kursens syfte och mål Kursen syftar till grundläggande kunskaper om kulturgeografiska begrepp, teorier, metoder och problemställningar. Kursens mål är att fördjupa/utveckla ämnesområdet för senare teoretisk påbyggnad samt forskning i ämnet kulturgeografi och geografi. Kursens innehåll Kursen består av fyra delkurser om vardera 5 poäng. Delkurs 1: Människa, natur och miljö, 5 poäng (Man, Nature and Environment, 7,5 ECTS credits) Delkursen utvecklar förmågan att förstå och tillämpa kunskaper om livsmiljöns grundelement mark, luft och vatten, om de naturbetingade processerna och deras samspel, hur de formar och förändrar och hur vi påverkas av dem. Vidare skapar kursen en förförståelse för landskapet i dess helhet som resursbas. Delkursen ger dessutom möjligheten att utveckla ett didaktiskt synsätt på miljö och geograf och uppmuntrar färdigheten att delge till andra förmågan att bedöma olika alternativ för resursanvändning, bli förtrogen med kretsloppstänkande och innebörden av en hållbar utveckling. De teoretiska och metodologiska verktygen kopplas efter hand samman med tillhörande processer. Delkurs 2: Urbangeografi, 5 poäng (Urban Geography, 7,5 ECTS credits)) Delkursen syftar till grundläggande kunskaper om kulturgeografiska begrepp, teorier, metoder och problemställningar som kan kopplas till den urbana miljön. Delkursen formar en förståelse för hur olika sociala, kulturella och ekonomiska processer verkar i staden. Delkursen stimulerar till att utveckla färdigheter att söka och arbeta med geografisk information, och träna förmågan genom fältstudier och exkursioner se och förstå staden och dess förändringar. Dessutom ges insikter i hur teknologiska, ekonomiska och politiska drivkrafter påverkar sysselsättning och levnadsvillkor i olika områden i en stad, lära känna regionala olikheter och samband som yttrar sig i urbanisering, handel, industri, boende, arbetsliv, fritid, turism, flyttningar och transporter. Behovet av ett genusperspektiv betonas särskilt här. Delkursen ger dessutom möjligheten att utveckla ett didaktiskt synsätt på urbangeografin genom uppmuntran att utveckla en kompetens att sekvensera och kvalificera

2 kunskapen om urbana processer hos andra. Rumsliga teorier och metoder kopplas efter hand samman med de problem som berörs Delkurs 3: Matens geografi, 5 poäng (The Geography of Food, 7,5 ECTS credits) Delkursen stimulerar att systematiskt problematisera olika typer av lokala, regionala och globala processer som formar matens geografi från ett; ekonomiskt-, socialt-, logistiskt- och kulturellt perspektiv. I delkursen problematiseras de sociala och kulturella föreställningar som skapar samband mellan mat och hälsa och mat som upplevelse. Delkursen utgår från Halland som ett exempel på en region med ett rikt utbud av råvaror och med en potentiell möjlighet att utnyttja detta i marknadsföring av länet. Inom ramen för delkursen diskuteras vidare regionala och lokala matproducenters förutsättningar att hävda sig i ett globalt flöde av råvaruprodukter och färdigvaror. Kursens målsättning är att applicera kunskapen om dessa processer, genom att undersöka och belysa de rumsliga konsekvenser som konkurrensen om resursen mat får för utvecklingen av regionen Halland. Kursen tränar förmågan att kreativt se strukturella såväl som enskilda sammanhang och kritiskt granska och värdera förhållanden, normer och förändringar i regionen. Delkursen ger dessutom möjlighet att utveckla ett didaktiskt synsätt på matens geografi genom uppmuntran att träna sig på att förbereda andra på att kunna organisera och sekvensera dessa villkor. Relevanta rumsliga teorier och metoder kopplas efter hand samman med de problem som berörs. Delkurs 4: Regional samhällsplanering och självständigt arbete, 5 poäng (Regional Planning, 7,5 ECTS credits) Kursen tränar förmågan att analysera landskapsförändringar (såväl mentala/sociala som fysiska) under skilda historiska, kulturella, ekonomiska och politiska förhållanden och förstår människans roll i dessa landskapsförändringar. Kursen ger vetenskapsteoretiska verktyg varmed man kan kritiskt granska och utvärdera olika rumsvetenskapliga teorier och metoder, samt att organisera och presentera skillnader och likheter mellan vardaglig erfarenhetsbaserad kunskap och rumsvetenskaplig kunskap. Kursen ger genom ett självständigt arbete träning i förmågan att kreativt se sammanhang och helheter, och att kritiskt granska och värdera förhållanden, normer och förändringar i världen. Delkursen ger möjlighet att utveckla ett didaktiskt synsätt på samhällsplanering genom uppmuntran att organisera och sekvensera dessa villkor. Kulturgeografisk teori och metod fokuseras särskilt med avseende på det vetenskapliga arbetssättet. Undervisning och Examination Undervisningen sker i form av ex: föreläsningar, lektioner, seminarier, exkursioner, laborationer och gruppövningar. Examination sker dels individuellt, dels i grupp, i form av skriftliga och muntliga tentamina. Deltagande i seminarieövningar och exkursioner är obligatoriska. Bedömningen av de studerandes prestationer sker i form av skriftliga prov, muntliga och skriftliga framställningar samt genom inlämnandet av ett självständigt arbete. Som betyg används något av uttrycken Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Kursvärdering I kursen ingår kursvärdering. Denna skall vara vägledande för genomförandet av pågående kurs samt för utveckling och planering av kommande kurser. Kursvärderingen skall genomföras gemensamt av lärare och studenter samt därefter redovisas och dokumenteras. Litteratur

3 Litteratur Kulturgeografi 1-20 poäng, HT 05 Delkurs 1 Människa, natur och miljö, 5 poäng Gren, Martin och Per-Olof Hallin (2003) Kulturgeografi en ämnesteoretisk introduktion. Liber, Lund (214 s). Kompendier och studiematerial: Människa, natur och miljö. (ca. 100 s.) X Lundqvist, J (1993) Geologi: processer, landskap, naturresurser. Studentlitteratur, Lund (ca. 230 s.) X Mannion, A.M. (1997) Global Environmental Change: A Natural and Cultural Environmental History. Addison Wesley Longman, Essex. (400 s.). Sveriges Nationalatlas (1991) Miljön. SNA:s förlag, Höganäs. (ca. 200 s.) Delkurs 2 Urbangeografi, 5 poäng Ahlberg, N (1998) Stadens mönster: de historiska kartorna berättar. Riksantikvarieämbetet, Borås (ca.100 s.) Elander m fl. (2001): Den motsägelsefulla staden. Studentlitteratur. Lund. (220 s). Exkursionsguide (ca. 100 s). X Gren, Martin och Per-Olof Hallin (2003) Kulturgeografi en ämnesteoretisk introduktion. Liber, Lund (214 s). Kompendier och studiematerial: Människa, natur och miljö. (ca. 100 s.) Miles, Malcolm, Hall, Tim, Borden, Ian (eds) (2000) The City Cultures Reader. Routledge, London (valda delar). X Pain, Rachel et al. (2001) Introducing Social Geographies. Arnold, London. (288 s). Massey, Doreen., Allen, John., & Pile, Steve. (2000) City Worlds. Routledge, New York (valda delar). Short, John. Rennie & Kim, Yeong-Hyun. (2000) Globalization and the City Prentice Hall, Singapore Ltd. Singapore. (ca 100 s). Sveriges Nationalatlas (1991) Befolkningen. SNA:s förlag, Höganäs. (s , ca. 80 s.)

4 Delkurs 3 Matens geografi, 5 poäng Atkins, P. & Bowler, I. (2001) Food in Society Economy, Culture, Geography. Arnold Publishers, London. Bell, David (1997) Consuming Geographies: We are Where We Eat. Routledge, London. Carlsson-Kanyama, A. & Eriksson, B. & Henriksson, G. (2001) Fakta om maten och miljön, konsumtionstrender, miljöpåverkan och livscykelanalyser. Naturvårdsverket, report nr Kotler, P. et al. (2002) Marketing Places. Free Press, London. Laurin, Urban. (2004) Fältstudie av måltidsturism På uppdrag av Turistdelegationen. Nordgren, Magnus. (2004) Svensk Kvalitetsmat Utvecklar Landsbygden (SKUL) - rapport från delprojektet i Halland. LRF. O Dell, T. red. (2002) Upplevelsens Materialitet. Studentlitteratur, Lund. Urry. J. (1995) Consuming Places. Routledge, London. Kompendier (ca. 50 s.) Sveriges National Atlas, Kulturliv, Rekreation och Turism, s SNA/Bra Böcker förlag (173 s) Delkurs 4 Regional samhällsplanering och självständigt arbete, 5 poäng X Denscombe, M (2000) Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur, Lund. (valda delar, ca. 200 s.) Institutionens kompendier (ca. 100 s.) Relevant litteratur i samband med det självständiga arbetet. Exempelvis: Aitchison, C., MacLeod., Shaw, S.J. (2001) Leisure and Tourism Landscapes. Routledge, London. Boverket och Naturvårdsverket: Planera med miljömål - en vägvisare. (2000) Karlskrona och Stockholm. Finns även tillgänglig på nätet: Boverket (1996) Hela samhället. Jämställdhetsaspekter på fysisk planering och byggd miljö. Rapport 1996:4. Karlskrona. Burton, R (1999) Travel Geography. Pitman Publishing. Campell, S & S Fainstein (1997) Readings in planning theory. Blackwell, Oxford.

5 Forsberg G., (2002) Kvinnor och män i arbetslivet i Shough (red) Svensk kulturgeografi och feminism. Karlstad University Studies 2002:3.( 8 s). Gren Jörgen (2002) Den perfekta regionen. En nyregionalism i Europa och samspelet mellan staten, regionen och den europeiska integrationen. Studentlitteratur. Gunn, C A (1988) Tourism Planning. Taylor & Francis, New York. Hall, T & K Dunér (red. 1997) Den svenska stadens planering och gestaltning från medeltiden till industrialism. Sveriges Radio, Stockholm. Larsson, A, m.fl. (2000) Jämställd planering: att synliggöra ojämställdhet. Svenska kommunförbundet, Stockholm. Miles, Malcolm (1997) Art, Space and the City. Public Art and Urban Futures. Routledge, New York. Vitbok: Den gemensamma transportpolitiken till 2010:Vägval inför framtiden, 134s. Finns även att hämta på nätet ( en/lb_en.html) Sveriges Nationalatlas (1992) Infrastrukturen. SNA:s förlag, Höganäs. (s , 66-77, ca. 60 s.) Sveriges Nationalatlas (1993) Kulturliv, rekreation och turism. SNA:s förlag, Höganäs. (s. 6-9, , ca. 65 s.) Nyström, J (1999) Planeringens grunder. Studentlitteratur, Lund. Referenslitteratur: Backman, J (1998) Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur, Lund. Flowerdew, R & D Martin (red. 1997) Methods in human geography: a guide for students doing research. Longman, Harlow. Möller, Jens., Peter. Geografididaktik: Perspektiv och exempel. Liber, Trelleborg. Trost, J (1994) Enkätboken. Studentlitteratur, Lund. Trost, J (1997) Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur, Lund. Övningsmaterial och artiklar (100 s.).