Bostad för alla Boendeplanering, Svalövs kommun,

Transkript

1 Bostadsförsörjningsprogram , informationsdel 1 Bostad för alla Boendeplanering, Svalövs kommun, Kommunfullmäktige

2 Boendeplanering , informationsdel 2 (20) Innehållsförteckning INLEDNING...3 UTVECKLING OCH OMVÄRLD...3 Utdrag ur Boverkets bostadsmarknadsenkät...3 Utdrag från Region Skåne...3 De kommer till Skåne som en effekt av etableringarna av ESS och Max IV...4 Utdrag från Länsstyrelsen i Skåne län...5 Bostadsmarknadsanalys STATISTIK OCH INDIKATORER...6 Befolkningsprognos , KAAB Prognos AB...6 Flyttmönster...6 BOSTADSBESTÅNDET...8 Tomter för fri bebyggelse...9 Aktörer inom bostadsförsörjningsfrågor...9 KOMMUNENS HANDLINGSUTRYMME...10 En aktiv markpolitik...10 Markanvisningsavtal...10 NÄR, VAR OCH HUR VILL MAN BO...11 Bostad för alla...11 Bostadsbehovet i särskilda grupper...11 Ungdomars bostadssituation...11 Äldres och funktionshindrades boendesituation...12 Behov och efterfrågan...13 Kundperspektivet...14 Upplåtelseformer...15 MÖTESPLATSER, KOMMUNIKATION OCH SERVICE...17 Infrastruktur...17 Service...17 Grundskola och barnomsorg...18 MILJÖ OCH HÅLLBARHET...18 Boendeprogram och Boendeplanering har utarbetats inom kommunförvaltningen Planering & Utredning, Svalövs kommun. Dokumentet har varit föremål för brett remissförfarande och synpunkter har inhämtats internt och externt. Vlasta Sabljak, plan- och bygglovsarkitekt, har svarat för sammanställning av bild och text. Martina Larsson, mark- och exploateringsingenjör, har medverkat i framtagandet. Bilagor: Boendeprogram, beslutsdel Uppdraget Attraktiv boendekommun Tillväxtprogram för sex orter, Billeberga, Kågeröd, Röstånga, Svalöv, Teckomatorp, Tågarp. Omslag: Svenstorps och Bolshus fälad, ca 2 km från Svalövs tätort Odensjön, Söderåsen, strax nordväst om Röstånga

3 Boendeplanering , informationsdel 3 (20) Inledning I denna del beskrivs befolkning och bostadsbestånd och förväntad framtida utveckling. Behov och utmaningar identifieras och analyseras utförligare vad gäller boende för ungdomar, äldre och funktionshindrade. Utveckling och omvärld Utvecklingen på bostadsmarknaden påverkas av bl.a. arbetsmarknad, utbildningsområden, näringsliv, räntenivåer och skattepolitik som i sin tur ofta är ett resultat av den globala utvecklingen. Det är trots allt marknaden som styr vad som byggs men även konjunkturen och det ekonomiska läget är viktiga faktorer. Bostadsbehov är inte detsamma som den efterfrågan som styr planeringen hos bostadsmarknadens privata aktörer. De produkter som produceras har också ofta vissa unika kvaliteter som tilltalar en viss typ av samhällsgrupp. Utdrag ur Boverkets bostadsmarknadsenkät Antalet påbörjade bostäder i flerbostadshus har ökat i Sverige under 2011, både hyresoch bostadsrätter. Försäljningen av småhus har samtidigt försvagats bland medelstora och mindre kommuner. Sammantaget räknar Boverket med att antalet påbörjade bostäder kommer att minska under År 2011 angav 123 kommuner att det skulle behöva byggas fler bostäder i kommunen än vad som görs. Det främsta hindret som kommunerna anger för ett ökat bostadsbyggande är höga produktionskostnader och så har det varit sedan Figur: Hinder för bostadsbyggande. Källa: Boverkets bostadsmarknadsenkät Vad hindrar ett ökat bostadsbyggande? Nära hälften av kommunerna som behöver bygga mer anger även att bristen på detaljplanelagd mark i attraktiva lägen är ett hinder. Många detaljplaner överklagas och det ses också som ett stort hinder. Andelen överklagade detaljplaner var 2009 störst i storstadslänen och i södra delen av landet, främst i kustkommunerna. Utdrag från Region Skåne Skånes befolkningsprognos Skånes folkmängd förväntas öka till personer inom tio år, vilket är en ökning med drygt invånare. Befolkningen kommer att bestå av fler barn, fler äldre och fler i yrkesverksam ålder och innebär ett ökat tryck på de regionala resurserna. Skånes befolkningsprognos visar att Skånes åldersstruktur kommer att förändras ganska markant under den kommande tioårsperioden, även om medelåldern enbart förväntas öka med ett halvt år. Antalet barn upp till och med 15 år förväntas att öka med under prognosperioden, vilket beror på att de stora barnkullarna som föddes runt 1990 kommer upp i åldrar där fruktsamheten är hög vilket bidrar till att det kommer att födas förhållandevis många barn i Skåne. Detta medför stora krav på kommunerna då exempelvis behoven av förskole- och skolplatser ökar.

4 Boendeplanering , informationsdel 4 (20) Ytterligare en bidragande förklaring till befolkningsökningen är att inflyttningen till regionen är större än utflyttningen. Antalet personer i arbetsför ålder år förväntas öka med närmare personer. Den förändrade åldersstrukturen kommer förmodligen att leda till att efterfrågan och behovet av olika boendeformer påverkas. Antalet ungdomar i åldern år kommer att minska med ungefär personer under prognosperioden. Det är de stora barnkullarna som föddes i slutet av 1980-talet och i början av 1990-talet som lämnar gymnasieåldern. Samtidigt kommer dock personer i åldern år att öka med personer, vilket beror på att de många barn som föddes i samband med slutet av andra världskriget lämnar de förvärvsarbetande åldrarna. Personer i åldern år antas minska medan befolkningen som är äldre än 90 år förväntas öka med närmare personer. Den förändrade åldersstrukturen i Skåne kan därmed komma att påverka kommunernas äldreomsorg. De kommer till Skåne som en effekt av etableringarna av ESS och Max IV Sammanfattande introduktion Anläggningarna ESS och MAX IV kommer att påverka Skåne och dess befolkning. De förväntade effekterna kan delas in i direkta och indirekta effekter. De direkta effekterna ger en relativt liten påverkan på Skånes arbets- och bostadsmarknad. För Skånes kommuner är det ringarna på vattnet, de indirekta effekterna, som blir verkligt intressanta. De utgör den verkligt stora potentialen när det gäller att attrahera invånare, besökare och företag. Spridnings- och utträngningseffekter Forskarna kommer att ha relativt höga inkomster och kan bosätta sig i Malmö eller Lund, vilket förväntas driva upp priserna och medföra utträngningseffekter lokalt. Detta gäller i ett tidigt skede framför allt studenter, då det redan idag råder brist på studentbostäder. En ökning av bostadspriserna i Lund kan leda till att omkringliggande kommuners attraktivitet ökar, både som bostadsorter och verksamhetsorter. När infrastrukturen förbättras så att det går snabbare att resa i Skåne kommer arbetsmarknaden att förstoras och branscher väljer att etablera sig på andra platser. Samtliga kommuner som har lägre priser än Lund kan tillgodogöra sig utträngningseffekten, men det kommer ta längre tid for de kommuner som ligger längre från Lund. Även Hässleholm och Höör kommer att påverkas ganska snabbt, tack vare de goda kommunikationerna till Lund. Framförallt småhus kommer att efterfrågas i de mindre kommunerna, mindre gårdar och pittoreska boendemiljöer kommer att vara attraktiva. För att kommunerna ska uppfattas som attraktiva krävs attraktiva boendemiljöer och goda kommunikationer. Vissa kommuner kan konkurrera med unika boendemiljöer eller andra speciella kvaliteter som särskiljer dem från övriga. Alla kommuner måste dock kunna erbjuda hög kvalitet på vård, skola och omsorg om de ska kunna attrahera nya invånare. Större bostadsområden som kan profileras kan vara en möjlig väg att gå. Varje kommun bör hitta sina unika egenskaper och marknadsföra dem. Planläget och beredskapen i Skånes kommuner Planberedskapen i västra Skåne bedöms som god, problemet är att många planer aldrig genomförs. Skåne vill växa med en procent per år och ska samma boendetäthet som idag behållas behöver det byggas bostäder per år istället för de som Boverket föreslår. Boverkets beräkningar på nya bostäder per år har endast uppnåtts två gånger på tio år. Många händelser och utvecklingsmöjligheter måste dra åt samma håll och samverka för att uppnå de stora effekterna. Regionen kommer att växa, men människorna, kommunerna, universiteten och företagen kan i hög grad påverka hur mycket den kan växa.

5 Boendeplanering , informationsdel 5 (20) Detta kan kommunen göra: Utöka bostadsbyggandet, särskilt av hyresrätter. Fundera över varför kommunen eventuellt inte uppnår målen för bostadsbyggandet. Utreda hur de olika målgrupperna kan lockas till kommunen och ta reda på vad de efterfrågar. Ta vara på spridningseffekterna och utträngningseffekterna genom att arbeta för ett attraktivt boende. Formulera en strategi för att nå ut med informationen och fånga företagen och de nya invånarna. Satsa på och arbeta aktivt med infrastrukturen och kollektivtrafiken och bygga nära infrastrukturnoderna tillsammans med övriga kommuner och regionen. Marknadsföra attraktioner i kommunen mot dem som besöker anläggningarna, då kan turismen i kommunen öka. Redan på Kastrup/Sturup ska man kunna hitta spännande information om olika sevärdheter och annat som de skånska kommunerna vill marknadsföra. Det är dock viktigt att man samordnar insatserna mot besökarna. Samarbeta med universitet och högskolor for att stärka positionen inom någon speciell del av näringslivet. Utdrag från Länsstyrelsen i Skåne län Bostadsmarknadsanalys 2012 Resultaten i rapporten indikerar en fortsatt bostadsbrist i hela Skåne, framför allt i huvudorterna. Den upplåtelseform som det råder störst brist på är hyresrätter. Dock verkar byggtrenden 2012 något mer positiv och både det faktiska och förväntade byggandet är på väg upp. Antalet hyresrätter som skulle behöva byggas det närmaste året för att tillgodose efterfrågan. Källa: Länsstyrelsen i Skåne län Ett aktivt och medvetet arbete med bostadsförsörjning kan bidra till att öka kommunens attraktionskraft med en stark identitet för existerande och framtida medborgare. Att det finns bostäder som svarar upp mot behoven i olika faser av livet är av stor vikt utifrån övergripande strategiska ställningstaganden och utifrån de övergripande frågor som berör tillväxt på både kommunal, mellankommunal och regional nivå.

6 Boendeplanering , informationsdel 6 (20) Statistik och indikatorer Befolkningsprognoser bygger på antaganden baserade på vad vi känner till om befolkningsutvecklingen. Utifrån dessa bildas ett möjligt scenario av hur framtiden kommer att se ut vid en viss tidpunkt. Den kommunala befolkningsprognosen, som delvis grundar sig på planerade bostadsprojekt, är ett viktigt arbetsredskap. Samtidigt måste planering och produktion anpassas efter utvecklingen i samhället i stort. Befolkningsprognos , KAAB Prognos AB Befolkningsprognosen pekar på en befolkningsökning på cirka 75 personer per år under perioden Befolkningsprognos efter ålder prognos 2015 och Faktiskt Prognos Prognos Förändring w Förväntade befolkningsförändringar från år 2011 till år 2025 Åldersgruppen 0-5 år beräknas öka med ca 105 barn. Åldersgrupp 6-15 år beräknas öka med ca 52 skolbarn. Åldersgrupp år beräknas minska med ca 110 ungdomar. Åldersgrupp år beräknas minska med ca 212 ungdomar. Åldersgrupp år beräknas öka med ca 754 vuxna. Åldersgrupp 65 år eller äldre beräknas öka med 342 pensionärer. Det är främst de yngre pensionärerna (65-79 år) som beräknas öka fram till år Flyttmönster Även om inflyttningen ökar så ökar även utflyttningen och tendensen är att landsbygden avfolkas. Under åren hade Svalövs kommun sammanlagt en ökning av 39 personer på grund av flyttningarna. Det var i första hand ungdomar som flyttade ut. Kommunen gjorde också flyttningsförlust för medelålders och pensionärer.

7 Boendeplanering , informationsdel 7 (20) Det blir troligen konkurrens om personer över 55 år och flera bostadsprojekt som riktar sig till välbärgade personer i denna åldersgrupp har redan nu kommit till stånd i Skåne och allt fler planeras. Det resonemang som kan föras om åldersgruppen gäller i lika hög grad de nyblivna pensionärerna. Detta kan komma att medföra att unga pensionärer med god ekonomi lämnar kommunen i högre grad än nu beroende av att man finner mer attraktivt boende i annan kommun. Flyttningsöverskott för Svalövs kommun efter ålder Medeltal 2011-medeltal 1214 Svalöv ,2-3, ,8-3, ,4-15, ,2 1, ,8 9, ,0 24, ,8-27, ,2-10, ,2 5, ,4-2, ,6-0,4 Utflyttningsantal: 975 per år vilket motsvarar de senaste åren. Flyttningsnettot beräknas bli 0 personer 2012 och +15 personer 2013 för att därefter återgå till ett inflyttningsöverskott på cirka + 40 personer per år. FLYTTNINGSNETTO OCH PROGNOS FÖR SVALÖVS KOMMUN

8 Boendeplanering , informationsdel 8 (20) Bostadsbeståndet Småhus Andelen äganderätter är ofta störst i mindre kommuner, vilket sammanfaller med ett relativt stort bestånd av småhus. Beviljade bygglov, småhus: år antal , en ersättningsbyggnad Flerbostadshus I september 2008 hade allmännyttan 1055 lägenheter och 1047 i november byggde Svalövsbostäder AB 17 marklägenheter i form av radhus och en privat hyresvärd byggde 4 lägenheter färdigställdes 14 bostadsrätter, parhus i privat regi färdigställdes 4 hyreslägenheter, i ett plan med egen ingång, i privat regi. Samtliga ovan i Svalövs tätort färdigställdes ett flerbostadshus med 18 marklägenheter i Billeberga i privat regi färdigställdes ett flerbostadshus med 3 marklägenheter i Kågeröd i privat regi. Av tabellerna framgår att det i Svalövs kommun 2004 fanns en mindre andel bostadsrätter än i omgivande kommuner. Källa: Region Skåne, 2009

9 Boendeplanering , informationsdel 9 (20) Tomter för fri bebyggelse Svalövs kommun förmedlar och säljer tomter för fri bebyggelse genom kommunal tomtkö. Fördelning av tomter sker i turordning efter anmälningsdatum. Köregler, information och hur fördelningen sker finns på kommunens hemsida. Tomtutbudet är begränsat. De byggklara tomterna ligger i princip i utkanten av tätorterna. I början av 2012 fanns 55 tomter fördelade på kommunens tätorter. Undantaget Tågarp och Billeberga där kommunen inte har några tomter för försäljning. Tomtutbud 2012 Svalöv 33 Kågeröd 11 Billeberga 0 Teckomatorp 5 Tågarp 0 Röstånga 6 Sålda 2011 Svalöv 2 Teckomatorp 2 Kågeröd 1 (två tomter slås samman till en) Aktörer inom bostadsförsörjningsfrågor Kommunförvaltningen med tillväxtprogram och tvärsektoriellt samarbete. Kommunens bolag, Svalövsbostäder AB och Svalövslokaler AB. Privata aktörer på bostadsmarknaden. Kommunen har en betydelsefull roll i att föra en dialog med aktörerna på marknaden, främst fastighetsägare och byggherrar. Kommunens bostadsbolag är en del av den totala verksamheten i Svalövs kommun och verkar tillsammans med kommunens nämnder, utskott och förvaltning för en positiv utveckling. Exempel på kommunala, marknära hyreslägenheter i centrala Svalöv. Att bo i centralt belägna marklägenhet och/eller i lägenhet med egen ingång är attraktivt för många. Ägardirektiv, strategisk budget 2012 Det kommunalägda bostadsbolaget bör, enligt ägardirektiven, öka nyproduktionen av hyreslägenheter i kommunen. För att finansiera nyproduktionen medges försäljning av fastigheter i nuvarande bestånd. Bolagen är en del av den totala verksamheten i Svalövs kommun och ska tillsammans med kommunen verka för en positiv utveckling. I övrigt skall nuvarande fastighetsbestånd hållas i gott skick och erbjuda ett bra boendealternativ till Svalövs kommuns invånare.

10 Boendeplanering , informationsdel 10 (20) Kommunens handlingsutrymme Genomslagskraften av Boendeprogrammet påverkas av statliga regleringar och rådande konjunkturläge. Kommunen har ett ansvar för bostadsförsörjningen men begränsade möjligheter att styra utvecklingen på marknaden. De styrmedel kommunen har till sitt förfogande är främst det kommunala planmonopolet. Kommunens kan också se till att det finns en tydlig viljeinriktning i översiktsplanen, en god planberedskap och en fungerande markpolitik. För nya lösningar och positiv utveckling måste till en bred dialog både internt och externt med aktörer inom handel, näringsliv, byggande och utbildning i kommunen och regionen. Planerings- och utvecklingsansvariga inom skilda verksamhetsområden inom förvaltningen bidrar i samverkan från ett tidigt stadium, med sin specifika kunskap, i pågående projekt för att koncentrera insatser och effektivisera resurser. En aktiv markpolitik Utbyggnaden av områden för boende och verksamheter regleras i detaljplaner. Med god plan- och projektberedskap skapas möjlighet för kommunen att täcka aktuella och framtida behov av mark för bostäder. En kontinuerlig planeringsprocess kräver jämvikt mellan översiktlig planering och kommunens mark-, plan- och projektberedskap. En aktiv markpolitik bildar en grund för en effektiv detaljplanering och exploatering. Det kommunala markinnehavet bör ses över i det långsiktiga perspektivet och initiativ även tas till diskussioner med privata markägare inför framtida detaljplanering och exploatering. Särskilt inom och i anslutning till Billeberga och Tågarp där kommunens markreserv är begränsad. Markanvisningsavtal God markberedskap i strategiska lägen ger handlingsfrihet och framförhållning. Helhetssyn och överblick är utgångspunkter för en hållbar utveckling. De bedömningskriterier och områdesspecifika urvalskriterier som gäller vid markanvisning ska anges så att hänsyn tas till de bostadspolitiska mål som finns angivna i strategiska planer och dokument så att dessa kan genomföras. Bland övergripande mål och strategier kan sorteras ut sådant som bör tas i särskild beaktning i samband med markanvisning, nämligen de rörande blandning av upplåtelseformer, utformning och/eller energieffektivitet. Nyproduktion av bostäder bör genomsyras av ett miljö- och hållbarhetstänkande i såväl byggprocessen som boendet och i den framtida förvaltningen. Kommunen kan bidra till en sådan utveckling dels genom att ställa krav i samband med markanvisningar, dels genom att ta fram olika styrdokument för att åstadkomma sunda, hållbara och energieffektiva hus. Inhämtande av olika idéer utifrån angivna kriterier kan ske genom en öppen förfrågan till marknaden, eller direkt förhandling med de aktörer som kommunen bedömer uppfyller kriterierna på bästa sätt. Kommunen bör alltid tillförsäkra sig fri prövningsrätt vid förfrågan. För att belöna kreativitet och idéskapande kan kommunen i vissa fall förhandla direkt med en byggherre, om denne inkommit med en specifik idé för ett utpekat område.

11 Boendeplanering , informationsdel 11 (20) När, var och hur vill man bo Bostad för alla En god boendemiljö ska erbjuda ett bostadsbestånd anpassat till hur krav och önskemål från olika delar av befolkningen utvecklas och förändras. På 1940-talet föddes stora årskullar i landet. Det är de yngre pensionärerna (65-79 år) som förväntas öka nu när 40-talisterna går i pension. Svalövs kommun hade dessutom (enligt befolkningsprognosen) under 1970-talet en stor inflyttning av unga familjer där en betydande del av de vuxna inflyttarna var födda under 1940-talet. Medelåldern i kommunen idag är 40,5 år. Förändringarna i åldersstrukturen i kommunen kommer att göra avtryck på bostadsmarknaden, ställa krav på samhällsplaneringen och tränga genom i planeringsarbetet. Efterfrågan av bostäder anpassade efter äldres behov förväntas öka. Ett varierat utbud av bostadstyper och upplåtelseformer möjliggör en boendekarriär inom kommunen och att människor kan bo kvar även om deras livssituation ändras. I befintliga planer finns inte planmässiga hinder för den som vill bygga boenden anpassade t.ex. för äldre. Men för att planera utifrån ett jämställdhets-, integrations-, barn- och handikapperspektiv samt genomföra projekt är det nödvändigt att arbeta aktivt och konkret på flera nivåer i processen och inom förvaltningen. För att möta behovet krävs ett gott samarbete med kommunens bostadsbolag och även privata hyresvärdar. Genom framförhållning kan förutsedda och oförutsedda behov fångas upp och lösas på ett tidigt stadium. Detta även för långsiktig verksamhetsplanering inom områden som äldreomsorg samt skol- och barnomsorg. Bostadsbehovet i särskilda grupper Ungdomars bostadssituation Unga vuxna som är på väg att flytta hemifrån och bilda nya hushåll som behöver bostäder ökar framöver. Vilken typ av bostäder som byggs och var har stor betydelse för ungdomar som väljer att bo kvar i kommunen. För unga kan en överkomlig hyra vara en viktig faktor. Men på en bostadsmarknad med låg omsättning kan de ha svårt att hitta något i rätt prisläge och storlek. Studenter Det finns en betydande grupp bostadssökande studenter i bostadskö och behovet förväntas öka. Fler studerar i allt högre åldrar och bor kanske med sambo eller barn och söker lägenhet och inte studentrum. Fridhems folkhögskola, Svalöv

12 Boendeplanering , informationsdel 12 (20) Äldres och funktionshindrades boendesituation Många friska äldre vill gärna flytta från arbetskrävande stora villor och trädgårdar men ändå bo kvar i hemtrakten i ett alternativ med likartad boendekvalitet men mindre ytor både inne och ute. Den stora ökningen av yngre pensionärer kommer att medföra att det blir än svårare att hitta alternativ till den egna villan inom kommunen. I takt med att andelen äldre ökar, ökar också ensamhushållen. När den ena parten till exempel måste flytta till särskilt boende kan det vara svårt för den andra att bo kvar i villan eller i en stor lägenhet. Men framtidens utmaning är mer än en fråga om uppräkning av behov utifrån ett ökande underlag med äldre. Boendet för äldre står inför stora förändringar och en anpassad utveckling bör ske mot en större mångfald av boendeformer. En ökad betoning på inflytande och egna val kommer att påverka både former och utförande av olika tjänster för äldre. Stödet till äldre ska främja hälsa och trygghet samt utgå från individens behov och val. Äldreboende på Åsgården, Kågeröd Det råder en inriktning mot att människor, i så stor utsträckning som möjligt, ska bo kvar och få sitt behov av service och omvårdnad tillgodosett i hemmet. För full delaktighet i samhället och jämlika levnadsvillkor är det viktigt att kunna fortsätta handla där man brukar och behålla kontakten med grannar och släktingar. Man ska inte behöva utsättas för den omställning som en flytt från en invand och känd miljö kan innebära. Den enskilde ska få möjlighet att bo i eget boende i en vanlig lägenhet eller villa, i vissa fall med personlig assistans. Detta ökar behovet av fler bostäder anpassade för äldre och funktionshindrade. Enligt plan- och bygglagen ska vid ny- och ombyggnation lägenheter utformas och moderniseras så att äldre och personer med funktionsnedsättning kan bo i det ordinarie bostadsbeståndet så länge som möjligt. För vissa grupper måste samhället anordna särskilda boendeformer, garantilägenheter, gruppboenden eller anvisningslägenheter etc. Där marknära bostäder är svåra att genomföra i centrala lägen kan man arbeta med lägenheter i flerbostadshus som är anpassade efter äldres eller funktionshindrades behov. Öppna lägenheter, utan trösklar, med handikappanpassade badrum, väl tilltagna balkonger eller uteplatser, hiss, närhet till affär och busshållplats kommer att efterfrågas. Även modern teknik som exempelvis bredband och intelligenta hus ökar möjligheterna för äldre och funktionshindrade att bo kvar. En variant kan vara att lägenheter på markplan erbjuds äldre eller funktionshindrade. År 2014 kommer att behövas ytterligare 5-6 lägenheter i form av gruppboende. Boendet bör placeras med närhet till god service, exempelvis centralt i Svalövs tätort. Fördelen med att bostäder för äldre och funktionshindrade byggs som förtätning i redan befintliga områden är också att kollektivtrafiken redan är utbyggd. Grupp- och serviceboenden i kommunen Felestad gruppbostad (Solgården) Norra gruppbostad (Majorsgatan) Södra gruppboendet ( Erik Ljungs gatan) Kvarngatan 28 gruppboende Bondegatan gruppbostad Kvarngatan 26 G, serviceboende 7 lägenheter 5 lägenheter 5 lägenheter 6 lägenheter 6 lägenheter 1 lägenhet

13 Boendeplanering , informationsdel 13 (20) Behov och efterfrågan Exakt hur många bostäder det behövs i kommunen och när det kommer att byggas nytt är svårt att förutsäga. Brist på lägenheter behöver inte innebära att det inte finns tillräckligt många bostäder, utan också att utbudet inte motsvarar efterfrågan. De lediga bostäderna kanske inte är anpassade för en åldrande befolkning eller finns där det är långt till service. Oavsett om det handlar om obalans mellan antalet bostäder på marknaden och antalet bostadssökande eller om utbudet inte motsvarar efterfrågan, är brist på lägenheter inte alltid detsamma som nybyggnadsbehov. En preciserad och fördjupad kartläggning av behovsbilden återstår för att på bästa möjliga sätt kunna möta framtida efterfrågan. Behovet av lämpliga bostäder för äldre, par eller ensamstående, som önskar sälja sin villa på bostadsmarknaden ökar. Särskilt bland yngre pensionärer är det vanligt att man säljer sitt småhus för att flytta till en större lägenhet. För att behålla de yngre pensionärerna krävs att kommunen satsar på lägenheter, helst med egen ingång och hög standard, nära till bra kollektivtrafik och service. Äldre villaägare med god och ordnad ekonomi klarar ofta av att byta till bostadsrätt utan lån och intresset för dessa kan komma att öka. Men många vill också hyra för att frigöra bundet kapital. De villor som i sin tur blir lediga ligger i många fall centralt, nära skolor och förskolor, och efterfrågas av unga barnfamiljer. På sikt kan det leda till att fler villor blir tillgängliga för barnfamiljer. Det största hindret för en sådan utveckling är den skillnad i boendekostnad som det innebär att flytta från villa/radhus till en bostadsrätt eller hyresrätt. En ökad boendekostnad innebär att färre är beredda att flytta. Den stora utmaningen är att hitta privatekonomiskt gångbara alternativ till boende i villa eller radhus och att kunna erbjuda tillräckligt bra alternativ som kan motivera en flytt. Bristen på alternativ kan, trots att många önskar bo kvar inom orten så länge som möjligt, bidra till att de väljer att flytta redan nu. Ska det ökande antalet äldre kunna bo kvar i kommunen måste lösningar kunna hittas i ett flexibelt och individuellt anpassat boende. Samma gäller för dem med funktionsnedsättningar. I Svalövs kommun finns möjlighet att ta tillvara, erbjuda och utveckla unika natur- och kulturhistoriska miljöer. En uppgift är att identifiera och skapa förutsättningar för byggande och boende även i mindre byar och på landsbygden, för dem som önskar lite större tomter, som tillåter hästhållning eller deltidsjordbruk. För nybyggnation på landsbygd måste tomten i sig erbjuda kvaliteter i naturnära lägen som inte finns att få i tätorten.

14 Boendeplanering , informationsdel 14 (20) Kundperspektivet Genom att erbjuda ett brett utbud av boendeformer ger man möjlighet för människor att välja att leva hela sitt liv i kommunen. Att kunna erbjuda anpassat boende för olika kategorier och tillmötesgå olika gruppers specifika behov är ett sätt att skapa mångfald i boendet. De sociala faktorerna får allt större betydelse och det är viktigt att ta med de mjuka faktorerna i fysisk planering. Närhet till vänner, familj och släkt har en relativt stor betydelse för valet av bostadsort. Bostäder i attraktiva lägen är intressanta för vissa. En del kan göras genom att i detaljplanering möjliggöra komplettering och förtätning av centrala villaområden, vilket också medför mer varierande boendemiljöer. Krav med fokus på kundperspektivet kommer att öka. En hyresgäst uppskattar en reell möjlighet att sätta en mer personlig prägel på sin lägenhet, något som kan vidareutvecklas i samband med förnyelse av kommunala bostäder. Lägenheters innehåll och utformning anpassas till morgondagens behov. Även en vacker och trivsam utomhusmiljö är en betydelsefull faktor när det gäller att skapa trivsamma boendemiljöer. Hyresgäster kan till exempel erbjudas möjligheten att delta i utformning av den egna utemiljön genom att få anlägga rabatter och planteringar. Ökat inflytande i skötsel och förvaltning medför gemenskap och engagemang i närmiljön. Klockaretorget med fontän i Kågeröd Troligt är, med en äldre befolkning, att behov kommer att uppstå av boenden där trygghet prioriteras, viss service finns mm för de som av olika skäl inte orkar med sitt nuvarande boende men är för friska för dagens behovsprövade äldreboenden. Kommunala bolag och privata hyresvärdar har här en viktig uppgift att fylla. Äldre bör kunna erbjudas andra typer av boendeformer utformade med högre krav på tillgänglighet och gemensamhetslokaler och gemensamma måltider s.k. trygghetsbostäder. Hyresgäster kan exempelvis erbjudas fönsterputsning, städning, trädgårdsskötsel och även andra tjänster. Natur- och kulturvärden tas tillvara och utvecklas företrädelsevis i nära samarbete med till exempel byalag och utvecklingsgrupper.

15 Boendeplanering , informationsdel 15 (20) Upplåtelseformer Behovet av smålägenheter ökar av ett ökat antal unga hushåll och i viss mån också av en ökning av de äldsta hushållen. Sannolikt efterfrågar dessa grupper främst hyresrätter. Åtminstone gäller detta de unga hushållen som till viss del utgörs av studenter. För dessa men också för många andra grupper av ungdomar är upplåtelseformen bostadsrätt inte aktuell beroende på de stora investeringar som krävs. Utifrån detta perspektiv bör merparten av nettotillskottet av små lägenheter därför ske i hyresrätter. Troligt är att behovet är större av hyresrätter än bostadsrätter. Hyresrätter i form av parhus eller radhus kan vara attraktiva alternativ när man bott i ett traditionellt flerfamiljshus eller som ett steg att ta när man exempelvis flyttar ut för första gången. Men frågan är om den traditionella hyresrätten kommer att leva vidare i så stor omfattning framöver. Möjligheten att tillskapa kooperativa hyresrätter kan vara ett intressant alternativ. Genom marköverlåtelseavtal och exploateringsavtal kan kommunen ställa villkor som styr inriktningen på bostadsbyggandet exempelvis vad avser upplåtelseformer eller storlekar på lägenheter. Kulturhistoriskt intressant bostadsgata i Teckomatorp. Produktion av nya bostäder påverkar rörligheten på bostadsmarknaden. Det kan vara så att man behöver starta flyttkedjor för att möjliggöra eller underlätta generationsväxling i olika delar av beståndet. Genom nya lägenheter och ett ökat utbud ökar omsättningen av bostäder och förutsättningar för positiva flyttkedjor skapas. Resultat från andra kommuner visar att flyttkedjorna blir längre ju större lägenheter som produceras. Det geografiska läget samt upplåtelseformen tycks också påverka flyttkedjors längd. Unik bymiljö med pågatågsstation i Billeberga

16 Boendeplanering , informationsdel 16 (20) Medborgardialog Fridhems folkhögskola i Svalöv För att kunna tillgodose behov behöver dessa identifieras. Exempel på frågeställningar: Vilken typ av bostäder efterfrågas (småhus/bostadsrätter/hyresrätter)? Vilken lägenhetsstorlek efterfrågas? Hur stor ska en tomt vara? Hur många söker bostad fördelat på ålder (äldre/yngre)? Önskemål om marklägenhet, standard, annat? Betalningsförmågan och hur mycket betyder hyran/priset? Vilka lägen är attraktiva och efterfrågade? Efterfrågas bostäder med krav på god tillgänglighet? I vilka orter är efterfrågan störst på bostäder? Människor är i behov av att kunna påverka och delta i samhällsdebatten. Utmaningen är att utveckla goda arbetssätt och skapa arenor där tankar, åsikter och behov fångas upp. Svalövs kommun arbetar aktivt med medborgardialog i olika projekt och undersökningar såsom bl.a. i framtagande av tillväxtprogram och uppdraget Attraktiv boendekommun. I Uppdraget Attraktiv boendekommun konstateras att genomgående önskemål från samtliga orter är dialoger och medinflytande med både förvaltningar och politiker. Vi vill ha städade och snygga bymiljöer utan gammalt och förfallet. Vi uppskattar den gemenskap som råder i mindre orter men samtidigt vill vi ha nära till bra service. Hyresrätter upplevs som en bristvara i de flesta av orterna. En av kommunens montrar på företagsmässan i Svalöv. Information och marknadsföring För att föra fram Svalövs kommuns unika förutsättningar som en resurs i regionen krävs en långsiktig och väl planerad informationssatsning. De möjligheter till bra och attraktivt boende, föreningsliv, rekreation och företagsetablering som kommunen har att erbjuda bör lyftas i en tydlig och aktiv marknadsföring.

17 Boendeplanering , informationsdel 17 (20) Mötesplatser, kommunikation och service För att locka fler besökare, invånare och företag krävs att Svalövs kommun upplevs som utmanade, spännande och attraktivt. Det handlar bland annat om mötesplatser, tillgänglighet och mångfald. Men inte minst om gott bemötande, inflytande och god kvalitet på kommunens service och tjänster. Restaurangen Tre stjärnor i centrala Kågeröd Gästgiveri med gamla anor i Röstånga Infrastruktur Funktionella orter med god service och tillgång till ett brett utbud av attraktiviteter och aktiviteter bidrar till god livskvalité. Mötesplatser och offentliga miljöer bör ses över och utformas till att vara än mer tilltalande för såväl boende som besökare. Exempel på attraktiva mötesplatser att utveckla är kultur- och föreningsliv, hembygdsföreningar, fritidsgårdar, bibliotek liksom sport- och idrottsmöjligheter. Även det vardagliga utbudet såsom närheten till exempelvis grönområden ger livskvalitet. God nåbarhet innebär inte att kvalitéer alltid behöver finnas i den egna bostadsorten utan de ska kunna nås och användas inom rimligt avstånd. Tillgänglighet innebär inte alltid avstånd i meter utan handlar även om mentala avstånd. Svalövs kommun är med sitt geografiska läge beroende av väl fungerande kommunikationer. En god infrastruktur med tillgång till attraktiva bostäder, attraktiv kollektivtrafik samt ett utbyggt IT-nätverk är förutsättningar för en god utveckling. Flera äldre detaljplaner för ny bebyggelse står outnyttjade i kommunen. Intresset för byggnation är begränsat inom vissa orter. Samtidigt visar exploatörer intresse för byggnation i orter med bra pendlingsmöjligheter och pågatågsförbindelse, såsom Billeberga, Tågarp och Teckomatorp. Det som efterfrågas är strategiskt placerat, marknära boende, inom bekvämt pendlingsavstånd från Landskrona, Helsingborg, Lund och Malmö. Ur ett hållbarhetsperspektiv kan bristen på tillgång till god kollektivtrafik medföra att utsatta hushåll blir ännu mer sårbara eftersom möjligheten att söka jobb på en större arbetsmarknad begränsas. Hushåll som är beroende av bil är också känsliga för höjda energipriser, något som dessutom ökar belastningen på miljön. Service Kommunens ambition är att varje tätort ska ha livsmedelsbutik, god barnomsorg med både skola och förskola i kommunal, kooperativ, förenings eller privat regi. Lägenheter och tomter bör kunna erbjudas i samtliga tätorter för att säkra tillgången till skola, förskola och livsmedelsbutik.

18 Boendeplanering , informationsdel 18 (20) Grundskola och barnomsorg En modern förskola i Svalövs tätort Alla barn har rätt att fritt välja den grundskola man önskar gå i. En majoritet väljer den grundskola som tillhör upptagningsområdet. Men tendensen är att allt fler i allt större omfattning väljer en annan skola än den man tillhör. En del väljer alternativ inom eller utanför kommungränsen. I dessa fall betalar kommunen en ersättning till mottagande kommun/skola. Faktorer såsom pedagogisk inriktning, profilering, resultat och geografisk närhet påverkar elevers val. För ett stabilt elevunderlag behöver den kommunala grundskolan vara konkurrenskraftig. Den ska också ha kapacitet att uppfylla skollagens krav på närhetsprincip. Där det är aktuellt med ny- eller ombyggnad av skolor eller förskolor är flexibla lokallösningar därför av vikt. Lokalerna ska ha kapacitet att klara av år med stora barnkullar, men också kunna anpassas till andra verksamheter vid överkapacitet. Om det inte är möjligt att tillgodose barnomsorg i närområdet erbjuds placering inom annat område. Det vanligaste är då att föräldrarna placerar barnet i kö till en plats närmare hemmet eftersom barnomsorg i närområdet prioriteras. Endast ett fåtal barn har barnomsorgsplats i en annan kommun. Kommunala förskolor finns i Billeberga, Kågeröd, Svalöv, Teckomatorp, Tågarp och Röstånga. Förskolor i enskild regi finns i Svalöv, Teckomatorp, Ask och Trolleholm. Förskoleklass och grundskola i kommunal regi finns i Billeberga, Kågeröd, Svalöv, Teckomatorp och Röstånga. Förskoleklass/grundskola erbjuds även i enskild regi, i sin helhet och/eller till delar i Svalöv, Norrviddinge och Axelvold. Befolkningsprognosen är ett planeringsinstrument för skola och barnomsorg, främst som indikator på den förväntade utvecklingen kommande år. En prognos är ett grovkornigt planeringsinstrument och oförutsedda händelser kan påverka utfallet både i positiv och negativ riktning. Miljö och hållbarhet Energihushållning handlar bl.a. om isolering, ventilation, uppvärmning etc. i byggnader och vad som kan göras för att minska energiförbrukningen och därmed skapa bättre förutsättningar för en hållbar utveckling. Men miljöaspekter ska inte bara uppmärksammas i produktions- och distributionsleden utan även i byggprocessen, förvaltningen och boendet. Något som ställer allt större krav på både företag och privatpersoner.

19 Boendeplanering , informationsdel 19 (20) När kunden ställer allt mer krav på låga driftkostnader får även val av livsstil allt större betydelse. Det gör att förutsättningar ökar för kommunen som beställare att få in önskvärda egenskaper såsom god energihushållning men även att ställa krav på återvinning och sunda, naturliga material. Dagvattenhantering i Billeberga För en långsiktig god hushållning med resurser, hållbara strukturer och en yteffektiv markanvändning bör byggnation företrädelsevis ske i järnvägsstationers närområden. Även attraktiva och ändamålsenliga stationsmiljöer, som lätt nås till fots eller med cykel, kan bidra till minskad bilanvändning och ökat kollektivresande. Genom att förtäta och expandera tätorter skapas också underlag till ökat serviceutbud samtidigt som bilåkandet minskar. Samtidigt ska vi vara positiva till bebyggelse på landsbygden och möjliggöra rörelse mellan orterna med gång- och cykelvägar. Vi ser hur vikten av hälsa och rörelse ökar i vårt samhälle på grund av allt mer stillasittande i arbetslivet. Det är också en trygghetsfråga för barn och vuxna att kunna ta sig tryggt mellan olika punkter i vår kommun. Minskningen av växthusgaser är en miljöfråga mot ett klimatneutralt samhälle. Kommunen kan bidra till utvecklingen genom att ställa krav i samband med markanvisningar och genom information. Men detta behöver balanseras mot att det initialt blir dyrare att bygga nytt och risken att kommunen, som kämpar för en positiv befolkningsutveckling, får ännu svårare att locka till sig nybyggare. På sikt medför utvecklingen allt lägre priser för att bygga energisnålt. Kommunens energirådgivning fyller inte bara en viktig funktion i samband med nybyggnation utan även med information om bidrag och kampanjer av olika slag som gör att befintlig bebyggelse utvecklas och förbättras. Förutom nationella finns även kommunala energimål: Antal användare av kollektivtrafik ska öka med 30 % fram till år 2015 jämfört med år 2006 Arbeta för att det görs snabba investeringar i Söderåsbanan för att möjliggöra persontrafik. Inga nya byggnader ska efter år 2010 värmas med direktel i kommunen som geografiskt område. En effektiv energianvändning ska alltid prioriteras vid nybyggnation. Produktionen av förnybar energi i kommunen som geografiskt område ska öka med 10 GWh i till år 2012 jämfört med år 2006, samt användning av förnybar energi ska öka till år 2012 jämfört med Ingen olja eller direktel ska användas för uppvärmning i kommunen som geografiskt område år Användning av övriga fossila bränslen för uppvärmning ska vara mindre år 2016 än år 2006.

20 Boendeplanering , informationsdel 20 (20) Referenslitteratur Boverkets bostadsmarknadsenkät Bostadsmarknadsanalys 2008, Länsstyrelsen i Skåne län Bostadsmarknadsanalys 2011, Länsstyrelsen i Skåne län De kommer till Skåne som en effekt av etableringarna av ESS och Max IV, Region Skåne Befolkningsprognos för Svalövs kommun , KAAB Prognos AB Strategisk budget 2012, plan , Svalövs kommun Översiktsplan 2007, Svalövs kommun