Kan man ha kompensatoriska hjälpmedel för yngre skolbarn? Inledning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kan man ha kompensatoriska hjälpmedel för yngre skolbarn? Inledning"

Transkript

1 Kan man ha kompensatoriska hjälpmedel för yngre skolbarn? Idor Svensson, Christer Jacobson, Rikard Björkman, Anita Sandell. Läsutveckling Kronoberg, Växjö universitet Inledning Systematisk forskning om kompensatoriska hjälpmedel för personer med läs- och skrivsvårigheter har ännu så länge skett i blygsam omfattning, åtminstone i Sverige. Forskning med yngre barn saknas i stort sett helt och hållet. Vi har därför i denna pilotstudie fokuserat på elever i årskurserna 4-8. Föhrer och Magnusson (2000) har på initiativ av Hjälpmedelsinstitutet genomfört en studie av kompensatoriskt stöd för personer med betydande läs- och skrivsvårigheter. Deras studie ger värdefulla bidrag men undersökningsgruppen är liten och begränsad i ålder (årskurs 9 och första året på gymnasiet). Jacobson, Svensson och Lundberg (2001) redogör i en studie hur man kan se på kompensationsbegreppet i sig samt redovisar en åtgärdsmodell där kompensation utgör ett viktigt inslag. De redovisar även några erfarenheter från en småskalig empirisk undersökning där teknisk kompensation prövats på tre särskilda ungdomshem ( 12-hem). Personer med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi har oftast svårigheter att snabbt och effektivt avkoda enskilda ord samt att kunna stava korrekt. Longitudinella undersökningar av läsutvecklingen under grundskolan har visat att just avkodningsförmågan kan vara svår att snabbt förbättra. Jacobson (1998) redovisar att 3 av 5 elever, identifierade som svaga läsare i årskurs 2, fortfarande hade stora avkodningssvårigheter i årskurs 9. Både läsförmåga och betyg var lägre i den från skolstarten läsretarderade gruppen. Dessa fakta talar för att vi förutom traditionell undervisning måste pröva alternativa vägar för att eleverna skall uppnå en godtagbar läs- och kunskapsnivå. Det är därför en utmaning att finna goda pedagogiska åtgärder för såväl förebyggande åtgärder som effektivare metoder för att förbättra lässvaga barns ordavkodningsförmåga. Utöver detta är det nödvändigt att redan från "lågstadieåldern" försöka finna vägar runt barnets avkodningsproblem, dvs. att finna lämpliga metoder för teknisk kompensation. Några slutsatser som tidigt drogs inom projektet Läsutveckling Kronoberg var just

2 att man borde pröva att använda kompenserande hjälpmedel som då började skönjas på marknaden i början av 90-talet (Jacobson, 1993). Huvudsyftet med denna pilotstudie är att med teknisk kompensation försöka hitta metoder som "går runt" läsproblemen och som kan underlätta såväl ordavkodning som rättstavning, både i svenska och i främmande språk. Dyslektiker, men även många äldre personers svårigheter med engelska har på senare tid kommit att uppmärksammas alltmer. Insikten börjar nu komma om att det engelska skriftspråket för många personer med läs- och skrivsvårigheter kanske är ett ännu större problem än det svenska skriftspråket. Sverige håller på gott och ont att bli ett tvåspråkigt land, där goda kunskaper i engelska är en nödvändighet både i arbetsliv, fritid och studier. Engelsk ortografi och uttal vållar många dyslektiker stora problem, liksom uppbyggandet av ett gott ordförråd. En viktig kompensatorisk uppgift blir då hur man kan underlätta dessa personers svårigheter att höra, skriva och läsa engelska? Även detta område bör bli föremål för forskning och utvecklingsarbete. En teoretisk utgångspunkt i denna undersökning är att specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi förklaras av en specifik funktionsnedsättning i det fonologiska systemet (Høien & Lundberg, 1999). Det är dessa fonologiska svårigheter som vi i första hand avser att kompensera och inte läs- och skrivsvårigheter som främst beror på allmänna språkliga svårigheter som t ex. otillräckligt ordförråd eller bristande hörförståelse. Låg motivation kan vara en annan anledning till läs- och skrivsvårigheter. Huruvida tekniska hjälpmedel också kan användas som motivationshöjande åtgärder är i sig en intressant forskningsuppgift. Inför en framtida huvudstudie eftersträvar således denna pilotstudie att undersöka ett antal möjliga betingelser för hur olika tekniskt kompenserande metoder skulle kunna underlätta läsning och skrivning för elever med grava läs- och skrivsvårigheter. Vi vill särskilt undersöka vilka tekniska hjälpmedel som kan vara adekvata för elever med läs- och skrivsvårigheter i lägre åldrar (årskurserna 4-8). Studien syftar också till att kvalitativt undersöka skolpersonalens attityder till teknisk kompensation.

3 Genomförande Målgruppen var lässvaga, svenska elever med grava fonologiska problem. Elever med uppenbar låg begåvning och elever med annat hemspråk uteslöts från denna pilotstudie. Det var ganska stor spridning i gruppen när det gällde förmågan att läsa och skriva. En del kunde läsa men läste långsamt och med stor möda. Några elever kunde endast läsa ord med högst tre bokstäver. Undersökningen vände sig i första hand till skolor och speciallärare/pedagoger som var beredda att skaffa viss basutrustning (datorer) samt var intresserade att arbeta med teknisk kompensation, bl. a med hjälp av datorer. Sammantaget medverkade 12 elever (se tabell). Två flickor deltog, en ur vardera årskurserna 5 och 8. Sju elever gick i årskurserna 4-6 och fem var högstadieelever. Eleverna kom från totalt sju skolor. Årskurs Antal elever Antal pojkar Antal flickor År År År År År Summa Tidsplan I projektgruppen ingick personal från Läsutveckling Kronoberg, Institutionen för pedagogik vid Växjö universitet. Under november-december 2000 genomfördes förankring av undersökningen samt urval av intresserade skolor. Fortbildning av berörda lärare påbörjades. Lärarna gjorde därefter ett urval av lämpliga elever och inhämtade samtycke till undersökningen från anhöriga samt gav relevant föräldrainformation. Den deltagande personalen erbjöds därefter information, handledning, datorsupport samt seminarier kring datorkompensation vid läs- och

4 skrivsvårigheter. Dessutom erbjöds barnens föräldrar information om projektet vid några tillfällen. Under januari gjordes inköp och installation av utrustning. Interventionsfasen påbörjades och handledning av lärare i hur utrustningen kunde användas startade. Ett informationsmöte för medverkande lärare och elevernas anhöriga genomfördes. Under våren hade projektledningen fortlöpande kontakter med berörda lärare och elever. Projektet avslutades i maj med ett avslutande erfarenhetsutbyte med lärare och föräldrar. Utrustning Nedanstående utrustningslista föreslogs utgöra en basnivå. I pilotprojektet skulle den beslutade basutrustningen finnas installerad i åtminstone en skoldator. Det var viktigt att se till att man på bästa och effektivaste sätt utnyttjade utrustningen. Helst borde varje medverkande elev ha en bärbar dator med utrusning enligt listan. För de elever som hade möjlighet/tillgång till hemdator (eller bärbar dator) individualiserades utrustningslistan. Talsyntes hade alla deltagare installerat även på hemdatorerna. 1. Talsyntes (Infovox 330). Med svenskt och engelskt tal 2. Stava Rätt som fungerar med talsyntes. För dyslektiker anpassad rättstavningskontroll 3. Bandspelare (Freestyle) med både hastighets- och tonhöjdskontroll 4. Quicktionary II; Scannerpenna med översättningsfunktion från engelska till svenska 5. Wordfinder. Översättningsprogram; till och från engelska Implementering Projektledningen samordnade all inköp av utrustning. Total kostnad för varje skola som beställde basutrutningen var ca 9000 kr. Alla sju skolor rekvirerade samtliga kompensations-hjälpmedel utom en skola som inte köpte in Quicktionary (på den skolan funderade man på att istället skaffa C-pen, eftersom den uppfattades ha ett bredare användningsområde, inte minst på sikt). Flertalet av de

5 lärare som skulle använda utrustningen hade i förväg inte särskilt mycket kännedom om hur utrustningen/programmen fungerade. Till det första informationsmötet med lärare och föräldrar kom totalt cirka 30 personer. Projektledningen berättade om projektet samt visade den utrustning som eleverna skulle få använda. Man poängterade också att man inte kan förvänta sig att elevens läs- och skrivproblem skulle upphöra utan utrustningen syftade endast till att försöka lindra och kompensera problemen. I samband med besök ute på skolorna planerades individuella skriftliga åtgärdsprogram för respektive elev. Åtgärdsprogrammet skulle fokusera hur man tänker sig att använda den tekniska utrustningen i undervisningen. Läraren presenterade därefter åtgärdsprogrammen för föräldrarna. Lärarna träffade föräldrarna ytterligare några gånger för att utbyta erfarenheter om hur utrustning fungerade för eleven samt att följa upp åtgärdsprogrammen. Vid de fortlöpande besöken på skolorna ville lärarna oftast ha hjälp att hantera programmen. Projektledningen försökte hela tiden uppmuntra lärarna att använda utrustningen än mer flitigt och man gav fler alternativa förslag till hur man kunde använda utrustningen. Utgångspunkten vid lärarhandledningen var de upprättade åtgärdsprogrammen, dvs. hur man konkret skulle använda de kompensatoriska hjälpmedlen. Frågor som ställdes var hur man lyckades utföra de åtgärder man tänkt sig? Var det något i åtgärdsprogrammen som behövde förändras? Erfarenheter Ur elevernas perspektiv Alla elever utom en beskriver att de haft nytta av utrustning och program och vill gärna fortsätta att använda dem i framtiden. Framförallt är det talsyntes, bandspelare och programmet Stava rätt som eleverna upplevt fungera bäst. Talsyntesen har eleverna använt i många olika situationer t.ex. för att skriva brev till kamrater där eleven först "lyssnar av" brevet för att höra efter så att det inte låter konstigt, för att "läsa" texter på Internet (eleverna kallar det för att läsa även när de lyssnar) och för att lyssna av elektronisk post man fått eller skickat.

6 Talsyntesen användes även för att lyssna på instruktioner till övningar eller spel. Några elever berättar om hur läraren givit dem olika frågeställningar (på diskett) med anknytning till en lokal tidning. Därefter går eleven in via nätet och lyssnar på tidningen och skriver in svaren i ett ordbehandlingsprogram samt lyssnar återigen av texten för att höra om det låter riktigt. En av de äldre eleverna tyckte att det var viktigt att när läraren t ex skriver in instruktioner via diskett, att man då anpassar texten till de som har läs och skrivsvårigheter. Talsyntesen läser ju upp allt och det kan vara mycket förvirrande. En del av eleverna, de med bäst läsförmåga, upplevde att det tog för lång tid att starta igång datorn för att läsa en text. "Det går snabbare att läsa själv". Framförallt var det de elever som ännu inte fått så långa texter att läsa (årskurserna 4-5). Även några föräldrar höll med om detta, men menade att om man hade jobbat mer aktivt (i både hem och skola) med att introducera texter via nätet eller att lägga in andra texter kanske det hade upplevts mer meningsfullt för eleven att använda talsyntesen. Bandspelaren har också varit populär, t.ex. för att lyssna på skönlitterära böcker och längre texter. Eleverna beskrev också andra sammanhang där bandspelaren utnyttjades t.ex. att läraren talade in instruktioner för eleven eller läste in texter på engelska eller föräldrar som läste in verb och adjektiv som sedan eleven lyssnade och övade på. Några elever spelade själva in på band, t.ex. när läraren talade."bandspelaren har varit bäst eftersom den var enklast att hantera och ta med sig". Stava Rätt har använts flitigt av en del elever. En elev menade att "det blev enklare och gick bättre att skriva när man använde Stava Rätt. Programmet var jättebra för man kunde välja det ord man ville ha från en lista av ord som låter likadant". Programmet förklarar sammanhang och betydelse av likalydande ord. En annan elev sade att "innan fick jag försöka leta, gissa eller komma på själv hur ett ord stavades, vilket kunde innebära helt fel bokstäver". När det gällde övrig utrustning användes den mer sporadiskt. Översättningspennan var det dock några elever (de bägge flickorna) som tyckte mycket om, eftersom det gick mycket snabbare att översätta och förstå engelska

7 texter. De elever som använde bärbar dator tyckte detta var en klar fördel under förutsättning att den användes varje dag i skolan. Annars tyckte de att det blev för jobbigt att bära på den varje dag. Flera av eleverna beskrev att det blivit enklare att följa skolarbetet med den utrustningen de använt. "Nu behöver jag inte alltid fråga fröken längre. Jag kan slå upp ordet själv". "Jag klarar skolan bättre, även i SO blir det enklare att följa med". "Det har blivit lättare att stava och hitta ord på engelska och en massa mer saker". Några elever beskriver att en del av utrustningen varit lite krånglig och att "man inte ens fått veta något om en del av det material som ingick i projektet". En del av eleverna kände sig uppmärksammade av att få använda utrustningen, vilket stärkte både självförtroende och motivation till att börja med (detta avtog något efter att elev och omgivning blivit mer vana med hjälpmedlen). Många av de övriga eleverna i klassen blev nyfikna och ville se hur dessa apparater och program fungerade. De insåg också att de själva kunde ha nytta av utrustningen. Därför var det även några elever som inte var med i projektet som också använde hjälpmedlen. Ur lärarnas perspektiv Flera av lärarna upplever att det varit mycket givande att var med i projektet och att man fått lära sig mycket om kompensatorisk utrustning vid läs- och skrivsvårigheter. "Jag har fått nya uppslag och känner mig säkrare att träffa föräldrar angående läs- och skrivsvårigheter". Det har upplevts som givande att få handledning av ledningsgruppen. De flesta beskriver att tiden inte räckte till för att kunna hantera och använda utrustningen som det var tänkt. Förutsättningarna var heller inte riktigt de samma för alla lärare eftersom några blev pålagda att genomföra projektet och några lärare slutade under projekttiden, vilket innebar att man fick anställa en ny lärare. Några lärare valde dessutom att frivilligt delta. Det var också vanligt att man ville ha mer tid för instruktion och handledningen av program och utrustning. Några menade att en del av hjälpmedlen passade bättre på högstadiet eller "att eleven måste ha uppnått en viss läs- och skrivnivå innan det går att använda dem". Det fanns också de som menade att det hade räckt att introducera en del av utrustningen eller att man först fick lära sig ett hjälpmedel

8 ordentligt innan nästa presenterades. En lärare försökte integrera flera hjälpmedel i ett moment vilket följande citat exemplifierar. "Eleven och jag börjar med att titta i en tidning och väljer ut en artikel som vi sedan plockar fram från nätet. Eleven lyssnar av denna text och skriver ut den. Därefter gör vi en enklare version tillsammans i ordbehandlingsprogrammet. Sedan utnyttjas Stava Rätt tillsammans med talsyntes för att kolla stavningen. Vi använder också Wordfinders synonymlexikon för att förklara vissa ord. När vi känner oss färdiga lyssnar vi av igen för att höra om det låter bra". En del lärare säger att hjälpmedlen ökat elevens motivation och ibland även dennes självförtroende. "Eleven är mycket gladare sen han fick utrustningen och tycker själv det går lättare med skolarbetet". "Eleven har fått bättre status sedan projektet började". Sammanfattningsvis tyckte lärarna att eleverna blivit hjälpta av att vara med i projektet och att man kommer att fortsätta att använda utrustningen i framtiden även för andra elever. Övriga erfarenheter Lokalerna När det gäller lokaler för specialundervisning var de av väldigt skiftande karaktär, allt från rena städskrubbar till stora, ljusa moderna lokaler. Det kan tyckas märkligt att man inte mer omsorgsfullt hade funderat på hur stimulerande undervisningsmiljöer kan se ut, med tanke på att läs- och skrivsvaga elever redan på förhand kan känna motstånd för att gå till en speciell lokal och jobba med det man har svårt för. Synpunkter på hjälpmedlen/programmen Talsyntes, Stava rätt och Wordfinder verkade inte vålla lärarna några tekniska problem med hur de skulle användas. Mer problem hade man med bandspelaren och Quicktionary II. Dessa hjälpmedel ansågs passa bättre för högstadiet. Ett viktigt mål var dock att eleverna skulle bli väl förtrogna med de hjälpmedel som finns att tillgå och med det framtida syftet att eleverna själva skulle kunna arbeta mer självständigt under högstadietiden. Det verkade även som om vi inte informerat tillräckligt angående hjälpmedlens användningsområden. En del skolor

9 hade t.ex. anmält två eller tre elever, men ändå bara köpt in utrustning för en användare. När det gäller bandspelaren och Quicktionary går de knappast att dela på tre elever. Några lärare framhöll att bandspelaren inte hade bra ljudåtergivning och att den dessutom inte gick att lyssna på i stereo (sedan projektstarten har sådana bandspelare kommit ut på marknaden). Projektledningen föreslog att man kunde köpa in en separat mikrofon och högtalare för att få bättre ljud. Lärarna hade mycket olika uppfattning om värdet med de olika hjälpmedlen i basutrustningen. Någon tyckte att bandspelaren var det huvudsakliga hjälpmedlet medan någon annan tyckte denna var överflödig. Däremot tyckte alla att talsyntesen var det viktigaste eller näst viktigaste hjälpmedlet. Wordfinder verkade flertalet inte ha använt så mycket, framförallt beroende på dess begränsning när det gäller ord som inte står i grundform. När det gäller Quicktionarypennan var det blandade reaktioner. En del lärare hade inte lyckats lära sig denna tillräckligt bra varför de inte trodde att pennan skulle fungera för eleven. Någon tyckte pennan var för svår för elever med grava svårigheter. En lärare påpekade att pennan kan vara besvärlig för elever med finmotoriska svårigheter. Att den inte användes så mycket i skolarbetet berodde dock främst på att varken elev eller lärare behärskade den. Även Stava Rätt var sporadiskt använt i början, mycket beroende på att man inte riktigt hade upptäckt fördelarna med detta program Scannern var tänkt att utnyttjas för att föra in texter i ordbehandlaren som sedan skulle kunna avlyssnas via talsyntesen. Proceduren att scanna en text uppfattades som alltför tidskrävande och användes därför inte särskilt mycket. En annan orsak till att de inte användes var att scannrarna ute på skolorna oftast inte fungerade. Datorerna Det var vanligt att skolans datorer var i "svagaste" laget när det gäller datorkraft eller att datorerna inte var tillräckligt underhållna för att de program som ingick skulle fungera tillfredställande. Vi konstaterade att en del av de datorer som vi skulle installera programmen på var dåligt skötta och därför fungerade sämre än vad de borde. Det var viktigt att man såg till att en elevs "lånedator" användes

10 varje dag. I annat fall tappade eleven motivation av att bära med sig datorn mellan olika klassrum utan att berörda lärare såg till att datorn användes. Lärarnas datorvana Vår uppfattning var att de flesta lärarnas datavana inte var tillräcklig. Vi konstaterade att lärarna skulle ha behövt ett mer utförligt instruktionsmaterial samt fler praktiska genomgångar för att utrustningspaketet skulle kunnat utnyttjats bättre och erbjudit bredare användningsområden. Nästan alla lärare hade svårigheter att komma igång med hjälpmedlen samt att ge nya förslag och idéer till hur man kunde använda utrustningen. Detta berodde till stor del på att man inte behärskade utrustningen tillräckligt bra när man startade arbetet med eleven. Några lärare, som hade stor datavana, var dock hela tiden fulla av idéer om hur man kunde använda utrustningen. Dyslektiker informerar dyslektiker En medlem i projektledningen, som själv är dyslektiker, hade möjlighet att låta elever vara med vid genomgång av programmen. En del av eleverna ansåg det vara mycket bra, inte minst när han berättade att han själv hade dyslexi. Det är förmodligen en bra tanke att låta eleverna få vara med på genomgången av programmen för att de skall känna sig uppmärksammade och att det är de som skall få hjälp och stöd. En ytterligare positiv effekt är att ha med en vuxen person som kan berätta och prata om sina egna svårigheter och hur man praktiskt använder utrustningen. Sammanfattning av Läsutveckling Kronobergs kompensationsprojekt Kompensatoriska hjälpmedel fungerar bra för skolbarn i årskurserna 4-8. Det är viktigt att göra en noggrann utredning av elevens kompensatoriska behov för att adekvat utrustning skall kunna föreslås. Introducera ett hjälpmedel åt gången. Utrustningen användes mycket individuellt. Lärarens egna kunskaper i handhavande av den kompenserande utrustning är mycket avgörande för hur utrusningen kommer att användas av eleverna

11 Ju svagare läsförmåga ju mindre används utrustningen, men vi upplever ändå att den fungerar på alla läsnivåer. Viktigt att datorerna har tillräcklig processorkraft och är väl underhållna samt att fungerande scannrar med mjukvara finnas på varje skola. Bra om datorer med relevant utrustning även finns i hemmet. Målsättningen bör vara en egen bärbar dator. Bra om "dyslektiker" visar "dyslektiker" hur utrustningen kan användas. Eleverna vet numera hur utrustningen fungerar och har lärt sig hur den kan användas inför kommande studier. Projektet ledde till att flera "nya idéer" att kompensera uppdagades. Svårt att engagera "övriga" lärare som inte hade direkt anknytning till projektet. Referenser Föhrer, U. & Magnusson, E. (2000). Kompensatoriskt stöd vid studier för personer med betydande läs- och skrivsvårigheter. FMLS, Stockholm. Høien, T & Lundberg, I. (1999). Dyslexi. Från teori till praktik. Natur och Kultur Jacobson, C. (1998). Reading development and reading disability. Analyses of eye-movements and word recognition. Doktorsavhandling, Lunds Universitet. Jacobson, C. (1993). Kompensera dyslektiker redan på lågstadiet. Att Undervisa, 6/93. Jacobson, C., Svensson, I. & Lundberg, I. (2001). Kompensatoriska åtgärder vid läsoch skrivsvårigheter. I Gerrevall & Genner (red.) Kommunikativ pedagogik och särskilda ungdomshem. Statens institutionsstyrelse (SiS), Forskningsrapport nr 2. (Språka loss 2002)

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter

Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter - specialpedagogiskt förhållningssätt och alternativa verktyg Dan Alberyd: Rådgivare med inriktning IT Läs och Skriv (lågstadielärare, specialpedagog) Lika värde. Lika

Läs mer

Kompensatoriska åtgärder vid läs- och skrivsvårigheter

Kompensatoriska åtgärder vid läs- och skrivsvårigheter Kompensatoriska åtgärder vid läs- och skrivsvårigheter Christer Jacobson, Växjö universitet VAD MENAS MED KOMPENSATION? Personer som har läs- och skrivsvårigheter behöver hjälp och stöd för att kunna klara

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Christina Gunnarsson Hellberg Leg. logoped Konsultativt stöd Vad är läsning? Läsning = Avkodning x Förståelse L = A x F Avkodningsförmåga Fonologisk Barnet använder

Läs mer

Idor Svensson Linnéuniversitetet

Idor Svensson Linnéuniversitetet Stödjande läs- och skrivappar - ett bra alternativ för elever med läs- och skrivsvårigheter? Idor Svensson Linnéuniversitetet Dyslexi och alternativa verktyg (AV) Åtgärder: Träna och/eller kompensera?

Läs mer

Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter och dyslexi?

Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter och dyslexi? Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter och dyslexi? Av Christer Jacobson Det är många faktorer som påverkar barns läsförmåga. Ett sätt att beskriva olika faktorers inverkan är att utgå från en modell.

Läs mer

Svårt att läsa och skriva

Svårt att läsa och skriva It och appar när läsningen glappar Idor Svensson IKEL Svårt att läsa och skriva Dyslexi = Huvudproblem för barn och vuxna Avkoda = Kunna läsa bokstäver (sätta samman till ord) och ord Kirkegaard Skriva

Läs mer

Alla elever ska vara förtrogna med och på ett enkelt sätt kunna hantera våra digitala verktyg.

Alla elever ska vara förtrogna med och på ett enkelt sätt kunna hantera våra digitala verktyg. 2013-09-01 It-plan NKC Lokal IT-strategi Nättrabyskolans övergripande målsättning med användandet av digitala verktyg är att förbereda våra elever inför framtida studier och arbetsliv. Samt vara väl förtrogna

Läs mer

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet anna.fouganthine@specped.su.se Innehåll Organisation av det särskilda stödet Handlingsplan/kartläggningsrutiner Exempel på läs- och

Läs mer

IT och specialpedagogik/skoldatatek

IT och specialpedagogik/skoldatatek IT och specialpedagogik/skoldatatek en beskrivning av ett projekt i Östra regionen Stefan Bonn, Dan Alberyd, Tord Söderqvist Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Dyslexi vad är det? Dyslexi innebär bl.a. svårigheter att urskilja

Läs mer

Alternativa verktyg en - pedagogisk utmaning

Alternativa verktyg en - pedagogisk utmaning Alternativa verktyg en - pedagogisk utmaning Idor Svensson Linnéuniversitet Alternativa Verktyg = AV???? Lärverktyg Arbetsverktyg???? Pedagogiska verktyg???? Assistive Technology = AT KOMPENSATORISKA HJÄLPMEDEL????????

Läs mer

Läsförståelsen har försämrats, men hur är det med ordavkodningen?

Läsförståelsen har försämrats, men hur är det med ordavkodningen? Läsförståelsen har försämrats, men hur är det med ordavkodningen? Christer Jacobson Linnéuniversitet, Växjö 2010 Flera internationella undersökningar, som PISA och PIRLS, har påvisat att svenska elevers

Läs mer

K U R S P L A N. Språk-, läs- och skrivutveckling ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Language, reading and writing development from a special needs

K U R S P L A N. Språk-, läs- och skrivutveckling ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Language, reading and writing development from a special needs 1 Institutionen för pedagogik K U R S P L A N Språk-, läs- och skrivutveckling ur ett specialpedagogiskt perspektiv Language, reading and writing development from a special needs Kurskod GU2152 Dnr 211/2007-514

Läs mer

Boken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter.

Boken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter. Boken om mig själv En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter. Det finns flera informationsfilmer om dyslexi, men vi har saknat en film som kan förklara för yngre

Läs mer

Vad har 25 år med Läsutveckling Kronoberg lärt oss? Bli vän med det skrivna ordet

Vad har 25 år med Läsutveckling Kronoberg lärt oss? Bli vän med det skrivna ordet Vad har 25 år med Läsutveckling Kronoberg lärt oss? Bli vän med det skrivna ordet 16 augusti 2014 Christer Jacobson Linnéuniversitetet, Växjö Upptakten till Läsutveckling Kronoberg (1986) Sittande från

Läs mer

Österlengymnasiet 2009-08-14

Österlengymnasiet 2009-08-14 Österlengymnasiet 2009-08-14 Pedagogik vid läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Lyckad dyslexipedagogik kräver Yrkesskicklighet Attityd Tid Undervisning Som om det finns en elev med dyslexi Kommunikation

Läs mer

Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015

Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015 Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015 En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Britt-Lis Persson &Evelinn Fagerberg Rådgivare Pedagogisk

Läs mer

hjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg-

hjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg- qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg Handlingsplan Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar

Läs mer

Inledning, Lästrumpet

Inledning, Lästrumpet Inledning, Lästrumpet Läsfärdighet är ett av den nutida människans viktigaste verktyg. På Vallatorpsskolan arbetar vi medvetet och målinriktat för att varje elev ska utveckla sin läsförmåga på bästa möjliga

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Läsförmåga är en nyckel för inkludering både i skolan och i samhället. Att kunna läsa är elevens viktigaste redskap för att lyckas

Läs mer

Korttidslån av hjälpmedel och programvara till barn/ungdomar med neurologiskt betingade funktionshinder som t.ex. DAMP och ADHD

Korttidslån av hjälpmedel och programvara till barn/ungdomar med neurologiskt betingade funktionshinder som t.ex. DAMP och ADHD Korttidslån av hjälpmedel och programvara till barn/ungdomar med neurologiskt betingade funktionshinder som t.ex. DAMP och ADHD - ett projekt som stöds av Ungaifocus Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2005 Författare:

Läs mer

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap Simon klarade skolan mot alla odds Fotografering, ljud- eller bildinspelning under föreläsningen är inte tillåtet. Presentationen är skyddad enligt upphovsrättslagen

Läs mer

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Vilken betydelse får läsförmågan i förhållande till övriga ämnen skoltiden överhuvudtaget? Självbild (skolsjälvbild)

Läs mer

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Rapport om ITiS projektet Världsdelarna Karlshamns Montessoriskola 2001 Marie Andersson Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Handledare: Ulf Ivarsson Innehållsförteckning Innehållsförteckning..

Läs mer

LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING. Elevhälsoteamet Lagersbergsskolan 2012-08-22

LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING. Elevhälsoteamet Lagersbergsskolan 2012-08-22 LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING Mål vi uppmärksammar och stödjer aktivt de elever som är i behov av särskilt stöd vi har en gemensam helhetssyn där eleverna respekteras

Läs mer

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala 2010-06-14 Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra, utvecklar en språklig säkerhet i tal och

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013 Gefle Montessoriskola, reviderad september 2012 Utvärderas och revideras september 2013 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon:

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan 4-6 Sjötofta

Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan 4-6 Sjötofta Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Grundskolan 4-6 Sjötofta Innehåll 1 Anvisningar 3 2 Resultat 4 2.1 Kunskaper Utbildningsresultat... 4 2.1.1 Har i nuläget förväntade kunskaper för kunskapskravet

Läs mer

Handlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling

Handlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling Handlingsplan Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling 0 Tyresö 2014 (Reviderad 2016) Anna Refors Grundskolelärare med specialpedagogisk kompetens

Läs mer

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har

Läs mer

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 STENUNGSUNDS KOMMUN Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 Ekenässkolans plan för förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser gällande läsutveckling i skolår F-6 Språk, lärande

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

Projektmaterial INOM FOLKHÖGSKOLAN. Botkyrka folkhögskola

Projektmaterial INOM FOLKHÖGSKOLAN. Botkyrka folkhögskola Projektmaterial LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER HOS SV2-ELEVER INOM FOLKHÖGSKOLAN Botkyrka folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en-till-en-projektet och hjälper oss att förbättra

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier

Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier ÅA Åbo 25.3.2011 Tre studerande & Anne Uppgård Hjärnkrokar Dyslexi Loss Alternativa verktyg (komp.hjälpmedel) Vad hjälper, vad stjälper?

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Att använda svenska 1

Att använda svenska 1 Att använda svenska 1 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Dataorientering Mål för kursen

Dataorientering Mål för kursen Dataorientering Denna kurs inriktar sig i första hand till dig som är nybörjare i data. Kursen startar med en grundgenomgång i hur datorn fungerar och du får lära dig att hantera musen och tangentbordet.

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen

Läs mer

Resursskolor. Rektor Agneta Malm. Verksamhetsbeskrivning. Prestationer

Resursskolor. Rektor Agneta Malm. Verksamhetsbeskrivning. Prestationer Resursskolor Rektor Agneta Malm Verksamhetsansvarig för Resursskolor Tel: 013-26 39 90, 070-558 57 58 E-post: agneta.malm@linkoping.se Verksamhetsbeskrivning Resursskolorna bedriver undervisning i SU-grupp,

Läs mer

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun Ett försök till helhetsgrepp för ökad måluppfyllelse i alla ämnen Annika Mindedal, språkutvecklare Läroplaner + Få syn på språket FÖRSKOLA FÖRSKOLEKLASS

Läs mer

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar hösten och våren 2009 Uppföljningen bygger på intervjuer utförda av Ann-Katrin Johansson och Jenny Wahl Rapporten sammanställd av Jenny

Läs mer

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår SPSM konferens om Grav Språkstörning Uppsala September 2015 Maria Levlin, leg logoped/lektor i språkdidaktik Umeå universitet

Läs mer

En elev en dator, Botkyrka kommun sept Elevenkäten besvaras senast 11

En elev en dator, Botkyrka kommun sept Elevenkäten besvaras senast 11 En elev en dator, Botkyrka kommun sept. 2013. Elevenkäten besvaras senast 11 Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en till en projektet och hjälper oss att förbättra och utveckla

Läs mer

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Ulrika Wolff Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2006

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

Handlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp

Handlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp MELLANVÅNGSSKOLAN Handlingsplan För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp Omarbetad i aug 2014 av Ulrika Odin Persson specialpedagog Alexandra Lundquist

Läs mer

Information till dig som vill veta mer om SFI -

Information till dig som vill veta mer om SFI - Information till dig som vill veta mer om SFI - Svenskundervisning för invandrare Vad är Sfi? Sfi-svenskundervisning för invandrare är en grundläggande utbildning i det svenska språket för vuxna som inte

Läs mer

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Social bakgrund har visat sig ha stor betydelse för elevers läsande i ett flertal studier. Social bakgrund är komplext att mäta då det

Läs mer

Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Ett stödmaterial Den sjunde nordiska kongressen om dyslexiproblematik 14 augusti 2014 i Stockholm Innehåll Bakgrund till projektet Om SPSM Teoretisk

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Läs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten

Läs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten Läs- och skrivutredningar 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten Läs- och skrivutredningar Region Skåne och Skånes kommuner/ Tips! SKED ger läs- och skrivutredningskurs Pedagogisk kartläggning Tar reda

Läs mer

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Bakgrund Språkutvecklingen i förskolan påverkar tidig

Läs mer

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Torsbergsgymnasiet 2015-04-29 Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Syfte Planen syftar till att ge en tydlig struktur för de olika typer av insatser och åtgärder som är tänkbara för att främja

Läs mer

Matematikundervisning genom problemlösning

Matematikundervisning genom problemlösning Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Modell för en fungerande studiesituation

Modell för en fungerande studiesituation Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan

Läs mer

Alternativa verktyg och studieteknik

Alternativa verktyg och studieteknik Alternativa verktyg och studieteknik Åsa Öfors asa.ofors@utb.tyreso.se Tyresö Skoldatatek & Språkotek Skoldatateket startade hösten 2007. Från HT 2010 har vi även en språkoteksverksamhet Totalt 1,75 tjänster:

Läs mer

Kursplan. Inst. för pedagogik Kurskod GUX210 Dnr 138/ / Beslutsdatum Reviderad Reviderad 4:e

Kursplan. Inst. för pedagogik Kurskod GUX210 Dnr 138/ / Beslutsdatum Reviderad Reviderad 4:e Inst. för pedagogik Kursplan Kurskod GUX210 Dnr 138/2003-51 251/2006-51 Beslutsdatum Reviderad Reviderad 4:e 2003-08-18 2003-11-11 2006-12-13 Kursens benämning Engelsk benämning Undervisningsspråk Ämne

Läs mer

För att undervisningen skulle fungera var det nödvändigt att arbeta i mindre grupper. Då kunde barnen jobba i sin egen takt.

För att undervisningen skulle fungera var det nödvändigt att arbeta i mindre grupper. Då kunde barnen jobba i sin egen takt. 68 Årskurslöst är min modell Det blev roligare att vara lärare under 80-talet. Eleverna blev mer öppna och spontana. När den nya läroplanen kom 1980 ökade också den pedagogiskafriheten. Jag fick lättare

Läs mer

känner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil)

känner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil) Svenska F-2 utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på gen hand och av eget intresse...utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av...utvecklar sin förmåga

Läs mer

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen. SEP Skola Elev Plan Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till särskild undervisningsgrupp eller vid problematisk skolfrånvaro. Den skrivs

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Pilotprojekt Pict-O-Stat i Fagersta kommun

Pilotprojekt Pict-O-Stat i Fagersta kommun 1 2011-09-02 Socialförvaltningen Pilotprojekt Pict-O-Stat i Fagersta kommun Inledning Företaget Neonova AB i Järvsö har tagit fram enkätverktyget Pict -O-Stat. Med hjälp av Pictogramsymboler, fotografier

Läs mer

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion

Läs mer

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se Forskning om läs- och skrivundervisning 11 oktober 2014 tao@du.se Vem är jag? Grundskollärare 1-7 sv /so 1998 Magister i pedagogik 2005 Doktor i pedagogiskt arbete 2011 Undervisade i åk 1-3 i 10 år Föreläsningens

Läs mer

Projektbeskrivning och utvärdering av GRETA-projektet

Projektbeskrivning och utvärdering av GRETA-projektet Projektbeskrivning och utvärdering av GRETA-projektet Inledning Under höstterminen 2012 startade upp ett nytt projekt för barn på Långbrottskolan. Barnen var i behov av stöd under sin fritid. Barnen var

Läs mer

IT i skolan Stockholm

IT i skolan Stockholm IT i skolan Stockholm SIDAN 1 Göran Isberg Utbildningsförvaltningen IT användning i skolan Nivå på IT användning Förtrogen i handhavande Teori och pedagogik Egen metodutveckling Givare Deltagande Användning

Läs mer

enter Hej! Med vänliga hälsningar Dan Alberyd Specialpedagog Svenska Enter rehabilitering AB

enter Hej! Med vänliga hälsningar Dan Alberyd Specialpedagog Svenska Enter rehabilitering AB enter Hej! Jag heter Dan Alberyd och är Svenska Enters samordnare för Kompetensutvecklingen av speciallärare/pedagoger. Vi är mycket glada för att vi har fått förtroendet att utbilda speciallärarna/pedagogerna

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av femte skolåret Eleverna skall:

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av femte skolåret Eleverna skall: SVENSKA - SPRÅKUTVECKLING Med språkutveckling menar vi: Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Svenskämnet syftar till att tillsammans med andra ämnen i skolan utveckla elevernas kommunikationsförmåga,

Läs mer

IKT-PEDAGOGISK PLAN ORUST KOMMUN/ VERKSAMHET FÖR LÄRANDE 2012-2016 ( version 111206 )

IKT-PEDAGOGISK PLAN ORUST KOMMUN/ VERKSAMHET FÖR LÄRANDE 2012-2016 ( version 111206 ) IKT-PEDAGOGISK PLAN ORUST KOMMUN/ VERKSAMHET FÖR LÄRANDE 2012-2016 ( version 111206 ) 1 VISION 2 ALLMÄNT 3 MÅL 4 RIKTLINJER 5 DATAUTVECKLINGSSCHEMA 6 DATAKÖRKORT 7 REVIDERINGSPROCESS 8 FASTSTÄLLANDE 1

Läs mer

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola!

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Avgörande är den enskilda individens förhållningssätt till sitt eget behov av vidarelärande, förmågan att lära nytt och attityden till utbildningsinstitutioner

Läs mer

Till läsaren av detta dokument!

Till läsaren av detta dokument! Linköpings kommun MES-projektet Sidan 1 av 14 Till läsaren av detta dokument! Dokumentet består av två delar, en checklista år f-9 samt en idébank. Förskolans arbete med språklig medvetenhet har inte tagits

Läs mer

Vägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan.

Vägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan. UMEÅ KOMMUN Vägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan. Jessica Kristoffersson, Paula Waara, Kerstin Bergenholm, Elisabet Larsson, Anne-Marie

Läs mer

Så här fungerar Stava Rex

Så här fungerar Stava Rex Så här fungerar Stava Rex Stava Rex är ett program som rättar stavfel och grammatikfel i svensk text. Stava Rex kan rätta grava stavfel och hjälper till att skilja på lättförväxlade ord. Stava Rex kan

Läs mer

Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter?

Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter? Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter? Christer Jacobson Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter nr 4/2006 Hur

Läs mer

ESLÖVS KOMMUN Bilaga 2 Barn och Familj 2009-09-21. UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 3 våren 2009.

ESLÖVS KOMMUN Bilaga 2 Barn och Familj 2009-09-21. UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 3 våren 2009. ESLÖVS KOMMUN Bilaga 2 Barn och Familj 2009-09-21 UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 3 våren 2009 Västra skolan Resultat på de nationella ämnesproven skolår 3 Eftersom

Läs mer

Testteori och kartläggning

Testteori och kartläggning Testteori och kartläggning Göteborg 19 maj 2010 Christer Jacobson Läsutveckling Kronoberg Linnéuniversitet, Växjö Vad jag tänker prata om Först något om utredningar på olika nivåer Nivåer inom individen

Läs mer

Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning?

Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? Karlshamns kommun Elever i behov av stöd (2) feb 2015 Det finns fungerande rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd. Halvera lägsta nivån och öka den andel som når högsta nivån. Del A Vilka rutiner

Läs mer

Barn med avvikande tal- och språkutveckling

Barn med avvikande tal- och språkutveckling Förtroendemannagruppen oktober 2005 1 Hörsel- och öronsjukdomar Barn med avvikande tal- och språkutveckling Bakgrund Barn med avvikande tal- och språkutveckling är en heterogen grupp, som har det gemensamt

Läs mer