EXAMENSARBETE. Ensamkommande. En kvalitativ studie om ensamkommande barns/ungdomars etablering i. samhället. Julia Henell 2013

Transkript

1 EXAMENSARBETE Ensamkommande En kvalitativ studie om ensamkommande barns/ungdomars etablering i samhället Julia Henell 2013 Filosofie kandidatexamen Sociologi Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

2 Ensamkommande En kvalitativ studie om ensamkommande barns/ungdomars etablering i samhället Julia Henell Luleå Tekniska Universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle C-uppsats i sociologi, S0013A 15 HP Vårterminen 2013 Handledare Luleå Tekniska Universitet: Stefan Ekenberg Handledare Länsstyrelsen: Torsten Fors

3 Förord Att få fördjupa sig i ensamkommande barn/ungdomars egna synpunkter och upplevelser om sin situation i Sverige har varit oerhört intressant och lärorikt. Jag vill här rikta ett stort tack till de ungdomar som deltog i min studie genom att ställa upp på intervjuer, utan er hade denna studie inte varit möjlig att genomföra. Jag vill även tacka min handledare Stefan Ekenberg på Luleå Tekniska Universitet för det stöd och hjälp jag fick under studiens gång. Ett stort tack även till Torsten Fors på Länsstyrelsen i Norrbotten som varit mig behjälplig på alla sätt och vis, från att jag stod i startgroparna till studiens slut. Till sist vill jag även tacka de enhetschefer på de boenden för ensamkommande barn/ungdomar som jag studerat, som ställt upp och hjälpt mig med att få tag på intervjupersoner, dels personal på boenden samt ungdomar som bor där. Utan den hjälp och stöd jag fått från alla berörda så hade det inte varit möjligt att genomföra denna studie. Luleå juni, 2013 Julia Henell

4 Sammanfattning Antalen ensamkommande barn/ungdomar som kommer till Sverige för att söka asyl har markant ökat. Migrationsverkets prognoser pekar inte heller på att ökningen kommer att avstanna. Då barnen kommer till Sverige har de ofta olika traumatiska händelser med sig i bagaget men tidigare studier från barn i konfliktländer visar att det är förhållanden i ankomstlandet som kommer att påverka dem på sikt. Därför är en etablering i samhället av stor betydelse för de ensamkommande barnens/ungdomarnas framtid. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som kan vara bidragande för en gynnsam etablering i samhället. Studien utgår ifrån två fokus där det ena ligger på hur personal på boenden för ensamkommande barn/ungdomar arbetar med barnens/ungdomarnas etablering i samhället. Det andra riktas mot de ensamkommande barnen/ungdomarnas egna upplevelser av mötet med det svenska samhället med utgångspunkt på möjligheter och begränsningar i deras etablering. Intervjuer har genomförts med personal som arbetar på hvb - boenden för ensamkommande barn/ungdomar samt de barn/ungdomar som bor på boendet. I nuläget tar13 av 14 kommuner i Norrbotten emot ensamkommande barn/ungdomar. Av de 13 kommunerna som i nuläget bedriver boenden för ensamkommande barn/ungdomar valdes Boden, Kiruna, Övertorneå samt Arjeplog ut. Kommunerna valdes ut efter dess regionala spridning för att på det sättet skapa en relativt tillförlitlig och presentabel bild över Norrbotten. Resultaten baseras dels på de intervjuer som genomförts men även från relevant litteratur. I intervjuerna med ungdomarna framkommer de att de är relativt nöjda och glada över sin livssituation i Sverige. De flesta har ett aktivt fritidsliv och mycket vänner. Man uppgav dock att man saknade mötesplatser där man kunde träffa och få kontakt med svenska ungdomar, då skolsituationen upplevdes som väldigt segregerad. Att få kontakt med svenska ungdomar upplevdes som viktigt dels för en snabbare inlärning av språket, men även för att få mer kontakter överhuvudtaget. I intervjuerna med boendepersonal framgår det att man ansåg att det viktigaste med arbetet var att försöka få ut ungdomarna i samhället, men här såg man en del begränsningar. Även här framhäver man vikten av en mer integrerad skola och andra mötesplatser där svenska ungdomar och ungdomar från andra nationaliteter kan träffas. Nyckelord: Ensamkommande flyktingbarn, Etablering, Ungdomar, Hvb-Hem,

5 Abstract The numbers of unaccompanied children / young people who comes to Sweden to seek asylum has markedly increased. Migration Board forecasts point not either on that the growth will halt. When the unaccompanied children comes to Sweden they often have separate traumatic events in their luggage but previous studies from children in conflict countries shows that there are conditions in the destination country that will affect them in the long run. Therefore, a good establishment in the society of great significance for the unaccompanied children / young people's future. The purpose of this study was to investigate the factors that may be contributing to a positive presence in the community. The study is based on two focus where one is on the staff at shelters for unaccompanied children / young people working with children / young people's presence in the community. The second is directed against the unaccompanied children / young people's own experiences of meeting with Swedish society, based on the capabilities and limitations of their establishment. Interviews were conducted with staff working on hvb - lodging for unaccompanied children / young people and the children / young people living on the premises. Currently 13 of 14 municipalities in Norrbotten accept unaccompanied children / adolescents. Of the 13 municipalities which currently conducts accommodations for unaccompanied children / adolescents were Boden, Kiruna, Övertorneå and Arjeplog. Municipalities were selected by its regional spread to thus create a relatively reliable and presentable picture of Norrbotten. Results are based partly on the interviews but also from the relevant literature. In the interviews with young people reveals that they are relatively satisfied and happy with their lives in Sweden. Most of them have an active outdoor life and lots of friends. It was stated, however, that it lacked venues where people could meet and connect with Swedish adolescents as school situation was perceived as very segregated. To get in touch with Swedish adolescents perceived as important both for a faster learning of the language, but also to gain more contacts whatsoever. In the interviews with residential staff, it is clear that they considered the most important work was to try to get young people in society, but they saw some limitations. Even the staff points at the importance of more integrated schools and other venues where Swedish adolescents and young people from other nationalities can meet. Key Words: Unaccompanied refugee, Establishment, Adolescents,

6 Innehållsförteckning 1. Inledning syfte Frågeställningar Avgränsning Definitioner Ensamkommande barn Ensamkommande barn Mottagande av ensamkommande barn Ensamkommande barn i Norrbotten Tidigare forskning Från asylhem till eget hem Ensamkommande men inte ensamma Unaccompanied Children seeking asylum in sweden - Living condition from a childcentred perspective Integrationsarbete i civilsamhället Teori Metod Metodval Förförståelse Urval Intervjuer Etiska överväganden Validitet Intervjuer ungdomar Bakgrund Första tiden i Norrbotten Fritidsysselsättning Sociala kontakter Skolsituation Språket Tankar om sin boendesituation... 33

7 6. 9 Saker som har betydelse för trivsel i Sverige Känslan av delaktighet Intervjuer Personal Bakgrund Lärdomar Arbetet för de ensamkommande barnen/ungdomarnas etablering i det svenska samhället Tankar kring etableringens möjligheter och hinder Egna tankar & funderingar Sammanfattande diskussion och slutsats Rekommendation till Kommunen/boendet Förslag till framtida forskning Referenslista Litteraturförteckning Rapporter Artiklar Internet Bilagor Bilaga 1 Intervjuguide Boendepersonal Bilaga 2 Intervjuguide Ungdomar Bilaga 3 Informationsbrev till ansvariga enhetschefer över hvb-hemmen Bilaga 4 Informationsbrev till intervjupersoner Bilaga 5 Informationsbrev till god man/särskild förordnad vårdnadshavare... 60

8 1. Inledning Denna studie kom till efter de erfarenheter och upplevelser jag fick efter att jag två år in på min utbildning började vikariera som handledare på tre olika boenden för ensamkommande barn/ungdomar. Två av boendena tillhandahölls för ensamkommande barn/ungdomar som hade blivit beviljade permanent uppehållstillstånd samt ett boende för de barn och ungdomar som var under asylprocessen i väntan på besked. Arbetet med de ensamkommande barnen/ungdomarna kunde vara väldigt utmanande då de befinner sig i en väldigt utsatt situation i livet, men samtidigt oerhört stimulerande då man ser dessa starka individer som vill och försöker inrätta sina liv efter egna förmågor och samhällets villkor. Som ny vikarie i verksamheten var målet framförallt att försöka skapa och upprätthålla en god kontakt med dessa ungdomar. Mitt relationsarbete verkade löna sig och många av de dagar jag arbetade satt jag i timmar och pratade och diskuterade med ungdomarna. De berättelser jag fick ta del av var allt ifrån de ungas flykt till Sverige som oftast inte var helt friktionsfri till deras svårigheter att försöka inrätta sina liv i Sverige. Efter att de bott på ett asylboende under asylprocessen kom de barn och ungdomar som blivit beviljade permanent uppehållstillstånd att flytta vidare till boenden där man har uppehållstillstånd. Arbetet med ungdomarna kom nu att se annorlunda ut. Men även där tog jag mest del av de ungas berättelser då jag som vikarie inte kom närmare verksamhetens mål, hur man arbetar som kontaktperson och hur man arbetar för att etablera dessa ungdomar i samhället. Här fick jag istället ta del av ungdomarnas funderingar kring vilken gymnasieutbildning de skulle gå för att så småningom komma in på arbetsmarknaden. Mina upplevelser och erfarenheter av dessa barn/ungdomar visar att de kämpar för att så snart som möjligt etablera sig i det svenska samhället. Deras livserfarenheter och bakgrund bidrar till att dessa individer är starka och målinriktade. Men för att komma in i det svenska samhället så behöver de få ta del av alla de möjligheter som finns. För detta krävs att samhället tar ansvar för och bidrar till en gynnsam etablering för de ensamkommande barnen/ungdomarna. En granskning som Dagens Nyheter genomfört visar tyvärr att det svenska samhället på flera punkter misslyckats med att ta hand om de ensamkommande barnen/ungdomarna. I 7

9 undersökningen låg de ensamkommande barnen/ungdomarna efter både vad det gällde inkomster samt utbildning. Barnen/ungdomarna hade ofta svårigheter med att klara av sin skolgång och att få arbeten. Vilket ledde till att många av de nu vuxna barnen hade svårt att klara av sin egen försörjning. Då man jämförde inkomsterna för de ensamkommande barnen med övriga i åldersgruppen år såg man att de inte bara låg i nederkant jämfört med den genomsnittliga inkomsten inom åldersgruppen, utan en stor del av dem var även helt utan inkomst. (DN 2012). Dagens nyheters granskning får även stöd i en rapport som Landsorganisationen i Sverige genomfört. Rapporten visar att risken för att bli arbetslös är olika för olika grupper bland unga i samhället. De redan svaga och utsatta i samhället löper en större risk att råka illa ut gällande arbetslöshet. De som tenderar att stå utanför arbetsmarknaden kommer från familjer med låg socioekonomisk status, utländsk bakgrund, eller från små bostadsorter. (Organisationsenheten Landsorganisationen i Sverige.) En bidragande orsak till att man hamnar utanför arbetsmarknaden kan ses i form av brister i socialt kapital där kontakter och nätverk är väldigt betydelsefulla. Chansen att få ett arbete minskar om inte familj, vänner eller grannar kan förmedla kontakter till arbetslivet. (Etableringen på arbetsmarknaden). Detta pekar på att en god etablering i samhället för de ensamkommande barnen/ungdomarna är av yttersta vikt då det kommer att lägga grunderna för deras fortsatta liv, välmående och hälsa. 1.1 syfte Då de ensamkommande barnen/ungdomarnas etablering i samhället är av stor betydelse för deras framtida välmående och förutsättningar för att lyckas komma in på arbetsmarknaden så är mitt syfte att undersöka vilka mekanismer som kan bidra till en gynnsam etablering. Jag kommer i studien utgå ifrån två fokus där det ena kommer att ligga på hur kommunen arbetar med ensamkommande barn och ungdomars etablering i samhället. Mitt andra fokus riktar jag mot hur de ensamkommande barnen upplever mötet med det svenska samhället med utgångspunkt på möjligheter och begränsningar i deras etablering. 1.2 Frågeställningar Vilka möjligheter och begränsningar finns det för de ensamkommande barnen och ungdomarnas etablering i samhället? Vilka faktorer har betydelse för en gynnsam etablering? 8

10 Hur upplever de ensamkommande barnen sin etablering i det svenska samhället? Har mottagarkommuner några strategier/handlingsplaner för att etablera ensamkommande barn och ungdomar i samhället? 1.3 Avgränsning Jag har i min studie valt att undersöka hur etableringen av ensamkommande barn/ungdomar ser ut inom Norrbottens län. I nuläget tar 13 av 14 kommuner emot ensamkommande barn/ungdomar i Norrbotten. Av de 13 kommunerna valdes Boden, Kiruna, Övertorneå samt Arjeplog ut. Kommunerna valdes efter dess regionala spridning för att på det sättet skapa en relativt tillförlitlig och presentabel bild över Norrbotten. I studien har jag även valt att angränsa mig till att undersöka de ungdomar som blivit beviljade permanent uppehållstillstånd i Sverige samt bor på ett s.k. HVB-hem för ensamkommande barn. 1.4 Definitioner Etablering Definieras enligt nationalencyklopedin som grundlägga, göra stadig, upprätthålla. (Nationalencyklopedin 2013). För att ensamkommande barn/ungdomar ska kunna etablera sig i det svenska samhället avses i min studie en bra skola, fritid, sociala kontakter och boende. Hem för vård och boende Ett hem för vård och boende är ett behandlingshem som tar emot enskilda för vård eller behandling i förening med boende. Verksamheten bedrivs yrkesmässigt av kommuner, landsting eller privata vårdgivare. För privata vårdgivare skall ett tillstånd utfärdats av socialstyrelsen för att få bedriva verksamheten. Barn och ungdomar som vårdas på ett boende är placerade antingen frivilligt med stöd av socialtjänstlagen, eller har blivit tvångsomhändertagna med stöd av lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. För tillsynen både gällande privata och kommun eller landstingsbedrivna verksamheter svarar socialstyrelsen för. (Statens institutionsstyrelse 2013). Permanent uppehållstillstånd Med ett permanent uppehållstillstånd följer rättigheter som att arbeta, bo och leva i Sverige under samma villkor som alla andra bosatta i Sverige. När man blivit beviljad ett 9

11 uppehållstillstånd blir man tilldelat ett kort som bevis för detta. Kortet skall tas med vid resor utanför landet och är giltigt i fem år innan man skall ansöka om ett nytt kort vid Migrationsverket. Ett permanent uppehållstillstånd kan komma att återkallas vid särskilda situationer som t.ex. att innehavaren väljer att flytta från Sverige, domstolsbeslut om återkallande vid en fällande dom, uppgivelse av falsk identitet eller framkomsten av falska utsagor. (Migrationsverket internet 3, 2013) Ensamkommande barn Definieras enligt lagen om mottagande av asylsökande som ett barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare. (SFS 1 994:137) 2. Ensamkommande barn 2.1 Ensamkommande barn Skälen till att man flyr från sitt hemland kan variera men det gemensamma för alla är att man flyr i hopp om att få ett bättre liv. När ett ensamkommande barn kommer till Sverige kan de bära med sig olika bagage i form av saknad och förlust av anhöriga, traumatiska upplevelser, krig eller fattigdom. Bakom sig har de även lämnat sin kultur, språk och sitt uppbyggda sociala nätverk i form av familj, släkt och vänner. Trots att barnen/ungdomarna har olika traumatiserande erfarenheter med sig när de anländer till Sverige, visar tidigare studier från barn i konfliktländer att det är förhållanden i ankomstlandet som kommer att påverka dem på sikt. Ett bra boende, skola och trygga och ansvarsfulla vuxna kan hjälpa barnet på vägen. (Ascher 2009). Men en etablering i det svenska samhället kräver även att de ensamkommande barnen får hjälp med att lära sig det svenska språket och att skapa sig nya sociala nätverk för att på det sättet kunna socialiseras in i de rådande sociala koderna. (Fälldin &, Strand, s 11). De största ursprungsländerna de ensamkommande barnen/ungdomarna kommer ifrån är Afghanistan och Somalia. Majoriteten av de ensamkommande barnen är oftast en pojke och har en genomsnittlig ålder på 15 år. Under de senaste tio åren har antalet ensamkommande 10

12 barn som söker asyl i Sverige ökat från ett par hundra till att under 2012 uppgå till ca 3600 stycken ansökningar. Migrationsverkets prognoser pekar inte heller på att ökningen kommer att avstanna. (Migrationsverket 1, 2013). Denna ökning av ensamkommande asylsökande barn har lett till platsbrister inom kommunerna. Idag finns det överenskommelser med 232 kommuner som tillsammans tillhandahåller ca 3330 platser för ensamkommande barn och ungdomar i Sverige. Av dessa platser skall ca 820 vara tillgängliga för asylsökande medan de övriga platserna är tillgängliga för dem som har fått uppehållstillstånd och skall börja inrätta sina liv i Sverige. Den stora ökningen har dock lett till ett behov av ca 2100 platser. (Migrationsverket 2013). 11

13 2.2 Mottagande av ensamkommande barn När ett barn anländer till Sverige så ger det sig oftast till känna till berörda myndigheter så som Migrationsverket, Polisen eller Socialtjänsten. Kommunen vilket barnet anlänt till ansvarar för att utreda och bedöma om insatser samt boende under barnets vistelsetid. Efter en kort tid i ankomstkommunen anvisar migrationsverket barnen vidare till en s.k. anvisningskommun. Den anvisningskommun barnen blir placerat till ansvarar fortsättningsvis för barnets boende och vård under tiden för dess barnet är asylsökande. I de fall där barnet blir beviljade uppehållstillstånd har kommunen ett fortsatt ansvar under barnets uppväxt och ansvarar för barnets etablering i samhället.(fälldin & Strand 2010, S. 33). God man Den 1 juli 2005 trädde lagen om god man för ensamkommande barn i kraft. Lagen innebär en möjlighet för att förordna om god man för en utländsk minderårig person som har kommit ensam till Sverige. När ett barn som omfattas av lagen kommer till Sverige skall den snarast tillförordnas en god man. Lagen har till syfte att ge den gode mannen utökade befogenheter för att på så vis stärka skyddet för de ensamkommande barnen under deras första tid i Sverige. Den gode mannen skall ansvara för barnets personliga förhållanden och dess angelägenheter. (Fälldin & Strand 2010, S.18). Den gode mannen har samma befogenheter att verka och besluta i frågor kring barnet som en legal vårdnadshavare. Den dagliga omvårdnaden ingår dock inte i den gode mannens uppdrag utan är förbehållet det boende barnet är placerat inom. Inte heller något försörjningsansvar bär den gode mannen gentemot barnet. Den gode mannens uppdrag kan ses som att vara en samordnare som ser till att allt fungerar kring barnet och skall företräda denne vid kontakt med berörda myndigheter. (Fälldin & Strand 2010, S.31) Godmanskapet upphör när barnet fyller 18 år, eller blir beviljade ett uppehållstillstånd. (Fälldin & Strand 2010, S.105). Särskild förordnad vårdnadshavare När ett barn blivit beviljat uppehållstillstånd skall socialtjänsten utreda om en särskilt förordnad vårdnadshavare. (Fälldin & Strand 2010, S.112). Den största skillnaden mellan god man och vårdnadshavare kan ses vara den samordnade roll den gode mannen har i samband med barnets ankomst samt kontakt med myndigheter. (Fälldin & Strand 2010, S.113) Den 12

14 särskilt förordnade vårdnadshavarens arbete är mer inriktad på den dagliga omsorgen och den långsiktiga planeringen för barnets framtid än de frågor som kan uppkomma i anslutning till barnets ankomst till Sverige och dess inledande vistelse här. (Migrationsverket internet 2, 2013) Socialtjänsten och kommunens ansvar Kommunen har enligt socialtjänstlagen 2 kap 2 paragrafen ett ansvar för att alla som vistas inom kommunen får det stöd och hjälp de behöver. I enlighet med lagen skall de sociala myndigheterna i samråd med den gode mannen utreda barnets behov och fatta beslut om insatser och godkänna placering i lämpligt boende. (Fälldin & Strand 2010, S.32). Vidare ansvarar socialtjänsten för att upprätta en vårdplan som skall innehålla uppgifter om barnets boende, hälsa, och skolgång. Vårdplanen skall utgå ifrån den aktuella situationen och planera inför barnets framtid. (Fälldin & Strand 2010, S.33.). Boendet där barnet blir placerat skall upprätta och genomföra en s.k. genomförandeplan där vårdplanen konkretiseras och man beskriver vad som praktiskt skall göras. Ett exempel kan vara om barnet behöver hjälp med läxläsning eller hjälp till meningsfulla fritidsaktiviteter. (Fälldin & Strand 2010, S.33) Boenden Kommunen ansvarar enligt lagen om mottagande av asylsökande för boende och omvårdnad för ensamkommande barn. Beroende på barnets ålder och andra faktorer så finns det olika sorters boenden som kan bli aktuella. Då jag studerar ensamkommande som bor på gruppboende/hem för vård och boende så beskriver jag dom nedan. Transitboende När barnet kommer till Sverige vistas det i det som kallas för ankomstkommun. Det första boendet för barnet kallas där för transitboende. Med benämningen transit avses i regel en kortare vistelse. Transitboenden är bemannade dygnet runt och barnen kan få hjälp och stöd under sina första dagar i Sverige. (Fälldin & Strand 2010, S.99) Gruppboende När barnet vistats på ett transitboende ett par dagar så placeras barnet ut till en s.k. anvisningskommun. Om barnet är över 14 år gammalt så är det vanligaste att det får 13

15 erbjudande om att bo i någon form av gruppboende. Det vilar dock på kommunen vilken form av boende man skall ha. Detta kan skilja mellan kommunerna där en del endast har gruppboenden medan andra endast använder sig av familjehem. Gruppboenden kan se olika ut. Ibland är det blandat mellan de som har fått permanent uppehållstillstånd och de som väntar på beslut eller har fått avslag på sin asylansökan. (Fälldin & Strand 2010, S.99). På boendet blir barnet ofta tilldelad en särskild kontaktperson bland de anställda. Kontaktpersonen har som uppgift att vara särskilt engagerad i det barn denne har blivit tilldelad. (Fälldin & Strand 2010, S.100) Skolgång Alla barn som har fått uppehållstillstånd omfattas av skolplikt. Skolplikten innebär att eleverna måste gå till skolan annars ska skolan vidta åtgärder. Asylsökande barn omfattas dock inte av skolplikten men har rätt att gå till skolan så länge denna vistas i landet. Ensamkommande barn ska som alla andra få den ledning och stimulans de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Skolan ansvarar för att alla elever får en individuellt anpassad undervisning och att deras utveckling planeras och följs noga genom hela skoltiden. Personalen har skyldighet att anmäla till rektorn om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de lägsta kunskapskraven. Om en utredning visar att eleven behöver särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram upprättas. Studiehandledning på modersmål och anpassad studiegång är exempel på åtgärder som skolan kan vidta. I de fall de ensamkommande barnen inte anses vara behöriga till gymnasieskolans nationella program har de möjlighet att gå i kvar i grundskolan under två år för att kunna slutföra sin utbildning. För att kunna få behörighet till gymnasieskolan kan barnen även välja att gå något av gymnasieskolans fem introduktionsprogram. Programmen är individuellt anpassade för att tillgodose elevernas olika utbildningsbehov. Introduktionsprogrammen ska leda till att eleverna blir behöriga till ett nationellt program eller underlätta för etablering på arbetsmarknaden. (Migrationsverket internet 2, 2013) 14

16 Länsstyrelsen Sedan 2011 har Länsstyrelserna i uppdrag att verka för att det finns beredskap och kapacitet att ta emot asylsökande ensamkommande barn samt ensamkommande barn som har beviljats uppehållstillstånd. Mottagandet och tillgången till platser förhandlas fram med landets kommuner. Länsstyrelserna arbetar även för en effektiv och snabb etablering av alla nyanlända. För att uppnå målet krävs samverkan och samordning mellan statliga myndigheter, kommuner, näringsliv och ideella organisationer. Länsstyrelserna ansvarar för att: Förhandla med kommunerna om mottagande av ensamkommande barn och ungdomar Utveckla samverkan mellan kommuner och myndigheter Samordna arbetet med uppdraget rörande nyanländas etablering Utöva tillsyn gentemot överförmyndare i kommunerna, samt granska överförmyndarens arbete med godmanskap för ensamkommande barn. (Migrationsverket internet 2, 2013) Socialstyrelsen Socialstyrelsen har i uppdrag att verka för god hälsa, social välfärd samt omsorg och vård av hög kvalitet på lika villkor för hela befolkningen. Arbetet bedrivs i form av uppföljningar, analyser och utvärderingar angående utvecklingen i vård och omsorg. Socialstyrelsen bidrar även med kunskap med genom att arbeta fram riktlinjer, vägledningar och rekommendationer för hur man skall styra och vägleda verksamheter inom vård och omsorg. Socialstyrelsen övertog även den 1 januari 2010 ansvaret för den operativa tillsynen över socialtjänsten och viss tillståndsprövning från länsstyrelserna. Det innebär bl.a. att Socialstyrelsen prövar frågor om tillstånd för enskilt drivna hem för vård eller boende för ensamkommande barn och ungdomar samt utövar tillsyn över dem. Kommuner och landsting som vill bedriva verksamhet är skyldiga att anmäla verksamheten till Socialstyrelsen för registrering. (Migrationsverket internet 2, 2013) Migrationsverket Migrationsverkets ansvar gentemot asylsökande ensamkommande barn och ungdomar är att: Handlägga och fatta beslut i asylärenden och ärenden som rör ekonomiskt bistånd för de ensamkommande barnen/ungdomarna. Förordna barnet ett offentligt biträde för asylprocessen. Sköta de ensamkommandes barnen/ungdomarnas efterforskning av vårdnadshavare. 15

17 Arbeta med återvändande för de barn som inte beviljas uppehållstillstånd. Lämna barnets uppgifter till berört landsting så att barnet kan kallas till hälsoundersökning. Migrationsverket arbetar även med att: Ställa prognoser och planera för behovet av mottagningsplatser av asylsökande. Teckna överenskommelser med kommunerna om mottagandet. Anvisa asylsökande till en kommun för boende. (Migrationsverket internet 2, 2012). 2.3 Ensamkommande barn i Norrbotten I Norrbottens län tar 13 av 14 kommuner emot ensamkommande barn i dagsläget. En del av boendena är endast till för asylsökande medan andra är till för dem som har fått permanent uppehållstillstånd. Då det är vanligast att de ensamkommande barnen/ungdomarna består av pojkar så är de flesta boenden endast till för dessa, två kommuner har dock blandade boenden där både flickor och pojkar kan bo. Norrbotten är även på väg att öppna sitt första renodlade flickboende i Piteå Kommun, något som beräknas till september Samtidigt sker en utökning av antalet platser från nuvarande 12 platser till 32 platser. Kommun och fördelning ser för närvarande ut som nedan: Norrbottens län Arjeplog 20 Arvidsjaur 20 Boden 10 Haparanda 16 Jokkmokk 10 Kalix 12 Kiruna 10 Luleå 31 Pajala april 8 Piteå 12 (32 i Augusti 2013) Älvsbyn 15 Överkalix 16 Övertorneå 27 Totalt: 207 ( 227 Augusti 2013) 16

18 3. Tidigare forskning I detta avsnitt tar jag upp tidigare relevant forskning kring ämnesområdet ensamkommande barn/ungdomar. Då antalet ensamkommande barn/ungdomar under de senaste tio åren ökat från ca 300 under 2002 till att idag uppkomma till ca 4000 per år så är det ett relativt nytt fenomen för Sverige. Vilket jag tror bidrar till att det finns mycket lite forskning kring de ensamkommande barnen/ungdomarna. Den tidigare forskning som nedan presenteras är dels en utvärdering av en verksamhet ett år efter uppstarten. En annan studie som presenteras nedan är en uppföljning av ensamkommande barn/ungdomar som genomförts av Marie Hessle. Denna studie är den största hittills som behandlar ämnet ensamkommande barn/ungdomar i Sverige. Studien visar dock att de nu unga vuxna som kom till Sverige under 1990-talet inte var ensamma i ordets rätta bemärkelse genom att de hade släktingar som väntade på dem då de anlände till Sverige. Slutligen ges en presentation över Anna Lundberg och Lisa Dahlqvist artikel om ensamkommande flyktingbarn från ett barncentrerat perspektiv. Samt en vetenskaplig studie från Socialstyrelsen som undersöker och beskriver de integrationsarbete som bedrivs inom frivilligorganisationer med fokus på unga och äldre. 3.1 Från asylhem till eget hem Catharina Höijer har tillsammans med Elisabeth Magnusson genomfört en utvärdering av ett kommunalt boende i Östersund för ensamkommande asylsökande barn/ungdomar samt de barn/ungdomar som fått permanent uppehållstillstånd. Utvärderingen kom till när FOU jämt (forskning och utveckling) fick i uppdrag av kommunstyrelsen att utvärdera verksamheten ett år efter uppstarten. Utvärderingens syfte var att undersöka om verksamheten fungerar på det sätt som var avsett samt att synliggöra eventuella brister som kunde förbättras. Med verksamhet avser man mottagandet och integrationsprocessen i stort. Resultaten i utvärderingen bygger på information som samlats in genom intervjuer, observationer, samtal, samt granskning av dokument och relevant litteratur. Ett område som studerats är barnens/ungdomarnas egen syn och upplevelser av sin situation. (Höjer, Magnusson 2008, s 10-11). Där man genomfört intervjuer med sex av de tretton ungdomar som kom till Östersund sommaren Då ett tydligt mål med integrationsarbetet är att skapa hållbara sociala nätverk ges en beskrivning av hur ungdomarna ser på det. I barnens sociala nätverk 17

19 ingår främst gode man, kontaktperson, och boendepersonal. Det framkommer även att ungdomarna upplever svårigheter med att etablera kontakt med svenska barn och ungdomar, vilket visar sig i att de inte känner sig fullt accepterade och inbjudna till att delta i svenska ungdomars fritids- och kulturella aktiviteter. Svårigheterna tror man dels kan bero på att de sociala reglerna skiljer dem åt men även gällande olika intressen. Bristen på svenska kamratrelationer bidrar till att de mest umgås med dem som bor på grupphemmet. (Höjer, Magnusson 2008, s 18-23). När det gäller boendesituationen så framkommer det att barnen trivs med sitt boende men upplever att boendesituationen bidrar till att det blir svårt att träffa och lära känna svenskar då de bara bor tillsammans med andra flyktingar. Slutligen visar utvärderingen både styrkor och brister i det kommunala mottagandet. Där författarna i sina slutsatser pekar på en del utvecklingsområden vilka dels är: -Sommarundervisning för att snabbare kunna ta del av det svenska språket, -Utveckling av den utåtriktade verksamheten på grupphemmen, -Bättre samverkan med föreningslivet. Samt fördjupad utvärdering gällande alternativa boendeformer till HVB-hem som bättre kan skapa möjligheter för en framgångsrik introduktion. (Höjer, Magnusson 2008, s 50-51). 3.2 Ensamkommande men inte ensamma Marie Hessle är en psykolog som 2009 disputerade med en doktorsavhandling i pedagogik vid Stockholms universitet med studien Ensamkommande men inte ensamma Tioårsuppföljning av ensamkommande asylsökande flyktingbarns livsvillkor och erfarenheter som unga vuxna i Sverige. Studien är en uppföljning av de flyktingbarn hon träffade under flera års praktiserande psykologarbete vid flyktinghälsovården i Carlslund utanför Stockholm. Under en 1 årsperiod hälsoundersöktes och intervjuades 100 barn vid mottagningen. Vid uppföljningen fanns det 68 personer som hade stannat kvar i Sverige. Av de 68 personerna i studien var det endast 16 av ungdomarna som var ensamma i ordets rätta bemärkelse, dvs. att de varken kom med anhöriga eller hade anhöriga som väntade på dem i Sverige. De andra barnen hade haft släktingar i Sverige som väntade på dem och tog hand om dem då de anlände. (Hessle 2009, s.79-81). I studien framgår att av de 68 personer som nu som unga vuxna bor i Sverige är det 52 personer som tidigare återförenats med sina släktingar och 20 personer som har återförenats med förälder/syskon efter att de har fått permanent uppehållstillstånd i Sverige. (Hessle 2009, s.82). De ungdomar som kom till Sverige utan att ha släktingar som väntat på dem och senare inte heller fått någon familjeanknytning visade sig ha etablerat transnationella kontakter med sina anhöriga var de än har befunnit sig i världen. De transnationella relationerna innebar att man fortfarande kunde vara delaktiga i varandras 18

20 liv och kan därför ses som en förutsättning för en gynnsam socialisation och etablering i mottagarlandet. (Hessle 2009, s.147). De ensamkommande barnen såg även omsorgsituationen, fritiden, skolan samt arbetet som viktiga arenor för deras socialisation in i det svenska samhället. I socialisationen har de undersökta nu unga vuxna antagit de utmaningar som skolan erbjudit, de har arbetat hårt för att lära sig det svenska språket och de har kämpat för att klara skolan på ett bra sätt. De som kom ensamma och inte hade några familjemedlemmar har byggt upp ett eget relationsnät i Sverige. De har sökt upp sina egna kulturella och religiösa sammanhang och skapat ett nätverk av kontakter främst inom sin kulturkrets och med unga från andra länder. Men även kontakter och relationer med majoritetsbefolkningen upplevs som viktiga för socialisationen och etableringen i Sverige. Dessa kontakter bestod mest av formella personer som i sina roller agerade och stöttade de unga på vägen mot etablering. Slutligen så visade studien att de flesta har uppnått en god etablering i det svenska samhället. Under åren till uppföljningen så har de unga vuxna utbildat sig, börjat arbeta och hittat en egen bostad. Det framgår av studien att de undersökta idag har ett gott liv med arbete eller en vidareutbildning som de trivs med, familj och barn, främst med en partner ur den egna kulturkretsen. (Hessle 2009, s. 149) 3.3 Unaccompanied Children seeking asylum in sweden - Living condition from a childcentred perspective. Anna Lundberg och Lisa Dahlqvist har tillsammans skrivit en artikel om ensamkommande flyktingbarn från ett barncentrerat perspektiv. Syftet var att beskriva de ensamkommande asylsökande barnen egna åsikter och erfarenheter med det svenska mottagningssystemet. Urvalet av intervjupersoner gjordes med ambitionen att försöka återspegla de ensamkommande barnens levnadsvillkor i Sverige. Vilket resulterade i att intervjuerna genomfördes med 26 pojkar som var mellan 13 och 17 år. 16 av pojkarna hade blivit beviljade uppehållstillstånd i Sverige, de andra var antingen i asylprocessen eller hade fått avslag på sin asylansökan. Resultaten visar att individernas uppfattningar om sin situation var till stor del beroende på vilken fas i asylprocessen de var i. (Lundberg, Dahlqvist 2012, s 54-62). Majoriteten av de undersökta barnen bodde på ett gruppboende och var under omständigheterna nöjda med sitt boende. Många av barnen beskrev att gemenskapen med andra var betydelsefullt för dem att må bra i sin vardag. (Lundberg, Dahlqvist 2012, s 65). I intervjuerna framkommer även att vänner är viktigt för barnen. De barn som bodde inom städerna upplevde möjligheterna för aktiviteter och möten med andra människor större än de som bodde i glesbygden. Då flera av barnen inte gick i skolan mer än några timmar per dag, 19

21 blev det ännu viktigare att de har människor att mötas med och saker att göra på sin fritid. En av pojkarna som bodde i en gruppbostad på landsbygden berättar att de oftast bara kommer hem från skolan och sedan stannar där. (Lundberg, Dahlqvist 2012, s 67-69). En del av de barn som gick i gymnasiet upplevde att det var illa att det bara fanns invandrarbarn i deras klass då de skulle vilja att fler svenska barn gick i klassen. De barn som gick i skolan tillsammans med svenska barn upplevde å andra sidan det som svårt att lära känna svenska barn, då de inte verkade vilja spendera tid med dem. Detta upplevdes också ge konsekvenser gällande inlärningen av det svenska språket, då det blir svårare att lära sig språket genom att de bara tillbringade tid med andra invandrarbarn. Skolan såg man som en förutsättning för att bygga sin framtid. Skolan bidrog även till att få struktur i vardagen och som en plats för möten med vänner och stödjande vuxna. De människor och aktiviteter som barnen pekar ut som viktigast för dem är främst vänner, vårdnadshavare, familj i ursprungslandet, personal på boendet, skolan och lärarna, samt sport och aktiviteter. Tankar om framtiden skiljer sig åt mellan de barn som har uppehållstillstånd där de anser att det är viktigt att avsluta skolan och lära sig bra svenska. De beskriver det som viktigt att dem att få en utbildning så att de kan försörja sig i framtiden. Slutsatserna är att mottagandet av ensamkommande barn bör utformas så att det stärker information, relationer och aktiviteter. (Lundberg, Dahlqvist 2012, s 68-72). 3.4 Integrationsarbete i civilsamhället Integrationsarbete i civilsamhället unga och äldre i blickfånget är en vetenskaplig studie från socialstyrelsen där syftet med studien var att undersöka och beskriva de verksamheter och insatser som görs inom frivilligorganisationer. I intervjuerna med medlemmar inom frivilligorganisationerna framgår det hur man arbetar integrationsinriktat för barn och unga samt äldre. Arbetet har delats in i olika kategorier: Vilka är mellanmänskliga möten, fester, högtider och ceremonier, påverkansarbete informationsspridning, samverkan med andra samt individinriktat stöd. Mellanmänskliga möten ses som en viktig integrationsfaktor genom att olika invandrare och svenskar samlas kring något gemensamt, ett intresse på en arena öppen för alla. Att bjuda in till och anpassa Högtider och ceremonier så att de upplevs som lockande är ett sätt att försöka föra samman människor med olika bakgrund. Påverkansarbetet sker med syftet att både unga och vuxna ska få en ökad förståelse för människors olika bakgrund och förutsättningar. Informationsmöten skedde både på både individ- och gruppnivå genom att exempelvis förklara för invandrade flyktingar hur det svenska föreningslivet fungerar. (Socialstyrelsen 20

22 2008, s.25-28). De intervjuades ser mellanmänskliga möten som en grundförutsättning för integrationsprocessen. Då det på sikt kan bidra till att människor kan få en ökad förståelse för varandras livssituationer. För detta anser man att det krävs gemensamma mötesplatser där personliga möten kan äga rum och för att relationer skall komma till stånd. En annan viktig komponent beskrivs vara bostadsområdets demografiska sammansättning. Det krävs att människor med olika bakgrunder bor tillsammans för att kontakter över kulturgränserna skall kunna äga rum. Som konkreta hinder för integrationsarbetet ser man familjers utanförskap i relation till arbetsmarknaden som indirekt påverkar de unga i familjen. Men även könsskillnader då invandrarflickor ses som begränsade till att delta inom olika aktiviteter. De invandrade pojkarna upplevs ha en annan kvinnosyn än de svenska männen eller det svenska samhället. Här föreslås olika strategier för att hantera de könsrelaterade hinder som tycks kunna uppstå. Dels genom att arbeta fram strategier som kan förändra kvinnosynen hos de invandrade unga männen, men även vänja flickorna vid den svenska kroppskulturen, samt att ha fokus på jämlikhet i stället för olikheter mellan könen. (Socialstyrelsen 2008 s ) Sammanfattningsvis så ser man främst att en lyckad integration sker via relationer som beskrivs förutsätta följande: demografisk mångfald, gemensamma mötesplatser, mänskliga möten och relationer, accepterande av människors lika värde. Samt en gemensam anpassningsprocess mellan svenskar och invandrare. 21

23 4. Teori Den teoretiska utgångspunkt jag ämnar använda för denna studie är Pierre Bourdieus teori om kapitalformer, habitus och fält. Den största tonvikten lägger jag på det sociala och kulturella kapitalet då det är viktiga kapitalformer att tillägna sig för att kunna etablera sig i ett nytt land. Pierre Bourdieus teori handlar om hur människor konkurrerar om begränsade tillgångar i en värld där tillgångarna inte är obegränsade. För de begränsade tillgångarna uppstår en kamp, vilket sker i en ständigt pågående strävan uppåt som innebär att några lyckas, medan det för andra innebär en smärtsam resa nedåt. Bourdieu har även en ide om samhällsklass där hans fyra olika kapitalformer kännetecknar klasspositionen. Han menar att människor i allt större utsträckning skiljer sig från andra inte bara genom ekonomiskt kapital utan genom kulturellt kapital, socialt kapital och det symboliska kapitalet vilka ger indikationer på samhällsklass. (Giddens 2007, s ). De centrala begreppen i Bourdieus teori är habitus, kapital och fält. Kapitalformer Bourdieu skiljer mellan fyra olika typer av kapital, vilka är: Ekonomiskt kapital: Vilket består av pengar/egendom. Kulturellt kapital: Kan ses som att vara allmänbildad, välinformerad eller att tala fulländad svenska. Detta kan vara nödvändiga tillgångar för den som önskar t.ex. framgång i skolan. Kulturellt kapital kan även ge ett rättmätigt tillträde till positioner och yrken där denna kultur räknas. Det kulturella kapitalet grundas på människors trosföreställningar där t.ex. det dominerande språket erkänns som överlägset och mer eftersträvansvärt än andra språkbruk. (Broady, s 2-7) Kulturellt kapital kan även ses som de symboler och attribut man bör känna till och behärska för att kunna uttrycka sin tillhörighet och konkurrensförmåga i olika sammanhang. Symboliskt kapital: Innefattar prestige och ära. Allt som av sociala grupper igenkänns som värdefullt och tillerkänns ett värde. Exempelvis hög utbildningstitel i samhällen där utbildning är högt värderad och erkänd. 22

24 Socialt kapital: Kan ses som tillgångar i form av släktrelationer, vänskapsband, och övriga personkontakter. Vilken tillgång man har till socialt kapital kan ses avgöra exempelvis huruvida en högt skattad examen leder till en uppsatt position. Vilket menas att en individs innehav av socialt kapital avgör hans möjligheter att förränta sitt utbildningskapital. Yrkeskarriären och andra sociala framgångar förutsätter således stöd från släkt, studiekamrater, eller övriga vänner dit man kan vända sig till vid behov. Bourdieu tänker sig att individerna i en grupp t.ex., släkten eller vänner var och en på sitt håll intager positioner, ackumulerar ekonomiskt eller kulturellt kapital och knyter kontakter, vilket sammantaget utgör ett särskilt slags tillgång (det sociala kapitalet) som alla gruppens medlemmar kan dra fördel av. Det sociala kapitalet är endast verksamt och existerar endast om tillgångarna (vänner, familj, släkt, ett efternamn, en släkt etc.) Låter sig omsättas i något som tillerkännes värde. (Broady 1998, s 14-16). Habitus Är de sammanlagda kapitalformer som tillåter människor att handla, tänka och orientera sig i den sociala världen. Detta är format efter det liv individen hittills har levt där sociala erfarenheter och situationer, (kollektiva minnen) styr deras förställningar och praktiker. Habitus uttrycker människors förmåga att hantera omgivningen och i det begreppet ingår både aktörernas uppfattning om sin kultur och deras förmåga att ge uttryck för den. Habitus skapas genom mänsklig praxis, samtidigt är den sociala verkligheten ett resultat av denna praxis. Habitus bidrar till att den sociala världen återskapas, eller av bristande överensstämmelse mellan människors habitus och den sociala världen att den förändras. Därmed formar habitus den värld som individen lever inom, samtidigt som den i kontinuerlig växelverkan formas av denna värld. (Broady 1998, s 3-10). Fält Är ett system av relationer mellan positioner som kämpar om något för dem gemensamt, d.v.s. sociala konkurrensfält. Inom fälten sker en kamp om legitimitet, med vilket menas en kamp om vad som gäller på fältet. Kamp föreligger också mellan olika fält. Habitus sker i relation till fältet där olika former av kapital i förhållande till fältet kan ha olika symbolvärden i olika fält. Individens handlingar och deras speciella praxis är resultaten av en relation mellan habitus och fält. När individerna agerar gör dem det i specifika fält där varje fält t.ex. konsumtionsfältet, eller specialiserade fält såsom politik eller utbildning organiseras utifrån det kulturella kapital man besitter. Olika fält kräver olika former av praxis kring vilka 23

25 motsättningar kommer till uttryck, mellan de som innehar ett specifikt kapital och de som inte har det vilket gör att det uppstår åtskillnader mellan individer och grupper inom och mellan fält. Samhället uppfattas således som en mångfald av fält som uttrycker sociala skillnader och motsättningar. (Broady 1998, s 3-10). För att individer skall avancera inom ett konkurrensfält och nå högre positioner måste denne tillägna sig olika tillgångar och volymer av fältets dominerande kapitalformer. Det krävs vissa insatser för att man skall nå specifika vinster i olika fält, detta innebär att personen tillägnat sig och omvandlat sina olika kapitaltillgångar till en del av sitt habitus. (Broady 1998, s 3-10) Bourdieus teori visar att olika slags materiella och immateriella tillgångar i det moderna samhället kan omvandlas och tillmätas ett värde. En hög tillgång av kulturellt kapital kan växlas till att användas som en tillgång på andra arenor eller sociala konkurrensfält, och där tillerkännas ett värde på detta fält. Varje typ av kapital är även relaterat till vartannat, om man är i besittning av en sorts kapital kan detta underlätta att man får mer av en annan sort. T ex kan en rik affärsman utan någon utvecklad kulturell smak betala sina barn skolgång i privata skolor där de kan öka på sitt kulturella kapital. Bourdieu menar dock lite motsägelsefullt att det ekonomiska kapitalet alltid står över andra former av kapital. Kontroll över det ekonomiska kapitalet kan i slutänden alltid beskrivas som det ger tillgång till den definitiva maktutövningen, eftersom att allt kan mätas och köpas för pengar. Andra sociala tillgångar förstås därför som underordnade det ekonomiska kapitalets grundläggande principer. (Giddens 2007, s 123) 24

26 5. Metod 5.1 Metodval I min studie har jag använt mig av den hermeneutiska vetenskapssynen samt en kvalitativ metod. Hermeneutiken är en tolkningslära som utgår ifrån att man skall komma fram till en förståelse för det man studerar. För att kunna komma fram till förståelsen krävs det inkännande och empati. (Thurén 2010, s.94). Hermeneutiken utgår även ifrån en förförståelse för de fenomen de studerar. Där forskaren använder sina egna minnen och upplevelser för att tolka andra människors känslor och upplevelser. (Thurén 2010, s Denna vetenskapssyn används ofta inom Sociologin där det handlar om att förstå människor och deras handlingar och resultatet av dessa. (Thurén 2010, s.103). En kvalitativ metod kännetecknas främst av förståelse, upptäckt, samt teorigenerering. (Starrin m.fl. 1991, s.9). Den kvalitativa metoden har sitt ursprung ifrån den hermeneutiska vetenskapssynen. 5.2 Förförståelse Med förförståelse menas att vi inte uppfattar verkligheten endast genom våra sinnen, utan det krävs att vi tolkar den. (Thurén 2010, s.59). Utan en förförståelse skulle vi inte kunna uppfatta vad som händer runt omkring oss. Endast ett nyfött barn är utan förförståelse och uppfattar därför världen som kaos. (Thurén 2010, s.60). Förförståelsen kan leda till att man får en djupare kunskap om människor och deras kunskap om man lär känna dem. Man kanske blir intresserad och studerar fenomenet för att sedan få en bättre kunskap. Kunskapen blir dock aldrig fullständig utan ju mer kunskaper du söker desto mer förstår du. Med nya kunskaper reviderar man sin tidigare förförståelse. Erfarenhet och förförståelse förutsätter således varandra i en ständig kretsgång. (Thurén 2010, s.61). Man kan kalla riktig förförståelse för förkunskap. (Thurén 2010, s.62). I min studie utgår jag ifrån en viss förförståelse för de ensamkommande barn och ungdomar som söker asyl eller har blivit beviljade uppehållstillstånd i Sverige. Då jag under ca ett år arbetat som vikarierande handledare på både ett asylboende för ensamkommande barn/ungdomar samt boenden för de barn och ungdomar som har fått permanent uppehållstillstånd i Sverige. Arbetet med de ensamkommande barnen/ungdomarna har gett mig insikter och förförståelse kring etableringsproblematiken. Denna insikt kom att vara vägledande för denna studie. 25

27 5.3 Urval Jag har i min studie valt att avgränsa mig till fyra kommuner inom Norrbottens län. De undersökta kommunerna är Kiruna, Övertorneå, Arjeplog och Boden. Inom varje kommun har jag genomfört tre stycken intervjuer. Två stycken med ungdomar som har fått permanent uppehållstillstånd och har bott i Sverige i minst sex månader. Den tredje intervjun gjordes med en personal på boendet där de ensamkommande ungdomarna bor. 5.4 Intervjuer Inför intervjuerna skickades informationsbrev ut via till berörda enhetschefer. I informationsbrevet beskrev jag studiens syfte, ändamål och genomförande. Brevet följdes därefter upp med ett telefonsamtal för att se om det fanns någon personal och ungdomar som var intresserade att medverka vid min studie genom att frivilligt ställa upp på en intervju. När så intervjupersonerna var utsedda skickade jag informationsbrev dels till ungdomen själv samt till dennes tillförordnade vårdnadshavare för medgivande då ungdomarna i studien var minderåriga. Intervjuerna skedde med hjälp av en intervjuguide jag formulerat i förväg, där det mestadels var öppna frågor. Intervjuerna tog ca 45 minuter och spelades in för att jag lättare skulle kunna koncentrera mig dels på respondenten men även för att kunna ställa följdfrågor under intervjuens gång. Därefter har materialet transkriberats och tematiserats i framställningen. 5.5 Etiska överväganden Forskning är av stor betydelse för både samhällets och individernas utveckling. Vilket innebär att det finns ett krav på att forskning bedrivs och är av hög kvalitet. I min studie har jag tagit del av de forskningsetiska principer som arbetats fram för som en vägledning till forskaren för att tillgodose det individskydd samhället medborgare kräver. Vilket innebär att individerna inte får inte utsättas för förödmjukelse eller kränkning som kan leda till psykisk eller fysisk skada. Därför skall forskaren innan en vetenskaplig undersökning göra en avvägning mellan det förväntade kunskapstillskottet mot möjliga risker i form av negativa konsekvenser för berörda undersökningsdeltagare. Det grundläggande individskyddskravet kan konkretiseras i fyra allmänna huvudkrav på forskningen. Vilka är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. 26