Matteuppgift ökade medvetenhet om matsvinn

Transkript

1 Nyheter 15 maj 2018 Matteuppgift ökade medvetenhet om matsvinn Eleverna Elvira Alm, Martina Löfqvist Kahl och Frida Wallman i årskurs sex på Brevik skola i Tyresö har tillsammans med sin klass genomfört ett projektarbete för att öka medvetenheten om hur mycket mat som slängs i skolan. De har räknat ut vad matsvinnet kostar och vad man skulle kunna göra för pengarna

2 istället. Resultaten har de nu föreläst om inför lärare, elever och barn på hela skolan. Idén till projektet föddes när kockarna på Brevik skola började väga avfallshinken efter varje måltid. De satte upp en lista på väggen och för varje vecka skrev de upp hur många kilo vi hade slängt, säger Elvira Alm och visar listan som sitter upphängd vid disken i matsalen. Vår lärare Maria började sedan att prata med oss om det här och gav oss en matteuppgift där vi skulle räkna ut hur mycket pengar matsvinnet kostar per år. Allt vi fick veta var vad en portion innehåller och hur mycket den kostar i genomsnitt, och så utgick vi från det när vi skulle räkna, berättar Martina Löfqvist Kahl. Det var ju väldigt mycket decimaltal som man behövde skriva upp. Ibland blev det lite rörigt. Annars tycker jag att det blev väldigt bra och alla i klassen kom fram till nästan samma tal i sina uträkningar, berättar Elvira Alm. Slänger mat för kronor varje år Eleverna i klassen har gemensamt räknat ut att man på Brevik skola slänger mat för ungefär kronor under ett år. För det skulle man till exempel kunna köpa chokladkakor, 3 studsmattor och tre

3 kaniner eller pingisbollar. Elvira, Martina och Frida förklarar att exemplen är anpassade till vad de vet att eleverna tycker om. Vi skulle sedan göra planscher med diagram, vi fick välja själva vad vi skulle skriva. Vissa skrev hur mycket pengar vi kan spara, andra skrev vad vi skulle kunna få för de pengar vi slänger bort, berättar Frida Wallman och fortsätter. Min grupp pratade även om att vi skulle kunna skänka pengarna till välgörenhet kronor räcker till ganska mycket i andra länder, till exempel lärarlöner och skolmaterial, säger hon. Berättat om matsvinnet i alla klasser Sedan så kom Maria på att vi skulle visa upp och förmedla ut det här till alla andra barn och elever på skolan. Så vi gjorde en presentation och berättade om vår tanke för vår rektor Anna, ledningsgruppen och kockarna som tyckte som tyckte att det var en jättebra idé att vi skulle komma ut och föreläsa för de andra, berättar Elvira Alm. Klassen har under några veckor varit ute och berättat om matsvinnet i alla klasser, ända från förskolan upp till årskurs sex. Att presentera sina resultat för skolans elever har varit en bra övning i både

4 presentationsteknik och mottagaranpassning, berättar Elvira, Martina och Frida. Vi försökte anpassa exemplen till vad de gillar. För de yngre barnen berättade vi hur många glassar man kan köpa för pengarna och vi använde låtsaspengar för att visa hur mycket kronor är, berättar Elvira Alm. Så mycket får man för kronor. Eleverna skapade illustrativa planscher för de yngsta.. Reflektion kring varför vi slänger Klassen har även reflekterat kring varför man slänger så mycket mat. Elvira, Martina och Frida är överens om att det inte beror på att maten

5 inte är god, utan snarare på ett invant beteende där man tar mer mat än man orkar äta upp. Vi har professionella kockar som gör bra och vällagad mat hos oss. Man hör ofta att elever klagar på maten, men hos oss är den god, säger Martina Löfqvist Kahl. Folk tänker inte på att man inte ska slänga mat. När vi var ute och berättade om vårt matsvinn var det många som började fundera och ställa frågor. Alla kom med förslag på olika lösningar, till exempel att man inte ska ta så mycket första gången eller att man ska smaka först och ta mer sedan, förklarar Elvira Alm. initiativtagare till projektet. Maria Fransson, klasslärare och

6 Från matematikuppgift till hållbarhetsprojekt Klassläraren och initiativtagaren till matsvinnsprojektet, Maria Fransson, konstaterar att projektet som startade som en matematikuppgift har blivit mer omfattande än det från början var tänkt. Vi skulle först göra ett diagram, men sedan har det rullat på och blivit större. Vi har bland annat pratat mycket om biologi och hållbar utveckling, även globalt. Vi tog ris som exempel och har pratat om den process som riset genomgår och om alla människor som är inblandade i risproduktionen. Först ska någon plantera riset, sedan ska det skördas, sköljas, förpackas i fabriken och till sist transporteras. Och om vi i slutänden slänger riset här i matsalen så har det gått igenom den här processen helt i onödan. Det har kostat både pengar och resurser, förklarar Maria engagerat. Maria berättar att projektet varit kraftfullt eftersom det är både konkret och verksamhetsnära. Det är roligt när man kan göra något som man sedan kan dela med sig av till andra. Man kan prata om hållbar utveckling, det står i läroboken. Men genom det här projektet gjorde vi något på vårt sätt, så att det blev mer konkret för var och en.

7 Elviras, Martinas och Fridas bästa tips för hur man kan komma igång med ett matsvinnsprojekt på sin skola: Börja väga maten Ta reda på vad en portion kostar Ge förslag på vad man kan köpa istället, det blir en motivation Ta reda på vad barnen och eleverna gillar så att du kan ge exempel som blir relevanta och konkreta för målgruppen.