Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 13 Operativa trafikeringskostnader för persontrafik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 13 Operativa trafikeringskostnader för persontrafik"

Transkript

1 S Version Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 13 Operativa trafikeringskostnader för persontrafik G L 6(1+0,1)

2 2

3 Innehåll 13 Operativa trafikeringskostnader för persontrafik Persontrafik med bil Beläggningsgrad och ärendefördelning för personbilstrafik Persontrafik på cykel Persontrafik med buss Persontrafik på järnväg Flygtrafikens trafikeringskostnader Operativa trafikeringskostnader för persontrafik I detta kapitel behandlas operativa trafikeringskostnader (alltså direkta kostnader eller särkostnader för trafikering) för trafik på väg, järnväg och flyg. Den totala kostnaden för trafikering består dels av operativa kostnader som är kopplade till själva genomförandet av transporter ( körkostnader ), dels av indirekta kostnader som är kopplade till innehav av fordon samt planering och administration. Indirekta kostnader kallas även för omkostnader. Total trafikeringskostnad består av kapitalkostnad för fordon, drivmedelskostnad samt kostnad för personal för trafikering, för material och personal för underhåll av fordon, städning av fordon, biljettförsäljning, trafikinformation, administration etc. Kapitalkostnaden för fordon består i sin tur av två delar, fordonens värdeminskning och ränta på bundet kapital. De operativa trafikeringskostnaderna består av den del av kapitalkostnaden som är relaterad till trafikarbete, drivmedelskostnader, personalkostnader för trafikering samt underhålls- /reparationskostnader som är relaterade till trafikarbetet. Till indirekta kostnader (omkostnader) hör kapitalkostnader som är oberoende av mängden trafikarbete samt kostnader för biljettförsäljning, trafikinformation och övrig administration. Kostnaden för privatbilism och cykeltrafik skiljer sig från andra trafikslag genom att trafikanten är både resenär och trafikoperatör och att man har kostnader för fordon och bränsle men inga personalkostnader eller administrationskostnader. Detta kapitel fokuserar på att beskriva fordonskostnader för persontrafik år 2010,nu gällande basår för priser och prognoser. Till detta kommer prognoser för år 2030 och 2050 som utgör prognosår 1 och prognosår 2 i transportsektorns samhällsekonomiska analyser. 3

4 I princip gäller att drivmedelspriser antas förändras realt under kalkylperiod men att övriga operativa trafikeringskostnader antas förbli realt oförändrade. Anledningen till att andra kostnader än drivmedelspriser antas vara realt oförändrade är att underlaget för prognoser är mycket bristfälligt. Utan specifik kunskap på området är det rimligt att utgå ifrån principen att dagens kostnadsnivå är den bästa gissningen rörande framtida kostnader. Vissa av de kostnader som antas var realt oförändrade består delvis av lönekostnader. Det finna emellertid andra ASEK-värden (tidsvärden, värdering av luftföroreningar och buller etc) som antas öka realt över tiden på grund av prognosticerade reala inkomstökningar över tiden. Eftersom det sannolikt finns andra faktorer som bidrar till ökad produktivitet och lägre kostnader, och som alltså motverkar realt ökade inkomster, så kan nettoresultatet ändå bli i stortrealt oförändrade trafikeringskostnader Persontrafik med bil ASEK rekommenderar I nedanstående tabeller redovisas rekommenderade parametrar för och beräkningar av fordonskostnader samt bränslepriser för personbilstrafik, i 2010-års penningvärde, för år 2010, 2030 och De rekommenderade värdena är samma som i ASEK 5 och ASEK 5.1. Tabell Fordonskostnader för personbil år 2010, 2030 och 2050, i 2010-års penningvärde. Kostnadskomponent Kostnad Nybilspris personbil, kr, inkl generellt momspåslag Däckpris kr/st, inkl generellt momspåslag 780 Årlig körsträcka, km/år Årlig nyttjandetid, timme/år Årlig värdeminskning (avskrivning), % av nybilspriset 13 Värdeminskning (avskrivning) beroende av körlängd, % av total 33 årlig värdeminskning Kapitalkostnad: Värdeminskning, kr/fordonskm, inkl generellt 0,64 momspåslag Kapitalkostnad: Ränta, kr/fordonstimme, inkl generellt momspåslag 1,11 Underhåll och reparationer: Komponentförslitning kr/fordonskm, inkl 0,16 generellt momspåslag Underhåll och reparationer: Lönekostnad, kr/fordonstimme, inkl 168 generellt momspåslag 4

5 Tabell Bensin för personbil. Pris år 2010 och prisprognos för 2030 och 2050, i 2010-års penningvärde. Bensin 2010 Kr/liter Bensinpris, exkl. drivmedelsskatter och moms 4,81 Bensinpris, exkl. drivmedelsskatter inkl moms 6,01 Bensinskatter och moms 7,79 Bensin 2030 Bensinpris, exkl. drivmedelsskatter och moms 6,65 Bensinpris, exkl. drivmedelsskatter inkl moms 8,31 Bensinskatter och moms 9,17 Bensin 2050 Bensinpris, exkl. drivmedelsskatter och moms 6,99 Bensinpris, exkl. drivmedelsskatter inkl moms 8,74 Bensinskatter och moms 10,99 Tabell Diesel för personbil. Pris år 2010 och prisprognos för 2030 och 2050, i 2010-års penningvärde. Kr/liter Diesel 2010 Dieselpris, exkl. drivmedelsskatter och moms 5,25 Dieselpris, exkl. drivmedelsskatter inkl moms 6,56 Dieselskatter och moms 6,46 Diesel 2030 Dieselpris, exkl. drivmedelsskatter och moms 8,87 Dieselpris, exkl. drivmedelsskatter inkl moms 11,09 Dieselskatter och moms 9,06 Diesel 2050 Dieselpris, exkl. drivmedelsskatter och moms 9,33 Dieselpris, exkl. drivmedelsskatter inkl moms 11,66 Dieselskatter och moms 11,35 5

6 Tabell Etanol för personbil. Pris år 2010 och prisprognos för 2030 och 2050, i 2010-års penningvärde. Kr/liter Etanol 2010 Etanolpris, E85, exkl. drivmedelsskatter och moms 5,79 Etanolpris, E85, exkl. drivmedelsskatter inkl moms 7,24 Etanolskatter och moms, totalt/liter 2,76 Etanol 2030 Etanolpris, E85, exkl. drivmedelsskatter och moms 6,26 Etanolpris, E85, exkl. drivmedelsskatter inkl moms 7,83 Etanolskatter och moms 3,09 Etanol 2050 Etanolpris, E85, exkl. drivmedelsskatter och moms 6,91 Etanolpris, E85, exkl. drivmedelsskatter inkl moms 8,64 Etanolskatter och moms 3,61 Bakgrund och motivering Den operativa trafikeringskostnaden för biltrafik består av en kapitalkostnad för fordonet i form av värdeminskning relaterad till körsträcka, kostnad för underhåll/reparationer på grund av fordonsslitage relaterat till trafikarbete samt drivmedelskostnaden, inklusive drivmedelsskatter. Kostnaden för underhåll och reparationer består av lönekostnad samt kostnad för komponentförslitning. Driftskostnaden består av bränslekostnad inkl drivmedelsskatter. Fordonens värdeminskning som är relaterad till tid (beror på fordonets åder, inte på körsträcka) samt fasta kostnader som fordonsskatt och försäkringar ingår inte i den operativa trafikeringskostnaden. Nybilspris Nybilspris används för att beräkna olika delar av fordonskostnader som kapitalkostnad, värdeminskning och fordonsslitage. Nybilspris har behandlats i samtliga ASEK-revideringar och beräknats utifrån marknadspriser genom statistik från SCB. I ASEK 5 beräknades ett nytt nybilspris för personbil på samma sätt som tidigare, med utgångspunkt i data från SCB. I SCB:s prisundersökning för 2010 (SCB, 2011a) uppgår medelpris för en personbil till kr exklusive moms. Inklusive generellt momspåslag (1,21) blir ett avrundat nybilspris kronor i 2010-års prisnivå ( kr). Nybilspriset antas vara realt oförändrat år 2030 och 2050 (i 2010 års penningvärde). Samma värden används i ASEK 5.2. Däckpris Kostnad för däck ingår som en del i fordonskostnaden i form av däckslitage. Däckpris har behandlats i samtliga tidigare ASEK-revideringar. I denna översyn (ASEK 5.2) behålls värdena från ASEK 5. 6

7 I ASEK 5 användes, på samma sätt som tidigare, statistik om medelpriser för bildäck från SCB för att beräkna ett genomsnittligt däckpris. Medelpriser för bildäck från SCB tas fram som underlag för KPI-beräkningar och samlas in på de platser som konsumenterna själva köper däcken, t.ex. bensinmackar, däcksverkstäder och liknande. Vilka försäljningsställen som ska prismätas utses via ett statistiskt urval, och efter det är det sedan de mest sålda däcken på det försäljningsstället som prismäts. I priset ingår moms, kostnad för skifte på fälg, balansering och miljöavgift. Ett årsmedelvärde per däck utifrån SCB:s medelpriser uppgår till 987 kr för sommardäck och 1156 kr för vinterdäck i 2010-års prisnivå. Sommar- och vinterdäck viktas samman till ett däckpris på kr. Då däckpriserna innehåller moms, miljöavgift, kostnad för skifte på fälg och balansering måste dessa räknas bort. Momsen uppgår till 25 procent. Återvinningsavgiften uppgår enligt Svensk däckåtervinning (2011) till 16 kronor per däck. Kostnad för montering, skifte på fälg och balansering sätts av däckförsäljarna själva och därför har uppgifter från några stora däckkedjor samlats in till en genomsnittlig kostnad på 200 kronor. Det rena däckpriset uppgår därmed till 641 kronor. För att få däckkostnaden uttryckt i konsumentprisnivå inkluderas generellt momspåslag (1,21) på denna och resulterar i ett avrundat genomsnittligt däckpris på 780 kronor per däck i prisnivå 2010 (775,79). Däckpriset antas vara realt oförändrat år 2030 och 2050 (i 2010 års penningvärde). Årlig körsträcka Genomsnittlig årlig körsträcka är en parameter som används för att beräkna kostnaden för värdeminskning1 för personbil. Denna parameter fanns med i ASEK4 för första gången, men har dessförinnan tagits fram inom f.d. Vägverket. Sedan slutet av 1990-talet har körsträcka för personbil uppgått till km per år, vilket även rekommenderades i ASEK4. I ASEK 5 sågs körsträckan över utifrån Trafikanalys statistik över genomsnittlig körsträcka för personbil 2010 (Trafikanalys, 2011a). Enligt statistiken uppgår genomsnittlig körsträcka för år 2010 till km. Körsträckorna enligt denna statistik ligger något lägre än den tidigare ASEK-rekommendationen på km per år. Detta beror på att Trafikanalys i samband med att de tog över statistikansvaret från f.d. SIKA gjort en totalöversyn av de modeller som beräknar körsträckor (Trafikanalys, 2011b). Kvaliteten på skattningar av körsträckor har på så vis förbättrats, men detta har även resulterat i reviderade körsträckor. En revidering av den tidigare rekommendationen i ASEK har därmed varit motiverad. De årsvisa genomsnittliga körsträckorna tycks vara relativt konstanta över åren och har under den senaste tioårsperioden varierat kring km per år med ett genomsnitt på strax över km per år. Körsträckan för 2010 uppgår till km. Med grund i detta rekommenderas en genomsnittlig körsträcka på km per år. Genomsnittlig körsträcka antas vara densamma år 2030 och Dessa värden används även i ASEK 5.2. Årlig nyttjandetid Nyttjandegrad är en parameter som används för att beräkna kapitalkostnad för personbil. Nyttjandegrad för personbil har varit oförändrad sedan slutet på 90-talet och baseras på antagandet om att en personbil kan utnyttjas under årets alla timmar dvs timmar (365 dagar 24 timmar) enligt SIKA (2002b). Nyttjandegrad för personbil antas vara oförändrad år 2030 och Värdeminskningskostnad (kr/km) = (nybilspris * genomsnittlig värdeminskning * andel körlängdsberoende värdeminskning) /genomsnittlig körsträcka 7

8 Kapitalkostnad Värdeminskning på grund av körsträcka Kapitalkostnaden består av värdeminskning (kalkylmässig avskrivning) och räntekostnad för bundet kapital. Värdeminskningskostnad (kr/km) för fordon är en funktion av tid och användning av fordonet2. Den totala värdeminskningen per år (årlig kalkylmässig avskrivning) beräknas på följande sätt: V å P A där b a V å = Årlig total värdeminskning (avskrivning), i kr/år P b = nybilspris, kr/bil A a = årlig avskrivning som andel av nybilspriset Värdeminskning (i kr/fkm) på grund av körsträcka beräknas på följande sätt: V k V A P A A å k b a k där K K V k = Värdeminskning på grund av körsträcka, i kr/fkm V å = Årlig total värdeminskning A k = Andel av årlig värdeminskning som beror på körsträcka K = årlig körsträcka Genomsnittlig årlig värdeminskning för personbilar har antagits uppgå till 13 procent av nybilspriset och värdeminskningen antas till 1/3 vara beroende av körlängd, enligt VTI (1979). Alltså: Värdeminskning p g a körsträcka (i kr/fkm) = ( * 0,13 * 0,33)/ = 0,64 kr/fkm Den årliga värdeminskningskostnaden antas vara densamma år 2030 och Den totala kapitalkostnaden består dessutom av en årlig räntekostnad. Räntekostnaden är en alternativkostnad för den kapitalbindning som investeringen i fordonet innebär. Räntekostnaden beräknas på följande sätt: Årlig räntekostnad (i kr/år) = (1+r) * nybilspris där r = företagsekonomisk ränta Ränta per timme körtid (i kr/fordonstimme) = Årlig räntekostnad/årlig nyttjandetid Observera att här används den företagsekonomiska räntan, inte den samhällsekonomiska diskonteringsräntan, för att beräkningen ska spegla den privatekonomiska fordonskostnaden. 2 nybilspris avskrivning per år % andel körlängdsberoende värdeminskning % genomsnittlig körsträcka 8

9 Detta ger med förutsättningar enligt ASEK5, nybilspris på kronor, nyttjandegrad 8760 timmar per år samt företagsekonomisk ränta 5 procent, en kapitalkostnad på 1,11 kronor per timme i prisnivå Räntekostnaden antas vara oförändrad år 2030 och Underhåll/reparationer Kostnad för komponentförslitning Som en del i beräkningen av reparationskostnader beräknas kostnaden för fordonsslitage. Denna beräknas som en andel av nybilspriset och uttrycks i kronor per fordonskm. Komponentförslitning, kr/fkm = 0,0008 nybilspris, i tusentals kronor I ASEK 5 blev kostnaden för komponentförslitning 0,16 kr/fkm för 2010 utifrån ASEK 5:s värdering av nybilspris ( kr). Eftersom nybilspriset är detsamma i ASEK 5.1 blir även kostnaden för komponentförslitning densamma. Kostnaden för komponentförslitning antas vara realt oförändrad år 2030 och Lönekostnad I beräkning av reparationskostnader ingår även arbetskraftskostnad. Den beräknas i Trafikverkets effektmodeller för personbil (på normal väg per kilometer) enligt formeln: Arbetskostnad = 0,00069 lön. För att kunna beräkna arbetskostnaden krävs alltså kunskap om lönenivån. Värden från tidigare ASEK-omgångar kan ses i tabellen nedan. Lönekostnad för reparation behandlades i ASEK-sammanhang först i ASEK3, dessförinnan togs denna fram inom f.d. Vägverket I ASEK 5 hade lönekostnaden beräknats på samma sätt som tidigare utifrån SCB:s konjunkturstatistik. Genomsnittlig timlön år 2010 för arbetare inom privat sektor inom handel; serviceverkstäder för motorfordon och motorcyklar uppgår till 138,8 kronor per timme, inklusive övertidstillägg (exklusive övertidstillägg 137,3 kr/tim) enligt SCB (2011b). För uttryckt inklusive generellt momspåslag (1,21) uppgår genomsnittlig timlön till 168 kronor per timme i 2010-års penningvärde. Lönekostnad för reparation antas vara detsamma år 2030 och 2050 (i 2010 års penningvärde). Drivmedel Drivmedelspriser ingår i fordonskostnaden för personbil. För personbil är drivmedelspriser för bensin, diesel samt etanol(e85) relevanta. Bränslepriserna för basåret 2010 baseras på prisstatistik för 2009 och 2010 från Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet. Denna prisstatistik avser genomsnittligt försäljningspris 3 vid pump i Sverige. Det dieselpris som avser personbil skiljer sig något från det dieselpris som beräknas för lastbil i kapitel 14.1, pga. att lastbilsdieseln avser lagerförsäljning via tankbil till storkunds egen anläggning. Bränslepriser för 2009 och 2010 viktas samman för att undvika genomslag av extremvärden och uttrycks i prisnivå Skattesatserna enligt Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (2011a) för miljöklass 1 bensin uppgick i snitt för till totalt 5,55 kr per liter, varav av energiskatt på 3,09 3 Genomsnittligt försäljningspris vid pump på bemannad station exklusive eventuell återbäring/rabatter uppdelat i moms, skatt, produktkostnad och bruttomarginal 9

10 kr per liter och koldioxidskatt på 2,46 kr per liter. Skattesatsen beräknas endast på bensinandelen i bensinen, det vill säga inte på den del av bensinen som består av etanol. Sedan 2006 ingår 5 procents etanolinblandning i 95-oktanig bensin. Skatter för miljöklass 1 diesel uppgick i snitt för till totalt 4,34 kr per liter, varav av energiskatt på 1,33 kr per liter och koldioxidskatt på 3,01 kr per liter. Sedan 1 augusti 2006 är det tillåtet att blanda i upp till 5 procent FAME 4 i diesel. Denna del är skattebefriad. Etanol 85 består av cirka 85 procent etanol och 15 procent bensin på sommaren och 75 procent etanol och 25 procent bensin på vintern, som ett genomsnitt över året uppgår denna andel till 19 procent bensin i E85. Etanolen i E85 är skattebefriad, men skatt betalas för andelen bensin. Momssatsen uppgår till 25 procent (Regeringen 2011a) för alla drivmedel. Drivmedelspriser för de två prognosåren (2030 och 2050) beräknas baserat på förväntad prisutveckling i IEA:s prognosserario Current Policy Scenario. Scenariot har bearbetats av Energimyndigheten och redovisas kommande indatarapport för Trafikverkets trafikprognoser. I beräkningen av drivmedelspriserna år 2030 och 2050 antas CO2-skatten öka i takt med förväntad tillväxt i real BNP/capita (se kapitel 12). Nytt från och med 1 maj 2011 är att det är tillåtet att låginblanda högre andel etanol i bensin. Detta genom att riksdagen har implementerat EU:s bränsledirektiv. För bensin är det nu tillåtet att blanda in upp till 10 procent etanol i bensin, så kallad E10 (Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (2011e)). Dock är endast 6,5 procent etanol skattebefriat enligt dagens skatteregler. Bränsledirektivet ger även möjlighet till ökad andel FAME i diesel, upp till 7 procent i diesel, men detta är inte infört i den svenska lagstiftningen än. Endast 5 procent är skattebefriat enligt dagens skatteregler. Därmed utgår vi i beräkningen av kalkylvärden från 6,5 procents inblandning för bensin och 5 procents inblandning i diesel. Momssatsen antas uppgå till 25 procent även fortsättningsvis. Tabell Bensinpris, kronor per liter i 2010 års penningvärde. Real prisnivå Pris inkl. skatt och moms ( vid pump ) Totala skatter och moms Pris exkl. skatter och moms (faktorpris) Pris exkl. skatter, inklusive moms ,60 7,79 4,81 6, ,82 9,17 6,65 8, ,98 10,99 6,99 8,74 Bensinpris 2010 inklusive samtliga skatter och moms uppgår till 12,60 kr per liter. Totala skatter och moms uppgår till 7,79 kr per liter. Bensinpris rensat från samtliga skatter och moms uppgår till 4,81. EVA-verktyget använder bensinpris inklusive moms men exklusive skatter. Detta beräknas till 6,01 kr per liter för 95-oktanig oblyad bensin uttryckt i 2010 års priser. Samma uppdelning i pumpprisets komponenter redovisas för år 2030 och Biobränsle för inblandning i dieselbränsle tillverkat av olika typer av oljeväxter. 10

11 Tabell Dieselpris för personbil, kronor per liter, i 2010 års penningvärde. Real prisnivå Pris inkl. skatt och moms ( vid pump ) Totala skatter och moms Pris exkl. skatter och moms (faktorpris) Pris exkl. skatter, inklusive moms ,70 6,46 5,25 6, ,93 9,06 8,87 11, ,68 11,35 9,33 11,66 Dieselpris år 2010 uppgår till 11,70 kr per liter inklusive samtliga skatter och moms. Totala skatter och moms utgör 6,46 kr per liter. Pris rensat från samtliga skatter och moms var 5,25. Dieselpris inklusive moms men exklusive skatter beräknas till 6,56 kr per liter för diesel uttryckt i 2010-års penningvärde. Samma uppdelning i pumpprisets komponenter redovisas för år 2030 och Tabell Etanolpris, E85, kronor per liter, i 2010 års penningvärde. Real prisnivå Pris inkl. skatt och moms ( vid pump ) Totala skatter och moms Pris exkl. skatter och moms (faktorpris) Pris exkl. skatter, inklusive moms ,55 2,76 5,79 7, ,35 3,09 6,26 7, ,52 3,61 6,91 8,64 Etanolpris år 2010 uppgår till 8,55 per liter inklusive samtliga skatter och moms. Totala skatter och moms uppgår till 2,76 kr per liter. Pris rensat från samtliga skatter och moms beräknas till 5,79. Etanolpris inklusive moms, men exklusive skatter, beräknas till 5,79 kr per liter för E85 uttryckt i 2010 års priser. Samma uppdelning i pumpprisets komponenter redovisas för år 2030 och Beläggningsgrad och ärendefördelning för personbilstrafik ASEK rekommenderar Oförändrade beläggningsgrader och ärendefördelning jämfört med ASEK 4 och 5, pga. att ingen nyare resvaneundersökning finns framtagen. Alltså baseras de även fortsättningsvis på RES Rekommenderad beläggningsgrad för personbilstrafik visas i tabellerna Vid analyser där schablonmässig ärendefördelning krävs för personbilstrafik rekommenderas en fördelning enligt tabell

12 Tabell 13.8 Beläggningsgrader personbil, 2010 Typ av resa Beläggningsgrad Privatresor Nationell (Samkalk) 2,22 Regional (inkl arbetsresor) 1,61 Regional arbetsresa (Samkalk) 1,13 Regional övrig resa (exkl. arbetsresor) 1,89 Odifferentierad, default för privatresa (EVA) 1,77 Tjänsteresor Nationell (Samkalk) 1,24 Regional (Samkalk) 1,31 Odifferentierad, default för tjänsteresa (EVA) 1,28 Odifferentierad Beläggningsgrad odifferentierad 1,71 Tabell Ärendefördelning personbil 2010 Typ av resa Ärendefördelning Tjänste (EVA) 0,10 Privat (EVA) 0,90 Bakgrund och motivering Ärendefördelning visar andelen av det totala trafikarbetet för resor med olika typer av ärenden. Totalt trafikarbete beräknas genom att multiplicera sträcka med antal fordon. Beläggningsgrad avser antal personer per fordon för respektive reseärende. Beläggningsgrader och ärendefördelning togs fram i samband med ASEK4 ur den rikstäckande resvaneundersökningen RES 0506, som genomfördes under En ny nationell resvaneundersökning genomfördes under år , men blev inte klar så att den kunde användas som grund för att ta fram nya uppgifter till ASEK 5. I ASEK 5.1 har ingen översyn gjorts av fordonskostnader och dess underliggande parametrar. RES 0506 var en rikstäckande resvaneundersökning som genomfördes under perioden hösten 2005 till hösten Beläggningsgraderna är beräknade med hjälp av den fråga om antal personer i bilen som i RES ställs till personbilsförare. Fördelningarna av ärenden baseras på personkilometer, inte fordonskilometer eller antal resor. I EVA-verktyget är nationella resor längre än 50 km och regionala resor kortare än 50 mil. I Sampers däremot är nationella resor minst 100 km och regionala resor, bortsett från arbetsresor, kortare än 100 km. Regionala arbetsresor är inte definierade av reslängden i Sampers. På grund av detta tas olika beläggningsgrader och ärendefördelningar fram för att passa verktygen. 12

13 Tabell Ärendefördelning och beläggningsgrad, samtliga personresor på väg. Resor <10 km Resor km Resor >50 km Ärendefördelning Tjänsteresor 0,01 0,03 0,06 Privat 0,14 0,36 0,40 Andel 0,15 0,39 0,46 Beläggningsgrad Tjänsteresor 1,25 1,31 1,27 Privat 1,55 1,59 2,06 Källa: RES 0506 Utifrån RES-data går det inte att beräkna trafikarbetet endast på statliga vägar, och data i tabell speglar därför inte helt korrekt resor på statligt vägnät. Troligen är det en större andel av de korta resorna (under 10 km) i tätorter som utförs utanför det statliga vägnät, jämfört med långa resor (över 10 km). Tabell visar resultatet omräknat till att gälla endast statliga vägar. Tabellen har tagits fram genom att alla resor under 10 km tagits bort, sedan har andelarna räknats om för att fortfarande summera till 1. Därefter har en tabell med och en utan resor under 10 km viktats ihop. Andelar av resta kilometer på statlig väg kan man inte få ur RES då ingen sådan fråga ställts. Med antagandet att hälften av antalet kilometer resor, som är kortare än 10 kilometer, har utförts på statlig väg och alla längre resor helt utförts på statlig väg får man fram de värden som redovisas i Tabell Ärendefördelning och beläggningsgrad, skattningar för personresor på statliga vägar Ärendefördelning Resor <10 km Resor km Resor >50 km Tjänste 0,01 0,03 0,07 Privat 0,07 0,39 0,43 Andel 0,08 0,42 0,50 Beläggningsgrad Tjänste 1,25 1,31 1,27 Privat 1,55 1,59 2,06 13

14 13.3 Persontrafik på cykel ASEK rekommenderar Fordonskostnaden för cykel är 0,66 kr/fkm (inkluderar moms). Bakgrund och motivering Cyklisters reskostnader består av kapitalkostnader för cykel och utrustning samt driftkostnader. Fordonskostnaderna som används i Trafikverkets effektberäkning är hämtade från Naturvårdsverkets rapport Den samhällsekonomiska nyttan av cykelåtgärder. Kapitalkostnader kan beräknas med hjälp av antaganden om inköpspriser, bruksålder och kalkylränta. I Naturvårdsverket (2005) uppskattas kostnaden till ca 0,40 kr per km inklusive moms i 2006 års prisnivå. Driftskostnaderna för cykel består av kostnader för försäkring, reparationer och underhåll. Dessa kostnader kan enligt Naturvårdsverket uppskattas till 0,20 kr per km inklusive moms. Skattningen bygger på att försäkring uppgår till 0,10 kr per km samt reparation och underhåll är vardera 0,05 kr per km. Fordonskostnader för cyklister uppgår då till i genomsnitt cirka 61 öre per km inklusive moms i prisnivå Då värderingarna i ASEK ska utryckas i prisnivå 2010 har cykelkostnaderna räknats upp mellan 2006 och I brist på specifikt index för dessa kostnader har de räknats upp med KPI. KPI har ökat 6,3 procent mellan 2006 och Detta resulterar i en fordonskostnad på 0,66 kr per km inklusive moms i prisnivå Tabell Cykelkostnader, i kr per km Prisnivå 2006 Prisnivå 2010 Kapitalkostnader 0,41 0,44 Driftskostnader 0,20 0,22 Varav: - Försäkring 0,10 0,11 - Reparation 0,05 0,06 - Underhåll 0,05 0,06 Summa fordonskostnader 0,61 0, Persontrafik med buss ASEK rekommenderar I tabell visas de trafikeringskostnader för buss gäller som reala kostnader år 2010, 2030 och 2050, i samtliga fall uttryckta i 2010-års penningvärde. 14

15 Tabell Trafikeringskostnader med buss, exkl generellt momspåslag, 2010-års penningvärde. Fordonsberoende, kr per år Tidsberoende, kr per år Distansberoende, kr per tidtabellskm Fordons- och tidsberoende, kr per vagntimme Tätortstrafik Normalbuss, låggolv , Boggiebuss, lågentré* , Ledbussar, låggolv , Regionaltrafik Normalbuss, låggolv , Boggiebuss, lågentré , Ledbussar , Långväga trafik Express , * används inte i tätortstrafik Bakgrund och motivering Driftskostnader för busstrafik delas vanligen upp i fordonsberoende kostnader, timberoende kostnader och kilometerberoende kostnader. Busstrafiken delas även in i tätortstrafik, regional busstrafik samt långväga busstrafik (även kallad expressbusstrafik). Olika typer av busstrafik använder fordonen på olika sätt, vilket resulterar i att kostnaderna per enhet till viss del varierar per trafiktyp. I tätortstrafik håller bussarna en betydligt lägre medelhastighet, jämfört med t.ex. en expressbuss, vilket får effekter på främst det kilometerbaserade à-priset. En normal tätortsbuss kostar även mindre än till exempel en ledbuss. I samband med genomgången av kalkylvärdena i ASEK 4 sågs busstrafikeringskostnader över och nya schablonvärden togs fram. Dessa schablonvärden räknades upp med KPI i ASEK 5. Denna värdering är oförändrad i ASEK 5.1. KPI-uppräkningen uppgick till 6,76 procent mellan 2006 och I enlighet med resonemang i kapitel 3 (avsnitt3.5) läggs inte generellt momspåslag till. Tydliga fordonsbaserade kostnader per dimensionerande fordon är: Avskrivningskostnader (avskrivningstid 10 år) Räntekostnader (ränta på 5 procent) Försäkringskostnader Fordonsskatt, bilprovning Tillägg för vagnreserv (ca 10 procent) Tvätt- och städmaterial (service) Driftkostnad för uppställningsplats Lokalkostnader exkl. personalutrymmen Del av administration, 20 procent 15

16 De fordonsberoende kostnaderna uppräknat till 2010 års prisnivå samt avrundat till hela tusental redovisas i nedanstående tabell. Tabell Fordonsberoende kostnader för buss exkl. generellt momspåslag. Kostnader, kr/år i 2010-års penningvärde. Kostnader realt oförändrade 2010, 2030 och Tätortstrafik Kostnad Intervall Kommentar Normalbuss, låggolv Låggolv, yngre fordon dyrare. Boggiebuss, lågentré - Används inte i tätortstrafik. Ledbussar, låggolv Låggolv, yngre fordon dyrare. Regionaltrafik Normalbuss, låggolv Lågentré. Boggiebuss, lågentré Lågentré, gods ger dyrare fordon. Ledbussar Normalgolv. Långväga trafik Express Högre golv. De tidsberoende kostnaderna är: Förarlöner Lön till trafikpersonal, inkl. service och verkstad Del av administration, 70 procent Lokalkostnader för förarpersonal När begreppet timme användes inom trafikbranschen måste man vara noga med att definiera vilken typ av timme som avses. Tidtabellens enhet är tidtabellstimmar och i dessa ingår enbart den tid som erbjuds resenärerna (de som finns i tidtabellen). Om istället fordonets timmar avses brukar enheten vagntimmar användas. Det innebär de timmar som bussen spenderar väntande, eller tomkörning mellan olika turer. Dock ingår inga depå- eller garagekörningar. Ytterligare en nivå högre pratar man om planerade förartimmar och till sist betalda förartimmar. De tidsberoende kostnaderna uppräknat till 2010 års prisnivå samt avrundat till hela tiotusental redovisas i nedanstående tabell. 16

17 Tabell Tidsberoende kostnader för buss exkl. generellt momspåslag. Kostnader kr/år i 2010-års penningvärde. Kostnaderna realt oförändrade år 2010, 2030 och Tätortstrafik Kostnad Intervall Kommentar Normalbuss, låggolv Högre löner och mer kvälls- och helgtrafik i Sthlmsområdet ger högre kostnad Boggiebuss, lågentré Ledbussar, låggolv Små orter har lägre kostnader. Regionaltrafik Normalbuss, Dyrare vid korta pass (<3 tim) och låggolv vid deltidstjänster. Boggiebuss, lågentré (Glesbygds+skoltrafik) Högre löner och mer kvälls- och helgtrafik i Sthlms-området ger högre kostnad Ledbussar Långväga trafik Express Dyrare vid korta pass (<3 tim) och vid deltidstjänster Med distansberoende kostnader avses: Kostnader för drivmedel, smörjolja, däck, reservdelar Försäkringsskador Del av administration, 10 procent När de fordonsbaserade kostnaderna ska inkluderas i den tidsberoende kostnaden har det stor betydelse hur många timmar om dagen som fordonet används. Antag att de fordonsberoende kostnaderna är ca kr per år och fordon, vilket omräknat blir ca kr per trafikeringsdag (300 trafikdagar/år). Då blir kostnaden 600 kr/timme om bussen körs i två timmar per dag medan om bussen körs i 12 timmar kostar det bara 100 kr/timme. För tätortstrafik och expressbusstrafik är detta inte ett lika stort problem som för den regionala trafiken eftersom dessa trafikuppdrag är rätt enhetliga. Men för regional busstrafik skiljer det sig markant mellan olika geografiska områden/linjer hur mycket som bussarna faktiskt rullar. Ytterligare ett problem med den regionala busstrafiken är dess utbud på kvällar samt helger. Här skiljer det en hel del från linje till linje och från område till område. Vissa linjer har bara trafik måndag till fredag, medan andra har halva vardagsutbudet även på helgerna. Det finns troligen även stora skillnader i regionbusstrafikens utbud över landet. Ju mer tättbefolkat ett område är, desto mer och tätare busstrafik. Ren landsbygd utan större tätorter har många gånger bara linjetrafik som egentligen är skolskjutstrafik med fem turer per vardag medan det i storstadsområdena finns regionbusslinjer med femminuterstrafik stora delar av dygnet. Vidare har vissa delar av den regionala trafiken ett trafikupplägg som liknar den för långväga expressbusstrafik. 17

18 De distansberoende kostnaderna uppräknat till 2010 års prisnivå samt redovisas i tabell Tabell Distansberoende kostnader för buss exkl. generellt momspåslag, Prisnivå 2010, kr per tidtabellskm. Kostnaderna desamma år 2010, 2030 och Tätortstrafik Kostnad Intervall Normalbuss 5, Boggiebuss 6,30 * Ledbuss 9, Regionaltrafik Normalbuss 5,40 5,10-5,60 Boggiebuss 5,70 5,40-6,00 Ledbuss 8, Långväga trafik Express 5, *används inte i tätortstrafik De fordons- och tidsberoende kostnaderna i 2010-års penningvärde samt avrundat till hela tiotal redovisas i nedanstående tabell. Tabell Fordons- och tidsberoende kostnader för buss exkl. generellt momspåslag, Prisnivå 2010, kr per vagntimme. Kostnaderna desamma år 2010, 2030 och Tätortstrafik Kostnad Intervall Normalbuss Boggiebuss 480 -* Ledbuss Regionaltrafik Normalbuss Boggiebuss Ledbuss Långväga trafik Express *används inte i tätortstrafik 18

19 13.5 Persontrafik på järnväg ASEK rekommenderar Rekommenderade operativa kostnader för persontrafik på järnväg visas i tabell 3.18 och Tabell Persontrafikens operativa kostnader på järnväg år 2020, exkl generellt momspåslag, 2010-års prisnivå. Kostnaderna desamma år 2030 och Tågtyp Antal platser Kostnad per tåg, minsta tågstorlek Marginalkostad per sittplats Min Max Kr/km Kr/min Kr/km Kr/min Snabbtåg ,42 84,32 0,106 0,289 Interregio ,28 27,20 0,086 0,188 Pendeltåg i storstad ,92 31,22 0,103 0,108 Pendeltåg övriga ,92 26,98 0,099 0,124 Dieseltåg ,56 26,58 0,160 0,272 Nattåg ,36 69,63 0,099 0,207 Höghastighetståg ,09 126,54 0,164 0,336 Snabbt regionaltåg ,61 43,86 0,050 0,153 Tabell Totala omkostnader (y = a + bx) och totala overheadkostnader år 2020, exkl. generellt momspåslag, 2010-års prisnivå. Kostnaderna desamma år 2030 och Y a b x Omkostnader, Mkr per år, all persontågtrafik Overheadkostnader, Mkr per år, all persontågstrafik 980 0,12 Miljoner personkilometer 594 3,41 Miljoner tågkilometer Bakgrund och motivering Rekommenderade kalkylvärden för persontågens operativa kostnader har samma innehåll och struktur som i ASEK 4 och ASEK 5. Det som gjordes inför ASEK 5 var dels en ändring av basår för priser från år 2006 till år 2010, dels omräkning av kapitalkostnaden med hänsyn till en företagsekonomisk ränta på 5 %, istället för 7 % i ASEK 4. Samma kostnader gäller för ASEK 5.2 som för ASEK 5 och ASEK Eftersom kostnadsfunktionerna ska användas i samhällsekonomiska kalkyler som baseras på en prognos om framtida trafikering gjordes år 2007 en bearbetning av underlaget där kostnadsfunktionerna beaktar en framtida tågsammansättning. Det innebär att ett antal verkliga tågtyper som idag trafikerar järnvägsnätet byts ut mot tågtyper som förväntas finnas i framtiden. Fram för allt har det inneburit förändringar i tågsammansättning för Interregionala tåg (IR), pendeltåg och dieseltåg. Sammansättningen av tågtyper vid översynen avser år När det gäller omkostnader och overheadkostnader har inget ytterligare utvecklingsarbete genomförts. Dessa kostnader har räknats om till prisnivå 2010 med producentprisindex. 19

20 Tabell Indexuppräkning från 2006 till 2010 för persontågskostnader Kostnadskomponent Index-serie Index Kapital ITPI 1,074 Lön AKI 1,086 Diesel PPI Diesel 1,150 El BV elpris 1,253 Reparation KPI 1,068 Omkostnader, overheadkostnader PPI 1,1056 Kostnadsfunktionerna är uppbyggda som kostnader, per avstånds- och tidsenhet, för minsta tågstorlek (avser antal sittplatser) och tillkommande kostnader för sittplatser utöver det minsta antalet platser. Härav framgår att tågstorleken, i termer av antal sittplatser, är en central parameter. I detta sammanhang kommer den maximala beläggningsgraden in. Hur hög beläggningsgraden kan vara beror till stor del på hur mycket resandet varierar längs linjens sträckning och över trafikdygnet. Ju jämnare resandet är fördelat desto högre kan beläggningsgraden vara och vice versa. I tabellen nedan redovisas de beläggningsgrader per tågtyp som normalt används. Tabell Beläggningsgrader per tågtyp Tågtyp Beläggningsgrad Snabbtåg 0,6 Interregio 0,5 Pendeltåg i storstad 0,4 Pendeltåg övriga 0,4 Dieseltåg 0,5 Nattåg 0,5 Höghastighetståg 0,6 Snabbt regionaltåg 0,5 Beräkningen av fordonskostnader per tågkilometer och tågminut görs i följande tre steg: 1. Genomsnittligt resande per tåg = Personkm per år Tågkilometer per år 2. Sittplatsbehov per tåg= Genomsnittligt resande per tåg Beläggningsgrad 3. Kostnad per tågkilometer och tågminut = Kostnad minsta tåg + (Sittplatsbehov sittplatser minsta tåg) marginalkostnad kr per platskm respektive platsminut Om sittplatsbehovet är mindre än minsta tågstorlek används minsta tågstorlek och kostnaden består då av kostnaden per km och minut för minsta tågstorlek. Kalkylvärdena för persontrafikens operativa kostnader på järnväg bygger på följande typer av produktions- och kostnadsuppgifter: 20

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1. Kapitel 13 Fordonskostnader för persontrafik

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1. Kapitel 13 Fordonskostnader för persontrafik S Version 2014-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 13 Fordonskostnader för persontrafik G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 13 Fordonskostnader

Läs mer

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik 1.1 och ärendefördelning - personbilstrafik Den rikstäckande resvaneundersökningen RES 0506 genomfördes under perioden hösten 2005 till hösten 2006. Samtliga resultat för 2006 är framtagna ur RES 0506.

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Förord och Innehåll 1 Inledning G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Förord ASEK (Arbetsgruppen för samhällsekonomiska

Läs mer

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM C:\Users\SELJ17226\Desktop\Konsekvenser av elbussar i Stockholm_2.docx Mall: Rapport - 2003.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10198560 1 (8) KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM PM - Kalkyl över elbussar i Stockholm

Läs mer

KALKYLVÄRDEN OCH KALKYLMETODER (ASEK)

KALKYLVÄRDEN OCH KALKYLMETODER (ASEK) KALKYLVÄRDEN OCH KALKYLMETODER (ASEK) En sammanfattning av Verksgruppens rekommendationer 2005 SIKA PM 2005:16 2 SIKA Förord Denna promemoria är en sammanfattning av de kalkylvärden och kalkylmetoder som

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 S Version 2014-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 9 Trafiksäkerhet G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 9. Trafiksäkerhet... 3 9.1 Olycksvärdering...

Läs mer

En liten bok om bilskatter

En liten bok om bilskatter En liten bok om bilskatter Bilen behövs i Sverige Nio av tio resor sker på vägar Åtta av tio resor görs med bil 60 % av allt gods transporteras med lastbil Fordonsindustrin sysselsätter 140 000 personer

Läs mer

Handkalkyl: Handledning och Manual Version 2,1. Objekt: Handkalkyl 2.1. Datum: 2010-02-16

Handkalkyl: Handledning och Manual Version 2,1. Objekt: Handkalkyl 2.1. Datum: 2010-02-16 Handkalkyl: Handledning och Manual Version 2,1 Objekt: Handkalkyl 2.1 Innehål: Handledning och Manual Datum: 2010-02-16 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Handkalkylering: samhällsekonomiska

Läs mer

Resultat Sampers/Samkalk Projektnamn: Västlänken, trafikeringsalternativ

Resultat Sampers/Samkalk Projektnamn: Västlänken, trafikeringsalternativ PM Ärendenr: [Ärendenummer] Till: Från: 2013-04-17 Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: 0771-921 921 Texttelefon: 0243-750 90 www.trafikverket.se trafikverket@trafikverket.se

Läs mer

Högre skatt på bensin slår hårt över hela landet En miljon hushåll får höjd bensinskatt med över 5 500 kronor

Högre skatt på bensin slår hårt över hela landet En miljon hushåll får höjd bensinskatt med över 5 500 kronor Högre skatt på bensin slår hårt över hela landet En miljon hushåll får höjd bensinskatt med över 5 500 kronor 2016 1 300 kronor 2017 1 800 kronor 2018 2 400 kronor Högre skatt på bensin slår hårt över

Läs mer

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 7 Resande och ekonomi

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 7 Resande och ekonomi Målbild Tåg 2035 - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland PM 7 Resande och ekonomi Målbild Tåg 2035 Underlagsrapport PM 7: Resande och ekonomi Arbetet med Målbild Tåg 2035 utveckling av tågtrafiken

Läs mer

Internalisering av trafikens externa effekter nya beräkningar för väg och järnväg PM 2011:6

Internalisering av trafikens externa effekter nya beräkningar för väg och järnväg PM 2011:6 Internalisering av trafikens externa effekter nya beräkningar för väg och järnväg PM 2011:6 Internalisering av trafikens externa effekter nya beräkningar för väg och järnväg PM 2011:6 Trafikanalys Adress:

Läs mer

PROMEMORIA. Känslighetsanalyser över prognosförutsättningar i bilparksanalyser. - för åtgärdsplaneringen 2009. Analys & Strategi. Version 2009-05-08

PROMEMORIA. Känslighetsanalyser över prognosförutsättningar i bilparksanalyser. - för åtgärdsplaneringen 2009. Analys & Strategi. Version 2009-05-08 PROMEMORIA Känslighetsanalyser över prognosförutsättningar i bilparksanalyser - för åtgärdsplaneringen 2009 Version 2009-05-08 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi

Läs mer

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken 2009-05-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Fakta och myter om Peak Car

Fakta och myter om Peak Car Fakta och myter om Peak Car Text och produktion: Scantech Strategy Advisors 2014. Finns Peak Car? I samhällsdebatten förekommer ibland uttrycket Peak Car. Betydelsen av Peak Car varierar, men syftet är

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

Ingen samhällsekonomi med flygbussar mellan Stockholm och Arlanda bara koldioxidutsläpp

Ingen samhällsekonomi med flygbussar mellan Stockholm och Arlanda bara koldioxidutsläpp Ingen samhällsekonomi med flygbussar mellan Stockholm och Arlanda bara koldioxidutsläpp Rickard Wall är doktor i nationalekonomi med inriktning mot transportekonomi och konkurrensteori och har genomfört

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun www.cero.nu Uppdrag: Strategisk klimatanalys av resvanor och tjänsteresor Beställare: Malin Leifsson,

Läs mer

Åre Östersund Airport

Åre Östersund Airport Ramböll Sverige AB --- LFV Åre Östersund Airport Göteborg 2007-07-06 LFV Åre Östersund Airport Datum 2007-07-06 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutversion Anders Mosesson Uppdragsledare Håkan Lindved Handläggare

Läs mer

RAPPORT Samhällsekonomisk bedömning av Höghastighetsbanor i Sverige. Rapport 2009:20. Analys & Strategi. 31 augusti 2009

RAPPORT Samhällsekonomisk bedömning av Höghastighetsbanor i Sverige. Rapport 2009:20. Analys & Strategi. 31 augusti 2009 RAPPORT Samhällsekonomisk bedömning av Höghastighetsbanor i Sverige Rapport 2009:20 31 augusti 2009 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

FLYGSKATT - en samhällsekonomisk analys

FLYGSKATT - en samhällsekonomisk analys FLYGSKATT - en samhällsekonomisk analys ALMEDALEN 2015-07-01 Av: Johan Ericson & Rickard Hammarberg Samhällsekonomiska kostnader Betalar flyget sina samhällsekonomiska kostnader? En modell att studera

Läs mer

Elektrifiering av E4 Södertälje- Helsingborg översiktlig samhällsekonomisk kalkyl

Elektrifiering av E4 Södertälje- Helsingborg översiktlig samhällsekonomisk kalkyl Elektrifiering av E4 Södertälje- Helsingborg översiktlig Grontmij AB Mattias Haraldsson Vår referens Eskilstuna, Mattias Haraldsson Rapport Namnteckning Granskad av Godkänd av Innehållsförteckning 1 Inledning...

Läs mer

Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer

Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer Inledning Det här är ett kalkylunderlag gjort för dig som har tankar på att starta Grön omsorg på gården eller redan är igång. I den kan du göra beräkningar

Läs mer

En kortfattad beskrivning av skillnader mellan arbetskostnadsindex (AKI) och lönekostnadsindex (LCI)

En kortfattad beskrivning av skillnader mellan arbetskostnadsindex (AKI) och lönekostnadsindex (LCI) 2012-06-04 En kortfattad beskrivning av skillnader mellan arbetskostnadsindex (AKI) och lönekostnadsindex (LCI) I grund och botten mäter både AKI och LCI lönekostnadernas utveckling men med lite olika

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område Bakgrund De nu aktuella SAMS-data 1, som här betecknas [A],

Läs mer

Transportsektorns samhällsekomiska. bilagor PM 2012:3

Transportsektorns samhällsekomiska. bilagor PM 2012:3 Transportsektorns samhällsekomiska kostnader 212 bilagor PM 212:3 Transportsektorns samhällsekomiska kostnader 212 bilagor PM 212:3 Trafikanalys Adress: Sveavägen 9 113 59 Stockholm Telefon: 1 414 42

Läs mer

Transportsektorns samhällsekonomiska. rapport 2012. Rapport 2012:3

Transportsektorns samhällsekonomiska. rapport 2012. Rapport 2012:3 Transportsektorns samhällsekonomiska kostnader rapport 2012 Rapport 2012:3 Transportsektorns samhällsekonomiska kostnader rapport 2012 Rapport 2012:3 Trafikanalys Adress: Sveavägen 90 113 59 Stockholm

Läs mer

2006-09-23 Vägverket 1. Köpa bil? tips och råd till den smarta bilköparen Malmö 14 september 2006.

2006-09-23 Vägverket 1. Köpa bil? tips och råd till den smarta bilköparen Malmö 14 september 2006. Vägverket 1 Köpa bil? tips och råd till den smarta bilköparen Malmö 14 september 2006. Vägverket 2 Proportioner CO2 - påverkan Höjning från 90 till 110 på 10km väg med 10 000 ådt motsvarar 500-1000 FFV-bilar.

Läs mer

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN DNR: 13/00266 2014-12-01 UPPHANDLING SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK 2015 BILAGA 2.2: MILJÖKRAV Sida 1 (5) Bilaga 2.2 Miljökrav SÄKO 2015 Sida 2 (5) Innehåll 1.

Läs mer

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige Regeringsuppdrag att utreda höghastighetsjärnväg i Sverige Götalandsbanan Stockholm-Jönköping-Göteborg Europabanan Stockholm-Jönköping-Helsingborg/Malmö Regeringsuppdrag

Läs mer

Användarhandledning till Beräkningsmodell för effekter av transportplanering vid evenemang

Användarhandledning till Beräkningsmodell för effekter av transportplanering vid evenemang Användarhandledning till Beräkningsmodell för effekter av transportplanering vid evenemang reviderad 2014 Juni 2014 Koucky & Partners AB på uppdrag av Energikontoret Regionförbundet Örebro Titel: Författare:

Läs mer

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel När man debatterar för spårtaxi är det vanligaste motargumentet man hör att det blir för dyrt. Detta är helt fel. I stället kan spårtaxisystem vara självfinansierande

Läs mer

Alternativa scenariers påverkan på lönsamhet. publikation 2009:98

Alternativa scenariers påverkan på lönsamhet. publikation 2009:98 Alternativa scenariers påverkan på lönsamhet publikation 2009:98 2(20) Förord I regeringens direktiv för åtgärdsplaneringen anges att trafikverken ska redogöra för olikheter i parametrar i bas- och referensscenarierna

Läs mer

Förarens fordonskostnad 2341

Förarens fordonskostnad 2341 Fordonsval Offertpris, företagsfordon 145 hk Bruttopris fordon 277 900 291 500 Rabatt, % eller kr 9 25 011 10 29 150 Summa fordon 252 889 262 350 Paketnamn Paketutrustning Rabatt, % eller kr Extrautrustning

Läs mer

Totala bilkostnader för företag och förare 2009

Totala bilkostnader för företag och förare 2009 CASE NR: Totala bilkostnader för företag och förare 2009 Delkostnadsberäkningar med vanlig räknare Kimberlite Delkostnader för förmånsbil Delkostnader för förmånsbil och privatbil i tjänsten 1. 1. Leasing

Läs mer

Effektiv IT-drift inom staten

Effektiv IT-drift inom staten Effektiv IT-drift inom staten Bilaga 1 Kostnadsberäkningar för nuläge Version 1.0 Innehåll BILAGA 1 KOSTNADSBERÄKNINGAR FÖR NULÄGE... 3 KOSTNADER FÖR HELA DEN OFFENTLIGA IT-VERKSAMHETEN... 3 Reviderade

Läs mer

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik i siffror 7,1 miljarder kronor i omsättning 280 anställda 390 000 personer genomför 940 000 resor per dygn 10

Läs mer

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen Lennart Lennefors Projektledare och transportanalytiker Planeringsavdelningen Snabbfakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm. Huvudkontor i Borlänge. Regionkontor i Eskilstuna, Gävle, Göteborg,

Läs mer

2008:7. Förändringar i lönsamhet av persontrafik på järnväg. En uppföljning av 2003 års analys. SIKA Rapport

2008:7. Förändringar i lönsamhet av persontrafik på järnväg. En uppföljning av 2003 års analys. SIKA Rapport SIKA Rapport 2008:7 Förändringar i lönsamhet av persontrafik på järnväg En uppföljning av 2003 års analys SIKA Rapport 2008:7 Förändringar i lönsamhet av persontrafik på järnväg En uppföljning av 2003

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Bilen och miljön Våren 2013

Bilen och miljön Våren 2013 Bilen och miljön Våren 2013 OM SBM Bilägarpanel SBM Bilägarpanel är en konsument- och användarpanel sammansatt av ett stort antal bilägare med varierande ålder, kön, social bakgrund, trafikvana och bilerfarenhet.

Läs mer

Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen

Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen Prognos 2010 och verklig utveckling Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen Utveckling godstrafik jämfört med prognos, index 100 Godståg verklig Lastbil verklig Sjöfart

Läs mer

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN- OCH MILJÖAVDELNINGEN SID 1 (5) 2010-12-03 pm BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN Vi föreslår ett schabloniserat sätt att kvantifiera biodrivmedelsbilars klimatpåverkan i relation

Läs mer

04/07/2014 VÄLKOMMEN! HAR BILTRAFIKEN TOPPAT OCH VAD BETYDER DET I SÅ FALL FÖR DEN FRAMTIDA TRAFIKEN? Almedalen 3 juli 2014

04/07/2014 VÄLKOMMEN! HAR BILTRAFIKEN TOPPAT OCH VAD BETYDER DET I SÅ FALL FÖR DEN FRAMTIDA TRAFIKEN? Almedalen 3 juli 2014 VÄLKOMMEN! 09.30 Istället för parkering nya sanningar om parkeringsnormer och fastigheter 11.00 Löser städerna trafikens hållbarhetsproblem? Vilken stad i Sverige är bäst på hållbara transporter 2014?

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

2013-11-05 Dnr 2013:1530

2013-11-05 Dnr 2013:1530 2013-11-05 Dnr 2013:1530 Rapport från utredningstjänsten TYPFALL BARNFAMILJ En barnfamilj som bor i Gävle med 2 barn, och där hon tjänar 35 000 i månaden och han tjänar 24 500, på vilket sätt skulle deras

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet PM Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1. Kapitel 7 Tid och kvalitet i persontrafik

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1. Kapitel 7 Tid och kvalitet i persontrafik Version 2014-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 7 Tid och kvalitet i persontrafik G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 7. Tid och kvalitet i

Läs mer

2014-04-24 TRIVECTOR FRAMTIDENS TRANSPORTSYSTEM - SAMSPILL MELLOM BYUTVIKLING OG VALG AV. Framtidsverksted 2.april 2014 Trondheim

2014-04-24 TRIVECTOR FRAMTIDENS TRANSPORTSYSTEM - SAMSPILL MELLOM BYUTVIKLING OG VALG AV. Framtidsverksted 2.april 2014 Trondheim TRIVECTOR FRAMTIDENS TRANSPORTSYSTEM - SAMSPILL MELLOM BYUTVIKLING OG VALG AV Framtidsverksted 2.april 2014 Trondheim Christer Ljungberg, CEO Trivector AB Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 90 anställda,

Läs mer

Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö

Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö PM Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö 1 Inledning 1.1 Bakgrund En förstudie för en fast förbindelse mellan Fårö och Fårösund har tagits fram av Atkins under 212/213. En fast förbindelse med bro

Läs mer

Värdering av underhållskostnad och trafikpåverkan för servicefönster på Norra Stambanan

Värdering av underhållskostnad och trafikpåverkan för servicefönster på Norra Stambanan Värdering av underhållskostnad och trafikpåverkan för servicefönster på Norra Stambanan KAJT-dagarna 2015, Borlänge, 2015-05-06 TOMAS LIDÉN, LIU, ITN, KOMMUNIKATIONS- OCH TRANSPORTSYSTEM LARS BRUNSSON,

Läs mer

Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för. SLUSSEN plan B och Stadens förslag. Richard Murray SLUSSEN plan B

Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för. SLUSSEN plan B och Stadens förslag. Richard Murray SLUSSEN plan B Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för och Stadens Richard Murray Presentation 6 februari 2013 jämfört med Stadens Byggtid 4½ år istället för 8 år Byggkostnad 5 mdr istället för 8 mdr + bussterminalen

Läs mer

Inventering av miljöbilspriser på andrahandsmarknaden. Miljöbilar i Stockholm Rapport 2006 12 06

Inventering av miljöbilspriser på andrahandsmarknaden. Miljöbilar i Stockholm Rapport 2006 12 06 Miljöbilar i Stockholm Rapport 2006 12 06 Miljöbilar i Stockholm är en satsning inom Stockholms Stad med syfte att snabba på övergången till miljöbilar och förnybara fordonsbränslen. Miljöförvaltningen,

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

SIKA Rapport 2005:8. Prognos för persontransporter år 2020

SIKA Rapport 2005:8. Prognos för persontransporter år 2020 Rapport 2005:8 Prognos för persontransporter år 2020 Rapport 2005:8 Prognos för persontransporter år 2020 Statens institut för kommunikationsanalys 2 Rapport är :s publikationsserie för utredningar och

Läs mer

Beräkning av geografisk fördelning av konsumentöverskott i Samkalk. inledning. Beräkning och redovisning

Beräkning av geografisk fördelning av konsumentöverskott i Samkalk. inledning. Beräkning och redovisning PM: 2009-09-10 Esbjörn Lindqvist Beräkning av geografisk fördelning av konsumentöverskott i Samkalk inledning I Samkalk beräknas, som underlag för den samhällsekonomiska kalkylen, trafikanternas konsumentöverskott

Läs mer

Antagna av kommunfullmäktige den 14 juni 2006, 174 med ändring 13 april 2011, 85, med ändring 14 december 2011, 255

Antagna av kommunfullmäktige den 14 juni 2006, 174 med ändring 13 april 2011, 85, med ändring 14 december 2011, 255 Blad 1 RIKTLINJER FÖR INTERNHYRA Antagna av kommunfullmäktige den 14 juni 2006, 174 med ändring 13 april 2011, 85, med ändring 14 december 2011, 255 INNEHÅLL Sid. 1. Inledning 2 2. Driftkostnad 2 3. Planerat

Läs mer

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007 Gång-/cykelplan Bilaga ; Resvanor Syd 7 Bilaga ; Sammanställning: Resvanor Syd 7 OM UNDERSÖKNINGEN... DE SVARANDE... FAMILJEKONSTELLATIONER... BOENDETYP... UTBILDNINGSNIVÅ... 3 SYSSELSÄTTNING... 3 ÅRSINKOMST...

Läs mer

Uppdrag att redovisa arbetet med utveckling och förvaltning av metoder och modeller för samhällsekonomiska analyser

Uppdrag att redovisa arbetet med utveckling och förvaltning av metoder och modeller för samhällsekonomiska analyser PM Ärendenr: N2011/3170/TE Till: Näringsdepartementet Från: 2011-09-26 Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se Camilla Hjorth Planering camilla.hjorth@trafikverket.se

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer

Användarhandledning. Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder

Användarhandledning. Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder Användarhandledning BUSE version 2.1 Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund, VM och har vidareutvecklats av Ulf

Läs mer

Indikativ övervakningsrapport avseende skattebefrielse för flytande biodrivmedel under perioden januari - augusti 2014

Indikativ övervakningsrapport avseende skattebefrielse för flytande biodrivmedel under perioden januari - augusti 2014 STEM061 ver.w-3.2, 2007-05-15 Dnr 2014-5283 1 (18) Analysavdelningen Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Indikativ övervakningsrapport avseende skattebefrielse för flytande biodrivmedel

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning 2014, bilaga 6.3 Beräkningsexempel elkostnad Utgåva 2014-01-22. Bilaga 6.3 Beräkningsexempel elkostnad

Järnvägsnätsbeskrivning 2014, bilaga 6.3 Beräkningsexempel elkostnad Utgåva 2014-01-22. Bilaga 6.3 Beräkningsexempel elkostnad Bilaga 6.3 Beräkningsexempel elkostnad Innehåll 1 Beräkningsexempel... 1 1.1 Inledning... 1 1.2 Tillgång till elström vid uppställning av järnvägsfordon (6.3.3.3)... 1 1.2.1 Beräkningsexempel 1... 3 1.3

Läs mer

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Inge Vierth, VTI Seminarium Hur ska sjöfarten utvecklas i östra Mellansverige Västerås, 2 april 2014 Externa (marginal)kostnader

Läs mer

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1 Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en

Läs mer

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING PM TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING 19 MARS 2012 Titel: Trafikanalys i Ljungby centrum Status: Koncept Datum: 2012 03 19 Beställare: Ljungby kommun Kontaktperson:

Läs mer

Praktisk handledning. Avfallsindex. Reglera priser vid upphandling av avfallstjänster med indexserierna A12:1-3.

Praktisk handledning. Avfallsindex. Reglera priser vid upphandling av avfallstjänster med indexserierna A12:1-3. Praktisk handledning Avfallsindex Reglera priser vid upphandling av avfallstjänster med indexserierna A12:1-3. 2 Innehåll INTRODUKTION... 3 VAD ÄR AVFALLSINDEX OCH HUR TAS DET FRAM?... 4 Avfallsindex...

Läs mer

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND Q2 2010 RTS Index utfall för det andra kvartalet 2010 visar att det totala antalet resenärer som reser via rederier till/från våra kuster (-5 procent), via flyg (-2 procent) och via tåg (-1 procent) sjunker

Läs mer

Kvalitetsvärderingsrapport 2009

Kvalitetsvärderingsrapport 2009 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 1(6) Kvalitetsvärderingsrapport 2009 För beslut Denna PM beskriver de kvalitetsvärderingar som gjorts för de centralt insamlade priserna i KPI under 2009.

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Finansiering av miljöbussar

Finansiering av miljöbussar 1(5) 2009-08-18 Vår referens Gunnel Forsberg 08 686 1418 Styrelsen Dokumenttyp Finansiering av miljöbussar Bakgrund SLs inriktning har, alltsedan upphandling av busstrafiken inleddes i början på 1990-talet,

Läs mer

Bilägande för företag

Bilägande för företag Bilägande för företag KONCERNEN Billån Ca 200 000 avtal Volvofinans Bank AB Billeasing Volvokort Ca 1 200 000 kunder Finansiell leasing Svensk Vagnparksfinans Operationell leasing Biladministration Ca

Läs mer

SIKA Rapport 2009:3. Värden och metoder för transportsektorns samhällsekonomiska analyser ASEK 4

SIKA Rapport 2009:3. Värden och metoder för transportsektorns samhällsekonomiska analyser ASEK 4 SIKA Rapport 2009:3 Värden och metoder för transportsektorns samhällsekonomiska analyser ASEK 4 SIKA Rapport 2009:3 Värden och metoder för transportsektorns samhällsekonomiska analyser ASEK 4 Statens

Läs mer

Anvisningar Övriga mått Kommunens kvalitet i korthet 2012

Anvisningar Övriga mått Kommunens kvalitet i korthet 2012 Anvisningar Övriga mått Kommunens kvalitet i korthet 2012 Nyckeltalen Nyckeltalen i denna del är de nyckeltal som ingår i Kommunens kvalitet i korthet (Kkik) och som ska publiceras i Kolada, men som inte

Läs mer

Remissyttrande angående Finansdepartementets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Remissyttrande angående Finansdepartementets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Stockholm 2015-04-29 Er ref: Fi 2015/1733 Vår ref: GH Remissyttrande angående Finansdepartementets promemoria Vissa punktskattefrågor inför

Läs mer

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det?

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? (Klimatforum 2013) Jonas Åkerman Avdelningen för miljöstrategisk analys fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se Utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Kundundersökning mars 2014

Kundundersökning mars 2014 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia Transport Sverige Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC.

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC. Välkommen till TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? Det goda livet TRIVECTOR TRAFFIC Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 90 anställda, Traffic 50 Kontor i Lund,

Läs mer

Turistnäringens tillväxtprognos Utfall Q4 och helår 2011 samt prognos 2012

Turistnäringens tillväxtprognos Utfall Q4 och helår 2011 samt prognos 2012 Turistnäringens tillväxtprognos Utfall Q4 och helår 2011 samt prognos 2012 Utfall för helår 2011: Utfallet 2011 visar att det totala resandet och boendet hamnar på en rekordnivå jämfört med 2010, dock

Läs mer

Diagram för exempelkommun Växjö

Diagram för exempelkommun Växjö Diagram för exempelkommun Växjö Indikatorer för kommunen som helhet (som geografiskt område) Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i nya personbilar (H2_KH) % Måluppfyllelse (H2_KH)

Läs mer

Magnus Nilsson Produktion

Magnus Nilsson Produktion Till regeringen Stockholm 2014-04-01 Ert dnr: N2014/743/E Synpunkter med anledning av Fossilfrihet på väg, SOU 2013:184 SAMMANFATTNING Den diskussion och de förslag utredningen redovisar måste ses i ljuset

Läs mer

Fakta om löner - löneutveckling

Fakta om löner - löneutveckling 2012-06-05 Fakta om löner - löneutveckling Löneutveckling i ekonomin t o m mars 2012 1 Fakta om löneutveckling mars 2012. Rapport över löneutveckling baserat på statistik från Medlingsinstitutet/SCB. Löneutvecklingstalen

Läs mer

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12 Vilken miljöbil ska man välja? Örebro 2009-05-12 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se Mobil:

Läs mer

De generella kalkylproblemen

De generella kalkylproblemen De generella kalkylproblemen Urval: Vilka resurser skall tas med i kalkylen? Periodisering: Hur skall kostnaderna för anläggningstillgångar fördelas över tiden? Värdering: Till vilket värde skall resursförbrukningen

Läs mer

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet 1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

BUSE version 2.2. Användarhandledning. Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder vid väginvesteringar

BUSE version 2.2. Användarhandledning. Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder vid väginvesteringar Användarhandledning BUSE version 2.2 Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder vid väginvesteringar Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund och har vidareutvecklats

Läs mer

Användarhandledning. Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund och har vidareutvecklats av Ulf Magnusson, 2002-04-23.

Användarhandledning. Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund och har vidareutvecklats av Ulf Magnusson, 2002-04-23. Användarhandledning BUSE version 2.21 Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder vid väginvesteringar Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund och har vidareutvecklats

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Version 2014-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 2 Grundläggande kalkylteknik G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 2 Grundläggande kalkylteknik...

Läs mer

11-ÅRSKALKYL BRF SKÄPPLANDSGATAN 13-17 769625-6721 2013-06-14

11-ÅRSKALKYL BRF SKÄPPLANDSGATAN 13-17 769625-6721 2013-06-14 11-ÅRSKALKYL BRF SKÄPPLANDSGATAN 13-17 769625-6721 2013-06-14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Grunduppgifter... 3 2 Föreningens anskaffningskostnad... 3 3 Finansiering... 4 4 Föreningens utgifter... 5 4.1 Drifts-

Läs mer

Qvinnovindar Falbygden

Qvinnovindar Falbygden ENERGIFAKTA Qvinnovindar Falbygden Ett engagemang för kvinnligt företagande och hot om uranbrytning på Falbygden var två skäl till Qvinnovindars bildande. Wanja Wallemyr, initiativtagare till Qvinnovindar

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Hur värderar vi samhällsnyttan?

Hur värderar vi samhällsnyttan? Hur värderar vi samhällsnyttan? på landsbygden - Hur värderar vi samhällsnyttan? Konferensversion 2014-05-01 Tryggve Sigurdson Expert effektanalyser ÅF Infraplan tryggve.sigurdson@afconsult.com 1 Vårt

Läs mer