Hva skal til for å drive forskning i kommunene?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Hva skal til for å drive forskning i kommunene?"

Elisabeth Bergqvist
för 8 år sedan
Visningar:

1 Hva skal til for å drive forskning i kommunene? Åke Seiger Professor Sammen om bedre helse, 13 november 2014 Haugesund

2 Organisation Kompetanse Motivation/Drivkraft Samverkan Resurser/Stöd Exempel Sammanfattning

3 Akademi Akutsjukvård Primärvård Omsorg Sverige Staten Landsting Landsting Kommun ( Fylken ) ( Fylken ) Norge Staten Staten Kommun Kommun (Helseföretag)

4 Akademi + Akutsjukvård = Universitets -sjukvård (Helseföretag) Akademi + Primärvård Sverige lång tradition av samarbete med akademiska tjänster (ofta delta stillinger ) Akademi + Primärvård Norge svagare tradition Akademi + Kommun oftast svag tradition både i Sverige (Omsorg) och Norge

tjänster (ofta delta stillinger ) Akademi + Primärvård Norge svagare

5 Univ/Högskolor Akutvård Kommun (Helseföretag) Akademisk kompetanse Inkl Ph.D. Proj. kompetanse

6 Leading by initiative : Akademin: söker sig ofta ut i samhället för att beforska sjukvård, omsorg, samfund Helseföretag: - vanligen samverkande med akademin - ibland egna initiativ och egna interna agendor/strategier (ofta av utvecklingskaraktär, men ibland forskning) Primärvården: oftast mottagare av ny forskningskunskap, ibland initiativ till eget utvecklingsarbete, sällan egen forskningsverksamhet Omsorg ibland mottagare av ny kunskap ofta mottagare av nya regler/lagstiftning vissa enheter eget utvecklingsarbete sällan deltagare i forskning mycket sällan ledare av egen forskning

mottagare av ny forskningskunskap, ibland initiativ till eget utvecklingsarbete, sällan egen forskningsverksamhet Omsorg ibland mottagare av ny

7 Drivkraft för involvering i forskning Den akademiska forskaren: Eget intresse och egen karriär Mangel på kunskap inom ett område Samfundsmedel med särskild adress Nätverks-kontakter med vård och/eller omsorg Forskningskunskapen är efterfrågad/önskvärd Egna tidigare forskningsresultat Den sjukvårdande personalen: Inser vårdproblem som kräver ny kunskap Del av karriär och kompetanseheving Involvering i samarbeten med andra professioner Sjukvårdsresurser avsatta för utvecklingsarbete

efterfrågad/önskvärd Egna tidigare forskningsresultat Den sjukvårdande personalen: Inser vårdproblem som kräver ny

8 Den kommunalt ansatta/ansvarige Behov av kompetanseheving Mangel på kunskap i kommunal verksamhet Utveckling/effektivisering av kommunal verksamhet kräver systematisk evaluering

9 Forskning inom kommunal verksamhet kräver en match-making av olika kompetenser med likvärdig motivation för de olika aktörerna Vetenskaplig kompetanse (vanligen den akademiska partnern) Sjukvårdskompetanse (vanligen helseföretags- eller primärvårdspartnern) Omsorgskompetanse (oftast den kommunala partnern) Hensikten för samarbetet måste kunna beskrivas (lika eller olika) för alla partners, om samarbetet ska lyckas.

(vanligen helseföretags- eller primärvårdspartnern) Omsorgskompetanse (oftast den kommunala partnern)

10 Exempel Stor-Stockholm har ca invånare Stockholms kommun har ensam 18 distrikt Stockholms kommun omges av 26 kommuner I Stockholms län ( Fylket ) Stockholms läns landsting (SLL) (=Helseföretaget) driver/beställer all primärvård för regionen. Ca 1000 husläkare (=fastleger) och ca 1000 distriktssjuksköterskor (sykepleier)

kommuner I Stockholms län ( Fylket ) Stockholms läns landsting (SLL)

11 SLL organiserar för hela regionen en FoUU-enhet, Centrum för allmänmedicin (CeFAM). Denna enhet organiserar kompetanseheving, vårdutveckling och forskning inom primärvården för alla personal (frivilligt). Det finns ca 200 vårdcentraler (= fastlege-enheter) i SLL. 8 av dessa är AVC = akademiska vårdcentraler med Ph.D-kompetens och ansvar för delar av samarbetet SLL-Karolinska Institutet inom olika kommuner.

1000 personal (frivilligt). Det finns ca 200 vårdcentraler (= fastlege-enheter) i SLL.

12 Exempel på KI-forskning inom SLL i samarbete mellan akademiker och fastleger/distriktssykepleier riktat mot enkelte kommuner: 1. Fysisk och psykisk ohälsa hos invandrare relaterat till socioekonomiska förhållanden, (ex Botkyrka). 2. Association mellan 2 frekventa folksjukdomar hos våra äldre: åldersdiabetes och osteoporos (Stockholm). 3. Uppföljning av demensbehandling i primärvården efter demensdiagnos (Huddinge).

Fysisk och psykisk ohälsa hos invandrare relaterat till socioekonomiska förhållanden, (ex Botkyrka). 2.

13 Exempel: Stiftelsen Stockholms Sjukhem (SSH) driver en geriatrisk klinik med bl a 140 bäddar (för ca invånare i västra Stor- Stockholm). Stor risiko för oplanerad återinläggning inom 30 dagar efter utskrivning till hemmet. Stockholms Sjukhem - arbetar tillsammans med KI - på uppdrag från SLL - i samverkan med kommunerna i regionen

Stor risiko för oplanerad återinläggning inom 30 dagar efter utskrivning till hemmet.

14 SSH/klinik + KI utvecklar evaluering av faktorer av betydelse för risikon. Patientvägledare, uppsökande team, poliklinik, ASIH samt demensmottagning stödjer risiko-bedömningen. Akademi klinik kommunal omsorg

15 Hva skal til for å drive forskning i kommunene? 1. Frågeställning relevant för kommunens verksamhet och ansvar 2. Fullt beslutsstöd från kommunens chefer 3. Projektmedarbetare som kan kommunens verksamhet (gärna egen personal) 4. Projektmedarbetare med relevant hälsoprofession(-er) 5. Disputerad forskare med vetenskapligt huvudansvar 6. Finansiär(-er) 7. Infrastrukturstöd, helst från en FoU-enhet FOUSAM är ett modellbygge för att optimera dessa faktorer.

Projektmedarbetare med relevant hälsoprofession(-er) 5. Disputerad forskare med vetenskapligt huvudansvar 6.

Relevanta dokument

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen