KURSPLAN Telefon Sida 1 (5) Sektionen för lärarutbildning Kurskod: KG5001 / 1

Transkript

1 HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Telefon Sida 1 (5) Sektionen för lärarutbildning Kurskod: Kulturgeografi för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan (61-90), 30 hp Human Geography for Students in Teacher Training 30 credits Grundnivå Progression: Huvudområde: Kulturgeografi Kursplanen är godkänd av styrelsen för Sektionen för hälsa och samhälle ( ) och fastställd i Lärarutbildningsnämnden ( ) och gäller från och med höstterminen Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen kan ingå som specialisering/fördjupning eller specialisering/breddning inom lärarexamen hp. Behörighetskrav Grundläggande behörighet. Kursens mål Kursen syftar till en förståelse för relationerna mellan samhället, geografin och naturen. Kursen syftar även till att utveckla en bred förståelse av de fysiska och mänskliga miljöer vi lever i och medlen att förbättra studentens färdigheter att förändra dessa relationer. Detta är en grundkurs i kulturgeografi som är gjord för att ge en bred bakgrund för vidare studier och en kommande yrkesprofession. Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse redovisa några av de teorier och processer som formar representation och dess relation till produktionen a samhälle, geografier och naturen; förstå den geografiska föreställningens distinkta natur som ett sätt att förstå och representera social ekonomisk, politisk och kulturell förändring, och förklaringar av mångfalden och komplexiteten i representation; städer; produktionen och konsumtionen av mat; samt regional planering och dess konsekvenser; diskutera den ojämna och rumsliga variationen i sociala och urbana miljöer; produktionen och konsumtionen av mat; och regional planering. reflektera över och diskutera de sociala och ekonomiska processer, både inom och mellan städer och den övriga världen, som formar representation; det samtida urbana livet; produktionen och konsumtionen av mat; samt regional planering; förstå den potentiella förmåga som finns för att skapa bättre städer utifrån sociala skillnader, global sammanlänkning och ekonomiska orättvisor; reflektera över de gemensamma målen om övergripande målen om genus- och mångfaldsaspekter, samt biologisk mångfald och miljö; Färdighet och förmåga tolka och kombinera geografiska data från texter, filmer, ljudmaterial, kartor och tabeller; urskilja moraliska och politiska frågor som berörs i en debatt om representation, städer, mat och regional planering. utvärdera olika kulturgeografiska teoretiska ansatser och förklaringar; tillämpa geografiska begrepp och förståelse på debatter om representation, städer, mat och regional planering; utvärdera samtida geografiska processer och erfarenheter, såväl som möjliga framtida scenarier; urskilja moraliska och politiska frågor som berörs i en debatt om representation, urbana miljöer, mat och regional planering. planera, designa, presentera och reflektera över relevanta nyckelbegrepp och processer i kunskapsstoffet, för att kunna överföra detta till en skolkontext; använda didaktiska tekniker för att lösa problem relaterade till samhälle, geografi och natur. Värderingsförmåga och förhållningssätt förhålla sig på ett kritiskt sätt till teorier om representation av landskap, urbana processer, mat och regional planering; reflektera över lärandeprocesser om representation, städer, mat och regional planering mot bakgrund av resultat från studierna.

2 Sida 2 (5) Kursens huvudsakliga innehåll Kursen består av fyra delkurser om vardera 7,5 högskolepoäng. Delkurs 1: Bilder av kulturlandskap, 7,5 högskolepoäng (Representations of cultural landscapes 7,5 ECTS credits) Delkursen fokuserar på kunskaper om relationen mellan natur och samhälle inom ramen för ett brett kulturgeografiskt perspektiv. Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna: visa på en utvecklad en medvetenhet om rumslig och social förändring, och färdigheter kring hur en sådan medvetenhet didaktiskt kan användas för att utveckla kunskaper om samtida frågor rörande representation. Studenten förväntas kunna redogöra de sätt som kultur- och naturlandskap representeras i samhället genom konst, film, litteratur, berättelser, arkitektur och landskap. Samt att visa på en färdighet att samla in, tolka, analysera, och kritiskt reflektera över och presentera olika exempel på hur naturen representeras som kultur, och kulturen som natur. Delkurs 2: Urbangeografi, 7,5 högskolepoäng (Urban Geography, 7,5 ECTS credits) Delkursen fokuserar på en förståelse för hur olika sociala, politiska, kulturella och ekonomiska processer formar den urbana miljön. Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna: visa färdigheter att söka efter och arbeta med geografisk information rörande städer, och att träna sina förmågor att se och förstå urban förändring genom fältstudier och exkursioner. Studenterna förväntas även visa en förmåga att samla in, tolka, analysera, kritiskt reflektera över och presentera aktuella urbana problemområden, samt att översätta innehållet till en skolkontext. Delkurs 3: Matens geografier, 7,5 högskolepoäng (The Geographies of Food, 7,5 ECTS credits) Delkursen fokuserar på en förståelse av olika former av lokala, regionala och globala processer som formar matens geografier. Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna: söka efter och arbeta med geografisk information, och att träna sina färdigheter att förstå såväl strukturella som enskilda sammanhang rörande matens geografier. Studenterna förväntas utveckla en förmåga att samla in, tolka, analysera, kritiskt reflektera över och presentera olika exempel på hur maten produceras och konsumeras i ett rumsligt perspektiv, samt att översätta innehållet i kursen till en skolkontext. Delkurs 4: Regional samhällsplanering och självständigt arbete, 7,5 högskolepoäng (Regional Planning and individual work 7,5 ECTS credits) Delkursen fokuserar på en förståelse för, och beaktar kunskap om regional planering om miljö, landskap, riskhantering, boende, urbana problem, politisk och ekonomisk utveckling, resursmanagement och turism. Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna: visa färdigheter att hantera dessa frågor, samt att presentera medel för att förändra genom förmågan att analysera idéer och utveckling kritisk, och genom att tillämpa insikter på nya situationer från de kunskaper och färdigheter som förvärvats. Studenterna förväntas utveckla en förmåga att samla in, tolka, analysera, kritiskt reflektera över och presentera frågor om regional planering i en mindre uppsats med eventuell didaktisk inriktning. Undervisning Undervisningen kan ske i form av ex: föreläsningar, lektioner, seminarier, exkursioner, laborationer och gruppövningar. Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma. Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma. Examination Som betyg för hel kurs används något av uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Examination kan ske individuellt och/eller i grupp, i form av skriftliga och muntliga tentamina. Efter genomgången kurs har studenten rätt till en ordinarie examination samt därefter fyra examinationstillfällen. För uppsatsarbetet gäller följande: om studenten får betyget underkänd så har studenten rätt till ytterligare ett examinationstillfälle samt handledning. Kursvärdering I kursen ingår kursvärdering. Denna ska vara vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen ska dokumenteras och redovisas för studenterna. Kurslitteratur Cloke, Paul; Philip Crang & Mark Goodwin (2005) Introducing Human Geographies. (160s) Hodder Arnold, London Foote, Kenneth. Peter J. Hugill; Kenth Mathewson & Jonathan, M. Smith. (1994) Re-Reading Cultural Geography. (100 s) University of Texas Press, Austin. Gren, Martin och Per-Olof Hallin (2003) Kulturgeografi en ämnesteoretisk introduktion. (214 s) Liber, Lund. Lefebvre, Henri. (2003) The Urban Revolution. (188 s) University of Minnesota Press.

3 Sida 3 (5) Möller, Jens. Peter. (2003) Geografididaktik Perspektiv och exempel. (112 s) Liber, Stockholm. Serres, Michel, with Bruno Latour.(1995) Conversations on Science, Culture, and Time. (230 s) Trans. Roxanne Lapidus. Ann Arbor: U of Michigan P. Elander m fl. (2001) Den motsägelsefulla staden. (220 s) Studentlitteratur, Lund. Exkursionsguide (ca 100 s) Gersmehl, Phil (2005) Teaching Geography. (valda delar) The Guilford Press, London & New York. Gren, Martin och Per-Olof Hallin (2003) Kulturgeografi en ämnesteoretisk introduktion. (214 s) Liber, Lund. Miles, Malcolm, Hall, Tim, Borden, Ian (eds) (2000) The City Cultures Reader. (20 s) Routledge, London. Pain, Rachel et al. (2001) Introducing Social Geographies. (ca 200 s) Arnold, London. Massey, Doreen., Allen, John., & Pile, Steve. (2000) City Worlds. (40 s) Routledge, New York. Short, John. Rennie & Kim, Yeong-Hyun. (2000) Globalization and the City. (ca 100 s) Prentice Hall, Singapore Ltd. Singapore. Sveriges Nationalatlas (1991) Befolkningen. (s , ca 80 s.) SNA:s förlag, Höganäs. Atkins, P. & Bowler, I. (2001) Food in Society Economy, Culture, Geography. (ca 30 s) Arnold Publishers, London. Bell, David (1997) Consuming Geographies: We are Where We Eat. (108 s) Routledge, London. Carlsson-Kanyama, A. & Eriksson, B. & Henriksson, G. (2001) Fakta om maten och miljön, konsumtionstrender, miljöpåverkan och livscykelanalyser. Naturvårdsverket, report nr (50 s) Dicken, P (2003). Global Shift - Reshaping the global economic map in the 21th century. Kap 2 Ed. Clark, G; Feldman, M; Getler, M. (2000) The Oxford handbook of economic geography. New York: Oxford University Press inc. (Kapitel 13 av Michael E. Porter) Alt. Artikel av Porter, M (1998) Clusters and the new economics of competition. Harvard business review, Boston; Nov/Dec Gersmehl, Phil (2005) Teaching Geography. (valda delar). The Guilford Press, London & New York. Jackson, P. (1995) Multiple Meanings: shopping and the cultural politics of identity. Environment and Planning A. 27 pp Kompendium (ca 100 s) Kotler, P. et al. (2002) Marketing Places. (311 s) Free Press, London. Laurin, Urban. (2004) Fältstudie av måltidsturism På uppdrag av Turistdelegationen. Möller, Jens Peter (2003) Geografididaktik Perspektiv och exempel. (112 s) Liber, Stockholm. O Dell, T. red. (2002) Upplevelsens Materialitet. (217 s) Studentlitteratur, Lund. Pollan. Michael (2006) The Omnivore s Dilemma. A Natural History of four Meals. Penguin Press, London. (109 s). Urry. J. (1995) Consuming Places. (110 s) Routledge, London. Sveriges National Atlas, Kulturliv, Rekreation och Turism. s (valda delar) SNA/Bra Böcker förlag. Wilson, T.M. red. (2005) Drinking Cultures. Berg Publishers, Oxford. Övrig litteratur:

4 Sida 4 (5) Porter, M (1998) The competative advantage of nations. New York: Free Press Sölvell, Örjan; Lindqvist, G; Ketels, C (2003) The cluster initiative greenbook. Stockholm: Bromma tryck AB Törnqvist, G (1998) Renässans för regioner - Om tekniken och den sociala kommunikationens villkor. Höganäs, SNS Förlag Denscombe, M (2000) Forskningens grundregler i samhällsforskarens handbok i tio punkter. (265 s) Studentlitteratur, Lund. Gersmehl, Phil (2005) Teaching Geography. (valda delar) The Guilford Press, London & New York. Relevant litteratur i samband med det självständiga arbetet. Exempelvis: Aitchison, C., MacLeod., Shaw, S.J. (2001) Leisure and Tourism Landscapes. Routledge, London. Boverket och Naturvårdsverket (2000) Planera med miljömål - en vägvisare. Karlskrona och Stockholm. Finns även tillgänglig på nätet Hela samhället. Jämställdhetsaspekter på fysisk planering och byggd miljö. Rapport 1996:4. Karlskrona. Burton, R (1999) Travel Geography. Pitman Publishing. Campell, S & S Fainstein (1997) Readings in planning theory. Blackwell, Oxford. Forsberg G., (2002) Kvinnor och män i arbetslivet i Shough (red) Svensk kulturgeografi och feminism. Karlstad University Studies 2002:3. Gren Jörgen (2002) Den perfekta regionen. En nyregionalism i Europa och samspelet mellan staten, regionen och den europeiska integrationen. Studentlitteratur, Lund. Gunn, C A (1988) Tourism Planning. Taylor & Francis, New York. Hall, T & K Dunér (red. 1997) Den svenska stadens planering och gestaltning från medeltiden till industrialism. Sveriges Radio, Stockholm. Larsson, A, m.fl. (2000) Jämställd planering: att synliggöra ojämställdhet. Svenska kommunförbundet, Stockholm. Miles, Malcolm (1997) Art, Space and the City. Public Art and Urban Futures. Routledge, New York. Möller, Jens. Peter. (2003) Geografididaktik Perspektiv och exempel. Liber, Stockholm. Vitbok: Den gemensamma transportpolitiken till 2010:Vägval inför framtiden Finns även att hämta på nätet Sveriges Nationalatlas (1992) Infrastrukturen. (s , ) SNA:s förlag, Höganäs. Sveriges Nationalatlas (1993) Kulturliv, rekreation och turism. (s. 6-9, ) SNA:s förlag, Höganäs. Nyström, J (1999) Planeringens grunder. Studentlitteratur, Lund. Referenslitteratur: Backman, J (1998) Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur, Lund. Flowerdew, R & D Martin (red. 1997) Methods in human geography: a guide for students doing research. Longman, Harlow. Möller, Jens., Peter. Geografididaktik: Perspektiv och exempel. Liber, Trelleborg. Trost, J (1994) Enkätboken. Studentlitteratur, Lund.

5 Sida 5 (5) Trost, J (1997) Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur, Lund. Ytterligare litteratur kan tillkomma enligt examinators anvisningar.