RISKANALYS Humanistiska fakulteten. Dnr V 2016/705. DATUM: Förslag till beslut BESLUTAD AV: Humanistiska fakultetsstyrelsen

Transkript

1 RISKANALYS 2017 Dnr V 2016/705 Humanistiska fakulteten DATUM: Förslag till beslut BESLUTAD AV: Humanistiska fakultetsstyrelsen KONTAKTPERSON: Mats Andrén

2 RISKANALYS Bakgrund Bakgrund Förordningen om intern styrning och kontroll (SFS 2007:603) innebär att Göteborgs universitet, tillsammans med Sveriges övriga största myndigheter måste upprätta en riskanalys, vidta kontrollåtgärder samt systematiskt och regelbundet följa upp och dokumentera arbetet med intern styrning och kontroll. Intern styrning och kontroll utgör ett verktyg för att bidra till välavvägda prioriteringar, att verksamheten bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, att lagar, förordningar och andra regler efterlevs samt att en tillförlitlig redovisning och en rättvisande rapportering av verksamheten sker. Universitetets arbete med intern styrning och kontroll utgår från universitetsstyrelsen och granskas fortlöpande av Riksrevisionen och av universitetets internrevision. Arbetet regleras internt av Handlingsplan för Göteborg universitets arbete rörande intern styrning och kontroll (dnr A /07). Riskanalysarbetet, som del av arbetet med intern styrning och kontroll, har till ändamål att identifiera och bedöma de risker som utgör ett reellt hot mot Göteborgs universitets vision och mål. Riskanalysen ska beakta såväl externa och interna faktorer vilka på olika sätt kan äventyra verksamhetens legitimitet och fortsatta utveckling. Göteborgs universitet har under en rad år strukturerat riskanalysarbetet genom att samtliga fakulteter genomför riskanalyser av kärnverksamheterna utbildning, forskning och samverkan. Därutöver genomför den gemensamma förvaltningen och UB riskanalys av administrativa nyckelprocesser. Utifrån inkomna riskanalyser utarbetar universitetsledningen ett förslag till universitetsgemensam riskanalys för nästkommande år. Denna fastställs av styrelsen i december. Respektive organisation bestämmer de interna formerna för hur den egna riskanalysen tas fram och beslutas. Riskanalysarbetet 2017 För att tydliggöra riskanalysarbetets verksamhetsutvecklande roll, och för att integrera olika styrnings- och uppföljningsprocesser vid universitetet, så är arbetet kopplat till Vision 2020 med tillhörande arbete med handlings- och verksamhetsplaner. Utifrån de mål och strategier som organisationen anger i handlings- och verksamhetsplan ska de viktiga riskerna anges i bifogad mall. Under rubriken Övrigt är det möjligt att ange andra typer av risker som organisationen särskilt vill lyfta fram. Det kan till exempel gälla risker inom administrativa processer eller andra risker som inte naturligt kan inordnas under mallens rubriksättning. För att riskanalysarbetet ska utgöra ett verktyg för prioriteringar är det centralt att antalet risker är begränsat till ett fåtal under respektive rubrik. När riskerna har identifierats ska sannolikhet och konsekvens bedömas på skalan 1-4 där 1 är låg sannolikhet/konsekvens och 4 är högsta sannolikhet/konsekvens. Siffrorna för sannolikhet och konsekvens multipliceras med varandra och utgör riskvärdet (maxvärde 16). Under rubriken Riskhantering hänvisas till vilken typ av angreppssätt (enligt lista nedan) man avser att hantera risken på. Observera att det för stora organisationer som i hög grad är styrda av externa faktorer inte alltid är effektivt eller ändamålsenligt att helt eliminera en risk. 2 (7)

3 1. Riskeliminering undvik risken genom att inte börja med eller fortsätta med de aktiviteter som ger upphov till risken 2. Riskreducering begränsa risken genom förebyggande och begränsande åtgärder så att sannolikheten för att risken ska inträffar minskar och att konsekvenserna om risken inträffar också reduceras. 3. Riskdelning risken överförs/delas exempelvis genom försäkring eller annat avtal 4. Riskacceptans behåll risken utan att vidta någon ytterligare åtgärd. Riskens påverkan kan till exempel vara minimal, åtgärderna för kostsamma eller risken beroende på externa faktorer/förutsättningar. Även accepterade risker måste fortlöpande bevakas. Uppföljning av riskanalysen 2016 Varje fakultet/motsvarande ansvar för kontinuerlig uppföljning av riskanalysen. Instruktioner för hur uppföljningen av riskanalysen 2016 ska återrapporteras ingår i anvisningarna för den samlade årsuppföljningen som skickas ut 21 oktober. Slutligen ska anges med vilka åtgärder man avser att hantera risken samt vem som är ansvarig. Vad gäller åtgärder bör eftersträvas att de är uppföljningsbara, något som underlättar kommande års uppföljning. Vid eventuella frågor kontakta Johan Johansson på Universitetsledningens stab, e-post: Johan.johansson@gu.se telefon: Ifylld riskanalys ska skickas i Word-format till johan.johansson@gu.se med kopia till registrator@gu.se senast den 28 oktober Ange Riskanalys 2017 i ämnesraden. 3 (7)

4 FORSKNING SOM PÅVERKAR Att forskning definieras utifrån ett snävt och reducerande nyttobegrepp som strikt ser till nyttiggörandets ekonomiska återkoppling och bortser från dess betydelse i att ta ansvar för ett gott samhälle. Att vi inte klarar motfinansiering av externa projektmedel Bevaka frågan i GU:s ledningsråd. Visa värdet av humanistisk forskning för såväl andra vetenskapsområden som samhället i stort Att institutionerna planerar så att externa projektmedel passar in i institutionernas långsiktiga forskningsstrategier. Dekan Fakultets- och institutionslednin gar Prefekter 4 (7)

5 UTBILDNING SOM FÖRNYAR Minskad efterfrågan på humanistisk utbildning Förbättrad kommunikation med potentiella sökande, alumner och arbetsgivare. Ökad arbetslivsanknytning genom praktik. Vicedekan och viceprefekter för grundutbildning Urholkning av ersättning/prislappar för humanistisk utbildning Adressera frågan till universitetsledningen. Dekan och vicedekan Låg mobilitet bland lärare och studenter. Att doktorandgrupperna är för små Fortsatt verka för att studenter, doktorander och lärare vistas vid utländskt universitet under någon period Ökad samordning av forskarutbildningen med fakultetsgemensam introduktionsvecka, valbara fakultetsgemensamma kurser och återträffar. Ökad samordning av forskarutbildningsämnena vid institutionerna. Prefekter och viceprefekter Vicedekan Viceprefekter 5 (7)

6 ARBETSMILJÖ SOM INSPIRERAR Att störningar under nyoch ombyggnadsperioden av humanisten leder till påfrestningar vad gäller arbetsmiljön Goda kommunikationer med Akademiska Hus, NCC och Fastighetsenheten 6 (7)

7 ÖVRIGT 7 (7)