Utdrag ur protokoll från universitetsstyrelsens sammanträde 7 juni 2017

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utdrag ur protokoll från universitetsstyrelsens sammanträde 7 juni 2017"

Transkript

1 Utdrag ur protokoll från universitetsstyrelsens sammanträde 7 juni 2017 Tid: Plats: Konsistorierummet, universitetets huvudbyggnad, Universitetsplatsen 1 Närvarande Ledamöter Ordförande: Av regeringen utsedda ledamöter för allmänna intressen: Rektor: Av lärarna utsedda ledamöter: Av studenterna utsedda ledamöter: Cecilia Schelin Seidegård Kerstin Brunnberg Ann Follin Anders Hallberg Peter Larsson Sara Wallin Pam Fredman Rikard Bergkvist Staffan I Lindberg Agnes Wold Karolina Mildgrim Företrädare för personalorganisationerna (närvaro- och yttranderätt) Peter Brandt, OFR-S Catrine Folcker, SACO Salima Kamchane, SEKO Övriga närvarande Helena Lindholm, prorektor (närvaro- och yttranderätt) Jörgen Tholin, universitetsdirektör (närvaro- och yttranderätt) Universitetsledningens stab 1 (2) Universitetsplatsen 1, Box 100, Göteborg

2 Love Josefsson, ersättare för av studenterna utsedd ledamot Föredragande Sekreterare Frånvarande Staffan Edén 9 Peter Tellberg Lina Olofsson 13 Mårten Tiselius 14 Hanna Dahlberg Johan Assarsson, av regeringen utsedd ledamot för allmänna intressen Johan Kuylenstierna, av regeringen utsedd ledamot för allmänna intressen Timmy Kjellqvist, av studenterna utsedd ledamot Malin Podlevskikh Carlström, av studenterna utsedd ledamot Dnr Ärende Beslut 9 V 2016/433 Utvärdering av forskning vid Göteborgs universitet Vicerektor Staffan Edén Underlag: PM daterad (Emilia Rung och Sigríður Beck) Universitetsstyrelsen beslutar att uppdra åt rektor att genomföra en utvärdering av universitetets forskning enligt föreliggande förslag att budgeten ska ses över för att utvärderingen ska vara resurseffektiv. Utdrag ur protokoll Hanna Dahlberg Universitetsstyrelsens sekreterare 2 (2)

3 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSKONTORET PM Datum: Dnr: V 2016/433 Mottagare: Universitetsstyrelsen Handläggare: Emilia Rung och Sigríður Beck Utvärdering av forskning vid Göteborgs universitet Bakgrund I enlighet med Vision 2020 ska Göteborgs universitets forskning utvärderas systematiskt. Universitetsledningen har gett vicerektor för forskning i uppdrag att ta fram ett förslag för en sådan utvärdering. Förslaget ska så långt som möjligt bygga på kärnverksamhetens erfarenheter och önskemål och vara såväl kvalitetssäkrande som kvalitetsutvecklande. Göteborgs universitet har tidigare genomfört en övergripande utvärdering av forskning, Research Evaluation for Development of Research at the University of Gothenburg 2010, RED10, som analyserade forskning vid universitetet under åren Rapportens resultat låg i flera avseenden till grund för universitetets visionsarbete för kvalitetsdriven forskning. Förstudie En förstudie har genomförts under hösten 2016 våren Syftet var att genom intervjuer utreda verksamhetens inställning till forskningsutvärderingarnas värde för verksamheten, hur en modell bör utformas och genomföras, samt vilka konsekvenser resultatet av en forskningsutvärdering ska ha. Förstudien leddes av Staffan Edén med stöd av forskningssamordnare Sigríður Beck och forskningsrådgivare Emilia Rung. Avstämningar gjordes med en referensgrupp bestående av tidigare vicerektor för kvalitet Bengt-Ove Boström och kvalitetssamordnare Malin Östling. Under hösten genomfördes semistrukturerade intervjuer med rektor, dekaner, prefekter, fokusgrupper från fakulteterna samt rektors forskarråd. Ett förslag till utvärdering av forskning vid Göteborgs universitet utformades baserat på intervjuerna. Förslaget presenterades och diskuterades vid ledningsrådet och därefter på rektors strategimöte med möjlighet till skriftliga inspel fram till Ett reviderat förslag presenterades för och godkändes av ledningsrådet Förslag till utvärdering av forskning vid Göteborgs universitet Utvärderingens syfte föreslås vara att identifiera förutsättningar och strategier som möjliggör och skapar goda forskningsmiljöer. Utvärderingen föreslås därför fokusera på processer snarare än resultat Forsknings- och innovationskontoret 1 (2) Erik Dahlbergsgatan 11 B, plan 6, Box 100, Göteborg

4 och ska bidra till målsättningen i Vision 2020 att universitetets forskning genomgående ska hålla hög internationell klass. Ingående delar föreslås vara bakgrundsmaterial, självvärderingar och platsbesök av externa sakkunniga. Utvärderingsobjekten föreslås vara institutioner, kompletterat med fakulteter och rektorsnivån. Vidare föreslås att projektet inleds med en planeringsfas under hösten 2018 då utvärderingen vidareutvecklas och detaljer utarbetas. Förslaget finns bifogat som bilaga 1 tillsammans med en preliminär projektplan (bilaga 2) och en förteckning över intervjuade personer under förstudien (bilaga 3). Utvärderingens process och resultat ska bidra till kvalitetsutveckling av universitetets forskning och fungera som ett viktigt lednings- och styrningsinstrument. Förslag till beslut Göteborgs universitets styrelse beslutar att uppdra åt rektor att genomföra en utvärdering av universitetets forskning i enlighet med föreliggande förslag. Bilagor Bilaga 1: RED19 Förslag till utvärdering av forskning vid Göteborgs universitet Bilaga 2: Preliminär projektplan RED19 Bilaga 3: Intervjugrupper 2 (2)

5 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSKONTORET Bilaga 1 RED19 Förslag till utvärdering av forskning vid Göteborgs universitet Sammanfattning I följande dokument presenteras ett förslag på hur en ny forskningsutvärdering kan genomföras under år 2019 RED19. Den föreslagna utvärderingen rekommenderas fokusera mer på forskningens förutsättningar och processer snarare än på resultat, i enlighet med verksamhetens önskemål. Även om namnet på utvärderingen RED (Research Evaluation for Development) har behållits är det andra utgångspunkter som föreslås utvärderas än i RED10.1 Utvärderingen föreslås utgå från relevant bakgrundsinformation (bibliometri, personaldata, ekonomidata, styrdokument), samt självvärdering. Utvärderingen görs av externa bedömare som utöver tillgång till bakgrundsmaterialet och självvärderingarna genomför platsbesök. Bedömarpanelen förväntas ge verksamhetsutvecklande rekommendationer framförallt med avseende på forskningskvalitet, in linje med Vision Utifrån dessa författas strategier och åtgärdsplaner på respektive ledningsnivå. Uppföljning av åtgärdplaner sker inom tre år. Utvärderingsobjekten föreslås bli institutioner, förutom i de fall där institutionerna på grund av storlek är uppdelade i olika avdelningar i dessa fall föreslås avdelningar och institution bli utvärderingsobjekt. Verksamhetens organisation och forskningsmiljöer inklusive tvärvetenskapliga miljöer, centrum och forskningsinfrastrukturer inkluderas i självvärderingarna. Utöver självvärderingar på institutionsnivå föreslås även fakulteter och rektorsnivå göra självvärderingar med fokus på styrning och ledning i syfte att få fram kvalitetsförbättringar på samtliga nivåer. Förslaget har utarbetats av vicerektor Staffan Edén med stöd av forskningssamordnare Sigríður Beck och forskningsrådgivare Emilia Rung och bygger på 30 semistrukturerade intervjuer med rektor, dekaner, prefekter, fakultetsvalda fokusgrupper samt rektors forskarråd. Pågående diskussioner kring statsmaktens uppdrag till UKÄ att utarbeta ett system för kvalitetssäkring av forskning har beaktats, liksom pågående forskningsutvärdering vid Uppsala universitet (KoF17). 1 Forsknings- och innovationskontoret 1 (27) Erik Dahlbergsgatan 11 B, plan 6, Box 100, Göteborg

6 Bakgrund Forskningen vid Göteborgs universitet ska genomgående hålla hög internationell klass. Det innebär att vi ska arbeta med kontinuerlig kvalitetsutveckling och att resultaten ska omsättas i åtgärder. 2 I enlighet med Vision2020 ska vi systematiskt utvärdera vår forskning. Universitetsledningen gav vicerektor för forskning i uppdrag att under 2016 inleda ett arbete för att ta fram ett förslag för en sådan utvärdering. 3 Förslaget ska så långt som möjligt bygga på kärnverksamhetens erfarenheter och önskemål och vara såväl kvalitetssäkrande som kvalitetsutvecklande. Göteborgs universitet har tidigare genomfört en övergripande utvärdering av forskning, Research Evaluation for Development of Research at the University of Gothenburg 2010, RED10, som analyserade forskning vid universitetet under åren Rapportens resultat låg i flera avseenden till grund för universitetets visionsarbete för kvalitetsdriven forskning. Utvärderingar en bakgrund Forskare och forskning har alltid utvärderats. Men på senare år har utvärderingar som styrmedel använts mer och mer inom den offentliga sektorn. Utvecklingen har bland annat kallats för en förvaltningspolitisk megatrend eller ett evalueringsmonster som aldrig får nog med mat. 4 Det talas närmast dagligen om ökade krav på effektivitet i samtliga offentliga verksamheter inklusive universitet och högskolor. Att en verksamhet ska utvärderas, särskilt en skattefinansierad sådan, är rimligt. Det som orsakar frustration är ofta den mängd utvärderingar som ska göras och den tid som det kräver, särskilt i relation till det faktum att forskare överlag ägnar mycket tid åt att söka externa medel i stor konkurrens. 5 Just därför är det viktigt att en utvärdering utformas så att den säkrar kvalitet och bidrar till verksamhetsutveckling. Det har gått tio år sedan Uppsala universitet initierade en systematisk utvärdering av forskning vid hela lärosätet KoF07. 6 Utvärderingen var den första i sitt slag i Sverige. Ganska snart följde Lunds universitet efter med RQ08 och Göteborgs universitet med RED10. 2 Vision 2020, 3 Pm Förslag om utredning inför framtida forskningsutvärdering. 4 Lindgren, Lena. Utvärderingsmonstret: kvalitets- och resultatmätning i den offentliga sektorn, 2006, s SUHF. Expertgruppen för kvalitetsfrågor bilaga, Ett otuktat utvärderingslandskap inom högre utbildning och forskning växer fram kan det leda till bättre kvalitet? (27)

7 Sedan dess har utvecklingen fortsatt och flera lärosäten har utvärderat sin forskning antingen på hela lärosätet eller fakultetsvis. Syftet med utvärderingarna har hittills ofta handlat om att identifiera excellent forskning och skälet har varit att ge lärosätenas styrelser och rektorer hjälp att utforma strategier och allokera medel. En rapport från Riksbankens Jubileumsfond angående kvalitetsutvärderingar av forskning framtill idag menar att många av utvärderingarna inte lett till särskilt stora ändringar varken resursmässigt eller organisatoriskt. 7 RED10 låg dock till stor del bakom det visionsarbete som ledde framtill Vision2020. I flera länder har nationella forskningsutvärderingar införts. Den första nationella utvärderingen i Storbritannien skedde redan 1986 och har sedan fortsatt i varierande former och med olika ansvariga myndigheter. Det senaste utvärderingssystemet heter Research Evaluation Framework (REF) och hanterades 2014 av HEFCE, nästa utvärdering beräknas ske I Australien används Excellence in Research (ERA från 2008) som en utvärdering av samtliga universitet i Australien, och Nederländerna använder sig av Standard Evaluation Protocol (SEP). Flertalet system har kritiserats i varierande grad och de används också för delvis olika ändamål vissa regeringar använder utvärderingens resultat för resurstilldelning och andra i ett mer generellt kvalitetssyfte där resultaten inte nödvändigtvis kopplas till särskilda resurser. En generell kritik har varit att de nationella utvärderingarna anses vara dyra och tidskrävande samt sakna hänsyn till olika vetenskapsområdens särskilda förutsättningar. 8 Vetenskapsrådet föreslog 2016 att även Sverige borde införa en nationell forskningsutvärdering (FOKUS) men förslaget saknade stöd bland de flesta lärosäten som kritiserade den tilltänkta modellen för att vara alltför kostsam i relation till utkomsten samt bortse från lärosätenas autonomi och ansvar gällande kvalitetsfrågor. 9 Forskningspropositionen Kunskap i samverkan Det står nu klart att regeringen inte kommer att gå vidare med Vetenskapsrådets förslag om en nationell utvärdering av forskning (FOKUS) 10 utan har istället aviserat att UKÄ som redan har i uppgift att kvalitetssäkra högskoleutbildning i Sverige också ska ges uppgift att 7 Riksbankens Jubileumsfond rapport 2016:1 Pilotstudie av lärosätenas kvalitetsutvärderingar s Mer om olika nationella utvärderingar och problematiseringar av utvärderingar finns i LERU:s rapport från 2012: se även Viden i verdensklasse hvorfor klarer dansk forskning sig så godt? Danmark Forsknings- og Innovationspolitiske Råd, 2016, samt SUHF Expertgruppen för kvalitetsfrågor, slutrapport , bilaga: System för forskningsfinansiering och kvalitet en internationell kunskapsöversikt, 9 SUHF Yttrande över rapporten "Research quality evaluation in Sweden - FOKUS", januari Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS, 2014, 3 (27)

8 ansvara för kvalitetssäkring av forskning. Detta motiveras bland annat med att: Ett mer sammanhållet system för kvalitetssäkring, som inkluderar högskolans hela verksamhet, bedöms kunna bidra till ökad koppling mellan forskning och utbildning. 11 Vidare står att: Utvärdering och uppföljning är viktiga delar av regeringens och riksdagens styrning av forskningspolitiken i syfte att både kontrollera och verka kvalitetsdrivande. Regeringen ser ett behov av att utvärdering och uppföljning av forskningen utvecklas ytterligare för att kunna följa svensk forskning i förhållande till regeringens mål. 12 Göteborgs universitet som sedan Vision2020 har haft ett fokus på akademiskt kompletta miljöer bedömer detta som en positiv utveckling, förutsatt att universiteten själva ansvarar för utvärderingsmodellerna och att UKÄs uppgift blir att bedöma modellerna i sig med de krav på uppföljning och kvalitetsutveckling som finns. Forskningspropositionen fokuserar i hög grad på samverkan. Ett av de tre uppföljningsbara mål för tioårsperioden är att samverkan och samhällspåverkan ska öka. 13 Under 2017 kommer Vinnova att få ett nytt uppdrag att utvärdera lärosätenas samverkan, vilket kan utgöra ett förnyat underlag för fördelning av nya basanslagsmedel i avvaktan på ett nytt resurstilldelningssystem. En samverkansindikator föreslås i forskningspropositionen börja användas för fördelning av prestationsdelen inom basanslaget från och med Denna samverkansindikator kommer att ges samma vikt som de idag gällande kvalitetsindikatorerna: externa medel samt publikation och citeringar. Samtidigt har regeringen att tillsatt en utredning med uppdrag att lämna förslag till ett nytt system för styrning och resurstilldelning som på sikt också kommer att ändra förutsättningarna för finansiering. 14, 15 Genomförande och metod Under höstterminen 2016 genomfördes 30 semistrukturerade intervjuer med rektor, dekaner, prefekter, fakultetsvalda fokusgrupper samt rektors forskarråd (se bilaga för deltagare). Syftet med intervjuerna var att få fram verksamhetens idéer om hur en utvärdering bör utformas och genomföras samt vilka konsekvenser resultatet av en forskningsutvärdering ska ha. Intervjuerna leddes av vicerektor Staffan Edén och utfördes tillsammans med 11 Kunskap i samverkan, s Regeringens proposition 2016/ Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft, s Kunskap i samverkan, s. 20, jfr: Även tematiska utvärderingar av frågor med relevans för forskningen ex jämställdhet inom forskningen, villkor för unga forskare och samverkan med det omgivande samhället kan vara relevanta liksom uppföljning av regeringens mål och delmål för forskingpolitiken., s 65f. 14 Kunskap i samverkan, s. 23f, 59. Observera att samverkansindikatorn endast föreslås gälla för den extra delen av basanslag som tilldelas, dvs mnkr. 15 Styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten, Dir. 2017: (27)

9 forskningssamordnare Sigríður Beck och forskningsrådgivare Emilia Rung. Tidigare vicerektor för kvalitet Bengt-Ove Boström och kvalitetssamordnare Malin Östling har konsulterats. Förutom intervjuer har även den pågående forskningsutvärderingen vid Uppsala universitet (KoF17) diskuterats med prorektor Anders Malmberg och förslaget har också diskuterats med rektors tidigare internationella rådgivare Iain Robinson. I samtliga intervjuer ställdes följande övergripande frågor: Vilka erfarenheter finns från RED10 och dess resultat? Vad saknades och vad tillfördes? Har resultaten använts i verksamheten och i så fall hur, och vilka långsiktiga resultat har det gett? Hur bör en kommande utvärdering utformas för att kunna vara kvalitetshöjande för forskningen och vilka moment bör finnas? Självvärdering, bibliometri, externa paneler, kvalitetsarbete och processer och/eller andra kriterier? Vilka konsekvenser bör en utvärdering ha? 5 (27)

10 Del 1 Sammanfattning av intervjuer Vilka erfarenheter finns från RED10 och dess resultat? Vad saknades och vad tillfördes? Samtliga intervjuer inleddes med frågan om hur RED10 upplevdes både vad gäller process och resultat. Av de intervjudeltagare som inte varit med om RED10 hade flertalet erfarenhet av andra liknande utvärderingar i eller utanför Sverige och bidrog med reflektioner från dessa. En majoritet ansåg att det var rätt att genomföra RED10. Det framkom också tydligt att det nu finns en betydligt större vana vid utvärderingar och jämförelser för t.ex. resursfördelning. När det gäller upplägget av RED10 var de flesta överens om att utvärderingsunderlaget och processen fungerade, dock med vissa undantag. Flera förvånades över att resultaten av bibliometrin inte fanns tillgängliga för de externa bedömarna. För den stora majoriteten intervjuade utgör idag bibliometri, trots sina problem och tillkortakommanden, ett självklart underlag för en utvärdering. Åtskilliga av de intervjuade påpekade vikten av väl sammansatta bedömningsgrupper med adekvat kunskap. Vissa upplevde att de externa bedömarna hade god förståelse för deras verksamhet, medan andra påpekade att några bedömare saknade kompetens och förståelse för (delar av) deras verksamhet. Många institutioner spänner över tämligen breda vetenskapliga områden vilket försvårade panelernas uppgift. Självvärderingarna och platsbesöken var överlag de inslag som upplevdes som mest värdefulla. Även om arbetet med självvärderingarna ansågs krävande så var det på många institutioner en grund till fördjupade diskussioner, ibland för första gången, om forskningsstrategier. Återkommande kritik rörande självvärderingarna var dels utrymmet som gavs för svaren, där stora institutioner ansåg sig ha fått för omfattande utrymme medan de små hade för litet. 16 Dessutom menade flera av de intervjuade att självvärderingarna inte hade tillräckligt tydliga frågor och att de därför kunde bli skrytdokument utan stöd i verkligheten. Inom såväl dekan- som prefektgruppen påpekade många att RED10 tog för liten hänsyn till den kontext institutionerna verkar inom. Ett exempel är stora undervisningsuppdrag som dels påverkar möjligheterna för befintliga medarbetare att bedriva forskning, dels svårigheten att rekrytera personer med forskningsfokus eftersom utbildningsuppdraget kräver insatser av medarbetarna. Ett annat exempel är de institutioner som är integrerade med Chalmers (Matematiska vetenskaper: Som att utvärdera vätemolekylerna i vatten ) eller de som 16 Detta berodde på att i RED10 fick mindre institutioner färre antal tecken till sitt förfogande än de större. 6 (27)

11 bedriver stora delar av sin verksamhet tillsammans med Sahlgrenska universitetssjukhuset och som därför inte kommer till sin rätt när man avgränsar utvärderingen till enbart verksamhet inom universitetet. En stor del av den kliniska forskningen utförs av personer anställda av sjukvårdshuvudmannen. Syfte och konsekvens Många menade att syftet med RED10 var oklart liksom eventuella konsekvenser efter utvärderingen. Detta skapade oro och frustration såväl under som efter arbetet. En kritik som återkom under intervjuerna var även avsaknaden av tydlig uppföljning efter RED10. Arbetsinsats RED10 krävde en stor arbetsinsats av ett flertal personer och många påpekade att det nu bör vara enklare att ta fram stora delar av underlaget för att minska arbetsbördan för kärnverksamheten. Flera dekaner och prefekter tyckte ändå att det var värt mödan, men vissa, framförallt från de största institutionerna, ansåg att RED10 tog allt för mycket tid i anspråk i relation till utfallet. I fokusgrupperna med forskare från de olika fakulteterna var erfarenheterna från RED10 mer blandade men även här ansåg flera att utvärderingen gav för liten valuta i relation till insatsen. Det var också tydligt att processen både upplevdes och genomfördes olika vid de olika fakulteterna, inte minst med avseende på hur djupgående processen hade varit på de olika institutionerna och hur många som involverats i arbetet. Tidpunkt Generellt sågs genomförandet av RED10 som en av flera delar i en kulturförändring som ägt rum de senaste åren. Denna ändring har bland annat resulterat i förändrade publiceringstraditioner och nya fördelningsmodeller för basanslag. Många av de förändringar som genomförts sedan RED10 skulle sannolikt ha skett ändå, men RED10 gav extra skjuts. För vissa fakulteter kom RED10 i samband med eller strax efter stora organisatoriska förändringar. Utbildningsvetenskapliga fakulteten var mitt i ett större förändringsarbete. Det rådde förvirring kring om RED10 skulle baseras på de gamla institutionerna, eftersom faktaunderlaget avsåg åren , eller de nya och deras strategier och visioner. Detta framgår också tydligt av bedömarnas rapporter. Har och i så fall hur har resultaten från Red10 använts i verksamheten och vilka långsiktiga resultat har det gett? De flesta dekanerna var överens om vikten av RED10. Resultatet från RED10 skapade legitimitet för strategiska avväganden och satsningar, och gav ett signalvärde som inledde en välbehövlig kulturändring. Dessutom gav det i vissa fall legitimitet åt att införa ett nytt 7 (27)

12 fördelningssystem. Representanter främst från Sahlgrenska akademin menade dock att processen samt dess resultat varit verkningslösa i verksamheten. Även bland prefekterna var det en klar majoritet som ansåg att RED10 varit värdefullt för dem i deras arbete och viktigt för verksamheten. Många ansåg att RED10 satte fingret på en del styrkor och svagheter vilket skapade legitimitet för strategiska avväganden och satsningar. En annan återkommande kommentar var att processen lyfte upp diskussioner om t.ex. forskningsstrategi, rekryteringar och publiceringsmönster på institutionerna vilket i sig gav ett mervärde. Bland de prefekter som ansåg att RED10 inte gett något större värde varierade anledningarna. Vissa angav att de valt att bortse från panelens omdöme och rekommendationer eftersom de inte överensstämde med deras egna åsikter. Andra ansåg att omdömena skapat en negativ stämning. Några såg RED10 som en dammsamlande produkt i bokhyllan. I fokusgrupperna var åsikterna mer blandade. Här återfanns en större andel personer som inte uppfattade att RED10 haft några effekter på deras institutioner, och som ansåg att utvärderingen var för arbetskrävande och dyr i relation till ett lågt utbyte. Särskilt tydligt var detta inom Sahlgrenska akademin. Flera av de yngre forskarna och de som anställts efter RED10 uttryckte förvåning över att de inte kände till RED10 och beklagade att inte mer hade hänt utifrån panelernas rekommendationer. ( Det är sex förlorade år ) Vissa ansåg att RED10 skapade en olycklig spänning mellan forskningsmiljöer som nämndes och forskningsmiljöer som inte nämndes. De flesta intervjuade i fokusgrupperna såg regelbundet återkommande utvärderingar som en självklarhet, inte minst eftersom verksamheten är skattefinansierad. Hur bör en kommande utvärdering utformas för att kunna vara kvalitetshöjande för forskningen och vilka moment bör finnas? Självvärdering, bibliometri, externa paneler, kvalitetsarbete och processer och/eller andra kriterier? Åsikterna om utformningen av en kommande utvärdering skiljde sig i detaljerna men var lika på en generell nivå framförallt när det gällde önskemål om att både syfte och konsekvenser av utvärderingen skulle vara tydligt och skarpt formulerade på förhand. Syfte Även om en överväldigande majoritet var enig om vikten av att syftet är klart formulerat så var det tämligen få som själva hade en klar uppfattning om vad syftet bör vara. Många ansåg att det är upp till Göteborgs universitet att definiera syftet och frånsa sig en egen åsikt i frågan. Av diskussionerna framkom dock att majoriteten vill att syftet ska vara kvalitetsutveckling snarare än rankning/betygsättning av olika delar av verksamheten. En kommande utvärdering bör göras för att lyssna och lära, inte för att tävla. 8 (27)

13 Flera grupper var intresserade av att utvärdera forskningens relation till Vision2020, alltså i relation till det kompletta uppdraget och de styrmodeller som finns för att uppnå de resultat som ledningen menar är eftersträvansvärda. Objekt för utvärdering Prefekterna och dekanerna såg oftast institutionerna som lämpliga objekt för utvärdering. Institutionerna skulle då även ta ansvar för de tvärande centrumbildningar som de är värdinstitution för. Ett undantag från detta är Sahlgrenska akademin som istället såg avdelningar/sektioner som lämpliga enheter för utvärderingen. I fokusgrupperna däremot gick åsikterna isär. Vissa ansåg att institutionerna är lämpliga enheter medan andra hellre skulle vilja utgå från forskningsämnen, forskningsmiljöer eller forskargrupper. Självvärdering De intervjuade var genomgående positivt inställda till självvärderingar. Prefekterna var den intervjugrupp som tydligast ville inkludera självvärderingar i en kommande utvärdering. Även om självvärdering ansågs tidskrävande var majoriteten överens om att det finns ett stort värde i att reflektera över och sätta på pränt såväl nuläge som framtida planer. Ett antal punkter lyftes som viktiga för processen med självvärderingar. Utvärderingsenheterna behöver gott om tid för att kunna göra ett gediget arbete och möjliggöra interna diskussioner så att självvärderingen som sådan kan ge mervärde. Frågorna/instruktionerna för självvärderingen ska vara fokuserade för att undvika skrytdokumentation, det är verksamhet som ska utvärderas, inte retorik. Utvärderingsenheterna ska ha tillgång till faktaunderlag (exempelvis publikationer och externa medel) där självvärderingen ger en extra dimension till data genom att enheterna verifierar eller reagerar på underlaget. För att uppnå bästa värde är det viktigt med trygghet. Institutionerna behöver kunna lyfta fram och reflektera över svagheter, förvissade om att de inte kommer att straffas utan att ha getts möjlighet att åtgärda bristande kvalitet. I samtalen om självvärdering blev det också tydligt att vissa institutioner arbetar mycket med handlings- och verksamhetsplaner (HP/VP) som skulle kunna utgöra en grund, men det finns också många institutioner där HP/VP inte har en bärande roll i kvalitetsarbetet. Underlag (bibliometri, externa anslag, personaldata) Basfakta som bibliometri, externa anslag och personaldata sågs som en självklarhet. Genomgående förväntade sig alla att det är enklare att ta fram den typen av underlag från universitetets egna system nu än det var när RED10 genomfördes. Flera förespråkade att sådana underlag tas fram och sammanställs centralt, som underlag inför att institutionerna ska skriva sina självvärderingar. 9 (27)

14 Enkäter Möjligheten att använda en enkät för att hämta in information från alla anställda med forskning i sin tjänst diskuterades i flera intervjuer. Även om några var positiva till detta förfarande övervägde åsikten att enkäter inte är särskilt lämpade. Detta dels för att det är svårt att uppnå en hög svarsfrekvens, men också för att en enkät förutsätter att man vet vad man vill ha svar på och hur enkätresultaten ska omsättas till förbättringar i verksamheten. Istället förordades breda platsbesök. Paneler och platsbesök Närmast samtliga intervjuade var överens om att paneler med externa granskare och platsbesök behövs även om det innebär en stor kostnad. Forskningen och dess förutsättningar är komplexa och låter sig inte fångas enbart med hjälp av siffror, utan en kombination av kvantitativa data, självvärderingar och expertbedömningar är absolut nödvändigt. Det är av stor vikt att panelmedlemmarna utses noggrant och transparent. För att få kompetenta sakkunniga som ger utvärderingen legitimitet behöver universitetet avsätta ordentligt med tid och kraft för att hitta och kontakta identifierade sakkunniga. En annan återkommande åsikt var att instruktionerna till panelerna är avgörande. Forskarutbildning, utbildning och samverkan kompletta miljöer Med något enstaka undantag ansåg de intervjuade att forskningen behöver utvärderas i sin kontext. Detta dels eftersom universitetet sedan länge arbetar med kompletta akademiska miljöer (KAM), dels eftersom det inte går att bryta ut forskningen ur sitt sammanhang. Dessutom blir det allt tydligare att (den politiska) omvärlden förväntar sig effekter på/från både utbildning och samverkan. Man vill dock inte se en utvärdering som är allt för omfattande. Därför är de flesta överens om att utbildning (forskarutbildning och grundutbildning) liksom samverkan bör beröras i självärderingen för att sätta forskningen i sin kontext, men utan att stå i fokus. Jämförbarhet med RED10 Många ser RED10 som en självklar utgångspunkt för en kommande forskningsutvärdering. Däremot behöver en kommande utvärdering inte spegla hela RED10, istället förespråkade flera att man i självvärderingen reflekterar över utfallet i RED10 och vad som har hänt sedan dess. Framför allt är det viktigt att en kommande utvärdering ger en nulägesbild och därför borde inte för stort fokus ligga på RED10. Uppföljning Många vill se en planerad uppföljning av åtgärdsplaner efter 1-3 år. Uppföljningen ska säkra att åtgärder genomförs baserat på utvärderingens resultat. Om panelmedlemmar återvänder för en uppföljning utgör de ett bra bollplank för strategidiskussioner. 10 (27)

15 Kostnader Kostnaden för utvärderingen såväl i pengar som i arbetsinsatser blir lätt omfattande. Detta var en återkommande punkt under många av intervjuerna. Trots detta är det en klar majoritet som förespråkar självvärdering (arbetskrävande) och platsbesök av externa granskare (dyrt). Åsikten att så mycket underlag som möjligt ska tas fram centralt återkom vid ett flertal tillfällen. Vilka konsekvenser bör en utvärdering ha? Åsikterna om konsekvenser av en utvärdering gick isär, mycket beroende på olika uppfattningar om syftet med utvärderingen och vilka enheter som utvärderingen ska baseras på. I flera grupper diskuterades olika typer av konsekvenser utan att tydlig konsensus nåddes. Det som alla var överens om är att konsekvenserna måste vara tydligt uttalade innan utvärderingen påbörjas. Detta framför allt för att inte skapa onödig oro och frustration. Många påpekade också att det är viktigt att vara medveten om hur styrande en utvärdering är det vi mäter kommer vi att skapa. Det är också viktigt att tänka på vad vi vill bevara och förvalta, inte bara det som ska skapas. En övervägande del av de intervjuade förespråkade att konsekvenserna inte innefattar omfördelning av medel/ekonomiska incitament, vare sig till de som kommer väl ut eller de som har behov av förbättring. Man vill hellre se andra typer av stöd för att stärka verksamheterna. Många påpekade att verksamheterna måste ha en helhetssyn, inte minst på forskning i förhållande till utbildningsuppdraget. En viss verksamhet kan vara oerhört värdefull för universitetet ur andra aspekter än forskning vilket medför att utfallet i en utvärdering av forskning inte kan vara ensamt styrande. Bland de intervjuade forskarna fanns det några som ansåg att utvärderingens resultat ska användas för att få stöd för att avveckla svaga forskningsmiljöer, en åsikt som inte återspeglades bland prefekter eller dekaner. Eftersom de flesta var överens om att det huvudsakliga syftet bör vara en kvalitetshöjning ansåg de också att resultatet av utvärderingen bör vara goda råd inte betyg. Råden ska användas för att utveckla verksamheten och bör därför följas upp (1-2 år) för att säkerställa att de tas om hand. Utvärderingen bör användas för att driva fram kvalitet genom att ta fram en diagnos. Efter diagnosen får institutionerna/fakulteter en tid på sig att genomföra åtgärder som sedan följs upp. 11 (27)

16 Del 2 Förslag på utvärdering av forskning RED19 Att ett universitet ska utvärdera och följa upp sin verksamhet är givet. Men det är också givet att det inte får ha negativa konsekvenser för verksamheten i form av alltför stora arbetsinsatser som inte upplevs som meningsfulla. Syftet med en utvärdering ska därför vara klart och tydligt och dubbelarbete ska undvikas. Följande förslag bygger på ställningstagandet att en extern bedömning i form av kollegial granskning är den form som är bäst lämpad för RED19. Utvärderingen ska användas för verksamhetsutveckling och har i möjligaste mån utformats från verksamhetens behov och önskemål. Syfte Utvärderingens syfte föreslås vara att identifiera förutsättningar och strategier som möjliggör och skapar goda forskningsmiljöer, och därigenom forskning av hög kvalitet också i ett internationellt perspektiv. 17 Utvärderingen föreslås fokusera på processer snarare än resultat och ska bidra till målsättningen i Vision 2020 att universitetets forskning genomgående ska hålla hög internationell klass. Goda forskningsmiljöer kan se ut på olika sätt och det finns sannolikt inte en framgångsmodell för alla miljöer. Därför ska utvärderingen ske utifrån de faktiska förutsättningar som finns, men samtidigt är det viktigt att blicka ut och jämföra våra forskningsmiljöer med andra goda och relevanta exempel i Sverige, Europa och världen. Kännetecken för en god forskningsmiljö vid Göteborgs universitet är att miljön har förutsättningar att genomföra framgångsrik forskning, att forskningen nyttiggörs och att forskningen interagerar med utbildning dvs. en strävan efter komplett akademisk miljö. Ingående delar Utvärderingen föreslås baseras på bakgrundsmaterial, självvärderingar och platsbesök av externa sakkunniga. Utvärderingsobjekt Utvärderingsobjektet för de goda forskningsmiljöerna föreslås bli institution. Institutioner där det ingår underenheter föreslås få avgöra på vilket sätt institutionen delas upp i lämpliga enheter men med övergripande ansvar från institutionen. Det föreslås också vara möjligt för institutioner inom samma fakultet att välja att utvärderas som en sammanhållen forskningsmiljö. Institutioner är också värdar för samtliga centrum och de flesta infrastrukturer, och därmed fångas också tvärande verksamheter. 17 En god forskningsmiljö kan också förstås som en kreativ forskningsmiljö, exempelvis i betydelsen att det finns ett gott samarbete mellan forskare och god infrastruktur tillgänglig, en lagom intellektuellt irriterande miljö, och en viss flexibilitet i organisationen. Se vidare Jonsson, Kjell & Nordlund, Christer, Homo ludens på universitetet. Om förutsättningar för kreativa forskningsmiljöer, Kulturella perspektiv 2012:1 årg 21, s (27)

17 Vidare föreslås att fakultets- och rektorsnivå gör självvärderingar med fokus på ledning, styrning och kvalitetssäkring och att externa bedömare utvärderar ovannämnda utifrån dessa nyckelfaktorer i syfte att få fram kvalitetsförbättringar på samtliga nivåer. Bakgrundsmaterial gällande perioden /18 Personaldata Här ingår uppgifter om antal anställda, inklusive doktorander och antal handledare. Uppgifterna tas med fördel fram av personalenheten i samråd med institutionens administration. Ekonomidata inklusive externa anslag Uppgifter om andel basanslag på utbildning och forskning samt andel externa medel. Här ingår både nationella och internationella anslag i en tidsserie. Data tas fram av ekonomienheten. Strategi och policydokument Här ingår styrdokument på olika nivåer, inklusive resursfördelningsmodell och andel forskning i tjänst samt eventuella övriga forskningsincitament. Materialet tas fram av varje institution/fakultet/centralt. Andra utvärderingar Här ingår andra utvärderingar av vikt för forskning, till exempel den aviserade ALFutvärderingen för Sahlgrenska akademins räkning, Handelshögskolans ackrediteringsutvärderingar samt UKÄs utvärderingar av vissa forskarutbildningsämnen. Publikationer Avdelningen Digitala tjänster vid UB har möjlighet att ta fram publikationer och analysera utifrån den norska modellen som redan används vid fem av universitetets fakulteter. 18 Den norska modellen mäter publiceringsaktivitet. Poäng för vetenskapliga publikationer ges baserat på publikationens kanal (förlag, tidskrift/serie eller webbplats) och publikationens form (artikel, kapitel, monografi). Det finns två nivåer i systemet där nivå 2 ger högre poäng än nivå En fördel med den norska modellen är att den är bred och täcker in samtliga discipliner. Ett bibliometriskt underlag baserat på den norska modellen föreslås används för samtliga institutioner. Förslaget att utgå från den norska modellen och inte Web of Science (WoS) görs för att innefatta ämnesområden som inte är representerade i WoS och på 18 Handelshögskolan, Humanistiska, Samhällsvetenskapliga, Utbildningsvetenskapliga och IT- fakulteterna använder det norska systemet. Konstnärliga fakulteten har en egen modell. Sahlgrenska akademin och Naturvetenskapliga fakulteten använder WoS / 13 (27)

18 rekommendation av Digitala tjänster. Samtidigt är dock den norska modellen grov, t.ex. syns inte publikationer i topptidskrifter i olika discipliner då även nivå 2 är bred. Därför föreslås möjlighet för de institutioner som så önskar att i tillägg, efter dialog med Digitala tjänster, få tillgång till ett för dem mer relevant och användbart bibliometriskt underlag, så som fältnormerade citeringar och topp 10 publikationer från WoS. Självvärdering Självvärderingen är den del som är mest betungande för institutionerna i form av arbetsinsats men samtidigt den del som vid intervjuerna uppfattades som den mest konstruktiva och givande för just institutionerna och ett viktigt underlag för panelen. Självvärderingen föreslås ha två huvuddelar. I första delen ges en beskrivning och i den andra görs en analys utifrån nyckelfaktorer. Strävan bör vara att självvärderingen skall vara så kort och koncis som möjligt, samt konkret och stringent så att fokus inte blir god retorik. Förslag på upplägg av självvärdering på institutionsnivå (i kombination med avdelningsnivå i förekommande fall): Beskrivning (del 1) Beskrivning av hur självvärderingen har tagits fram och vilka som har arbetat med den. Beskrivning av institutionen och dess organisation och ledning (inklusive centrumbildningar och eventuella infrastrukturer). Beskrivning av forskningsmiljöer. Institutionens uppdrag och eventuellt särskilda förutsättningar. Analys utifrån nyckelfaktorer (del 2) Baseras på ett antal nyckelfaktorer som var och en analyseras inom institutionen. Reflektionerna och analysen bör göras utifrån bakgrundsmaterialet. Nyckelfaktorerna föreslås vara Ledning och styrning; Komplett akademisk miljö (KAM); Forskningsmiljö; Administrativt stöd; samt Kvalitetssäkring och uppföljning. Ledning och styrning Reflektion över resursfördelningsmodell, incitamentsstruktur och meritering i relation till konsekvensneutralitet (exempelvis gällande kön, breddad rekrytering, andra faktorer) på institutionen. Reflektion över rekrytering och personalstrategier. Särskilt beakta framåtsträvande, jämställdhet, mobilitet och karriärstruktur. Strategier för finansiering på institutionsnivå. 14 (27)

19 Publiceringsstrategier och hur dessa kommuniceras inom institutionen. Analys av resultatet från digitala tjänster och de eventuella strategier som finns samt reflektion över om publiceringsstrategier bidrar till högre forskningskvalitet. Komplett akademisk miljö (KAM) Hur KAM säkras, både forskning i relation till undervisning och forskning i relation till samverkan. Reflektion över: Forskning i relation till utbildning. Forskning i relation till samverkan. Forskningssamarbeten och nätverk både inom Göteborgs universitet och med andra lärosäten nationellt och internationellt. Forskningsmiljö Reflektion över hur institutionen arbetar med feedback, jämställdhet, forskningsintegritet, god forskningsetik, kollegialitet, seminariekultur och transparens. Administrativt stöd Reflektion över hur institutionen har utvecklat sin administration för att stötta högkvalitativ forskning. Kvalitetssäkring och uppföljning Utvärderingar och uppföljningar på institutionen. Reflektion över forskning och kvalitetssäkring och återkoppling till forskare. För varje nyckelfaktor ska institutionen därutöver reflektera över följande: Hur institutionen för närvarande arbetar med nyckelfaktorn för att bidra till en högkvalitativ forskning på jämställda villkor (konsekvensneutralitet) Svagheter och styrkor i den nuvarande metoden Förbättringspotential Behov av stöd Förslag på upplägg av självvärdering på fakultetsnivå respektive rektorsnivå: Beskrivning (del 1) Beskrivning av hur självvärderingen har tagits fram och vilka som har arbetat med den. Beskrivning av fakulteten/rektorsnivån och dess organisation och ledning (inklusive centrumbildningar och eventuella infrastrukturer). Fakultetens uppdrag och eventuella särskilda förutsättningar (gäller ej rektorsnivå). Analys utifrån nyckelfaktorer (del 2) Ledning och styrning 15 (27)

20 Reflektion över resursfördelningsmodell, incitamentsstruktur och meritering i relation till konsekvensneutralitet (exempelvis gällande kön, breddad rekrytering, andra faktorer) på fakultets- respektive rektorsnivå. Administrativt stöd Reflektion över hur fakulteten/rektorsnivån organiserat sin administration för att stötta högkvalitativ forskning. Kvalitetssäkring och uppföljning Utvärderingar, kvalitetssäkring och uppföljningar på fakultets-/rektorsnivå. För varje nyckelfaktor ska fakultets-/rektorsnivå reflektera över följande: Hur fakultets-/ rektorsnivå för närvarande arbetar med nyckelfaktorn för att bidra till en högkvalitativ forskning på jämställda villkor (konsekvensneutralitet) Svagheter och styrkor i den nuvarande metoden Förbättringspotential Behov av stöd Externa sakkunniga Externa sakkunniga föreslås göra platsbesök. En bedömarpanel inklusive en ordförande rekommenderas för varje fakultet som inom sig har överlappande bedömargrupper för varje enskild institution. Ordförandena för varje bedömargrupp samlas och utvärderar fakultetsnivån och på samma sätt samlas ordförandena för varje fakultet för att bedöma rektorsnivån. Rekommendationerna ges till varje enskild institution, samt fakulteter och rektor. De sakkunniga föreslås göra platsbesök och intervjua olika personalkategorier vid institutionerna, så som doktorander, forskare, lärare och administratörer. Bakgrundsdata, självvärderingarna och information från platsbesöket ska granskas med ett huvudfokus på forskning och forskningskvalitet, men även i relation till institutionens hela uppdrag, som inkluderar både utbildning och samverkan. Panelerna skall vidare reflektera över forskningsmiljöerna i ett komparativt perspektiv. Tre dagar för platsbesök per utvärderingsobjekt förutsätts. Ordföranden föreslås delta vid samtliga institutionsbesök inom varje fakultet. Eftersom utvärderingens fokus ligger på process snarare än resultat bör paneldeltagarna ha bred kompetens inom varje ämne som finns representerat inom varje institution. Panelmedlemmarna bör vara internationellt framgångsrika forskare, och ha erfarenheter av att 16 (27)

21 ha arbetat vid och med framgångsrika forskningsmiljöer. Mycket stor vikt förslås läggas på att identifiera lämpliga sakkunniga. Utlåtanden Panelerna gör sina bedömningar och ger råd utifrån självvärderingarna, bakgrundsmaterialet och platsbesöken. Universitetsledning, fakultetsledningar och institutioner ges ett antal förslag till strategiska överväganden och kvalitetshöjande åtgärder inom specificerade fokusområden. På så vis kan samtliga nivåer dvs. universitetsstyrelsen, rektor, fakulteter och institutioner få en djupare förståelse för forskningens förutsättningar, och ges rekommendationer till fortsatta strategier och styrning. Konsekvenser Utvärderingen ska användas för verksamhetsutveckling och resultatet ska inte direkt översättas till effekter på medelsfördelningen. Utifrån panelernas råd författas strategier och åtgärdsplaner på respektive ledningsnivå, ansvaret för att genomföra och bekosta åtgärder ligger alltså inom respektive utvärderingsobjekt. Utvärderingsobjekten presenterar en åtgärds- och handlingsplan med anledning av utvärderarnas förslag och idéer inom ett halvår efter att råd getts. Efter tre år ska åtgärdsplanerna och utfallet av dessa tas upp vid en särskild uppföljning. Återkommande forskningsutvärderingar Framöver bör forskningsutvärderingar vara regelbundet återkommande, bland annat för att möta kraven från statsmakten, men också som ett givet inslag i vår egen kvalitetskontroll och verksamhetsutveckling, rimligen vart sjätte år eller inom ramen av sex år per utvärderingsobjekt (se bilaga 1 preliminär projektplan). 17 (27)

22 Bilaga 2 Preliminär projektplan RED19 Vid framtagandet av den preliminära projektplanen har erfarenheterna från RED10 20 liksom Chalmers projektdirektiv för en kommande forskningsutvärdering 21 beaktats. Översiktlig tidsplan Förstudie 2016/2017 Förberedelse 2017 Bibliometri, ekonomioch personaldata VT 2018 Självvärderingar HT 2018 Peer review VT 2019 Rapport VT 2019 Åtgärdsplaner HT 2019 Uppföljning 2022 Projektledning / koordinering Genomförande Projektets faser Aktiviteter Tid Förstudie och förankring Genomföra intervjuer och omvärldsanalys Ta fram ett utkast till förslag Diskutera och förankra förslag Ta fram skiss till projektplan HT 2016 VT 2017 Förberedelser Etablera projektgrupp, styrgrupp, referensgrupp m.m. Ta fram projektplan Definiera utvärderingsobjekt (ffa SA) och gruppering av dessa Identifiera och boka sakkunniga, fastställa jävsregler Specificera bakgrundsdata och hur de tas fram Formulera självvärderingsfrågor och instruktioner Formulera instruktioner till sakkunniga Planera för överskådlig struktur av material till utvärderingsenheter och paneler Ta fram kommunikationsplan och webbsida HT RED10 Final report on the project process Projektdirektiv. Chalmers utvärdering av forskning (C ) 18 (27)

23 Framtagande av bakgrundsinformation Självvärdering Peer review Rapport Genomföra regelbundna avstämningar med prefekter och administrativa chefer Genomföra utbildnings-/informationsmöten för bedömare (parallellt med arbete med självvärderingar) Ta fram bibliometri Ta fram ekonomidata Ta fram personaldata Ta fram strategi- och policydokument Ta avstamp i bakgrundsinformationen och från RED10 Diskutera inom respektive utvärderingsobjekt Skriva självvärdering Skicka material till enskilda bedömare Genomföra möte med hela gruppen av sakkunniga för diskussioner Genomföra platsbesök Skriva rapport Sammanställa panelernas rapporter Genomföra remissrunda/tid för kommentarer/bemöta faktafel Färdigställa rapport, inklusive tryckning VT 2018 HT 2018 VT 2019 VT 2019 Åtgärdsplaner HT 2019 Uppföljning VT 2022 Projektorganisation Projektbeställare o Rektor Styrgrupp o GU:s ledning Projektägare o Prorektor/vicerektor för forskning/motsvarande Biträdande projektägare, % (kan även vara projektägare) o Frontperson med hög vetenskaplig erfarenhet Projektgrupp o Projektledare (1 eller 2 personer), %. Operativt genomförande, diskussionspartner, skribent. o Administrativt stöd till projektledare, 60 %. Administrativa uppgifter beroende av projektets skede. o Kommunikatör, 20 %. Referensgrupp 19 (27)

24 o 1 person från varje fakultet samt 1-2 student-/doktorandrepresentanter Resursgrupp (varierande omfattning, % per person under planeringsfas, upp till 100 % då bakgrundsdata tas fram) o Kvalitetssamordnare o 1 från digitala tjänster, UB o 1 från ekonomienheten o 1 från personalenheten o 1 från IT-enheten Budget Utvärderingen beräknas i nuläget kosta ca 12 miljoner kronor, där kostnaderna för externa bedömargrupper och panelbesök utgör den största utgiftsposten. 20 (27)

25 Bilaga 3 Intervjugrupper (totalt 30 intervjuer) Dekaner (med möjlighet till två extra personer). Totalt 8 intervjuer. Prefekter. Prefekter intervjuades i grupper om tre fyra prefekter. Totalt 12 intervjuer. Fokusgrupper. Fakultetsledningarna ombads utse varsin fokusgrupp. Varje fokusgrupp bestod av max 8 personer. Totalt 8 grupper. Rektor Pam Fredman Rektors forskarråd Deltagare Dekangrupper: Humanistiska fakulteten Dekan Margareta Hallberg och prodekan Mats Andrén Handelshögskolan Dekan Per Cramér Konstnärliga fakulteten Dekan Ingrid Elam, forskningsrådgivare Johan Öberg och professor Anders Hultqvist Sahlgrenska akademin Dekan Olle Larkö, prodekan Eric Hanse och vicedekan Sven Enerbäck Naturvetenskapliga fakulteten Dekan Elisabeth Ahlgren, vicedekan Deliang Chen och fakultetssekreterare Marie Emanuelsson IT-fakulteten Dekan Jan Smith 21 (27)

RED19 - Förslag till utvärdering av forskning vid Göteborgs universitet

RED19 - Förslag till utvärdering av forskning vid Göteborgs universitet FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSKONTORET PM Datum: 2017-02-15 Reviderad 2017-03-21 Dnr: V 2016/433 Mottagare: Ledningsrådet Handläggare: Sigríður Beck & Emilia Rung RED19 - Förslag till utvärdering av forskning

Läs mer

Universitetsstyrelsens sammanträde 20 februari 2019

Universitetsstyrelsens sammanträde 20 februari 2019 Universitetsstyrelsens sammanträde 20 februari 2019 Tid: 10.00 15.00 Plats: Konsistorierummet, universitetets huvudbyggnad i Vasaparken Närvarande: Ledamöter Ordförande: Av regeringen utsedda företrädare

Läs mer

Universitetsstyrelsens sammanträde 11 juni 2019

Universitetsstyrelsens sammanträde 11 juni 2019 Universitetsstyrelsens sammanträde 11 juni 2019 Tid: 10.00-15.00 Plats: Konsistorierummet, universitetets huvudbyggnad, Universitetsplatsen 1 Närvarande: Ledamöter Ordförande: Av regeringen utsedda företrädare

Läs mer

Kvalitet och förnyelse KoF17. Forskningsutvärdering vid Uppsala universitet

Kvalitet och förnyelse KoF17. Forskningsutvärdering vid Uppsala universitet Kvalitet och förnyelse 2017 KoF17 Forskningsutvärdering vid Uppsala universitet 2016-2017 Mål och strategier: Världsledande forskning Akademiska kärnvärden: autonomi, frihet, kvalitet Utgångspunkter Program

Läs mer

Remiss gällande rapporten Kvalitetssäkring av forskning. Rapportering av ett regeringsuppdrag (2018:2)

Remiss gällande rapporten Kvalitetssäkring av forskning. Rapportering av ett regeringsuppdrag (2018:2) Universitetskanslerämbetet UKÄ registrerings nr: 111-331-17 Remiss gällande rapporten Kvalitetssäkring av forskning. Rapportering av ett regeringsuppdrag (2018:2) har anmodats lämna synpunkter på UI

Läs mer

Slutsatser. Planering. Självvärdering. Planering

Slutsatser. Planering. Självvärdering. Planering 2016 2017 2018 2019 Planering Peerreview Självvärdering Slutsatser Implementering Planering Handlingsplan Självvärdering Slutsatser Peerreview Implementering Planering Handlingsplan Självvärdering Peerreview

Läs mer

Svar på remiss: Kvalitetssäkring av forskning. Rapportering av ett regeringsuppdrag

Svar på remiss: Kvalitetssäkring av forskning. Rapportering av ett regeringsuppdrag Handläggare Beate Eellend, Jonas Nordin Datum 2018-06-18 Dnr 1.3-2018-322 Universitetskanslersämbetet Box 7703 103 95 Stockholm Svar på remiss: Kvalitetssäkring av forskning. Rapportering av ett regeringsuppdrag

Läs mer

Ramverk för kvalitetssäkring av forskning - en idéskiss

Ramverk för kvalitetssäkring av forskning - en idéskiss Ramverk för kvalitetssäkring av forskning - en idéskiss Åsa Kettis Avdelningen för kvalitetsutveckling Uppsala universitet Utveckling av kvalitetssystem för forskningen V SUHF 2018-05-13 Disclaimer Idéskissen

Läs mer

FOKUS Forskningskvalitetsutvärdering. Sverige. Obs pågående arbete. SUHF Forskningsfinansiering för administratörer 5 december 2014.

FOKUS Forskningskvalitetsutvärdering. Sverige. Obs pågående arbete. SUHF Forskningsfinansiering för administratörer 5 december 2014. Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige Obs pågående arbete SUHF Forskningsfinansiering för administratörer 5 december 2014 Sara Monaco UoH intäkter för forskning och forskarutbildning 2013 Företag i

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS Vetenskapsrådet Hearings maj 2014 Disposition Bakgrund Arbetsprocess Förslag till modell just nu Fortsatt arbete Tidsplan Frågor och diskussion UoH intäkter

Läs mer

Prioriterade nyckeltal

Prioriterade nyckeltal Dnr: MAHR 61-2014/600 1 (av 7) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-05-04 Styrgruppen Madeleine Hulting Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.1 2015-04-23 Utkast till projektgrupp

Läs mer

Handlingsplan för Mittuniversitetets forskningsutvärdering 2013, ARC13: Processbeskrivning, organisation och ansvarsfördelning

Handlingsplan för Mittuniversitetets forskningsutvärdering 2013, ARC13: Processbeskrivning, organisation och ansvarsfördelning Handlingsplan för Mittuniversitetets forskningsutvärdering 2013, ARC13: Processbeskrivning, organisation och ansvarsfördelning Bakgrund I Mittuniversitetets forskningsstrategi för 2012 2016 stipuleras

Läs mer

FOKUS Forskningskvalitetsutvärdering i. Sverige. Redovisning av ett regeringsuppdrag. SUHF Forskningsadministration i fokus, 9 okt 2015

FOKUS Forskningskvalitetsutvärdering i. Sverige. Redovisning av ett regeringsuppdrag. SUHF Forskningsadministration i fokus, 9 okt 2015 FOKUS Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige Redovisning av ett regeringsuppdrag SUHF Forskningsadministration i fokus, 9 okt 2015 Sara Monaco och Maud Quist UoH intäkter för forskning och forskarutbildning

Läs mer

Remissyttrande över rapporten "Kvalitetssäkring av forskning (2018:2)"

Remissyttrande över rapporten Kvalitetssäkring av forskning (2018:2) Universitetskanslersämbetet 2018-06-25 Diarienummer 1.I.3-2018-5653 GD-2018-132 Ert Diarienummer 111-331-17 Handläggare Johan Lindell Dnr 3.3-2018-178 Inspel till uppdraget om Kvalitetssäkring av forskning

Läs mer

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Malmö högskola / Fakulteten för lärande och samhälle Antagen av fakultetsstyrelsen 2017-03-24 2017-03-29 Dnr:LED 1.12016/570 Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Målbild

Läs mer

System för säkring och utveckling av kvalitet

System för säkring och utveckling av kvalitet STYRDOKUMENT Dokumenttyp: Direktiv Ärendenummer: HIG-STYR 2017/79 Samlingsnummer: HIG-STYR 2016/105 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2017-05-08 Giltighetstid: Tillsvidare System för säkring och utveckling

Läs mer

Yttrande över Universitetskanslersämbetets rapport Kvalitetssäkring av forskning

Yttrande över Universitetskanslersämbetets rapport Kvalitetssäkring av forskning Ledningskansliet 2018/1092 2018-06-12 1 (7) Handläggare Andreas Boberg Yttrande över Universitetskanslersämbetets rapport Kvalitetssäkring av forskning Mälardalens högskola, MDH, har getts möjlighet att

Läs mer

Nominering till Konung Carl XVI Gustafs professur i miljövetenskap 2018/2019

Nominering till Konung Carl XVI Gustafs professur i miljövetenskap 2018/2019 2017-01-30 Reviderad 2017-03-07 Dnr P 2017/49 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Fakultetskansliet för naturvetenskap Marie Emanuelsson Hanteringsordning vid Naturvetenskapliga fakulteten 2017 PRELIMINÄR Nominering

Läs mer

Kvalitetssystem Humanistisk fakultet. Humanistisk fakultet.

Kvalitetssystem Humanistisk fakultet. Humanistisk fakultet. Kvalitetssystem 2014-2016 Humanistisk fakultet Humanistisk fakultet www.umu.se/humfak Kvalitetssystem för Humanistiska fakulteten 2014-2016 1. Målsättning med kvalitetsarbete Humanistisk fakultet vill

Läs mer

REMISSVAR (U2014/0705/F) Research quality evaluation in Sweden - FOKUS

REMISSVAR (U2014/0705/F) Research quality evaluation in Sweden - FOKUS 2016-01-11 Rnr 91.15 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR (U2014/0705/F) Research quality evaluation in Sweden - FOKUS Saco har beretts tillfälle att yttra sig över rapporten Research quality

Läs mer

FOKUS Forskningskvalitetsutvärdering. Sverige. Redovisning av ett regeringsuppdrag. 19 december 2014

FOKUS Forskningskvalitetsutvärdering. Sverige. Redovisning av ett regeringsuppdrag. 19 december 2014 FOKUS Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige Redovisning av ett regeringsuppdrag 19 december 2014 UoH intäkter för forskning och forskarutbildning 2013 Företag i Sverige Org. utan 4% vinstsyfte inkl.

Läs mer

Projektplan för delprojekt B Ledningsstruktur, inom förändringsarbetet Framtidens SLU

Projektplan för delprojekt B Ledningsstruktur, inom förändringsarbetet Framtidens SLU Dnr SLU ua 2013.1.1.2-329 Prorektor Projektplan för delprojekt B Ledningsstruktur, inom förändringsarbetet Framtidens SLU Delprojektledare: Torbjörn von Schantz Uppdragsgivare: Rektor Datum: 2013-01-31

Läs mer

Rektors nyheter. Stå upp för vetenskapen gå med i March for Science 22 april

Rektors nyheter. Stå upp för vetenskapen gå med i March for Science 22 april Du kan även läsa detta utskick på webben News in english Rektors nyheter 20 april 2017 Stå upp för vetenskapen gå med i March for Science 22 april Lördagen den 22 april arrangeras i 500 städer över hela

Läs mer

Projektplan: Utveckling av kvalitetssäkringssystem för utbildning

Projektplan: Utveckling av kvalitetssäkringssystem för utbildning SLU ID: SLU ua 2015.1.1.2-4382 Planeringsavdelningen Projektplan: Utveckling av kvalitetssäkringssystem för utbildning Projektledare: Ingeborg Amnéus Uppdragsgivare: Lena Andersson-Eklund Datum: 2015-11-16

Läs mer

Remiss av rapporten Kvalitetssäkring av forskning (2018:2) Inledning Universittskanslersämbetet Box Stockholm

Remiss av rapporten Kvalitetssäkring av forskning (2018:2) Inledning Universittskanslersämbetet Box Stockholm V-2018-0378 Universittskanslersämbetet Box 7703 103 95 Stockholm Stockholm, 2018-06-19 Remiss av rapporten Kvalitetssäkring av forskning (2018:2) 111-331-17 Inledning KTH har getts möjlighet att lämna

Läs mer

POLICY FÖR KVALITETSSÄKRING OCH KVALITETSUTVECKLING AV UTBILDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

POLICY FÖR KVALITETSSÄKRING OCH KVALITETSUTVECKLING AV UTBILDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET STYRDOKUMENT Dnr V 2016/378 POLICY FÖR KVALITETSSÄKRING OCH KVALITETSUTVECKLING AV UTBILDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

ORU 2018/ Projektdirektiv. Framtidens lärarutbildning

ORU 2018/ Projektdirektiv. Framtidens lärarutbildning ORU 2018/05417 Projektdirektiv Framtidens lärarutbildning 1 Allmän beskrivning av projektet 1.1 Bakgrund En förutsättning för en likvärdig undervisning med hög kvalitet är en välutbildad och motiverad

Läs mer

Nationellt system för kvalitetssäkring av utbildning och forskning

Nationellt system för kvalitetssäkring av utbildning och forskning Nationellt system för kvalitetssäkring av utbildning och forskning Anders Söderholm, Generaldirektör Universitetskanslersämbetet Kristina Tegler Jerselius, Utredare Universitetskanslersämbetet Granskningssamhället

Läs mer

Projektplan för utvärderingen Kvalitet och Nytta 2018 REB beslut 7 juni 2017

Projektplan för utvärderingen Kvalitet och Nytta 2018 REB beslut 7 juni 2017 Planeringsavdelning BESLUT SLU ID: SLU ua 2017.1.1.2-1134 2017-05-23 Sändlista Projektplan för utvärderingen Kvalitet och Nytta 2018 REB beslut 7 juni 2017 Beslut Rektor beslutar att fastställa projektplan

Läs mer

Plan för kvalitetsarbetet Göteborgs universitet

Plan för kvalitetsarbetet Göteborgs universitet Plan för kvalitetsarbetet 2007 2010 Göteborgs universitet www.gu.se/kvalitet Form och layout: Anders Eurén Foto: Göran olofsson Tryck: Geson Reg.nr: S-000256 Reg.nr: 3750M Innehåll Plan för kvalitetsarbetet

Läs mer

UFV 2015/475. Uppdrag om att utforma en modell för systematisk utbildningsutvärdering. universitet. Direktiv. Beslutade av rektor

UFV 2015/475. Uppdrag om att utforma en modell för systematisk utbildningsutvärdering. universitet. Direktiv. Beslutade av rektor UFV 2015/475 Uppdrag om att utforma en modell för systematisk utbildningsutvärdering vid Uppsala universitet Direktiv Beslutade av rektor 2015-04-14 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 4 2 Uppdraget 4 3 Utgångspunkter

Läs mer

Hanteringsordning för projektansökningar till Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse 2015

Hanteringsordning för projektansökningar till Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse 2015 Ulf Nilsson Forskningsrådgivare HANTERINGSORDNING FÖR PROJEKTANSÖKNINGAR TILL KNUT OCH ALICE WALLENBERGS STIFTELSE 1 / 5-04-11 Dnr F /40 Hanteringsordning för projektansökningar till Knut och Alice Wallenbergs

Läs mer

Universitetsledningen

Universitetsledningen HANDLINGSPLAN 2017 2019 OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 Universitetsledningen DATUM: 2016-09-05 BESLUTAD AV: Rektor 2016-09-05 KONTAKTPERSON: Ingela.Elofsson@gu.se Dnr V 2016/526 FORSKNING SOM PÅVERKAR Prioriteringar

Läs mer

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är

Läs mer

Teknikföretagen har inbjudits att inkomma med remissvar på utredningen Research quality evaluation in Sweden FOKUS.

Teknikföretagen har inbjudits att inkomma med remissvar på utredningen Research quality evaluation in Sweden FOKUS. Utbildningsdepartementet Forskningspolitiska enheten Mats Johnsson 2016-01-05 Lena Heldén lena.helden@teknikforetagen.se 08-782 08 31 Remiss av rapporten Research quality evaluation in Sweden FOKUS rörande

Läs mer

KK-stiftelsens svar på remiss av rapporten Kvalitetssäkring av forskning 2018:2)

KK-stiftelsens svar på remiss av rapporten Kvalitetssäkring av forskning 2018:2) Datum KKS dnr 2018-06-25 20180067 KK-stiftelsens svar på remiss av rapporten Kvalitetssäkring av forskning 2018:2) KKS2000 v3.0 2011-06-27 Inledning KK-stiftelsen har av UKÄ inbjudits att lämna synpunkter

Läs mer

Projekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt

Projekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt administrativa utvecklingsprojekt Dokumentet uppdaterat oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte

Läs mer

Översyn av Rättigheter och skyldigheter regelsamling för studier vid Göteborgs universitet

Översyn av Rättigheter och skyldigheter regelsamling för studier vid Göteborgs universitet Protokoll 1 (7) Tid och plats kl. 13.00-14.00, rektors tjänsterum, huvudbyggnaden, Universitetsplatsen Beslutsfattare Pam Fredman rektor Bisittare Lennart Weibull prorektor, rektors ställföreträdare Margareta

Läs mer

POLICY FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLING

POLICY FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/513 POLICY FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum

Läs mer

Prioriterade utvecklingsområden

Prioriterade utvecklingsområden Prioriterade utvecklingsområden 1. Rekrytering av akademiska chefer Problemformulering: Att ha en gemensam och transparent process som möjliggör kollegialt inflytande vid rekrytering av personer med akademiska

Läs mer

Projektplan: Utveckling av modell för resursfördelning till utbildning på grund- och avancerad nivå

Projektplan: Utveckling av modell för resursfördelning till utbildning på grund- och avancerad nivå Dnr SLU ua 2014.1.1.1-572 1(5) Utbildningsnämnden BESLUT 2014-02-20 Projektplan: Utveckling av modell för resursfördelning till utbildning på grund- och avancerad nivå 1. Bakgrund och motiv Styrelsen beslutade

Läs mer

Utvecklingsplan 2050

Utvecklingsplan 2050 Utvecklingsplan 2050 Fastställt av rektor 2018-01-16 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte 3 2 Mål 3 2.1 Effektmål 3 2.2 Övergripande projektmål 4 3 Projektorganisation 4 4 Förutsättningar och avgränsningar

Läs mer

Vägledning för utbildningsutvärdering med extern bedömning

Vägledning för utbildningsutvärdering med extern bedömning Dnr: V 2016/378 2016-06-27 Publicerad: medarbetarportalen.gu.se/styrdokument/ Vägledning för utbildningsutvärdering med extern bedömning Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning

Läs mer

Yttrande över rapporten Kvalitetssäkring av forskning (2018:2)

Yttrande över rapporten Kvalitetssäkring av forskning (2018:2) 1 (5) BESLUT 2018-06-21 Dnr SU FV-1.1.3-1469-18 Ulf Nyman Utredare Avdelningen för planering och ledningsstöd Universitetskanslersämbetet Yttrande över rapporten Kvalitetssäkring av forskning (2018:2)

Läs mer

Revidering av arbetsordning för Göteborgs universitet med avseende på ny organisation och styrning av lärarutbildningarna

Revidering av arbetsordning för Göteborgs universitet med avseende på ny organisation och styrning av lärarutbildningarna Universitetsledningens stab Magnus Petersson PM 1 / 2 2016-05-25 dnr V 2016/462 Universitetsstyrelsen Revidering av arbetsordning för Göteborgs universitet med avseende på ny organisation och styrning

Läs mer

Remissvar angående Kvalitetssäkring av forskning (2018:2), ( )

Remissvar angående Kvalitetssäkring av forskning (2018:2), ( ) 2018-06-26 Sid: 1 / 5 Universitetskanslersämbetet Remissvar angående Kvalitetssäkring av forskning (2018:2), (111-331-17) Inledning Karolinska Institutet (KI) har på remiss erhållit rubricerade rapport.

Läs mer

Plan för kvalitetsarbetet Göteborgs universitet

Plan för kvalitetsarbetet Göteborgs universitet Plan för kvalitetsarbetet 2011-2012 Göteborgs universitet kvalitetsplan2011 2012.indd 1 2011-02-02 14.32 Förord Denna plan ersätter Plan för kvalitetsarbetet 2007 2010. Den har reviderats av Kvalitetsrådet

Läs mer

Samhällsvetenskapliga fakulteten

Samhällsvetenskapliga fakulteten HANDLINGSPLAN 2019 2020, VERKSAMHETSPLAN 2019, RISKANALYS 2019 Dnr V 2018/1011 Samhällsvetenskapliga fakulteten DATUM: 2018-10-11 BESLUTAD AV: Samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen KONTAKTPERSON: Malin

Läs mer

Vetenskapsrådets utvärderingspolicy

Vetenskapsrådets utvärderingspolicy Datum Diarienummer 2014-12-12 113-2009-801 Handläggare Maud Quist Bilaga 1 FP beslut 2014-12-15 Vetenskapsrådets utvärderingspolicy Vetenskapsrådet har enligt sin instruktion som några av sina uppgifter

Läs mer

Processen för verksamhetsplanering och uppföljning

Processen för verksamhetsplanering och uppföljning UFV 2017/2162 Processen för verksamhetsplanering och uppföljning Internrevisionsrapport Fastställd av Konsistoriet 2018-04-26 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1 Bakgrund 4 1.1 Riskbedömning 4 1.2

Läs mer

Kvalitetsgranskning och uppföljning av utbildning vid Samhällsvetenskapliga fakulteten

Kvalitetsgranskning och uppföljning av utbildning vid Samhällsvetenskapliga fakulteten 2018-03-15 Projektplan Dnr STYR2018/499 Kvalitetsgranskning och uppföljning av utbildning vid Samhällsvetenskapliga fakulteten Projektansvarig: Prodekan, Lena Eskilsson Projektledare: Lena Örnberg Projekttid:

Läs mer

Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet

Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet Fastställd av rektor vid Umeå universitet 2015-01-27 Sid 2 (7) Innehåll 1 Namn...3 HandelshögskolanvidUmeåuniversitet(HH)UmeåSchoolofBusinessandEconomics(USBE)

Läs mer

Verktyg för ett systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete vid GF

Verktyg för ett systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete vid GF 20130130 Verktyg för ett systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete vid GF Vision 2020 Vision 2020 är en grundpelare för GF:s utvecklingsarbete. Ett aktivt och medvetet arbete med verksamhetsplanerna (GF:s

Läs mer

Fördelning av medel till fakulteter och Lärarhögskolan utifrån utvärdering av forskningskontrakt samt verksamhetsplaner

Fördelning av medel till fakulteter och Lärarhögskolan utifrån utvärdering av forskningskontrakt samt verksamhetsplaner Umeå universitet Rektor Dokumenttyp: BESLUT Datum: 2015-12-01 Dnr.: FS 1.3.2-1848-15 Sid 1 (5) Fördelning av medel till fakulteter och Lärarhögskolan utifrån utvärdering av forskningskontrakt samt verksamhetsplaner

Läs mer

INSTRUKTION FÖR ARBETSENHETEN UNIVERSITETSPEDAGOGIK OCH LÄRANDESTÖD (UPL)

INSTRUKTION FÖR ARBETSENHETEN UNIVERSITETSPEDAGOGIK OCH LÄRANDESTÖD (UPL) INSTRUKTION FÖR ARBETSENHETEN UNIVERSITETSPEDAGOGIK OCH LÄRANDESTÖD (UPL) Typ av dokument: Instruktion Datum: 2018-12-18 Beslutad av: rektor Giltighetstid: 2019-01-01-2022-01-01 Område: Organisation Ansvarig

Läs mer

Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter. Universitetsförvaltningen,

Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter. Universitetsförvaltningen, Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Universitetsförvaltningen, 2017-01-01 Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter INNEHÅLL Prefektens uppdrag... 1 Kompetenskrav för prefektkandidaten...

Läs mer

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS YTTRANDE Vårt dnr: 2015-12-18 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Eva Marie Rigné Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Sammanfattning av SKL:s

Läs mer

Hanteringsordning för programmet National SciLifeLab Fellows

Hanteringsordning för programmet National SciLifeLab Fellows Forsknings- och innovationskontoret (FIK) Ulrika Hjelm Forskningsrådgivare ulrika.hjelm@gu.se 031-786 9504 HANTERINGSORDNING FÖR NATIONAL SCILIFELAB FELLOWS 2014-06-25 dnr F 2014/65 1 / 6 Hanteringsordning

Läs mer

Ett otuktat utvärderingslandskap växer fram?

Ett otuktat utvärderingslandskap växer fram? Ett otuktat utvärderingslandskap växer fram? Under många år har Sverige haft ett system där högre utbildning utvärderats av en myndighet med detta speciella uppdrag. Avseende utbildning på forskarnivå

Läs mer

Regler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet

Regler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet Regler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet Dokumenttyp: Regel Dnr: 100-828-10 Område: Beslutsfattare: Universitetsstyrelsen

Läs mer

RISKANALYS FÖR Humanistiska fakulteten. DATUM: Förslag BESLUTAD AV: Humanistiska fakultetsstyrelsen. KONTAKTPERSON: Mats Andrén

RISKANALYS FÖR Humanistiska fakulteten. DATUM: Förslag BESLUTAD AV: Humanistiska fakultetsstyrelsen. KONTAKTPERSON: Mats Andrén RISKANALYS FÖR 2015 Humanistiska fakulteten DATUM: Förslag 2014-10-14 BESLUTAD AV: Humanistiska fakultetsstyrelsen KONTAKTPERSON: Mats Andrén RISKANALYS Bakgrund Förordningen om intern styrning och kontroll

Läs mer

INSTRUKTION FÖR ENHETEN FÖR DEMOGRAFI OCH ÅLDRANDEFORSKNING (CEDAR)

INSTRUKTION FÖR ENHETEN FÖR DEMOGRAFI OCH ÅLDRANDEFORSKNING (CEDAR) INSTRUKTION FÖR ENHETEN FÖR DEMOGRAFI OCH ÅLDRANDEFORSKNING (CEDAR) Typ av dokument: Datum: Beslutad av: rektor Giltighetstid: 2019-07-01 - tillsvidare Område: Ansvarig förvaltningsenhet: Ersätter dokument:

Läs mer

Universitetskanslersämbetets yttrande över remissen Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS U2014/07505/F

Universitetskanslersämbetets yttrande över remissen Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS U2014/07505/F YTTRANDE 1(5) Avdelning Utvärderingsavdelningen Kristina Tegler Jerselius 08-563 085 35 kristina.tegler.jerselius@uka.se Regeringskansliet Utbildningsdepartementet Forskningspolitiska enheten Universitetskanslersämbetets

Läs mer

Organisation och arbetssätt för SLU:s arbete med jämställdhet och lika villkor

Organisation och arbetssätt för SLU:s arbete med jämställdhet och lika villkor Samordningsgruppen för jämställdhet och lika villkor PM 2019-08-22 SLU ID: SLU.ua.2019.1.1.1-2466 Organisation och arbetssätt för SLU:s arbete med jämställdhet och lika villkor I detta dokument beskrivs

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Lokal: Rum 3010 PROTOKOLL. Ordförande. Saco-S. OFR (ST) OFR (Lf) SEKO

Lokal: Rum 3010 PROTOKOLL. Ordförande. Saco-S. OFR (ST) OFR (Lf) SEKO CENTRALA SAMVERKANSGRUPPEN Sammanträdesdatum 11 november 2011 Dnr Mahr 10-2011/656 Lokal: Rum 3010 PROTOKOLL Närvarande ledamöter Arbetsgivarföreträdare: Stefan Bengtsson Kjell Gunnarsson Anna-Lena Bengmark

Läs mer

PROJEKTPLAN. Konstfack Reviderad Ansökan om tillstånd att utfärda konstnärlig examen på forskarnivå

PROJEKTPLAN. Konstfack Reviderad Ansökan om tillstånd att utfärda konstnärlig examen på forskarnivå 2014-02-25 Reviderad 2014-04-08 PROJEKTPLAN Ansökan om tillstånd att utfärda konstnärlig examen på forskarnivå Projektnamn: Examensrätt 2015 (X15) Beställare: Rektor Projektledare: Magnus Mörck Mottagare:

Läs mer

Ramverk för kvalitetsarbete i utbildning på. grundnivå och avancerad nivå

Ramverk för kvalitetsarbete i utbildning på. grundnivå och avancerad nivå Mahr 16-2014/532 1 (av 6) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Projektdirektiv 2014-11-19 Cecilia Christersson Karin Sjögren,

Läs mer

Utvärdering Kvalitet och Nytta 2018 (KoN2018) Information och instruktioner till prefekter angående Units of Assessment (UoA)

Utvärdering Kvalitet och Nytta 2018 (KoN2018) Information och instruktioner till prefekter angående Units of Assessment (UoA) Kvalitet och Nytta 2018 (KoN2018) 2017-06-21 Utvärdering Kvalitet och Nytta 2018 (KoN2018) Information och instruktioner till prefekter angående Units of Assessment (UoA) 1. Planeringsläget 2. Uppdrag

Läs mer

INSTRUKTION FÖR ARBETSENHET HUMLAB

INSTRUKTION FÖR ARBETSENHET HUMLAB INSTRUKTION FÖR ARBETSENHET HUMLAB Typ av dokument: Datum: Dnr: FS 1.2.1-1942-18 Beslutad av: Giltighetstid: Tills vidare Område: Organisation Ansvarig förvaltningsenhet: Planeringsenheten Ersätter dokument:

Läs mer

Hur fångar man kvalitet i högre utbildning?

Hur fångar man kvalitet i högre utbildning? Sveriges universitets- och högskoleförbund Hur fångar man kvalitet i högre utbildning? Fredrik Andersson Biträdande generalsekreterare Vad är SUHF? Samarbets- och lobbyorgan för Sveriges 40 (snart 39)

Läs mer

KVALITETSARBETE VID KFS KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS BEREDNING FÖR UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ (KF BUGA)

KVALITETSARBETE VID KFS KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS BEREDNING FÖR UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ (KF BUGA) KVALITETSARBETE VID KFS S BEREDNING FÖR UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ (KF BUGA) Syfte med förmiddagen Presentera kvalitetsarbetet vid KFS med särskild fokus på de aktiviteter som ni som programansvariga

Läs mer

Dialogmöte granskning av kvalitetssäkring av forskning. Anders Söderholm Generaldirektör, UKÄ

Dialogmöte granskning av kvalitetssäkring av forskning. Anders Söderholm Generaldirektör, UKÄ Dialogmöte granskning av kvalitetssäkring av forskning Anders Söderholm Generaldirektör, UKÄ Nuvarande nationella kvalitetssäkringssystem 2017 2022 fyra komponenter Vägledning för granskning av lärosätenas

Läs mer

Universitetsstyrelsens sammanträde 7 juni 2016

Universitetsstyrelsens sammanträde 7 juni 2016 Protokoll Universitetsstyrelsens sammanträde 2016-06-07 Universitetsstyrelsens sammanträde 7 juni 2016 Tid: 10.00 15.00 Plats: Konsistorierummet, Universitetets huvudbyggnad, asaparken Närvarande Ledamöter

Läs mer

Förslag till process för rekrytering av rektor

Förslag till process för rekrytering av rektor Sid 1 (7) Förslag till process för rekrytering av rektor Föredragande Ordförande Lennart Evrell Bakgrund Föreliggande dokument utgör handläggningsordning och tidsplan för processen att rekrytera rektor

Läs mer

Sammanfattning. Övergripande synpunkter

Sammanfattning. Övergripande synpunkter Sid 1 (6) Remiss: Universitetskanslersämbetets rapport Kvalitetssäkring av forskning rapportering av ett regeringsuppdrag (Rapport 2018:2, UKÄ reg nr 111-331-17) Umeå universitet har mottagit Universitetskanslersämbetets

Läs mer

Styr- och handledningsdokument

Styr- och handledningsdokument Mahr 61-2014/600 1 (av 5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Projektdirektiv 2015-02-16 Förvaltningschef 2015-02-16-2015-06-30

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN

NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2017-01-30 dnr P 2017/14 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Fakultetskansliet för naturvetenskap Marie Emanuelsson HANTERINGSORDNING Hanteringsordning vid Naturvetenskapliga fakulteten för nominering till Kungl.

Läs mer

En verktygslåda för bättre administration vid Göteborgs universitet. gör den någon nytta? Jörgen Tholin Marie Smedbro Malin Östling

En verktygslåda för bättre administration vid Göteborgs universitet. gör den någon nytta? Jörgen Tholin Marie Smedbro Malin Östling En verktygslåda för bättre administration vid Göteborgs universitet gör den någon nytta? Jörgen Tholin Marie Smedbro Malin Östling Gemensamma förvaltningens verktyg för kvalitetsutveckling 1. Vision 2020

Läs mer

Protokoll fakultetsstyrelsen

Protokoll fakultetsstyrelsen NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Protokoll fakultetsstyrelsen Sammanträdesdatum: 2016-04-07 Protokoll nr 3 Närvarande Ledamöter: Företrädare för verksamheten Elisabet Ahlberg dekan, ordförande Ola Wetterberg

Läs mer

1/19/2016. Kommentarer till Ledningsutredningens betänkande Utvecklad ledning av universitet och högskolor. Kartläggning

1/19/2016. Kommentarer till Ledningsutredningens betänkande Utvecklad ledning av universitet och högskolor. Kartläggning Kommentarer till Ledningsutredningens betänkande Utvecklad ledning av universitet och högskolor Kommentarer till Ledningsutredningens betänkande Utvecklad ledning av universitet och högskolor Ulrika Bjare

Läs mer

REGLER FÖR FORSKNINGSINFRASTRUKTURER VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

REGLER FÖR FORSKNINGSINFRASTRUKTURER VID GÖTEBORGS UNIVERSITET STYRDOKUMENT Dnr V 2014/631 REGLER FÖR FORSKNINGSINFRASTRUKTURER VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor Gemensamma förvaltningen,

Läs mer

Forskarutbildningssatsning (FUS) / Doctoral Studies Initiative (DSI) KTH

Forskarutbildningssatsning (FUS) / Doctoral Studies Initiative (DSI) KTH Projektplan Forskarutbildningssatsning (FUS) / Doctoral Studies Initiative (DSI) KTH 2014-2015 Bakgrund I handlingsplanen till KTH:s kvalitetspolicy slås fast att kvalitetsuppföljning ska göras regelbundet.

Läs mer

UTVECKLING AV KVALITETSSYSTEM I HÖGRE UTBILDNIING. Inblick vad gör lärosätena?

UTVECKLING AV KVALITETSSYSTEM I HÖGRE UTBILDNIING. Inblick vad gör lärosätena? UTVECKLING AV KVALITETSSYSTEM I HÖGRE UTBILDNIING SUHF seminarium 6 november 2015 UPPSALA Inblick vad gör lärosätena? MALMÖ HÖGSKOLAS RAMVERK FÖR KVALITET I UTBILDNING Cecilia Christersson, prorektor VISION

Läs mer

Ledningssekreterare Viktoria Tössberg

Ledningssekreterare Viktoria Tössberg Protokoll Rektors beslutsmöte, 2016:7 Datum: 2016-04-18 Tid: 15.00-15.35 Plats: Viktor Rydbergsrummet Beslutsfattare: Bisittare: Protokollförare: Övriga närvarande: Föredragande: Rektor Pam Fredman Prorektor

Läs mer

Några reflektioner och erfarenheter efter lärosätesgranskningarna i omgång ett

Några reflektioner och erfarenheter efter lärosätesgranskningarna i omgång ett PM 1(7) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Carin Dänsel Anna Rudebeck Reg.nr Några reflektioner och erfarenheter efter lärosätesgranskningarna i omgång ett Inledning Den 19 mars 2019 fattades

Läs mer

Handlingsplan för

Handlingsplan för TEKNAT 2015/6 Handlingsplan för teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 2016-2017 Utgående från Mål och strategier för teknisknaturvetenskapliga fakulteten (TEKNAT 2015/6) Fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Högre utbildning i Sverige

Högre utbildning i Sverige Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder

Läs mer

Dialogmöten om UKÄ:s vägledning för granskning av lärosätenas kvalitetssäkring av forskning

Dialogmöten om UKÄ:s vägledning för granskning av lärosätenas kvalitetssäkring av forskning 2019-04-10 111-252-18 1 (6) PM Avdelning Ledningskansliet Handläggare Agnes Ers +46 8 563 086 67 agnes.ers@uka.se Dialogmöten om UKÄ:s vägledning för granskning av lärosätenas kvalitetssäkring av forskning

Läs mer

Eriksson, Susanne Hanstorp, Dag (från 2) Madjarova, Jana (t.o.m. 7, ej 7.1) Nyman, Gunnar Olsson, Ann-Sofie

Eriksson, Susanne Hanstorp, Dag (från 2) Madjarova, Jana (t.o.m. 7, ej 7.1) Nyman, Gunnar Olsson, Ann-Sofie nr 11 Närvarande Ledamöter: Företrädare för verksamheten Ahlberg, Elisabet Wetterberg, Ola dekanus, ordförande prodekanus Eriksson, Susanne Hanstorp, Dag (från 2) Madjarova, Jana (t.o.m. 7, ej 7.1) Nyman,

Läs mer

RISKANALYS Humanistiska fakulteten. Dnr V 2016/705. DATUM: Förslag till beslut BESLUTAD AV: Humanistiska fakultetsstyrelsen

RISKANALYS Humanistiska fakulteten. Dnr V 2016/705. DATUM: Förslag till beslut BESLUTAD AV: Humanistiska fakultetsstyrelsen RISKANALYS 2017 Dnr V 2016/705 Humanistiska fakulteten DATUM: Förslag till beslut 2016-10-10 BESLUTAD AV: Humanistiska fakultetsstyrelsen KONTAKTPERSON: Mats Andrén RISKANALYS Bakgrund Bakgrund Förordningen

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET

GÖTEBORGS UNIVERSITET GÖTEBORGS UNIVERSITET Rektors plan för utveckling av universitetets organisation Rektor har i slutet av maj presenterat sin syn på varför och hur universitetets organisation bör utvecklas. Det gjordes

Läs mer

HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR EXTERNA UTBILDNINGS- UTVÄRDERINGAR (UKÄ)

HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR EXTERNA UTBILDNINGS- UTVÄRDERINGAR (UKÄ) HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR EXTERNA UTBILDNINGS- UTVÄRDERINGAR (UKÄ) Typ av dokument: Handläggningsordning Datum: Dnr: Dnr: FS 1.1-162-18 Beslutad av: Giltighetstid: tills vidare Område: Utbildning Ansvarig

Läs mer

Rektors konferensrum Magnificus, Eskilstuna

Rektors konferensrum Magnificus, Eskilstuna Omfning: 50-60 Datum och tid: Onsdag 8 november kl 09:30-12:00 Plats: Rektors konferensrum Magnificus, Eskilstuna Ledamöter: Elisabeth Uhlemann Ordförande, prodekan för forskning och forskarutbildning

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET PROTOKOLL 1 (5) Rektorssammanträde Sammanträde 2007:2

GÖTEBORGS UNIVERSITET PROTOKOLL 1 (5) Rektorssammanträde Sammanträde 2007:2 GÖTEBORGS UNIVERSITET PROTOKOLL 1 (5) Tid och plats kl. 13.00-14.40, rektors tjänsterum, huvudbyggnaden, Vasaparken Beslutsfattare Pam Fredman rektor Bisittare Lennart Weibull prorektor, rektors ställföreträdare

Läs mer

Utveckling av ledningen av utbildning, forskning och samverkan vid Malmö högskola

Utveckling av ledningen av utbildning, forskning och samverkan vid Malmö högskola Mahr 19-2014/428 1 (av 6) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Projektdirektiv 141023 141023-150630 Mahr 19-2014/428 Revisionsinformation

Läs mer

INSTRUKTION FÖR ARBETSENHETEN CENTRUM FÖR REGIONALVETENSKAP (CERUM)

INSTRUKTION FÖR ARBETSENHETEN CENTRUM FÖR REGIONALVETENSKAP (CERUM) INSTRUKTION FÖR ARBETSENHETEN CENTRUM FÖR REGIONALVETENSKAP (CERUM) Typ av dokument: Datum: Beslutad av: rektor Giltighetstid: 209-07-0 tillsvidare Område: Ansvarig förvaltningsenhet: Ersätter dokument:

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET PROTOKOLL 1 (4) Rektorssammanträde Sammanträde 2007:

GÖTEBORGS UNIVERSITET PROTOKOLL 1 (4) Rektorssammanträde Sammanträde 2007: GÖTEBORGS UNIVERSITET PROTOKOLL 1 (4) Rektorssammanträde Sammanträde 2007:20 2007-11-12 Tid och plats kl. 13.05 14.05, förvaltningschefens tjänsterum, huvudbyggnaden, Vasaparken Beslutsfattare Pam Fredman

Läs mer