Översyn av FoU Äldre i Stockholms län

Transkript

1 Översyn av FoU Äldre i Stockholms län 1(33) Översyn av FoU Äldre i Stockholms län Capire Stockholm december 2012 Dag Boman Björn Ljung Dag Norén

2 Översyn av FoU Äldre i Stockholms län 2(33) Innehåll ÖVERSYN AV FOU ÄLDRE I STOCKHOLMS LÄN 1 SAMMANFATTNING 3 2 UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE Bakgrund och uppdrag Genomförande Om rapporten 5 3 NULÄGESBILD AV VERKSAMHETEN VID DE BERÖRDA ENHETERNA Översikt av FoU Äldre i Stockholms län Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Nestor FoU- center FoU nu FoU Seniorium FoUU- enheten i TioHundra 11 4 VERKSAMHETEN UR ETT ÄGAR- OCH INTRESSENTPERSPEKTIV Inledning Kommunerna Landstinget Övriga intressenter Förbättringsförslag från intervjuade 18 5 OMVÄRLDSFÖRUTSÄTTNINGAR Behov och utmaningar inom äldreområdet Aktiviteter på nationell nivå Fortsatta behov och viktiga framtidsfrågor som lyfts fram i studien 23 6 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER Styrkor och svagheter Att vässa och utveckla verktygen Förbättrad styrning och regional samverkan Rekommendationer till SLL Nästa steg en dialogprocess 31 BILAGA INTERVJUPERSONER 1 32

3 Översyn av FoU Äldre i Stockholms län 3(33) 1 Sammanfattning Uppdrag Hälso- och sjukvårdsförvaltningen beslutade under våren 2012 att göra en översyn av FoU Äldreverksamheten i länet. Syftet med översynen är att utreda och bedöma om indelningen i dessa FoUverksamheter är den optimala organisationen för en kraftfull verksamhet inom FoU Äldre i länet. Det finns fyra FoU-äldre enheter i Stockholms län i vilka Stockholms läns landsting (SLL) genom Hälso- och sjukvårdsnämnden medverkar som delägare och samverkanspart. De fyra enheterna är Äldrecentrum med Stockholms stad som delägare och Sundbybergs stad som adjungerad aktör Nestor FoU Center med Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka (fr om 2013), Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö samt Värmdö kommuner som delägare FOU nu med Solna stad och Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Upplands-Bro samt Upplands- Väsby kommuner som delägare FoU Seniorium med Lidingö stad och Vaxholms stad samt Danderyd, Täby, Vallentuna och Österåkers kommuner som delägare. Utöver dessa drivs en femte enhet i länet, nämligen i Norrtälje - FoUU-enheten i TioHundra - inom ramen för TioHundranämndens verksamheter. FoU Äldre Det övergripande syftet med FoU Äldre är att bedriva en lokalt förankrad och praktiknära kunskapsutveckling inom både äldreomsorg och äldresjukvård. För närvarande driver enheterna i Stockholms län ett hundratal projekt. Äldrecentrum startade redan 1986 med Stockholms stad och SLL som stiftare. Övriga enheter har sin upprinnelse i den statliga handlingsplanen för äldrepolitiken från slutet av 90-talet. Staten stödde ekonomiskt tillkomsten av FoU Äldre-enheter under perioden Äldrecentrum drivs som stiftelse och har en politisk styrelse. De övriga enheterna leds av styrgrupper som bemannas av tjänstemän. Nestor och Seniorium administreras av Haninge respektive Österåkers kommuner. FOU nu administreras av Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) omsätter länets FoU Äldre enheter tillsammans ca 80 miljoner kronor varav drygt en fjärdedel utgör basanslag från kommunerna och landstingen. Enheterna har ca 70 helårsanställningar. Slutsatser Det finns ett starkt stöd för forskning och utveckling inom gränslandet mellan landstings- och primärkommunal vård och omsorg. Behovet är särskilt stort inom det primärkommunala området inte minst med hänsyn till den kompetensbrist som råder inom området. Kommunerna är tydliga med sitt behov av FoU Äldre. Inom landstinget konkurrerar FoU Äldre med andra satsningar inom forskning och utveckling. Utöver den gemensamma inriktningen på kunskapsbaserad vård och omsorg är verksamheternas profil och målsättningar varierande. Ägarstyrningen är svag vilket leder till svårigheter att avgöra om nuvarande inriktning är relevant och bäst möter huvudmännens behov. En generell synpunkt som kommit fram i studien är att det görs mycket nyttigt inom ramen för FoU Äldre. En majoritet av kommunerna är liksom landstinget likväl inte fullt nöjda med verksamheten. Många intervjuade gör bedömningen att resurserna går att använda mer optimalt. Någon tydlig regiongemensam kraftsamling inom definierade och prioriterade kunskapsområden finns inte. Överföringen av kunskaper från FoU-insatserna till verksamheterna, särskilt äldreomsorgen, fungerar i vissa fall men ofta är kopplingen och genomslaget begränsat med tanke på den volym av FoUverksamhet som bedrivs.

4 Översyn av FoU Äldre i Stockholms län 4(33) Strategi för en kraftfull FoU- Äldre verksamhet I studien dras slutsatsen att ägarna kan och bör stärka sin styrning av FoU Äldre. Det finns även starka skäl att utveckla verksamheten metodologiskt. I rapporten föreslås att ett utvecklingsarbete inleds som tar fasta på två dimensioner: 1. Vässade och utvecklade verktyg för utveckling och forskning med tre understrategier Strategi 1: Sätt fokus på U-et dvs utvecklingssidan i FoU och skapa förstärkt kapacitet för utveckling genom metodutveckling. Strategi 2: Sätt fokus på F-et i FoU och förstärk forskningsmöjligheterna genom bättre samordning och fokusering. Strategi 3: Sätt fokus på en effektivare överföring av kunskap genom bättre distribution. Dessa strategier föreslås bli ett gemensamt ansvar för de fem FoU Äldre-enheterna att gemensamt konkretisera och implementera med stöd från sakkunskap inom akademi och praktik. 2. Förbättrad styrning och regional samverkan med två understrategier - - Strategi 4: Datera upp alternativt verifiera och förtydliga uppdraget till FoU Äldre och vilken funktion de förväntas spela idag och de närmaste åren framöver. Strategi 5: Se över och förbättra formerna för styrningen så att helheten hålls samman på ett bättre sätt. Utvecklingen av styrningen är ett ägaransvar och bör lämpligen ske i dialog mellan alla ägare och alla FoU-enheter. SLL Det finns en extern kritik att landstinget inte tydligt ger uttryck för vad det vill ha ut av FoU Äldre. Det lyfts även att landstinget inte tar tillvara sin unika möjlighet att anlägga ett länsperspektiv på verksamheterna. I dag deltar tjänstemän från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i styrgrupper, FoU-råd etc och bidrar med sin kunskap, kontrollerar att projektverksamheten är förenligt med ändamålet och givna ramar etc. Om landstinget väljer att ta en aktivare roll, driva egna frågor eller samordna verksamheten över länet behöver sannolikt en plattform för detta tas fram liksom mål och prioriteringar. Det behöver klargöras hur arbetet följs upp och mandatet för landstingets representanter klargöras. Landstinget medverkar på fler FoU-arenor som direkt eller indirekt berör äldre. Ansvaret för FoUU inom landstinget åvilar landstingsstyrelsen. I utredningen föreslås att landstinget upprättar en samlad bild av den relevanta forskning inom äldreområdet som landstinget sponsrar eller medverkar i. Nästa steg I översynen görs bedömningen att det finns goda möjligheter att utveckla och förstärka FoU Äldre på de organisatoriska plattformar som har skapats. Från det absoluta flertalet berörda aktörer uttrycks en vilja att utveckla och förstärka denna resurs i länets vård och omsorg för äldre. Den utveckling som vården och omsorgen med fokus på äldre kommer att möta visar på att en kraftsamling och ökad samverkan behövs inom FoU-området. Nuvarande arbete kan optimeras för att åstadkomma en kraftfullare FoU Äldre i Stockholmsregionen. FoU Äldre kan vara en viktig länk i att bättre utnyttja länets goda potential för forskning i äldrefrågor. För att komma framåt i processen behövs agerande från ägarnas sida. Utredarna föreslår att ägarna kommunerna och landstinget samlar sig till en sådan process för att dialog fastställa hur en förbättrad styrning och regional samverkan ska åstadkommas. Ägarna bör i en sådan process även fastställa vilka krav som ska ställas på FoU Äldre-enheterna bl a att vässa och utveckla sina verktyg för utveckling och implementering av handfasta kunskaper i vården och omsorgen av äldre.

5 Översyn av FoU Äldre i Stockholms län 5(33) 2 Uppdrag och genomförande 2.1 Bakgrund och uppdrag FoU rörande frågor om vård- och omsorg för äldre som är av gemensamt intresse för landstinget och kommunerna drivs vid fem FoU Äldre-enheter i Stockholms län. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen beslutade under våren 2012 att göra en översyn av FoU-äldre verksamheten i länet. Syftet med översynen är att utreda och bedöma om indelningen i dessa FoUverksamheter är den optimala organisationen för en kraftfull verksamhet inom FoU Äldre i länet. De frågor som ska belysas i översynen är: 1. Nulägesbild av verksamheten vid de berörda enheterna såsom inriktning, arbetssätt, planering och omfattning. 2. Enheternas resultat, relevans och nytta utifrån ägar- och avnämarperspektiv. 3. Slutsatser och analys av handlingsalternativ för att uppnå en kraftfull FoU-verksamhet inom äldreområdet i länet 2.2 Genomförande I arbetet med uppdraget har fakta och underlag insamlats genom intervjuer med nyckelpersoner, genomgång av genomförda utvärderingar samt annan relevant dokumentation och omvärldsanalys. Analysen har skett interaktivt med uppdragsgivaren vid flera avstämningar och vid ett gemensamt möte med cheferna för FoU Äldre-enheterna. Utredningens slutsatser och rekommendationer har diskuterats med uppdragsgivaren och andra representanter för landstinget. Det är utredarna som ansvarar för de förslag och värderingar som lämnas i rapporten. Arbetet har pågått från maj till november Styrgrupp för arbetet har varit Olle Olofsson och Marie-Louise Kain, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Utredningsgruppen har bestått av Dag Boman från Capire som projektledare och Björn Ljung, Björn Ljung Consulting samt Dag Norén, HCM Health Care Management som seniorkonsulter och medförfattare. 2.3 Om rapporten Rapporten är indelad i 4 huvudavsnitt: Avsnitt 3 innehåller en nulägesbeskrivning av verksamheten vid de berörda enheterna Avsnitt 4 återger synpunkter som framkommit vid intervjuer med ägare och intressenter Avsnitt 5 innehåller en beskrivning av omvärldsförutsättningarna Avsnitt 6 innehåller slutsatser och rekommendationer Intervjupersoner och källor framgår av bilagor samt fotnotsverk.

6 Översyn av FoU Äldre i Stockholms län 6(33) 3 Nulägesbild av verksamheten vid de berörda enheterna 3.1 Översikt av FoU Äldre i Stockholms län Bakgrund och historik Det nationella gemensamma syftet med FoU Äldre är att bedriva en lokalt förankrad och praktiknära kunskapsutveckling inom både äldreomsorg och äldresjukvård 1. Det finns ca 30 FoU Äldre-enheter i landet varav fem i Stockholms län. De verksamheter som finns i Stockholmsregionen är: Äldrecentrum med Stockholms stad och SLL som delägare och Sundbybergs stad som adjungerad aktör Nestor FoU Center med SLL och Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka (fr om 2013), Nykvarn, Nynäshamn Salem, Södertälje, Tyresö samt Värmdö kommuner som delägare FOU nu med SLL, Solna stad och Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Upplands-Bro samt Upplands-Väsby kommuner som delägare FoU Seniorium med SLL, Lidingö stad och Vaxholms stad samt Danderyd, Täby, Vallentuna och Österåkers kommuner som delägare. FoUU-enheten i TioHundra som drivs inom ramen för TioHundranämndens verksamhet i Norrtälje. Staten satsade stimulansmedel för att bygga upp och utveckla regionala FoU-enheter med fokus på äldrefrågor under åren Syftet med den statliga satsningen framgår av den sk nationella handlingsplanen för äldrepolitiken (prop. 1997/98:113 och 1999/2000:149) 2. Kraven för de statliga medlen var bl a att FoU-enheterna ska ägas gemensamt av kommuner och landsting. De skulle även ha tillgång till vetenskaplig kompetens och utveckla samarbete med högskolor och universitet. Staten bidrog under slutet av denna period nationellt med ca 25 miljoner kronor per år. Landsting och kommuner svarade för motsvarande belopp som sk motfinansiering. De yngsta enheterna i Stockholmsregionen är FOU nu och FoU Seniorium som startade Nestor FoU Center startade Äldrecentrum har verkat sedan stiftelsen grundades 1986 av Stockholms stad, Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms län (KSL). De fem enheterna är helt självständiga. Äldrecentrum har tilldelats en uppgift att samordna enheterna. Samverkan sker dock på frivillig grund. Utbyte mellan enheterna sker bl a vid återkommande gemensamma möten. Verksamheten 2012 För närvarande driver de fem FoU Äldre-enheterna ca 100 projekt i Stockholms län. Inriktningen är i huvudsak frågor som rör äldre. FOU nu bedriver även verksamhet inom området LSS (verksamhet enligt lagen om särskilt stöd). Formerna för verksamheten kan vara forskningsprojekt, utvecklingsprojekt, utvärdering, handledning, implementering av evidensbaserad kunskap, kompetensutveckling, seminarier och andra former av kunskapsutbyte och nätverksträffar. Under 2011 publicerades totalt ett trettiotal rapporter. Det förekommer även i någon utsträckning att enheterna publicerar böcker, vetenskapliga avhandlingar och artiklar. Genomsnittligt antal anställda under 2011 var personer motsvarande drygt 70 heltidstjänster. 1 FoU-miljöer på äldreområdet. En explorativ studie med fokus på bidrag till utveckling av vård och omsorg för äldre, Socialstyrelsen, april Dito.

7 Översyn av FoU Äldre i Stockholms län 7(33) Basanslaget som enheterna erhåller från landstinget och kommunerna uppgår under 2012 till ca 25 miljoner. I realiteten omsätter flera av enheterna tre fyra gånger mer. Det är möjligt genom att enheterna söker om särskilda forskningsmedel från forskningsfinansiärer, genom särskilda statliga anslag och utvecklingsmedel som riktas till kommuner och landsting samt genom särskilda uppdrag och projekt. Totalt kommer de fem enheterna enligt sina budgetar att omsätta knappt 80 miljoner kronor 2012, varav Äldrecentrum svarar för drygt 60 procent. Anslaget från ägarna/huvudmännen nominellt varit oförändrade under många år och således reellt minskat år från år. 3.2 Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Mål och inriktning Enligt Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrums stadgar ska Äldrecentrum förbättra de äldres levnadsbetingelser 3. Det sker genom att tillvarata och praktiskt omsätta erfarenheter och forskningsresultat inom områden av särskild betydelse för de äldres situation i samhället samt att själv initiera och genomföra forskning och utveckling avseende de äldres förhållanden, i egen verksamhet eller i samarbete med eller på uppdrag av andra kommuner eller organisationer. Sedan starten 1986 har Äldrecentrum arbetat inom många olika områden, med särskilt fokus på demens, risk- och friskfaktorer för ett gott åldrande, samverkan mellan landsting och kommun och hur vården och omsorgen fungerar för de mest sjuka äldre. Även kompetensfrågor är prioriterade. Exempel på detta är Arbetssam, ett av flera stora projekt vars syfte är att stärka arbetsplatslärandet och arbetsplatsen som lärande. Sedan starten har Äldrecentrum drivit longitudinella studier för att ge underlag för forskning, Ett exempel är SNAC (Swedish national Study on Ageing and Care) som startade I projektet följer Äldrecentrum cirka Kungsholmsbor äldre än 60 år över tid samt följer all långvarig vård och omsorg inom denna stadsdel. Äldrecentrum är tillsammans med Silviahemmet huvudman för det nationella kompetenscentret Svenskt demenscentrum. Centret är organisatoriskt en del av Äldrecentrum. Inom ramen för detta uppdrag har regeringen gett ett tilläggsuppdrag att ta fram utbildningsmaterial för olika personalgrupper. Äldrecentrum har getts ansvaret för länets arbete med regionala stödstrukturer och regeringens satsning Bättre liv för sjuka äldre. 3 Beskrivningen i detta avsnitt baseras på Bokslut och verksamhetsberättelse för 2011 års verksamhet, Äldrecentrum Se även

8 Översyn av FoU Äldre i Stockholms län 8(33) Under 2012 pågår 24 FoU-projekt inom Äldrecentrum varav drygt hälften är uppdrag från huvudmännen. Äldrecentrum producerar årligen ett femtontal rapporter som resultat från studier som bedrivits på uppdrag av ägarna eller andra kommuner, myndigheter som Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut, Socialdepartementet m.fl. Äldrecentrum ger ut tidskriften Äldre i Centrum som är en nationell tidskrift för information om aktuell äldreforskning. Äldre i Centrum ska fungera som en bro mellan forskning och allmänhet. Äldrecentrum ingår i Äldreforskningens hus, som även omfattar Aging Research Center (ARC) vars huvudmän är Karolinska Institutet och Stockholms universitet. Svenskt Demenscentrum är också lokaliserat till Äldreforskningens hus. Verksamheten vid Äldrecentrum utvärderades 2009, vilket i dialog med huvudmännen ledde till en ökad satsning på stöd till utveckling och kunskapsimplementering. Ledning och styrning Äldrecentrum leds av en styrelse som utses av landstingsfullmäktige, kommunfullmäktige i Stockholms stad samt vård- och omsorgsberedningen i Kommunförbundet Stockholms län. Sundbybergs stad är adjungerad till Äldrecentrum. Äldrecentrums FoU-råd består av representanter för Äldrecentrums huvudmän: Stockholms stad, Sundbybergs stad och Stockholms läns landsting samt representanter för de två största pensionärsorganisationerna, KSL och geriatriken. FoU-rådet deltar i prioriteringen av Äldrecentrums utredningar, rapporter och kunskapssammanställningar. Rådet har en strategisk roll när det gäller genomförande och implementering av Äldrecentrums olika uppdrag. Omfattning Verksamheten vid Äldrecentrum omsätter ca 48 Mkr 2012 ( mkr), varav ca 10 Mkr utgörs av basanslag från huvudmännen. Hela Äldreforskningens hus omsätter ca 90 Mkr. Äldrecentrum har utöver de fast anställda ett stort antal anknutna personer och anställda. Antalet helårsekvivalenter är ca 49 inklusive projektanställda. De flesta verksamma är disputerade forskare. 3.3 Nestor FoU- center Mål och inriktning Nestors mål är att bidra till en bättre kvalitet inom vården och omsorgen om äldre människor och därmed ge högre livskvalitet för de äldre och deras anhöriga 4. Nestor FoU-centers verksamhet startade 2003 och permanentades 1 januari Enheten ägs år 2012 av SLL och kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka (fr o m 2013), Nykvarns, Nynäshamn, Salems, Södertälje, Tyresö och Värmdö. Bland Nestors uppdrag från sina ägare märks att bidra till bättre integrering i lokala vårdkedjor, medverka till en långsiktig kunskapsutveckling hos personalen samt utveckla former för kunskapsoch informationsspridning om egna projektresultat, aktuell forskning och forskningsanvändning. Från Nestor uttalas även ambitionen att medverka till ökad samverkan mellan kommuner och landsting och vara en bro mellan olika kommuner samt mellan forskningen och praktiken. Nestor arbetar med utvecklingsprojekt inom följande områden: Anhöriga 4

9 Översyn av FoU Äldre i Stockholms län 9(33) Behovsbedömning Demens Dokumentation Förebyggande och rehabiliterande arbete Läkemedel Mat, måltider och nutrition Palliativ vård och omsorg Psykisk hälsa Socialt innehåll Under 2012 genomförs ca 30 projekt publicerades sju rapporter. Nestor har ett regionalt uppdrag rörande Senior Alert. Förutom forsknings- och utvecklingsprojekt bedriver Nestor en betydande kompetensutveckling för personal. Det sker inom ramen för utvecklingsprojekt. Ledning och styrning Nestor FoU-center styrs och leds av sin styrgrupp. Styrgruppen tar beslut i strategiska frågor, behandlar verksamhetsplan och budget och ansvarar för uppföljning av verksamheten. Nestors FoU-råd har till uppgift att komma med idéer och råd om projektsatsningar och andra aktiviteter. Nestor har även ett Seniorråd som engageras i diskussionerna om projektsatsningar. Nestor FoU-center samverkar med forskare och lärare vid universitet och högskolor. Vid behov adjungeras specialister från universitet och högskolor till Nestor FoU-centers nätverk. Omfattning Nestor har administrativ tillhörighet till Haninge kommun. Nestors budget för 2012 uppgår till drygt 15 mkr varav basanslaget utgör 6,8 mkr. Kostnaderna år 2011 var 13,8 mkr. Därutöver har medel överförts till 2012 för pågående projekt. Övriga medel kommer in via enskilda uppdrag från ägarna, genom statliga medel och även Hjälpmedelsinstitutet, Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, Alzheimerfonden och Region Gotland. Nestor har (2011) ca 20 medarbetare och tillfälligt anställda motsvarande en helårsekvivalent på ca 17 personer. Flera anställda är disputerade forskare 3.4 FoU nu Mål och inriktning FOU nu startade Enheten hette tidigare FOU äldre norr. FOU nu arbetar med forskning och utveckling för äldre personer inom vård och omsorg samt för personer med behov av stöd och omsorg inom LSS-området. FOU nu är ensamt bland FoU Äldre-enheterna om inrikt-

10 Översyn av FoU Äldre i Stockholms län 10(33) ningen mot LSS. FOU nu har även uppdraget att arbeta med utveckling av den geriatriska vården inom Stockholms läns landsting 5. Målet är att verksamheten ska leda till nytta för de äldre personer som bor eller vårdas i Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Upplands Bro och Upplands Väsby kommuner samt inom Stockholms läns landsting. För att nå målet arbetar FOU nu med projekt, processer eller förändringsarbete, handledning/metodstöd, stöd till implementering av forskningsresultat, nav för nätverk och möten mellan olika grupper, mm. En huvuduppgift beskrivs vara att utgöra en länk mellan olika intressenter för utveckling av kunskap och dess omsättning i praktisk handling. Forskningsverksamheterna ska förenas med utbildningen och man använder lokalerna till det. Akademisk vårdcentral 6 och geriatrisk klinik finns i samma byggnad i Jakobsbergs sjukhus. Under 2012 pågår ca 17 projekt i egen regi och därutöver 18 där FOU nu samverkar med andra forskare publicerades ca sex rapporter vid FOU nu. FOU nu:s verksamhet utvärderades Ledning och styrning FOU nu leds av en styrgrupp bemannad med tjänstemän där varje kommun samt landstinget är representerad och verksamhetschef. Styrgruppen fastställer verksamhetens budgetramar och övergripande strategiska frågor och policyfrågor. Ett FoU-råd utgör länken mellan kommunernas och landstingets verksamheter, de lokala råden och FoU-enheten. Rådet är bemannat med representanter från privat och kommunal verksamhet samt från landstingsverksamhet. Administrativ huvudman är Stockholms läns sjukvårdsområde, Stockholms läns landsting. Omfattning Omsättningen enligt budget för 2012 uppgår till 9,7 mkr, varav basanslaget från ägarna utgör 3,8 mkr. År 2011 uppgick kostnaderna till ca 5,5 mkr. Personalen uppgår till 16 personer motsvarande en helårsekvivalent på 9 personer. Ungefär 40 procent av de anställda är disputerade forskare och deltidsengagerade i olika projekt. 3.5 FoU Seniorium Mål och inriktning FoU Seniorium ägs av kommunerna Danderyd, Täby, Vallentuna och Österåker, Lidingö och Vaxholm samt Stockholms läns landsting. Syftet med FoU Seniorium är att genom prak Akademiska vårdcentraler (AVC) är ett koncept för att stärka patientnära forskning, utbildning och utveckling i syfte att höja vårdens kvalitet inom primärvården. (Landstingsstyrelsens arbetsutskott )

11 Översyn av FoU Äldre i Stockholms län 11(33) tiknära forsknings- och utvecklingsinsatser utgöra en resurs för utvärdering och utveckling av vård, omsorg, rehabilitering, stöd och service till äldre människor. Seniorium ska verka som en partner i arbetet med framtidens äldreboenden, kvalitetsfrågorna, kommunikationstjänsterna och andra frågor som hör till den moderna äldreomsorgen och äldrevården. Seniorium tar också initiativ till projekt som bedöms komma att ligga i fronten för kunskapsutvecklingen. Exempel på sådana områden är Kultur och hälsa Innovationer baserade på äldres erfarenheter Äldre medborgares inflytande på verksamheten Samverkan mellan huvudmännen. Under 2011 publicerades ca 5 rapporter. Pågående FoU-projekt under 2012 är tre stycken. Verksamheten vid Seniorium utvärderades Styrning och ledning Verksamhetens inriktning fastställs av styrgruppen i form av långsiktiga mål som ligger till grund för årliga verksamhetsplaner och prioriteringar. Styrgruppen består av förvaltningschef, socialchef eller annan ansvarig chef för äldreomsorgen i kommunerna Danderyd, Täby, Vallentuna och Österåker, Lidingö och Vaxholm samt en representant från Stockholms läns landsting. FoU Senioriums styrgrupp har till uppgift att fatta övergripande beslut om Senioriums verksamhetsinriktning och ekonomi. FoU Seniorium leds av en FoU-chef som självständigt ansvarar för ekonomi, personal och verksamhet. Projekten genomförs av enhetens forskare och anställda i kommunerna som med stöd av forskarhandledning tar fram och driver egna projekt. I Senioriums organisation ingår ett FoU-råd som utgör beredningsgrupp inför styrgruppen. FoUrådet består av representanter från kommuner och landsting och utgör en länk mellan Seniorium och de verksamheter som bedriver äldrevård och -omsorg i nordöstra Stockholm. Österåkers kommun är administrativ huvudman för FoU Seniorium, men verksamheten är lokaliserad i Danderyds kommun. Omfattning FoU Senioriums budget för 2012 uppgår till 4,4 mkr. Basanslaget från ägarna är 2,9 mkr. Kostnaderna uppgick år 2011 till 1,9 mkr. Personalen omfattar ca tre heltider som fördelas på sex personer. 3.6 FoUU- enheten i TioHundra FoUU-enheten i TioHundra arbetar lokalt med forskning, utveckling och utbildning i Norrtälje kommun sedan Tiohundranämnden tillkom 2006 som gemensam nämnd för landstinget och kommunen. Tiohundra har flera delprojekt av olika storlek inom förvaltningens huvudområden såsom demens, kost och nutrition, samverkan med föreningslivet, projektet De mest sjuka äldre samt teknik för äldre. Viss teknik som exempelvis GPS prövas inom ramen för ett demensprojekt i samverkan med

12 Översyn av FoU Äldre i Stockholms län 12(33) Högskolan i Borås. Demensprojektet har ca tio olika delprojekt. Syftet är att implementera såväl de nationella som de av nämnden år 2011 antagna lokala riktlinjerna inom demensområdet. År 2012 fokuserades demensprojektet på personcentrerad omvårdnad. Ett stort antal utbildningar för berörd personal har genomförts och ytterligare ett antal kommer att genomföras såväl under slutet på året som under FOUU-enheten planerar tillsammans med Norrtälje kommun att genomföra kommunal vuxenutbildning och en lokal utbildning på gymnasienivå om kost och nutrition för äldre. Projektledaren för FOUU-enheten ingår i flera nationella och internationella nätverk och föreläser ute i landet om det arbete som pågår i Norrtälje. Även forskare från andra länder har visat stort intresse för arbetet som pågår. Granskning av FoUU-enheten i TioHundra har inte ingått i detta uppdrag.

13 Översyn av FoU Äldre i Stockholms län 13(33) 4 Verksamheten ur ett ägar- och intressentperspektiv 4.1 Inledning Detta avsnitt baseras på intervjuer med företrädare för FoU Äldre-enheternas ägare och ledning. De personer som intervjuats inom SLL är främst personer vid Hälso- och sjukvårdsförvaltningen som har till uppdrag att representera landstinget i FoU Äldre-enheternas styrgrupper eller FoU-råd. Representanter från flertalet kommuner i länet har intervjuats. Intervjuerna omfattar både förtroendevalda inom berörda nämnder samt ledande tjänstemän i berörda förvaltningar. Iakttagelserna i detta avsnitt avser ej FoU-enheten i Tiohundra i Norrtälje. Förteckning över intervjuade personer återfinns i bilaga. 4.2 Kommunerna Kommunerna om FoU Äldre Övergripande bild Av de intervjuer som genomförts med kommunala företrädare framgår att forskningen om äldre är strategiskt viktig för kommunerna. Ökad kunskapsorientering och ökad kompetens inom äldreomsorgen anges vara förutsättningar för att klara kommunernas åtaganden redan i dag och i ännu högre grad framöver. De delar av FoU Äldre-enheternas verksamhet som intresserar kommunerna mest är utvecklingsarbetet. Den omvärldsbevakning som bedrivs vid FoU Äldre värderas också högt av kommunerna. Det finns en tydlig samstämmighet bland kommunerna om de övergripande målen för FoU Äldre, nämligen att omsätta forskning i praktisk verksamhet utveckla samarbetet i gränssnittet kommun/landsting utveckla metoder och arbetssätt som säkrar en hög kvalitet Utöver detta är bilden av vilka konkreta insatser som ska prioriteras splittrad. Från flera kommuner framförs kritik mot otillräcklig samordning mellan de fem enheterna i länet. Många kommuner är också självkritiska vad gäller sin egen styrning av enheterna. Den allmänna bilden är att det är otydligt vad ägarna mer konkret vill ha ut av verksamheten. Sammantaget anses detta få till effekt att arbetet, särskilt från ett regionalt perspektiv inte får den strategiska styrka som vore möjlig och önskvärd. Från politiskt håll efterlyses av många intervjuade även bättre återkoppling. Intresset för och det konkreta engagemanget i FoU Äldre-enheterna varierar från kommun till kommun. Benägenheten att delta aktivt ökar beroende på hur bra kommunen anser att verksamheten fungerar vid den egna FoU äldre-enheten. Hela skalan från mycket nöjd till mycket kritisk existerar. Av de berörda enheterna är det Nestor som har de mest nöjda ägarna. I övrigt framkommer en splittrad bild. Från flera håll efterfrågas ett större engagemang från landstinget och fler samarbetsprojekt som berör såväl landstingets som kommunernas ansvarsområden. Engagemang, mål och styrning Engagemanget Kommunerna lägger stor vikt vid utvecklingsfrågorna och ser FoU-Äldre som ett viktigt forum för samverkan mellan kommunerna och landstinget. Varken små eller stora kommuner anser sig ha tillräckliga resurser att klara omvärldsbevakningen och utvecklingsarbetet på egen hand. De kommunala företrädarna trycker på u:et i FoU, tillgång till evidensbaserad kunskap och värdesätter särskilt

14 Översyn av FoU Äldre i Stockholms län 14(33) FoU:s praktiknära arbetssätt. Flera framhåller att samarbetet med FoU innebär en kvalitetssäkring av det egna arbetet och höjer statusen på ett område med låg status. Engagemanget varierar beroende på hur väl man anser att FoU fungerar. I Nestor känner samtliga kommuner (tjänstemän och politiker) utom i ett fall ett stort engagemang. Det framgår att kommuner som inte ligger så geografiskt nära enheten efterfrågar specialanpassade insatser i den egna kommunen. I Seniorium har verksamheten gått på sparlåga på grund av flera chefsbyten. Österåker som är administrativ huvudman har fått lägga mycket energi på personalfrågorna. Mycket av styrgruppens arbete har ägnats åt organisationen. Med den nya chefen finns förhoppningar om tydlighet i ledarskapet och konkreta resultat i kommunernas verksamhet. Inom Senioriums ägarkrets märks ett lägre engagemang från de förtroendevalda som känner sig dåligt informerade. I FOU nu är engagemanget bland kommunerna varierande. Flera anser att närheten till FoU har minskat och att engagemanget var större förr. Någon kommun vill se resultat i den praktiska verksamheten om man ska vara kvar. I ett annat fall har kommunen förvarnat om att den kan vara på väg att lämna FOU nu. De enda kommuner som direkt är engagerade i Äldrecentrum är Stockholms stad som är ägare och Sundbyberg som är adjungerad. Det framgår av intervjuerna att kommunerna önskar se en starkare aktivitet i frågor som är brännande för omsorgen, t ex kompetensförsörjningen där läget beskrivs som katastrofalt. Kommunerna önskar också se en starkare inriktning att lyfta fram äldrevården i ett större kommunalekonomiskt perspektiv och hur vård och omsorg ska organiseras med allt fler äldre äldre. Mål och styrning De övergripande målen med kommunernas deltagande i FoU Äldre-enheterna är likalydande. Hit hör att ta del av forskning och utveckling och omsätta det i den praktiska verksamheten både i den egna verksamheten och i gränssnittet mellan kommuner och landsting. Kommunerna vill också ha kvalificerat stöd för att driva gemensamma projekt framåt. Som ett viktigt mål anges att utveckla metoder och arbetssätt och att säkra kvaliteten. Kommunerna lägger också vikt vid att kunna utbyta erfarenheter och idka samarbete mellan kommunerna. Äldrecentrum är organiserad som en stiftelse med politisk styrelse. Tjänstemän från landsting och kommun är representerade i FoU-rådet. Därtill finns ett antal rådgivande grupper. Styrstrukturen beskrivs som komplex. Ägarna anser sig främst kunna påverka de egna medel som Stockholms stad och landstinget allokerar. Dessa medel motsvarar 25 procent av Äldrecentrums budget. Det finns en klar vilja att förbättra styrningen av Äldrecentrum. Det finns en samsyn att styrgrupperna i FOU nu, Nestor och Seniorium har stora möjligheter att påverka inriktning och uppföljning. De förtroendevalda har generellt sett ingen önskan att sitta i styrgruppen men vill få en bättre återkoppling. I de FoU-enheter där engagemanget och nöjdheten är sämre vill de förtroendevalda ha större inflytande. Gemensamt för de förtroendevalda är att man lägger vikt vid rapporter, uppföljningar och årsredovisningar. Bättre redovisning av hur kommunernas stimulansmedel används efterfrågas. De förtroendevalda vill veta att de får valuta för pengarna. I Nestor är de enskilda kommunerna i flertalet fall mycket nöjda med arbetet i styrgruppen. De upplever att det finns ett stort gehör för kommunernas synpunkter liksom en professionell och engagerad personal som följer upp och levererar. På vissa håll finns funderingar kring hur verksamheten kommer att påverkas av att fler kommuner är på väg in i Nestor. I Seniorium har verksamheten, styrning och uppföljning blivit lidande på grund av personalproblem. Det finns förväntningar på den nya chefen samtidigt som vissa kommuner understryker att styrgruppen inklusive landstinget behöver göra ett omtag, bli överens om vad man vill åstadkomma och

15 Översyn av FoU Äldre i Stockholms län 15(33) bli tydligare i sina beställningar. Någon kommun ger uttryck för att befinna sig vid sidan av processen. I FOU nu skedde tidigare täta möten och intensivt arbete med styrning och uppföljning, verksamhetsplan och budget. Idag träffas kommunerna mer sällan. Uppfattningen bland flera kommuner är att de har tappat både närhet och styrning. Socialcheferna kommer i fortsättningen att ha förberedande möten inför styrgruppen för att ta ett mer samlat grepp på styrningen. De förtroendevalda efterfrågar både mer information och inflytande på FoU-frågorna. Inriktning, kvalitet och resultat Nestor Nestor arbetar med många områden. Arbetet beskrivs som praktiknära och användbart. Kommunerna uppskattar att fokus ligger på utveckling och inte forskning. Kvaliteten anses vara hög och personalen kvalificerad. Nestor anses vara lyhörd för kommunernas önskemål. Andra omdömen är att Nestor kommer igång snabbt, arbetar effektivt och inte minst följer upp projekten. Nästan alla svarar att resultaten återförs i den egna verksamheten. Många har fått stöd i det lokala utvecklingsarbetet vilket ses som en kvalitetssäkring och ger höjd på arbetet. Det finns en problematik med allt fler utförare. Hur nå ut till dem med resultaten och hur kan man samverka? Seniorium Det råder en samfälld syn bland tjänstemännen att verksamheten blivit lidande på grund av många chefsbyten; ingen kontinuitet, korta projekt, var och en har fokuserat på sitt eget intresseområde samt brister i uppföljning. Seniorium har hittills arbetat för lite med frågor att samverka kring. Även kvaliteten anses variera. Få kan peka på något resultat som har återförts till den egna verksamheten. De förtroendevalda har ingen klar uppfattning om Seniorium. FOU nu FOU nu:s inriktning beskrivs som projektbaserad men med otydliga prioriteringar. Resultatet av verksamheten motsvarar hittills inte förväntningarna. Kvalitet och resultat uppges skifta. Vissa projekt t ex demensprojekt framhålls som lyckat. Styrgruppen har vidgat uppdraget till funktionshindrade. De intervjuade i kommunerna bedömer att detta har fått ett svalt mottagande i FoU-enheten. Annan kritik som kommit fram är att enheten inte är tillräckligt lyhörd när exempelvis en kommun vill bolla problem med FoU-enheten. Någon uttrycker att det krävs vardagskontakt för att resultaten ska kunna återföras till kommunerna, men FoU är inte en del av kommunernas vardag. Politikerna är missnöjda med att de inte har tillräcklig information för att kunna avgöra vilken nytta man har av FoU. Äldrecentrum Inriktningen inom Äldrecentrum uppfattas som bred och många gånger intressant. Samtidigt efterlyses ett tydligare fokus och mer strategiska prioriteringar. Ägarna tar dock på sig en del av ansvaret för detta. Kritik riktas också mot kvalitetsbrister som förekommit. Det framkommer att Äldrecentrum bör bli mer tillgänglig och uppsökande. Ökad lyhördhet för kommunernas/stadsdelarnas behov efterlyses. Behov och förbättringsområden Framtida behov I intervjuerna har efterfrågats vilka behov kommunerna ser framöver. Det område som står högst på listan över prioriterade områden är fortsatt utveckling av demensvården. Förebyggande insatser för att människor ska kunna bo kvar hemma längre t ex fallprevention, nutrition, motverka ensamhet, bättre livskvalitet beskrivs som strategiskt centrala och där utvecklat

16 Översyn av FoU Äldre i Stockholms län 16(33) samarbete med landstinget krävs. Kommunerna vill utveckla samverkan med landstinget rörande de mest sjuka äldre, vårdplanering och framtidens hemsjukvård. Många kommuner vill också ha bättre stöd i att leva upp till det nationella regelverket och hålla ihop användningen av nationella stimulansmedel. Stöd efterfrågas också för att delta i kvalitetsregister och att leva upp till kraven på brukarfokus. Det sistnämnda handlar om värdighet, individuellt bestämmande, utveckling av vården från brukarens perspektiv. Ny teknik i omvårdnadsarbetet och medicinhantering är andra områden där kommunerna har starkt behov av stöd. Kommunerna vill ha ökat stöd vad gäller kompetens- och personalförsörjning, t ex forskningsbaserad utbildning för undersköterskor och kognitivt metodstöd I något fall efterfrågas även djupgående och större projekt på hög akademisk nivå inom exempelvis området socialt stöd samt om åldrandets villkor och åldrandets natur 4.3 Landstinget Landstinget om FoU Äldre De företrädare för landstinget som intervjuats lyfter fram den långsiktiga målsättningen med FoU Äldre, dvs att stärka vårdens och omsorgens kunskapsorientering. SLL:s engagemang ska ses i ljuset av en ambition att allt som utvecklar vården i gränslandet mellan landsting och kommun är till gagn för hälso- och sjukvården. I ett sådant perspektiv ser de intervjuade positivt på den verksamhet som bedrivs vid FoU Äldre-enheterna. Däremot uttrycks betydande osäkerhet om nyttan i ett kortsiktigt perspektiv. De intervjuade framför en önskan att premiera en mer handfast och målmedveten tillämpning av tillgänglig kunskap. Projektet rörande palliativ vård inom vård- och omsorgsboenden (FOU nu) uppges vara ett exempel på ett bra projekt. Projekten i allmänhet bör ta ett tydligare avstamp i genomarbetade strategier. Exempel på sådana teman som är viktiga för SLL är t ex färre återinläggningar, färre akutbesök och aktiv hälsostyrning. Det uppges vid intervjuerna att det finns en kritik att FoU Äldre inte har tillräcklig vetenskaplig höjd. Samtidigt görs bedömningen att det inte finns ett intresse på den kommunala sidan att stärka forskningstyngden. Det uttrycks även att det finns ett behov att bättre tillgodose patient- och brukarperspektivet. Även från landstingets sida efterfrågas en bättre samordning mellan FoU Äldre-enheterna än den som sker i dag. Styrning Landstinget representeras politiskt i Äldrecentrums styrelse. I Äldrecentrums FoU-råd och i övriga FoU Äldre-enheter representeras landstinget av tjänstemän i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Samverkan mellan landstingets representanter sker enligt de intervjuade i någon mån, men inte regelbundet. Det sker ingen särskild uppföljning av verksamheterna inom FoU Äldre från landstingets sida. En vanlig synpunkt från FoU-enheterna och kommunerna är att landstingets styrning är svag och otydlig. Extern kritik finns också att landstingets inte tar tillvara sina möjligheter att anlägga ett regionalt perspektiv på FoU Äldres samlade verksamhet. Landstingets representanter delar i stort dessa synpunkter men framhåller att agendan måste formuleras i samspel med kommunerna. De pekar även på att förutsättningarna skiljer sig kraftigt åt mellan FoU-enheterna både storleksmässigt och mognadsmässigt. En viktig faktor är också att FoU Äldre för landstingets vidkommande konkurrerar om uppmärksamhet och engagemang med många andra FoU-områden inom hälso- och sjukvården.

17 Översyn av FoU Äldre i Stockholms län 17(33) De intervjuade inom SLL menar att landstinget bör bli mer aktiv och mer strategisk i styrningen. Fokus har hittills varit att medverka till att dessa enheter byggs upp. Kanske vi har kommit till en mognadsnivå som gör det möjligt för SLL att ha en mer samlad strategi. Enligt denna strategi skulle landstinget kanske i första hand koncentrera sina resurser på gränslandet och inte de rent kommunala frågorna. Landstinget bidrar under 2012 med ca 12 mkr i basanslag till FoU Äldre-enheterna. Basanslaget fördelas enigt följande: Nestor 2,7 mkr, FOU nu 1,9 mkr, FoU Seniorium 1,5 mkr och Äldrecentrum inklusive anslag till SNAC-K 6,4 mkr. Övrig finansiering till särskilda projekt etc från landstinget uppgår till ca 3,5 mkr. Landstingets FoUU-strategi Landstingsfullmäktige antog 2011 en FoUU-strategi för Stockholms läns landsting 7. En ambition med strategin ska lägga grunden för en samordnad beredning av FoUU (forskning, utveckling, utbildning). I strategin anges att samverkan mellan landsting och kommuner är central. Det uttrycks bl a att det är extra viktigt att prioritera sammanhållna vårdprocesser över huvudmannaskapsgränser. I strategin skrivs att det krävs FoU-insatser som relaterar direkt till de problemområden som identifierats inom bland annat äldrevården. Landstinget bör enligt strategin ytterligare stimulera FoUUverksamhet kring sammanhållna vårdprocesser och gemensamma uppgifter som sker över huvudmannaskapsgränser i samarbete med kommunerna. Ansvaret för FoUU och landstingets forskningsmedel ligger på landstingsstyrelsen och en särskild enhet vid landstingsstyrelsens förvaltning. Resurserna för FoU Äldre kanaliseras genom hälso- och sjukvårdsnämndens budget och inte via FoUU budgeten. 4.4 Övriga intressenter Utförare FoU Äldres styrgrupper och motsvarande bemannas till övervägande del av personer som representerar förvaltningsledning och/eller beställare av vård och omsorg. Flera av de kommunala företrädarna i styrgrupperna kan sägas representera även de kommunala vårdgivarna. Företrädare för utförare återfinns i övrigt främst i enheternas FoU-råd. Exempel på utförare (vårdgivare) som medverkar i FoU-råden är: Kommunala utförarorganisationer Geriatriska kliniker offentliga och privat Vårdcentraler (en i Nestor) Sjukhus (ett i Nestor) Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) som företräder offentliga vårdgivare inom bl a primärvård, geriatrik och psykiatri. Mest tydlig ambition att samla ett tvärsnitt av utförarna i sina rådgivande grupperingar har Nestor. Studien har inte omfattat en bredare kartläggning av åsikter om FoU Äldre bland utförare. Några iakttagelser som gjorts är dock: Kommunala utförare inom boende och hemtjänst medverkar i arbetet främst i konkreta projekt. Många av länets geriatriska kliniker medverkar aktivt både i styrning och projekt. 7 FoUU-strategi med bakgrund till och beskrivning av FoUU insatser inom Stockholms läns landsting, antagen av landstingsfullmäktige den 22 mars 2011

18 Översyn av FoU Äldre i Stockholms län 18(33) Primärvården medverkar inte i någon högre utsträckning i FoU Äldres verksamheter. Det är ett faktum som beklagas av många intervjuade. Psykiatrins medarbetare medverkar i liten uppfattning. Somatisk specialistvård medverkar ej. Av de utförare som intervjuats framgår att FoU Äldres verksamhet bör ta fasta på både beställarnas och vårdgivarnas behov. De utförare som medverkar i det konkreta arbetet är överlag positiva och nöjda med verksamheten både vad gäller utvecklings- och utvärderingsprojekt. Några sätter frågetecken kring enheternas förutsättningar att bedriva forskning på ett effektivt sätt. Här har utförarna många gånger egna nätverk. FoU-enheterna framför att de upplever att det tidigare har varit svårt att engagera privata utförare i verksamheten. Detta har förändrats under senare år. Främst är det större och medelstora aktörer som visar intresse för projektdeltagande och medverkan i seminarier, föreläsningar etc. Mindre enheter uppges ha svårare att vika tid för detta. Brukare och patienter Brukare/patienter återfinns i de styrande eller rådgivande grupperna i Äldrecentrum och Nestor. Från intervjuade personer i denna grupp framgår att de har en mycket positiv inställning till verksamheten men att det i praktiken är svårt att påverka inriktningen och att materien är svår att hantera. Flera intervjuade kommun- och landstingsföreträdare framför att det är angeläget att verksamheten vid enheterna får ett starkare brukar-/patientfokus. Det är i hög grad produktions- och personalperspektivet som dominerar menar de. Externa nätverk Samtliga enheter har omfattande externa nätverk inte minst gentemot den akademiska världen och utbildningsväsendet på alla utbildningsnivåer. Genom sin lokalisering till Äldreforskningens hus har Äldrecentrum en särställning när det gäller kontakter med den akademiska forskningen. Som nämnts finns Äldrecentrum i samma lokaler som bl a Ageing Research Center (ARC) och Svenskt demenscentrum. Exempel på externa partners inom forsknings- och utbildningsvärlden som ingår i enheternas nätverk i övrigt är: Karolinska institutet (bl a geriatrik och palliativ vård) Stockholms universitet (bl a Institutionen för socialt arbete) Centrum för allmänmedicin (CeFam) Musikhögskolan Sjuksköterskeutbildning Vårdgymnasier/Vårdcollege Akademisk vårdcentral KTH Uppsala universitet Linköpings universitet (bl a Institutionen för beteendevetenskap och lärande) Flera intervjuade uttrycker att det finns en potential att förstärka samspelet både med akademi och utbildning och göra det mer systematiskt. 4.5 Förbättringsförslag från intervjuade Från såväl landstinget som kommunerna framförs synpunkten att den lokala förankringen är ett avgörande framgångskriterier för FoU Äldre. Eventuella tankar om en länsgemensam FoU-enhet avvisas av det stora flertalet personer som intervjuats. Från såväl enheterna själva liksom deras ägare har det framkommit ett stort antal förslag som kan medverka till förbättring av verksamheten. I sammandrag är dessa

19 Översyn av FoU Äldre i Stockholms län 19(33) Om inriktning av verksamheten - Lägg ökat fokus på förebyggande. - Öka insatserna för att hjälpa vårdgivarna att implementera de nya metoderna och de nya myndighetsdirektiven. - Sätt mer fokus på utveckling och mindre på forskning. - Stärk brukarperspektivet. Om styrning och förankring - Förbättra återkopplingen till nämnderna. - Skapa ett helhetstänk, ett organisatoriskt kitt som håller ihop FoU-enheterna för att hitta synergieffekter. - Tydliggör styrgruppsledamöternas mandat. Inflöde av kunskaper - Inför kommunbevakning för att fånga upp specifika frågor. - Öka närheten till den lokala vardagen. - Öka samverkan i forskningsdelen. Spridning av kunskaper - Förbättra metoderna för att nå ut till såväl vårdbiträden som förtroendevalda. - Enheterna bör vara mer drivande i övergripande frågor. - Ökad satsning på att skapa infrastruktur för evidensbaserad vård. Ett vanligt önskemål från kommunernas sida är att landstinget ska ta ett större ansvar för verksamheten vid FoU Äldre och bli tydligare i vad landstinget vill ha ut av verksamheten. Intervjuade representanter för landstinget pekar för sin del på att nuvarande förhållningssätt är att lyhört lyssna på lokalt identifierade behov. En aktivare styrning från landstingets sida förutsätter att SLL utvecklar sin egen plattform för deltagandet. Detta bl a i fråga om vilken linje landstingets företrädare ska följa och vilket mandat de har.

20 Översyn av FoU Äldre i Stockholms län 20(33) 5 Omvärldsförutsättningar 5.1 Behov och utmaningar inom äldreområdet Äldres vårdbehov Det har skett en dramatisk förändring av befolkningens medellivslängd som bland annat kan relateras till förbättrade hälso- och sjukvårdsinsatser. Sedan 1950-talet har medellivslängden ökat med tio år och för närvarande ökar den med en utveckling av två månader ytterligare varje år procent av Sveriges befolkning är nu över 65 år. Om 25 år är var fjärde svensk över 65 år. År 2050 väntas cirka 10 procent av Sveriges befolkning vara äldre än 80 år 9. Åldrandet i befolkningen slår igenom i nästan alla kommuner i Sverige. Det är på sikt de tätbefolkade regionerna i landets södra hälft som påverkas mest eftersom det är dessa kommuner som har flest invånare. I den norra hälften av Sverige är denna utmaning redan avklarad i detta läge. I Stockholms län och dess samtliga kommuner kommer ökningen av personer 75 år och äldre att öka konstant med 25 procent ända fram till 2026 då en viss avmattning sker till varierande ökningstakt i länets kommuner med mellan procent i ökningstakt. Fram till 2020 förväntas befolkningen i länet öka med cirka personer " 35000" 30000" 25000" 20000" 15000" 10000" 5000" Antal$geriatriska$vård6llfällen$2010$9$2019$ 0" 2010$ 2013$ 2016$ 2019$ Utgångsläge" Demografisk"utveckling" Förändring"av"vårdstrukturen" Utvecklingen förväntas leda till ökat sjukvårdsbehov. Effekten kommer att bli påtaglig framöver. Vårdbehovet inom sjukvården beräknas exempelvis öka totalt med ca 20 procent fram till Detta tillsammans med nya uppdrag för det nybyggda Karolinska Universitetssjukhuset i Solna kommer att påverka hela sjukvårdssystemet 10. Såsom illustreras i vidstående diagram förväntas antal vårdtillfällen inom geriatriken att öka med ca 50 procent från 2010 till procent av ökningen härrör från planerade strukturella förändringar i vårdorganisationen. 40 procent är en effekt av befolkningsutvecklingen. 8 Institutet för Framtidsstudier 9 SCB befolkningsstatistik Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet, Stockholms läns landsting 2012