Kan man ha kompensatoriska hjälpmedel för yngre skolbarn? Inledning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kan man ha kompensatoriska hjälpmedel för yngre skolbarn? Inledning"

Transkript

1 Kan man ha kompensatoriska hjälpmedel för yngre skolbarn? Idor Svensson, Christer Jacobson, Rikard Björkman, Anita Sandell. Läsutveckling Kronoberg, Växjö universitet Inledning Systematisk forskning om kompensatoriska hjälpmedel för personer med läs- och skrivsvårigheter har ännu så länge skett i blygsam omfattning, åtminstone i Sverige. Forskning med yngre barn saknas i stort sett helt och hållet. Vi har därför i denna pilotstudie fokuserat på elever i årskurserna 4-8. Föhrer och Magnusson (2000) har på initiativ av Hjälpmedelsinstitutet genomfört en studie av kompensatoriskt stöd för personer med betydande läs- och skrivsvårigheter. Deras studie ger värdefulla bidrag men undersökningsgruppen är liten och begränsad i ålder (årskurs 9 och första året på gymnasiet). Jacobson, Svensson och Lundberg (2001) redogör i en studie hur man kan se på kompensationsbegreppet i sig samt redovisar en åtgärdsmodell där kompensation utgör ett viktigt inslag. De redovisar även några erfarenheter från en småskalig empirisk undersökning där teknisk kompensation prövats på tre särskilda ungdomshem ( 12-hem). Personer med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi har oftast svårigheter att snabbt och effektivt avkoda enskilda ord samt att kunna stava korrekt. Longitudinella undersökningar av läsutvecklingen under grundskolan har visat att just avkodningsförmågan kan vara svår att snabbt förbättra. Jacobson (1998) redovisar att 3 av 5 elever, identifierade som svaga läsare i årskurs 2, fortfarande hade stora avkodningssvårigheter i årskurs 9. Både läsförmåga och betyg var lägre i den från skolstarten läsretarderade gruppen. Dessa fakta talar för att vi förutom traditionell undervisning måste pröva alternativa vägar för att eleverna skall uppnå en godtagbar läs- och kunskapsnivå. Det är därför en utmaning att finna goda pedagogiska åtgärder för såväl förebyggande åtgärder som effektivare metoder för att förbättra lässvaga barns ordavkodningsförmåga. Utöver detta är det nödvändigt att redan från "lågstadieåldern" försöka finna vägar runt barnets avkodningsproblem, dvs. att finna lämpliga metoder för teknisk kompensation. Några slutsatser som tidigt drogs inom projektet Läsutveckling Kronoberg var just

2 att man borde pröva att använda kompenserande hjälpmedel som då började skönjas på marknaden i början av 90-talet (Jacobson, 1993). Huvudsyftet med denna pilotstudie är att med teknisk kompensation försöka hitta metoder som "går runt" läsproblemen och som kan underlätta såväl ordavkodning som rättstavning, både i svenska och i främmande språk. Dyslektiker, men även många äldre personers svårigheter med engelska har på senare tid kommit att uppmärksammas alltmer. Insikten börjar nu komma om att det engelska skriftspråket för många personer med läs- och skrivsvårigheter kanske är ett ännu större problem än det svenska skriftspråket. Sverige håller på gott och ont att bli ett tvåspråkigt land, där goda kunskaper i engelska är en nödvändighet både i arbetsliv, fritid och studier. Engelsk ortografi och uttal vållar många dyslektiker stora problem, liksom uppbyggandet av ett gott ordförråd. En viktig kompensatorisk uppgift blir då hur man kan underlätta dessa personers svårigheter att höra, skriva och läsa engelska? Även detta område bör bli föremål för forskning och utvecklingsarbete. En teoretisk utgångspunkt i denna undersökning är att specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi förklaras av en specifik funktionsnedsättning i det fonologiska systemet (Høien & Lundberg, 1999). Det är dessa fonologiska svårigheter som vi i första hand avser att kompensera och inte läs- och skrivsvårigheter som främst beror på allmänna språkliga svårigheter som t ex. otillräckligt ordförråd eller bristande hörförståelse. Låg motivation kan vara en annan anledning till läs- och skrivsvårigheter. Huruvida tekniska hjälpmedel också kan användas som motivationshöjande åtgärder är i sig en intressant forskningsuppgift. Inför en framtida huvudstudie eftersträvar således denna pilotstudie att undersöka ett antal möjliga betingelser för hur olika tekniskt kompenserande metoder skulle kunna underlätta läsning och skrivning för elever med grava läs- och skrivsvårigheter. Vi vill särskilt undersöka vilka tekniska hjälpmedel som kan vara adekvata för elever med läs- och skrivsvårigheter i lägre åldrar (årskurserna 4-8). Studien syftar också till att kvalitativt undersöka skolpersonalens attityder till teknisk kompensation.

3 Genomförande Målgruppen var lässvaga, svenska elever med grava fonologiska problem. Elever med uppenbar låg begåvning och elever med annat hemspråk uteslöts från denna pilotstudie. Det var ganska stor spridning i gruppen när det gällde förmågan att läsa och skriva. En del kunde läsa men läste långsamt och med stor möda. Några elever kunde endast läsa ord med högst tre bokstäver. Undersökningen vände sig i första hand till skolor och speciallärare/pedagoger som var beredda att skaffa viss basutrustning (datorer) samt var intresserade att arbeta med teknisk kompensation, bl. a med hjälp av datorer. Sammantaget medverkade 12 elever (se tabell). Två flickor deltog, en ur vardera årskurserna 5 och 8. Sju elever gick i årskurserna 4-6 och fem var högstadieelever. Eleverna kom från totalt sju skolor. Årskurs Antal elever Antal pojkar Antal flickor År År År År År Summa Tidsplan I projektgruppen ingick personal från Läsutveckling Kronoberg, Institutionen för pedagogik vid Växjö universitet. Under november-december 2000 genomfördes förankring av undersökningen samt urval av intresserade skolor. Fortbildning av berörda lärare påbörjades. Lärarna gjorde därefter ett urval av lämpliga elever och inhämtade samtycke till undersökningen från anhöriga samt gav relevant föräldrainformation. Den deltagande personalen erbjöds därefter information, handledning, datorsupport samt seminarier kring datorkompensation vid läs- och

4 skrivsvårigheter. Dessutom erbjöds barnens föräldrar information om projektet vid några tillfällen. Under januari gjordes inköp och installation av utrustning. Interventionsfasen påbörjades och handledning av lärare i hur utrustningen kunde användas startade. Ett informationsmöte för medverkande lärare och elevernas anhöriga genomfördes. Under våren hade projektledningen fortlöpande kontakter med berörda lärare och elever. Projektet avslutades i maj med ett avslutande erfarenhetsutbyte med lärare och föräldrar. Utrustning Nedanstående utrustningslista föreslogs utgöra en basnivå. I pilotprojektet skulle den beslutade basutrustningen finnas installerad i åtminstone en skoldator. Det var viktigt att se till att man på bästa och effektivaste sätt utnyttjade utrustningen. Helst borde varje medverkande elev ha en bärbar dator med utrusning enligt listan. För de elever som hade möjlighet/tillgång till hemdator (eller bärbar dator) individualiserades utrustningslistan. Talsyntes hade alla deltagare installerat även på hemdatorerna. 1. Talsyntes (Infovox 330). Med svenskt och engelskt tal 2. Stava Rätt som fungerar med talsyntes. För dyslektiker anpassad rättstavningskontroll 3. Bandspelare (Freestyle) med både hastighets- och tonhöjdskontroll 4. Quicktionary II; Scannerpenna med översättningsfunktion från engelska till svenska 5. Wordfinder. Översättningsprogram; till och från engelska Implementering Projektledningen samordnade all inköp av utrustning. Total kostnad för varje skola som beställde basutrutningen var ca 9000 kr. Alla sju skolor rekvirerade samtliga kompensations-hjälpmedel utom en skola som inte köpte in Quicktionary (på den skolan funderade man på att istället skaffa C-pen, eftersom den uppfattades ha ett bredare användningsområde, inte minst på sikt). Flertalet av de

5 lärare som skulle använda utrustningen hade i förväg inte särskilt mycket kännedom om hur utrustningen/programmen fungerade. Till det första informationsmötet med lärare och föräldrar kom totalt cirka 30 personer. Projektledningen berättade om projektet samt visade den utrustning som eleverna skulle få använda. Man poängterade också att man inte kan förvänta sig att elevens läs- och skrivproblem skulle upphöra utan utrustningen syftade endast till att försöka lindra och kompensera problemen. I samband med besök ute på skolorna planerades individuella skriftliga åtgärdsprogram för respektive elev. Åtgärdsprogrammet skulle fokusera hur man tänker sig att använda den tekniska utrustningen i undervisningen. Läraren presenterade därefter åtgärdsprogrammen för föräldrarna. Lärarna träffade föräldrarna ytterligare några gånger för att utbyta erfarenheter om hur utrustning fungerade för eleven samt att följa upp åtgärdsprogrammen. Vid de fortlöpande besöken på skolorna ville lärarna oftast ha hjälp att hantera programmen. Projektledningen försökte hela tiden uppmuntra lärarna att använda utrustningen än mer flitigt och man gav fler alternativa förslag till hur man kunde använda utrustningen. Utgångspunkten vid lärarhandledningen var de upprättade åtgärdsprogrammen, dvs. hur man konkret skulle använda de kompensatoriska hjälpmedlen. Frågor som ställdes var hur man lyckades utföra de åtgärder man tänkt sig? Var det något i åtgärdsprogrammen som behövde förändras? Erfarenheter Ur elevernas perspektiv Alla elever utom en beskriver att de haft nytta av utrustning och program och vill gärna fortsätta att använda dem i framtiden. Framförallt är det talsyntes, bandspelare och programmet Stava rätt som eleverna upplevt fungera bäst. Talsyntesen har eleverna använt i många olika situationer t.ex. för att skriva brev till kamrater där eleven först "lyssnar av" brevet för att höra efter så att det inte låter konstigt, för att "läsa" texter på Internet (eleverna kallar det för att läsa även när de lyssnar) och för att lyssna av elektronisk post man fått eller skickat.

6 Talsyntesen användes även för att lyssna på instruktioner till övningar eller spel. Några elever berättar om hur läraren givit dem olika frågeställningar (på diskett) med anknytning till en lokal tidning. Därefter går eleven in via nätet och lyssnar på tidningen och skriver in svaren i ett ordbehandlingsprogram samt lyssnar återigen av texten för att höra om det låter riktigt. En av de äldre eleverna tyckte att det var viktigt att när läraren t ex skriver in instruktioner via diskett, att man då anpassar texten till de som har läs och skrivsvårigheter. Talsyntesen läser ju upp allt och det kan vara mycket förvirrande. En del av eleverna, de med bäst läsförmåga, upplevde att det tog för lång tid att starta igång datorn för att läsa en text. "Det går snabbare att läsa själv". Framförallt var det de elever som ännu inte fått så långa texter att läsa (årskurserna 4-5). Även några föräldrar höll med om detta, men menade att om man hade jobbat mer aktivt (i både hem och skola) med att introducera texter via nätet eller att lägga in andra texter kanske det hade upplevts mer meningsfullt för eleven att använda talsyntesen. Bandspelaren har också varit populär, t.ex. för att lyssna på skönlitterära böcker och längre texter. Eleverna beskrev också andra sammanhang där bandspelaren utnyttjades t.ex. att läraren talade in instruktioner för eleven eller läste in texter på engelska eller föräldrar som läste in verb och adjektiv som sedan eleven lyssnade och övade på. Några elever spelade själva in på band, t.ex. när läraren talade."bandspelaren har varit bäst eftersom den var enklast att hantera och ta med sig". Stava Rätt har använts flitigt av en del elever. En elev menade att "det blev enklare och gick bättre att skriva när man använde Stava Rätt. Programmet var jättebra för man kunde välja det ord man ville ha från en lista av ord som låter likadant". Programmet förklarar sammanhang och betydelse av likalydande ord. En annan elev sade att "innan fick jag försöka leta, gissa eller komma på själv hur ett ord stavades, vilket kunde innebära helt fel bokstäver". När det gällde övrig utrustning användes den mer sporadiskt. Översättningspennan var det dock några elever (de bägge flickorna) som tyckte mycket om, eftersom det gick mycket snabbare att översätta och förstå engelska

7 texter. De elever som använde bärbar dator tyckte detta var en klar fördel under förutsättning att den användes varje dag i skolan. Annars tyckte de att det blev för jobbigt att bära på den varje dag. Flera av eleverna beskrev att det blivit enklare att följa skolarbetet med den utrustningen de använt. "Nu behöver jag inte alltid fråga fröken längre. Jag kan slå upp ordet själv". "Jag klarar skolan bättre, även i SO blir det enklare att följa med". "Det har blivit lättare att stava och hitta ord på engelska och en massa mer saker". Några elever beskriver att en del av utrustningen varit lite krånglig och att "man inte ens fått veta något om en del av det material som ingick i projektet". En del av eleverna kände sig uppmärksammade av att få använda utrustningen, vilket stärkte både självförtroende och motivation till att börja med (detta avtog något efter att elev och omgivning blivit mer vana med hjälpmedlen). Många av de övriga eleverna i klassen blev nyfikna och ville se hur dessa apparater och program fungerade. De insåg också att de själva kunde ha nytta av utrustningen. Därför var det även några elever som inte var med i projektet som också använde hjälpmedlen. Ur lärarnas perspektiv Flera av lärarna upplever att det varit mycket givande att var med i projektet och att man fått lära sig mycket om kompensatorisk utrustning vid läs- och skrivsvårigheter. "Jag har fått nya uppslag och känner mig säkrare att träffa föräldrar angående läs- och skrivsvårigheter". Det har upplevts som givande att få handledning av ledningsgruppen. De flesta beskriver att tiden inte räckte till för att kunna hantera och använda utrustningen som det var tänkt. Förutsättningarna var heller inte riktigt de samma för alla lärare eftersom några blev pålagda att genomföra projektet och några lärare slutade under projekttiden, vilket innebar att man fick anställa en ny lärare. Några lärare valde dessutom att frivilligt delta. Det var också vanligt att man ville ha mer tid för instruktion och handledningen av program och utrustning. Några menade att en del av hjälpmedlen passade bättre på högstadiet eller "att eleven måste ha uppnått en viss läs- och skrivnivå innan det går att använda dem". Det fanns också de som menade att det hade räckt att introducera en del av utrustningen eller att man först fick lära sig ett hjälpmedel

8 ordentligt innan nästa presenterades. En lärare försökte integrera flera hjälpmedel i ett moment vilket följande citat exemplifierar. "Eleven och jag börjar med att titta i en tidning och väljer ut en artikel som vi sedan plockar fram från nätet. Eleven lyssnar av denna text och skriver ut den. Därefter gör vi en enklare version tillsammans i ordbehandlingsprogrammet. Sedan utnyttjas Stava Rätt tillsammans med talsyntes för att kolla stavningen. Vi använder också Wordfinders synonymlexikon för att förklara vissa ord. När vi känner oss färdiga lyssnar vi av igen för att höra om det låter bra". En del lärare säger att hjälpmedlen ökat elevens motivation och ibland även dennes självförtroende. "Eleven är mycket gladare sen han fick utrustningen och tycker själv det går lättare med skolarbetet". "Eleven har fått bättre status sedan projektet började". Sammanfattningsvis tyckte lärarna att eleverna blivit hjälpta av att vara med i projektet och att man kommer att fortsätta att använda utrustningen i framtiden även för andra elever. Övriga erfarenheter Lokalerna När det gäller lokaler för specialundervisning var de av väldigt skiftande karaktär, allt från rena städskrubbar till stora, ljusa moderna lokaler. Det kan tyckas märkligt att man inte mer omsorgsfullt hade funderat på hur stimulerande undervisningsmiljöer kan se ut, med tanke på att läs- och skrivsvaga elever redan på förhand kan känna motstånd för att gå till en speciell lokal och jobba med det man har svårt för. Synpunkter på hjälpmedlen/programmen Talsyntes, Stava rätt och Wordfinder verkade inte vålla lärarna några tekniska problem med hur de skulle användas. Mer problem hade man med bandspelaren och Quicktionary II. Dessa hjälpmedel ansågs passa bättre för högstadiet. Ett viktigt mål var dock att eleverna skulle bli väl förtrogna med de hjälpmedel som finns att tillgå och med det framtida syftet att eleverna själva skulle kunna arbeta mer självständigt under högstadietiden. Det verkade även som om vi inte informerat tillräckligt angående hjälpmedlens användningsområden. En del skolor

9 hade t.ex. anmält två eller tre elever, men ändå bara köpt in utrustning för en användare. När det gäller bandspelaren och Quicktionary går de knappast att dela på tre elever. Några lärare framhöll att bandspelaren inte hade bra ljudåtergivning och att den dessutom inte gick att lyssna på i stereo (sedan projektstarten har sådana bandspelare kommit ut på marknaden). Projektledningen föreslog att man kunde köpa in en separat mikrofon och högtalare för att få bättre ljud. Lärarna hade mycket olika uppfattning om värdet med de olika hjälpmedlen i basutrustningen. Någon tyckte att bandspelaren var det huvudsakliga hjälpmedlet medan någon annan tyckte denna var överflödig. Däremot tyckte alla att talsyntesen var det viktigaste eller näst viktigaste hjälpmedlet. Wordfinder verkade flertalet inte ha använt så mycket, framförallt beroende på dess begränsning när det gäller ord som inte står i grundform. När det gäller Quicktionarypennan var det blandade reaktioner. En del lärare hade inte lyckats lära sig denna tillräckligt bra varför de inte trodde att pennan skulle fungera för eleven. Någon tyckte pennan var för svår för elever med grava svårigheter. En lärare påpekade att pennan kan vara besvärlig för elever med finmotoriska svårigheter. Att den inte användes så mycket i skolarbetet berodde dock främst på att varken elev eller lärare behärskade den. Även Stava Rätt var sporadiskt använt i början, mycket beroende på att man inte riktigt hade upptäckt fördelarna med detta program Scannern var tänkt att utnyttjas för att föra in texter i ordbehandlaren som sedan skulle kunna avlyssnas via talsyntesen. Proceduren att scanna en text uppfattades som alltför tidskrävande och användes därför inte särskilt mycket. En annan orsak till att de inte användes var att scannrarna ute på skolorna oftast inte fungerade. Datorerna Det var vanligt att skolans datorer var i "svagaste" laget när det gäller datorkraft eller att datorerna inte var tillräckligt underhållna för att de program som ingick skulle fungera tillfredställande. Vi konstaterade att en del av de datorer som vi skulle installera programmen på var dåligt skötta och därför fungerade sämre än vad de borde. Det var viktigt att man såg till att en elevs "lånedator" användes

10 varje dag. I annat fall tappade eleven motivation av att bära med sig datorn mellan olika klassrum utan att berörda lärare såg till att datorn användes. Lärarnas datorvana Vår uppfattning var att de flesta lärarnas datavana inte var tillräcklig. Vi konstaterade att lärarna skulle ha behövt ett mer utförligt instruktionsmaterial samt fler praktiska genomgångar för att utrustningspaketet skulle kunnat utnyttjats bättre och erbjudit bredare användningsområden. Nästan alla lärare hade svårigheter att komma igång med hjälpmedlen samt att ge nya förslag och idéer till hur man kunde använda utrustningen. Detta berodde till stor del på att man inte behärskade utrustningen tillräckligt bra när man startade arbetet med eleven. Några lärare, som hade stor datavana, var dock hela tiden fulla av idéer om hur man kunde använda utrustningen. Dyslektiker informerar dyslektiker En medlem i projektledningen, som själv är dyslektiker, hade möjlighet att låta elever vara med vid genomgång av programmen. En del av eleverna ansåg det vara mycket bra, inte minst när han berättade att han själv hade dyslexi. Det är förmodligen en bra tanke att låta eleverna få vara med på genomgången av programmen för att de skall känna sig uppmärksammade och att det är de som skall få hjälp och stöd. En ytterligare positiv effekt är att ha med en vuxen person som kan berätta och prata om sina egna svårigheter och hur man praktiskt använder utrustningen. Sammanfattning av Läsutveckling Kronobergs kompensationsprojekt Kompensatoriska hjälpmedel fungerar bra för skolbarn i årskurserna 4-8. Det är viktigt att göra en noggrann utredning av elevens kompensatoriska behov för att adekvat utrustning skall kunna föreslås. Introducera ett hjälpmedel åt gången. Utrustningen användes mycket individuellt. Lärarens egna kunskaper i handhavande av den kompenserande utrustning är mycket avgörande för hur utrusningen kommer att användas av eleverna

11 Ju svagare läsförmåga ju mindre används utrustningen, men vi upplever ändå att den fungerar på alla läsnivåer. Viktigt att datorerna har tillräcklig processorkraft och är väl underhållna samt att fungerande scannrar med mjukvara finnas på varje skola. Bra om datorer med relevant utrustning även finns i hemmet. Målsättningen bör vara en egen bärbar dator. Bra om "dyslektiker" visar "dyslektiker" hur utrustningen kan användas. Eleverna vet numera hur utrustningen fungerar och har lärt sig hur den kan användas inför kommande studier. Projektet ledde till att flera "nya idéer" att kompensera uppdagades. Svårt att engagera "övriga" lärare som inte hade direkt anknytning till projektet. Referenser Föhrer, U. & Magnusson, E. (2000). Kompensatoriskt stöd vid studier för personer med betydande läs- och skrivsvårigheter. FMLS, Stockholm. Høien, T & Lundberg, I. (1999). Dyslexi. Från teori till praktik. Natur och Kultur Jacobson, C. (1998). Reading development and reading disability. Analyses of eye-movements and word recognition. Doktorsavhandling, Lunds Universitet. Jacobson, C. (1993). Kompensera dyslektiker redan på lågstadiet. Att Undervisa, 6/93. Jacobson, C., Svensson, I. & Lundberg, I. (2001). Kompensatoriska åtgärder vid läsoch skrivsvårigheter. I Gerrevall & Genner (red.) Kommunikativ pedagogik och särskilda ungdomshem. Statens institutionsstyrelse (SiS), Forskningsrapport nr 2. (Språka loss 2002)

Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter

Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter - specialpedagogiskt förhållningssätt och alternativa verktyg Dan Alberyd: Rådgivare med inriktning IT Läs och Skriv (lågstadielärare, specialpedagog) Lika värde. Lika

Läs mer

Svårt att läsa och skriva

Svårt att läsa och skriva It och appar när läsningen glappar Idor Svensson IKEL Svårt att läsa och skriva Dyslexi = Huvudproblem för barn och vuxna Avkoda = Kunna läsa bokstäver (sätta samman till ord) och ord Kirkegaard Skriva

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

Vad har 25 år med Läsutveckling Kronoberg lärt oss? Bli vän med det skrivna ordet

Vad har 25 år med Läsutveckling Kronoberg lärt oss? Bli vän med det skrivna ordet Vad har 25 år med Läsutveckling Kronoberg lärt oss? Bli vän med det skrivna ordet 16 augusti 2014 Christer Jacobson Linnéuniversitetet, Växjö Upptakten till Läsutveckling Kronoberg (1986) Sittande från

Läs mer

Alternativa verktyg en - pedagogisk utmaning

Alternativa verktyg en - pedagogisk utmaning Alternativa verktyg en - pedagogisk utmaning Idor Svensson Linnéuniversitet Alternativa Verktyg = AV???? Lärverktyg Arbetsverktyg???? Pedagogiska verktyg???? Assistive Technology = AT KOMPENSATORISKA HJÄLPMEDEL????????

Läs mer

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet anna.fouganthine@specped.su.se Innehåll Organisation av det särskilda stödet Handlingsplan/kartläggningsrutiner Exempel på läs- och

Läs mer

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Vilken betydelse får läsförmågan i förhållande till övriga ämnen skoltiden överhuvudtaget? Självbild (skolsjälvbild)

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Korttidslån av hjälpmedel och programvara till barn/ungdomar med neurologiskt betingade funktionshinder som t.ex. DAMP och ADHD

Korttidslån av hjälpmedel och programvara till barn/ungdomar med neurologiskt betingade funktionshinder som t.ex. DAMP och ADHD Korttidslån av hjälpmedel och programvara till barn/ungdomar med neurologiskt betingade funktionshinder som t.ex. DAMP och ADHD - ett projekt som stöds av Ungaifocus Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2005 Författare:

Läs mer

Österlengymnasiet 2009-08-14

Österlengymnasiet 2009-08-14 Österlengymnasiet 2009-08-14 Pedagogik vid läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Lyckad dyslexipedagogik kräver Yrkesskicklighet Attityd Tid Undervisning Som om det finns en elev med dyslexi Kommunikation

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Boken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter.

Boken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter. Boken om mig själv En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter. Det finns flera informationsfilmer om dyslexi, men vi har saknat en film som kan förklara för yngre

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har

Läs mer

enter Hej! Med vänliga hälsningar Dan Alberyd Specialpedagog Svenska Enter rehabilitering AB

enter Hej! Med vänliga hälsningar Dan Alberyd Specialpedagog Svenska Enter rehabilitering AB enter Hej! Jag heter Dan Alberyd och är Svenska Enters samordnare för Kompetensutvecklingen av speciallärare/pedagoger. Vi är mycket glada för att vi har fått förtroendet att utbilda speciallärarna/pedagogerna

Läs mer

Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter?

Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter? Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter? Christer Jacobson Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter nr 4/2006 Hur

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Kompensatoriska datorprogram - en dyslektikers möjlighet

Kompensatoriska datorprogram - en dyslektikers möjlighet Habilitering & Hjälpmedel FoU-enheten Kompensatoriska datorprogram - en dyslektikers möjlighet En studie i samverkan med specialpedagoger och elever med dyslexi BULLETIN Nr 2/2007 Gunvor Damsby ISBN 978-91-7261-088-0

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier

Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier ÅA Åbo 25.3.2011 Tre studerande & Anne Uppgård Hjärnkrokar Dyslexi Loss Alternativa verktyg (komp.hjälpmedel) Vad hjälper, vad stjälper?

Läs mer

Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Ett stödmaterial Den sjunde nordiska kongressen om dyslexiproblematik 14 augusti 2014 i Stockholm Innehåll Bakgrund till projektet Om SPSM Teoretisk

Läs mer

Att använda svenska 1

Att använda svenska 1 Att använda svenska 1 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både

Läs mer

Modell för en fungerande studiesituation

Modell för en fungerande studiesituation Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan

Läs mer

Skoldatatek - en IT-satsning för elever i behov av särskilt stöd.

Skoldatatek - en IT-satsning för elever i behov av särskilt stöd. Ljusdals Kommun Ljusdal 2008-02-01 Peter Lindgren - IT-pedagog Ingrid Nyberg - Speialpedagog Centrala Elevhälsan Skoldatatek - en IT-satsning för elever i behov av särskilt stöd. Skoldatateket ska medverka

Läs mer

Om kompenserande datorhjälpmedel

Om kompenserande datorhjälpmedel Institutionen för pedagogik Om kompenserande datorhjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter Erfarenheter från ett grundskoleprojekt Stefan Bonn SPECIALPEDAGOGISKA INSTITUTET Uppsatskurs om läs-

Läs mer

Pedagogiska stödinsatser med IT - ALVESTA KOMMUN

Pedagogiska stödinsatser med IT - ALVESTA KOMMUN Sammanfattning Många skolprojekt börjar med personalutbildning, vi gjorde tvärtom, vi började med eleverna och föräldrarna! Under 2007 har Alvesta Kommun drivit ett projekt med målsättningen att ge fler

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Läsutveckling med talböcker

Läsutveckling med talböcker Läsutveckling med talböcker av Anita Hildén speciallärare Inledning Talböcker är inläsningar av tryckta böcker. Framställning och användning av talböcker regleras i 17 upphovsrättslagen. Elever med läshinder

Läs mer

Universitetsstuderande med läsoch skrivsvårigheter och dyslexi

Universitetsstuderande med läsoch skrivsvårigheter och dyslexi Idor Svensson & Ingrid Tholerus Universitetsstuderande med läsoch skrivsvårigheter och dyslexi Skriftserie, institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Denna rapport ingår i skriftserien

Läs mer

UTVÄRDERING av Föräldrar en resurs för sina barn. Ett pilotprojekt i Vallentuna kommun 2004-2005. Genomfört med stöd från Riksbankens Jubileumsfond

UTVÄRDERING av Föräldrar en resurs för sina barn. Ett pilotprojekt i Vallentuna kommun 2004-2005. Genomfört med stöd från Riksbankens Jubileumsfond UTVÄRDERING av Föräldrar en resurs för sina barn Ett pilotprojekt i Vallentuna kommun 2004-2005 Genomfört med stöd från Riksbankens Jubileumsfond Innehållsförteckning sid 1. Kort bakgrund 3 2. Utvärdering

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Social bakgrund har visat sig ha stor betydelse för elevers läsande i ett flertal studier. Social bakgrund är komplext att mäta då det

Läs mer

Föräldrar - en resurs för sina barn. Hur du kan hjälpa ditt barn när läsningen inte går som på räls

Föräldrar - en resurs för sina barn. Hur du kan hjälpa ditt barn när läsningen inte går som på räls Föräldrar - en resurs för sina barn Hur du kan hjälpa ditt barn när läsningen inte går som på räls Mer information Den ideella föreningen Kod-Knäckarna står bakom denna broschyr. Det finns även en utbildnings-cd

Läs mer

Vilka metoder och hjälpmedel underlättar för elever i läs- och skrivsvårigheter?

Vilka metoder och hjälpmedel underlättar för elever i läs- och skrivsvårigheter? Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogik Uppsats 15 högskolepoäng Vilka metoder och hjälpmedel underlättar för elever i läs- och skrivsvårigheter? Which methods and tools are useful

Läs mer

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts)

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts) SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie av användares upplevelser SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie

Läs mer

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar hösten och våren 2009 Uppföljningen bygger på intervjuer utförda av Ann-Katrin Johansson och Jenny Wahl Rapporten sammanställd av Jenny

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Torsbergsgymnasiet 2015-04-29 Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Syfte Planen syftar till att ge en tydlig struktur för de olika typer av insatser och åtgärder som är tänkbara för att främja

Läs mer

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Delregional överenskommelse Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Antagen av Temagrupp Barn och Unga 22 maj 2014 Inledning LGS Temagrupp Barn och Unga

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

IT-handlingsplan för Årsunda Skola

IT-handlingsplan för Årsunda Skola IT-handlingsplan för Årsunda Skola November 2013 IT-handlingsplan för Årsunda Skola Innehållsförteckning: s.3 Ur LGR 11 Övergripande information Prioriterade arbetsområden läsåret 13-14 s.4 Frågeställning

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en-till-en-projektet och hjälper oss att förbättra

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Ingela Dullum Rektor 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Kunskaper sidan 5 Elevernas ansvar och inflytande

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Alternativa verktyg och studieteknik

Alternativa verktyg och studieteknik Alternativa verktyg och studieteknik Åsa Öfors asa.ofors@utb.tyreso.se Tyresö Skoldatatek & Språkotek Skoldatateket startade hösten 2007. Från HT 2010 har vi även en språkoteksverksamhet Totalt 1,75 tjänster:

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Kartläggning och åtgärder vid dyslexi

Kartläggning och åtgärder vid dyslexi Sidan 1 av 5 PM Version 4 Fortbildning Kartläggning och åtgärder vid dyslexi Inläsningstjänst startar en utbildningsverksamhet inom området läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Under våren 2014 planeras

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Använda Stava Rex i Word 2010

Använda Stava Rex i Word 2010 Använda Stava Rex i Word 2010 1. Skriva i Word Öppna Word och skriv av följande mening med fel och allt: 2. Stäng av Words rättstavningsfunktion Om stavningskontrollen i Word är aktiverad kommer de ord

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2014-2015 20140825

Läs mer

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer Förskola 1-5år Mål Förskolan ska sträva efter: Att ge barnet ett rikt och välfungerande språk Att barnen kan lyssna på sagor, återberätta, skapa egna berättelser, dramatisera och beskriva bilder Att öva

Läs mer

Hur läser år 8-eleverna i Stockholm?

Hur läser år 8-eleverna i Stockholm? Hur läser år 8-na i Stockholm? av professor Karin Taube (Språka loss 2003) Som ett led i Stockholms skolors arbete med att utvärdera undervisningen har Högskolan i Kalmar genomfört en kartläggning av läsförmågan

Läs mer

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare

Läs mer

Kan man lära sig att läsa genom att skriva?

Kan man lära sig att läsa genom att skriva? Kan man lära sig att läsa genom att skriva? Ett informationshäfte om hur vi på Brickebackens skola arbetar med skriv- och läsinlärning Kan man lära sig att läsa genom att skriva? Den frågan kan vi, efter

Läs mer

Så här fungerar Stava Rex

Så här fungerar Stava Rex Så här fungerar Stava Rex Stava Rex är ett program som rättar stavfel och grammatikfel i svensk text. Stava Rex kan rätta grava stavfel och hjälper till att skilja på lättförväxlade ord. Stava Rex kan

Läs mer

Handlingsplan. Att förebygga läs och skrivsvårigheter. Nordanstigs kommun

Handlingsplan. Att förebygga läs och skrivsvårigheter. Nordanstigs kommun Handlingsplan Att förebygga läs och skrivsvårigheter Nordanstigs kommun Min stavning är bra Jag stavar egentligen bra, men det ruskar, så att alla bokstäver kommer på fel plats. Nalle Puh 2004/2005 Berit

Läs mer

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 ITiS- RAPPORT Barn utforskar världen med hjälp av IT Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 BARN UTFORSKAR VÄRLDEN MED HJÄLP AV IT. Bakgrund Vi i ITiS-laget består av en förskollärare och en fritidspedagog,

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL LÄSNING OCH DATORN I LÄSUNDERVISNINGEN 19 APRIL 2013 Ulf Fredriksson Avdelningen för internationell pedagogik, Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet

Läs mer

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

IT Handlingsplan Ankarsviks skola IT Handlingsplan Ankarsviks skola Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 2.1 Varför behövs en IT- handlingsplan?... 2 2.2 Varför IT i skolan?... 2 2.2.1 Skolans pedagogiska utveckling... 3 2.2.2 En

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Handlingsplan/Aktivitetsplan

Handlingsplan/Aktivitetsplan Sandeplanskolan Kunskap, arbetsro och trivsel Handlingsplan/Aktivitetsplan ASL, Att skriva sig till läsning juni 2012 Skriva sig till läsning Projektet härstammar från Norge, där man under 1999-2002 genomförde

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Kurs B Motsvarande i CEFR A1/A2 (Gemensam europeisk referensram för språk)

Kurs B Motsvarande i CEFR A1/A2 (Gemensam europeisk referensram för språk) Läsförståelse Den studerande ska kunna förstå och använda enkla texter i vanliga situationer i vardagslivet, t.ex. anpassade berättande eller beskrivande vardagsnära texter vardagliga meddelanden och annonser

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda 2008-2009 1 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling

Läs mer

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 RAPPORT ENKÄT 1 (10) Datum 6/5 2013 Barn och utbildningsnämnden Monica Andersson IT-pedagog 0640-16 377, monica.andersson@krokom.se Rapport från satsningen En dator per elev

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Användarhandledning för det kompensatoriska. läshjälpmedlet Precodia. http://www.precodia.se

Användarhandledning för det kompensatoriska. läshjälpmedlet Precodia. http://www.precodia.se Användarhandledning för det kompensatoriska läshjälpmedlet Precodia Målgrupper för programvaran Precodia Personer med lässvårigheter av olika slag (läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, koncentrationssvårigheter,

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Manual för nedladdning och installation av Skolavtalets program på hemdatorer.

Manual för nedladdning och installation av Skolavtalets program på hemdatorer. Manual för nedladdning och installation av Skolavtalets program på hemdatorer. När en skola eller kommun tecknar Elevdatas skolavtal, kan datorprogrammen installeras på skolans samtliga datorer. Skolpersonal

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Helsingborgs Läs- och skrivutvecklare

Helsingborgs Läs- och skrivutvecklare Helsingborgs Läs- och skrivutvecklare Läs- och skrivutvecklarnas uppdrag syftar till att främja tidig läs- och skrivutveckling inom Kunskapsstaden Helsingborg. Margaret Berglund Lågstadielärare, Specialpedagog/Talpedagog

Läs mer