Handlingar. onsdag den 24 juni till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset onsdag den 24 juni

2 KALLELSE till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Datum: Fredag den 25 februari 2011 Plats: Röda rummet, Bruna stråket 21, Sahlgrenska sjukhuset Tid: cirka FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum (2) 1. Mötets öppnande Fastställande av föredragningslista 3. Val av justeringsperson 4. Patientsäkerhet och avvikelser Christina Raner, Mats Tullberg Kommentarer till aktuella händelser Rapporter.00 Kaffe Information: Patientkallelse - riktlinjer och rutiner Christina Raner 8. Information: Ny patientsäkerhetslag Christina Raner 9. TU: Patientsäkerhetsberättelse 20 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ing-Marie Bergbrant, Christina Raner. Information: Bild- och interventionscentrum Robert Leth, Lennart Ring Bilaga Lunch Information: Ambulansverksamheten Per Karlsson, Mats Kihlgren 12. Månadsrapport januari 2011 Eva Arrdal 13. TU: Revidering av Sahlgrenska Universitetssjukhusets budget 2011 Eva Arrdal 14. TU: Uppföljningsplan vårdöverenskommelse 2011 Eva Arrdal Bilaga Bilaga Bilaga Kaffe Information: Resultatet av öppna jämförelser 20 Ing-Marie Bergbrant 16. Styrelsens strategiska frågor Kerstin Brunnström

3 Sammanträdesdatum (2) 17. Revidering av delegationsordning Jenneth Ekstrand 18. Allmänna anmälningsärenden Inkomna skrivelser Verkställighetsbeslut Delegationsbeslut 15. Bilaga Bilagor 19. Övriga frågor 20. Mötets avslutande

4 TU/Tjänsteutlåtande Punkt 9 Tjänsteställe, handläggare Datum Diarienummer Christina Raner SU /2011 Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Patientsäkerhetsberättelse 20 Den nya patientsäkerhetslagen trädde i kraft 1 januari Enligt den nya lagen ska vårdgivaren senast i mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse för föregående år. Regionstyrelsen beslutade den 14 december 20 att förvaltningarna årligen ska upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Regionchefläkaren har utarbetat anvisningar för förvaltningarnas patientsäkerhetsberättelser 20. Förvaltningens förslag till patientsäkerhetsberättelse har upprättats i enlighet med dessa anvisningar. Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta att att att fastställa patientsäkerhetsberättelse 20 för Sahlgrenska Universitetssjukhuset i enlighet med förslaget översända patientsäkerhetsberättelsen till regionstyrelsen samt förklara protokollet under denna paragraf omedelbart justerat. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Jan Eriksson Sjukhusdirektör Ing-Marie Bergbrant Kvalitetsdirektör Bilaga Patientsäkerhetsberättelse 20 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Expedieras till Regionchefläkare Claes-Håkan Björklund Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjukhusdirektörens stab Bruna stråket 21, Göteborg Telefon växel

5 Patientsäkerhetsberättelse 20 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 (11)

6 rev Hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits under 20 Kvalitetsutveckling och patientsäkerhetsorganisationens uppdrag, organisation och arbetsformer Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) är ett kvalitetsstyrt sjukhus, vilket kräver en långsiktig strategi och ett uthålligt arbete på alla nivåer. SU har ett ledningssystem, som ständigt utvecklas, vilket skapar förutsättningar för förbättringsarbete. Genom ett tydligt och för alla medarbetare känt system blir det möjligt för medarbetarna att bli mer delaktiga. Kvalitetsutveckling och patientsäkerhet skall bedrivas med gemensamma förutsättningar som grund utifrån regionens handlingsprogram för God Vård. Funktionsgruppen för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet Inom SU finns sjukhusövergripande styr-och funktionsgrupper där sjukhusdirektören utser ordförande i grupperna från SUs ledningsgrupp. I funktionsgruppen för Kvalitetsutveckling och patientsäkerhet är kvalitetsdirektören ordförande och utvecklingschef/utvecklingsledare från varje område ingår liksom ansvariga för arbetsgrupperna för God Vård, dvs. chefläkarna och chefen för kvalitetsutveckling. Ordföranden ansvarar för att gruppens förslag förs vidare till sjukhusdirektören, ledningsgruppen och i förekommande fall, facklig samverkan och MBL-förhandling. Ordföranden har, beroende på gruppens ansvarsområde, tilldelats särskilt ansvar och befogenhet att besluta på sjukhusdirektörens uppdrag. För varje kalenderår fastställs en handlingsplan, som mer konkret reglerar uppdraget. Till funktionsgruppen finns arbetsgrupper kopplade till Socialstyrelsens föreskrifter om God Vård. Arbetsgruppernas huvudsakliga uppdrag är att arbeta med övergripande och strategiska frågor, genomföra sjukhusövergripande aktiviteter enligt handlingsplanen, samt utreda och bereda frågor till funktionsgruppen. Tillfälliga arbetsgrupper för tidsbegränsade uppdrag tillsätts vid behov. I samtliga arbetsgrupper ingår medarbetare och chefer från sjukhusets olika verksamheter. 2 (11)

7 rev Organisation och funktion: Stödgrupp Stödfunktion Linjeorganisation Kvalitets- och patientsäkerhetsombud Enhetschef Verksamhetsområdets grupp för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet Verksamhetsutvecklare Verksamhetschef Områdets grupp för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet Funktionsgruppen för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet Utvecklingschef/ utvecklingsledare Områdeschef Kvalitetsdirektör Enheterna för kvalitetsutveckling resp. patientsäkerhet Sjukhusdirektör Kvalitetsutveckling och patientsäkerhet inom SU är organiserad i de sjukhusgemensamma enheterna för kvalitetsutveckling respektive patientsäkerhet. Inom varje område finns en utvecklingschef/utvecklingsledare och inom varje verksamhetsområde finns en verksamhetsutvecklare. Inom varje verksamhetsområde finns en tvärprofessionell arbetsgrupp, patientsäkerhetsgrupp, som håller regelbundna möten, ledda av verksamhetsutvecklare alternativt linjechef/ överläkare. Utöver arbetet i verksamheternas patientsäkerhetsgrupper finns funktioner/personer, som bland annat hanterar ärenden i avvikelsehanteringssystemet MedControl PRO, frågor rörande medicinteknisk utrustning, hygienfrågor, risk-och händelseanalyser samt klagomål. Inom enheterna finns patientsäkerhetsombud/hygienombud inom många verksamhetsområden. Ansvaret för patientsäkerhetsarbetet åligger respektive verksamhetschef enligt gällande författning. Expeditionen för patientärenden Vid Expeditionen för patientärenden hanteras lex Maria-anmälningar samt övriga avvikelser. Lex Maria-anmälningar samt risk-och händelseanalyser publiceras på sjukhusets hemsida i lärande syfte. Föreslagna åtgärder i risk-och händelseanalyser följs upp gällande effekter för 3 (11)

8 rev patientsäkerheten efter sex månader. Även ärenden från Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) följs upp. Under 20 har en stödfunktion byggts upp för att bistå verksamheterna i risk-och händelseanalysarbetet. Styrelsens arbete och engagemang Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset fastställer årligen det balanserade styrkortet för sjukhuset. I styrkortet finns bland annat strategiska mål och styrtal rörande patientsäkerhet. Av styrkortet följer även hur styrelsen löpande följer upp arbetet. Styrelsen tar aktivt del av och styr det löpande arbetet för patientsäkerhet på flera olika sätt. Som exempel kan nämnas att en punkt rörande patientsäkerhet och avvikelser finns med på styrelsens dagordning vid alla sammanträden. Föredragande är sjukhusets chefläkare. Där redovisas anmälningar, beslut och uppföljning av lex Maria-ärenden. Vidare förs löpande diskussioner om vårdrutiner och administrativa rutiner (t.ex. remisshantering) som påverkar patientsäkerheten. I varje månadsrapport till styrelsen berörs frågor om patientsäkerhet, bland annat vårdrelaterade infektioner. Styrelsen engagerar sig löpande i den särskilda handlingsplanen för kvalitet och patientsäkerhet (se ovan). I samband med delårsbokslut och årsredovisningar görs fördjupade uppföljningar bland annat avseende patientsäkerhetsfrågor. Kvantitativa mått för hela SU Kvinnor Män Övrigt Lex Maria SoS (enskild anmälan samt övriga) HSAN Patientskadereglering Övriga ärenden Exp. för patientärenden Journalförstöring Avvikelser Klagomål Händelseanalyser Riskanalyser Övrigt systematiskt patientsäkerhetsarbete Strukturerad journalgranskning I februari avslutades projektet vårdskademätningar enligt metoden global trigger tool (GTT) inom två kirurgiska verksamheter. Mätningarna resulterade i att förbättringsprocesser initierades i båda verksamheterna. Kunskap och erfarenheter från mätningarna har under året spridits genom utbildningsinsatser och metodstöd. Under hösten startades ett nytt sjukhusövergripande journalgranskningsprojekt med deltagare från sex verksamheter. Dessutom har granskningar genomförts utanför projektets ramar inom flera verksamheter med stöd från projektgruppen. 4 (11)

9 rev Andra vårdskademätningar Vårdskador har följts kontinuerligt genom deltagande i nationella och lokala kvalitetsregister. Riskbedömningar för fallolyckor har utförts och dokumenterats i patientjournaler. Nutritions- och trycksårsmätningar har utförts kontinuerligt inom flera verksamheter. SU har deltagit i den nationella punktprevalensmätningen för vårdrelaterade infektioner (PPM-VRI). SU har deltagit i STRAMAs nationella punktprevalensmätning som visar fortsatt förbättring avseende korrekt antibiotikaanvändning. Exempel på utbildningar Omfattande utbildningsinsatser baserade på SKL:s sex vårdskadebegränsande åtgärdspaket har genomförts En sjukhusövergripande utbildning för rätt antibiotikaanvändning, riktad till läkare har genomförts. Utbildningsinsatser rörande basala hygienrutiner och klädregler har skett regelbundet. Medarbetare har utbildats i mätning av följsamheten till basala hygien-och klädregler. Detta följs upp varje månad och redovisas bland annat till sjukhusets styrelse. Medarbetare har utbildats i risk-och händelseanalys genom Centrum för verksamhetsutveckling (CVUs) utbildningar samt interna endagsutbildningar. Rollpersoner och användare har deltagit vid utbildningstillfällen i avvikelsehanteringssystemet MedControl PRO. Utbildningar i suicidriskbedömning har anordnats vid flera tillfällen inom psykiatrin. En arbetsgrupp inom neuropsykiatrin har tagit fram en utbildning kring vård av suicidnära patienter. BUP har genomfört utbildning rörande psykofarmaka. Pediatriskt kliniskt träningscentrum (KTC) har anordnat kontinuerliga utbildningar och scenarioträningar samt simulatorövningar. Basutbildning för sjuksköterskor i läkemedelshantering har givits. Ett antal medarbetare har genomgått patientsäkerhetsutbildningen på Nordiska hälsohögskolan. Föreläsningar har hållits om hur man arbetar med resultatet av patientenkäten. Modifierad CEPS-utbildning, Center for Education in Pediatric Simulator, har genomförts för all personal inom obstetriken. Genombrottsprojekt Sju team från åtta verksamheter har deltagit i Steget före, ett regionalt program för att reducera antalet vårdskador enligt Sveriges kommuner och landstings (SKLs) åtgärdspaket. Projekten medförde stora förbättringar för patienterna. Resultaten har redovisats, bland annat på en konferens under hösten. Psykiatrin har deltagit i SKLs 3-årssatsning för att minska tvångsåtgärder inom heldygnsvården. Tre team har deltagit i det regionala projektet STROKE-rädda hjärnan. 5 (11)

10 rev Exempel på övrigt patientsäkerhetsarbete Under året har patientsäkerhetsronder genomförts vid flera verksamhetsområden. Alla verksamheter har uppdraget att använda sig av metoden patient eller närstående i ledningsgrupp. Som ett alternativ till patient eller närstående i ledningsgrupp användes inom psykiatrin ett nära samarbete med patienter och närstående samt brukarorganisationer på såväl enhetsnivå som verksamhetsnivå. Inom ögonsjukvården har man arbetat för att öka patienters delaktighet och inflytande genom ett inskrivningsprojekt enligt metoden Experience Based Design. Införande av SBAR och MEWS har påbörjats i syfte att förbättra kommunikationen mellan personalgrupper och för att tidigt upptäcka förändringar av patientens tillstånd. Safety briefing morgon och kväll har genomförts regelbundet på avdelningar inom Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Inom obstetriken genomfördes enhetlig suturteknik för alla barnmorskor och läkare. Projektet Säker förlossningsvård utgående från LÖF har utförts inom obstetriken under 20. Alla vårdprogram och PM har granskats, ny checklista för neonatal återupplivning har införts för att nämna några exempel Inom obstetriken har larmrutiner vid kejsarsnitt förbättrats. WHO:s globala kampanj Clean Hands 5/5 uppmärksammades genom att informationsmaterial om vikten av god handhygien delades ut till patienter och besökande på strategiska platser inom sjukhuset. Följsamhetsmätningar Alla enheter arbetar systematiskt för att basala hygien- och klädregler följs enligt sjukhusets direktiv. I systematiken ingår månadsvisa redovisningar av mätningar av följsamheten till reglerna. För att stimulera arbetet infördes i mars ett system för målrelaterad ersättning. Följsamheten och rapporteringsfrekvensen har förbättrats under 20. Följsamheten till hygienregler var 20 i genomsnitt 93 %. Följsamheten till klädregler var i genomsnitt 95 %. WHO:s checklista för säkrare operationer har införts vid alla undersökningar, behandlingar inklusive röntgen, där den är applicerbar samt vid alla opererande enheter. Följsamheten följs upp varje månad. Säkerhetskulturmätningar Sjukhuset har genomfört årliga mätningar av säkerhetskulturen genom enkätundersökningar. Under 20 deltog flera verksamhetsområden dessutom i ett forskningsprojekt om säkerhetsklimatet i vården, utgående från Institutionen för Arbets-och miljömedicin. Projektet fortsätter under Remisshantering En riskanalys om remisshantering genomfördes 2009 och har avslutats i början av året. Det fortsatta arbetet med identifierade risker kommer att hanteras i ett projekt kring Säkrare remisshantering med syfte att säkerställa och effektivisera remisshanteringsprocessen. Regelverket, Remiss inom hälso- och sjukvård, som fastställts av Västra Götalandsregionen 20, har spridits i verksamheterna till medarbetarna via respektive linjechef. Arbete med att fastställa lokala dokumenterade rutiner pågår. 6 (11)

11 rev Kontaktpunkten Samtliga mottagningar inom ett område är knutna till den gemensamma servicefunktionen Kontaktpunkten. Huvudsyftet är att patienten/kunden skall få den service och information direkt när hon/han behöver den via en områdesgemensam instans. En säker och standardiserad remisshantering, enhetliga processer och rutiner bidrar till en ökad tillgänglighet, en ökad patientsäkerhet och förbättrad uppföljning av t.ex. remisser. Även inom ögonsjukvård och ortopedi har motsvarande servicefunktion införts. En handlingsplan för införande av samma koncept inom hela SU arbetas för närvarande fram. Medicintekniska produkter i ledningssystemet Sjukhuset har initierat och tagit fram rutiner för medicintekniska produkter (SOSFS 2008:1) i ledningssystemet. Klagomålshantering Klagomålshantering bidrar till patienters och närståendes delaktighet och ger underlag för förbättringar. Sjukhuset har en tydlig rutin och organisation för klagomålshantering. Inkomna klagomål registreras i avvikelsehanteringssystemet och hanteras enligt befintlig rutin. Ett nära samarbete med patientnämnden med regelbundna träffar med nämndens utredare är och har varit en viktig del av patientsäkerhetsarbetet. 2. Åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten Utöver vad som redan beskrivits kan även följande åtgärder för att öka patientsäkerheten nämnas. Införande av barriärer mot vårdskada Exempel: Vid An/Op/IVA har ett flertal rutiner och PM omarbetats utifrån händelseanalyser eller ärenden i Med Control PRO. Exempel är striktare rutin för kontroll av urinblåsevolym postoperativt, tydligare rutin för när operatör ska kontaktas vid misstänkt postoperativ komplikation och rutin för arbetsfördelning under jourtid (vid samtidighetskonflikter). Neurosjukvården har arbetat med läkemedelsfel vid vårdens övergångar, med utgångspunkt av de läkemedelsfel som registrerats i MedControl PRO. Utbildningsprogram är utarbetat för läkemedelsmodul samt återkommande dialogmöten på enheterna för att gynna samarbete i läkemedelshantering. Införande av läkemedelsberättelse har påbörjats inom hela SU. Nya standardvårdplaner har utformats och gamla har uppdaterats. Nya eller förändrade rutiner för att förebygga vårdskador En omfattande revidering av direktivet för gastroenterit har genomförts och ett digitalt rapporteringsinstrument vid gastroenteritutbrott har införts under året. Sjukhuset har utrett och arbetat aktivt för att få kontroll över misstänkt smittspridning och utbrott orsakade av ESBL-bildande bakterier, MRSA, VRE, Aspergillus, Legionella och skabb. 7 (11)

12 rev Ett webbaserat Hygienkörkort har skapats och testats under hösten 20 för att breddinföras på hela sjukhuset under våren Enheter med mer än > 15 % förekomst av vårdrelaterade infektioner enligt PPM-VRI erbjuds hygienrond tillsammans med vårdhygien. Rutiner för MRSA-patienter har förenklats och uppdaterats kontinuerligt i samråd med verksamhet Infektion och Smittskyddsenheten. Preoperativa duschrutiner för kirurgiska patienter har förbättrats. Städrutiner har förändrats så att, toaletter och korridor nu städas dagligen. Läkemedelsmodul i patientjournalsystemet Melior har införts. Intern kvalitetsgranskning av läkemedelshantering av vårdområdeschefer, som komplement till apotekens externa kvalitetsgranskning har genomförts. Den fysiska vårdmiljön med fokus på inre och yttre säkerhet kopplat till suicidprevention och genomsökning av slutenvårdsenheter med narkotikahund för att upptäcka illegalt införda droger, har utförts. Arbetet med en gemensam databas för patientjournalsystemet Melior har påbörjats. Elektronisk remisshantering till röntgen har genomförts. Datoriserat system för informationsöverföring och insatser för samverkan med kommuner, primärvården och sjukhusen, KLARA-SVPL har implementerats. Ambulanssjukvården har tagit fram rutiner för hantering av patienter med misstänkt vinterkräksjuka och svininfluensa. Arbetet med att ta fram Apparatkörkort för teknisk utrustning och medicintekniska produkter gäller nu även vårdavdelningarna. Ansvarsfördelningen för medicintekniska produkter har förtydligats. HLR-utbildningen har genomförts på samtliga enheter en gång per år enligt rutin. Ett arbete för att begränsa antalet PM och vårdprogram har startats för att i så stor utsträckning som möjligt använda de som är nationellt och regionalt framtagna. Revidering av vårdprogram och rutiner har också utförts. VGR har utsetts till ett av två pilotlandsting i Sverige för det nationella projektet Infektionsverktyget och piloten har förlagts till kirurgin inom SU. Projektet syftar till att utveckla och testa ett IT-stöd för kontinuerlig registrering och återkoppling av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning kopplat till diagnos. Organisatoriska åtgärder Patientsäkerhet är en stående punkt på samtliga sjukhusets chefsmöten, som hålls ett par gånger per termin, med flera hundra deltagare. Patientsäkerhet är en stående punkt på verksamhetsledningsmöten vid ett flertal verksamhetsområden. För att förebygga hot och våld, kopplat till droger inom psykiatrin har möten anordnats med ett flertal interna och externa intressenter, vilket resulterat i färre hotfulla incidenter. 8 (11)

13 rev Ett omfattande investeringsarbete i byggnad och lokaler har genomförts för att förebygga och åtgärda patientskador som har inträffat eller skulle kunna inträffa inom psykiatrin. I samband med genomförd organisationsförändring av psykiatrisk akutmottagning har del av psykiatrin antagit Psyk-METTS. All slutenvård, inom neuropsykiatri, har flyttats från Högsbo sjukhus till Mölndal, eftersom jourläkare saknas på Högsbo sjukhus. Planering har pågått för att tillsätta verksamhetsutvecklare vid verksamhetsområden som saknar denna funktion. Funktionen vårdplatskoordinator har införts på vuxenvårdens akutintag. Projektet Akutenprocessen har startats där SUs samtliga akutmottagningar ingår. Rutiner för öppnande av vårdavdelning i beredskap (ViB) har förbättrats. Implementering av regionlt vårdprogram för stroke med sjukhusgemensam processorganisation och ägare har genomförts. En översyn av traumasjukvårdsprocessen för alla berörda verksamheter inom SUs har påbörjats. Processen Sahlgrenska Universitetssjukhuset som 24-h-myndighet, dvs. för patienten en väg in i sjukhuset dygnet runt, årets alla dagar, har påbörjats. Översyn av hela katastroforganisationen, samt övningar enligt mångdimensionell verksamhetsanalysmetoden (MVA) har genomförts SUs strålsäkerhetsorganisation har tydliggjorts i enlighet med det arbete som utförts inom VGR. 9 (11)

14 rev Resultat som uppnåtts Nationell punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner (PPM- VRI) % Andel VRI SU fördelat på somatik och psykiatri ,5 11,2 8 9,7 8,1 8,7 7,3 9,5 9, ,4 1,9 1,2 1,7 0 VT-09 HT-09 VT- HT- Somatik Psykiatri SU totalt Resultat för sjukhuset totalt (inkl somatik och psykiatri) vid mätning vt 20 var 9,5 procent och för ht 20, 9,3 procent. Nationella register SU har registrerat i samtliga nationella register som mäter medicinska resultat och patientens upplevda nöjdhet. Nationell patientenkät Under år 20 mättes patientupplevd kvalitet (PUK) för de patienter som besökt akutmottagningarna samt vårdats i slutenvården. Inom somatiska slutenvården fick bemötandet högst poäng och på samma nivå låg svaren på frågor om patienterna kunde rekommendera sjukhuset till andra. Enkätresultatet visar också att patienterna upplevde sig ha haft nytta av vården och de kände förtroende för personalen. Bland förbättringsområdena framkom tillgänglighet, som var den fråga som fick lägst poäng i enkäten både för somatisk och psykiatrisk slutenvård. Inom psykiatrin tillkom dessutom ökad delaktighet samt behov av information. (11)

15 rev Övriga förekommande kvantitativa resultat (förutom PPM-VRI) avseende förändringar i antal vårdskador Efter införande av nya riktlinjer för fosterdiagnostik; kombinerade ultraljud och biokemiska prov, KUB, minskade det totala antalet invasiva ingrepp så som fostervattenprov och moderkaksprov på gravida kvinnor. Målen i det nationella kvalitetsregistret för endokarditbehandling har nåtts inom verksamhetsområde infektion. Efter satsning på fallprevention har betydligt färre halk/fallolyckor rapporterats. Andelen patienter som utvecklar delirium tremens har mätts inom beroendevården. Resultat < 5 procent är mycket gott ur ett internationellt perspektiv. Beroendevårdens resultat 20 var 1 procent vid flera mättillfällen. Resultatet anses bland annat bero på att fler specialistutbildade sjuksköterskor anställts, vilket ger en ökad patientsäkerhet enligt forskningsresultat. Läkemedelsberättelser för att minska läkemedelsfel i vårdens övergångar har införts. Vid senaste mätningen fick 76 % av patienterna inom geriatrik en läkemedelsberättelse i samband med utskrivning. Ledtiderna från det att ambulansen anländer till sjukhuset tills strokepatienten får första dosen läkemedel har minskat från 72 till 35 minuter, där uppskattningen är att 2 miljoner hjärnceller sparas per minskad minut. Ledtiderna på Akut- och olycksfallsmottagningarna har minskat betydligt under året, även om målen tid till triage (TTT) 90 % < min, tid till läkare (TTL) < 90 min och total genomloppstid (TGT) 90 % < 5 timmar, ännu inte har uppnåtts. Heldygnsvården vid Psykiatri Östra har bedrivit ett projekt utifrån Six Sigma-metodiken och har efter därefter avsevärt ökat antalet vårdplaner för patienter i slutenvården. Steget före har minskat antalet infektioner per kateterdygn från 9,1 till 4,8 vid den barnkirurgiska vårdavdelningen. Resultat i kvalitativa termer av säkrare vård som uppnåtts Initialt omhändertagande vid pneumoni i enlighet med kvalitetsregister för pneumoni har blivit bättre på verksamhet Infektion. Omhändertagande av HIV-patienter har effektiviserats och når bättre resultat jämfört med data från övriga Europa och Nordamerika. Inom Laboratoriemedicin har ackreditering upprätthållits med godkänt ackrediteringsbevis och under 20 tillkom Klinisk genetik i den ackrediterade verksamheten Effektivisering av avdelningsronden, inom verksamhet medicin på område 3, har skapat för patienten individanpassad rond, som fokuserar på patientsäkerhet och planering av vårdtiden. Jan Eriksson Sjukhusdirektör 11 (11)

16 Punkt Dnr SU /2011 Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Månadsrapport för januari 2011 Månadsrapporten för januari redovisas till SUs styrelse och skall inte rapporteras vidare till regionen. Det ekonomiska resultatet och avvikelsen från budget efter januari 2011 måste bedömas med försiktighet. Det beror på att, som alltid i januari, saknas faktiska utfall för många av de ekonomiska uppgifterna. Utfallet har i dessa fall bedömts vara desamma som budgeterade intäkter och kostnader.. Månadsrapporten för januari 2011 visar sammanfattningsvis att: Antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på förstabesök var i januari 68 (4%) färre jämfört med december. Måluppfyllelsen för förstabesök var 83 % i januari vilket var oförändrat jämfört med december föregående år. Det totala antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på behandling var i januari 53 (4 %) fler jämfört med december. Måluppfyllelsen för antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på en behandling var 74 % i januari vilket var oförändrat jämfört med december föregående år. Ledtiderna vid akutmottagningarna ökade jämfört med december 20. Trots det ökade söktrycket är ledtiderna för tid till läkare och total genomloppstid kortare jämfört med januari 20. Antalet månadsanställda var i januari Det var 2 färre än i december och 13 fler än i januari 20. Sjukfrånvaron inklusive sjukersättning ökade och var 6,02 % i januari (5,82 % januari 20). Den långa sjukfrånvaron (över 60 dagar) fortsatte att minska. Det ekonomiska resultatet var 5,7 mnkr bättre än budget. Förslag till beslut Styrelsen föreslås besluta att godkänna månadsrapporten för januari 20. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Jan Eriksson Sjukhusdirektör Eva Arrdal Ekonomi- och marknadsdirektör

17 Månadsrapport januari 2011 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

18 Dnr SU /2009 Innehåll 1. Patientperspektivet... 3 Tillgänglighet och vårdgaranti... 3 Följsamhet till basala kläd- och hygienregler Verksamhetsperspektivet... 7 Ledtider inom akutmottagningarna... 7 Medarbetarperspektivet Ekonomiperspektivet...14 Utfall Bilagor Bilaga 1 Vårdgarantiuppföljning 2011 Bilaga 2 Akutmottagningarna - ledtider per område Bilaga 3 Resultaträkning Cognos controller januari 2

19 Dnr SU / Patientperspektivet Tillgänglighet och vårdgaranti Vårdgarantin syftar till att patienter som uppsöker hälso- och sjukvården ska få vård i rimlig tid. Från och med 1 juli 20 är vårdgarantin en del av Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763). I förordningen 20:349 om vårdgarantin fastställs tidsperioderna för vårdgarantin. Maximala väntetider för förstabesök och behandling är följande: - Väntetid till förstabesök får inte överskrida 90 dagar. - Väntetid till behandling får inte överskrida 90 dagar. - Väntetid till förstabesök inom BUP får inte överskrida 30 dagar - Väntetid till fördjupad utredning/behandling inom BUP får inte överskrida 30 dagar Västra Götalandsregionen har även fattat beslut om följande väntetider ( den regionala vårdgarantin ): - Väntetid till specialistbesök vid välgrundad misstanke om cancersjukdom för barn får inte överskrida 2 dagar. - Väntetid till specialistbesök vid välgrundad misstanke om cancersjukdom för vuxna får inte överskrida 14 dagar. - Väntetid till neuropsykiatrisk utredning för vuxna får inte överskrida 90 dagar. Måltal för 2011 för att för att regionen ska få del av den s.k. kömiljarden Regeringen och SKL har kommit överens om prestationsbaserade ersättningar för tillgänglighetsarbetet i hälso- och sjukvården för Överenskommelsen består av en nationell tillgänglighetssatsning som omfattar en miljard kronor, och en särskild satsning för barn och unga med psykisk ohälsa som omfattar 214 miljoner kronor. Regeringen har för 2011 fastställt nedanstående måltal för att främja hälso- och sjukvårdens tillgänglighetsarbete. Ersättning betalas ut till de landsting/regioner som uppnår följande: - Väntetid till förstabesök får inte överskrida 60 dagar för 70 % av de väntande. - Väntetid till behandling får inte överskrida 60 dagar för 70 % av de väntande. - Väntetid till förstabesök/fördjupad utredning/behandling inom BUP får inte överskrida 30 dagar. Kommentar om SUs uppföljning av tillgänglighet och vårdgarantin Nationella och regionala uppföljningar av hälso- och sjukvårdens tillgänglighet sker löpande under året. Uppföljningen av vårdgarantin har förändrats över tid, dels ifråga om mätmetoder som används, dels ifråga om patientgrupper och behandlingar som följs upp. Detta innebär att resultaten mellan månader under framförallt 20 inte alltid är jämförbara. I rapportens bilaga 1, Vårdgarantiuppföljning 2011, finns mer information om mätmetoder, och resultat avseende perioden september 20 och framåt. I denna rapport presenteras en sammanställning av det antal patienter som väntat på förstabesök eller behandling i mer än 90 dagar, med fokus på resultaten från och med september 20 eftersom betydande förändringar i uppföljningen av vårdgarantin genomfördes dessförinnan. Mer detaljerad information se bilaga 1. 3

20 Dnr SU /2011 Utfall januari 2011 Tabell 1: Antal patienter som väntat på första besök eller behandling i mer än 90 dagar, per december och januari 1. Inklusive graden av måluppfyllelse, i procent. Väntande >90 dagar Måluppfyllelse Första besök/behandling Kategori förstabesök 2 /behandling 3 Januari 2011 December 20 Förändring januari/ december Totalt väntande i januari 2011 per kategori Januari 2011 December mottagningar % 83% 40 specificerade operationer och behandlingar % 81% Övriga operationer och behandlingar % 70% Totalt Koloskopi % 78% Gastroskopi % 84% 1) För historik, se rapportens bilaga Vårdgarantiuppföljning ) Förstabesök till ett urval av 28 mottagningar följs upp. 3) Särredovisning av 40 (tidigare 42).specifika behandlingar sker p.g.a. att särskild nationell och regional uppföljning av dessa sker. Tidigare ingick även en uppföljning av obesitascentrats patienter, som fr.o.m. sep 20 endast redovisas i den regionala uppföljningen. Det totala antalet patienter som väntat i mer än 90 dagar på förstabesök eller behandling var i januari vilket var 0,5 % färre jämfört med december 20. Måluppfyllelse förstabesök Antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på förstabesök var i januari 68 (4%) färre jämfört med december. Måluppfyllelsen för förstabesök var 83 % i januari vilket var oförändrat jämfört med december föregående år. De långa väntetiderna fanns främst, liksom tidigare, inom ortopedi och ögonsjukvård. Ortopedins väntetider påverkades negativt av ett ökat antal akut sökande patienter på grund av halkolyckor under vintern (se även nedan). Antalet som väntat mer än 90 dagar inom den handkirurgiska specialiteten minskade väsentligt under de senaste månaderna. Måluppfyllelse behandling Måluppfyllelsen för antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på en behandling (alla behandlingar) var 74 % i januari vilket var oförändrat jämfört med december. Det totala antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på behandling var i januari 53 (4 %) fler jämfört med december. Inom de 40 specificerade operationerna och behandlingarna som särskilt följs upp nationellt och regionalt var det 23 (6 %) patienter fler som väntat mer än 90 dagar jämfört med december. Måluppfyllelsen minskade i januari till 80 % jämfört med 81 % i december. Antalet patienter som väntat på behandling i mer än 90 dagar hade ökat främst inom områdena ögon och ortopedi (se bilaga 1). Snöoväder och halka bedrog till att ortopedins planerade operationsprogram i många fall ersattes av akuta operationer. I januari var det 30 (3 %) fler patienter än i december som hade väntat mer än 90 dagar på alla övriga behandlingar. Måluppfyllelsen för övriga behandlingar var 70 % per januari liksom 70 % i december. Inom BUP uppnåddes, liksom tidigare, vårdgarantimålet till hundra procent avseende förstabesök, fördjupad behandling samt för fördjupad utredning inom BUP. 4

21 Dnr SU /2011 Problemet med långa väntetider fanns inom samma specialiteter som för förstabesök, inklusive plastikkirurgin. Externa vårdgivare anlitades även i januari för att korta köerna inom t.ex. ortopedi, urologi och sömnapné. För att klara vårdgarantin betalade SU vård hos andra vårdgivare för 7,4 mnkr under januari. Vårdgaranti vid välgrundad misstanke om cancer Regional uppföljning av vårdgarantin avseende välgrundad misstanke om cancer sker löpande. Vid välgrundad misstanke om cancer hos barn ska specialistläkarbesök erbjudas patienterna inom 2 dagar räknat från ankomstdatum. Motsvarande mål för vuxna är en väntetid på längst 14 dagar. Tabell 2: Andel patienter med välgrundad misstanke om cancer, som har erbjudits vård inom den regionala vårdgarantin under 2011 Kvinnor Män Specialitet antal inkomna remisser rörande välgrundad misstanke om cancer andel patienter som fått läkarbesök inom garantitiden antal inkomna remisser rörande välgrundad misstanke om cancer andel patienter som fått läkarbesök inom garantitiden December December December December 76% 94% Allmän kirurgi % 88% Gynekologi 3 0% 80% Urologi 11 0% 0% 26 0% 0% ÖNH 18 0% 0% 15 0% 0% Hud 8 0% 0% 7 0% 0% Lungmedicin 4 75% 0% 6 0% 0% Vid välgrundad misstanke om cancersjukdom hos barn kontaktar remitterande läkare SU för konsultation. SU omhändertar patienten som direkt skrivs in på vårdavdelning för vidare utredning, vilket förklarar att ingen patient hade väntat mer än två dagar inom barn- och ungdomsmedicin. Inom allmän kirurgi fick kvinnor besökstid inom garantitiden. Tre kvinnor fick besökstid inom 21 dagar. Fyra män fick besökstid inom 14 dagar och två män fick en besökstid inom 15 respektive 22 dagar. Sjukhusets verksamhetschefer har fastställt en rutin rörande remisser som medicinskt bedöms indikera välgrundad misstanke om cancersjukdom. Samtliga sådana inkomna remisser registreras vid ankomsten och patienten bokas in direkt till första möjliga mottagningstillfälle. Om ledig tid inte finns tillgänglig ska extra mottagningar bokas in, vilket inte alltid hittills kunnat göras inom garantitiden. Måluppfyllelse koloskopi och gastroskopi Inom SU följs måluppfyllelsen avseende koloskopier och gastroskopier särskilt upp (se särredovisning i tabell 1). Antalet patienter som väntat på en koloskopi i mer än 90 dagar var 27 (39 %) fler jämfört med december. Inom gastroskopin ökade antalet väntande i januari jämfört december med 32 (64 %). Berörda verksamheter samordnar sina insatser, bland annat finns en gemensam koordinering för koloskopiundersökningar. 5

22 Dnr SU /2011 Måluppfyllelse vårdgarantin I diagrammet nedan redovisas måluppfyllelsen för besök och behandling perioden september 20 till januari Diagram 1: Måluppfyllelse vårdgarantin 20 september-januari Förstabesök och operation/behandling, i procent. Måluppfyllelse vårdgarantin 20 september januari september oktober november december januari Förstabesök Op/behandling Under 20 ökade måluppfyllelsen avseende förstabesök till sjukhusets mottagningar markant. Måluppfyllelsen var 83 % i januari vilket var oförändrat jämfört med december. Måluppfyllelsen för operation och behandling ökade också markant under föregående år. Måluppfyllelsen var 74 % i januari vilket var oförändrat jämfört med december föregående år. Mätningen omfattar från och med september 20 alla patienter som väntade på operation och behandling oavsett diagnos eller typ av operation/behandling. Följsamhet till basala kläd- och hygienregler I januari var följsamheten till basala hygienrutiner 94 % och till klädreglerna 96 %. Resultaten föregående månad var 95 % respektive 96 %. Följsamhet till basala hygien- och klädregler SU 0% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Basala hygienregler Klädregler 30% 20% % 0% jan- 09 feb- mar- apr- maj- jun jul- aug- sep- okt- nov- dec- jan- feb- mar- apr- maj- jun jul- aug- sep- okt- nov- dec- jan- 11 6

23 Dnr SU / Verksamhetsperspektivet Ledtider inom akutmottagningarna Under januari 2011 besökte totalt personer någon av akutmottagningarna på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus (DSBUS), Östra sjukhuset, Mölndals sjukhus eller Sahlgrenska sjukhuset. Det var drygt fler än i december 20 och nästan fler än i januari 20. I genomsnitt besökte 515 personer per dag akutmottagningarna (466 i december). I det totala resultatet ingår inte akutmottagningarna inom gynekologi, psykiatri och infektion, vilkas resultat mäts separat. I det följande redovisas resultaten för de ledtider vid akutmottagningarna som särskilt följs upp dvs. tid till triage, tid till läkare och total genomloppstid. Resultaten redovisas på sjukhusövergripande nivå och omfattar akutmottagningarna på Östra, Sahlgrenska och Mölndal. Måltalen för ledtiderna har kortats för 2011, enligt den regionala utvecklingplanen. Målet för tid till läkare är för minuter (90 min 20) och den totala genomloppstiden är 4 timmar (5 timmar 20) för den 90 percentilen. Måltalet för tid till triage är oförändrat minuter. De enskilda akutmottagningarnas ledtider redovisas i bilaga 2. Tid till triage Målet för tid till triage (TTT) är att 90 % av de sökande ska ha genomgått en första bedömning inom minuter. I genomsnitt tog det 11 minuter (median 6 minuter) till en första bedömning och 90 % av patienterna var bedömda inom 30 minuter vilket är 6 minuter längre än i december 20. Diagram 5: Tid till triage för patienter vid SUs akutmottagningar. Avser 90 percentilen av patienterna. Perioden avser 20 jämfört med minuter jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 1) Resultat för Tid till triage redovisas endast från och med januari 20, då mätningarna påbörjades. 7

24 Dnr SU / % av patienterna hade fått en första bedömning inom minuter vilket var en lägre andel än i december, se följande diagram. Diagram 6: Andel patienter som fick en första bedömning inom minuter vid SUs akutmottagningar. Perioden 20 jämfört med % 90% 80% 70% 11 60% 50% 40% jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 1) Resultat för första bedömning redovisas endast från och med januari 20, då mätningarna påbörjades. 8

25 Dnr SU /2011 Tid till läkare Målet för tid till läkare (TTL) är 2011 att 90 % av patienterna ska ha träffat läkare inom 60 minuter. Tid till läkare var i januari månad 305 minuter, vilket var 28 minuter längre än i december och 39minuter kortare än i januari 20. I diagrammet redovisas, trots en positiv trend, att måluppfyllelsen försämrats. Detta beror på att måltalet förändrats 2011 (från 90 minuter 20 till 60 minuter 2011). Diagram 7: Tid till läkare för patienter vid SUs akutmottagningar 2009, 20 i jämförelse med Avser 90 percentilen av patienterna Målt al minuter SU 09 SU SU jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 38 % träffade läkare inom 60 minuter se diagram 7. 9

26 Dnr SU /2011 Diagram 8: Andelen patienter som träffade en läkare inom det regionala målvärdet 1 vid SUs akutmottagningar. Perioden % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% jan 09 feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec jan 11 1 Följande målvärden gällde för de olika perioderna: 2009: 120 minuter; 20: 90 minuter; 2011; 60 minuter

27 Dnr SU /2011 Total genomloppstid Målet för total genomloppstid (TGT) 2011 är att 90 % av patienterna ska ha lämnat akuten inom 4 timmar. Den totala genomloppstiden var i januari 7 timmar och 52 minuter, vilket är 23 minuter kortare jämfört med januari 20 och 6 minuter längre än i december 20. I genomsnitt var den totala genomloppstiden 3 timmar och 59 minuter (median 3 timmar och 19 minuter). I diagrammet redovisas, trots en positiv trend, att måluppfyllelsen försämrats. Detta beror på att måltalet förändrats 2011 (från 5 timmar 20 till 4 timmar 2011). Diagram 9: Total genomloppstid för patienter som besökt SUs akutmottagningar, 2011 i jämförelse med 2009 och 20. Avser 90 percentilen av patienterna. Perioden Måltal timmar jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 61 % av patienterna lämnade akutmottagningen inom 4 timmar. Infektionsakuten klarade målet för total genomloppstid. 11

28 Dnr SU /2011 Diagram : Andel patienter som lämnade SUs akutmottagningar i jämförelse med det regionala målvärdet 1 för akutmottagningar. Perioden % 90% 80% 70% 60% 50% 40% jan 09 feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec jan 11 1 Regionala målvärden: 2009: 6 timmar; 20: 5 timmar; 2011: 4 timmar Sammanfattande analys Antalet sökande på akutmottagningarna inom SU var det högsta sedan ledtiderna mer systematisk började följas och redovisas ( ), drygt ( %) fler än i december 20 och (15 %) fler än i januari 20. Samtliga akutmottagningar hade fler sökande: DSBUS (drygt 1 000), Östra sjukhuset (300), Mölndals sjukhus (700) och Sahlgrenska sjukhuset (400). Trots det ökade söktrycket är ledtiderna för tid till läkare och total genomloppstid kortare jämfört med januari 20. Tiden till triage var 30 minuter i januari. Motsvarande månad 20 var tiden till triage 25 minuter. Den största ökningen ses på akutmottagningen Mölndals sjukhus. Detta förklaras av den ökade patienttillströmningen som i sin tur förklaras av svår halka under stora delar av månaden. Väntetiden till läkare var kortare i januari 2011 jämfört med samma period både 2009 och 20. Väntetiden till läkare var 39 minuter kortare än samma period 20. Den totala genomloppstiden var 23 minuter kortare jämfört med samma period 20. Tid till triage var fem minuter längre i januari (30 min) jämfört med december 20 (25 min). Tid till läkare var 28 minuter längre och den totala genomloppstiden 6 minuter längre jämfört med december 20. Resultatet tyder på att de förändrade arbetssätt som genomfördes under året är stabila och att verksamheterna har en ökad beredskap för att klara ett ovanligt högt söktryck. Samtidigt har det ökade söktrycket tillsammans med magsjuka (calici) samt många kvarliggande utskrivningsklara patienter skapat en svår vårdplatssituation, vilket har en negativ effekt på den totala genomloppstiden. 12

29 Dnr SU /2011 Avslutande kommentar Totalt sett har målen för ledtiderna på akutmottagningarna inte uppnåtts och förkortningen av ledtiderna är inte tillräckligt stora. Det akuta patientflödet påverkas av och påverkar arbetet på vårdavdelningarna men också av ledtider för laboratorieanalyser, röntgenundersökningar, transporter, andra akuta händelser, kompetensen och omfattning av bemanning, schemaläggning mm. I förbättringsarbetet för 2011 ingår både en översyn av ledtider för transporter och röntgen. Dessutom planeras ett pilotprojekt med en ökad läkarbemanning på akutmottagningarna. Arbetet för att klara målen för ledtiderna vid akutmottagningarna är även 2011 en av sjukhusets mest prioriterade uppgifter. Medarbetarperspektivet Antalet arbetade timmar var i januari cirka (1,3 %) fler än efter samma månad 20. Under januari var det en vardag mer 2011 än 20. Antalet månadsanställda var i januari Det var 2 färre än i december och 13 fler än i januari 20. De timanställda motsvarade 401 heltider (arbetad tid delat med 165) vilket var 9 färre än i december och 13 fler än i januari 20. Sjukfrånvaron inklusive sjukersättning ökade och var 6,02 % i januari (5,82 % januari 20). Den långa sjukfrånvaron (över 60 dagar) fortsatte att minska. Totalt var kostnaderna för bemanningsföretag 6,8 mnkr i januari vilket var 3,6 mnkr (113 %) högre än i januari 20. Det var fortsatt i huvudsak läkare inom psykiatri, radiologi och obstetrik som anlitades genom bemanningsföretag. 13

30 Dnr SU / Ekonomiperspektivet Det ekonomiska resultatet för januari 2011 var 5,7 mnkr bättre än periodens budgeterade resultat. Utfall Det ekonomiska resultatet per januari var minus 16,4 mnkr jämfört med periodens budgeterade resultat minus 22,1 mnkr. Tabell 27: Resultaträkning och prognos för Ackumulerat utfall per januari 2011, i jämförelse med budget. Belopp i tkr. (Källa: SU Raindance) Utfall per januari (Tkr) Helårsresultat (Tkr) Utfall Budget Utfall Avvikelse Prognos Budget Utfall Avvikelse Vårdintäkter, VGR Vårdintäkter, övriga Patientavgifter ALF-medel Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Lokalkostnader Material, varor o tjänster Avskrivningar Verksamhetens kostnader Finansiella intäkter/kostn Resultat De samlade intäkterna var per januari 23,6 mnkr lägre än budget och de samlade kostnaderna var 29,2 mnkr lägre än budget. I utfallet ingår köp av vård för att klara vårdgarantin med 5,5 mnkr över budget. Diagram 19: Resultat januari, jämfört med periodiserad budget, Avser SU totalt. Mkr 48, , ,4-22,1-33,6-31,8 8,0 2,6-21,6-15, , ,6-111,5 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack budget Ack resultat 14

31 Dnr SU /2011 Bruttokostnadsökningen per januari var 0,9 % i jämförelse med januari 20. Personalkostnaderna inklusive inhyrd personal var 1,1 % högre än 20. Personalkostnader Personalkostnaderna inklusive inhyrd personal var 11,4 mnkr lägre än budget och 6,6 mnkr högre jämfört med samma period föregående år. Bemanningspersonal Kostnaderna för inhyrd personal var 6,8 mnkr, vilket var 3,4 mnkr (0 %) högre än budget och 3,6 mnkr (89 %) högre än föregående år. Det var fortsatt i huvudsak läkare inom psykiatri, radiologi, obstetrik, ortopedi och ögon som anlitades genom bemanningsföretag. Köpt vård avseende vårdgarantin För att klara vårdgarantin köptes per januari vård för 7,4 mnkr, vilket innebar en negativ avvikelse mot budget med 5,5 mnkr. Tabell 30: Kostnader för köpt vård för att klara vårdgarantin per område och specialitet, tkr. Budget och utfall januari 2011, inklusive avvikelser. Budget t.o.m. januari 2011 Utfall t.o.m. januari 2011 Avvikelse Budget helår 2011 Vårdgarantivård Omr 2 Kirurgi Omr 3 Ortopedi Ögon Omr 5 Handkirurgi Urologi Omr 6 Kardiologi Ablationer Summa Övrig köpt vård Kostnaderna för övrigt köp vård uppgick till 6,0 mnkr, vilket innebar en positiv avvikelse mot budget på 0,5 mnkr. Övrig köpt vård består bland annat av rättpsykiatrisk vård och viss annan specialistvård. Material, varor och tjänster Kostnaderna för material, varor och tjänster var,3 mnkr (6,9 %) lägre än budget och 6,2 mnkr (4,2 %) lägre än föregående år. 15

32 Bilaga 1 Kommentar med anledning av förändrade mätmetoder vid uppföljningen av vårdgarantin Den 1 april 20 ändrades reglerna för den nationella vårdgarantin. Alla patienter som väntat över 90 dagar, inklusive de som frivilligt valt att vänta längre (patientvald väntan, PvV), ingår sedan dess i den nationella rapporteringen. Detta förklarar i vissa fall ökningen av patienter som väntat mer än 90 dagar från och med april månad, och därmed den sämre måluppfyllelsen. Siffrorna från och med april månad är därmed inte jämförbara med tidigare månaders siffror. Den nationella vårdgarantin reglerades från och med den 1 juli 20 som ett tillägg i Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Ytterligare förändringar i mätmetoden påverkade höstens månadsresultat. Från och med redovisningen per september ska alla väntande på behandling/ operation oavsett diagnos redovisas. Hittills har mätningarna endast omfattat antal väntande på behandling avseende 41 specifika diagnoser. Måluppfyllelsen avseende vårdgarantin är från september månads redovisning därmed inte jämförbar med tidigare redovisningar. I bilagan redovisas resultaten för de tillkommande behandlingarna separat.