Statliga utvecklingspengar ger effekt

Transkript

1 20 januari 2003 NUMMER 1 Utvecklingsprojekt för lärare Ylva pengarna Statliga utvecklingspengar ger effekt Har statliga medel för utvecklingsarbete lämnat några spår i det vardagliga arbetet på skolan? Skolverket har under närmare fyra år följt 168 skolors arbete i utvecklingsprojekt för lärare. Utvärderingen visar att majoriteten av de projekt som följts upp lever vidare i någon form. 2 Österrikiskt gästlärarprogram 3 Kommunernas kvalitetsredovisning Utbildningsdepartementet inbjöd i oktober 1997 landets samtliga grundskolor och gymnasieskolor att delta i ett projekt som syftade till att utveckla lärarnas yrkesroll. För utvecklingsprojekten hade 50 miljoner kronor avsatts. Med anledning av det stora intresset från skolorna frigjordes ytterligare 25 miljoner. I pengarnas spår Skolverkets utvärdering omfattar 115 av totalt 168 beviljade projekt och bygger i huvudsak på skolornas egen dokumentation och på fallstudier där ett tiotal projekt har granskats närmare. Skolverket har också följt skolornas arbete under utvecklingsprojekten gång. Syftet har varit att ta reda på hur skolorna nått sina mål, vilka framkomliga vägar de funnit och vilka eventuella hinder de stött på. Genom att följa pengarnas väg från utlysningen till skolornas avrapportering syftar Skolverkets utvärdering till att ge en förståelse för vilka förutsättningar som ger möjlighet till utveckling som också fortsätter efter projekttidens slut. I fokus står lärarnas professionella utveckling och skolornas samverkan med högskolan. Det är ett mödosamt och tidskrävande arbete för lärarna att lämna det välkända och invanda för något nytt och främmande, när man samtidigt har ansvar för sina elever och deras lärande här och nu. Skolornas dokumentation och intervjuerna med skolledare och lärare vittnar om slit och hårt arbete, men också om glädjen över att få se sina kollegor, det pedagogiska arbetet och eleverna från ett nytt perspektiv. På frågor om förändringsarbetet har utvecklat lärarrollen handlar svaren ofta om trygghet och tydlighet. Lärarna menade att detta var den allra största behållningen av att tillsammans formulera tankar kring vad man ville göra, varför och hur detta skulle ske. Förutsättningar och hinder Det resurstillskott som utvecklingsmedlen tillförde en hårt pressad budget gjorde det möjligt för skolorna att köpa sig tid och kompetens för att kunna arbeta processinriktat. Detta har gett resultat inte bara i redan tidigare framgångsrika skolor. Det finns skolor i utvärderingen som innan de beviljades medel befann sig i kris med stökiga och otrygga miljöer, där både lärare och elever skrämdes bort. Vilka förutsättningar krävs då för att lyckas? Utvärderingen visar på fem avgörande förutsättningar som har betydelse för om erfarenheterna från utvecklingprojekten lever vidare.» 4 Rektor och/eller lärare på entreprenad 5 Information om allmän förskola 5 Elevers resultat på Äp9 ska samlas in 6 Handledning av pedagogiskt yrkesverksamma NYHETSBREV

2 » 1. Förankringen tecknas bl.a. av att de dokumenterar ningstaganden för deras föräldrar och Det vill säga var och hur ansökan kom till. Om skolledning och lärare tillsammans formulerar ansökan lämnar pengarna alltid spår. och följer upp sitt arbete kontinuerligt. 5. Ett högre belopp Utvecklingsprojekt som fått ett högt arbeta i arbetslag tillsammans med sina kollegor. De förväntas vara delaktiga i allt arbete som rör skolan, från tolkning av styrdokument till utveckling av den egna skolans arbete. Ett arbete 2. Att skapa tid och plats Tid är en viktig faktor som av skolorna omnämns både som en viktig förutsättning och ett hinder. Att avsätta en bestämd tid och en bestämd plats för sitt utvecklingsarbete har enligt många skolor varit en avgörande faktor för långsiktigt arbete. belopp beviljat (mer än kronor) lämnar alltid spår i det fortsatta arbetet. De vanligaste hindren som skolorna stött på är brist på tid, dålig förankring och avsaknad av rektors stöd. som bl.a. innebär att lärarna måste kunna sätta ord på det arbete de gör och lägga sina egna värderingar och ställningstaganden på bordet. För att lärarna ska våga ta steget mot förändring krävs tid och stöd, vilket kostar pengar. En förändrad lärarroll 3. Samverkan med högskolan Att någon kommer utifrån som dialogpartner, att få hjälp att sätta ord på det vardagliga arbetet och lyfta det till en mer generell nivå har för skolorna öppnat nya möjligheter. Många skolor har varit flexibla och har använt högskolan både för gemensamma och individuella insatser. 4. Dokumentation och utvärdering Dokumentation och utvärdering har varit de svåraste kraven för skolorna att uppfylla. De skolor som fått till stånd en utvecklingsprocess känne- Skolverkets utvärdering visar att det går att förändra och att det går att skapa en skola där alla känner delaktighet och trygghet och där eleverna känner att undervisningen är meningsfull. Men studien visar också att det ställs många krav på dagens lärare. Eleverna de möter har en annan syn på skolan och lärarna än gårdagens, en del av dem kommer från andra länder och kulturer och talar ett annat språk. Det går inte längre att stänga dörren om sitt klassrum och sina elever. Lärarna förväntas forma undervisningen tillsammans med eleverna, motivera sina ställ- För ytterligare information Kontakta Annica Thomas, e-post: annica.thomas@skolverket.se eller Lotta Ganeteg, e-post: lotta.ganeteg@skolverket.se Rapporten finns att läsa i sin helhet på Det kommer även att finnas en tryckt version i slutet av februari (ingår i Skolverkets serie Referensmaterial) och beställs hos Fritzes kundservice (adress se sista sidan). Best nr är 03:792 och priset är 70 kr exkl moms. Porto tillkommer. Österrikiskt gästlärarprogram Det österrikiska gästlärarprogrammet är ett samarbetsprojekt mellan det österrikiska utbildnings- och vetenskapsministeriet (bm:bwk) och Centrum för Österrikestudier vid Högskolan I Skövde. Programmets syfte är att svenska elever och lärare genom besök av kvalificerade österrikiska gästlärare skall få nya och inspirerande impulser i framför allt ämnet tyska. Dessutom skall realiakunskaper om Österrike - och även övriga tyskspråkiga länder ges en fördjupad dimension. Svenska lärare har möjlighet att under två veckor göra en studieresa till Österrike i bm:bwk:s regi. Österrikiska gästlärare i svenska skolor Under en eller två veckor (ev längre tid) kan svenska skolor få besök av en österrikisk gästlärare. Dennes uppgifter består i undervisning, där träning i muntlig språkfärdighet utgör det viktigaste inslaget, och lärarfortbildning. Vidare kan gästläraren medverka till att de svenska skolorna kan få kontakter av olika slag med österrikiska skolor, myndigheter, institutioner mm. Kostnad: per vecka; värdskolan svarar även för gästlärarens resa Skövde-egna skolan samt kost och logi. Svenska lärare i Österrike Svenska lärare bereds möjlighet att under två veckor göra en studieresa i Österrike. Den första veckan är lärarna stationerade i Wien, där studie-» 2 NYHETSBREV 1.03

3 » program organiseras av bm:bwk. Under den andra veckan sker besök i österrikiska skolor. Det förväntas att de svenska lärarna informerar om Sverige och att de kan förmedla kontakter med svenska skolor, myndigheter, institutioner mm. Österrike svarar för alla kostnader i Österrike, de svenska skolorna betalar lärarnas resor till och från Österrike samt vikariekostnader. År 2002 Innevarande år har 30 svenska skolor haft besök av sammanlagt fyra österrikiska gästlärare. Utvärderingarna från såväl de svenska skolorna som från de gästande lärarna har varit mycket positiva. Tre svenska lärare har besökt Österrike under de två första novemberveckorna. Även i det fallet har stor uppskattning uttalats. Kommunernas kvalitetsredovisning NYHETSBREV 1.03 Anmälan inför år 2003 Skolor som är intresserade av att delta i gästlärarprogrammet kan anmäla sig enligt följande: besök vårterminen 2003,omgående anmälan besök höstterminen 2003, anmälan senast studiebesök i Österrike, anmälan senast Anmälningar och förfrågningar riktas till Kurt Bäckström, tel , fax , e-post: kurt.backstrom@isp.his.se eller Malin Pihlström, tel , fax , e-post: malin.pihlstrom@isp.his.se Båda finns på Högskolan i Skövde, Box 408, Skövde. Den 1 december 2002 överlämnade Skolverket till regeringen rapporten Kvalitetsredovisning i landets kommuner samt Skolverkets åtgärder för att stödja detta arbete. Enligt utbildningsdepartementets regleringsbrev för budgetåret 2002 ska Skolverket redovisa de åtgärder som vidtagits för att stödja kommunernas och skolornas arbete med att upprätta kvalitetsredovisningar samt senast den 1 december redovisa sin bedömning av innehåll och kvalitet i kommunernas redovisningar. Som stöd för bedömningen har Skolverket använt ett analysverktyg och tagit fram samlade och värderade bilder av kvalitetsarbetet i kommunerna. En beskrivning av Skolverkets insatser för att stödja kvalitetsutvecklingen i kommunerna och insatsernas bedömda effekter har också redovisats av varje enhet. De data som presenteras i rapporten bygger på en insamling av kommunernas kvalitetsredovisningar för 1999, 2000 och Andelen kvalitetsredovisningar har ökat Av landets 289 kommuner har 279 upprättat kvalitetsredovisningar för år Föregående år var motsvarande antal 207. Sedan 1999 har andelen kommuner som upprättat kvalitetsredovisningar ökat med 44 procentenheter. Fortfarande saknar emellertid tio av landets kommuner en kvalitetsredovisning. Av de 279 kvalitetsredovisningar som upprättats på kommunnivå för 2001 har 179 bedömts uppfylla kraven enligt förordningen, vilket motsvarar två tredjedelar av det totala antalet kommuner. Av kommunernas kvalitetsredovisningar för 2000 bedömdes knappt hälften vara i enlighet med förordningen. Detta att jämföra med 1999 då cirka en fjärdedel av kommunerna» Bidrag och stipendier Ansökningar om bidra och stipendier för internationell verksamhet: Bidrag för extra undervisning i svenska för elever från utlandet som tas emot i gymnasieskolan. Bidraget avser verksamhet under våren Ansökan ska vara Skolverket tillhanda senast 28 februari Bidrag till skolhuvudmän för fortbildning av lärare för undervisning i olika ämnen på annat språk än svenska. Bidraget avser verksamhet under Ansökan kan göras löpande under 2003 och ska vara Skolverket tillhanda senast sex veckor före planerad fortbildning. Information och ansökningshandlingar finns att hämta på Skolverkets hemsida under rubriken Bidrag och stipendier. För ytterligare information kontakta Annica Thomas, tfn eller Britt-Marie Österwall, tfn E- post: fornamn.efternamn@skolverket.se Vad Auschwitz lärde oss - humanism och människovärde i en föränderlig tid Kursen syftar till att studeranden skall ges möjlighet att: utveckla kunskaper och färdigheter om hur man med Förintelsen som utgångspunkt kan undervisa om övergrepp och förtryck i historia och nutid utveckla kunskap om teorier och förklaringsmodeller som belyser varför Förintelsen och andra folkmord kunde inträffa fördjupa didaktiska - pedagogiska kunskaper om hur samhällets värdegrund kan gestaltas. Lärdok: U2063F Förkunskap: 20 p. pedagogik eller motsvarande. Kursen går på kvällstid. Kursadministratör är Inger Pettersson, tel inger.pettersson@lhs.se och kontaktperson Ylva Wibaeus, tel ylva.wibaeus@lhs.se Tid för kursen Kursen börjar den 18 februari, och går 10 gånger tisdagar Sista anmälningsdagen är fredagen den 7 februari. 3

4 Hur ska Sokrates och Leonardo da Vinci se ut 2007? Du kan vara med och påverka framtidens utbildningsprogram! Kommissionen vill få in synpunkter från så många som möjligt på hur EU:s utbildningsprogram bör utvecklas i framtiden. Det här är en ny form av samråd, som också gäller programmen Ungdom och Tempus och blir ett första steg i förberedelserna inför den nya programperiod som ska börja 2007.» uppfyllde statens krav. Bedömningar och måluppfyllelse saknas Det som kvalitetsredovisningarna saknar är i de flesta fall bedömningar av måluppfyllelse. Kommunerna har också svårigheter om än i något mindre omfattning att ange åtgärder för utveckling. Skolverkets strategi i fråga om stödet till kvalitetsarbetet i kommunerna har under en treårsperiod successivt förändrats när det gäller såväl målgrupper som hur stödet riktas, men också i fråga om tydlighet och krav på kommunerna. Den stora ökningen av upprättade kvalitetsredovisningar tyder på att Skolverkets insatser haft effekt. Även mindre kommuner och glesbygdskommuner har på allvar kommit igång med kvalitetsarbetet. Ytterligare information För ytterligare information om rapporten - som finns på Skolverkets hemsida, - kontakta projektledare Conny Haglund conny.haglund@skolverket.se Missa inte denna möjlighet att påverka utformningen av framtidens utbildningsprogram! En fyllig bakgrund till samrådet och själva frågorna återfinns på europa.eu.int/comm/education/ newprogconsult/index.html Skicka dina synpunkter till Europeiska kommissionen. Frågorna kan besvaras antingen on-line eller skriftligt på den adress som anges ovan. Sista dag för att lämna in svar är den 28 februari Rektor och/eller lärare på entreprenad? Under senare år har frågan om möjligheten att hyra in lärare till det offentliga skolväsendet från bemanningsföretag blivit allt mer aktuell. På senare tid har även frågan om möjligheten att hyra in rektor för det offentliga skolväsendet aktualiserats. Senast genom ett inslag i Ekot den 7 januari Film for joy and learning - ny skrift om film i skolan på engelska Skolverket och Svenska Filminstitutet har publicerat en engelsk version av broschyren Film för lust och lärande. Film for joy and learning beskriver hur arbete med film och medier lyfts fram i grundskolans kursplaner. I skriften kan du läsa om varför film är en viktig del i skolans arbete och du får också information om var du kan hämta stöd och inspiration för det fortsatta arbetet med film i skolan. Film for joy and learning, best nr 02:763, beställs från Fritzes, adress se sista sidan. Broschyren är gratis (portot betalas av beställaren). För både rektor och lärare gäller huvudregeln att de anställs för sina uppgifter av skolhuvudmannen (kommun och landsting). Som anställda företräder de skolmyndigheten inom ramen för sina anställningar. I bägge funktionerna ingår väsentliga inslag av myndighetsutövning. Sådana myndighetsuppgifter får överlämnas till enskild fysisk eller juridisk person endast efter medgivande i lag (se t ex regleringen om fristående skolor). Rektor Av olika förarbeten till nu gällande skolförfattningar och till lagen om entreprenadförhållanden inom skolan framgår tydligt att rektorn skall vara anställd av kommunen eller landstinget (prop 1990/91:18 s 36 samt prop 1992/93:230 s 34 och 88). En rektorsfunktion är alltså inte avsedd att kunna läggas ut på entreprenad. Detta framgår även klart av bestämmelserna för de olika formerna av vuxenutbildning (2 kap. 8 Kom.vux.förordningen, 2 kap. 10 Sär.vux.förordningen och 2 förordningen om Sfi). Det är alltså inte möjligt att hyra in en rektor från ett bemanningsföretag. Lärare För lärare varierar förhållandet beroende på vilken verksamhet som avses. Möjligheterna är störst inom vuxenutbildningen, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt för förskoleklassen. Inom ungdomsgymnasiet finns vissa begränsade möjligheter, medan det för grundskolan, särskolan, specialskolan eller sameskolan inte är möjligt. Ytterligare information Se vidare information på Skolverkets hemsida: ansvar/entreprenad.shtml 4 NYHETSBREV 1.03

5 Information om allmän förskola Den 1 januari 2003 infördes allmän förskola för fyra- och femåringar. Det innebär att alla barn ska erbjudas minst 525 avgiftsfria timmar om året i förskola från och med höstterminen det år de fyller fyra år. Kommunerna är skyldiga att informera föräldrar om verksamheten och avsikten med den. Den allmänna förskolan är alltså obligatorisk för kommunerna att anordna, men frivillig för barnen att delta i. Allmän förskola är en del i en större reform som bland annat syftar till att öka tillgängligheten till förskolan. Skolverket har mottagit många frågor angående reformen. För att stödja införandet av reformen publicerar vi en information på Skolverkets webbplats, om de bestämmelser som gäller för allmän förskola. Informationen kommer även att ges ut som en skrift. Avsikten är att informationen ska kunna användas av såväl förtroendevalda och förvaltningsledningar som av personal i verksamheten. Elevers resultat på Äp9 ska samlas in Enligt Skolverkets beslut kommer från och med denna termin samtliga elevers resultat på Äp9 att samlas in. Det gör vi för att vi ska få en totalbild av resultaten på Äp9 för alla skolor och elever. Resultaten på de nationella proven kan användas som ett av flera mått på måluppfyllelse. Genom att analysera provresultaten får vi en bild av kunskapsnivån bland eleverna i slutet av grundskolan. Vi får även en bild av hur resultaten varierar mellan skolor och grupper av elever. Hittills har insamlingen av resultaten på Äp9 berört ett urval av skolor. Framöver kommer alltså samtliga elevers resultat att samlas in. Resultaten återförs Resultaten på Äp9 är en del av Skolverkets uppföljningssystem och används som underlag för en rad politiska beslut både på nationell, regional och lokal nivå. Genom en totalinsamling är det möjligt att undersöka skillnaderna mellan skolor i olika typer av kommuner, mellan skolor med olika huvudmän, mellan stora och små skolor etc. Eftersom alla elevers resultat samlas in kan även resultaten för små undergrupper av elever analyseras. Resultaten kommer att återföras till skolorna kan resultaten användas på skolan. De kan användas för att jämföra skolans resultat med kommunens, hela landets eller med andra skolors resultat, t.ex. skolor som ni har samarbete med eller som ni vet liknar er skola. Resultaten ger också möjlighet att analysera variationen i resultat inom skolan. Fortsatta möjligheter för APU utomlands I slutet av december fick Skolverket besked. Möjligheterna för skolhuvudmän att söka stöd för genomförande av APU utomlands kommer att finnas även under Stödet är, precis som tidigare, riktat till gymnasieskolans yrkesförberedande program. Skolverket lät huvudmän ansöka om stöd för verksamhet som skall genomföras under vårterminen 2003 med förbehållet om resurser kommer. Dessa ansökningar granskas för närvarande. Omfattande planeringsarbete Att förlägga delar av den arbetsplatsförlagda utbildningen utomlands kräver ett omfattande planeringsarbete från skolans sida. Det gäller att kontakta arbetsplatser och för dem klargöra syftet och kraven på innehållet i APU:n, planera resor och boende för elverna etc. Omfattningen av APU:n framgår av respektive programhäfte och regleras även i bl.a. gymnasieförordningen. Beträffande lokala kurser, lokala inriktningar och specialutformade program finns detta också reglerat i gymnasieförordningen. Anvisningar,, ansökningstid m m Skolverket återkommer längre fram med anvisningar, ansökningstid och ansökningsblankett på Skolverkets hemsida, För ytterligare information kontakta Per- Axel Persson, tel eller e-post: per-axel.persson@skolverket.se Insamlingen Skolverket har givit Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att genomföra insamlingen. SCB har tagit fram ett webbaserat system för insamlingen. Särskild information om insamlingsrutinerna skickas ut till skolorna i februari mars. Information om insamlingen finns även på SCB:s hemsida NYHETSBREV

6 Handledning av pedagogiskt yrkesverksamma en utmaning för skolan och högskolan Handledning av yrkesverksamma med inriktning mot ett ökat professionellt yrkeskunnande är idag ett allt vanligare inslag i arbetslivet. Inom vissa yrkesgrupper, t.ex. de som arbetar inom vård och behandling ses handledning som en förutsättning för en yrkesmässig utveckling. Inom andra yrkesgrupper, t ex lärare inom förskola och skola, är handledning ett tämligen nytt inslag där form och innehåll fortfarande är under utveckling. I denna översikt diskuteras handledning för den sistnämnda gruppen och benämns här för handledning av pedagogiskt yrkesverksamma. Handledningen - möte mellan tre parter Handledning av pedagogiskt yrkesverksamma har till syfte att stimulera den egna verksamhetens utveckling. Handledningen ses som ett möte mellan tre parter; pedagoger, skolledare, akademiker och bedrivs vanligtvis genom kompetensutveckling. I handledningen möts pedagoger i grupp tillsammans med någon från högskolan. I mötet är pedagogernas erfarenheter från den egna verksamheten en utgångspunkt i de frågor som lyfts upp för diskussion och reflektion. Denna översikt inleds med en beskrivning av handledningsbegreppet. Därefter diskuteras aktörernas roller i mötet följt av handledningens pedagogiska uttryck och diskurs. Avslutningsvis diskuteras handledningens möjligheter i ett skolutvecklingsperspektiv. Boken riktar sig till alla som är intresserade av att förändra sin verksamhet på ett medvetet och långsiktigt sätt. Den är lämplig för både prakti- ker, ledare och akademiker som ingår i gemensamma projekt. Boken kan också användas i såväl grundutbildning som kompetensutveckling. Beställ skriften Handledning för pedagogiskt yrkesverksamma ges ut i serien Forskning i fokus och beställs från Fritzes kundservice, adress se nedan. Best nr är 02:767 och priset 70 kr exkl moms. Porto tillkommer. Nyhetsbrevet skickas gratis i ett exemplar till skolförvaltningar, skolstyrelser, skolledare, förskolor, fritidshem m.fl. Det är föreståndarens/ rektorns ansvar att kopiera och sprida det till lärare och övriga kollegor! Nyhetsbrevet finns även på Skolverkets webbplats, Ansvarig utgivare: Ann Charlotte Gunnarson Synpunkter och tips: Gunnevi Henriksson, Skolverket, Stockholm, gunnevi.henriksson@skolverket.se Beställa läroplans- och kursplanematerial, SKOLFS: Fritzes kundservice, Stockholm Tel: Fax: E-post: skolverket@fritzes.se Webbplats: Beställa skrifter: Fritzes kundservice, Stockholm Tel: Fax: E-post: skolverket@fritzes.se Webbplats: ISSN NYHETSBREV 1.03