Nordisk etnologi - Innehållsförteckning. 1. Nordisk etnologi Presentation Examensstruktur Kursbeskrivningar...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nordisk etnologi - Innehållsförteckning. 1. Nordisk etnologi... 2 1.1. Presentation... 2 1.2. Examensstruktur... 3 1.3. Kursbeskrivningar..."

Transkript

1 Innehållsförteckning 1. Nordisk etnologi Presentation Examensstruktur Kursbeskrivningar

2 1. Nordisk etnologi 1.1. Presentation Etnologin studerar människor och kulturer, d.v.s. människan som kulturvarelse. I Åbo gäller studierna framförallt det finländska och nordiska samhället. Stor vikt läggs vid att observera vardagens materiella aspekter, både föremål och konsumtion, men också sociala aspekter såsom subkulturer, nätverk, sociala skikt och etnicitet. Vi söker värderingar och normer bakom kulturella former. Man brukar tala om en etnologisk blick, som liknar antropologins, men som gäller vår egen kultur. Kulturen tar form i vardagen. Ekonomin, ekologin, agrara och urbana landskap fungerar i bakgrunden och också dessa fält intresserar etnologen, liksom mångkulturalitet och hållbarhetsfrågor. Etnologin försöker finna svar på hur människorna skapar sin livsform, hur de bygger sin kultur. Kulturmönster och kulturella uttryck studeras ofta som en kombination av nutidsanalys och historisk rekonstruktion. Inom ämnet ges också möjlighet att fördjupa sig i kultur- och socialantropologi medan också ett kulturhistoriskt perspektiv ständigt är relevant. Till studierna hör även praktiskt insamlingsarbete i fält samt analyser av muntliga och skriftliga källor. Etnologiska arkivet och fältdokumentationen tjänar i hög grad studenterna i ämnet. På magistersnivå kan man specialisera sig mot arkivsektorn och med museologi som biämne blir man kompetent för museitjänster. Studiegången i etnologi är tredelad (grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier). Första året upptas av fyra olika kurser, som hålls som föreläsningar. Även inom ämnesstudierna hålls många föreläsningskurser, där studenterna bidrar till diskussionen. Under tredje året skriver man sin kandidatavhandling och går på proseminariet. Inom magisterstudierna ligger tonvikten på seminarier, det stora fältarbetet och avfattande av avhandling pro gradu, men även på detta stadium finns många föreläsningskurser att välja mellan. Ytterliga upptar kursfordringarna ett brett utbud av läskurser eller självstudiekurser. Angående kurser och kurslitteraturen, se kursbeskrivningar i MinPlan, ämnets hemsidor och Studieguiden som tryckts Under alla skeden av studierna ombeds studenterna diskutera studierna med examinator, egenlärare, mentorer och tutorer. Huvudämnesstudier i etnologi Huvudämnesstudierna omfattar i kandidatexamen minst 70 studiepoäng ( grundstudier 25 sp och ämnesstudier 45 sp). I magisterexamen omfattar huvudämnesstudierna 80 sp ( fördjupade studier 40 sp och avhandling pro gradu 40 sp) Biämnesstudier i etnologi Biämnesstudierna omfattar 25 eller 60 studiepoäng beroende på om man väljer att avlägga enbart grundstudier eller avlägger även ämnesstudier med proseminarium. Rätten att studera etnologi som biämne erhålls genom att kursen Etnologins grunder avklaras med minst 3 poäng. 2

3 1.2. Examensstruktur Kandidatexamen Allmän linje Kandidatexamen i humanistiska vetenskaper 180 sp allmän linje Huvudämne Biämne 1 Biämne 2 Valbara grundstudier 25 sp grundstudier 25 sp grundstudier studier ämnesstudier 45 sp ämnesstudier 35 sp 0-25 sp 5-30 sp Språkstudier 15 sp Vetenskapligt skrivande, kommunikationsprocesser, finska/svenska och främmande språk på nivå 4 Andra studier 5 sp Vetenskapsfilosofi och studieorientering Kulturledarskapslinje Kandidatexamen i humanistiska vetenskaper 180 sp kulturledarskapslinje Huvudämne Biämne 1 Biämne 2 Valbara grundstudier 25 sp grundstudier 25 sp kulturledning studier ämnesstudier 45 sp grundstudier 25 sp 40 sp Språkstudier 15 sp Vetenskapligt skrivande, kommunikationsprocesser, finska/svenska och främmande språk på nivå 4 Magisterexamen Andra studier 5 sp Vetenskapsfilosofi och studieorientering Allmän linje Filosofie magisterexamen 120 sp allmän linje Huvudämne Biämne Valbara fördjupade studier 40 sp grundstudier studier Pro gradu-avhandling 40 sp 0-25 sp sp Kulturledarskapslinje Filosofie magisterexamen 120 sp kulturledarskapslinjen Huvudämne Biämne 1 alt. Biämne 2 Valbara fördjupade studier 40 sp ämnesstudier grundstudier studier Pro gradu-avhandling 40 sp 0-35 sp 0-25/30 sp 5-15 sp 3

4 1.3. Kursbeskrivningar ( Metod och teori, del 1 (5 sp) Methods and theory, part 1 Målsättningar och innehåll Kursen ger grunderna i hermeneutik, källkritik, komparation, kvantitativa analys, narration, genus, minne/tid, bildanalys/symboler/semiotik, diskursanalys/diskurser, nätverksanalys/nätverk, platsanalys/rumslighet. Blocket består av två moment: gemensamma föreläsningar + kursdagbok och tentamen (5 sp) samt ämnesspecifika tutorials/övningsuppgifter (5 sp). Varje ämne sköter om examinationen av sina huvudämnesstuderande (dvs egen tentamenslitteratur och examinationsform). Efter godkänd kurs (del 1 och del 2) förväntas den studerande Kunskap och förståelse - kunna kritiskt värdera och tillämpa många olika typer av vetenskapliga metoder - kunna genomföra analyser av texter och kunna bedöma olika källors värde utgående från olika analytiska angreppssätt - kunna använda sig av teoretiska infallsvinklar vid genomförandet av en forskningsuppgift - ha beredskap att kunna jämföra och relatera olika vetenskapliga angreppssätt till varandra - ha insikter i betydelsen av teoretiska perspektiv för modern forskning Allmänfärdigheter Undervisningsformer Examinationsformer - vara förtrogen med de möjligheter som olika metoder och teoretiska infallsvinklar ger genom att ha prövat dem i form av olika övningsuppgifter - ha elementära insikter i hur metod och teori kan tillämpas i skrivandet av en vetenskaplig avhandling - klara av sökningar i databaser och källsamlingar samt kunna redogöra för grunderna för informationssökning och -värdering Del 1: Föreläsningar Del 1: Kursdagbok och litteraturtentamen (historieämnet = Tosh). Del 1: Inlärningsdagbok och litteratur (folkloristik litteratur som anges vid kursstarten) Del 1: Kursdagbok (religionsvetenskap litteratur som anges vid kursstarten) Del 1: Kursdagbok och litteraturtentamen (etnologi) 4

5 Del 1: Kursdagbok (litteraturvetenskap) Del 1: Kursdagbok och litteraturtentamen (Rose, konstvetenskap) Del 1: Kursdagbok och litteraturtentamen (svenska språket) Obligatorisk för studenter i etnologi, folkloristik, konstvetenskap, litteraturvetenskap, historia, religionsvetenskap. Beskrivning av andra Godkända grundstudier i huvudämnet. förkunskaper Hur ser utvärdering ut nu Kursen utvärderas av ämnena historia och litteraturvetenskap under läsåret Övriga anmärkningar Föreläsningarna är gemensamma för alla deltagare men kursdeltagarna tenterar sin ämnesspecifika tentamenslitteratur! Biämnesstuderande vid HF, som avklarat kursen inom sitt huvudämne, ersätter kursen medelst en 5 sp specialkurs. Litteratur Tosh, John. Historisk teori och metod Studentlitteratur. Anne Eriksen, Jan Garnert, Torunn Selberg (eds.). Historien in på livet Nordic Academic Pess. s Johansson, Anna. Narrativ teori och metod Studentlitteratur. kap. 5, 6, 7, 8 Owe Ronström, Georg Drakos, Jonas Engman (red.). Folkloristikens aktuella utmaningar Gotland University Press. S Rose, Gillian. Visual Methodologies: An Introduction to the Interpretation of Visual Materials SAGE. ebrary Annat kursmaterial Etnologi: 1. Kulturanalys och kulturhistoriska metoder Löfgren, Orvar Ehn, Billy, Kulturanalytiska verktyg. Malmö: Gleerups 2012 Goodall, H.R. Writing the new Ethnography. Oxford: Altamira Press Materialets behandling Ehn, Billy & Klein, Barbro, Från erfarenhet till text (1994), s , Anna-Maria Åström, Den etnologiska forskningsprocessen. Korkiakangas, P., Olsson, P. & Ruotsala, H. (red.), Polkuja etnologian menetelmiin (2005), s ( Svenska språket: Kjørup, Søren: Människovetenskaperna. Problem och traditioner i humanioras vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur (eller senare upplagor) Anordnande enhet HF GEMENSAMMA STUDIER Tidpunkt Period 1, Period 2 Delprestationer Kurshelheten består av del 1, gemensamma föreläsningar (5sp), och del 2, ämnesspecifika övningar/tutorials (5sp). Studerande i svenska språket avlägger endast Metod och teori, del 1. 5

6 Föreläsningar (44.00h), Kurstentamen (3.00h), Hemuppgifter (demonstreras av deltagare) (50.00h), Övningar med handledning (uppgifter lämnas in) (20.00h), Övningar med handledning (uppgifter lämnas inte in) (50.00h), Litteratur (svenska, nord. språk) (100.00h), Föredragstillfällen (3.00h), Kursdagbok/Inlärningsdagbok (20.00h), Rapport/Slutrapport (3.00h) ( Att skriva kulturkritik (5 sp) Writing Criticism in the Humanities Målsättningar och innehåll Kursen syftar till att förmedla teoretiska kunskaper om kulturkritiskt skrivande i genrer som kritik och essäistik samt praktiska övningar i eget skrivande. Den teoretiska delen av kursen är gemensam för ett flertal kulturämnen medan de praktiska skrivövningarna är ämnesinriktade. Efter godkänd kurs förväntas deltagarna kunna: -öra för kulturkritikens viktigare genrer och texttyper, hur de förhåller sig till varandra stilistiskt och innehållsmässigt samt vilken roll de kan spela i relation till det egna huvudämnet -vilka funktioner kulturkritiken har i samhället -över hur det egna skrivandet måste anpassas i förhållande till olika genrer inom kulturkritiken, men också till olika format, medier och publikationsställen -en artikel som skulle kunna publiceras i en kulturtidskrift Allmänfärdigheter Undervisningsformer Examinationsformer Teoretiskt kunnande, analysförmåga, förmåga att diskutera i grupp, skrivfärdighter. Föreläsningar och seminariediskussioner (20h) samt litteraturstudier. Skriftlig reflektion över föreläsningar och kurslitteratur samt skrivande av en publiceringsbar kulturkritisk artikel. Studerande på ämnes- och fördjupad nivå (deltagarantal max 8 studerande per deltagande ämne). Minst goda insikter (3/5) i grundstudierna. Beskrivning av andra förkunskaper Övriga anmärkningar Annat kursmaterial Anordnande enhet Tidpunkt Period 3, Period 4 Begränsat deltagarantal: max 8 studerande per respektive ämne. Kurslitteratur meddelas senare. LITTERATURVETENSKAP 6

7 ( Kultur, modernitet och kvinnors aktörskap (5 sp) Culture, modernity and agency (gender history) Målsättningar och innehåll Kursen tar fasta på en period då kvinnor får och tar sig ett utökat handlingsutrymme. Vi ställer frågor om hur genusrelationer förändrades och återskapades under den senare delen av 1800-talet och förra delen av talet. På vilka nya sätt skapas skillnader mellan kön och mellan olika kvinnor? Hur förändrade kvinnor sina villkor och hur förändrades de ramar inom vilka kunde kvinnor agera? 1800-talet mitt brukar ses som den period då många olika moderniseringsprocesser tar sin början. Inte minst förändringarna i mentalitet, världsbild och kultur var centrala. Det som brukar kallas emancipation av kvinnor ska ses som en central del av modernitet och modernitet medförde grundläggande förändringar i förståelsen av kvinnlighet och genus. I den här kursen ges exempel på hur kvinnor från olika samhällsgrupper agerar inom kultur och politik samt inom det hem som gavs nya, samhälleliga betydelser. Hur kan kvinnors förändrade positioner relateras till nationsbygge, kulturella rörelser och sociala förändringsprocesser? Vilka var reaktionerna på kvinnors förändrade ställning? Kursen riktar sig till studenter i flera ämnen. Den visar hur centrala begrepp som aktörskap, modernitet och genus har studerats i olika discipliner? i konstvetenskap, musikvetenskap, folkloristik, etnologi och historia. Temat aktörskap belyses ur olika metodologiska och teoretiska perspektiv. De föreläsningar som ges är ämnesövergripande. Kursens examination är ämnesspecifik och för godkänd kurs krävs kursessä som skrivs i samråd med det egna ämnets lärare. - ger kunskap om hur olika discipliner har studerat kvinnors förändrade handlingsutrymme under perioden ger studeranden redskap att identifiera och utvärdera olika teoretiska förståelser av begreppen agency, modernitet och kön. - ger beredskap att identifiera och diskutera olika metodologiska utgångspunkter i forskning om kultur, historia och genus Allmänfärdigheter Undervisningsformer - förmåga att tillägna sig information och kunskap från olika ämnesområden - förmåga att följa kunskapsutveckling på olika områden - förmåga att överblicka och sammanfatta specifika kunskapsområden Föreläsning och seminarier: 7

8 Preliminära föreläsningar. Måndagar 15-17, Period Ann-Catrin Östman, historia: Med avstamp i det förmoderna: mötet mellan modernitet och tradition i genushistorisk forskning 6.9. Mia Åkerfält, konstvetenskap: Aktörskap, kultur arkitektur 23.9 Camilla Hambro, musikvetenskap: Inför kvinnornas århundrade: utställning i Köpenhamn Camilla Hambro, musikvetenskap: Nationalism, kvinnosak och sång i nordisk perspektiv Niklas Huldén, etnologi. Kvinnodräkt, tradition och modernitet Anna-Maria Åström, etnologi: Borgerskapets kvinnliga dygder och intressesfärer ( ) Ann-Catrin Östman, historia: En kvinnosakskvinna fostrar män - om nation, klass och sedlighet Lena Marander-Eklund, folkloristik: Samhällsmoderlighet Lena Marander-Eklund, folkloristik: 1950-talets hemmafru: Tid, kvinnor och berättelser Examinationsformer Beskrivning av andra förkunskaper Litteratur Annat kursmaterial Examination: ämnesspecifikt essä eller essä och kursdagbok Kursen kan avläggas av studenter i nordisk och allmän historia. På fördjupad nivå utgör kursen en delprestation av kursen "Genushistoria". Kursen kan även avläggas av studenter i etnologi. Grundstudier i historia Jens Rydström och David Tjeder,. Kvinnor, män och alla andra. En svensk genushistoria. Studentlitteratur Studentlitteratur. Laura Stark. The Limits of patriarchy SKS. Branca, Patricia. Middle-class Women in the Victorian Home Routledge. Studenterna väljer Brancas eller Davidoffs bok Davidoff, Leonore. Family fortunes. Men and women in the English Middle class Routledge. Studenterna väljer Brancas eller Davidoffs bok Valda delar ur: Scandia-Supplement; 78/2012, häfte 2. Antu Sorainen & Tuija Pulkkinen, Siveellisyydestä seksuaalisuuteen Christina Florin, Kvinnor får röst. Kön, känslor och politisk kultur i kvinnors rösträttsrörelse Sedligt, renligt, lagligt. Prostitution i Norden Red. Anna Jansdotter & Yvonne Svanström Komparativt etnologiskt erinringsmaterial om borgerliga miljöer i Helsingfors och Åbo : Hemma bäst. Minnen från barndomshem i Helsingfors 8

9 (1990), Så minns jag mitt Åbo (2001) Anordnande enhet HISTORIA Tidpunkt Period 1, Period 2 Delprestationer Kan utgöra delprestation i kursen Genushistoria. Tentamensrätt uppnås Deltagande i kurs ( Etnologins grunder (5 sp) Introduction to ethnology Målsättningar och innehåll Målet för denna introduktion är att ge grundläggande kunskap om etnologin som kulturvetenskap och om människan som kulturell varelse och om olikartade kulturmiljöer. Kursen ger inblick i etnologins metodologi, dess lärdomshistoria och forskningsinriktningar samt undersökningar i olika kulturmiljöer. Förmåga att på ett allmänt plan redogöra för etnologin som kulturvetenskap, dess forskningsobjekt, metodologi och forskningsinriktningar. Kännedom om undersökningar i olika kulturella fält samt om ämnets lärdomshistoria. Med en egen fältstudie förvärvat erfarenhet av deltagande observation och rapportering. Allmänfärdigheter Sakkännedom, förståelse för vetenskapligt tänkande. Undervisningsformer Föreläsningar, hemuppgift på basen av deltagande observation. Examinationsformer Platsbeskrivning, tentamen. Nya studenter i etnologi som huvudämne eller biämne Övriga anmärkningar Kursen kommer att utvärderas läsåret Annat kursmaterial 1. Allmänt, metod - Arvidsson, Alf. Etnologi - perspektiv och forskningsfält. Lund: Studentlitteratur (2000), s , Ehn, Billy & Löfgren, Orvar, Kulturanalys: ett etnologiskt perspektiv. Malmö: Liber (2001), s Kulturmiljöer och kulturmöten - Hellspong, Mats & Löfgren, Orvar, Land och stad: Svenska samhällstyper och livsformer från medeltid till nutid. Lund (1999), s Bo på Bergö. Människor och resurser i ett ösamhälle. Helsingfors: SLS (2001) Åström, Anna-Maria, Strömmingsmarknaden som identitetssymbol. Gränsfolkets barn: Helsingfors: SLS (2001), s Stier, Jonas, Kulturmöten: en introduktion till interkulturella studier. Lund: Studentlitteratur 2004, Kursoriskt Budkavlen & Laboratorium för folk och kultur av nyligen utkomna 9

10 exemplar. Tidpunkt Period 1 Föreläsningar (14.00h), Kurstentamen (4.00h), Projektarbete (ensam) (10.00h), Tentamensförberedelser (90.00h), Kursdagbok/Inlärningsdagbok (9.00h) Tentamensrätt uppnås Inlämning av projektarbete ( Tingen och nutiden (5 sp) Things present Målsättningar och innehåll Målet för denna sammanfattande kurs är att ge grundläggande kunskap om etnologin som kulturvetenskap i nutiden och om människan som kulturell varelse med speciell hänsyn till föremålsvärlden. Kursen ger inblick i etnologins aktuella metodologi, nutidsstudier och olika forskningsinriktningar gällande materiell kultur samt förmåga att se konkreta nutidsfenomen i historisk, kontextuell och rituell belysning. Förmåga att redogöra för etnologins aktuella metodologi samt dess olika forskningsinriktningar om materiell kultur, riter, urbana miljöer och mångkulturalism i ett vetenskapshistoriskt perspektiv. Insyn i analyser om konkreta nutidsfenomen i historisk, kontextuell och rituell belysning. Allmänfärdigheter Nutidsförståelse, förståelse för materiell variation. Undervisningsformer Föreläsningar, essäer som hemuppgift. Examinationsformer Kursdagbok, exkursionsrapporter, essäer. Studenter i etnologi som huvudämne eller biämne Övriga anmärkningar Kursen kommer att utvärderas läsåret Annat kursmaterial Kurslitteratur 1. Föremålens värld Bringéus, Nils-Arvid, Arbete och redskap (1979). Introduktion s och resten kursoriskt eller ca 100 valfria sidor istället för: Dant, Tim (1999), Material Culture in a Social World: Values, Activities, Lifestyles. Buckingham, Open U.P. s. 1-40, , Berger, Arthur Asa (2009), What Objects Mean. An Introduction to Material Culture. 2. Nutidsstudier Mörck, Magnus, Spel på ytan. En bok om livsstilar. Göteborg: FfVS (1998) Barbro Klein (red.), Gatan är vår: Ritualer på offentliga platser (1995). 10

11 Stockholm: Carlsson. s. 7-37, , Mångkulturalism Ratanssi, Ali, Multiculturalism. A very short introduction. Oxford: Oxford Univ Press (145 s.) Juha Pentikäinen, Marja Hiltunen (red.), Cultural minorities in Finland. An overview towards cultural policy. Helsinki (1995) s. 7-47, Kursoriskt Budkavlen & Laboratorium för folk och kultur av nyligen utkomna exemplar. Tidpunkt Period 4 Föreläsningar (12.00h), Exkursion (10.00h), Projektarbete (ensam) (90.00h), Kursdagbok/Inlärningsdagbok (12.00h) Tentamensrätt uppnås Inlämning av projektarbete Tentamensrätt upphör ( Finländsk folkkultur och finländska kulturmönster (10 sp) Finnish folk culture and cultural environments Målsättningar och innehåll Ge översiktlig kunskap om befolkning, kulturmiljöer i Finland, om folkkulturens historiska bakgrund. Ger kunskap om mönster, variation och förändring i finländsk vardagskultur med betoning på det förindustriella samhället. Kunskap om mönster, variation och förändring i finländsk vardagskultur med betoning på det förindustriella samhället samt inblick i den materiella och sociala kulturen i olika kulturmiljöer i Finland. Kännedom om den agrara kulturens villkor och resursutnyttjandet och dess tekniker i olika delar av Finlands skärgård. Förmåga att redogöra befolkningsmässig och kulturell utveckling från 1700-talet till nutid. Allmänfärdigheter Sakkännedom, förståelse för metodisk variation. Undervisningsformer Föreläsningar och i samband med dessa exkursioner till aktuella museiutställningar. Examinationsformer Tentamen, exkursion. Första årets studerande med etnologi som huvudämne. Andra årets studerande med etnologi som biämne. Rörelsehinder kan Exkursioner kan vara besvärliga. försvåra genomförandet Annat kursmaterial 1. Allmänt, folkliga miljöer Teppo Korhonen, Matti Räsänen (toim.), Kansa kuvastimessa: etnisyys ja identiteetti. Helsingfors: SKS (1989), s

12 Räsänen, M., "Arkielämää toisen maailmansodan jälkeen" i Vuosisatamme Suomi. Porvoo (1992), s Sarmela M. (1994) Suomen perinneatlas (Suomen kansankulttuurin kartasto 2 = Atlas of Finnish ethnic culture 2). Helsingfors: Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 587 (1994), s (Suku, kylä, vuotuisjuhlat, kylän nuoret). I samband med föreläsningarna presenteras: Vuorela, T. (red.) Suomen kansankulttuurin kartasto = Atlas der finnischen Volkskultur = Atlas of Finnish folk culture Del: 1. Hki: Suomalaisen kirjallisuuden seura. Ahlbäck, R. (1945) Kulturgeografiska kartor över Svenskfinland. Helsingfors. Svenska litteratursällskapet i Finland (1976). Talve, I. Suomalaisen kansanelämän historialliset taustatekijät. Helsingfors: Suomalaisen kirjallisuuden seura (1972). 2.Variationer, särkulturer. 1.Byggnadsskick, heminredning Vuorela, T. Suomalainen kansankulttuuri. Porvoo: WSOY (1977), s , Sahlberg, Irja, "Byggnadsskick och heminredning" i Kimitobygdens historia II:1 (utg. Gabriel Nikander) Åbo (1945), s Matkultur Lindqvist, Yrsa, Mat, måltid, minne - hundra år av finlandssvensk matkultur. Helsingfors: SLS (2009) Kursoriskt: Talve, Ilmar. Folkligt kosthåll i Finland (Skrifter utgivna av Etnologiska sällskapet i Lund) Lund: Etnologiska institutionen (1977). 2. Textil och klädsel Lönnqvist, Bo, Folkkulturens skepnader. Till folkdräktens genealogi. Helsingfors: Svenska Folkskolans Vänner, Serie III, volym 2, (1991), s Dahl, H., Högsäng och klädbod. Helsingfors: SLS Folklivsstudier XVIII (1987), s Laboratorium Klädnumret 3. Skärgårdskultur och skärgårdsmiljö Lönnqvist, Bo, "Skärgårdsbebyggelse och skärgårdskultur" i Kustbygd. Helsingfors: SLS Skrifter 489. Folklivsstudier X111 (1980), s Siivonen, Katriina, Saaristoidentiteetti merkkien virtoina. Helsinki: SMY 12

13 2008, Hackman, John, "Skärgårdsredaren-entreprenören" i Skärgård 4/1996. s Stadskultur Håkan Andersson och Anna-Maria Åström (red.), "Liv - arbete - miljö i kuststaden" i Meddelanden från Folkkultursarkivet 8. Helsingfors (1986), s Lillbroända-Annala, Sanna (2010): Från kåk till kulturarv. En etnologisk studie av omvärderingen av historiska trästadsområden i Karleby och Ekenäs. Å. Akademis förlag, Herrgårdskultur Tema herrgård. Laboratorium för folk och kultur 3/2005 Herrgårdens barn och ungdom. Laboratorium för folk och kultur 2/2012 Nikander, G., "Finländska herrgårdar under den gustavianska tiden" i Historisk tidskrift för Finland (1917), s. 1-30, Tidpunkt Period 2 Föreläsningar (20.00h), Exkursion (5.00h), Litteratur (svenska, nord. språk) (50.00h), Litteratur (finska) (50.00h), Tentamensförberedelser (71.00h), Allmän tent (skriftlig) (4.00h), Om ej särskilda skäl föreligger ( Nordisk kultur (5 sp) Nordic culture Målsättningar och innehåll Att ge kännedom om människors vardagsliv, kulturmönster och enskilda kulturyttringar i Norden samt nordisk gemenskap, med inriktning på de nationella kulturerna i Sverige, Norge, Danmark, Island och Färöarna under och 1900-talen. Förmåga att särskilja vissa kulturområden, minoriteter och boningshistoria i Sverige, Norge, Island, på Färöarna och i Danmark utgående från olika kulturella, materiella och traditionella faktorer i ett jämförande europeiskt perspektiv. Jämförande kunskap om folklivets variationer, nationsbygge samt om identitets- och minoritetspolitik i de nordiska länderna. Allmänfärdigheter Sakkännedom, förståelse för nationell och kulturell variation. 13

14 Undervisningsformer Examinationsformer Annat kursmaterial Föreläsningar och skriftlig tentamen. Tentamen. Första årets studerande med etnologi som huvudämne. Samt i regel andra årets studerande med etnologi som biämne. En av följande klassiker 1. Sverige En av följande punkter (a-c) a. Frykman, Jonas & Löfgren, Orvar (1979) Den kultiverade människan. Lund: Liber Läromedel 223 s b. Frykman, Jonas & Löfgren, Orvar (Red.) (1991) Svenska vanor och ovanor. Stockholm: Natur och kultur. 295 s. c. Ehn, Billy. Försvenskningen av Sverige Norge, Danmark En av följande: Being Danish: paradoxes of identity in everyday life. (Ed. R.Jenkins) Copenhagen: MTP eller Damsholt og Venborg Pedersen i Stoklund (red.): Kulturens nationalisering Christensen, Arne Lie. Det norske landskapet: om landskap og landskapsförståelse i kulturhistorisk perspektiv. Oslo: Pax, (2002) s. 9-12, , Island, Färöarna Oslund, Karen, Iceland imagined: nature, culture and storytelling in the North Atlantic. Seattle: University of Washington Press 2011, 3-29, Nordisk gemenskap och särart Senaste numret av Ethnologia Scandinavica. Notaker, Henry, Food Culture in Scandinavia Westport, Conn. : Greenwood Press, Samer och romer Saamenmaa: kulttuuritieteellisiä näkökulmia/ toim. Veli-Pekka Lehtola, Ulla Piela, Hanna Snellman, Helsinki:SKS 2012, Pulma, Panu Suljetut ovet. Pohjoismaiden romanipolitiikka 1500-luvulta EU-aikaan. S Kursoriskt: Nickul, Karl: Saamelaiset kansana ja kansalaisina Helsinki: Suomalaisen kirjallisuuden seura,

15 Tidpunkt Period 3 Föreläsningar (20.00h), Kurstentamen (4.00h), Tentamensförberedelser (100.00h) Tentamensrätt upphör , Om inte särskilda skäl föreligger ( Proseminarium med uppsats (8 sp) Seminar with essay Målsättningar och innehåll Instruktion i utarbetande av vetenskaplig text. Förmåga att på etnologiskt vis behandla källmaterial samt analysera detta. Förmåga att i skrift presentera sitt forskningsresultat på ett vetenskapligt adekvat sätt samt förmåga att förhålla sig kritiskt till egna och andras texter. Allmänfärdigheter Analysförmåga, textförfattande, kritik, förmåga att diskutera i grupp. Undervisningsformer Presentation av disposition, uppsats samt opponentskap. Examinationsformer Proseminarieuppsats, deltagande i seminarieundervisning inkl. presentation av PM, materialinsamling och disposition samt opponering. Studerande med etnologi som biämne. Beskrivning av andra Grundstudier i etnologi el. motsvarande förkunskaper Övriga anmärkningar Läsåret ordnas Proseminarium med uppsats och Proseminarium med kandidatavhandling gemensamt. Annat kursmaterial Etnologi Ämnesstudier 1. Forskningsprocessen och skrivande (230 s) Nyberg, R. Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och Internet. Vasa : Edutime, (1999) (el. Lund: Studentlitteratur 2000) Uppgörande av seminarieuppsats (45.00h), Opponentskap (20.00h), Handledning (5.00h), Seminarietillfällen (40.00h) ( Föremålsetnologi (5 sp) Ethnological Material Research 15

16 Målsättningar och innehåll Teoretiska förhållningssätt till föremål, deras användning och position i kulturen. Fokus är på hur människan nyttjar föremål och teknologi och hur föremålssamlingar i sin tur nyttjas i museer. Även översiktlig introduktion i allmogekulturens föremålsbestånd samt föremål under 1900-talets mitt. Djupare kännedom om föremålens plats i kulturen och deras nyttjande i museala sammanhang samt kunskap om två olika kulturepokers materiella dimension. Allmänfärdigheter Djupare kännedom om föremålens plats i kulturen och deras nyttjande i museala sammanhang samt kunskap om två olika kulturepokers materiella dimension. Undervisningsformer Läskurs. Examinationsformer Essäer eller tentamina. Övriga anmärkningar 1. Föremålen som kategori (Berger, Verbeck och Svensson) 2. Föremålsrepertoarer (Vuorela, Bringéus, Simonsen) Litteratur Berger, Arthur Asa. What Objects Mean. An Introduction to Material Culture Verbeck, Peter-Paul. What things do University Park, Pennsylvania U.P.. Svensson, Birgitta (red.). Föremål för forskning: trettio forskare om det kulturhistoriska museimaterialets möjligheter Nordiska museets förlag, Stockholm. Vuorela, T.. Suomalainen kansankulttuuri WSOY, Porvoo. Bringéus, Nils-Arvid. Arbete och redskap Simonsen, D.G. og I. Vyff (red.). Amerika og det gode liv: materiell kultur i Skandinavien i 1950érne og 1960érne Syddansk universitetsforlag, Odense ( Metod och teori, del II: Etnologi (5 sp) Method and Theory, part II: Ethnology Målsättningar och innehåll Kursen ger en sammanfattande bild av etnologin, dess arbetsfält och centrala synsätt, samt kunskap om kultur med speciell anknytning till kulturmöte och kulturell identitet. Kursen ger kunskaper om etnologisk forskning, insamling och tillämpning av etnologiska källor samt kännedom om centrala arkiv och museer samt skolning av datainsamling i fält. 16

17 Allmänfärdigheter Undervisningsformer Examinationsformer Beskrivning av andra förkunskaper Annat kursmaterial Förmåga att urskilja olika typer av etnologiska insamlings- och analysmetoder, samt förståelse för begreppsformulering, problemställning, teorianvändning samt textförfattande med kulturmöten och materiell kultur som exempelområden. Teoretiskt kunnande, analysförmåga. Föreläsningar och självstudier. Kursdagbok, övningsrapporter och essäer. Studerande med etnologi som huvudämne eller biämne. Kursen är obligatorisk på ämnesstudienivå. Godkända grundstudier i huvudämnet. Kurslitteratur: 1. Kulturanalys och kulturhistoriska metoder Löfgren, Orvar Ehn, Billy, Kulturanalytiska verktyg. Malmö: Gleerups 2012 Goodall, H.R. Writing the new Ethnography. Oxford: Altamira Press Materialets behandling Ehn, Billy & Klein, Barbro, Från erfarenhet till text (1994), s , Anna-Maria Åström, Den etnologiska forskningsprocessen. Korkiakangas, P., Olsson, P. & Ruotsala, H. (red.), Polkuja etnologian menetelmiin (2005), s ( Tidpunkt Period 1, Period 2 Delprestationer Kurshelheten består av del I, gemensamma föreläsningar (5sp) och del 2, ämnesspecifika (5sp) ( Minne och metod (5 sp) Memory and method Målsättningar och innehåll Metodisk förståelse för historiens relevans i forskning och samhälle. Översikter och exempel på historiens och minnets roll i forskning och samhälle. Kunskap om hur man särskiljer olika slags minneskunskap och olika slag av historiekultur. Insikter i hur historia och minnen används i forskningen och samhället och förmåga att urskilja och identifiera hur olika historieuppfattningar gör sig gällande i olika slag av historiebruk även i 17

18 Allmänfärdigheter Undervisningsformer Examinationsformer Beskrivning av andra förkunskaper Annat kursmaterial museala sammanhang. Förmåga att peka ut etnologins roll i dessa sammanhang. Kunskap om källor och metoder. Läskurs. Essäer. Andra eller tredje årets studerande i etnologi. Grundstudier i etnologi el. motsvarande Kurslitteratur: 1. Monografier Le Goff, J. 1992: History and Memory. New York. (s. 1-49, 90-99, ). Collective remembering. Ed. By David Middleton and Derek Edwards. London: Sage Gross, D. 2000: Lost time. On Remembering and Forgetting in Late Modern Culture. Amhurst. (199 s.). Aronsson, Peter (red) 2000: Makten över minnet (s ) 2. Artiklar Eriksen, Anne: Memory, History and National Identity. I Ethnologia Europaea s Handler & Linnekin: Tradition, genuine and spurious. I Journal of American folklore vol. 97 (1989) Hemuppgifter (inlämnas) (50.00h), Litteratur (svenska, nord. språk) (20.00h), Litteratur (finska) (10.00h), Litteratur (engelska) (15.00h) ( Kulturantropologi (5 sp) Cultural anthropology Målsättningar och innehåll Att fördjupa kunskaperna i antropologi med betoning på teoribildning, begrepp och metod samt en kulturkrets enligt eget val. Översiktlig litteratur om antropologins forskningssätt, läsning av klassisk monografi enligt eget val samt introduktion i alternativt den muslimska världen, Sydamerika eller finländska Lappland eller Karelen. Kännedom om antropologiskt tänkande via insyn i antropologisk teori- och begreppsbildning, beskrivna fältarbeten och forskningsresultat ur tre kulturkretsar. Förmåga att översiktligt redogöra för antropologins utveckling 18

19 Allmänfärdigheter Undervisningsformer Examinationsformer Beskrivning av andra förkunskaper Övriga anmärkningar Annat kursmaterial och nuvarande ståndpunkter samt analytisk förmåga att bena ut enskilda delfenomen som gåvogivning, genus- och familjerelationer, religion och 'totala prestationer'. Teoretiskt kunnande, förståelse för etnisk och kulturell variation. Läskurs. Hemessäer. Studerande i etnologi eller antropologi Grundstudier i etnologi el. motsvarande Läskurs. Kurslitteratur 1. Översikter och monografier Layton, R. Antropologisk teori. (1999) 254 s. eller Constructing the field : ethnographic fieldwork in the contemporary world. ed. by Vered Amit. London: Routledge, (2000) En av följande klassiker: Mauss, M. The Gift (1925) London (1980). Lévi- Strauss, C. Kulturspillror. (1960). Geertz, C. The Interpretation of Cultures. New York (1977). 2. Variationer Välj en helhet av nedanstående: A: Muslimska världen Evers-Rosander. Women in a Borderland. Managing Muslim Identity where Morocco meets Spain. Stocholm eller Granqvist, H. Arabiskt familjeliv 1936 och Portrait of a Palestinian Village. London och Marranci, Gabriele, The Anthropology of Islam. Oxford, New York: Berg Finns som e-bok B: Sydamerika Karsten, R. Indian Tribes of Argentine and Bolivian Chaco. New York (1979). och Salomaa, Ilona, Valkoinen intiaani. Tuktimusmatkailija Rafael Karstenin elämän. Helsinki: SKS C: Finländska klassiker, finska Lappland 19

20 Tegengren, H. En utdöd lappkultur i Kemi lappmark: Studier i Nordfinlands kolonisationshistoria. Åbo: Acta Academiae Aboensis Humaniora XIX.4 (1952) Itkonen, T. Suomen lappalaiset I-II. Porvoo (1984) Woionmaa, Väinö: Karjalaisen heimon historia. (Hos Anna-Maria Åström). Storå, Nils: Burial Customs of a Skolt lapp society. Helsinki (1971). Hemuppgifter (inlämnas) (85.00h), Tentamensförberedelser (115.00h) ( Urbana rum och ritualer (5 sp) Urban places and rituals Målsättningar och innehåll Kursen ger kunskap om städer, urbana kulturer och dess uttrycksformer. Förmåga att översiktligt redogöra för stadsutvecklingens olika stadier, stadskulturens särtecken samt för utvecklingen i de finska städerna under stadsmoderniseringsepoken under 1900-talets andra hälft med utgångspunkt i teorier. Speciell kännedom om de urbana rummens egenart, offentliga urbana evenemang och det urbana minnet. Allmänfärdigheter Sakkunskap, teoretiskt kunnande, observations- och analysförmåga. Undervisningsformer Som läskurs under läsåret Examinationsformer Essäer. Studenter i etnologi Beskrivning av andra Grundstudier i etnologi el. motsvarande förkunskaper Annat kursmaterial Kurslitteratur: 1. Storstadskultur Tester, Keith, The Flâneur. London Stevenson, Deborah Cities and urban cultures. Philadelphia Minnet av staden Memories of my town. The identities of town dwellers and their places in three Finnish towns. Studia Fennica Ethnologica Boyer, M. Christine 2001: The City of Collective Memory. Its Historical and Architectual Entertainments. Cambridge. 2001, s. 1-70, , Den nordiska staden Åström, Anna-Maria Lillqvist, Jonas (red) Stadens hjärta. Täta ytor och 20

21 symboliska element i nutida nordiska städer. Helsingfors: SLS Svensson, Birgitta och Larsson, Bo, red. Andra Stockholm. Liv plats och identitet i storstaden. Stockholm: Stockholmia Föreläsningar (8.00h), Kurstentamen (4.00h), Tentamensförberedelser (110.00h) ( Hur boken blev till (3 sp) How a book is made Målsättningar och innehåll Att ge information om vilka tidskifter och böcker etnologer ger ut. Kunskapen om nyutkommen etnologisk litteratur och nya trender inom etnologin samt förmåga att förklara nya metoder och böckernas sakinnehåll. Via bokpresentationer få en insikt om med vilka målsättningar och hur böckerna planerats, skapats och framställts. I dialog med författarna kritiskt bearbeta böckernas innehåll. Allmänfärdigheter Praktisk kunskap om skrivandet och publicerandet. Undervisningsformer Läskurs. Examinationsformer Kursdagbok. Beskrivning av andra Grundstudier i etnologi el. motsvarande förkunskaper Övriga anmärkningar Läskurs, kontakta examinatorn om kurslitteraturen. Hemuppgifter (inlämnas) (65.00h) ( Socialantropologi (5 sp) Social anthropology Målsättningar och innehåll Att fördjupa kunskaperna i socialantropologi via val av teoretiska perspektiv och empiriska specialområden. Antropologisk teori med exemplifiering i klassiker, samt finländsk tidig antropologi med valbar litteratur( bl.a. Westermarck, Granqvist och Karsten) eller urbanantropologi. Kännedom om antropologins historiska vändpunkter samt olika antropologiska forskningsinriktningar. Insikter i socialantropologisk teori via studium av utvalda klassiker inom antropologin. Kännedom om 21

22 antropologiska tillvägagångssätt genom studium av kända verk från tre områden: islam, westermarckianernas värld samt urbana miljöer. Allmänfärdigheter Teoretiskt kunnande, förståelse för etnisk, nationell och social variation. Undervisningsformer Som läskurs år Examinationsformer Hemessäer. Studerande i etnologi eller antropologi Beskrivning av andra Grundstudier i etnologi el. motsvarande förkunskaper Annat kursmaterial Kurslitteratur: 1. Antropologisk teori More, J.D. Visions of Culture. (1997) 283 s. eller: Ortner, Sherry B: Antropology and social theory: Culture, power and the acting subject. Durham: duke Univ. Press 2006, även e-bok. Jämte en av följande klassiker: Evans-Pritchard, E. The Nuer. A Description of the Modes of Livelihood and Political Institutions of a Nilotic People (1940, 1969) Turner, V. The Ritual Process. Structure and Anti-Structure. (1969) Douglas, M. Purity and Danger Ark. (1989). Radcliffe-Brown, A. R. The Andaman islanders. New York : Free Press, s. + uppdaterad internetartikel (stencil) Ethnic groups and boundaries the social organization of cultural difference / ed. by Fredrik Barth. Oslo: Universitetsforlaget, s 2. Antropologins finländska klassiker Haavio-Mannila, E. Etnologia ja sociaaliantropologia. I Suomalaisen sosiologian juuret. Porvoo WSOY 1973, s eller motsvarande i Suomalaisen sosiologian historia (1992). Välj en bok ur följande grupperingar: A. Islamsk kultur Evers-Rosander, E. Women in a Borderland. Managing Muslim Identity. Where Marocco meets Spain. (1991) 314 s. Geertz, C. Meaning and Order in Moroccan society. Three essays in cultural analysis. Cambridge University press. (1979). B. Sydamerika - Papua Nya Guinea Karsten, R. Inkariket och dess forna kultur i Peru. Helsingfors 1938, jämte Ari Siiriäinens artikel i Antropologi i Finland (?/1999). 22

23 The Head-Hunters of Western Amazonas 1935, Ny uppl På svenska: Huvudjägare och soldyrkare i Sydamerika. (1929) Landtman, G. Ett sagoland och dess infödingar. Stocholm (1931), 222 s. På engelska: The Kiwai Papuans of British New Guinea. London: Mac-Millan (1927) nytryck eller The Origin of the Inequality of Social Classes. London 1938, New York (1969). C. Urban antropologi Urban Life: Readings in the Anthoropology of the City. (Ed. by George Gmelch et al.) Long Grove 2010 ( 200 sidor ur denna) eller Tapaninen, A.-M. Kansan kodit ja kaupungin kadut. Etnografinen tutkimus eteläitalialaisesta kaupungista. Helsinki SAS (1996). Föreläsningar (8.00h), Tentamensförberedelser (115.00h), Tentamen (4.00h) ( Historisk antropologi (5 sp) Historical anthropology Målsättningar och innehåll Överblick av historisk antropologi/mikrohistoria med tyngdpunkt på teoretiska klassiska och gränsöverskridande verk. Litteraturstudier av teoretisk och klassisk karaktär om olika perioder och fenomen i Europas historia. Insikter i mikrohistories metoder och utveckling från historisk antropologi. Kunskap om olika sätt att rekonstruera älder samfund och inblickar i hur man kan nyttja källor som berör känslor, myter, riter, världsbilder och äldre troföreställningar. Kännedom om specialstudier inom mikrohistorien, t.ex. inom genusforskningen. Allmänfärdigheter Förståelse för historisk, social, kulturell och nationell variation, teoretiskt kunnande, analysförmåga. Undervisningsformer Läskurs. Examinationsformer Essäer. Studenter på alla nivåer, men särskilt studenter i etnologi på fördjupad nivå och studenter i kultur- och socialantropologi. Annat kursmaterial Kurslitteratur: 1. Välj en av följande monografier: Göthlind, Anna och Koks, Helena, Handbok i konsten att skriva mikrohistoria. 23

24 Enskede: RPB eller: Nora P & Le Goff, J. Att skriva historia Stockholm. Norstedt. Chartier, Roger. Cultural History: Between Practices and Representations Cambridge. 2. Välj en aktuell bok enligt examinators anvisningar ur skild förteckning, Antingen utländska eller inhemska, t.ex. Natalie Zemon Davis. I marginalen : tre yrkeskvinnors uppbrott på 1600-talet Stockholm: Ordfront. Rudolf Dekker och Lotte van de Pol. Kvinnor i manskläder: en avvikande tradition: Europa Symposion. Jacqueline Marie Musacchio. The art and ritual of childbirth in Renaissance Italy New Haven: Yale U.P. Anu Korhonen. Fellows of infinite jest : the fool in Renaissance England University of Turku. Vainio-Korhonen, Kirsi, Ujostelemattomat: Kätilöiden, synnytysten ja arjen historia. Helsinki: WSOY Välj en av den historiska antropologins klassiker bland följande monografier: Elias, N.: The civilizing process. vol. I The history of manners. (På svenska: Sedernas historia) Ginzburg, C. Osten och maskarna : en 1500-talsmjölnares tankar om skapelsen. Stockholm: Prisma, (1988) Benandanti "De goda häxmästarna". Stockholm: (1991) Elias, N. The court society. Oxford : Blackwell, (1983) Le Roy Ladurie, E. Carnival in Romans : a people's uprising at Romans, Harmondsworth: Penguin, (1981) (el svensk ver.) eller Montaillou : En fransk by Stockholm: Atlantis, 1994 Robert Darnton. Stora kattmassakern: och andra kulturhistoriska bilder från fransk upplysningstid Stockholm: Ordfront. Georges Duby. Love and marriage in the Middle Ages Cambridge: Polity Press. Föreläsningar (16.00h), Tentamensförberedelser (110.00h), Allmän tent (skriftlig) (4.00h) 24

25 ( Arbetspraktik (1 sp) Work in practice Målsättningar och innehåll Kursen består av praktiskt arbete i någon bransch med anknytning till etnologiska studier. Rapport över arbetet bör lämnas in. Erfarenhet av praktiskt arbete inom etnologiskt relevanta branscher. Kunskap om hur man sammanfattar det man lärt sig i arbetet. Allmänfärdigheter Praktiskt arbete som etnolog, förståelse av arbetets grundprinciper. Undervisningsformer Praktiskt arbete som etnolog. Examinationsformer Rapport. Etnologer Övriga anmärkningar Studerande bör på förhand kontakta examinator om arbetspraktiken. Rapport/Slutrapport (10.00h), Praktik (35.00h) ( Musei- /arkivpraktik (2 sp) Museums and archives in practice Målsättningar och innehåll Kursen består av praktiskt arbete i museer eller arkiv. Rapport över arbetet bör lämnas in. Erfarenhet av musei- eller arkivarbete samt förmåga att identifiera olika moment och illustrera olika praktiska förfaranden. Förmåga att komprimerat ge en sammanfattning av det man lärt sig i arbetet. Allmänfärdigheter Praktiskt arbete i ett museum eller arkiv, förståelse av arbetets grundprinciper. Undervisningsformer Praktiskt arbete i ett museum eller arkiv. Examinationsformer Rapport. Etnologer Övriga anmärkningar Studerande bör på förhand kontakta examinator om arbetspraktiken. Rapport/Slutrapport (10.00h), Praktik (70.00h) ( Musei- /arkivpraktik (4 sp) Museums and archives in practice 25

26 Målsättningar och innehåll Insikter i det praktiska arbetet på museer eller arkiv. Kursen består av praktiskt arbete i museer eller arkiv. Rapport över arbetet bör lämnas in. Fördjupad erfarenhet av musei- eller arkivarbete samt förmåga att identifiera olika moment och illustrera olika praktiska förfaranden. Förmåga att komprimerat ge en sammanfattning av det man lärt sig i arbetet. Allmänfärdigheter Praktiskt arbete i ett museum eller arkiv, förståelse av arbetets grundprinciper. Undervisningsformer Praktiskt arbete i ett museum eller arkiv. Examinationsformer Rapport. Etnologistuderande Övriga anmärkningar Studerande bör i förhand kontakta examinator om arbetspraktiken. Rapport/Slutrapport (10.00h), Praktik (140.00h) ( Källmaterial och källbehandling (5 sp) Ethnological material and methods Målsättningar och innehåll Förmåga att välja och utvärdera etnologiska källmaterial. Presentation och instruktion i användning av etnologiska källor. Insyn i användning av historiska och traditionsvetenskapliga källor, källkritik och textanalys. Förmåga att via fördjupad insyn i etnologiskt minnesmaterial, t.ex. intervjuer och historiska källor kunna se deras egenart och användningsmöjligheter samt kritiskt kunna granska dem. Kännedom om hur minnesmaterialet kommit till och hur det används i textanalys och vilka dess möjliga brister är. Kännedom om historiskt material samt hur man kan tillämpa det för etnologiska frågeställningar. Allmänfärdigheter Kännedom om källor och källbehandling, analysförmåga. Undervisningsformer Läskurs. Examinationsformer Essäer. Beskrivning av andra Grundstudier i etnologi el. motsvarande förkunskaper Annat kursmaterial Kurslitteratur: 1.Brev och bouppteckningar Barton, David & Hall, Nigel. Letter Writing as a Social Practice Bringeus, Nils-Arvid. Bouppteckningar som etnologisk källa Åström, Anna-Maria. Tingen - kulturformens synliga kännetecken, Sockenboarne: herrgårdskultur i Savolax Artikeln s , speciellt noterna. 26

27 2. Intervjuer och frågelistsvar Fägerborg, Eva. Intervjuer. I boken Etnologiskt fältarbete S Hagström, Charlotte & Marander-Eklund, Lena (red). Frågelistan som källa och metod Studentlitteratur, Lund. Klein, Barbro. Nm 223 Personlig hygien. Reflektioner kring frågeslistor, meddelarsvar och vetenskap i Boken Frågelist och berättarglädje. s Fotografier Langfors, Martha, Suspended conservations of Memory in Photografic Albums Materiell kultur Harvey, Karen (ed), History and Material Culture. A Student s guide to approaching Alternativ Sources. London and New York: Routledge Hemuppgifter (inlämnas) (120.00h) ( Hem, familj och släkt (5 sp) Home, family and relatives Målsättningar och innehåll Att ge en översikt över begreppen hem, familj och släkt såväl i bondesamfundet som i nutiden. Analyser av hem, familjer och familjeliv samt av betydelsen av släkt. Förmåga att beskriva och analysera boende och hem samt familjens och släktens betydelser utgående från materialla, sociala och bi-/kulturella aspekter. Insikter om familjernas inbördes relationer samt hur familje- och släktband och med dem förbundna kulturmönster uppfattas som olika slag av identifikationer. Allmänfärdigheter Teoretiskt kunnande, institutionsanalys, förståelse för materiell variation. Undervisningsformer Som läskurs under läsåret Examinationsformer Essäer. Huvudämnes- och biämnesstuderande i etnologi Beskrivning av andra Grundstudier förkunskaper Annat kursmaterial Kurslitteratur: 27

28 1. Hemmet Chapman, Tony & Hockney, Jenny. Ideal Homes. Social Change and Domestic life. London: Routledge Finns även som e-bok. eller Miller, Daniel (ed.). Home Possessions. Material Culture behind Closed Doors. Berg Finns även som e-bok Saarikangas, Kirsi. Asunnon muodonmuutoksia s Familj och släkt Hellspong, Mats och Löfgren, Orvar, Familj, släkt och hushåll. I Land och stad. Malmö: Gleerups 1994, s Family and kinship in Europe. Ed by. M. Segalen and M. Gullestad. London: Pinter Budkavlen 2009 (Hem och familj) Lindblom, Susanne. Blod är tjockare än vatten. Familjekoordinater Åbo s Lönnqvist, Bo. Genesis och släkttradition och släktförening Helsingfors: SLS s Den mångkulturella familjen Lähteenmäki, Minna. Monikulttuuristen lasten identiteetti i Elli Heikkilä et al. Monikulttuuriset avioliitot sillanrakentajina, Web Reports 2, s Viertola-Cavallari, Ritva. Seka-avioliitot yhteiskunnallisena katalysaattorina web reports 2, s Zechner, Minna. Hoivan paikat transnationaalisissa perheissä s Kurstentamen (4.00h), Tentamensförberedelser (120.00h) ( Konsumtion, ting och identitet (5 sp) Consumption, things and identity Målsättningar och innehåll Förståelse för konsumtionssamhällets dynamik och inverkan på identiteten, fördjupade kunskaper om konsumtion, boende och föremålskultur i förhållande till identitet. Förmåga att klargöra för och analytiskt betrakta hur konsumtion, föremålskultur och boende innefattas i indetitetsbygget i olika nordiska och internationella miljöer. Insikter i nutida konsumtionsteorier, teorier om modern identitetsformering och utvecklingen av etnologisk föremålsforskning. 28

29 Allmänfärdigheter Teoetiskt kunnande, samhällsanalys, förståelse för materiell variation. Undervisningsformer Som läskurs under läsåret Examinationsformer Essäer. Huvudämnes- och biämnesstuderande i etnologi Beskrivning av andra Grundstudier förkunskaper Annat kursmaterial Kurslitteratur: 1. Konsumtion Paterson, Mark. Consumption and Everyday Life Routledge. Eskilsson, Lena och Fredriksson, Cecilia. Butiken: upplevelse, organisering, plats. Stockholm: Liber 2010 Miller, Daniel, A Theory of shopping. Ithaka, N. Y. Cornell Univ. Press. alternativt Shove, Elisabeth et. Al. The Design of Everyday Life. Oxforn New York: Berg 2007 även som e-bok. alternativt Miller, Daniel, Consumption and its consequenses. Cambridge: Polity även som e-bok. 2. Ting och identitet Miller, Daniel. Stuff. Cambridge Polity Press Pirjo Korkiakangas, Tiina-Riitta Lappi & Heli Niskanen (red.). Touching things: Ethnological aspects of modern material culture SKS Studia Fennica Ethnologica 11. Sidorna 8-28, och Bauman, Zygmunt, Consuming Life Cambridge: Poltiy Press 2007, finns även som e-bok. Kurstentamen, Litteratur (svenska, nord. språk), Litteratur (engelska) ( Etnologisk bildforskning (5 sp) Ethnological photography Målsättningar och innehåll Grundläggande kunskaper om fotografering i etnologiskt fältarbete och om etnologisk bildanalys. På kursen behandlas fotografering som en insamlingsmetod i fältarbete, fotografier som arkiv- och källmaterial och analys av bildmaterial i etnologiska studier. Kunskap om fotografering i etnologiskt fältarbete och kännedom om 29

Studieguide 2014. Nordisk etnologi vid Åbo Akademi

Studieguide 2014. Nordisk etnologi vid Åbo Akademi Studieguide 2014 Nordisk etnologi vid Åbo Akademi Kursbeskrivningar och tentamenslitteratur... 3 Grundstudier... 3 115000.0 Etnologins grunder (5 sp)... 3 115005.0 Finländsk folkkultur och finländska

Läs mer

Etnologi Nordisk etnologi Kansli Fabriksgatan 2, Åbo

Etnologi Nordisk etnologi Kansli Fabriksgatan 2, Åbo Etnologi Nordisk etnologi Kansli Fabriksgatan 2, 20500 Åbo I a) Träff med tutorer och egenlärare för första årets studerande måndag 27.8. kl. 15.00 b) Datorklassession för första årets studerande (för

Läs mer

Kursnamn Omf. Kod Lärare Vecka Tid Auditorium NORDISK ETNOLOGI

Kursnamn Omf. Kod Lärare Vecka Tid Auditorium NORDISK ETNOLOGI Period 1 NORDISK ETNOLOGI GEMENSAMMA STUDIER Metod och teori, del II: Etnologi 5 sp 115210 SLA 36-48 Må 13-15 Arken Valhall Etnologins grunder 5 sp 115000 SLA 36-39 Må 10-12 Arken Valhall 36-39 To 8-10

Läs mer

Genomgång av examensstrukturen. Engelska, franska, ryska och tyska 27.8.2013. Innehåll. Utbildningslinjer. Ämnen vid fakulteten

Genomgång av examensstrukturen. Engelska, franska, ryska och tyska 27.8.2013. Innehåll. Utbildningslinjer. Ämnen vid fakulteten Innehåll Genomgång av examensstrukturen Engelska, franska, ryska och tyska 27.8.2013 Ämnen Linjer Centrala begrepp Examensstrukturer Studierna år 1 Studierådgivare Sabina Ringvall 1 Åbo Akademi Domkyrkotorget

Läs mer

Studieguide. Nordisk etnologi vid Åbo Akademi

Studieguide. Nordisk etnologi vid Åbo Akademi Studieguide Nordisk etnologi vid Åbo Akademi Etnologin som kulturvetenskap vid Åbo Akademi... 3 Etnologins särart... 4 Etnologins samhällsuppgift... 6 Etnologiska tillvägagångssätt... 7 Kulturvetenskapliga

Läs mer

Vetenskapsteori i GT exegetik. Theory of science in OT exegesis

Vetenskapsteori i GT exegetik. Theory of science in OT exegesis 526100.0 (2011-2012 Vetenskapsteori i GT exegetik Theory of science in OT exegesis (5 sp) Målsättningar och innehåll Att förstå bibelforskningens övergripande metodproblem. Att förstå bibelforskningens

Läs mer

Genomgång av examensstrukturen. Historia, filosofi och litteraturvetenskap Ämnen vid fakulteten. Innehåll.

Genomgång av examensstrukturen. Historia, filosofi och litteraturvetenskap Ämnen vid fakulteten. Innehåll. Genomgång av examensstrukturen Historia, filosofi och litteraturvetenskap 28.8.2012 Studiechef Sanna Westerlund Ämnen vid fakulteten Språk - engelska - finska - franska - ryska - svenska - tyska HF Kultur

Läs mer

Genomgång av examensstrukturen. Engelska, franska, tyska och ryska Innehåll. Utbildningslinjer. Ämnen vid fakulteten

Genomgång av examensstrukturen. Engelska, franska, tyska och ryska Innehåll. Utbildningslinjer. Ämnen vid fakulteten Genomgång av examensstrukturen Engelska, franska, tyska och ryska 28.8.2012 Innehåll Ämnen Linjer Centrala begrepp Examensstrukturer Studierna år 1 Studierådgivare Sabina Ringvall 1 Åbo Akademi Domkyrkotorget

Läs mer

Vetenskapsteori i GT exegetik (5 sp) Theory of science in OT exegesis

Vetenskapsteori i GT exegetik (5 sp) Theory of science in OT exegesis 526100.0 (2012-2013 version Vetenskapsteori i GT exegetik (5 sp) Theory of science in OT exegesis Målsättningar och innehåll Att förstå bibelforskningens övergripande metodproblem. Föreläsningar med instuderingsmaterial

Läs mer

Utbildningsstruktur. Studiegång. Allmän linje. Kandidatexamen 70 60 0/25 max 25 25/0 180 Magisterexamen 80 0 0/25 max 25 35/10 120 KANDIDATEXAMEN ÅR 1

Utbildningsstruktur. Studiegång. Allmän linje. Kandidatexamen 70 60 0/25 max 25 25/0 180 Magisterexamen 80 0 0/25 max 25 35/10 120 KANDIDATEXAMEN ÅR 1 Musikvetenskap Studier i musikvetenskap ger en bred kunskap om musikens varierande stilar genom tiderna och i olika kulturer. Ämnet innefattar allt från konstmusik till jazz-, populär-, folk, världs- och

Läs mer

Studieplan och gemensam struktur för Master E.G.A.L.E.S. Études Genre et Actions Liées à l Egalité dans la Société (magisterstudier)

Studieplan och gemensam struktur för Master E.G.A.L.E.S. Études Genre et Actions Liées à l Egalité dans la Société (magisterstudier) Studieplan och gemensam struktur för Master E.G.A.L.E.S. Études Genre et Actions Liées à l Egalité dans la Société (magisterstudier) 2013-2014 Uppdaterad per den.6.2013 Termin 1: Grunder i kön och jämställdhet:

Läs mer

Genomgång av examensstrukturen Historia, filosofi, litteraturvetenskap och religionsvetenskap Studierådgivare Elin Fellman-Suominen

Genomgång av examensstrukturen Historia, filosofi, litteraturvetenskap och religionsvetenskap Studierådgivare Elin Fellman-Suominen Genomgång av examensstrukturen Historia, filosofi, litteraturvetenskap och religionsvetenskap 28.8.2018 Studierådgivare Elin Fellman-Suominen Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 29.8.2018 1 Innehåll

Läs mer

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SCB300. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SCB300. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast KURSPLAN Kursens mål Efter kursen förväntas studenten kunna redogöra för och diskutera olika teoretiska perspektiv på makt och maktutövning känna till och kunna redogöra för några aktuella perspektiv på

Läs mer

Institutionen för ekonomi och IT Kurskod OLB300. Organisation and Leadership, Intermediate Level, 7.5 HE credits

Institutionen för ekonomi och IT Kurskod OLB300. Organisation and Leadership, Intermediate Level, 7.5 HE credits KURSPLAN Institutionen för ekonomi och IT Kurskod OLB300 Organisation och ledarskap, 7.5 högskolepoäng Organisation and Leadership, Intermediate Level, 7.5 HE credits Fastställandedatum 2007-01-18 Utbildningsnivå

Läs mer

Regler för övergången till de nya examensfordringarna för huvudämnesstuderande Examensfordringarna för läsåren 2012-2013 - 2014-2015

Regler för övergången till de nya examensfordringarna för huvudämnesstuderande Examensfordringarna för läsåren 2012-2013 - 2014-2015 Helsingfors universitet / Institutionen för beteendevetenskaper Utbildning i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik) Regler för övergången till de nya examensfordringarna för huvudämnesstuderande Examensfordringarna

Läs mer

SANA24, Socialantropologi: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Social Anthropology: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SANA24, Socialantropologi: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Social Anthropology: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten Fastställande SANA24, Socialantropologi: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Social Anthropology: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Kursplanen är fastställd av

Läs mer

Genusvetenskap - Kursbeskrivningar

Genusvetenskap - Kursbeskrivningar Genusvetenskap - Kursbeskrivningar Normkritisk och feministisk pedagogik, 5 sp Kursen ger en introduktion till normkritisk pedagogik och feministisk pedagogik. Kursen vill skapa en plattform för kritiskt

Läs mer

Institutionen för ekonomi och IT Kurskod OLB300. Organisation and Leadership, Intermediate Level, 7.5 HE credits

Institutionen för ekonomi och IT Kurskod OLB300. Organisation and Leadership, Intermediate Level, 7.5 HE credits KURSPLAN Kursens mål Kursen syftar till att ge studenten fördjupade kunskaper inom områdena organisation och ledarskap. Efter avslutad kurs skall studenten kunna: Kunskap och förståelse 1. förklara och

Läs mer

Biokemi. Biokemi. Kandidatexamen i naturvetenskaper, 180 sp MÅLSÄTTNING

Biokemi. Biokemi. Kandidatexamen i naturvetenskaper, 180 sp MÅLSÄTTNING Kandidatexamen i naturvetenskaper, 180 sp MÅLSÄTTNING En biokemist med kandidatexamen i naturvetenskaper bör: - förstå biokemins betydelse för naturvetenskaperna och samhället, liksom också för tekniken

Läs mer

Genomgång av examensstrukturen

Genomgång av examensstrukturen Genomgång av examensstrukturen Kulturanalys, genusvetenskap, konstvetenskap och musikvetenskap 29.8.2017 Studierådgivare Pia-Maria Gardberg Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-2000 Åbo 31.8.2017 1 Innehåll

Läs mer

EXAMENSSTRUKTUR FÖR STUDIER MED STATSKUNSKAP *) SOM HUVUDÄMNE

EXAMENSSTRUKTUR FÖR STUDIER MED STATSKUNSKAP *) SOM HUVUDÄMNE Denna uppdatering gjord 28/5 2007 EXAMENSSTRUKTUR FÖR STUDIER MED STATSKUNSKAP *) SOM HUVUDÄMNE *) = Strukturen kan variera beroende på huvudämne KANDIDATEXAMEN, 180 poäng Studier i huvudämnet: Statskunskap,

Läs mer

Sociologi GR (A), 30 hp

Sociologi GR (A), 30 hp 1 (6) Kursplan för: Sociologi GR (A), 30 hp Sociology Ba (A), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression SO001G Sociologi Grundnivå (A) Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

Genomgång av examensstrukturen. Språk Studierådgivare Sabina Ringvall

Genomgång av examensstrukturen. Språk Studierådgivare Sabina Ringvall Genomgång av examensstrukturen Språk 28.8.2018 Studierådgivare Sabina Ringvall Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 29.8.2018 1 Innehåll Centrala begrepp Inriktningar Examensstrukturer Studier första

Läs mer

HÖGSKOLAN I VÄXJÖ KURSPLAN 1(2) Institutionen för humaniora 1997-12-17 Dnr 97:215

HÖGSKOLAN I VÄXJÖ KURSPLAN 1(2) Institutionen för humaniora 1997-12-17 Dnr 97:215 HÖGSKOLAN I VÄXJÖ KURSPLAN 1(2) Institutionen för humaniora 1997-12-17 Dnr 97:215 Kursplan för MÄNNISKAN I ETT FÖRÄNDERLIGT SAMHÄLLE II, historia, 5 poäng. HIA132 1 Fastställande, giltighet, inplacering

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Anvisningar till momentet Ekonomisk sociologi (6 p.), Sociologi I och Sociologi II, VT-14 Kursansvarig lärare Tiziana Sardiello Rum B944 Tel: 163164 E-mail:

Läs mer

Historia, kultur och turism

Historia, kultur och turism Historia, kultur och turism History, Culture and Tourism Högskolepoäng: 15 Kurskod: 1IH014 Ansvarig institution: Idé- och samhällsstudier Huvudområde: Idéhistoria Nivå: Grundnivå Fördjupning i förhållande

Läs mer

Genomgång av examensstrukturen

Genomgång av examensstrukturen Genomgång av examensstrukturen Kulturanalys, genusvetenskap, konstvetenskap och musikvetenskap 28.8.2018 Studierådgivare Pia-Maria Gardberg Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 29.8.2018 1 Innehåll

Läs mer

KURSPLAN Litteraturvetenskap, 31-60 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Litteraturvetenskap, 31-60 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Litteraturvetenskap, 31-60 hp, 30 högskolepoäng Literature, 31-60, 30 credits Kurskod: LLVB17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: Ht 2010 Version: 1 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:

Läs mer

Religiös fostran med övningar (2 sp) Practices for Education in Church

Religiös fostran med övningar (2 sp) Practices for Education in Church 580200.0 (2012-2013 version Religiös fostran med övningar (2 sp) Practices for Education in Church - beredskap att i praktiken omsätta kyrkans plan för konfirmandundervisning - beredskap att didaktiskt

Läs mer

Inriktning Kulturledning Koordinator/Examinator Lena Marander-Eklund

Inriktning Kulturledning Koordinator/Examinator Lena Marander-Eklund Inriktning Kulturledning 2018 Koordinator/Examinator Lena Marander-Eklund lmarande@abo.fi Dagens presentation Inriktning kulturledning Kulturledning som litet biämne Enskilda kurser Läsårets kursutbud

Läs mer

STVK02, Statsvetenskap: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Political Science: Bachelor's Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle

STVK02, Statsvetenskap: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Political Science: Bachelor's Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten STVK02, Statsvetenskap: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Political Science: Bachelor's Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av

Läs mer

Sociologi GR (B), 30 hp

Sociologi GR (B), 30 hp 1 (6) Kursplan för: Sociologi GR (B), 30 hp Sociology Ba (B), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression SO047G Sociologi Grundnivå (B) Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

VETENSKAPSTEORI OCH METODOLOGI

VETENSKAPSTEORI OCH METODOLOGI VETENSKAPSTEORI OCH METODOLOGI 526100.0 (2009-2010 Vetenskapsteori i GT exegetik (5 sp) Theory of science in OT exegesis Att förstå bibelforskningens övergripande metodproblem. Föreläsningar med instuderingsmaterial

Läs mer

Utbildningsplan för programmet KULTUR. 180 högskolepoäng. KULTUR - Bachelor s Program 180 hec H1KLT

Utbildningsplan för programmet KULTUR. 180 högskolepoäng. KULTUR - Bachelor s Program 180 hec H1KLT Utbildningsplan för programmet KULTUR 180 högskolepoäng KULTUR - Bachelor s Program 180 hec H1KLT Fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2009-10-01 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för programmet

Läs mer

HISTORIA Period 1 (v )

HISTORIA Period 1 (v ) Historia Kansli Fabriksgatan 2, 20500 Åbo I a) Träff med tutorer och egenlärare för första årets studerande måndag 27.8. kl. 15.00 b) Datorklassession för första årets studerande (för uppgörande av studieplan)

Läs mer

Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken

Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken Allmänt om kursen Kursen syftar till: 1) att ge en bred översikt över det vetenskapsteoretiska fältet samt att ge kunskap om centrala vetenskapsteoretiska

Läs mer

Logopedins examensstruktur för Logo17

Logopedins examensstruktur för Logo17 Logopedins examensstruktur för Logo17 Elin Fellman-Suominen, studierådgivare elin.fellman-suominen@abo.fi Pirkko Rautakoski, professor i logopedi pirkko.rautakoski@abo.fi Innehåll Centrala begrepp Examensstruktur

Läs mer

Humaniora vid Åbo Akademi

Humaniora vid Åbo Akademi Humaniora vid Åbo Akademi Nära dig vi har tid att handleda och stöda! Högklassig forskning ger utmärkta undervisningsmiljöer Ett finlandssvenskt, nordiskt och internationellt universitet Du formar din

Läs mer

KURSPLAN Engelska, 31-60 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Engelska, 31-60 hp, 30 högskolepoäng 1(6) KURSPLAN Engelska, 31-60 hp, 30 högskolepoäng English, 31-60 credits, 30 credits Kurskod: LENB17 Fastställd av: Utbildningsledare 2013-11-01 Gäller fr.o.m.: Hösten 2015 Version: 8 Diarienummer: HLK

Läs mer

ÄENC51, Engelska 4, 30 högskolepoäng English 4, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄENC51, Engelska 4, 30 högskolepoäng English 4, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄENC51, Engelska 4, 30 högskolepoäng English 4, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Prodekanen med ansvar för grundutbildning

Läs mer

Genomgång av examensstrukturen. Språk Studierådgivare Sabina Ringvall

Genomgång av examensstrukturen. Språk Studierådgivare Sabina Ringvall Genomgång av examensstrukturen Språk 30.8.2016 Studierådgivare Sabina Ringvall Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 30.8.2016 1 Innehåll Inriktningar Centrala begrepp Examensstrukturer Studierna år

Läs mer

B) TEOLOGIE MAGISTEREXAMEN. 1. Allmänt

B) TEOLOGIE MAGISTEREXAMEN. 1. Allmänt 1 B) TEOLOGIE MAGISTEREXAMEN 1. Allmänt Teologie magisterexamen är en högre högskoleexamen som omfattar. Rätt att avlägga teologie magisterexamen har den som avlagt lägre högskoleexamen i teologi eller

Läs mer

Kurskod: MK003G Utbildningsområde: Tekniska området Humanistiska området Huvudområde: Medie- och

Kurskod: MK003G Utbildningsområde: Tekniska området Humanistiska området Huvudområde: Medie- och 1(5) Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Medie- och kommunikationsvetenskap grundkurs, inriktning film, 30 högskolepoäng Media and Communication Studies, Film Studies,

Läs mer

Geologi och mineralogi

Geologi och mineralogi Geologi och mineralogi MÅLSÄTTNINGAR Geovetenskaperna försöker beskriva och förklara jordens, atmosfärens och havens uppkomst, deras utveckling och nuvarande tillstånd. Jordklotet är ett väldigt laboratorium

Läs mer

Beslut Denna utbildningsplan är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden

Beslut Denna utbildningsplan är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden Utbildningsplan för Masterprogram i estetiska vetenskaper Master's Programme in Aesthetical Disciplines 120.0 Högskolepoäng 120.0 ECTS credits Programkod: HEKKO Gäller från: HT 2010 Fastställd: 2009-04-08

Läs mer

Statsvetenskap GR (C), 30 hp

Statsvetenskap GR (C), 30 hp 1 (5) Kursplan för: Statsvetenskap GR (C), 30 hp Political Science Ba (C), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression SK026G Statsvetenskap Grundnivå (C) Inriktning (namn)

Läs mer

Kursplan. Kurskod HIX150 Dnr 03:63 Beslutsdatum Kursens benämning Historieanvändning och historiedidaktik i praktiken

Kursplan. Kurskod HIX150 Dnr 03:63 Beslutsdatum Kursens benämning Historieanvändning och historiedidaktik i praktiken Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod HIX150 Dnr 03:63 Beslutsdatum 2003-02-27 Kursens benämning Historieanvändning och historiedidaktik i praktiken Engelsk benämning The uses of History and the

Läs mer

NORDISK FOLKLORISTIK

NORDISK FOLKLORISTIK 20-2017 Uppdaterad 29.9.20 NORDISK FOLKLORISTIK Period 1 GRUNDSTUDIER Grundkurs i 5 sp 1000 Henriksson 36-37, 39-43 Må 10-12 Camera Obscura (E201) 38 Må 10-12 Simone Weil (M134) 36-43 To 10-12 Arken Valhall

Läs mer

Kursplan. Inst. för pedagogik 166/98 167/ Kurskod PEC263 Dnr Dnr. Beslutsdatum Reviderad. Pedagogik, poäng

Kursplan. Inst. för pedagogik 166/98 167/ Kurskod PEC263 Dnr Dnr. Beslutsdatum Reviderad. Pedagogik, poäng Kursplan Inst. för pedagogik Kurskod PEC263 166/98 167/00-51 Beslutsdatum 1998-06-02 2000-08-15 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Poängtal Nivå Pedagogik, 41-60 poäng Education Pedagogik 20 poäng

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019.

Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019. Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA30, Sociologi: Socialpsykologi, Introduktion till studier av sociala interaktioner, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, Introduction to Studies of Social

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PC2311 Kurs 11: Kvalitativ metod i psykologi, 15 högskolepoäng Qualitative Methods in Psychology, 15 Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

Läs mer

Guide för Självständigt Arbete på lärarprogrammet Idrott och fysisk bildning, grundnivå

Guide för Självständigt Arbete på lärarprogrammet Idrott och fysisk bildning, grundnivå Idrottsvetenskap 2008-01-08 Guide för Självständigt Arbete på lärarprogrammet Idrott och fysisk bildning, grundnivå Frans Oddner Katarina Schenker 1 Innehåll Innehåll... 2 Introduktion... 3 Syfte... 3

Läs mer

Kursplan. Religionsvetenskap

Kursplan. Religionsvetenskap Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod REC160 Dnr 99:131D Beslutsdatum 1999-12-06 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne RELIGIONSVETENSKAP, religionshistorisk inriktning, kandidatkurs HISTORY

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

SGSAN, Kandidatprogram i socialantropologi, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Social Anthropology, 180 credits

SGSAN, Kandidatprogram i socialantropologi, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Social Anthropology, 180 credits Samhällsvetenskapliga fakulteten SGSAN, Kandidatprogram i socialantropologi, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Program utan akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på grundnivå

Läs mer

ÄEND02, Engelska II, 15 högskolepoäng English II, 15 credits Grundnivå / First Cycle

ÄEND02, Engelska II, 15 högskolepoäng English II, 15 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄEND02, Engelska II, 15 högskolepoäng English II, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Prodekanen med ansvar för grundutbildning

Läs mer

Institutionen för ekonomi och IT Kurskod LED100. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast

Institutionen för ekonomi och IT Kurskod LED100. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast KURSPLAN Kursens mål Kursen syftar till att studenten ska uppnå grundläggande kunskaper inom området ledarskap. Efter avslutad kurs ska studenten kunna: Kunskap och förståelse 1.förklara och illustrera

Läs mer

LEARNING ACTIVITIES AND TEACHING METHODS RECOMMENDED OR REQUIRED READING

LEARNING ACTIVITIES AND TEACHING METHODS RECOMMENDED OR REQUIRED READING OPETUSSUUNNITELMA 2015 Syventävät opinnot/fördjupade studier KOODI 693669Y HOPS henkilökohtainen opintosuunnitelma 3 0 p. Endast huvudämnesstuderande Personal Study Plan 3 (Master s degree) PREREQUISITES

Läs mer

Kursplan. Dnr 2002:14D Beslutsdatum Medie- och kommunikationsvetenskap, poäng. Media and Communication, General Course, points

Kursplan. Dnr 2002:14D Beslutsdatum Medie- och kommunikationsvetenskap, poäng. Media and Communication, General Course, points Kursplan Institutionen för samhällsvetenskap Kurskod MKC532/ MKP531 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Dnr 2002:14D Beslutsdatum 2002-10-25 Medie- och kommunikationsvetenskap, 41-60 poäng Media and

Läs mer

SANA14, Socialantropologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Socialanthropologhy: First level, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SANA14, Socialantropologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Socialanthropologhy: First level, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten SANA14, Socialantropologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Socialanthropologhy: First level, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är en historisk, äldre

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (5) Dnr SU-FV-3.2.5-1605- 15 Lokal examensbeskrivning Filosofie kandidatexamen Huvudområde: Konstvetenskap Art History Konstvetenskap handlar om bildkonst men även om byggnader och bebyggelsemiljö, design

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION LGRE40 Religionskunskap 4 för gymnasielärare, 15 högskolepoäng Religious Studies 4 for Teachers in Upper Secondary School, 15 higher education credits

Läs mer

2. Allmänna uppgifter 1. Huvudområde/n, om Litteratur Kultur Medier. 2. Ämne, om tillämpligt Engelska, franska, ryska och spanska med

2. Allmänna uppgifter 1. Huvudområde/n, om Litteratur Kultur Medier. 2. Ämne, om tillämpligt Engelska, franska, ryska och spanska med 1. Identifikation och grundläggande uppgifter 1. Kurskod LIV R51 2. Kursens namn LKM: Litterär teori och metod 3. Nivå A 4. Högskolepoäng 15 5. Beslutsuppgifter Fastställd av kursplanegruppen för området

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

8. Informationssystem

8. Informationssystem 35 8. Informationssystem Strukturen i detta kapitel gäller studerande som inlett sina studier 2005 eller senare. Studerande som inlett sina studier tidigare har rätt att övergå att studera enligt denna

Läs mer

Logopedins examensstruktur för Logo16

Logopedins examensstruktur för Logo16 Logopedins examensstruktur för Logo16 Yasmin Nyqvist, studierådgivare yasmin.nyqvist@abo.fi Professor i logopedi, Pirkko Rautakoski pirkko.rautakoski@abo.fi Annette Nylund, egenlärare för Logo16 annette.nylund@abo.fi

Läs mer

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN31, Socialt arbete som forskningsområde och kunskapsfält, 15 högskolepoäng Perspectives on Social Work Research and Field of Knowledge, 15 credits Avancerad nivå /

Läs mer

180 Higher Education Credits

180 Higher Education Credits KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Utbildningsplan Konstnärligt kandidatprogram i fotografi Grundnivå 180 högskolepoäng Programkod: K1FOT Curriculum BFA Programme in Photography First cycle 180 Higher Education Credits

Läs mer

Schema för kursen integration och mångkulturell sociologi

Schema för kursen integration och mångkulturell sociologi Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, Schema för kursen integration och mångkulturell sociologi 6 + 6 (hp) uppsats Undervisningsperioden: våren 2009 Delkurs 1, 14/4 11/5. Delkurs 2. 11/5

Läs mer

Kandidatkurs i pedagogik med inriktning mot beteendevetenskap och IT-miljöer

Kandidatkurs i pedagogik med inriktning mot beteendevetenskap och IT-miljöer Kursplan Uttagen: 2014-11-21 Kandidatkurs i pedagogik med inriktning mot beteendevetenskap och IT-miljöer Bachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments 30.0

Läs mer

Litteraturlista för SOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs gällande från och med höstterminen 2015

Litteraturlista för SOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs gällande från och med höstterminen 2015 Litteraturlista för SOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs gällande från och med höstterminen 2015 Litteraturlistan är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse 2015-03- 05 att gälla från och med

Läs mer

Undervisning. Fakultetens gemensamma studier i det nya systemet

Undervisning. Fakultetens gemensamma studier i det nya systemet Undervisning Obs! Under studieorienteringsveckan kommer samtliga studenter att i samråd med representanter från sitt huvudämne, lärcentret och fakultetskansliet göra upp en individuell studieplan. Fakultetens

Läs mer

SOCA20, Sociologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Sociology: First Level, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SOCA20, Sociologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Sociology: First Level, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten Fastställande SOCA20, Sociologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Sociology: First Level, 30 credits Grundnivå / First Cycle Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens

Läs mer

Kursplan. Bibelvetenskap och religionshistoria. Biblical studies and History of Religion Religionsvetenskap

Kursplan. Bibelvetenskap och religionshistoria. Biblical studies and History of Religion Religionsvetenskap Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod REX101 Dnr 02:146D Beslutsdatum 2002-11-05 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne RELIGIONSVETENSKAP, allmän kurs Bibelvetenskap och religionshistoria RELIGIOUS

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Historia IV - 30 hp - Kursplan

Historia IV - 30 hp - Kursplan Historia IV - 30 hp - Kursplan Kurskod: ÄHIB51 Nivå: Grundnivå Ämnesgrupp: Historia (HI2) Ämne/områdeskod: Historia (HIA) Utbildningsområde: Humanistiska området 100% Huvudområde: Historia VFU-andel: -

Läs mer

Studierna och studieplanering

Studierna och studieplanering Samhällsvetenskapliga fakultetsområdet Studierna och studieplanering Studierådgivare Anna Buss Onsdag 28 augusti 2013 kl. 10.15 Auditorium Bruhn Åbo Akademi Strandgatan 2 65101 Vasa 29.8.2013 1 Dagens

Läs mer

Bachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments, 30.0 Credits

Bachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments, 30.0 Credits 1 av 6 Bachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments, 30.0 Credits Högskolepoäng: 30.0 hp Kurskod: 2PE121 Ansvarig institution: Pedagogiska inst Datum för

Läs mer

ÄEND04, Engelska IV, 30 högskolepoäng English IV, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄEND04, Engelska IV, 30 högskolepoäng English IV, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄEND04, Engelska IV, 30 högskolepoäng English IV, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Prodekanen med ansvar för grundutbildning

Läs mer

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 19 januari 2011 (ändr. den 12 december 2011). Studieplanen

Läs mer

KURSPLAN. Ledarskap och organisation, fortsättningskurs. Leadership and Organization. Institutionen för samhällsvetenskap Dnr: SVI 2008/29-514

KURSPLAN. Ledarskap och organisation, fortsättningskurs. Leadership and Organization. Institutionen för samhällsvetenskap Dnr: SVI 2008/29-514 Institutionen för samhällsvetenskap Dnr: SVI 2008/29-514 KURSPLAN Ledarskap och organisation, fortsättningskurs Leadership and Organization Kurskod LO 5322 Beslutsdatum 2008-05-19 Beslutande organ Styrelsen

Läs mer

Kursplan. Kurskod FMB102 Dnr 01:145 Beslutsdatum 2001-10-03. Kursen ges som fristående kurs

Kursplan. Kurskod FMB102 Dnr 01:145 Beslutsdatum 2001-10-03. Kursen ges som fristående kurs Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod FMB102 Dnr 01:145 Beslutsdatum 2001-10-03 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne FILMVETENSKAP, allmän kurs Film Studies, General Course Filmvetenskap Poängtal

Läs mer

Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences

Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences Kursplan Arbetskopia Uttagen: 2009-09-15 Inrättad: 2008-12-12 Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences Högskolepoäng: 30.0 Kurskod: 2ÖÄ006 Ansvarig enhet: Pedagogiska inst SCB-ämne: Pedagogik

Läs mer

Utbildning: Kandidatutbildning i fri konst med inriktning mot fotografi Bachelor of Art in Photography

Utbildning: Kandidatutbildning i fri konst med inriktning mot fotografi Bachelor of Art in Photography GÖTEBORGS UNIVERSITET Konstnärliga fakultetsnämnden Högskolan för fotografi Utbildningsplan Utbildning: Kandidatutbildning i fri konst med inriktning mot fotografi Bachelor of Art in Photography Examen:

Läs mer

KURSPLAN Dnr. 161/333-99

KURSPLAN Dnr. 161/333-99 KURSPLAN Dnr. 161/333-99 SO8022 Socialt arbete med inriktning mot social omsorg, 20 poäng Nivå 21-40 Kurs nr 2 i sociala omsorgsprogrammet Fastställd av institutionsstyrelsen 1999-02-17 Övergripande syfte

Läs mer

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SOG200. SO för grundlärare 4-6: Historia och religion, 15 högskolepoäng

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SOG200. SO för grundlärare 4-6: Historia och religion, 15 högskolepoäng KURSPLAN Kursens mål Kursen syftar till att studenten ska tillägna sig ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper för undervisning i ämnena historia och religionskunskap i årskurserna 4-6. Lärandemål

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Institutionen för socialt arbete Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Vårterminen 2011 Kursansvarig: Jörgen Lundälv December 2010 JL 1 Välkommen! Du hälsas

Läs mer

Sociologi GR (C), 30 hp

Sociologi GR (C), 30 hp 1 (6) Kursplan för: Sociologi GR (C), 30 hp Sociology Ba (C), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression SO048G Sociologi Grundnivå (C) Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

Politices kandidatexamen

Politices kandidatexamen Huvudämnesstrukturen för ämnet PRIVATRÄTT läsåret 2013 2014 Politices kandidatexamen 70 sp Grundstudier 25 sp Inledningsstudier i juridik 10 sp Studerande avlägger Inledningsstudier i juridik genom att

Läs mer

Ekonomisk sociologi 6 hp.

Ekonomisk sociologi 6 hp. 1 Sociologiska institutionen Ekonomisk sociologi 6 hp. Kursbeskrivning VT 2016 Den här specialkursen ger en introduktion till ämnet ekonomisk sociologi. Kursen syftar till att ge en översikt av hur sociologiska

Läs mer

Medie- och kommunikationsvetenskap

Medie- och kommunikationsvetenskap Samhällsvetenskapliga fakulteten MKVK04, Medie- och kommunikationsvetenskap: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Media and Communication Studies: Bachelor Thesis Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande

Läs mer

Gemensamma och språkstudier -

Gemensamma och språkstudier - Innehållsförteckning 1 Språkkrav i examen... 2 2 Gemensamma och språkstudier för kandidatexamen... 2 3 Gemensamma och språkstudier för magisterexamen... 6 1 1 Språkkrav i examen Alla finländska studerande

Läs mer

Magisterprogram i religionsvetenskap, 60 hp

Magisterprogram i religionsvetenskap, 60 hp 1 (5) Utbildningsplan för: Magisterprogram i religionsvetenskap, 60 hp Master Programme (1 year) in the study of religion, 60 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer

Läs mer

Genomgång av examensstrukturen

Genomgång av examensstrukturen Genomgång av examensstrukturen Logopedi 29.8.2018 Elin Fellman-Suominen, studierådgivare Pirkko Rautakoski, professor i logopedi Innehåll Centrala begrepp Inriktningar Examensstruktur Studier första året

Läs mer

SACCR, Masterprogram i kulturkriminologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Cultural Criminology, 120 credits

SACCR, Masterprogram i kulturkriminologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Cultural Criminology, 120 credits Samhällsvetenskapliga fakulteten SACCR, Masterprogram i kulturkriminologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad nivå

Läs mer

Kriminologi GR (C), Forskningsmetodik II, 15 hp

Kriminologi GR (C), Forskningsmetodik II, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Kriminologi GR (C), Forskningsmetodik II, 15 hp Criminology BA (C), Research methods II, 15 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn)

Läs mer

Samhällskunskap AV, Didaktisk inriktning , 30 hp

Samhällskunskap AV, Didaktisk inriktning , 30 hp 1 (5) Kursplan för: Samhällskunskap AV, Didaktisk inriktning 91-120, 30 hp Civics MA, Didactic Approach 91-120, 30 higher education credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning

Läs mer

Historia GR (B), Ämneslärarutbildning för gymnasieskolan, 30 hp

Historia GR (B), Ämneslärarutbildning för gymnasieskolan, 30 hp 1 (6) Kursplan för: Historia GR (B), Ämneslärarutbildning för gymnasieskolan, 30 hp History BA (B), Upper Secondary Level Teacher Education, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde

Läs mer