Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1. Kapitel 13 Fordonskostnader för persontrafik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1. Kapitel 13 Fordonskostnader för persontrafik"

Transkript

1 S Version Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 13 Fordonskostnader för persontrafik G L 6(1+0,1)

2 2

3 Innehåll 13 Fordonskostnader för persontrafik Fordonskostnader i personbilstrafik Nybilspris Däckpris Lönekostnad reparation av fordon Årlig körsträcka Värdeminskningskostnad personbil Nyttjandegrad Kapitalkostnad Komponentförslitning Drivmedel Beläggningsgrad och ärendefördelning för personbilstrafik Fordonskostnader cykel Busstrafikeringskostnader Fordonsbaserade kostnader Tidsberoende kostnader Distansberoende kostnader Fordons- och tidsberoende kostnader Persontrafikens operativa kostnader på järnväg Beskrivning av beräkningsmetod

4 13 Fordonskostnader för persontrafik Detta kapitel fokuserar på att beskriva fordonskostnader för persontrafik år 2010, basåret för analyser inom ramen för Trafikverkets planering. Vissa resonemang förs också kring framtida fordonskostnader för persontrafik. Viktiga år är då 2030 och 2050 som utgör prognosår 1 och prognosår 2 i analyser inom ramen för Trafikverkets planering. I princip gäller att drivmedelspriser och drivmedelsskatter antas förändras realt under kalkylperiod men att övriga kostnader lämnas realt oförändrade. Anledningen till att andra kostnader än drivmedelspriser antas vara realt oförändrade är att underlaget för prognoser är mycket bristfälligt. Utan specifik kunskap på området är det rimligt att utgå ifrån principen att dagens kostnadsnivå är den bästa gissningen rörande framtida kostnader. Det bör dock nämnas att vissa av de kostnader som lämnas realt oförändrade delvis innehåller drivmedelskostnader och lönekostnader som i andra ASEK-sammanhang förutsätts ändras realt under kalkylperiod 1. Detta gäller till exempel lönekostnader för reparation av personbilar och distansberoende kostnader i busstrafik som delvis består av drivmedelskostnader. Men eftersom det sannolikt finns andra faktorer som i framtiden ändras på ett sätt som leder till lägre kostnader, produktivitetsökningar vid reparation, energieffektivare bussflotta m.m., och storleken på dessa effekter är okända är det rimligt att lämna de kostnadstyper där drivmedelspriser och löner kommer in realt oförändrade i framtiden Fordonskostnader i personbilstrafik ASEK rekommenderar De fordonskostnader och parametrar för personbilstrafik samt bränslepriser ska användas som redovisas i tabellerna , för år 2010, 2030 och 2050 i 2010-års penningvärde. Kalkylvärdena i ASEK 5.1 är samma som i tidigare ASEK-version ASEK 5. Tabell Fordonskostnader och parametrar personbil år 2010, 2030 och 2050, i 2010-års penningvärde. Nybilspris kr, inkl generellt momspåslag Däckpris kr/st, inkl generellt momspåslag 780 Lönekostnad reparation kr/timme, inkl generellt momspåslag Årlig körsträcka, km Utnyttjandegrad, timme/år Värdeminskningskostnad, kr/km, inkl generellt momspåslag 168 0,64 Kapitalkostnad kr/timme, inkl generellt momspåslag 1,11 Komponentförslitning kr/km, inkl generellt momspåslag 0,16 1 Ökade reallönekostnader ligger till grund för uppräkning av åktidsvärdet för tjänsteresor i kapitel 7. 4

5 Tabell Bensinpriser år 2010, 2030 och 2050, personbil, i 2010-års penningvärde. Bensin 2010 Bensinpris, exkl. drivmedelsskatter och moms, kr/liter 4,81 Bensinpris, exkl. drivmedelsskatter inkl moms, kr/liter 6,01 Bensinskatter och moms, totalt/liter 7,79 Bensin 2030 Bensinpris, exkl. drivmedelsskatter och moms, kr/liter 6,65 Bensinpris, exkl. drivmedelsskatter inkl moms, kr/liter 8,31 Bensinskatter och moms, totalt/liter 9,17 Bensin 2050 Bensinpris, exkl. drivmedelsskatter och moms, kr/liter 6,99 Bensinpris, exkl. drivmedelsskatter inkl moms, kr/liter 8,74 Bensinskatter och moms, totalt/liter 10,99 Tabell Dieselpriser år 2010, 2030 och 2050 personbil, i 2010-års penningvärde. Diesel 2010 Dieselpris, exkl. drivmedelsskatter och moms, kr/liter 5,25 Dieselpris, exkl. drivmedelsskatter inkl moms, kr/liter 6,56 Dieselskatter och moms, totalt/liter 6,46 Diesel 2030 Dieselpris, exkl. drivmedelsskatter och moms, kr/liter 8,87 Dieselpris, exkl. drivmedelsskatter inkl moms, kr/liter 11,09 Dieselskatter och moms, totalt/liter 9,06 Diesel 2050 Dieselpris, exkl. drivmedelsskatter och moms, kr/liter 9,33 Dieselpris, exkl. drivmedelsskatter inkl moms, kr/liter 11,66 Dieselskatter och moms, totalt/liter 11,35 5

6 Tabell Etanolpriser år 2010, 2030 och 2050 personbil, i 2010-års penningvärde. Etanol 2010 Etanolpris, E85, exkl. drivmedelsskatter och moms, 5,79 kr/liter Etanolpris, E85, exkl. drivmedelsskatter inkl moms, kr/liter 7,24 Etanolskatter och moms, totalt/liter 2,76 Etanol 2030 Etanolpris, E85, exkl. drivmedelsskatter och moms, 6,26 kr/liter Etanolpris, E85, exkl. drivmedelsskatter inkl moms, kr/liter 7,83 Etanolskatter och moms, totalt/liter 3,09 Etanol 2050 Etanolpris, E85, exkl. drivmedelsskatter och moms, 6,91 kr/liter Etanolpris, E85, exkl. drivmedelsskatter inkl moms, kr/liter 8,64 Etanolskatter och moms, totalt/liter 3, Nybilspris Nybilspris används för att beräkna olika delar av fordonskostnader som kapitalkostnad, värdeminskning och fordonsslitage. Nybilspris har behandlats i samtliga ASEK-revideringar och beräknats utifrån marknadspriser genom statistik från SCB. I ASEK 5 beräknades ett nytt nybilspris för personbil på samma sätt som tidigare, med utgångspunkt i data från SCB. I SCB:s prisundersökning för 2010 (SCB, 2011a) uppgår medelpris för en personbil till kr exklusive moms. Inklusive generellt momspåslag (1,21) blir ett avrundat nybilspris kronor i 2010-års prisnivå ( kr). Nybilspriset antas vara realt oförändrat år 2030 och 2050 (i 2010 års penningvärde) Däckpris Kostnad för däck ingår som en del i fordonskostnaden i form av däckslitage. Däckpris har behandlats i samtliga tidigare ASEK-revideringar. I denna översyn (ASEK 5.1) behålls värdena från ASEK 5. I ASEK 5 användes, på samma sätt som tidigare, statistik om medelpriser för bildäck från SCB för att beräkna ett genomsnittligt däckpris. Medelpriser för bildäck från SCB tas fram som underlag för KPI-beräkningar och samlas in på de platser som konsumenterna själva köper däcken, t.ex. bensinmackar, däcksverkstäder och liknande. Vilka försäljningsställen som ska prismätas utses via ett statistiskt urval, och efter det är det sedan de mest sålda däcken på det försäljningsstället som prismäts. I priset ingår moms, kostnad för skifte på fälg, balansering och miljöavgift. Ett årsmedelvärde per däck utifrån SCB:s medelpriser uppgår till 987 kr för sommardäck och 1156 kr för vinterdäck i 2010-års prisnivå. Sommar- och vinterdäck viktas samman till ett däckpris på kr. 6

7 Då däckpriserna innehåller moms, miljöavgift, kostnad för skifte på fälg och balansering måste dessa räknas bort. Momsen uppgår till 25 procent. Återvinningsavgiften uppgår enligt Svensk däckåtervinning (2011) till 16 kronor per däck. Kostnad för montering, skifte på fälg och balansering sätts av däckförsäljarna själva och därför har uppgifter från några stora däckkedjor samlats in till en genomsnittlig kostnad på 200 kronor. Det rena däckpriset uppgår därmed till 641 kronor. För att få däckkostnaden uttryckt i konsumentprisnivå inkluderas generellt momspåslag (1,21) på denna och resulterar i ett avrundat genomsnittligt däckpris på 780 kronor per däck i prisnivå 2010 (775,79). Däckpriset antas vara realt oförändrat år 2030 och 2050 (i 2010 års penningvärde) Lönekostnad reparation av fordon I beräkning av reparationskostnader ingår arbetskostnad 2. För att kunna beräkna arbetskostnaden krävs alltså kunskap om lönekostnaden. Värden från tidigare ASEKomgångar kan ses i tabellen nedan. Lönekostnad för reparation behandlades i ASEKsammanhang först i ASEK3, dessförinnan togs denna fram inom f.d. Vägverket I ASEK 5 hade lönekostnaden beräknats på samma sätt som tidigare utifrån SCB:s konjunkturstatistik. Genomsnittlig timlön år 2010 för arbetare inom privat sektor inom handel; serviceverkstäder för motorfordon och motorcyklar uppgår till 138,8 kronor per timme, inklusive övertidstillägg (exklusive övertidstillägg 137,3 kr/tim) enligt SCB (2011b). För uttryckt inklusive generellt momspåslag (1,21) uppgår genomsnittlig timlön till 168 kronor per timme i 2010-års penningvärde. Lönekostnad för reparation antas vara detsamma år 2030 och 2050 (i 2010 års penningvärde) Årlig körsträcka Genomsnittlig årlig körsträcka är en parameter som används för att beräkna kostnaden för värdeminskning 3 för personbil. Denna parameter fanns med i ASEK4 för första gången, men har dessförinnan tagits fram inom f.d. Vägverket. Sedan slutet av 1990-talet har körsträcka för personbil uppgått till km per år, vilket även rekommenderades i ASEK4. I ASEK 5 sågs körsträckan över utifrån Trafikanalys statistik över genomsnittlig körsträcka för personbil 2010 (Trafikanalys, 2011a). Enligt statistiken uppgår genomsnittlig körsträcka för år 2010 till km. Körsträckorna enligt denna statistik ligger något lägre än den tidigare ASEK-rekommendationen på km per år. Detta beror på att Trafikanalys i samband med att de tog över statistikansvaret från f.d. SIKA gjort en totalöversyn av de modeller som beräknar körsträckor (Trafikanalys, 2011b). Kvaliteten på skattningar av körsträckor har på så vis förbättrats, men detta har även resulterat i reviderade körsträckor. En revidering av den tidigare rekommendationen i ASEK har därmed varit motiverad. De årsvisa genomsnittliga körsträckorna tycks vara relativt konstanta över åren och har under den senaste tioårsperioden varierat kring km per år med ett genomsnitt på strax över km per år. Körsträckan för 2010 uppgår till km. Med grund i detta rekommenderas en genomsnittlig körsträcka på km per år. Genomsnittlig körsträcka antas vara densamma år 2030 och Beräknas i Trafikverkets effektmodeller för personbil på normal väg per kilometer enligt följande formel: Arbetskostnad = 0,00069 lönekostnad 3 Värdeminskningskostnad (kr/km) = (nybilspris * genomsnittlig värdeminskning * andel körlängdsberoende värdeminskning) /genomsnittlig körsträcka 7

8 Värdeminskningskostnad personbil Värdeminskningskostnad (kr/km) för fordon är en funktion av tid och användning av fordonet 4. Genomsnittlig värdeminskning för personbilar har antagits uppgå till 13 procent per år av nybilspriset samt att värdeminskningen består till 1/3 av körlängdsberoende värdeminskning (resterande del tidsberoende) enligt VTI (1979). Den körlängdsberoende delen av värdeminskningen beror direkt av användande av fordonet och innebär underhållsoch reparationskostnader. Den årliga värdeminskningskostnaden blir med värderingar och förutsättningar i övrigt 0,64 kronor per kilometer i 2010-års prisnivå (nybilspris kronor, genomsnittlig värdeminskning 13 procent, andel körlängdsberoende värdeminskning 33 procent samt årlig körsträcka km). Den årliga värdeminskningskostnaden antas vara densamma år 2030 och Nyttjandegrad Nyttjandegrad är en parameter som används för att beräkna kapitalkostnad för personbil. Nyttjandegrad för personbil har varit oförändrad sedan slutet på 90-talet och baseras på antagandet om att en personbil kan utnyttjas under årets alla timmar dvs timmar (365 dagar 24 timmar) enligt SIKA (2002b). Nyttjandegrad för personbil antas vara oförändrad år 2030 och Kapitalkostnad Kapitalkostnad innebär räntekostnad per utnyttjad restimme. Det kan ses som en alternativkostnad för den kapitalbindning som investeringen i fordonet innebär. Kapitalkostnaden uttrycks i kronor per fordonskilometer 5 Detta ger med förutsättningar enligt ASEK5, nybilspris på kronor, nyttjandegrad 8760 timmar per år samt företagsekonomisk ränta 5 procent, en kapitalkostnad på 1,11 kronor per timme i prisnivå Kapitalkostnaden antas vara oförändrad år 2030 och Komponentförslitning Som en del i beräkningen av reparationskostnader beräknas fordonsslitage. Denna beräknas som en andel av nybilspriset och uttrycks per kronor per km 6. I ASEK 5 blev kostnaden för komponentförslitning 0,16 för 2010 utifrån ASEK 5:s värdering av nybilspris ( kr). Eftersom nybilspriset är detsamma i ASEK 5.1 blir även kostnaden för komponentförslitning densamma. Kostnaden för komponentförslitning antas vara realt oförändrad år 2030 och nybilspris avskrivning per år % andel körlängdsberoende värdeminskning % genomsnittlig körsträcka 5 Kapitalkostnad = ränta nybilspris utnyttjande grad 6 Komponentförslitning = 0, nybilspriset 8

9 Drivmedel Drivmedelspriser ingår i fordonskostnaden för personbil. För personbil är drivmedelspriser för bensin, diesel samt etanol(e85) relevanta. Drivmedelspriser vid basår Bränslepriserna för basåret 2010 baseras på prisstatistik för 2009 och 2010 från Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet. Denna prisstatistik avser genomsnittligt försäljningspris 7 vid pump i Sverige. Det dieselpris som avser personbil skiljer sig något från det dieselpris som beräknas för lastbil i kapitel 14.1, pga. att lastbilsdieseln avser lagerförsäljning via tankbil till storkunds egen anläggning. Bränslepriser för 2009 och 2010 viktas samman för att undvika genomslag av extremvärden och uttrycks i prisnivå Skattesatserna enligt Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (2011a) för miljöklass 1 bensin uppgick i snitt för till totalt 5,55 kr per liter, varav av energiskatt på 3,09 kr per liter och koldioxidskatt på 2,46 kr per liter. Skattesatsen beräknas endast på bensinandelen i bensinen, det vill säga inte på den del av bensinen som består av etanol. Sedan 2006 ingår 5 procents etanolinblandning i 95-oktanig bensin. Skatter för miljöklass 1 diesel uppgick i snitt för till totalt 4,34 kr per liter, varav av energiskatt på 1,33 kr per liter och koldioxidskatt på 3,01 kr per liter. Sedan 1 augusti 2006 är det tillåtet att blanda i upp till 5 procent FAME 8 i diesel. Denna del är skattebefriad. Etanol 85 består av cirka 85 procent etanol och 15 procent bensin på sommaren och 75 procent etanol och 25 procent bensin på vintern, som ett genomsnitt över året uppgår denna andel till 19 procent bensin i E85. Etanolen i E85 är skattebefriad, men skatt betalas för andelen bensin. Momssatsen uppgår till 25 procent (Regeringen 2011a) för alla drivmedel. Drivmedelspriser prognosår 1 och 2 Drivmedelspriser för de två prognosåren (2030 och 2050) beräknas baserat på förväntad prisutveckling i IEA:s prognosserario Current Policy Scenario. Scenariot har bearbetats av Energimyndigheten och redovisas kommande indatarapport för Trafikverkets trafikprognoser. I beräkningen av drivmedelspriserna år 2030 och 2050 antas CO2-skatten öka i takt med förväntad tillväxt i real BNP/capita (se kapitel 12). Nytt från och med 1 maj 2011 är att det är tillåtet att låginblanda högre andel etanol i bensin. Detta genom att riksdagen har implementerat EU:s bränsledirektiv. För bensin är det nu tillåtet att blanda in upp till 10 procent etanol i bensin, så kallad E10 (Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (2011e)). Dock är endast 6,5 procent etanol skattebefriat enligt dagens skatteregler. Bränsledirektivet ger även möjlighet till ökad andel FAME i diesel, upp till 7 procent i diesel, men detta är inte infört i den svenska lagstiftningen än. Endast 5 procent är skattebefriat enligt dagens skatteregler. Därmed utgår vi i beräkningen av kalkylvärden från 6,5 procents inblandning för bensin och 5 procents inblandning i diesel. Momssatsen antas uppgå till 25 procent även fortsättningsvis. 7 Genomsnittligt försäljningspris vid pump på bemannad station exklusive eventuell återbäring/rabatter uppdelat i moms, skatt, produktkostnad och bruttomarginal 8 Biobränsle för inblandning i dieselbränsle tillverkat av olika typer av oljeväxter. 9

10 Bensinpris Tabell Bensinpris, kronor per liter i 2010 års penningvärde. Real prisnivå Pris inkl. skatt och moms Totala skatter och moms Pris exkl. skatter och moms Pris exkl. skatter, inklusive moms ( vid pump ) (faktorpris) ,60 7,79 4,81 6, ,82 9,17 6,65 8, ,98 10,99 6,99 8,74 Bensinpris 2010 inklusive samtliga skatter och moms uppgår till 12,60 kr per liter. Totala skatter och moms uppgår till 7,79 kr per liter. Bensinpris rensat från samtliga skatter och moms uppgår till 4,81. EVA-verktyget använder bensinpris inklusive moms men exklusive skatter. Detta beräknas till 6,01 kr per liter för 95-oktanig oblyad bensin uttryckt i 2010 års priser. Samma uppdelning i pumpprisets komponenter redovisas för år 2030 och Dieselpris Tabell Dieselpris för personbil, kronor per liter, i 2010 års penningvärde. Real prisnivå Pris inkl. skatt och moms Totala skatter och moms Pris exkl. skatter och moms Pris exkl. skatter, inklusive moms ( vid pump ) (faktorpris) ,70 6,46 5,25 6, ,93 9,06 8,87 11, ,68 11,35 9,33 11,66 Dieselpris år 2010 uppgår till 11,70 kr per liter inklusive samtliga skatter och moms. Totala skatter och moms utgör 6,46 kr per liter. Pris rensat från samtliga skatter och moms var 5,25. Dieselpris inklusive moms men exklusive skatter beräknas till 6,56 kr per liter för diesel uttryckt i 2010-års penningvärde. Samma uppdelning i pumpprisets komponenter redovisas för år 2030 och Etanol, E85 Tabell Etanolpris, E85, kronor per liter, i 2010 års penningvärde. Real prisnivå Pris inkl. skatt och moms ( vid pump ) Totala skatter och moms Pris exkl. skatter och moms (faktorpris) Pris exkl. skatter, inklusive moms ,55 2,76 5,79 7, ,35 3,09 6,26 7, ,52 3,61 6,91 8,64 Etanolpris år 2010 uppgår till 8,55 per liter inklusive samtliga skatter och moms. Totala skatter och moms uppgår till 2,76 kr per liter. Pris rensat från samtliga skatter och moms beräknas till 5,79. Etanolpris inklusive moms, men exklusive skatter, beräknas till 5,79 kr per liter för E85 uttryckt i 2010 års priser. Samma uppdelning i pumpprisets komponenter redovisas för år 2030 och

11 13.2 Beläggningsgrad och ärendefördelning för personbilstrafik ASEK rekommenderar Oförändrade beläggningsgrader och ärendefördelning jämfört med ASEK 4 och 5, pga. att ingen nyare resvaneundersökning finns framtagen. Alltså baseras de även fortsättningsvis på RES Rekommenderad beläggningsgrad för personbilstrafik visas i tabellerna Vid analyser där schablonmässig ärendefördelning krävs för personbilstrafik rekommenderas en fördelning enligt tabell Tabell 13.8 Beläggningsgrader personbil, 2010 Typ av resa Beläggningsgrad Privatresor Nationell (Samkalk) 2,22 Regional (inkl arbetsresor) 1,61 Regional arbetsresa (Samkalk) 1,13 Regional övrig resa (exkl. arbetsresor) 1,89 Odifferentierad, default för privatresa (EVA) 1,77 Tjänsteresor Nationell (Samkalk) 1,24 Regional (Samkalk) 1,31 Odifferentierad, default för tjänsteresa (EVA) 1,28 Odifferentierad Beläggningsgrad odifferentierad 1,71 Tabell Ärendefördelning personbil 2010 Typ av resa Ärendefördelning Tjänste (EVA) 0,10 Privat (EVA) 0,90 Bakgrund och motivering Ärendefördelning visar andelen av det totala trafikarbetet för resor med olika typer av ärenden. Totalt trafikarbete beräknas genom att multiplicera sträcka med antal fordon. Beläggningsgrad avser antal personer per fordon för respektive reseärende. Beläggningsgrader och ärendefördelning togs fram i samband med ASEK4 ur den rikstäckande resvaneundersökningen RES 0506, som genomfördes under En ny nationell resvaneundersökning genomfördes under år , men blev inte klar så att den kunde användas som grund för att ta fram nya uppgifter till ASEK 5. I ASEK 5.1 har ingen översyn gjorts av fordonskostnader och dess underliggande parametrar. RES 0506 var en rikstäckande resvaneundersökning som genomfördes under perioden hösten 2005 till hösten Beläggningsgraderna är beräknade med hjälp av den fråga om 11

12 antal personer i bilen som i RES ställs till personbilsförare. Fördelningarna av ärenden baseras på personkilometer, inte fordonskilometer eller antal resor. I EVA-verktyget är nationella resor längre än 50 km och regionala resor kortare än 50 mil. I Sampers däremot är nationella resor minst 100 km och regionala resor, bortsett från arbetsresor, kortare än 100 km. Regionala arbetsresor är inte definierade av reslängden i Sampers. På grund av detta tas olika beläggningsgrader och ärendefördelningar fram för att passa verktygen. Tabell Ärendefördelning och beläggningsgrad, samtliga personresor på väg. Källa: RES 0506 Ärendefördelning Resor <10 km Resor km Resor >50 km Tjänsteresor 0,01 0,03 0,06 Privat 0,14 0,36 0,40 Andel 0,15 0,39 0,46 Beläggningsgrad Tjänsteresor 1,25 1,31 1,27 Privat 1,55 1,59 2,06 Utifrån RES-data går det inte att beräkna trafikarbetet endast på statliga vägar, och data i tabell speglar därför inte helt korrekt resor på statligt vägnät. Troligen är det en större andel av de korta resorna (under 10 km) i tätorter som utförs utanför det statliga vägnät, jämfört med långa resor (över 10 km). Tabell visar resultatet omräknat till att gälla endast statliga vägar. Tabellen har tagits fram genom att alla resor under 10 km tagits bort, sedan har andelarna räknats om för att fortfarande summera till 1. Därefter har en tabell med och en utan resor under 10 km viktats ihop. Andelar av resta kilometer på statlig väg kan man inte få ur RES då ingen sådan fråga ställts. Med antagandet att hälften av antalet kilometer resor, som är kortare än 10 kilometer, har utförts på statlig väg och alla längre resor helt utförts på statlig väg får man fram de värden som redovisas i Tabell Ärendefördelning och beläggningsgrad, skattningar för personresor på statliga vägar Ärendefördelning Resor <10 km Resor km Resor >50 km Tjänste 0,01 0,03 0,07 Privat 0,07 0,39 0,43 Andel 0,08 0,42 0,50 Beläggningsgrad Tjänste 1,25 1,31 1,27 Privat 1,55 1,59 2,06 12

13 13.3 Fordonskostnader cykel ASEK rekommenderar 0,66 kr/fkm (inkluderar moms) ska användas vad avser fordonkostnader för cykel. Bakgrund och motivering Cyklisters reskostnader består av kapitalkostnader för cykel och utrustning samt driftkostnader. Fordonskostnaderna som används i Trafikverkets effektberäkning är hämtade från Naturvårdsverkets rapport Den samhällsekonomiska nyttan av cykelåtgärder. Kapitalkostnader kan beräknas med hjälp av antaganden om inköpspriser, bruksålder och kalkylränta. I Naturvårdsverket (2005) uppskattas kostnaden till ca 0,40 kr per km inklusive moms i 2006 års prisnivå. Driftskostnaderna för cykel består av kostnader för försäkring, reparationer och underhåll. Dessa kostnader kan enligt Naturvårdsverket uppskattas till 0,20 kr per km inklusive moms. Skattningen bygger på att försäkring uppgår till 0,10 kr per km samt reparation och underhåll är vardera 0,05 kr per km. Fordonskostnader för cyklister uppgår då till i genomsnitt cirka 61 öre per km inklusive moms i prisnivå Då värderingarna i ASEK ska utryckas i prisnivå 2010 har cykelkostnaderna räknats upp mellan 2006 och I brist på specifikt index för dessa kostnader har de räknats upp med KPI. KPI har ökat 6,3 procent mellan 2006 och Detta resulterar i en fordonskostnad på 0,66 kr per km inklusive moms i prisnivå Tabell Cykelkostnader kr per km Prisnivå 2006 Prisnivå 2010 Kapitalkostnader 0,41 0,44 Driftskostnader 0,20 0,22 Varav: - Försäkring 0,10 0,11 - Reparation 0,05 0,06 - Underhåll 0,05 0,06 Summa fordonskostnader 0,61 0,66 13

14 13.4 Busstrafikeringskostnader ASEK rekommenderar I tabell visas de trafikeringskostnader för buss gäller som reala kostnader år 2010, 2030 och 2050, i samtliga fall uttryckta i 2010-års penningvärde. Tabell Trafikeringskostnader med buss, exkl generellt momspåslag, 2010-års penningvärde. Tätortstrafik Fordonsberoende, kr per år Tidsberoende, kr per år Distansberoende, kr per tidtabellskm Fordons- och tidsberoende, kr per vagntimme Normalbuss, låggolv , Boggiebuss, lågentré -* 330 6, Ledbussar, låggolv , Regionaltrafik Normalbuss, låggolv , Boggiebuss, lågentré , Ledbussar , Långväga trafik Express , * används inte i tätortstrafik Bakgrund och motivering Driftskostnader för busstrafik delas vanligen upp i fordonsberoende kostnader, timberoende kostnader och kilometerberoende kostnader. Busstrafiken delas även in i tätortstrafik, regional busstrafik samt långväga busstrafik (även kallad expressbusstrafik). Olika typer av busstrafik använder fordonen på olika sätt, vilket resulterar i att kostnaderna per enhet till viss del varierar per trafiktyp. I tätortstrafik håller bussarna en betydligt lägre medelhastighet, jämfört med t.ex. en expressbuss, vilket får effekter på främst det kilometerbaserade à-priset. En normal tätortsbuss kostar även mindre än till exempel en ledbuss. I samband med genomgången av kalkylvärdena i ASEK 4 sågs busstrafikeringskostnader över och nya schablonvärden togs fram. Dessa schablonvärden räknades upp med KPI i ASEK 5. Denna värdering är oförändrad i ASEK 5.1. KPI-uppräkningen uppgick till 6,76 procent mellan 2006 och I enlighet med resonemang i kapitel 3 (avsnitt3.5) läggs inte generellt momspåslag till. 14

15 Fordonsbaserade kostnader Tydliga fordonsbaserade kostnader per dimensionerande fordon är: Avskrivningskostnader (avskrivningstid 10 år) Räntekostnader (ränta på 5 procent) Försäkringskostnader Fordonsskatt, bilprovning Tillägg för vagnreserv (ca 10 procent) Tvätt- och städmaterial (service) Driftkostnad för uppställningsplats Lokalkostnader exkl. personalutrymmen Del av administration, 20 procent De fordonsberoende kostnaderna uppräknat till 2010 års prisnivå samt avrundat till hela tusental redovisas i nedanstående tabell. Tabell Fordonsberoende kostnader för buss exkl. generellt momspåslag. Kostnader, kr/år i 2010-års penningvärde. Kostnader realt oförändrade 2010, 2030 och Tätortstrafik Kostnad Intervall Kommentar Normalbuss, låggolv Låggolv, yngre fordon dyrare. Boggiebuss, lågentré - Används inte i tätortstrafik. Ledbussar, låggolv Låggolv, yngre fordon dyrare. Regionaltrafik Normalbuss, låggolv Lågentré. Boggiebuss, lågentré Lågentré, gods ger dyrare fordon. Ledbussar Normalgolv. Långväga trafik Express Högre golv Tidsberoende kostnader De tidsberoende kostnaderna är: Förarlöner Lön till trafikpersonal, inkl. service och verkstad Del av administration, 70 procent Lokalkostnader för förarpersonal När begreppet timme användes inom trafikbranschen måste man vara noga med att definiera vilken typ av timme som avses. Tidtabellens enhet är tidtabellstimmar och i dessa ingår enbart den tid som erbjuds resenärerna (de som finns i tidtabellen). Om istället fordonets timmar avses brukar enheten vagntimmar användas. Det innebär de timmar som bussen spenderar väntande, eller tomkörning mellan olika turer. Dock ingår inga depå- eller 15

16 garagekörningar. Ytterligare en nivå högre pratar man om planerade förartimmar och till sist betalda förartimmar. De tidsberoende kostnaderna uppräknat till 2010 års prisnivå samt avrundat till hela tiotusental redovisas i nedanstående tabell. Tabell Tidsberoende kostnader för buss exkl. generellt momspåslag. Kostnader kr/år i 2010-års penningvärde. Kostnaderna realt oförändrade år 2010, 2030 och Tätortstrafik Kostnad Intervall Kommentar Normalbuss, låggolv Högre löner och mer kvälls- och helgtrafik i Sthlmsområdet ger högre kostnad Boggiebuss, lågentré Ledbussar, låggolv Små orter har lägre kostnader. Regionaltrafik Normalbuss, Dyrare vid korta pass (<3 tim) och låggolv vid deltidstjänster. Boggiebuss, lågentré (Glesbygds+skoltrafik) Högre löner och mer kvälls- och helgtrafik i Sthlmsområdet ger högre kostnad Ledbussar Långväga trafik Express Dyrare vid korta pass (<3 tim) och vid deltidstjänster Distansberoende kostnader Med distansberoende kostnader avses: Kostnader för drivmedel, smörjolja, däck, reservdelar Försäkringsskador Del av administration, 10 procent När de fordonsbaserade kostnaderna ska inkluderas i den tidsberoende kostnaden har det stor betydelse hur många timmar om dagen som fordonet används. Antag att de fordonsberoende kostnaderna är ca kr per år och fordon, vilket omräknat blir ca kr per trafikeringsdag (300 trafikdagar/år). Då blir kostnaden 600 kr/timme om bussen körs i två timmar per dag medan om bussen körs i 12 timmar kostar det bara 100 kr/timme. För tätortstrafik och expressbusstrafik är detta inte ett lika stort problem som för den regionala trafiken eftersom dessa trafikuppdrag är rätt enhetliga. Men för regional busstrafik skiljer det sig markant mellan olika geografiska områden/linjer hur mycket som bussarna faktiskt rullar. Ytterligare ett problem med den regionala busstrafiken är dess utbud på kvällar samt helger. Här skiljer det en hel del från linje till linje och från område till område. Vissa linjer har bara trafik måndag till fredag, medan andra har halva vardagsutbudet även på helgerna. Det finns 16

17 troligen även stora skillnader i regionbusstrafikens utbud över landet. Ju mer tättbefolkat ett område är, desto mer och tätare busstrafik. Ren landsbygd utan större tätorter har många gånger bara linjetrafik som egentligen är skolskjutstrafik med fem turer per vardag medan det i storstadsområdena finns regionbusslinjer med femminuterstrafik stora delar av dygnet. Vidare har vissa delar av den regionala trafiken ett trafikupplägg som liknar den för långväga expressbusstrafik. De distansberoende kostnaderna uppräknat till 2010 års prisnivå samt redovisas i tabell Tabell Distansberoende kostnader för buss exkl. generellt momspåslag, Prisnivå 2010, kr per tidtabellskm. Kostnaderna desamma år 2010, 2030 och Tätortstrafik Kostnad Intervall Normalbuss 5, Boggiebuss 6,30 * Ledbuss 9, Regionaltrafik Normalbuss 5,40 5,10-5,60 Boggiebuss 5,70 5,40-6,00 Ledbuss 8, Långväga trafik Express 5, *används inte i tätortstrafik Fordons- och tidsberoende kostnader De fordons- och tidsberoende kostnaderna i 2010-års penningvärde samt avrundat till hela tiotal redovisas i nedanstående tabell. Tabell Fordons- och tidsberoende kostnader för buss exkl. generellt momspåslag, Prisnivå 2010, kr per vagntimme. Kostnaderna desamma år 2010, 2030 och Tätortstrafik Kostnad Intervall Normalbuss Boggiebuss 480 -* Ledbuss Regionaltrafik Normalbuss Boggiebuss Ledbuss Långväga trafik Express *används inte i tätortstrafik 17

18 13.5 Persontrafikens operativa kostnader på järnväg ASEK rekommenderar Rekommenderade operativa kostnader för persontrafik på järnväg visas i tabell 3.17 och Tabell Persontrafikens operativa kostnader på järnväg år 2020, exkl generellt momspåslag, 2010-års prisnivå. Kostnaderna desamma år 2030 och Tågtyp Antal platser Kostnad per tåg, minsta tågstorlek Marginalkostad per sittplats Min Max Kr/km Kr/min Kr/km Kr/min Snabbtåg ,42 84,32 0,106 0,289 Interregio ,28 27,20 0,086 0,188 Pendeltåg i storstad ,92 31,22 0,103 0,108 Pendeltåg övriga ,92 26,98 0,099 0,124 Dieseltåg ,56 26,58 0,160 0,272 Nattåg ,36 69,63 0,099 0,207 Höghastighetståg ,09 126,54 0,164 0,336 Snabbt regionaltåg ,61 43,86 0,050 0,153 Tabell Totala omkostnader (y = a + bx) och totala overheadkostnader år 2020, exkl. generellt momspåslag, 2010-års prisnivå. Kostnaderna desamma år 2030 och Y a b x Omkostnader, Mkr per år, all persontågtrafik Overheadkostnader, Mkr per år, all persontågstrafik 980 0,12 Miljoner 594 3,41 Miljoner personkilometer tågkilometer Bakgrund och motivering Rekommenderade kalkylvärden för persontågens operativa kostnader har samma innehåll och struktur som i ASEK 4 och ASEK 5. Det som gjordes inför ASEK 5 var dels en ändring av basår för priser från år 2006 till år 2010, dels omräkning av kapitalkostnaden med hänsyn till en företagsekonomisk ränta på 5 %, istället för 7 % i ASEK 4. Samma kostnader gäller för ASEK 5.1 som för ASEK 5. Eftersom kostnadsfunktionerna ska användas i samhällsekonomiska kalkyler som baseras på en prognos om framtida trafikering gjordes år 2007 en bearbetning av underlaget där kostnadsfunktionerna beaktar en framtida tågsammansättning. Det innebär att ett antal verkliga tågtyper som idag trafikerar järnvägsnätet byts ut mot tågtyper som förväntas finnas i framtiden. Fram för allt har det inneburit förändringar i tågsammansättning för Interregionala tåg (IR), pendeltåg och dieseltåg. Sammansättningen av tågtyper vid översynen avser år

19 När det gäller omkostnader och overheadkostnader har inget ytterligare utvecklingsarbete genomförts. Dessa kostnader har räknats om till prisnivå 2010 med producentprisindex. Tabell Indexuppräkning från 2006 till 2010 för persontågskostnader Kostnadskomponent Index-serie Index Kapital ITPI 1,074 Lön AKI 1,086 Diesel PPI Diesel 1,150 El BV elpris 1,253 Reparation KPI 1,068 Omkostnader, overheadkostnader PPI 1, Beskrivning av beräkningsmetod Kostnadsfunktionerna är uppbyggda som kostnader, per avstånds- och tidsenhet, för minsta tågstorlek (avser antal sittplatser) och tillkommande kostnader för sittplatser utöver det minsta antalet platser. Härav framgår att tågstorleken, i termer av antal sittplatser, är en central parameter. I detta sammanhang kommer den maximala beläggningsgraden in. Hur hög beläggningsgraden kan vara beror till stor del på hur mycket resandet varierar längs linjens sträckning och över trafikdygnet. Ju jämnare resandet är fördelat desto högre kan beläggningsgraden vara och vice versa. I tabellen nedan redovisas de beläggningsgrader per tågtyp som normalt används. Tabell Beläggningsgrader per tågtyp Tågtyp Beläggningsgrad Snabbtåg 0,6 Interregio 0,5 Pendeltåg i storstad 0,4 Pendeltåg övriga 0,4 Dieseltåg 0,5 Nattåg 0,5 Höghastighetståg 0,6 Snabbt regionaltåg 0,5 Beräkningen av fordonskostnader per tågkilometer och tågminut görs i följande tre steg: 1. Genomsnittligt resande per tåg = Personkm per år Tågkilometer per år 2. Sittplatsbehov per tåg= Genomsnittligt resande per tåg Beläggningsgrad 3. Kostnad per tågkilometer och tågminut = Kostnad minsta tåg + (Sittplatsbehov sittplatser minsta tåg) marginalkostnad kr per platskm respektive platsminut Om sittplatsbehovet är mindre än minsta tågstorlek används minsta tågstorlek och kostnaden består då av kostnaden per km och minut för minsta tågstorlek. 19

20 Innehåll i kalkylvärden för persontågens operativa kostnader Kalkylvärdena för persontrafikens operativa kostnader på järnväg bygger på följande typer av produktions- och kostnadsuppgifter: Produktionsförhållanden: Platsutbud, ekonomisk livslängd, produktion (uttryckt i tidtabelltimmar och tidtabellkilometrar per år), reservbehov, personalbehov, drivmedelförbrukning. Tidsberoende kostnader: Inköpskostnad av fordon, lönekostnad för respektive personalkategorier, dagligt underhåll (tvätt, städning etc.). Avståndsberoende kostnader: Operativt underhåll, revisioner, kostnader för drivmedel (el och diesel). Uppgifter om dessa typer av kostnader utgör underlag för skattade kostnadsfunktionerna för de tågtyper som används och som ingår i den samhällsekonomiska kalkylen. Utöver de rent operativa kostnaderna är transporter på järnväg förenade med andra transportberoende kostnader för operatören. Dessa går under namnet omkostnader och utgörs av kostnader för administration, terminalhantering samt biljettförsäljning som uppstår då en resa ska genomföras. En linjär omkostnadsfunktion har skattats där kostnaden varierar med antalet personkilometer. Vid stora utbudsförändringar, som uppstår vid mycket stora projekt tillkommer ofta ytterligare kostnader som inte är direkt beroende av trafik- eller transportarbetet. Sådana kostnader benämns overheadkostnader. Det kan t.ex. röra sig om kostnader för nya lokstallar och viss ökad administration. På grund av att dessa kostnader är situationsspecifika är huvudregeln att storleken på dessa kostnader beräknas från fall till fall. Orsaken till att de halvfasta kostnaderna inte ingår i de ordinarie avstånds- och tidsberoende kostnaderna är att de inte varierar direkt med transport- eller trafikarbetet. Referenser Regeringen (2011a), Moms: ( ) Regeringen (2011b), Skatt på energi: ( ) SCB (2011a), Prisundersökning för 2010, Harmoniska medelpriser för nya bilar ( ) SCB (2011b) Genomsnittlig timlön för arbetare, privat sektor (KLP) efter näringsgren SNI2007 och övertidstillägg. Månad 2008M M04 ( ) SIKA, (2002a), Översyn av samhällsekonomiska metoder och kalkylvärden på transportområdet. SIKA Rapport 2002:4. SIKA, (2002b), Kostnader i persontrafik delrapport ASEK. SIKA Rapport 2002:14. SIKA (2008), Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 4. SIKA PM 2008:3 20

21 SIKA (2009), Värden och metoder för transportsektorns samhällsekonomiska analyser ASEK 4. SIKA 2009:3 Svensk däckåtervinning (2011), Återvinningsavgift, ( ) Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (2011a), Bränsleprisstatistik bensin, diesel och etanol: Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (2011b), Bensinstatistik: ( ) Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (2011c), Skatter: ( ) Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (2011d), Dieselbränsle med förnybar komponent: Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (2011e), Information om E10: ( ) Trafikanalys (2011a), Fordon 2010, Trafikanalys (2011b), Reviderad modell för beräkning av körsträckor nya data för vägtrafiken , Trafikanalys PM 2011:4. 3%A4kning_av_k%C3%B6rstr%C3%A4ckor_&_nya_data_f%C3%B6r_v%C3%A4gtrafiken_ pdf VTI (1979), Bilars värdeminskning Värdeminskningens beroende av miljö, körlängd och tid, VTI meddelande 182,

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 13 Operativa trafikeringskostnader för persontrafik

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 13 Operativa trafikeringskostnader för persontrafik S Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 13 Operativa trafikeringskostnader för persontrafik G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 13

Läs mer

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0. Kapitel 13 Operativa trafikeringskostnader för persontrafik

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0. Kapitel 13 Operativa trafikeringskostnader för persontrafik S Version 2016-04-01 Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0 Kapitel 13 Operativa trafikeringskostnader för persontrafik G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 14 Operativa trafikeringskostnader för godstransporter

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 14 Operativa trafikeringskostnader för godstransporter Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 14 Operativa trafikeringskostnader för godstransporter G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1. Kapitel 14 Fordons- och transportkostnader för godstrafik

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1. Kapitel 14 Fordons- och transportkostnader för godstrafik Version 2014-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 14 Fordons- och transportkostnader för godstrafik G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 14 Fordons-

Läs mer

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik 1.1 och ärendefördelning - personbilstrafik Den rikstäckande resvaneundersökningen RES 0506 genomfördes under perioden hösten 2005 till hösten 2006. Samtliga resultat för 2006 är framtagna ur RES 0506.

Läs mer

Busskostnader Samkalk 1

Busskostnader Samkalk 1 Uppdragsnr: 10104909 1 (12) Busskostnader Samkalk 1 WSP Analys och Strategi har av Vägverket fått i uppdrag att specificera busskostnader i Samkalk-format. Fast sträckkostnad, kostnadsfunktion uppdateras,

Läs mer

Nyheter i ASEK 6. Nya rekommendationer och vad dessa förändringar kan innebära för kalkylerna.

Nyheter i ASEK 6. Nya rekommendationer och vad dessa förändringar kan innebära för kalkylerna. Nyheter i ASEK 6 Nya rekommendationer och vad dessa förändringar kan innebära för kalkylerna. Basår för priser Basår för priser ändras från 2010 till 2014. Det vill säga alla kalkylvärden i ASEK 6 ska

Läs mer

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0 Version 2016-04-01 Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0 Förord och Innehåll 1 Inledning G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Förord Denna rapport Analysmetod och samhällsekonomiska

Läs mer

Bilaga 2. Linjeanalysprogrammet

Bilaga 2. Linjeanalysprogrammet Bilaga 2. Linjeanalysprogrammet Linjeanalysprogrammet läser först in de linjebeskrivningar för respektive färdmedel som skapats med makrot SamKalkStandrad.mac och lagrar dessa i en tabell (LineDesc). Följande

Läs mer

Samkalk. Linjeanalysprogram. Bilaga 2 till Teknisk dokumentation för Samkalk i Sampers version 3.4

Samkalk. Linjeanalysprogram. Bilaga 2 till Teknisk dokumentation för Samkalk i Sampers version 3.4 Linjeanalysprogram Bilaga 2 till Teknisk dokumentation för i Sampers version 3.4 Inläsning av data Linjeanalysprogrammet läser först in de linjebeskrivningar för respektive färdmedel som skapats med makrot

Läs mer

KOSTNADER I PERSONTRAFIK

KOSTNADER I PERSONTRAFIK KOSTNADER I PERSONTRAFIK Delrapport December 2002 3 Förord Enligt regleringsbrevet för 2000 ska påbörja en revidering av samhällsekonomiska metoder och viktigare kalkylvärden. En delredovisning av uppdraget

Läs mer

Bilaga 2. Linjeanalysprogrammet

Bilaga 2. Linjeanalysprogrammet Bilaga 2. Linjeanalysprogrammet Linjeanalysprogrammet läser först in de linjebeskrivningar för respektive färdmedel som skapats med makrot SamKalkStandard.mac och lagrar dessa i en tabell (LineDesc). Följande

Läs mer

KOSTNADER I GODSTRAFIK

KOSTNADER I GODSTRAFIK KOSTNADER I GODSTRAFIK Delrapport December 2002 3 Förord Enligt regleringsbrevet för 2000 ska påbörja en revidering av samhällsekonomiska metoder och viktigare kalkylvärden. En delredovisning av uppdraget

Läs mer

Från 1 april 2016 gäller Ny ASEK, nya effektsamband, nya förutsättningar för prognoser och kalkyler

Från 1 april 2016 gäller Ny ASEK, nya effektsamband, nya förutsättningar för prognoser och kalkyler 1 (8) Från 1 april 2016 gäller Ny ASEK, nya effektsamband, nya förutsättningar för prognoser och kalkyler Ny ASEK ASEK 6.0 Rapporten Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser

Läs mer

Två räkneexempel. Bilaga 5 till Teknisk dokumentation för Samkalk i Sampers version 2.1. ÅF-Trafikkompetens AB / Transek AB

Två räkneexempel. Bilaga 5 till Teknisk dokumentation för Samkalk i Sampers version 2.1. ÅF-Trafikkompetens AB / Transek AB Två räkneexempel Bilaga 5 till Teknisk dokumentation för Samkalk i Sampers version 2.1 ÅF-Trafikkompetens AB / Transek AB Version februari 2005 Förord Transek har fått i uppdrag att uppdatera den tekniska

Läs mer

PM 14 maj 2012. Skattning av resande, kostnader och intäkter för Trafikplan 2017

PM 14 maj 2012. Skattning av resande, kostnader och intäkter för Trafikplan 2017 PM 14 maj 2012 Skattning av resande, kostnader och intäkter för I detta pm redovisas resonemang kring resande, intäkter och kostnader för trafik i ett storregionalt stomnät i enlighet med. Antagandena

Läs mer

PM Skillnader i förutsättningar mellan Kapacitetsuppdraget 2011 och ny Nationell plan 2014-2025

PM Skillnader i förutsättningar mellan Kapacitetsuppdraget 2011 och ny Nationell plan 2014-2025 [Ärendenummer] 2013:3 Till: Från: PM Skillnader i förutsättningar mellan Kapacitetsuppdraget 2011 och ny Nationell plan 2014-2025 Inledning Skillnaderna mellan de prognoser och kalkyler som gjordes under

Läs mer

ASEK KALKYLVÄRDEN I SAMMANFATTNING

ASEK KALKYLVÄRDEN I SAMMANFATTNING ASEK KALKYLVÄRDEN I SAMMANFATTNING ASEK KALKYLVÄRDEN I SAMMANFATTNING 3 Förord Under 1998 99 arbetade med att ta fram reviderade kalkylvärden på kommunikationsområdet på uppdrag av regeringen. Arbetet

Läs mer

Ostlänken - känslighetsanalys vid kraftigt minskad biltrafik

Ostlänken - känslighetsanalys vid kraftigt minskad biltrafik [ NY] 1(19) Ostlänken - känslighetsanalys vid kraftigt minskad biltrafik Sampers/Samkalkresultat Ostlänken Järna-Linköping Känslighetsanalys 12 procent mindre personbilstrafik och oförändrad lastbilstrafik

Läs mer

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM C:\Users\SELJ17226\Desktop\Konsekvenser av elbussar i Stockholm_2.docx Mall: Rapport - 2003.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10198560 1 (8) KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM PM - Kalkyl över elbussar i Stockholm

Läs mer

JÄRNVÄGSFÖRENINGEN I LERUM. Västra Stambanan

JÄRNVÄGSFÖRENINGEN I LERUM. Västra Stambanan JÄRNVÄGSFÖRENINGEN I LERUM Västra Stambanan Samhällsekonomiska vinster genom utbyggnad av sträckan Göteborg-Floda med en bergtunnel norr om sjön Aspen 2017-10-03 Beräkningar: Bengt Bohlin Foto: Björn Stahre

Läs mer

Banavgifter och externa kostnader för tågtrafik prognosåret 2040

Banavgifter och externa kostnader för tågtrafik prognosåret 2040 PM Ärendenr: [Ärendenummer] Till: Från: 2015-02-18 Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: 0771-921 921 Texttelefon: 0243-750 90 www.trafikverket.se trafikverket@trafikverket.se

Läs mer

Bilaga 3. Skillnader mellan Trafikverkets och Energimyndighetens beräkningsunderlag

Bilaga 3. Skillnader mellan Trafikverkets och Energimyndighetens beräkningsunderlag Bilaga 3. Skillnader mellan Trafikverkets och Energimyndighetens beräkningsunderlag RiR 2019:4 Att planera för framtiden statens arbete med scenarier inom miljö-, energi-, transport- och bostadspolitiken

Läs mer

Modellbeskrivning En beskrivning av genomförande och modell

Modellbeskrivning En beskrivning av genomförande och modell Modellbeskrivning En beskrivning av genomförande och modell Indikatorer för bensin, diesel och el 2017-08-29 Inledning Enheten för energi och transport vid Statistiska centralbyrån (SCB) har på uppdrag

Läs mer

KALKYLVÄRDEN OCH KALKYLMETODER (ASEK)

KALKYLVÄRDEN OCH KALKYLMETODER (ASEK) KALKYLVÄRDEN OCH KALKYLMETODER (ASEK) En sammanfattning av Verksgruppens rekommendationer 2005 SIKA PM 2005:16 2 SIKA Förord Denna promemoria är en sammanfattning av de kalkylvärden och kalkylmetoder som

Läs mer

Modellbeskrivning En beskrivning av genomförande och modell

Modellbeskrivning En beskrivning av genomförande och modell Modellbeskrivning En beskrivning av genomförande och modell Indikatorer för bensin, diesel och el 2016-04-20 Inledning Enheten för energi och transport vid Statistiska centralbyrån (SCB) har på uppdrag

Läs mer

Modellbeskrivning En beskrivning av genomförande och modell

Modellbeskrivning En beskrivning av genomförande och modell Modellbeskrivning En beskrivning av genomförande och modell Indikatorer för bensin, diesel och el 2019-06-24 Inledning Enheten för regionala tjänster och indelningar vid Statistiska centralbyrån (SCB)

Läs mer

Region Östergötlands modell för beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta

Region Östergötlands modell för beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta Region Östergötlands modell för beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta Handläggare: Eva Skagerström Verksamhet: Ledningsstaben Datum: Beslutad 2017-09-21 Diarienummer: TSN 2017-170 www.regionostergotland.se

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 23 Struktur hos nyckeltal och index Index som visar grad av måluppfyllelse Övergripande nyckeltal Detaljerade nyckeltal som

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet.

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet. 1 2 Svenskar om bilen Sverige behöver bilen, det är ett faktum. Utan bilen skulle vi inte få ihop livspusslet eller kunna sköta våra arbeten. Utan bil och buss skulle vi inte hinna med våra fritidssysselsättningar

Läs mer

GC-kalk. Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Rödavägen 1. Telefon: 0771-921 921 Textelefon: 0243-750 90 www.trafikverket.

GC-kalk. Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Rödavägen 1. Telefon: 0771-921 921 Textelefon: 0243-750 90 www.trafikverket. GCkalk Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Rödavägen 1. Telefon: 0771 921 921 Textelefon: 0243 750 90 www.trafikverket.se Version 1,3 Kalkylläge Cykel Tätort Indata nät NULÄGE (JA) Sträcka Rutt

Läs mer

Långväga buss 2011 2012:8

Långväga buss 2011 2012:8 Långväga buss 2011 Statistik 2012:8 Långväga buss 2011 Statistik 2012:8 Trafikanalys Adress: Sveavägen 90 113 59 Stockholm Telefon: 010 414 42 00 Fax: 010 414 42 10 E-post: trafikanalys@trafa.se Webbadress:

Läs mer

En liten bok. om bilskatter

En liten bok. om bilskatter En liten bok om bilskatter Inledning Bilskatterna slår blint Den svenska privatbilismen har beskattats nästan lika länge som den har funnits, redan år 1929 kom den första bensinskatten. Idag tar staten

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Sänkt skatt på biodrivmedel

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Sänkt skatt på biodrivmedel Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Sänkt skatt på biodrivmedel Mars 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll För hållbara biodrivmedel gäller i dag viss befrielse från energiskatt och hel

Läs mer

Högre skatt på bensin slår hårt över hela landet En miljon hushåll får höjd bensinskatt med över 5 500 kronor

Högre skatt på bensin slår hårt över hela landet En miljon hushåll får höjd bensinskatt med över 5 500 kronor Högre skatt på bensin slår hårt över hela landet En miljon hushåll får höjd bensinskatt med över 5 500 kronor 2016 1 300 kronor 2017 1 800 kronor 2018 2 400 kronor Högre skatt på bensin slår hårt över

Läs mer

En liten bok om bilskatter

En liten bok om bilskatter En liten bok om bilskatter Bilen behövs i Sverige Nio av tio resor sker på vägar Åtta av tio resor görs med bil 60 % av allt gods transporteras med lastbil Fordonsindustrin sysselsätter 140 000 personer

Läs mer

Lönkalk. Användarhandledning. version Plet PM 2016:05

Lönkalk. Användarhandledning. version Plet PM 2016:05 Lönkalk Användarhandledning version 3.0 2016-04-01 Plet PM 2016:05 Innehåll 1. INLEDNING 3 2. BAKGRUND 3 3. SYFTE 3 4. HANDLEDNING TILL LÖNKALK 4 4.1 Indata 4 4.1.1 Kalkylförutsättningar 4 Skattefaktor

Läs mer

Version 1

Version 1 2014-06-24 Version 1 WSP har på uppdrag av Transportstyrelsen tagit fram ett enkelt, övergripande verktyg för att beräkna hur befolkningen påverkas av olika bullerminskande åtgärder, samt hur detta värderas

Läs mer

Resor och transporter. Dialogmöte den 11 oktober 2011

Resor och transporter. Dialogmöte den 11 oktober 2011 Resor och transporter Dialogmöte den 11 oktober 2011 Resor och Transporter Nanny Andersson Sahlin, biträdande projektledare, skribent Anna Åhlgren, RFÖ, arbetsgruppsledare Fredrik Idevall, Regionförbundet

Läs mer

Resultat Sampers/Samkalk Projektnamn: Västlänken, trafikeringsalternativ

Resultat Sampers/Samkalk Projektnamn: Västlänken, trafikeringsalternativ PM Ärendenr: [Ärendenummer] Till: Från: 2013-04-17 Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: 0771-921 921 Texttelefon: 0243-750 90 www.trafikverket.se trafikverket@trafikverket.se

Läs mer

Huvudet - Index för måluppfyllelse

Huvudet - Index för måluppfyllelse Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i vägtrafiken (H) MWh/capita 6 8 4 6 8 4 6 8 3 Måluppfyllelse (H) Fossil energianvändning 9 8 7 6 5 4 3 9 8 7 6 5 4 3 Procentuell uppfyllelse

Läs mer

Kalkylförutsättningar

Kalkylförutsättningar Kalkylförutsättningar Projektspecifika antaganden Beräknad byggstart, år 11/1/2015 Beräknat klart, år 5/24/2017 Kapitalkostnader från år 6/1/2017 Gemensamma antaganden Kalkylränta, procent 5% Intern ränta,

Läs mer

Handkalkyl: Handledning och Manual Version 2,1. Objekt: Handkalkyl 2.1. Datum: 2010-02-16

Handkalkyl: Handledning och Manual Version 2,1. Objekt: Handkalkyl 2.1. Datum: 2010-02-16 Handkalkyl: Handledning och Manual Version 2,1 Objekt: Handkalkyl 2.1 Innehål: Handledning och Manual Datum: 2010-02-16 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Handkalkylering: samhällsekonomiska

Läs mer

Hållbara transporter. transportköparens perspektiv. Karin Tormalm, Skogsindustrierna

Hållbara transporter. transportköparens perspektiv. Karin Tormalm, Skogsindustrierna Hållbara transporter transportköparens perspektiv Karin Tormalm, Skogsindustrierna Välfärd fås av handel som fås av transporter Vi behöver transporter det ger jobb och välfärd! Alla trafikslag behövs ställ

Läs mer

Resenärernas värdering av kvalitetsfunktioner

Resenärernas värdering av kvalitetsfunktioner Bulletin 267, 2011 Trafik och väg Institutionen för Teknik och samhälle LTH, Lunds Universitet Samtrafiken Resenärernas värdering av kvalitetsfunktioner vid bytespunkter Tillämpningsrapport Hans Thorselius

Läs mer

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 7 Resande och ekonomi

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 7 Resande och ekonomi Målbild Tåg 2035 - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland PM 7 Resande och ekonomi Målbild Tåg 2035 Underlagsrapport PM 7: Resande och ekonomi Arbetet med Målbild Tåg 2035 utveckling av tågtrafiken

Läs mer

Norrbotniabanan. Resultat Sampers/Samkalk P UA_NBBrev090917

Norrbotniabanan. Resultat Sampers/Samkalk P UA_NBBrev090917 Norrbotniabanan Resultat Sampers/Samkalk 2009-09-17 P08142020UA_NBBrev090917 Innehåll 1 Generella förutsättningar... 3 1.1 Inledning...3 1.2 Effekter som beräknas med hjälp av Sampers/Samkalk...3 1.3 Effekter

Läs mer

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken 2009-05-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Trafikverkets modellverktyg

Trafikverkets modellverktyg Trafikverkets modellverktyg Sampers/Samkalk analys av infrastrukturinvesterings effekter för persontrafiken, totalt och fördelat på trafikslag, och en samhällsekonomisk kalkyl över åtgärdens nationella

Läs mer

Regional linjetrafik 2018

Regional linjetrafik 2018 Regional linjetrafik 2018 805 miljoner kilometer var det totala utbudet. + 0,9 % utbudskilometer jämfört med 2017. 1,6 miljarder påstigningar skedde i den regionala linjetrafiken. + 3,3 % påstigningar

Läs mer

Lönkalk. Användarhandledning. version xx-xx

Lönkalk. Användarhandledning. version xx-xx Lönkalk Användarhandledning version 3.2 2019-xx-xx Innehåll 1. INLEDNING 3 2. BAKGRUND 3 3. SYFTE 3 4. HANDLEDNING TILL LÖNKALK 4 4.1 Indata 4 4.1.1 Kalkylförutsättningar 4 Skattefaktor 5 Diskonteringsränta

Läs mer

Samlad effektbedömning av förslag till nationell plan och länsplaner för transportsystemet

Samlad effektbedömning av förslag till nationell plan och länsplaner för transportsystemet Samlad effektbedömning av förslag till nationell plan och länsplaner för transportsystemet 2018 2029 Förändrad förseningstid persontåg Åtgärdsplan 2018-2029 1(12) Kopia till: Förändrad förseningstid persontåg

Läs mer

Samlad effektbedömning av förslag till nationell plan och länsplaner för transportsystemet

Samlad effektbedömning av förslag till nationell plan och länsplaner för transportsystemet Samlad effektbedömning av förslag till nationell plan och länsplaner för transportsystemet 2018 2029 PM Effekter för godstrafik Systemanalys ÅP 2018-2029 1(12) Kopia till: Effekter för godstrafik Systemanalys

Läs mer

Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång ( ) och föregående ( )

Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång ( ) och föregående ( ) Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång (2010 2021) och föregående (2004 2015) 2008-12-15 Carsten Sachse, Vägverket Konsult Rev081218Peo

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.1

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.1 Version 2018-04-01 Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.1 Förord och Innehåll 1 Inledning G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Förord Denna rapport Analysmetod och samhällsekonomiska

Läs mer

BILAGA 1 Beräkningar och underlag

BILAGA 1 Beräkningar och underlag Miljöförvaltningen Miljöbilar i Stockholm Bilaga 1 Beräkningar och underlag Sida 1 (9) 2017-05-22 BILAGA 1 Beräkningar och underlag Åtgärdsplan Teknikskifte inom vägtrafiken till 2020 Miljöförvaltningen

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

PROMEMORIA. Känslighetsanalyser över prognosförutsättningar i bilparksanalyser. - för åtgärdsplaneringen 2009. Analys & Strategi. Version 2009-05-08

PROMEMORIA. Känslighetsanalyser över prognosförutsättningar i bilparksanalyser. - för åtgärdsplaneringen 2009. Analys & Strategi. Version 2009-05-08 PROMEMORIA Känslighetsanalyser över prognosförutsättningar i bilparksanalyser - för åtgärdsplaneringen 2009 Version 2009-05-08 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi

Läs mer

Totala bilkostnader för företag och förare 2009

Totala bilkostnader för företag och förare 2009 CASE NR: Totala bilkostnader för företag och förare 2009 Delkostnadsberäkningar med vanlig räknare Kimberlite Delkostnader för förmånsbil Delkostnader för förmånsbil och privatbil i tjänsten 1. 1. Leasing

Läs mer

5 Samhällsekonomiska effekter

5 Samhällsekonomiska effekter 5 Samhällsekonomiska effekter Bakgrund I uppdraget till Banverket att utarbeta inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen 2010-2019 framgår att för var och en de utpekade planeringsnivåerna

Läs mer

Superbuss Malmö. Ekonomisk kalkyl. Sida 1(9) Dokumentnamn: Författare: Datum: 2012-05-11 Ärende 8 bilaga 2 Superbuss Malmö Ekonomisk kalkyl 120120-kn

Superbuss Malmö. Ekonomisk kalkyl. Sida 1(9) Dokumentnamn: Författare: Datum: 2012-05-11 Ärende 8 bilaga 2 Superbuss Malmö Ekonomisk kalkyl 120120-kn Superbuss Malmö Ekonomisk kalkyl Sida 1(9) Innehåll Innehåll... 2 1. Inledning... 3 2. Intäkter... 3 2.1. Jämförelsealternativ Ledbuss... 3 2.2. Utredningsalternativ Superbuss... 4 3. Investeringskostnader...

Läs mer

Version 1

Version 1 2014-03-31 Version 1 WSP har på uppdrag av Transportstyrelsen tagit fram ett enkelt, övergripande verktyg för att beräkna hur befolkningen påverkas av olika åtgärder, samt hur detta värderas samhällsekonomiskt.

Läs mer

Modell för översiktlig samhällsekonomisk kalkyl järnväg

Modell för översiktlig samhällsekonomisk kalkyl järnväg [ NY] 2018-03-13 1(6) Kopia till: Modell för översiktlig samhällsekonomisk kalkyl järnväg 1. Inledning Modellen för översiktlig samhällsekonomisk kalkyl järnväg får användas för att beräkna samhällsekonomiska

Läs mer

En kortfattad beskrivning av skillnader mellan arbetskostnadsindex (AKI) och lönekostnadsindex (LCI)

En kortfattad beskrivning av skillnader mellan arbetskostnadsindex (AKI) och lönekostnadsindex (LCI) 2012-06-04 En kortfattad beskrivning av skillnader mellan arbetskostnadsindex (AKI) och lönekostnadsindex (LCI) I grund och botten mäter både AKI och LCI lönekostnadernas utveckling men med lite olika

Läs mer

2006-12-04. Ostlänken. Beräkning av samhällsekonomiska effekter

2006-12-04. Ostlänken. Beräkning av samhällsekonomiska effekter 2006-12-04 Ostlänken Beräkning av samhällsekonomiska effekter Förord Ostlänken avser ett nytt dubbelspår på Södra stambanan från Järna till Linköping via Nyköping/Skavsta och Norrköping. Banverket genomförde

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

ÅRSMÖTE 11 APRIL 2019

ÅRSMÖTE 11 APRIL 2019 ÅRSMÖTE 11 APRIL 2019 Etableringsprojekt Systemövergripande Uppföljning Mål med etableringsprojektet Systemövergripande Uppföljning Ta fram: Ett konsistent uppföljningssystem Årlig rapport och databas

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Bilaga 1 Effekter och samhällsekonomiska kostnader

Bilaga 1 Effekter och samhällsekonomiska kostnader Bilaga 1 Effekter och samhällsekonomiska kostnader Effekter och samhällsekonomiska kostnader behövs för att jämföra och analysera alternativa utformningar. För planeringsbehov redovisas beräkningsmodeller

Läs mer

Vad förklarar kollektivtrafikens snabba kostnadsökning?

Vad förklarar kollektivtrafikens snabba kostnadsökning? Vad förklarar kollektivtrafikens snabba kostnadsökning? Karlstad 2017-01-20 Björn Sundström bjorn.sundstrom@skl.se Index Bakgrund Nettokostnaderna för kollektivtrafik ökar betydligt mer än annan verksamhet

Läs mer

Effektredovisning för BVMa_002 Emmaboda- Karlskrona/Kalmar, fjärrblockering samt spårupprustning och hastighetsanpassning till 160 km/h

Effektredovisning för BVMa_002 Emmaboda- Karlskrona/Kalmar, fjärrblockering samt spårupprustning och hastighetsanpassning till 160 km/h PM Effektredovisning för BVMa_002 Emmaboda- Karlskrona/Kalmar, fjärrblockering samt spårupprustning och hastighetsanpassning till 160 km/h Handläggare: Hans Thorselius, DANIELSONDOSK AB Telefon: 0733-96

Läs mer

2006-09-23 Vägverket 1. Köpa bil? tips och råd till den smarta bilköparen Malmö 14 september 2006.

2006-09-23 Vägverket 1. Köpa bil? tips och råd till den smarta bilköparen Malmö 14 september 2006. Vägverket 1 Köpa bil? tips och råd till den smarta bilköparen Malmö 14 september 2006. Vägverket 2 Proportioner CO2 - påverkan Höjning från 90 till 110 på 10km väg med 10 000 ådt motsvarar 500-1000 FFV-bilar.

Läs mer

Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet

Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet Stockholm den 2016-03-21 Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet Den pågående utredningen om bonus-malus riskerar att utformas så att endast elbilar och laddhybrider främjas med bonus.

Läs mer

Effektiv IT-drift inom staten

Effektiv IT-drift inom staten Effektiv IT-drift inom staten Bilaga 1 Kostnadsberäkningar för nuläge Version 1.0 Innehåll BILAGA 1 KOSTNADSBERÄKNINGAR FÖR NULÄGE... 3 KOSTNADER FÖR HELA DEN OFFENTLIGA IT-VERKSAMHETEN... 3 Reviderade

Läs mer

Strategier för genomförande av banarbeten

Strategier för genomförande av banarbeten RAPPORT Strategier för genomförande av banarbeten Spår- och växelbyten Gävle - Åänge Samhällsekonomisk analys 2019-03-06 1 (16) TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Trafikverket Postadress: Adress, Post nr

Läs mer

Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer

Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer Inledning Det här är ett kalkylunderlag gjort för dig som har tankar på att starta Grön omsorg på gården eller redan är igång. I den kan du göra beräkningar

Läs mer

Förarens fordonskostnad 2341

Förarens fordonskostnad 2341 Fordonsval Offertpris, företagsfordon 145 hk Bruttopris fordon 277 900 291 500 Rabatt, % eller kr 9 25 011 10 29 150 Summa fordon 252 889 262 350 Paketnamn Paketutrustning Rabatt, % eller kr Extrautrustning

Läs mer

SIKA PM 2006:3. Hur mycket och vilken typ av transporter behöver vi? Anförande den 17 februari 2006 för Kommissionen mot oljeberoendet

SIKA PM 2006:3. Hur mycket och vilken typ av transporter behöver vi? Anförande den 17 februari 2006 för Kommissionen mot oljeberoendet SIKA PM 26:3 Hur mycket och vilken typ av transporter behöver vi? Anförande den 17 februari 26 för Kommissionen mot oljeberoendet 2 Förord Denna promemoria är den skriftliga dokumentationen av ett anförande

Läs mer

SAMHÄLLSEKONOMISK KALKYL FÖR ELVÄGSINVESTERINGAR

SAMHÄLLSEKONOMISK KALKYL FÖR ELVÄGSINVESTERINGAR SAMHÄLLSEKONOMISK KALKYL FÖR ELVÄGSINVESTERINGAR MANUAL TILL EXCELVERKTYG 2018-12-03 SAMHÄLLSEKONOMISK KALKYL FÖR ELVÄGSINVESTERINGAR Manual till Excelverktyg KUND Trafikverket KONSULT WSP Advisory WSP

Läs mer

Översiktlig beskrivning av dataanvändning för Sampersmodellen

Översiktlig beskrivning av dataanvändning för Sampersmodellen 1(11) Översiktlig beskrivning av dataanvändning för Sampersmodellen - som underlag för rafikanalys uppdrag att utreda hur kunskapen om järnvägstransporter kan förbättras (Regeringsuppdrag, N2017/03480/S)

Läs mer

Effektanalys Gravaleden

Effektanalys Gravaleden EVA Grundrapport 2017-02-23 Gravaleden catharina-rosenkvist@wspgroup.se Kalkyldatum Nr 2017-02-23 - Effektanalys Gravaleden Karta Grundrapport.docx EVA-version 2.96 EVA Grundrapport 2(13) Kalkyldatum Nr

Läs mer

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0. Kapitel 14 Operativa trafikeringskostnader för godstransporter

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0. Kapitel 14 Operativa trafikeringskostnader för godstransporter Version 2016-04-01 Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0 Kapitel 14 Operativa trafikeringskostnader för godstransporter G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. (I flikordning)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. (I flikordning) INNEHÅLLSFÖRTECKNING (I flikordning) 1 ÖVERGRIPANDE KALKYLVÄRDEN 2 INDEX 3 KALKYLPERIODLIVSLÄNGD 4 TID & OCH KVALITET PERSON 5 TID OCH KVALITET GODS 6 TRAFIKSÄKERHET 7 BULLER 8 LUFTFÖRORENINGAR OCH CO2

Läs mer

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun www.cero.nu Uppdrag: Strategisk klimatanalys av resvanor och tjänsteresor Beställare: Malin Leifsson,

Läs mer

Bilen dominerar vårt resande

Bilen dominerar vårt resande 217-9-18 Bilen dominerar vårt resande BIL Swedens statistiska årsbok Bilismen i Sverige 217 har nu publicerats. Här är några axplock ur årsboken: Bilen dominerar vårt resande Personbilen dominerar vårt

Läs mer

RAPPORT. Olika nivåer på resandet. Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen

RAPPORT. Olika nivåer på resandet. Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen RAPPORT Olika nivåer på resandet Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen 2009-12-17 Analys & Strategi Analys & Strategi Konsulter

Läs mer

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige Regeringsuppdrag att utreda höghastighetsjärnväg i Sverige Götalandsbanan Stockholm-Jönköping-Göteborg Europabanan Stockholm-Jönköping-Helsingborg/Malmö Regeringsuppdrag

Läs mer

Simulering av koldioxidutsläpp

Simulering av koldioxidutsläpp Institutionen för tillämpad elektronik och fysik 2007-05-29 Simulering & optimering D 5p Simulering av koldioxidutsläpp Kursansvarig: Lars Bäckström Av: Mats Norberg masnog03@student.umu.se Anders Strömberg

Läs mer

Samhällsekonomi och finansiering

Samhällsekonomi och finansiering 2018-11-20 Samhällsekonomi och finansiering konferens 20 nov 2018 Dagordning Kostnadsansvaret har förändrats över tid. Transportsektorn betalar för sig. Internaliseringsgraden förändras. Transportpolitiska

Läs mer

Resultat Sampers/Samkalk Projektnamn: Ho ghastighetsbanor enligt Sverigefo rhandlingen US2SF

Resultat Sampers/Samkalk Projektnamn: Ho ghastighetsbanor enligt Sverigefo rhandlingen US2SF PM Ärendenr: [Ärendenummer] Till: Från: Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: 0771-921 921 Texttelefon: 0243-750 90 www.trafikverket.se trafikverket@trafikverket.se 2016-06-07

Läs mer

Naturskyddsföreningen, Bra Miljöval, Persontransporter & Godstransporter. Tabell 1: Bensin 95 oktan, 5% etanol. Gäller svenska marknaden. Per liter.

Naturskyddsföreningen, Bra Miljöval, Persontransporter & Godstransporter. Tabell 1: Bensin 95 oktan, 5% etanol. Gäller svenska marknaden. Per liter. Naturskyddsföreningen, Bra Miljöval, Persontransporter & Godstransporter Schablonvärden 2008-09-04 Drivmedel Tabell 1: Bensin 95 oktan, 5% etanol. Gäller svenska marknaden. Per liter. Icke förnybar energi

Läs mer

Övervakningsrapport avseende skattebefrielse för flytande biodrivmedel år 2013

Övervakningsrapport avseende skattebefrielse för flytande biodrivmedel år 2013 STEM061 ver.w-3.2, 2007-05-15 Dnr 2014-0294 1 (16) Analysavdelningen Ellen Svensson/Kristina Holmgren 016-544 24 52/016-544 20 56 Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Övervakningsrapport

Läs mer

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN DNR: 13/00266 2014-12-01 UPPHANDLING SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK 2015 BILAGA 2.2: MILJÖKRAV Sida 1 (5) Bilaga 2.2 Miljökrav SÄKO 2015 Sida 2 (5) Innehåll 1.

Läs mer

Ny värdering av vägtrafikolyckor med skadeföljd enligt STRADA istället för skadeföljd enligt polisrapportering

Ny värdering av vägtrafikolyckor med skadeföljd enligt STRADA istället för skadeföljd enligt polisrapportering Ny värdering av vägtrafikolyckor med skadeföljd enligt STRADA istället för skadeföljd enligt polisrapportering Skadeklassificering enligt polisrapportering: Svårt skadad Brott, krosskada, allvarlig skärskada

Läs mer

Handledning för livscykelkostnad vid upphandling

Handledning för livscykelkostnad vid upphandling 1 [5] Handledning för livscykelkostnad vid upphandling Kalkyl för personbil LCC i upphandling LCC-verktyget för personbilar är främst anpassat för att användas i anbudsutvärderingen för att klargöra den

Läs mer