# # # # # Nationalitetens#betydelse#för#namnidentiteten## hos#unga#finska#och#sverigefinska#kvinnor#

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "# # # # # Nationalitetens#betydelse#för#namnidentiteten## hos#unga#finska#och#sverigefinska#kvinnor#"

Transkript

1

2 UrNamn%i%stadsmiljö,%handlingar%från%NORNA:s%42%symposium%i%Helsingfors%den%10 12%november% 2011,red.avLeilaMattfolk,MariaVidbergochPamelaGustavsson,%s (Skrifter7ochNORNAHrapporter90.)Helsingfors:Institutetfördeinhemskaspråken.% Nationalitetensbetydelseförnamnidentiteten hosungafinskaochsverigefinskakvinnor % Av%Anna%Masanti% Artikelnärgranskadavutomståendeexperter Författaren URN:ISBN:978H952H5446H82H1 ISBN978H952H5446H82H1 ISSN2323H4113(Skrifter Institutetfördeinhemskaspråken) ISSN0346H6728(NORNAHrapporter) Omslag:UtdragurHelsingforsstadsguidekarta. Stadsmätningsavdelningen,Helsingfors 045/2013 Helsingfors2013(elektroniskutgåva2016)

3 Nationalitetensbetydelseförnamnidentiteten hosungafinskaochsverigefinskakvinnor % Av%Anna%Masanti% Idenhärartikelnkommerjagattutgåendefrånentidigarestudie(Masanti 2010) granska betydelsen av namnets lingvistiska bakgrund som en del av individensnamnidentitet.jagärintresseradavdeuppfattningarnamnbärare haromsinatilltalsnamnochjagvillvisahurnamnbäraresersinanamnsom endelavsigsjälva.mintidigarestudiehandlarframföralltomtilltalsnamn och deras betydelse för individens namnidentitet, men även om individens fullständiganamn,detvillsägatilltalskochefternamnet. Studien är baserad på intervjuer med tretton finska och sex sverigek finska kvinnor. Jag ville intervjua dem för att de skulle kunna be om preciseringaravfrågornaochförattjagsjälvskullefåmöjlighetenattställa följdfrågorpåderassvar.informanternaskulle uppfylla följande kriterier: 1)vara finsk eller sverigefinsk genom att ha åtminstone en finsk förälder, 2)hafinskasommodersmåloch3)varaenkvinnamellan20 30år.Jagvalde att intervjua bara kvinnor för att undvika könets påverkan på forskningsk resultateteftersommaterialetärlitet.dessutomvillejaghainformantersom skullevaraienålderdåfrågorkringidentitetantagligenärspecielltaktuella. Kvinnorna var vid intervjutillfället mellan 19 och 27 år. Tilltalsnamnets vanlighetellerovanlighetpåverkadevaletavfinskainformanter;jagvilleha olikanamnimaterialet.detfannsingakravförsverigefinnarnasnamnutan det var tillräckligt att de tidigare nämnda kriterierna uppfylldes. SverigeK finnarna hittade jag med snöbollsmetoden: varje informant hjälpte till att hitta nästa deltagare. Alla intervjuerna gjordes på finska. Två av de finska informanterna intervjuades redan hösten 2007 när jag skrev en mindre uppsatsomtemat(masanti2007).deövrigafinnarnaintervjuadejaghösten 2009 och vintern 2010 i Helsingfors när jag samlade in material till mitt

4 92 AnnaMasanti examensarbete (Masanti 2010). Intervjuerna med sverigefinnarna ingår ocksåimaterialetochintervjuernagjordeshösten2009istockholm. DefinskakvinnornaärföddaochbosattaiFinlandochdesverigefinska kvinnorna i Sverige. De finska kvinnornas tilltalsnamn är Aino, AnnaMRiitta, Balbina,Emmi,Iiramaria,Inka,Jenni,Mirjami,Nada,Päivi,Sini,SirjaochTessa. Jag har informanternas tillåtelse att använda deras namn i min forskning även om några av dem är mycket ovanliga och det därför är möjligt att informanterna kan identifieras. Bland namnen finns sådana som är vanliga finska namn och sådana som är ovanliga, antingen lite mer speciella eller utländska.allafinskainformanterutombalbinaochnadaharföräldrarsom ärföddaifinlandochharfinskasommodersmål.balbinasmammakommer frånösteuropaochnadaspappaäruppvuxenutanföreuropa. De sverigefinska informanternas tilltalsnamn är Emma, Ida, Johanna, Liina, Mari och Marika. Sverigefinnarna har åtminstone en förälder som är föddifinlandochharfinskasommodersmål.intervjuernagjordespåfinska och informanterna uppgav finska som sitt enda eller som ett av sina modersmål.informanternasefternamndiskuteradesmedbådedefinskaoch desverigefinskainformanternamenavforskningsetiskaskälnämnerjaginte dem. I intervjuerna diskuterades namnidentitet ur olika synvinklar. Ämnen som diskuterades var bland annat namnets koppling till nationalitet, klass ochnamngivarensvärderingar.härlyfterjagsärskiltframnationalitetenoch syftetärattutredahurnamnetsursprungellerspråkligabakgrundpåverkar individensnamnidentitet. Teoretiskautgångspunkter Metoderna i studien är folkonomastiska (jfr Ainiala & Halonen 2011) och teoretiskt placerar sig studien inom socioonomastiken. Folkonomastiken iakttarobservationeromnamnochbrukavdemblandlekmänpåsammasätt som folklingvistiken undersöker vanliga språkbrukares observationer och tankaromspråket(vaattovaara2009s.27;palander2001s.147;niedzielski Preston 2000). Lekmän är ofta medvetna om språket och diskuterar det gärnaävenomdeintekännertillterminologininomforskningen.lekmäns sättattdiskuteraspråkligafrågorärdärförannorlundaänspråkvetaresmen derasobservationerärändåväldigtviktiga:språkbrukarnastankaravslöjar nämligen till exempel stereotypier som hänger samman med språket

5 Nationalitetensbetydelseförnamnidentiteten 93 (Vaattovaara2009s.30;Palander2001s.151;Niedzielski&Preston2000s. 3 5,14). Människan uttrycker sin identitet symboliskt och den skapas i kollekk tivetpåmångaolikasätt,tillexempelgenomspråket(saastamoinen2006s. 173;Woodward2000s.7,155;Omoniyi&White2006s.1 2).Människans identitetbestårdelsavhennesegenuppfattningomsigsjälv,delsavandra personerstankaromhenne(hagström2006s.152).förutomspråketskapar också andra faktorer, som t.ex. livsstil och religion, ens identitet (Fadjukoff 2008s.58).Ocksånamnkanuttryckaidentitet(setillexempelAldrin2011). Namnidentitet syftar i denna studie på den del av individens identitet somharattgöramedhennesinställningtillsittegetnamn,dvs.hurindividen upplever sitt namn som en del av sig själv och hurdana upplevelser och betydelserhonknytertillsittnamn. Namnidentitetenbeståravolikadelområden.Enligtminstudie(2010) bildarföljandefaktorerindividensnamnidentitet: åldern påensnamn(dvs. närnamnetharvaritpopulärt),namnetskopplingtillenssläktochnamnets popularitet (hur vanligt namnet är), egna och föräldrarnas värderingar, smekformer,detfullständiganamnetochnamnets nationalitet. Medtilltalsnamnmenarjagdetnamnsominformantenbenämnsmed. Detkanvarahennesförstaellerandranamnellerensmekformavdetnamn honharfåttvidfödelsen. Enligt Blomqvist (1993 s. 2010) kan en persons språkliga bakgrund utläsas ur hans eller hennes förnamn men oftare är det förnamnet och efternamnet tillsammans som avslöjar personens modersmål. Många namn hardockblivitinternationellanärdelånatsfrånettspråktillettannatochdå är det ofta i stället uttalet av namnen som röjer namnbärarens modersmål eller den språkliga miljön hon eller han lever i. Med tilltalsnamnets% natiom nalitet%avser jag i denna studie att man upplever att ett visst namn hänger sammanmedettvisstspråk.medfinska%namnavserjagnamnsomärvanligt förekommande i det finska namnbeståndet och/eller som inordnar sig i finska språket. Till exempel är namnen Nada och Balbina inte vanliga i Finland och de ses knappast som finska namn medan de flesta säkert betraktaraino%ochsinisomfinska.ovanliganamnkaninordnasiglikabrai finskansomvanliganamn,menskillnadenärattdeärsällsyntaantingenien vissgenerationelleriallagenerationer.sådananamnäriiramariaochtessa.

6 94 AnnaMasanti Nationalitetensbetydelse BortsettfrånBalbinaochNadasomharenickeKfinskförälderuppleveralla finska informanter att deras tilltalsnamn visar att de har finska rötter och finskt medborgarskap trots att de också tycker att namnen fungerar bra i internationella sammanhang. De faktorer som gör att informanterna uppk fattarsinanamnsomfinskaärattdetgeografiskaområdenamnenanvänds inom är begränsat, att namnens stavning har finska drag och att uttalet passar finskspråkiga. Balbina är den enda som inte alls tycker att hennes tilltalsnamn speglar hennes nationalitet. Hon berättar att det var hennes finskapappasom,närhonföddes,hittadenamnetienösteuropeiskkalender imammanshemland.balbinakännersigstarktfinskmenserintesittnamn som finskt. Däremot upplever hon att tilltalsnamnet och hennes finska efternamntillsammansberättaromhennesursprung.nadasägeratthennes namn,likabrasomvilketannatnamnsomhelst,kanrepresentera dennya finskheten. Sambandetmellannamnochnationalitetverkarintesärskiltviktigtför definskainformanterna.aino,varsnamnkommerfrånkalevala,uppskattar sitttraditionsrikanamn,medanpäivi,varsnamnkommerfrånfinskanspäivä med betydelsen dag, sol tycker att hennes tilltalsnamn, som är starkt bundet till nationaliteten, är en belastning för henne. Hon tycker inte att namnet speglar hennes karaktär eftersom hon inte identifierar sig särskilt starktmedfinskhet.detverkarförhennevaraviktigareattettnamnskulle varainternationelltgångbartänattdetharanknytningtilldenegnaetniska bakgrunden. Sverigefinnarnasuppfattningaromdenspråkligabakgrundeninamnen Efternamnen diskuteras med alla informanter men de sverigefinska kvinnk orna pratar mer om dem än de finska. Detta kan bero på att de etniska signaler som ingår i deras efternamn kan vara väldigt betydelsefulla i vardagenutanförfinland. För några av de sverigefinska informanternas föräldrar har det varit viktigtattbarnetstilltalsnamnfungerarbrabådeifinskanochisvenskan.det härharåtminstoneemmas,liinas,johannasochmarisföräldrar,enligtinfork manternasjälva,funderat på. Enligt AlhaugochSaarelma(2009s.96,107) gesbarnenifamiljerbosattainorgedäråtminstoneenförälderärfinskofta internationellatilltalsnamnsomfungerarbrabådeinordenochiandradelar

7 Nationalitetensbetydelseförnamnidentiteten 95 av världen. Sådana namn är bland annat Emma, Anna och Maria. Namnen fungerar alltså bra både i Finland och Norge utan att väcka någon större uppmärksamhet. Det är troligen därför de sverigefinska informanterna inte nödvändigtvisanknytertilltalsnamnentillnågotsärskiltspråk.detyckeratt namnen är internationella och i så fall avslöjar namnet inte deras etniska bakgrund i Sverige. De tycker att den finskspråkiga bakgrunden kommer framinamnhelhetenmedtilltalsnamnetochefternamnet. Liinas finska mamma och svenska pappa gav henne namnet Lina med svensk stavning som hon senare själv ändrade till Liina. Hon tycker att namnetärsvensktmenattdenfinskastavningengerhenneenfinskidentitet som sammanbinder henne med hennes finska släkt. Saarelma och Alhaug (2009s.95),somharutrettfinländaresnamngivningiNorge,harupptäckt att föräldrar ibland vill understryka sin finska identitet genom att ge sina barnnamnmedfinskstavning(ex.jonas/joonas). Idasomharfinskmammaochchilenskpappasersittnamnsomsvenskt pågrundavstavningenochtyckerdetvorefinsktomdetstavadesmedtvå i:n.honharbådemammansfinskaochpappaschilenskaefternamnochhon tyckerattbäggetvåavslöjarhennesetniskabakgrund. Mari, som har finsk mamma och gambisk pappa, bär mammans finska efternamn som slutar på Knen. Hon säger att hela namnet väldigt tydligt speglarhennesfinskabakgrundochhonkännersigpågrundavnamnetmer finskängambisk.hontyckerattdetärviktigtatthennesetniskabakgrund märksinamnet. Emma som har finska föräldrar upplever att hennes efternamn som slutarpåkmaa( jord, mark )ärspeciellt.hontyckerattdetbaraärpositivt att namnet har en speciell ton och att det går att tolka hennes finska bakgrundidet. Johanna som också har finska föräldrar anser att hennes etniska bakk grund syns i hela hennes namn eftersom efternamnet slutar på Knen. Hon skulleföredraattnamnetinte avslöjadesåmycketomhenneeftersomhon gärnavillhöratilldensvenskamajoriteten.närhonboddeifinlandnågraår efter gymnasiet njöt hon av känslan att genom namnet tillhöra det finska samhälletomkringsig. Ävenomdefinskaefternamneniblandorsakarpraktiskaproblemförde sverigefinskainformanternaärinteallainformanterredoattbytaefternamn. Mari och Emma vill gärna ha kvar sina egna efternamn också i framtiden medan Johanna tänker byta namn när hon gifter sig. Marika som har finsk

8 96 AnnaMasanti mammaochsvenskpappaharalltidhaftennegativattitydtillsittefternamn somslutarpåknen.efternamnetväcktenegativuppmärksamhetnärhonvar barnochhonkantänkasigattbytaefternamnävenomdetnyanamnetinte nödvändigtvisbehövervarasvenskt.liinaharettsvensktefternamnochvill behålladeteftersomdetintefinnsmånganamnbäraremeddettanamn. Alla de sex sverigefinska informanterna har tilltalsnamn som fungerar bra i det svenskspråkiga samhälle de lever i. De flesta namnen är vanliga ocksåifinland.detverkarsomominformanternasföräldrarharprioriterat namnsomärlämpligaisverigemensomintehellerärfrämmandeifinland. DetärbaraLiinasomtyckeratttilltalsnamnetstarktknyterhennesamman medhennesfinskafamiljochhonanserattbandetärviktigt.deandratycker attbakgrundensynsinamnhelheten.definskadragsomingårinamnenuppk levssomviktigaävenomnamnenkanorsakarpraktiskaproblemisverige. Många av informanterna identifierar sig som sverigefinnar, vilket de upplever som att de inte är helt svenska men inte heller finska. Att vara sverigefinnebetyderattdebådaetniskasidornaförenas.namnetverkarha kopplingtilldennaidentitetsomocksåinnebärattmankanfinska.enligtlif (2004 s. 213, 217, 223) hör namnets språkliga bakgrund inte så mycket samman med individens uppfattning om sin etniska identitet. Hon har granskatetniskidentitetochnamnhosingermanlänningarbosattaisverige. Viktigafaktorerfördenetniskaidentitetenäriställethärkomst,nuvarande hemland, om individen talar finska och i vilket land den har gått i skola. Någon som har bytt till ett svenskt namn kan känna sig ingermanländsk medanenannansomharbehållitsittursprungliganamnkanidentifierasig som svensk. Informanterna i Lifs och min studie verkar ha väldigt olika uppfattningarombetydelsenavnamnetsetniskadragochbakgrundförden etniska identiteten. För sverigefinnarna är de etniska dragen viktiga och dessutommestadelspositiva. Sammanfattning Utgående från de finska och de sverigefinska informanternas uppfattningar verkar namnets nationalitet träda fram när namnbäraren befinner sig i en språkgemenskap där namnet inte är vanligt. Då avslöjar namnet bärarens bakgrund och individen blir mer medveten om de betydelser som ingår i namnet. I sådana fall kan namnet å ena sidan reflektera till exempel den etniskagruppsomindividenidentifierarsigmed.åandrasidankannamnet ocksåspegladenetniskagruppföräldrarnaellerenavdemtillhörtrotsatt

9 Nationalitetensbetydelseförnamnidentiteten 97 namnbärarensjälvintelängreidentifierarsigmeddennagrupp.fördeflesta sverigefinska informanterna är efternamnets språkliga ursprung viktigt för namnidentiteten medan de finska informanterna är mer medvetna om de språkliga tecken som ingår i tilltalsnamnet. Om efternamnet har någon betydelse för de finska kvinnornas namnidentitet beror det inte på dess språkligabakgrundochnationalitetutanpåandrafaktorersomtillexempel dessanknytningtillfamiljochsläkt. Litteratur Ainiala,Terhi&MiaHalonen,2011:Somalialaistaustaisetnuoretnimistönkäyttäjinä ItäKHelsingissä.I:Virittäjä115.S Aldrin, Emilia, 2011: Namnval som social handling. Val av förnamn och samtal om förnamnblandföräldrarigöteborg Uppsala.(Namnochsamhälle24.) Tillgängligviahttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:divaK Alhaug, Gulbrand & Minna Saarelma, 2009: Namn på barn i Noreg (fødd ) med finske eller finskknorskeforeldre. I: Namn och kulturella kontakter. HandlingarfrånNORNA:s37symposiumiHapsal22 25maj2008.Red.avLeila Mattfolk&TerhiAiniala.Helsingfors.(NORNAKrapporter85.)S Blomqvist,Marianne,1993:Personnamnsboken.Helsingfors. Fadjukoff,Päivi,2007:Identityformationinadulthood.Jyväskylä.(Jyväskylästudies ineducation,psychologyandsocialresearch319.) Hagström,Charlotte2006:Manärvadmanheter Namnochidentitet.Stockholm. Lif, Vera, 2004: Ingermanländares namnskick under 1900Ktalet. Kontinuitet och förändring. Uppsala. (Acta Universitatis Upsaliensis. Studia multiethnica Upsaliensia17.) Masanti, Anna, 2007: Rakkaalla lapsella on harkittu nimi: nimi osana yksilön identiteettiä. Opublicerat kursarbete. Finska, finskugriska och nordiska instituk tionen,helsingforsuniversitet. Masanti, Anna, 2010: Oman nimen kuuleminen on kuin halaus: nuorten naisten nimikidentiteetin ja nimimielteiden tarkastelua. Opublicerad avhandling pro gradu.finska,finskugriskaochnordiskainstitutionen,helsingforsuniversitet. Niedzielski, Nancy & Dennis R. Preston, 2000: Folk linguistics. Berlin. (Trends in Linguistics.StudiesandMonographs122.) Omoniyi, Tope & Goodith White, 2006: Introduction. I: The sociolinguistics of identity.red.avtopeomoniyi&goodithwhite.london NewYork.S.1 8. Palander,Marjatta,2001:Kansankäsityksistälingvistiikkaa.I:Virittäjä105.S

10 98 AnnaMasanti Saastamoinen,Mikko,2006:Minuusjaidentiteettitutkimuksenhaasteina.I:Minuus ja identiteetti. Sosiaalipsykologinen ja sosiologinen näkökulma. Red. av Pertti Rautio&MikkoSaastamoinen.Tammerfors.S Suleiman, Yasir, 2006: Constructing languages, constructing national identities. I: Thesociolinguisticsofidentity.Red.avTopeOmoniyi&GoodithWhite.London NewYork.S Vaattovaara, Johanna, 2009: Meän tapa puhua. Tornionlaakso pellolaisnuorten subjektiivisena paikkana ja murrealueena. Helsingfors. (Suomalaisen KirjalliK suudenseurantoimituksia1224.) Woodward,Kath,2000:Questioningidentity:gender,class,nation.London. Summary ANNAMASANTI: TheimportanceofnationalityfornameidentityamongyoungFinnishand SwedenFinnishwomen% This article presents a survey that examines name identity and the factors that peopleexperienceasanimportantpartofthatidentity.accordingtothissurvey,the nationalityofthename,whichinthiscasemeansthelinguisticbackground,canbe seen as a part of name identity. This article focuses on linguistic background. The data consist of interviewswithyoungfinnishkspeaking women from Finland and Sweden. The women living in Finland are less conscious of the language that is visibleintheirnamethanthewomenlivinginsweden,anditisalsolessimportant for them, unless the name is foreign to Finland or they have spent time abroad. Having a foreign name makes the informants more conscious of the name. The womenlivinginfinlandmainlycommentontheirfirstnames,whilethewomenin Swedentakethelastnameintoaccountaswell.Itisoftenthelastnamethatmarks ethnic background, as the informants living in Sweden have international first names.

Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3. Field Questionnaire Sweden

Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3. Field Questionnaire Sweden ZA5353 / ZA5656 Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3 Field Questionnaire Sweden 1. Är du? 1 Pojke 2 Flicka 2. Vad är ditt födelsedatum? Å Å M M D D 3.

Läs mer

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett

Läs mer

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Att vara tvåspråkig En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Handledare: Emma Sköldberg Examinator: Lena Rogström Rapportnummer:

Läs mer

Mäta effekten av genomförandeplanen

Mäta effekten av genomförandeplanen Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg

Läs mer

Komma igång med Eventor

Komma igång med Eventor Guide Eventor Komma igång med Eventor Version 2.0, 2013-10-07 Starta med startsidan På Eventors startsida finns en kortare guide över hur du skaffar användarkonto och hur du loggar in. Börja med den för

Läs mer

en av makarna kan ta den andras efternamn som sitt och antingen behålla sitt efternamn som mellannamn eller avstå från det namnet

en av makarna kan ta den andras efternamn som sitt och antingen behålla sitt efternamn som mellannamn eller avstå från det namnet Alla i Sverige ska ha minst ett förnamn och ett efternamn. Vanliga svenska namn är t.ex. Erik Lindberg eller Anna Andersson. Man kan ha flera förnamn (som t.ex. Anna Christina Marie) det eller de namn

Läs mer

Samrådsgrupper Hösten 2014

Samrådsgrupper Hösten 2014 Sanja Honkanen Skoog Ungas Röst -Nuorten Äänet Hösten 2014 Situationen i samrådsgrupper i Sverige idag I mitten av september fick de 52 finska förvaltningskommuner som i dag har en koordinater eller samordnare

Läs mer

Lektion 3. Anteckningar

Lektion 3. Anteckningar Lektion 3 Anteckningar Fraser: Tid Klockan Uttal (pronunciation) Långa och korta ljud + melodi Grammatik: Word order + Basics of the clause elements Vi lär oss klockan! Halv Kvart i, kvart över Tjugo i,

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet: 1 Vår vision: Vår vision på Långängskolan är att alla elever ska vara trygga, trivas och må bra. Ingen ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. På Långängskolan skall alla elever och

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

ATT FÅ VARA SIG SJÄLV

ATT FÅ VARA SIG SJÄLV ATT FÅ VARA SIG SJÄLV om livsstilar, identitet, grupptillhörighet och normer Mikael C. Svensson LIVSSTIL Livsstil är hur livet levs, vad man tycker om och livsinnehåll som man väljer själva, men som delas

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 5 Förberedelse UR-val svenska som andraspråk Klass vad är det? Handledning av Meta Lindberg Attlerud Programmet Klass vad är det? kan visas som inledning till en diskussion om olikheter

Läs mer

Förskolan Gnistans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Gnistans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Gnistans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Gnistans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Grunduppgifter

Läs mer

Vad är det frågan om En kort beskrivning av tjänsten. Den elektroniska jobbsökningen sker i följande steg:

Vad är det frågan om En kort beskrivning av tjänsten. Den elektroniska jobbsökningen sker i följande steg: Vad är det frågan om En kort beskrivning av tjänsten Vasa stads sommarjobb för ungdomar söks via jobbsökningsportalen Kuntarekry.fi. Kuntarekry.fi är en riksomfattande jobbsökningstjänst inom kommunbranschen

Läs mer

Ung och utlandsadopterad

Ung och utlandsadopterad Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå

Läs mer

www.viljaforlag.se Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet!

www.viljaforlag.se Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet! ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN SOM Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet! Kapitel 1 1. Jim och Amir studerar på en folkhögskola. Vet du vad en folkhögskola är? Vad är

Läs mer

Inger Eliasson, Fil. Dr., Pedagogik Idrottshögskolan Pedagogiska institutionen, Umeå Universitet

Inger Eliasson, Fil. Dr., Pedagogik Idrottshögskolan Pedagogiska institutionen, Umeå Universitet IDROTT HELA LIVET ÖREBRO 2015 ÄH, NU LÄGGER JAG AV! OM UNGDOMAR SOM SLUTAR MED IDROTT Inger Eliasson, Fil. Dr., Pedagogik Idrottshögskolan Pedagogiska institutionen, Umeå Universitet Foton: Mats Ragnarsson

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Ett barns interaktion på två språk

Ett barns interaktion på två språk lektiot Ett barns interaktion på två språk En studie i språkval och kodväxling RAIJA BERGLUND Inledningsföredrag i samband med disputation den 6 juni 2008 vid humanistiska fakulteten vid Vasa universitet

Läs mer

Ny dom kan ändra synen på människohandel

Ny dom kan ändra synen på människohandel Ny dom kan ändra synen på människohandel Publicerad 2016-03-01 Par dömt till fängelse. En man och en kvinna har dömts för människohandel med en prostituerad trots att offret vare sig varit inlåst eller

Läs mer

Nr659. l. Hustruns släktnamn bör kunna användas såsom makarnas gemensamma. Mot. 1971:659 7

Nr659. l. Hustruns släktnamn bör kunna användas såsom makarnas gemensamma. Mot. 1971:659 7 Mot. 1971:659 7 Nr659 av herr MöUer i Göteborg om rätt för makar att anta hustruns släktnamn, m. m. "När utskottsmajoriteten vill gå ännu ett steg längre - och ett långt steg längre - och begär utredning

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr -11: Författare: Gertrud Malmberg

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr -11: Författare: Gertrud Malmberg sidan 1 Författare: Gertrud Malmberg Vad handlar boken om? Saras mamma ska ut och handla och Sara har inget att göra. Mamma föreslår att Sara ska ringa Maja som hon har sällskap med till skolan. Men mamma

Läs mer

Språket, individen och samhället VT08

Språket, individen och samhället VT08 Språket, individen och samhället VT08 Barns och vuxnas andraspråksinlärning Tvåspråkighet, kognition, m.m. Ellen Breitholtz 1. Barns och vuxnas andraspråksinlärning Vem är bäst? Vem är bäst på att lära

Läs mer

SAMHÄLLET BEHANDLADE INTE FLICKOR SÄRSKILT BRA

SAMHÄLLET BEHANDLADE INTE FLICKOR SÄRSKILT BRA HISTORIEN OM DIPTI Det här är berättelsen om en kvinna som övervann ojämlikhet och blev forskare, kvinnoaktivist, social entreprenör och chef över Rangsutras samarbete med IKEA. HISTORIEN OM DIPTI / s.

Läs mer

Norrlands för!a skördetröska

Norrlands för!a skördetröska Norrlands för!a skördetröska Fredagen 15 augusti 1947 hände det något mycket speciellt på Mackmyra Bruk i Valbo utanför Gävle. Till bruket hade Norrlands första skördetröska kommit. Innan skördetröskan

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-05-03

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-05-03 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-05-03 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Agneta Bäcklund. En ny lag om personnamn Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Svensk författningssamling 2001:82

Svensk författningssamling 2001:82 Document created from: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/lag-200182-omsvenskt-medbo_sfs-2001-82/?bet=2001:82 (accessed 02.01.15) Svensk författningssamling 2001:82

Läs mer

Scen 1. Personer. 1977 är Emma 38 och. emma jerry robert en servitör

Scen 1. Personer. 1977 är Emma 38 och. emma jerry robert en servitör 1978 Scen 1. Personer emma jerry robert en servitör 1977 är Emma 38 och Jerry och Robert 40. * Betrayal hade premiär på National Theatre i London, 15 november 1978, i regi av Peter Hall. Pub. 1977. Vår.

Läs mer

Behovet av boende för finsktalande somatiskt sjuka - redovisning av utredning

Behovet av boende för finsktalande somatiskt sjuka - redovisning av utredning 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-16 Social- och omsorgskontoret Äldreomsorgsnämnden Behovet av boende för finsktalande somatiskt sjuka - redovisning av utredning Dnr: 15/51 Sammanfattning av ärendet Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Disgen-genomgångdel 1

Disgen-genomgångdel 1 Disgen-genomgångdel 1 - registrering Rolf Andersson och Kerstin Carlborg, mars 2014 2014-03-01 Tsff 1 Från anblad och personakt till Disgen Mina föräldrar (två stycken) Min man/hustru/sambo etc(en eller

Läs mer

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. En del frågor ska besvaras ur två perspektiv: Så här var det för mig och Så här betydelsefullt var det för mig. Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. OMT-studien,

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Johanna Nilsson Vad handlar boken om? Johan är en fotbollstokig kille som, mer än allt annat i världen, vill bli fotbollsproffs. Han måste dock kämpa mycket med svenskan,

Läs mer

NÄR MAN TALAR OM TROLLEN och några andra talesätt

NÄR MAN TALAR OM TROLLEN och några andra talesätt 6. NÄR MAN TALAR OM TROLLEN och några andra talesätt När man talar om trollen så står de i farstun är ett gammalt talesätt. Men finns det något vetenskapligt som ligger bakom det, och andra liknande talesätt

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr sidan 1 Författare: Morten Dürr Vad handlar boken om? Boken handlar om Amir som är 9 år och går i andra klass. Amir vill göra saker på sitt eget sätt. I skolan ska de skriva om sitt sommarlov och Amir

Läs mer

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 3 artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 3 artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 3 artiklar Nyhetsklipp Plast i havet stort hot mot växt- och djurliv Bohusläningen 2015-10-16 2 Plast i havet stort hot mot växt och djurliv Bohusläningen

Läs mer

2007-05-04 Anne Harju 1

2007-05-04 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2007-05-04 Anne Harju 1 Introduktion Utgångspunkt är barns vardagsliv med knapp ekonomi - utifrån barns och deras föräldrars erfarenheter och upplevelser 2007-05-04 Anne

Läs mer

Lär dig sökmöjligheterna i Disgen 8

Lär dig sökmöjligheterna i Disgen 8 Det har blivit dags att titta på sökmöjligheterna i Disgen. Det finns egentligen två olika sökfunktioner i Disgen, Välj person och Sök personer. Här behandlas dessa båda funktioner. Välj person och Sök

Läs mer

Kärlekens språk En analys

Kärlekens språk En analys (publ. i Ottar - boktidningen om sexualitet samlevnad samhälle Nr 3/1988) Kärlekens språk En analys AV JENS ALLWOOD 1 "Det är, åtminstone i de bästa faserna, frågan om en så total och öppen kommunikation

Läs mer

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016 Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016 Diskrimineringsgrunder och definitioner Diskrimineringsgrunder Enligt diskrimineringslagen (2008:567) är diskriminering när verksamheten behandlar ett

Läs mer

Rådgivningsbesökets utmaningar. Huvudbudskap: Varför är det värt att prata om samtal?

Rådgivningsbesökets utmaningar. Huvudbudskap: Varför är det värt att prata om samtal? Rådgivningsbesökets utmaningar Uppdatera det personliga mötet nya kanaler för miljörådgivning 9-10 november 2010, Arlanda stad Hanna Ljunggren Bergeå Hanna.Bergea@sol.slu.se Huvudbudskap: Det finns en

Läs mer

Är Knapp Rolig? Kring två identifikationsproblem i smedsläkten Rolig. Av Michael Lundholm

Är Knapp Rolig? Kring två identifikationsproblem i smedsläkten Rolig. Av Michael Lundholm Är Knapp Rolig? Kring två identifikationsproblem i smedsläkten Rolig Av Michael Lundholm Inledning Att forska om släkter med patronymika utan släktnamn har sina speciella problem. Patronymika är ju inte

Läs mer

Skriva berättande texter

Skriva berättande texter Skriva berättande texter Skriva berättande texter stavning, stor bokstav och punkter styckeindelning och struktur utvecklade svar textbindning och ett varierat språk grammatik Stavning, stor bokstav och

Läs mer

dom hem och hämtade en stor badbalja och stoppade mig i den. - vad ska vi kalla den? undrade ett barn. - Då sa ett anat barn kanske Padis. - Ja!

dom hem och hämtade en stor badbalja och stoppade mig i den. - vad ska vi kalla den? undrade ett barn. - Då sa ett anat barn kanske Padis. - Ja! ÖNSKE BOKEN Önske boken Nu ska ni få höra om när jag var 13 år, 9 månader, 5 dar 3 timmar och 17 sekunder. Jag bodde i Stockholm med min familj. Jag hade två syskon dom heter Erik och Amanda. Min mamma

Läs mer

PEDAGOGENS KOMPETENSER

PEDAGOGENS KOMPETENSER UNIVERSITETET I GÖTEBORG Institutionen för Pedagogik Kommunikation och Lärande LAU 110 Lärande, etik och värde Torgeir Alvestad PEDAGOGENS KOMPETENSER Yrkeskompetens Didaktisk kompetens Social kompetens

Läs mer

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte MODERSMÅL FINSKA 1 Sverigefinnar, judar, tornedalingar och romer är nationella minoriteter med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är officiella nationella

Läs mer

Gymnasiestuderandes upplevelser under processen att skapa en gemensam wiki-text. Jannica Heinström

Gymnasiestuderandes upplevelser under processen att skapa en gemensam wiki-text. Jannica Heinström Gymnasiestuderandes upplevelser under processen att skapa en gemensam wiki-text Jannica Heinström Projekt Know-Id Undervisning av informationsfärdigheter Tieto haltuun (http://tietohaltuun.wordpress.com)

Läs mer

FÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID

FÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID FÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID www.yrittajat.fi futureimagebank.com futureimagebank.com futureimagebank.com FÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID anvisningar för föreläsaren futureimagebank.com futureimagebank.com

Läs mer

Ämnesplan i Engelska

Ämnesplan i Engelska Ämnesplan i Engelska Mål kriterier för engelska årskurs 9 vad eleven ska nå sina mål. Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven: använda engelska för att kommunicera i tal skrift

Läs mer

PeC SV 9K 2013. svenska författare. August Strindberg. Selma Lagerlöf. Gustaf Fröding. Vilhelm Moberg. Moa Martinsson

PeC SV 9K 2013. svenska författare. August Strindberg. Selma Lagerlöf. Gustaf Fröding. Vilhelm Moberg. Moa Martinsson svenska författare August Strindberg Selma Lagerlöf Gustaf Fröding Vilhelm Moberg Moa Martinsson Material: - Detta häfte med instuderingsfrågor och övrig information. - Boken Magasinet svenska författare.

Läs mer

Många miljoner betalas aldrig ut

Många miljoner betalas aldrig ut Många miljoner betalas aldrig ut Krångligt med försäkringar? Ja, men viktigt. Och det finns hjälp att få. I sju fall av tio där Niklas Forsenberg och hans kollegor på Efterhjälpen gör en försäkringsutredning

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Jämställdhet åt skogen?! En studie som utreder anledningarna till att kvinnorna slutar som skogsinspektorer

Jämställdhet åt skogen?! En studie som utreder anledningarna till att kvinnorna slutar som skogsinspektorer SKOGSMÄSTARPROGRAMMET Examensarbete 2009:27 Jämställdhet åt skogen?! En studie som utreder anledningarna till att kvinnorna slutar som skogsinspektorer A study that investigate the reasons why women end

Läs mer

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta? Maria Ottosson & Linda Werner Examensarbete 10 p Utbildningsvetenskap 41-60 p Lärarprogrammet Institutionen för individ och samhälle

Läs mer

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 1 [11] Kvalitetsstöd

Läs mer

Kanta-tjänster för stora och små, gamla och unga

Kanta-tjänster för stora och små, gamla och unga Kanta-tjänster för stora och små, gamla och unga Elektroniska recept Patientdataarkivet Du kan använda Kanta-tjänsterna oberoende av var i Finland du bor. Inom både den offentliga och den privata hälso-

Läs mer

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Jollen 2010 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision...2 2. Vad säger lagen...2 3. Rutiner

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

PRATA INTE med hästen!

PRATA INTE med hästen! PRATA INTE med hästen! Text Sven Forsström Foto Inger Lantz Forsström Det finns tränare som tejpar för munnen på elever som pratar för mycket med sina hästar. Själv har jag än så länge bara hotat mina

Läs mer

Välkommen till din loggbok!

Välkommen till din loggbok! Loggbok för: 1 Välkommen till din loggbok! Den här boken är till för dig som ska träna med Minneslek. I loggboken får du information om arbetsminnet, veta hur träningen går till och ett schema där du kan

Läs mer

ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ!

ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ! High School ansvar trygghet kvalitet sedan 1958 www.sts.se ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ! Att få ta emot en utbytesstudent innebär ett kulturellt utbyte på hemmaplan. Tänk att få prata ett annat språk

Läs mer

Flyktingsituation i världen

Flyktingsituation i världen Ladnaan att må bra Förhållningssätt i mötet med föräldrar från andra kulturer Elisabet Wettergren, familjeterapeut, Borlänge Kommun Fatumo Osman, leg. sjuksköterska, adjunkt, doktorand Flyktingsituation

Läs mer

För att använda sifferkrypto använder man en rektangel om 5 gånger 6 bokstäver.

För att använda sifferkrypto använder man en rektangel om 5 gånger 6 bokstäver. Nämnarens kryptoskola 8. Sifferkrypto lärarsida För att använda sifferkrypto använder man en rektangel om 5 gånger 6 bokstäver. Siffror från 0 till 5 ovanför och 5 till 9 till vänster om rektangeln anger

Läs mer

Hej alla bokläsare! Nu är det åter dags för lite trevliga boktips! Ha en skön läshöst önskar Martina & Petra

Hej alla bokläsare! Nu är det åter dags för lite trevliga boktips! Ha en skön läshöst önskar Martina & Petra Hej alla bokläsare! Nu är det åter dags för lite trevliga boktips! Ha en skön läshöst önskar Martina & Petra Verktygsapan och semestersabotören (Hcf, Bilderbok) Författare och illustratör: Chris Monroe

Läs mer

KIRUNA KOMMUN BARN- OCH UTBILDNING

KIRUNA KOMMUN BARN- OCH UTBILDNING Omarbetad september -14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Nya Raketskolans verksamhet 3 Skolans vision 3 Lagstiftning 3 Definitioner 4 Det främjande arbetet på skolan 5 Kön 5 Religion eller annan trosuppfattning 6

Läs mer

Sveriges villaägare om höststormar och strömavbrott. Rapport november 2009

Sveriges villaägare om höststormar och strömavbrott. Rapport november 2009 Sveriges villaägare om höststormar och strömavbrott Rapport november 2009 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika

Läs mer

Musen Martina vinner en baktävling

Musen Martina vinner en baktävling Musen Martina vinner en baktävling Douae Kapitel1 Det var en gång en mus som hette Martina. Hon har mellanstora ögon, brun och svart svans och brun och svart päls. Hon är bestämd och vill vara snabb på

Läs mer

Det är en alldeles vanlig morgon hos. tog fram sin mobil för att få bildbevis på att en man faktiskt bytte blöja.«

Det är en alldeles vanlig morgon hos. tog fram sin mobil för att få bildbevis på att en man faktiskt bytte blöja.« rikskänd lattepappa Han började blogga för mamma och pappa hemma i Italien. Men när italiensk media fick nys om mannen som flyttade till Sverige och blev föräldraledig lattepappa, dröjde det inte länge

Läs mer

en möjlighet för alla

en möjlighet för alla är en fristående del FÖRSTA GÅNGEN SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Max tvingas följa med sin pappa och hans nya fru Linnea till Norrland, där

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

+ + ANSÖKAN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND FÖR VÅRDNADSHAVARE BARNET I FINLAND

+ + ANSÖKAN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND FÖR VÅRDNADSHAVARE BARNET I FINLAND OLE_PH3 1 *1449901* ANSÖKAN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND FÖR VÅRDNADSHAVARE BARNET I FINLAND Denna blankett är avsedd för dig som ansöker om första uppehållstillstånd i Finland på grund av familjeband. Du har

Läs mer

1. Systrarna Norr i Vänsta

1. Systrarna Norr i Vänsta 1. Systrarna Norr i Vänsta Ett tips jag fick förra året på Kolifej här i Kolbäck löd: "Skriv om gamla kolbäcksbor. Systrarna Norr till exempel". Två av de tre systrarna bor kvar uppe i Vänsta, i huset

Läs mer

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN D sovande flicka mamma lat son lat son lat son flitig gårdskarl gift med Ingvild flitig gårdsfru gift

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan a för planen Helen Peterson Vår vision På vår förskola ska alla

Läs mer

Bedömningsstöd. Historia 7-9. Elevhäfte

Bedömningsstöd. Historia 7-9. Elevhäfte Bedömningsstöd Historia 7-9 Elevhäfte BEDÖMNINGSSTÖD I HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Elevuppgift Livet före och efter Berlinmurens fall Bakgrund till uppgiften Kalla kriget är en historisk epok som sträcker sig

Läs mer

Inbjudan Hay Groups årliga Executive Compensation Survey för Sverige 2010

Inbjudan Hay Groups årliga Executive Compensation Survey för Sverige 2010 Inbjudan Hay Groups årliga Executive Compensation Survey för Sverige 2010 2 Inbjudan till Hay Groups årliga Executive Compensation Survey 2010 Behålla och motivera begåvade och kompetenta högre chefer

Läs mer

Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Page 1 of 7 Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Ninni Olofsson Linda

Läs mer

En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå

En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) år 3 En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Förmågor som ska tränas: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser,

Läs mer

Lyssna, stötta och slå larm!

Lyssna, stötta och slå larm! För barn Lyssna, stötta och slå larm! - när en kompis utsätts för övergrepp Stötta Det är alltid vuxnas ansvar att skydda barn och ungdomar mot sexuella övergrepp, men du som kompis kan göra mycket för

Läs mer

UPPFÖLJNING AV 2010 ÅRS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN. Nämndens mål: Vi tar tillvara olikheter och mångfald

UPPFÖLJNING AV 2010 ÅRS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN. Nämndens mål: Vi tar tillvara olikheter och mångfald SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ADMINISTRATIVA AVDEL NINGEN BILAGA 6 VB 2010 SID 1 (6) 2011-01-26 UPPFÖLJNING AV 2010 ÅRS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN Nämndens mål: Vi tar tillvara olikheter och mångfald

Läs mer

Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin

Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin Mitt liv som mobbad Wiveca Wendin 1 Mitt liv som mobbad Copyright 2012, Wiveca Wendin Ansvarig utgivare: Wiveca Wendin Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1642-3 2 Innehåll 1. Några ord av författaren

Läs mer

Spöket i Sala Silvergruva

Spöket i Sala Silvergruva Spöket i Sala Silvergruva Hej! Jag har hört att du jobbar som smådeckare och jag skulle behöva hjälp av dig. Det är bäst att du får höra vad jag behöver hjälp med. I Sala finns Sala Silvergruva, den har

Läs mer

pär lagerkvist 1891-1974

pär lagerkvist 1891-1974 pär lagerkvist 1891-1974 BIOGRAFI Föddes i Domprostgården i Växjö 23 maj 1891 Pappa Anders Lagerkvist var bangårdsförman och bodde i en en-rumslägenhet i huset. 1876 gifte han sig med Hanna Magnusson från

Läs mer

Marika Edoff. En intervju av Peter Du Rietz 22 oktober 2008

Marika Edoff. En intervju av Peter Du Rietz 22 oktober 2008 Marika Edoff En intervju av Peter Du Rietz 22 oktober 2008 Ångström Solar Center / Solibro Denna intervju har genomförts inom ramen för Tekniska museets samtidsdokumenterande verksamhet. Intervjun som

Läs mer

Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center

Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center Varför pedagogisk dokumentation? För att kunna återvända till en händelse.

Läs mer

Information till hemmen om elevens skolgång

Information till hemmen om elevens skolgång Information till hemmen om elevens skolgång Skolan är skyldig att informera vårdnadshavarna om elevens skolgång. Det innebär att båda vårdnadshavarna ska få inbjudan till utvecklingssamtal, föräldramöten

Läs mer

Namn: Det här är jag (Här kan du rita eller skriva)

Namn: Det här är jag (Här kan du rita eller skriva) Min värld Namn: Det här är jag (Här kan du rita eller skriva) Gramse, Mallo och mamma Gramse är ganska liten med långa öron och bor i en skog i landet Hittapou. Gramse brukar vara lila men byter färg ibland,

Läs mer

Klass 6B Guldhedsskolan

Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas

Läs mer

Efter namnet kommer efternamnet men vems?

Efter namnet kommer efternamnet men vems? UPPSALA UNIVERSITET C-uppsats Institutionen för nordiska språk Nordiska språk C, Ht 2010 Emelie Högberg Bräcksta 76 743 93 Vattholma Efter namnet kommer efternamnet men vems? En studie över val av efternamn

Läs mer

Götgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Götgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Götgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/12 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a

Läs mer

Våga Visa kultur- och musikskolor

Våga Visa kultur- och musikskolor Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,

Läs mer

Enkät Plantskolan Hammarby IF FF vinter 2015/16. 1. Har din son deltagit som? 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit?

Enkät Plantskolan Hammarby IF FF vinter 2015/16. 1. Har din son deltagit som? 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit? Enkät Plantskolan Hammarby IF FF vinter 2015/16 1. Har din son deltagit som? 10 9 8 85.7% 7 3 2 Målvakt Utespelare Målvakt 14,3% Utespelare 85,7% 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit? 10 9 8 7

Läs mer

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin KREATIVA BÖNESÄTT en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin Information om materialet Till vem? I vår verksamhet är andakter en viktig del, men ibland är det

Läs mer

Digital Display VDS / Bus2

Digital Display VDS / Bus2 3-7449 Digital Display & 3-7447 Digital Knappsats (ref.99622) Se hemsida / support för senaste manualerna. http://www.axema.se/ Ver. 1.2 axema Sida 1 Ändra språk till Svenska. Tryck 0 och efter det ange

Läs mer

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 5 Sida 1 / 9

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 5 Sida 1 / 9 PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 5 Sida 1 / 9 Namn: PRIDE-hemuppgift FEMTE TRÄFFEN Barnets rätt till familjerelationer Att upprätthålla familjen och familjerelationerna är viktigt bl.a. för att barnet ska

Läs mer

Spinderella Tarantella 1 - en dramatisering

Spinderella Tarantella 1 - en dramatisering Dramatisering av Maria Bengtsson efter Lindahl & Gimbergsson 2012, Tarantella, Alvina Förlag Tarantella 1 - en dramatisering Bearbetningen endast är tillåten för användning inom undervisningssituationer

Läs mer