Vårdcentralen på landet fyller 30 år

Transkript

1 Tebladet.personal Posttidning B Nr årgång 32 Skicka in ditt kontonummer Nu byter Örebro läns landsting bank för löneutbetalningar. Som landstingsanställd måste du fylla i och skicka in det svarskort som skickats hem till dig i samband med förra lönespecifikationen. SIDAN 4 Sjukhus bygger om akuten Allt fler patienter söker vård akut. För att möta det ökade patientflödet ska akutmottagningarna på Karlskoga lasarett, Lindesbergs lasarett och USÖ byggas om. SIDAN 5 Vårdcentralen på landet fyller 30 år 1177 blir 1177 Vårdguiden I vår slås 1177 och Vårdguiden ihop och bildar 1177 Vårdguiden. Det innebär att sjukvårdsrådgivningen blir nationell för hela Sverige. I juni lanseras sidan och som personal kan du hjälpa till att sprida information. SIDAN 11 Dags att byta operativsystem Alla landstingets datorer ska få Windows 7 och mjukvaran Microsoft Office 2010 Pro Plus som standard. Bytet ger en större säkerhet och innebär att användarna kan få bättre support. SIDAN 12 Rikard Åslund ny kulturchef Rikard Åslund är Örebro läns landstings nya kulturchef: Det är bevisat att kultur har en effekt på människors välmående, goda upplevelser läker, säger han. SIDAN 13 Mobbning på jobbet vanligt Mobbning på jobbet är ett utbrett problem. Ebba Nordrup, beteendevetare på landstingshälsan, tipsar om vad man kan göra om man upplever att man blir mobbad eller om en kollega blir mobbad. SIDAN 16 SIDORNA 8-9 foto: gunilla säwenmyr... och Tebladstårtan går till Britt-Marie Lövqvist SIDAN 14

2 2 Aktuellt Tebladet 2/13 Miljöranking, mobbning och bemötande Örebro läns landsting arbetar ständigt med miljöförbättringar. I det här numret berättar vi att landstinget hamnar på femte plats när tidningen MiljöAktuellt rankar miljöarbetet i Sveriges landsting. Nästan var tionde person är utsatt för mobbning på arbetet. Ebba Nordrup, beteendevetare på landstingshälsan tipsar om vad man ska göra om man blir utsatt för mobbning. Möt också växeltelefonisten Kim Larsen som för andra året i rad blivit utsedd till Mr First Impression för sin proffsiga framtoning och höga servicenivå. Han kan det här med bra bemötande. Varsågod - tidningen är din! Redaktionen Victoria Rydergård redaktör E-post: victoria.rydergard@ orebroll.se Gunilla Säwenmyr redaktör E-post: gunilla.savenmyr@ orebroll.se Karin Wettermark- Jonsson ansvarig utgivare karin.wettermarkjonsson@orebroll.se Adress: Tebladet, Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro, Fax: 019/ E-post: tebladet@orebroll.se Tebladet. är en fri, partipolitiskt och fackligt neutral tidning. Redigering och nyhetsvärdering sker efter journalistiska principer och följer de etiska regler som finns för press, radio och TV. Vill du lyssna på Tebladet? Beställ den inläst på CD eller i Daisyformat på telefon Tebladets utgivning och manusstopp 2013 (preliminär.): (P - personaltidning, L - länstidning) Nr 3 Nr 4 Nr 5 Nr 6 Nr 7 18 april (27 mar) L 7 maj (22 april) P 30 maj (13 maj) L 25 juni (10 juni) P 3 sep (19 aug) P Nr 8 26 sep (9 sep) L Nr 9 15 okt (30 sep) P Nr nov (28 okt) L Tryck: Daily print Inledare Sjukvården hanterar existentiella frågor marie-louise forsberg-fransson landstingsstyrelsens ordförande Äntligen ser vi tecken på att våren är i antågande. Nu känns det påtagligt hur det har vänt och dagarna blir ljusare vecka för vecka. Den vinterkyla som hänger sig kvar ger snön möjlighet att stanna en liten stund till, innan det är dags att ge vika för naturens sommarförberedelser. Med solen som komplement erbjuder naturen nu ett fantastiskt sceneri med en sprakande vårvintergnistrande snö som grund. Naturen har förmåga att ibland bjuda på en storslagenhet som gör att du behöver stanna till en stund, ta in, hämta andan, vara i stunden. Precis lika storslaget är vad som sker dagligen i sjukvårdens verksamhet. Sjukvården hanterar existentiella frågor, frågor som berör liv och död och allt där emellan. Det handlar om stora känslor, viktiga frågor. Många möter vården när de är som mest sköra, det finns en oro och ängslan, en smärta som behöver lindring, ett besked som skapar ovisshet om framtiden och som behöver tröst. Som landstingspolitiker är det elementärt för mig Utvecklingen går framåt, mediciner och teknik blir bättre, sådant går att mäta, men hur mäter vi värdet av den mänskliga kontakten? att finnas tillgänglig för medborgare, men också för landstingets anställda, att vara lyhörd och ta in synpunkter. Jag vill ha kontakt med den vardagsverklighet ni möter inom vården och det är viktigt att ta del av medborgarnas erfarenheter och berättelser. Jag får ofta synpunkter i personliga möten, men också via brev, telefon och e-post. Nästan lika mycket som vården handlar om den sjuke finns det också en eller flera anhöriga. Många hör av sig till mig med frågor, förslag på förbättringar, ibland besvikna anhöriga som anser att mamman, sonen eller dottern inte får rätt vård eller hjälp. Mestadels blir kontakten utifrån en besvikelse eller ilska. Men det händer också, vilket jag vill framhålla, att personer hör av sig för att berätta något positivt. Berätta om det fantastiska bemötande de fått, eller om den professionella vård som botat en sjukdom eller åkomma. Någon med kronisk sjukdom som med vårdens hjälp kan leva ett bättre liv med förhöjd livskvalitet. Utvecklingen går framåt, mediciner och teknik blir bättre, sådant går att mäta och sätta siffror på, men hur mäter vi värdet av den mänskliga kontakten? När livet är som skörast betyder bemötandet av vårdpersonalen oerhört mycket. De insatser ni gör går inte alltid att mäta i siffror och tabeller, men de är lika verkliga ändå. När jag får berättat för mig om det fantastiska ni gjort i just den människans liv, blir jag rörd, stolt och glad över att få vara en liten del i sjukvårdens fantastiska verksamhet. Vi frågar landstingets politiker Vad ska Örebro läns landsting göra för att vara en attraktiv arbetsgivare? Lisa Dahlpil, Socialdemokraterna: Ola Karlsson, Moderaterna: Anna Ågerfalk, Folkpartiet: Maria Nyberg, Vänsterpartiet: Ewa Sundkvist, Kristdemokraterna: Maria Rönnbäck, Centerpartiet: Inger Fries Hansson Miljöpartiet: Anders Östlund, Sverigedemokraterna: Vi behöver fortsätta arbetet med att heltid ska vara en rättighet, men den som vill ska ha möjlighet att gå ner i tid och jobba deltid. Personalen ska också ges förutsättningar att utvecklas i sitt arbete, arbetsgivaren ska kunna erbjuda olika former för kompetensutveckling och möjliggöra olika karriärvägar. Förebyggande hälsoarbete är viktigt och därför behöver vi fortsätta erbjuda olika former av hälsofrämjande aktiviteter. Landstinget behöver bli bättre på att se all personal som en strategisk resurs, där kompetensen hos varje medarbetare nyttjas på bästa möjliga vis. De utmaningar sjukvården möter förändras, och det är därför viktigt att nytänkande främjas, för att sjukvårdsorganisationen och de arbetsmetoder som tillämpas ska bli så effektiva som möjligt. Kompetensutveckling och fortbildning måste löna sig och alla landstingsanställda ska ges utrymme att utvecklas inom sitt område. När världen förändras måste våra verksamheter förändras. Detta nytänkande, dessa innovationer och förbättringsprocesser byggs av och med medarbetarna. Det innebär en decentraliserad verksamhet, där kliniken, vårdcentralen, forskningscentrumet är självständiga. För att det ska fungera behövs de bästa ledarna. Chefskapet måste uppvärderas. En god chef ser medarbetarnas kompetens och utvecklingsbehov och skapar de gemensamma värderingar som bygger starka och attraktiva arbetsmiljöer. Redan idag får ÖLL ett gott betyg av sina medarbetare. Vi i Vänsterpartiet anser att landstinget som en stor offentlig arbetsgivare ska vara en förebild i jämställdhetsarbetet. Vi vill att personalpolitiken i ÖLL ska kännetecknas av ansvarstagande, engagemang och en positiv inställning till kompetensutveckling samt att fortsätta arbeta för att minska löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Medarbetare ska känna sig uppskattade i arbetet och vi värnar om personalens grundlagskyddade rätt att yttra sig offentligt. Schyssta löner, trygg och trevlig arbetsmiljö. Rätt till heltid och möjlighet till utveckling. Dessutom har en attraktiv arbetsgivare ett gott ledarskap. Chefer och ledare måste har möjlighet att utveckla sitt ledarskap, både för verksamhetens skull och för medarbetarnas skull. Ett bra ledarskap påverkar hela arbetsmiljön. I många stycken är Örebro läns landsting en god arbetsgivare. Det är positivt att det nu växer fram fler arbetsgivare på den arbetsmarknad som varit det offentligas. Örebro läns landsting måste därför vässa sig. Visa att den länk som varje enskild anställd utgör är viktig. Varje anställd måste få känna sig attraktiv, efterfrågad, behövd och önskad i sin yrkesroll. Örebro läns landsting måste bli vi med de anställda. Det är viktigt att ta tillvara på idéer och kompetenser hos de anställda. Att låta människor utvecklas i sin yrkesroll och få chansen att prova på nya ansvarsområden. Ett sätt kan vara mentorsprogram där äldre delar med sig av sin erfarenhet till yngre, ett annat är möjligheten till friår. Landstinget behöver vara en modern och jämställd arbetsgivare som förstår värdet av flexibla arbetstider och balans mellan arbetsliv och fritid. För att upplevas som en attraktiv arbetsgivare måste landstinget ta hänsyn till de enskilda medarbetarnas personliga och professionella behov. Landstingets grundläggande resurs är en kunnig, kreativ och motiverad personal, som trivs på sin arbetsplats. Förutom en rimlig löneutveckling måste det även finnas goda förhoppningar om en personlig och professionell utveckling. Landstinget ska också genom ett gott chefskap kommunicera ett bra förhållningssätt på arbetsplatsen.

3 Tebladet 2/13 Aktuellt 3 Kim kopplar dig rätt Landstingets telefonist fick utmärkelse i telefoni-sm Han jobbar på Sveriges, för fjärde året i rad, bästa telefonväxel och blev för andra gången utsedd till Mr First Impression. Själv förstår han inte riktigt varför. Men trivs med sitt jobb, det gör han, Kim Larsen som är inne på sitt trettonde år i telefonväxeln på USÖ. För andra gången har Kim Larsen fått utmärkelsen Mr First Impression, i SM i telefoni och kundservice. Första gången var Första gången visste jag inte ens vad det var och att få pris för att sitta i en telefonväxel och göra sitt jobb, det kändes helt galet. Men det är kul att få uppskattning för det man gör, säger han. År 2000 började han som sommarvikarie på telefonväxeln. Då visste han knappt vad jobbet skulle innebära eller ens hur en telefonväxel såg ut. Jag fick en lapp på Arbetsförmedlingen om att de sökte semestervikarier. Så jag ringde upp Björn Emmerik, områdeschef på kundtjänst, och pratade in ett meddelande. Han ringde tillbaka och sa att det låter ju som att du kan prata och så fick jag komma och testa att jobba. Sedan har han stannat kvar och efter tretton år har han många nummer i huvudet. Som telefonist är hans främsta arbetsuppgift att förmedla samtal, men ibland blir det mer än så. Ungefär 90 procent av alla samtal jag får är lätta och går snabbt. Men några blir lite längre. De som ringer kanske inte har riktigt koll på vem de ska prata med, men det kan inte vi ta reda på eftersom vi inte får se patientjournaler och remisser. Då kan det bli lite detektivarbete och man får ringa runt tills man hittat rätt, berättar han. Får prata av sig De allra flesta som ringer till växeln är trevliga, tycker Kim. Men visst händer det att personer ringer och tar ut sin frustration på växeltelefonisterna istället för på dem de egentligen är arga på. Då får man inte ta det personligen, det är bara deras sätt att avreagera sig. Bra bemötande handlar om att lyssna och höra: vad handlar det här om? Men riktigt jobbiga samtal tycker han sällan att han får, jämfört med kollegorna. Jag tycker ofta att det verkar som att folk är otrevligare mot kvinnor än Fakta Sveriges bästa telefonväxel För fjärde året i följd har Örebro läns landstings telefonväxel vunnit SM i telefoni för växlar med fler än anknytningar. SM i Telefoni & Kundservice anordnas av företaget Q Survey. De använder sig av mätmetoden Mystery Survey. Det innebär att professionella undersökare ringer 200 samtal. Samtalen bedöms efter den upplevda kvalitén på kundservicen. De bedömningskriterier som gäller i SM för en växel är: korrekt hälsningsfras, allmän Kim Larsen trivs på sitt arbete som växeltelefonist på landstinget, där han jobbat i 12 år. mot män. Jag kan reagera på att mina kvinnliga kollegor får fler samtal där personen skriker i telefonen. Ibland händer det att i synnerhet äldre personer tror att det är doktorn de pratar med, bara för att jag är man. attityd, bemötande, engagemang. Juryns motivering till vinsten till SM i telefoni 2012 med fler än 7000 anknytningar: Hos segrarna i klassen Mer än 7000 anknytningar möts man av en varm ton och telefonisterna visar en enastående kunskapsnivå som inte går att ta miste på. Telefonisterna vägleder de inringande på ett effektivt, och samtidigt omsorgsfullt sätt. Örebro läns landsting hamnar åter överst på prispallen. Kollar vad klockan är Då och då är det några äldre som ringer för att kolla vad klockan är. Vissa samtal kan man lyssna på i en kvart utan att få en syl i vädret, även om våra samtal inte ska ta mer än någon minut. Jag förstår att många äldre vill prata. Det är också Kims tips för alla som jobbar med människor och bemötande. Det handlar om att lyssna på personen. Ofta är det där det brister. Vi får samtal från personer som säger att de inte ens hunnit säga vad det handlar om innan de blir avbrutna av vårdpersonalen de träffar. Det bästa med jobbet tycker Kim är när han får hjälpa personer. Det är kul när det blir rätt och man gör ett jobb som någon uppskattar. Sen är det här en väldigt bra arbetsplats att jobba på. Det är alltid roligt att gå till jobbet, tycker Kim. text och foto: gunilla säwenmyr Fakta Mr First Impression Kim Larsen fick som en av två telefonister ett särskilt pris för sin proffsiga framtoning och höga servicenivå. Priset benämndes som Mr First Impression och motiveringen löd: Årets Mr First Impression gör definitivt skäl för titeln. Han tar emot såväl bekväma som obekväma ärenden med samma proffsiga framtoning och känns alltid lika uppmärksam. Att han dessutom håller samma höga servicenivå år efter år gör inte saken sämre. Utblick På rätt spår Det nya året är här och med det nya möjligheter. Vi är redan en bra bit in i mars och kan snart känna vårens ankomst. Tiden går fort och det är viktigt att vi regelbundet följer upp verksamheten för att se till att vi är på rätt spår. Det är viktigt att ha ordning på ekonomin. Därför känns det glädjande att vi gjorde ett bra jobb med den förra året. Trots ett tufft ekonomiskt läge gjorde Örebro läns landsting ett överskott på 136 miljoner kronor. Förvaltningarna gjorde ett bra jobb och jag är nöjd med chefers och medarbetares insatser runt de ekonomiska frågorna. Att vi har en stabil ekonomi är inget självändamål, utan en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta utveckla god hälso- och sjukvård och service till patienter och medborgare. Jag tycker också att det är väldigt roligt att Karlskoga lasarett fått Utmärkelsen Svensk Kvalitet. Det är ett kvitto på att vi har mycket positivt utvecklingsarbete i landstingets verksamheter, vilket ger energi till medarbetare och ledning att fortsätta att ständigt förbättra. Ett annat viktigt område är tillgängligheten. I höstas började samarbetet mellan våra tre sjukhus att fungera bättre och vi fick en mer stabil och jämn nivå på siffrorna. Antalet länsbor som har väntat länge på vård minskade kraftigt och har aldrig varit så få. Arbetet med att förbättra tillgängligheten är ständigt pågående och det finns förbättringspotential. Framgångsreceptet är att samarbeta och att se hälso- och sjukvården som ett system - inte som isolerade öar. En av landstingets viktigaste resurser är personalen. Därför pågår nu ett viktigt arbete med strategier kring rekrytering. Just nu satsar vi lite extra på rekrytering av allmänspecialister. De är en avgörande faktor för att utveckla Sveriges bästa primärvård, men också för att utveckla ett starkt sjukvårdssystem som helhet. Alla delar i hälso- och sjukvårdssystemet måste bidra i den här processen. Vi jobbar också för fullt med att ta fram en ledarstrategi för Örebro läns landsting som kommer att presenteras under året. Den beskriver hur landstinget ser på chefs- och ledarskap och hur det ska utföras och organiseras för att nå uppsatta mål. Landstingets vision och värdegrund är basen i vår verksamhet och våra chefer och ledare har ett strategiskt ansvar för hur vi förverkligar visionen. Ambitionerna att förbättra och utveckla Örebro län som en attraktiv miljö att bo och verka i går vidare inom ramen för projektet Region Politiker och tjänstemän är i full färd med att ta fram förutsättningar för hur den regionala nivån i framtiden ska bli mera kraftfull. Ansökan om att bilda region är inlämnad, men det är fortfarande oklart när det kan fattas beslut om vi får bilda region eller inte. På se/region2015 kan du följa arbetet med regionen. Där hittar du aktuella dokument och nyheter som hör till processen att bilda region. Vi har en spännande vår framför oss! Rickard Simonsson landstingsdirektör Örebro läns landsting

4 4 Nyheter Tebladet 2/13 NYHETER I KORTHET SJUKVÅRD Ny behandling av hjärtsvikt på USÖ Hjärtsvikt är en mycket allvarlig sjukdom som oftast uppstår på grund av hjärtinfarkt eller högt blodtryck. Ungefär personer i Sverige är drabbade. En ny behandlingsmetod vid svår hjärtsvikt prövas nu i en större studie vid Universitetssjukhuset Örebro. Vi är det första sjukhuset i Sverige som testar metoden och det andra i Europa, förklarar överläkarna Thomas Kronvall och Fredrik Calais, på Kardiologiska kliniken på USÖ. Studien genomförs i USA och Europa och 200 patienter omfattas av studien. ANTIBIOTIKARESISTENS MRSA-bakterier ökar i Örebro län Förra året ökade antalet fall av den antibiotikaresistenta bakterien MRSA något jämfört med året innan i Örebro län. Den antibiotikaresistenta bakterien som ökar mest är ESBL. Den hittas framförallt i urinvägsinfektioner. Stramaarbetet med att minska mängden antibiotika i befolkningen via färre antibiotikarecept, kortare antibiotikakurer och rätt val av antibiotika är ett viktigt arbete för att kunna förlänga möjligheten för antibiotika att vara livräddande, botande eller lindrande. Om inte någon av dessa effekter uppnås ska antibiotika undvikas. Med mindre mängd antibiotika i befolkningen ökar chanserna för att bakterierna inte ska utveckla resistens Psykisk hälsa nytt tema på 1177.se 1177.se har utökat innehållet och tjänsterna kring psykisk hälsa. I det nya temaområdet om psykisk hälsa finns information om olika symtom och tillstånd, men också vägledning till hjälp och behandling. Det finns också krönikor, berättelser och reportage som tar upp människors erfarenheter, tankar och känslor kring att må psykiskt dåligt. Ibland kan det kännas lättare att skriva än att prata med någon när man själv eller en närstående mår dåligt. Via 1177:s frågetjänst finns det därför även möjlighet att ställa anonyma frågor till psykologer och socionomer. Läs mer på psykiskhalsa. Landstinget byter bank Som personal måste du skicka in ditt kontonummer Under våren byter Örebro läns landsting bank för löneutbetalningar. För att du ska få din lön till önskat konto från och med april måste du därför skicka in ditt kontonummer till Nordea. I samband med att lönespecifikationen för februari skickades ut fick du som har lön eller annan ersättning från Örebro läns landsting ett brev från Nordea. Brevet innehöll information om landstingets bankbyte samt ett svarskort. Har du inte fått något svarskort, eller om du tappat bort det, ska du kontakta din lönecontroller för att få ett nytt. Fyll i svarskortet Har du redan skickat in svarskortet behöver du inte göra något mer, men har du inte gjort det är det hög tid att du gör det nu. På svarskortet ska du uppge det kontonummer där du vill att din lön, eller annan ersättning, från landstinget ska sättas in. Kontonumret hämtar du från ett kontoutdrag eller din internetbank. Du ska också fylla i ditt telefonnummer Även lönespecifikationerna kommer att få ett nytt utseende. Du kan också välja att få lönespecifikationera elektroniskt istället för på papper. och din e-postadress på svarskortet. På så sätt kan Nordea komma i kontakt med dig om svarskortet skulle vara felaktigt ifyllt. Kom ihåg att skriva under svarskortet innan du returnerar det i bifogat svarskuvert. Om du inte skickar in Om du inte skickar in ditt svarskort kommer lönen i april att betalas ut med ett utbetalningskort. Det medför att du måste Snabbare hjälp vid hjärtstopp i hela länet Örebro läns landsting har tecknat ett avtal med Västerbergslagens räddningstjänst om snabba insatser vid hjärtstopp, i väntan på ambulans, i Ljusnarsbergs kommun. Det betyder att landstinget nu har avtal med tre räddningstjänster i länet och att hela länet omfattas av denna insats. SOS Alarm kan nu vid hjärtstopp larma ut en enhet från dessa räddningstjänster i alla länets kommuner. Syftet med verksamheten är att ÖREBRO LÄNS LANDSTING snabbt kunna sätta igång med livräddande defibrillering i väntan på ambulans. En strömstöt från en defibrillator över bröstet kan oftast få hjärtat att börja slå igen. Men tidsfaktorn är avgörande. Tre ingår i avtalet De tre räddningstjänsterna som nu omfattas av avtal är Västerbergslagens räddningstjänst, Nerikes Brandkår och Bergslagens räddningstjänst. Gilla oss på Facebook! Du har väl inte missat att Örebro läns landsting finns på Facebook? Gå in på och gilla oss du med. gå till banken för att få ut dina pengar. Lönen kommer sedan att fortsätta betalas ut i form av utbetalningskort tills det att banken har fått ditt kontonummer. Att du nu måste skicka in dina kontouppgifter beror på att Örebro läns landsting under hösten 2012 gjorde en upphandling av banktjänster, där löneförmedling ingår. Nordea fick avtalet och måste nu bygga upp ett löneregister där alla personer som får någon form av ersättning från landstinget finns med. E-lönespecifikation I samband med bankbytet får lönespecifikationen ett nytt utseende. Örebro läns landsting strävar efter att minska pappersanvändningen. Som medarbetare kan du bidra genom att använda elektronisk lönespecifikation, så kallad e-lönespecifikation. Kontakta din bank för mer information. Har du sedan tidigare e-lönespecifikation behöver du inte anmäla detta på nytt som en följd av bankbytet, överföringen sker automatiskt. carl olsson För mer information Har du frågor som rör bankbytet kan du kontakta Heromasupporten på telefon Mer information finns på Örebro läns landstings intranät: intra.orebroll.se/bankbyte Örebro läns landsting femma i miljöranking Örebro läns landsting hamnar på femte plats när tidningen MiljöAktuellt rankar miljöarbetet i Sveriges landsting. Örebro läns landsting arbetar ständigt med miljö- och klimatförbättringar. Ett konkret exempel i miljöarbete är strävan efter att minska materialåtgången. Vi försöker minska användningen av engångsmaterial på sjukhusen eftersom det påverkar klimatet att producera engångsmaterial samtidigt som det bidrar till enorma avfallsmängder, säger Mariann Eriksson, landstingets miljöchef. Förbränner lustgas Ett annat exempel är att Örebro läns landsting, som enda landsting i Sverige, förbränner den miljöskadliga lustgasen som används vid förlossningar. Förbränningen ger i sin tur ånga som används på sterilcentralen. Landstingets miljöarbete utgår från det miljöprogram som landstingsfullmäktige tog beslut om i februari MiljöAktuellts ranking toppas av Stockholms läns landsting I klimatsyfte försöker man att minska användningen av engångsmaterial på sjukhusen. följt av landstinget i Värmland. På delad tredjeplats placerar sig Västra Götalandsregionen och landstinget i Kalmar län. Rankingen bygger på 21 enkätfrågor om bland annat klimatmål, energieffektivisering, miljöcertifieringar och resultatet från elva nyckeltal. Läs mer om miljörankingen på carl olsson

5 Tebladet 2/13 Karlskoga först ut Akutmottagningarna i länet byggs om Patienttrycket till länets akutmottagningar har ökat rejält. För att möta det ökade patientflödet ska akutmottagningarna på Karlskoga lasarett, Lindesbergs lasarett och USÖ byggas om. Först ut är Karlskoga lasarett där man påbörjat ombyggnaden och flytten av akuten. Ombyggnaden är del två i den trestegsraket som inleddes med att avdelning Q fick nya lokaler. Nu är det dags för akuten och när den ombyggnaden är klar är det operationsavdelningens tur, berättar Robert Mörk, ordförande i Nämnden för somatisk specialistsjukvård. I etapp två ingår inte bara ombyggnad och flytt av akuten. Det ska också byggas en ny ambulanshall och en ny hiss- och trapphall. Ombyggnation av den befintliga mottagningen och nybyggnation av en barnakut i april förvandlas akutmottagningen på USÖ till byggarbetsplats. Den nya barnakutmottagningen ska byggas i Bomanssonska parken, som ligger i direkt anslutning till den befintliga akutmottagningen. Bygget beräknas vara klart i april Dessutom ska den befintliga akutmottagningen byggas om i en parallell byggprocess. Någon exakt tidplan för ombyggnationen är inte klar än. Huvudsyftet med om- och nybyggnationen är att förbättra för patienterna. Det är stora fördelar med en barnakut. Barnen kommer få ett större och bättre väntrum än det som finns idag och undersökningsrummen kommer vara anpassade till barn. Det här innebär också att personalen får bättre förutsättningar att göra ett bra jobb, konstaterar Ewa- Lena Sjöberg verksamhetschef på akutkliniken. På akutmottagningen för vuxna Robert Mörk, S, ordförande i Nämnden för somatisk specialistsjukvård, försörjningschef Göran Dahlqvist, sjukhusdirektör Lena Adolfsson, samordnare Stefan Nilsson, akutens avdelningschef Anna-Lena Kjellgren och kirurgens verksamhetschef Åsa Ek ser alla fram emot att den nya akutmottagningen på Karlskoga lasarett ska bli färdig. Klart i slutet på året Avdelning Q, som består av förlossning, BB och gynekologisk avdelning, hade invigning i sina nya lokaler för lite drygt ett år sedan. I avdelning Q:s gamla lokaler ska den nya akutmottagningen byggas. Den beräknas öppna i månadsskiftet november-december i år. Då påbörjas bygget av det nya ambulansintaget. Under en del av byggtiden kommer vägen till gamla akuten stängas av och höjas cirka 1,5 meter. Ambulansen får en ny infart från Systerstigen medan vanliga akutbesökare får åka runt lasarettet och genom personalparkeringen. Ökad säkerhet Nya akutmottagningen blir större än den gamla. Vi har tio patientplatser idag och utökar till 18, berättar Stefan Nilsson, samordnare för byggnationen. På den nya akutmottagningen kommer det att finnas både ett vuxenväntrum och ett barnväntrum. Våldet på akuten har ökat och på Karlskoga lasarett har man därför tvingats ha ordningsvakter på akuten under fredags- och lördagskvällar, på helgaftnar samt när det varit högriskmatcher i fotboll eller ishockey. Ombyggnationen innebär en ökad säkerhet, både för patienter och personal. Lokalerna kommer att bli mer ändamålsenliga för att kunna hantera hot och våld. Det kommer bland annat att finnas övervakningskamera i entrén, säger sjukhusdirektör Lena Adolfsson. Sista etappen nästa höst Om allt går som planerat kommer byggnationerna i etapp 2 vara klara sommaren Hösten 2014 kommer den tredje och sista etappen att dra igång. Arbetet med den nya operationsavdelningen beräknas vara klart text och foto: victoria rydergård Om- och nybyggnation av akutmottagningen på USÖ kommer det att byggas ett inre och ett yttre väntrum. I nuläget kan det stundtals vara ganska stökigt i väntrummet som både är för litet och nedslitet. Med de nya väntrummen kommer vi att kunna fördela patienterna på ett bättre sätt och på så vis få en lugnare miljö för både patienter och personal. Barnen kommer exempelvis aldrig behöva sitta i det yttre väntrummet. De kommer visserligen använda samma huvudentré som vuxna besökare, men går vidare till barnakuten direkt, säger Ewa-Lena Sjöberg. Nyrekryteringar Om- och nybyggnationen innebär också att det blir bättre möjlighet för triagering, det vill säga att snabbt och säkert bedöma vårdbehov och prioriteringsgrad. Bygget av barnakuten gör att verksamheten på akutmottagningen blir mer utspridd. Personalen kommer att rotera mellan barnkliniken, akutmottagningen och barnakuten. Vi kommer att behöva förstärka med 8-9 tjänster. Dessutom ska det rekryteras en chef till barnakuten, I april förvandlas akutmottagningen på USÖ till byggarbetsplats. Då ska den befintliga mottagningen byggas om och en ny barnakut byggas. berättar Ewa-Lena Sjöberg. Akutmottagningen kommer att vara byggarbetsplats under lång tid framöver. Det innebär påfrestningar för verksamheten, men vi får försöka jobba på så gott de går under de förutsättningar som råder, tillägger hon. Ombyggnad i Lindesberg Även akutmottagningen på Lindesbergs lasarett står inför en ombyggnad. Vi har precis gått in i projekteringsstadiet. Arbetet löper på som planerat och byggstart blir i slutet av året, säger Joakim Sand, teknisk chef på Lindesbergs lasarett. text och foto: victoria rydergård NYHETER I KORTHET TANDVÅRD Nytt tandvårdsstöd i två delar Den 1 januari i år genomfördes det tredje steget i tandvårdsreformen. Ett nytt, förstärkt stöd för patienter med risk för försämrad tandhälsa eller med stort tandvårdsbehov. Det nya tandvårdsstödet omfattar två delar; Särskilt tandvårdsstöd (STB) för den som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning har ett ökat behov av förebyggande tandvård samt Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning för den som har stora svårigheter att sköta sin munhygien eller genomgå tandvårdsbehandling. Det är viktigt att du som arbetar inom vården informerar patienten om de nya möjligheterna och hur det går till med intyg och bedömning. Du kan också hänvisa patienten till 1177.se/tander. UTMÄRKELSE Niklas Sjölander årets ledstjärna Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF) delar varje år ut handledarpriset Ledstjärnan till en person inom Örebro läns landsting som har utmärkt sig som en bra och lämplig handledare för länets underläkare. Ledstjärnan för 2012 går till Niklas Sjölander, distriktsläkare och verksamhetschef vid Nora Vårdcentral. I motiveringen står bland annat att Niklas Sjölander är en inspiratör och glädjespridare. Som handledare kan han snabbt växla fokus från de små till de stora frågorna. Han agerar alltid med pondus och trygghet och i hans handledarskap finns alla möjligheter för yrkesmässigt såväl som personligt växande. FÖRELÄSNING Nyheter Föreläsning om stress på USÖ Psykiatrins serie med öppna föreläsningar rullar vidare. Denna gång är det Mikael Selvin som beskriver tänkbara orsaker till att många i dag känner sig stressade. Han ger också förslag på förebyggande åtgärder. Föreläsningen ges i Wilandersalen på USÖ måndagen den 25 mars. 5

6 6 Nyheter Tebladet 2/13 Förväntningar på nya regionen Tjänstemän och politiker har bidragit med idéer till nya organisationen Vilka är förväntningarna på Region Örebro, vilka svårigheter finns i länet i dag och vad är viktigt att fundera över i den pågående regionbildningen? Det är frågor som 83 utvalda personer i Örebro län har klurat lite extra på. Mellan oktober och januari har ledande politiker och tjänstemän inom Örebro läns landsting, Regionförbundet Örebro och länets kommuner intervjuats inom ramen för projekt Region Syftet har varit att samla in idéer inför det fortsatta arbetet med regionbildningen och att sprida information om projektet till länets alla delar. Att tankarna kring regionbildningen är många råder det ingen tvekan om, det visar sammanställningen av intervjuerna som nu är klar. Det gäller inte minst för frågan om vilka förväntningar som finns på den nya regionen. Många vill se att nya regionorganisationen är offensiv, utvecklingsinriktad och samverkar med kommunerna och andra aktörer. Många vill se att nya regionorganisationen är offensiv, utvecklingsinriktad och samverkar med kommunerna och andra aktörer på ett positivt sätt, säger Tommy Larserö, projektledare för Region Varumärket ska stärkas Andra förväntningar är att regionen ska bidra till: samordningsvinster som gör att resurserna, både pengar och personal, kan användas på ett effektivare sätt. att en stark regional aktör träder fram och tar ett helhetsgrepp i stora frågor. att samordningen kring forskning och innovation i länet ska utvecklas. att regionens varumärke stärks. Helheten tappas bort På frågan om vad som upplevs som svårt och krångligt i dagsläget, där landstinget, regionförbundet och länsstyrelsen delar på det regionala utvecklingsansvaret, kunde Tommy Larserö se vissa inriktningar bland svaren. Otydligheten har utvecklat konkurrens mellan organisationerna och i vissa fall har helheten och långsiktigheten tappats bort, säger han. En annan svårighet, enligt de intervjuade, är att det finns en otydlighet om de tre organisationernas roller som medför ett visst mått av dubbelarbete. Skiftande svar När det gäller vad som är den viktigaste frågan i regionbildningen, blir svaren skiftande. Klart är att många tycker att regionorganisationen måste finnas nära medborgarna, och att den ska vara lätt att Fakta Region 2015 Vilka är argumenten för att bilda en region? Fördelarna med att slå samman Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro till en region är flera. Till exempel: Demokrati Beslutskraft få kontakt med. En annan grupp menar att det direktvalda parlamentet, som ger medborgarna ökat inflytande, är den största vinsten. Andra tycker att det viktigaste är att hitta en tydlig arbetsfördelning mellan regionen och länsstyrelsen samt att regionen särskilt bör uppmärksamma och stödja de små kommunerna. Effektivitet Synligare carl olsson Läs mer om regionbildningen på webben: Där får du svar på några vanliga frågor om regionbildningen och kan också se vad som är aktuellt just nu. Ny arena för kreativitet och innovationskraft Örebro läns landsting startar innovationssluss för att ta vara på personalens smarta idéer Har du en idé som kan förbättra kvaliteten och effektiviteten på din arbetsplats? Nu drar Örebro läns landsting igång arbetet med att skapa en arena för att ta vara på personalens kreativa idéer en innovationssluss. Landstinget är en innovativ miljö och en kunskapsintensiv organisation där många människor möts. Vi har ett hälso- och sjukvårdsuppdrag, men vi måste också ta hand om personalens kreativitet och innovationskraft, säger Agneta Stål, som är projektledare för Innovationsslussen. I dag saknas en struktur för att ta hand om alla de goda idéer som finns. Tanken med Innovationsslussen är att den ska arbeta för att vi i Örebro län ska bli bättre på att lyfta och utveckla innovationer inom Örebro läns landstings verksamhetsområden, fortsätter hon. Ann-Sofie Olsson, innovationsrådgivare hos Almi Företagspartner Mälardalen, och Agneta Stål, projektledare för Innovationsslussen, arbetar just nu för fullt med att skapa en arena för att ta vara på alla de kreativa idéer som finns hos de anställda i Örebro läns landsting. Till hösten ska strukturen vara klar och Innovationsslussen kan öppna på allvar. Liknande verksamheter Örebro läns landsting är långt ifrån ensam att tänka i de här banorna. Många landsting har redan startat liknande verksamheter för att kunna fånga upp produkt- och förbättringsidéer från de anställda. Vi måste ta tillvara på den kreativitet och utvecklingskraft som finns i organisationen. Alla innovationer är inte av metall. Tanken med Innovationsslussen är att vi, tillsammans med Almi Företagspartner, ska fånga och utveckla medarbetares förbättrings- och utvecklingsidéer, berättar Agneta Stål. En första ingång Många har kanske en idé, men vet inte hur de ska förverkliga den. Då är Innovationsslussen en första ingång för rådgivning, säger Ann-Sofie Olsson, som är innovationsrådgivare hos Almi Företagspartner Mälardalen och i Innovationsslussen, Örebro Län. Hon och Agneta Stål har börjat med en projektplan och ska under våren jobba med att informera och samla in synpunkter om Innovationsslussen. Klart till hösten Vi vill att alla ska vara medvetna om att det här arbetet pågår. Det här är något som vi ska bygga tillsammans. Till hösten ska strukturen vara klar och då är det dags att smyga igång, konstaterar Agneta Stål. text och foto: victoria rydergård

7 Tebladet 2/13 Nyheter 7 Gruppkonsultationer ska höja kvaliteten på läkarintygen Försäkringskassan betalar varje år ut över 100 miljarder kronor till sjuka personer. Nu satsar landstinget med hjälp av Försäkringskassan på att genomföra försäkringsmedicinska gruppkonsultationer för att höja kvaliteten på läkarintygen. I dag är många läkarintyg ofullständigt ifyllda, vilket innebär att Försäkringskassan behöver begära in kompletteringar från läkarna. Det medför att patienterna får vänta onödigt länge på besked om rätten till sjukpenning. Det skapar dessutom ett merarbete för läkarna. Om det blir rätt från början får vi inte bara en snabbare beslutprocess och effektivare hantering av läkarintygen, utan också mer patient- och rättssäkra beslut, säger Mathias Jansson, personlig handläggare på Försäkringskassan i Örebro. Autentiska fall Försäkringskassan har under ett par års tid jobbat internt med försäkringsmedicinska gruppkonsultationer. Under förra året började man även med försäkringsmedicinska gruppkonsultationer ute i vården. Då kommer en försäkringsspecialist, en försäkringsmedicinsk rådgivare och en till två handläggare ut till vårdcentralen eller kliniken. Med sig har de några autentiska, avidentifierade fall som ska diskuteras. Med hjälp av de här träffarna hoppas vi att det ska bli tydligare vilken information vi behöver för att kunna fatta beslut, och att kvaliteten i läkarintygen på så sätt ska bli bättre, säger Mathias Jansson. Om intygen är korrekt ifyllda blir det en win-win för alla. Då blir tidsåtgången mindre för Alla vårdcentraler borde nappa på det här. Vi höll på i 50 minuter och det var väl använd tid. Det säger Sven Röstlund, distriktsläkare på Nora vårdcentral, och en av dem som har testat försäkringsmedicinsk gruppkonsultation. Enligt honom var det intressant att höra hur Försäkringskassan resonerar när de får in ett ärende. De visade vad de tittar på och berättade vilken information som är viktig för att de ska kunna fatta Margareta Wiklund och Mathias Jansson på Försäkringskassan i Örebro hoppas att fler läkare ska boka in en försäkringsmedicinsk gruppkonsultation. både läkare och handläggare och patienterna kan snabbare få sjukpenning, konstaterar försäkringsspecialist Margareta Wiklund. Viktiga bitar saknas Det handläggarna tittar på när de får in ett läkarintyg och ska bedöma om en person har rätt till sjukpenning är DFA-kedjan, det vill säga diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning. Aktivitetsbegränsningen är en viktig uppgift Om det blir rätt från början får vi inte bara en snabbare beslutsprocess och effektivare hantering av läkarintygen, utan också mer patient- och rättssäkra beslut för Försäkringskassan, men här fallerar det ofta. En aktivitetsbegränsning kan vara olik från person till person trots att de har samma diagnos. Det vi behöver veta är vad personen inte klarar av att göra. Det är inte alltid vi och läkarna förstår varandra. Det händer ofta att vi får in läkarintyg där viktiga bitar saknas för att vi ska kunna göra en rättssäker bedömning, säger Mathias Jansson. Om underlaget i läkarintyget inte är tillräckligt skickas intyget tillbaka till läkaren för komplettering. beslut. Mötet gav en känsla för att det är viktigt att skriva så att Försäkringskassan verkligen förstår vad man menar, säger Sven Röstlund. I den bästa av världar slår man en signal till läkaren och fem minuter senare är det klart. Men ibland ringer vi om varandra, utan att få kontakt. Då får vi skicka ett brev med kompletterande frågor och kan få vänta i veckor utan svar. I värsta fall får vi inget svar då heller och tvingas fatta beslut på de bristfälliga underlag vi har, berättar Mathias Jansson. Bra diskussioner Vid de försäkringsmedicinska gruppkonsultationer ute i vården som han och Margareta Wiklund har varit med på hittills har det ibland blivit livliga diskussioner. Men det har varit bra diskussioner och vi känner att läkarna har fått ökad förståelse för att intygen måste vara rätt ifyllda. Vi skickar inte tillbaka läkarintygen för att vara petiga, utan för att vi har ett regelverk att följa, konstaterar Mathias Jansson. Vi brukar säga att ett bra intyg ger svaren direkt, säger Margareta Wiklund. De försäkringsmedicinska gruppkonsultationerna fortsätter även i år. Vill du och dina kollegor boka in en träff? Anmäl ert intresse till yvonne.nilssonhirsch@orebroll.se. victoria rydergård Ökad förståelse för hur Försäkringskassan jobbar Intresserade av frågan På Nora vårdcentral har man under flera års tid aktivt jobbat med sjukskrivningsprocessen. Vi som jobbar här är intresserade av frågan. Vi bjöd hit Försäkringskassan för att vi ville få till en diskussion och träffen var mer en diskussion än en instruktion, berättar Sven Röstlund. Ökad förståelse Han rekommenderar andra att vara med på en försäkringsmedicinsk gruppkonsultation. Det var en annan typ av kommunikation än den man har annars med Försäkringskassan Det känns bra att ha fått en ökad förståelse för hur de jobbar. På så sätt kan man göra ett bättre arbete, avslutar Sven Röstlund. victoria rydergård Bra resultat för årets patient- och brukarenkät Patienterna och brukarna har tyckt till om hur de upplever kvaliteten i kontakten med Audiologiska kliniken, Barn- och ungdomshabiliteringen, Centrum för hjälpmedel, Ortopedteknik, Syncentralen, Tolkcentralen och Vuxenhabiliteringen. Barn och vuxna har svarat på frågor om hur de upplever nytta, kommunikation, delaktighet, bemötande och vilket förtroende de har för verksamheterna. Resultatet skiljer sig åt för de olika verksamheterna, men genomgående har patienterna och brukarna gett bemötande och kommunikation höga betyg. Allra nöjdast är Syncentralens patienter som alla ger bemötande och kommunikation högsta betyg. Ungdomsmottagningen invigde nybyggda lokaler Under hösten har ungdomsmottagningens lokaler i Örebro byggts om och blivit större. Den 14 februari invigdes de nybyggda lokalerna med mingel och bandklippning. Marie-Louise Forsberg Fransson, ordförande i landstingsstyrelsen, S, klippte bandet. Ungdomsmottagningen, som ligger centralt beläget, ska fungera som en mötesplats för ungdomar. Med mottagningens många olika kompetenser ska alla ungdomar få den hjälp de behöver, säger hon. Under de senaste åren har ungdomsmottagningen fått ett utökat uppdrag. Numera kan ungdomar som har behov av psykosocialt stöd och behandling vända sig dit. Det utökade uppdraget har lett till fler medarbetare och fler ungdomar, vilket kräver större lokaler. Med de nybyggda lokalerna kan vi ge bättre förutsättningar och ett gott mottagande till alla ungdomar som söker sig hit, säger Anna Bystedt, verksamhetschef på ungdomsmottagningen. ebba persson Stöd lokal forskning... ditt bidrag är viktigt! Nyckelfonden Stiftelsen för Medicinsk Forskning vid Universitetssjukhuset Örebro Det är glädjande att så många av våra patienter och brukare har deltagit i undersökningen. Vi kommer nu att sätta oss in i och analysera resultaten och se vilka områden som är särskilt angelägna att arbeta vidare med. Resultaten kommer att ha stor påverkan på vårt kommande utvecklingsarbete, säger Mats Eriksson, direktör Habilitering och hjälpmedel. Fem olika enkäter Undersökningen består av fem olika delar: barnhabiliteringsenkät, vuxenhabiliteringsenkät, hjälpmedelsenkät, synenkät och tolkenkät för döva och hörselskadade. Resultaten presenteras i korthet på landstingets webbplats patientenkat. Jeanette Tsuranov Telefon Plusgiro nyckelfonden@orebroll.se

8 8 Reportage Tebladet 2/13 Överst: Kicki Ahlén är distriktssköterska och ägnar en stor del av dagen åt att svara i telefon. Nedan: Vårdcentralens gym kan besökas av de som har sjukgymnastik. Mitten: Fikastunden på eftermiddagen är viktig för sammanhållningen på vårdcentralen. Ingen 30-årskris i sikte för Liten, trivsam och familjär. På Odensbackens vårdcentral trivs personalen så bra att flera stannat kvar i många år. Cecilia, Karin och Göran har arbetat här i 30 år, sedan dagen vårdcentralen öppnade. Den 1 mars 1983 slogs portarna upp till Odensbackens vårdcentral. Samma dag började Karin Thybell, Cecilia Blomstedt och Göran Tinglöf sin anställning på vårdcentralen. Sedan dess har de stannat kvar och idag tillhör de inventarierna i byggnaden, som de skämtsamt skojar om sig själva. Jag konstaterade att jag har hunnit behandla fyra generationer i en familj. Här följer jag invånarna och deras familjer från vaggan till graven och det är det som gör att jag stannar kvar, säger Cecilia Blomstedt som jobbar som distriktsläkare på vårdcentralen. Personalomsättningen är generellt sett låg på Odensbackens vårdcentral, och visst är det speciellt att jobba här. Beläget på landsbygden bara någon halvtimme utanför Örebro och med snötäckta ängar och fält utanför fönstren kan man förstå det. Vårdcentralen är ganska liten vilket gör att det blir familjärt och trivsamt, säger verksamhetschefen Kerstin Olsson som kom till vårdcentralen i Odensbacken någon månad efter dess öppnande. Invånarna tacksamma 30 år har nu gått sedan portarna öppnades på Örebrovägen 26 och invånarna i Odensbacken kunde gå ner till centrum för att uppsöka vård istället för att behöva åka in till stan. Fram till 1976 fanns provinsialmottagningar runt om i området, men under sju år fanns det alltså ingen mottagning alls i Odensbacken med omnejd. Sedan började landstinget bygga ut primärvården och Odensbackens vårdcentral öppnades. Det var verkligen kul att vara med när vi öppnade, invånarna var så tacksamma över att de inte längre behövde åka in till stan för att få vård, berättar Cecilia Blomstedt. Arbetsbördan större Vårdcentralen har idag 24 anställda invånare är listade på vårdcentralen, något som gör att den räknas som en Att allt blev datoriserat 1994 har inneburit en enorm skillnad, särskilt för läkarsekreterarna. liten vårdcentral. Under de 30 år som gått har invånarantalet i Odensbacken minskat marginellt, men trots det har arbetsbördan ökat. Att allt blev datoriserat 1994 har inneburit en enorm skillnad, särskilt för läkarsekreterarna. Om man glömde att skriva med något i journalerna förut, fick man riva ut sidan och börja om. Nu kan man gå tillbaka och ändra direkt i dokumentet. Det är en otrolig skillnad, säger Karin Tybell, läkarsekreterare, och fortsätter: Samtidigt så har trycket ökat något enormt jämfört med för 30 år sedan, nu känns det som att man inte hinner med något på en dag. Det som ska vara vår huvudsyssla, att skriva journaler, har snart blivit vår minsta uppgift. Även för distriktsläkarna och distriktssjuksköterskorna har arbetsbördan ökat. Inte med fler patienter, utan med fler administrativa uppgifter. Det var ett lugnare tempo förr. Idag finns ett mycket högre krav på dokumentation. Vi har högt satta mål och kvalitetskrav som vi måste uppfylla, berättar Kerstin Olsson. Idag består arbetsdagen av ungefär 50 procent administrativa uppgifter, enligt dem själva. För Cecilia, som handleder läkarstudenter och AT-läkare, läggs handledningstid på det. Patienters krav har ökat Under åren har inte bara det administrativa ökat, utan också patienternas krav. Det har nog med hela strukturen i samhället att göra. Folk är mer medvetna och samhället har också krav på patienterna att uppsöka vård. Patienterna ställer högre krav på vården och läkarna har mer att informera om, säger Kerstin Olsson om den generella trenden i dagens samhälle. Men i Odensbacken är patientklientelet ändå inte detsamma som det är i stan. Vi ligger ute på landet och det är fortfarande något av ett forna bondesamhälle här. Våra patienter är tåliga, jämfört med i stan, säger Cecilia. Spännande arbete I fikarummet hittar vi Camilla Nicander som också är distrikts-

9 Tebladet 2/13 Reportage 9 Överst, till höger: Karin Tybell, Cecilia Blomstedt och Kerstin Olsson tillhör den trogna skaran som stannat på vårdcentralen lika länge som den funnits. Nedan: Tydligt budskap på disktrasan i personalköket. Nedan, till höger: Kerstin Olsson, verksamhetschefen, är tydlig i sitt ledarskap. Odensbackens vårdcentral läkare, men på halvtid. Resten av tiden är hon studierektor för läkarna i primärvården. På Odensbackens vårdcentral har hon arbetat i tre år. Jag gillar att jobba här. Vi har ett väldigt lättsamt klientel. Det är spännande att inte vara nära sjukhuset. Det gör att vi många gånger får ta hand om sådant som man normalt inte gör på en vårdcentral. Det händer ju mycket, vi kan få in akuta skador, någon som kan komma in med en blodig hand eller omlindad fot. Ibland måste man dock övertala dem om att de måste ta sig in till sjukhuset, de vill helst att vi tar hand om det direkt, men det kan vi ju inte alltid, säger Camilla samtidigt som hon tar en slurk kaffe. Svettigt på labbet Göran Tinglöf jobbar som biomedicinsk analytiker och är den som sköter all provtagning av patienterna. Även han har jobbat på vårdcentralen sedan begynnelseåret 1983, då han var den enda mannen i huset. Som enda man fick man vänja sig vid att ofta bli tagen för doktorn, berättar han. Göran minns också en händelse när datorerna var nya i huset. Jag visste knappt hur man skulle hantera en dator. En dag var det bröllop i området och 50 personer blev matförgiftade. Alla skulle in och ta prover, och jag visste knappt hur jag skulle skriva in ett provresultat i datorn, nu var det plötsligt 50! berättar han med ett skratt. Alla hjälper alla Många som arbetar på Odensbackens vårdcentral har gjort det länge och personalen vittnar om att det inte finns någon hierarki alla hjälper alla. Studenter som gör praktik på vårdcentralen kommer gärna tillbaka. En av dem är sjukgymnasten Daniel Johansson som vi stöter på i korridorerna mellan två patientbesök. Första gången han var på Odensbacken var som praktikant under sjukgymnastutbildningen. Nu har han kommit tillbaka för ett föräldravikariat på ett år. Jag trivs jättebra här och tycker att det är intressant att jobba med alla slags patienter man träffar. Det är inte så stor blandning på människor dock, det är lite gammalt bondesamhälle över det och det blir mycket rygg- och nackbesvär att behandla, säger han. Utsikt bidrar till lugn Byggnaden som vårdcentralen huserar i är liten och stressen känns obefintlig. Kanske är det tack vare den utsikt som bland annat Cecilia Blomstedt kan blicka ut över varje dag. Här stirrar man inte in i andra slitna byggnadsfasader, utan kan låta blicken vila över snötäcka åkrar och fält. På sommaren är det bara korna som fattas för att idyllen ska vara total. Innan vi går tar vi en extra titt på de snötäckta vidderna. Inte undra på att personalen trivs på Odensbackens vårdcentral. text: gunilla säwenmyr foto: ebba persson Fakta vårdcentraler I Örebro län finns ett trettiotal vårdcentraler. De flesta drivs av Örebro läns landsting, men det finns även några som drivs av privata vårdgivare på uppdrag av landstinget. På 1970-talet började Örebro läns landsting att bygga ut vårdcentralerna. Först att stå färdig var Askersund Den nyaste vårdcentralen är Ängens vårdcentral i Ladugårdsängen, som slog upp portarna Den 1 mars var det inte bara Odensbackens vårdcentral som jubilerade. Storå vårdcentral firade då att de funnits i 25 år.

10 10 Aktuellt Tebladet 2/13 Upphandling - så funkar det Säg ordet upphandling och många landstingsanställda får något vilt i blicken. Men upphandlingar är inget som upphandlingsavdelningen hittat på för att göra tillvaron krånglig. Stat, kommun och landsting måste följa lagen om offentlig upphandling. Syftet med offentlig upphandling är att statliga myndigheter, kommuner och landsting ska använda våra skattepengar på bästa sätt genom att konkurrensutsätta sina inköp av varor och tjänster. Lite förenklat kan man säga att en offentlig upphandling inleds med att upphandlaren skapar ett förfrågningsunderlag som beskriver vad som ska köpas och vilka krav som ska uppfyllas. Därefter annonseras dokumentet, så att alla leverantörer har möjlighet att vara med och sälja sin vara eller tjänst. Valet kan sedan antingen falla på det anbud som har lägst pris eller det som är det ekonomiskt mest fördelaktiga, där till exempel kvalitet, leveranstid och kompetens vägs in. Missnöjda leverantörer kan överklaga beslutet genom överprövning. Då prövas ärendet i domstol. Max fyra år Landstinget kan också teckna ramavtal. Om vi exempelvis ska köpa in datorer kanske vi inte har behov av att få hem alla datorerna på en och samma gång. Då tecknar vi ett ramavtal och kan hämta ut datorerna lite pö om pö utan att varje gång behöva göra en ny upphandling, berättar landstingets upphandlingschef Johan Svanholm. Ramavtal upphandlas på samma sätt som andra avtal och får löpa max fyra år, om det inte finns särskilda skäl. Gäller hela landstinget I princip ska allt som landstinget köper upphandlas. Lagen säger att vi får åka och bara handla om värdet på varan eller tjänsten inte överstiger kronor under ett kalenderår. Men det är viktigt att tänka på att det beloppet gäller för hela Örebro läns landsting. Så om du går ut på stan och köper blommor ska den summan räknas ihop med alla andra blominköp som landstinget gör, konstaterar Johan Svanholm. Om du har behov av att köpa något, kolla med oss på upphandlingsavdelningen först. Landstinget kanske redan har avtal med en leverantör och i sådana fall är det den leverantören du ska anlita. Vi måste följa de avtal vi har. Har Stat, kommun och landsting måste följa lagen om offentlig upphandling. I princip ska allt som landstinget köper upphandlas. Kristin Lundmark är en av landstingets upphandlare. Varje år gör Örebro läns landsting upphandlingar för cirka 2 miljarder kronor. vi ett avtal med en leverantör kan vi inte springa och köpa av andra, fortsätter han. Stickprovskontroller Att landstinget följer lagen om offentlig upphandling kontrolleras av Konkurrensverket. Konkurrensverket gör stickprov och kontrollerar bland annat att vi inte gör otillåtna direktupphandlingar. Det vill säga att vi ingår avtal med en leverantör utan att det har skett något upphandlingsförfarande. Dessutom kan en leverantör driva en civilrättslig skadeståndsprocess om den misstänker att ett avtal har slutits genom otillåten direktupphandling. Visar det sig att vi har gjort fel blir vi skyldiga att betala skadestånd, säger Johan Svanholm. Han får ofta höra att folk tycker att det är omständligt och komplicerat med upphandlingar och att det skulle vara smidigare att bara kunna springa ut på stan och köpa det som behövs. Sparar pengar Jag kan förstå att man upplever upphandlingar som komplext, men statistiken visar att i merparten av fallen gör man kostnadsbesparingar. I slutändan handlar det alltså om att vi sparar väldigt mycket pengar åt landstinget. Av de 40 upphandlingar vi på upphandlingsavdelningen gjorde 2012 sparade vi in cirka tio miljoner kronor, berättar Johan Svanholm. Men det är inte bara priset som har betydelse vid en upphandling. Billigt är inte alltid bäst. Man kan inte bara gå på pris, utan miljö och kvalitet är också viktiga kriterier, konstaterar Johan Svanholm. En annan fördel med upphandlingar är enligt Johan Svanholm att man har svart på vitt vad man har kommit överens om. Fakta upphandlingar Landstingets upphandlingar sköts av Upphandlingsavdelningen, Medicinsk Teknik, varuförsörjningen och landstingsfastigheter. Medicinsk Teknik sköter upphandlingen av medicinskteknisk utrustning. Landstingsfastigheter sköter byggentreprenader. Varuförsörjningen sköter gemensam upphandling av kontorsmaterial och Det är inte så att vi upphandlare säger tack och adjö så fort en upphandling är klar, utan vi finns till hands om det skulle uppstå några problem. Vårt uppdrag är att bevaka landstingets intressen och ta hand om de jobbiga samtalen, avslutar han. text: victoria rydergård foto: magnus westerborn förbrukningsmaterial till vården åt fem landsting. Upphandlingsavdelningen sköter resten, det vill säga upphandling av varor och tjänster. Värdet på alla upphandlingar i landstingets regi är cirka 2 miljarder kronor per år. Värdet av alla upphandlingar i Sverige är cirka 500 miljarder kronor per år.

11 Tebladet 2/13 E-hälsa se blir 1177 Vårdguiden Två sjukvårdsrådgivningssajter slås ihop och blir till en nationell I vår slås 1177.se och Vårdguiden ihop och blir 1177 Vårdguiden, en sjukvårdsrådgivningstjänst på nätet och telefon. Som personal är du viktig för att sprida information till patienterna. Sedan flera år tillbaka arbetar Sveriges landsting och regioner utifrån en gemensam handlingsplan för att förverkliga strategin Nationell ehälsa. Mellan åren 2013 och 2018 kommer man att arbeta efter en handlingsplan där tyngdpunkten ligger på invånartjänster. Tjänsterna ger ökad tillgång till kvalitetssäkrad information, underlättar kontakten med vården och ger bättre möjlighet till självservice. Kampanj planeras Vid sidan av 1177 har Stockholms läns landsting under flera år också drivit en egenvårdsportal, Vårdguiden, som är känd och använd över hela landet. I juni i år slås 1177.se och Vårdguiden samman, vilket ytterligare kommer att öka innehållet och stärka webbplatsen under det nya namnet 1177 Vårdguiden. Tillsammans med övriga landsting planeras en kampanj för att synliggöra den nya egenvårdswebben. I dag är 19 procent av alla länsinvånare anslutna till Mina vårdkontakter. Målet för 2013 är 25 procent. Arkivbild. Örebro läns landsting arbetar aktivt för att på olika sätt öka kännedomen om de nationella webbplatserna. Ledningskansliets kommunikationsfunktion har också ett ansvar att fungera som redaktion för regionalt material som tillägg till de nationella texter och där informationen i vårt landsting avviker från den i övriga landet se har idag tre miljoner besökare per månad och sajten utvecklas ständigt. Just nu arbetar man med att översätta artiklar och information till invandrarspråk. Vi märker att många, särskilt den yngre generationen, vill ha svar direkt på sina frågor, något som ökar belastningen för telefonrådgivningen på vårdcentraler och mottagningar. Därför är det viktigt att vi marknadsför våra alternativa kanaler, att våra länsinvånare känner till att de kan ringa till 1177 dygnet runt och att ehälsotjänsterna finns tillgängliga via internet som alternativ, säger Ulrika Landström, e-hälsostrateg vid Örebro läns landsting. Säker kommunikation Även tjänsten Mina vårdkontakter utvecklas vidare. På 1177.se kan man ställa frågor anonymt, medan man på Mina vårdkontakter loggar in på ett säkert sätt för kontakt med vården. Mina vårdkontakter är den kanal som vi som vårdgivare ska använda vid kontakt med invånare när det gäller ehälsotjänster för att garantera en säker kommunikation. Detta är en förutsättning för att kunna bredda med fler tjänster som till exempel att kunna fylla i Hälsodeklarationer hemifrån och ta del av provsvar, säger Ulrika Landström. ÖLL i framkant Snart ska man kunna hantera screening för cellprovtagning och det ska finnas ett tidbokningssystem även för sjukhus, inte bara vårdcentraler och Folktandvården som det gör idag. Även Blodcentralen kommer att erbjuda tidbokningstjänsten via Mina vårdkontakter. Inom Örebro läns landsting arbetar vi aktivt med e-hälsa och vi ligger i framkant i riket vad gäller Mina vårdkontakter. Idag är 19 procent av länsinvånarna anslutna till Mina vårdkontakter, vilket är bäst i Sverige. Målet för 2013 är att 25 procent av invånarna har ett konto. Det tror jag att vi kommer att nå. Text och foto: gunilla säwenmyr Anna kan ge tryggare vård tack vare NPÖ NPÖ, Nationell Patientöversikt, är ett sätt för dig som vårdgivare att ge rätt vård till patienten. Anna Westin, tandläkare på Folktandvården Wivallius, berättar hur hon använder NPÖ i sitt arbete. Nationell patientöversikt, NPÖ, eller Sammanhållen journalföring som det också kallas, gör det möjligt för dig som vårdgivare att se din patients journaler från andra vårdgivare. På så sätt får du reda på viktig information om patientens tidigare diagnoser och behandlingar som kan vara avgörande för patientens vård hos dig. Måste ge samtycke Anna Westin, tandläkare på Folktandvården Wivallius, var en av de första att börja använda sig av journalsystemet under testperioden Folktandvården är dock bara konsumeneter av NPÖ, och producerar aldrig något eget journalmaterial, säger hon. NPÖ ska vara ett tryggt och patientsäkert system, och därför måste patienten vara patient hos Anna innan hon kan titta i dennes journaler. Dessutom måste patienten ge sitt samtycke till att Anna går in och tittar i NPÖ. Vi ställer alltid frågor om patienten är frisk, äter mediciner eller genomgått operationer när de kommer till oss. De flesta vi träffar är ju friska, men för de som inte är det är NPÖ väldigt användbart. Alla kanske inte minns exakta namnen på de läkemedel de äter, eller är multisjuka och inte orkar rabbla upp hela sin sjukdomshistoria. Då är det jättebra att kunna gå in och titta i NPÖ för att få hela bilden. Mer patientsäkert Anna tittar då på de saker som är relevanta för hennes arbete. Det kan handla om att hon inte ska använda ett visst bedövningsmedel om patienten äter ett visst läkemedel. Tack vare NPÖ blir vården mer patientsäker och trygg. Det är ju för patientens skull vi gör det här. Efter testperioden 2011 införde man NPÖ inom Folktandvården förra året. Tandläkare och tandhygienister fick utbildning i systemet. Idag använder jag mig av NPÖ kanske en gång varannan vecka, så det är inte så mycket. Men jag tror definitivt att fler har nytta av att använda sig av det, det är bra när man behöver det. Lättare över länsgränser I dag uppskattar Karin Rydberg, systemförvaltare på Örebro läns landsting, att antalet användare av NPÖ inom Örebro läns landsting är runt 580. Då innefattar det läkare, tandläkare, tandhygienister, sjuksköterskor och några arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Örebro läns landsting har ju portala journallösningar mellan till exempel primärvården och specialistvården. Användandet av NPÖ för vår del har blivit mer aktuellt ju fler landsting som anslutit sig, säger hon. För Karlskogas del blev det viktigt att använda NPÖ när Värmland anslöt sig, för Habiliteringen och barnklinikerna när Uppland gick med och för Öron-, Näsoch Halskliniken på USÖ när Sörmland gick med. Det är några av de landsting som specialistklinikerna har avtal med och där det kan vara värdefullt att ha en sammanhållen journalföring. NPÖ blir för oss ett komplement till våra vanliga journalsystem. Det har börjat sprida sig mer och mer, säger Karin Rydberg. text och foto: gunilla säwenmyr Fakta NPÖ Tjänsten Nationell patientöversikt, NPÖ, gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. Fördelarna är flera. Bland annat ökar vårdvaliteten tack vare att vårdgivaren får en helhetsbild av patienten, olika vårdgivare kan samplanera vård och förebygga vård. Dessutom kan behandling underlättas vid akuta lägen då vårdgivaren inte har tid att vänta in information från tidigare vårdgivare.

12 12 Personal Tebladet 2/13 Landstinget byter operativsystem Alla datorer inom Örebro läns landsting ska få Windows 7 och mjukvaran Microsoft Office 2010 Pro Plus som standard. Införandet började i januari i år och kommer att pågå fram till våren Just nu pågår bytet i primärvården. Det finns flera orsaker till att landstinget gör den här satsningen. Att vi byter operativsystem beror bland annat på att flera vårdsystem ställer krav på Windows 7 för att kunna fungera. Dessutom upphör supporten från Microsoft på Windows XP, berättar it-tekniker och utbildningsansvarig Håkan Forsström. Större säkerhet När det gäller Office-paketet har landstinget i nuläget fem olika versioner. Med Office 2010 får vi en enhetlighet. Det ger större säkerhet och vi kan ge en bättre support, konstaterar Håkan Forsström. Den största förändringen för den enskilda användaren blir att lära om och lära nytt. Samtidigt får man tillgång till en modernare och förbättrad programvara. En positiv förändring Den respons Håkan Forsström och hans kollegor fått hittills bland dem som redan fått Windows 7 och Office 2010 är positiv. är också att alla får större e-postbrevlåda. Storleken ökar från dagens standard på 50 megabyte till 5 gigabyte. De extra nivåer vi har i dag, som kostar extra, tas bort, berättar Håkan Forsström. Görs under kvällstid För att störa verksamheterna så lite som möjligt görs införandet av Windows 7 och Office 2010 på kvällstid. Innan uppdateringen görs en inventering av åldern på dator och hårdvara. Datorer som faller för åldersstrecket byts ut och ersätts med datorer där det redan finns Windows 7 och Office De datorer som håller måttet och inte är för gamla uppgraderar vi på plats, berättar Håkan Forsström. Om verksamheten önskar kan Håkan Forsström komma ut för en information på plats innan uppgraderingen. Dagen efter uppgraderingen finns it-tekniker på plats för att hjälpa till med exempelvis skrivarinställningar. Positiv respons Den respons Håkan och hans kollegor fått hittills bland dem som redan fått Windows 7 och Office Fakta uppgraderingen På hittar du tidsplanen för uppgraderingen av Windows 7 och Office Där kan du också hitta e-guider för självstudier av de olika programvarorna. LandstingsIT erbjuder utbildning i Windows 7 och Office 2010 en förmiddag i veckan från och med 13 mars. Utbildningarna koncentreras på skillnaden mellan tidigare Officeversioner och version 2010 och de vanligaste funktionerna i Utbildning ges även i skillnaden mellan nuvarande operativsystem och nya Windows 7. Anmälan sker i utbildningsportalen. Support på Windows 7 och Office 2010 ges av IT-support anknytning är positiv. Folk tycker att det är på tiden att vi gör det här bytet och är nöjda och glada över att vi följer resten av världen, konstaterar Håkan Forsström. text: victoria rydergård foto: magnus Westerborn Firandet av Örebro läns landstings 150-årsjubileum har dragit igång I år har Örebro läns landsting funnits i 150 år. Det uppmärksammas på olika sätt. För att engagera länsinvånarna ska en jubileumsbok, en utställning och en film tas fram. Vi har fastslagit att jubiléet ska inriktas inte bara på historien, utan också blicka framåt och vara ett värdefullt inslag i landstingets arbete med demokrati och dialog med allmänheten. Länsinvånarna ska inbjudas till engagemang kring Örebro läns landsting och framtiden, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson, ordförande i landstingsstyrelsen. Örebro läns landsting jubileumsmärke Frågor till länsborna Landstingets 150 år uppmärksammas på ett sätt som ska vara givande och meningsfullt för invånarna i Örebro län. I jubileumsboken, utställningen och filmen ställs ett antal frågor till länsinvånarna. Det kommer att hållas seminarier och föreläsningar runt om i länet och den 1 oktober hålls en historisk landstingsdag som uppmärksammar landstingets 150-åriga historia. En fantastisk utveckling Under landstingets 150 år har medicinsk forskning och hälsooch sjukvården utvecklats i länet, och nu går det att behandla och bota många sjukdomar som inte var möjligt när landstinget grundades år år med Örebro läns landsting det är en lång historia med en fantastisk utveckling, säger landstingsstyrelsens andre vice ordförande Ola Karlsson. På landstingets webbplats finns en egen sida med information om jubileumsåret, se/150. text: ebba persson foto: gunilla säwenmyr Så här ser det nya emblemet för 150-årsjubiléet ut. Iklädd tidstypisk klädsel invigde landstingsstyrelsens ordförande Marie-Louise Forsberg-Fransson firandet av Örebro läns landstings 150-års jubileum.

13 Tebladet 2/13 Personal 13 Mer gemensamt arbete krävs för jämlik hälsa Den 1 februari anordnade Örebro läns landsting en folkhälsokonferens på Örebro slott. Med föreläsningar, workshops och utställningar följde konferensdeltagarna upp hälsoarbetet i länet och tog ett gemensamt steg framåt på området social hållbarhet. Arbetet med att förbättra folkhälsan är elementärt för att kunna klara framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården. Landstinget jobbar idag aktivt med att förbättra folkhälsan och en viktig del i arbetet är att kontinuerligt göra uppföljningar, säger Marie- Louise Forsberg-Fransson, ordförande i landstingsstyrelsen, S. KÄLLAN Positiv respons Under åren 2011 och 2012 har Örebro läns landsting och Örebro kommun ingått i en regional satsning för att nå en mer jämlik hälsa. För att följa upp satsningen anordnade landstinget folkhälsokonferensen där 250 besökare tog del av arbetet och diskuterade framtiden. Besökarna tycker att föreläsningarna var givande, utställningarna breda och att det togs upp viktiga frågor, säger arrangören Lisbet Omberg, utredare samhällsmedicinska enheten. Gemensamt arbete När vidare arbete diskuterades på konferensen kom deltagarna överens om att det krävs gemensamt arbete för att nå en mer jämlik hälsa. Hela länet ska sträva åt samma håll och vid behov ta hjälp av andra landsting. Det innebär bland annat att skaffa sig erfarenheter från Västra Götalandsregionen, som har skapat en handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland. Det är oerhört glädjande med den stora uppslutningen, det tyder på en insikt och ett samförstånd i länet om hur viktigt det att vi jobbar vidare och utvecklar arbetet med folkhälsofrågorna. Med hela länet samlat hittar vi kraft och fortsätter gemensamt arbetet med de här viktiga frågorna, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson. text och foto: ebba persson Söndagsbio Film och samtal på Bio Roxy Söndag 24/3 kl Salong 1 bra tillgänglighet. BLONDIE 28/4 kl Rikard Åslund har varit tillförordnad kulturchef under hösten, men har nu fått den fasta tjänsten. Nu kan jag tänka mer långsiktigt och har fått ett annat mandat att genomföra saker. Rikard är landstingets nya kulturchef: Kulturen har en läkande effekt Rikard Åslund började sin bana som naturvetare. Nu är han landstingets nya kulturchef. Jag vill bygga broar mellan naturvetenskapen och kulturen, säger han. Som kulturchef vill Rikard Åslund främst visa på att kulturen är viktig för människan, inte minst i vårdsammanhang. Det är bevisat att kulturen har en effekt på människans välmående, att goda upplevelser kan läka personer som haft ett sjukdomstillstånd, som en hjärnblödning till exempel, säger han. Rikard tycker att vi i dagens samhälle lägger för stor vikt vid det logiska tänkandet. Det gäller att koppla ihop våra båda hjärnhalvor. Idag är vi så uppstyrda med att tänka logiskt, men det räcker inte för att vara innovativa. All problemlösning kräver kreativ förmåga. Jag tror att vi måste leka mer om vi vill utvecklas som människor. Intresset blev humaniora När Rikard började gymnasiet gick han naturvetenskaplig linje, men när han skulle börja universitetet gick intresset åt ett annat håll. Då var jag inte mycket till humanist. Men jag kände inte att jag ville arbeta med naturvetenskap så jag valde etnologi som huvudämne. Därefter läste han in bibliotekarielinjen på distans under tiden han arbetade som bland annat mediebevakare, talboksredaktör och med radiotidningen på Östgöta Correspondenten. Första chefsuppdraget fick han i Essunga, en liten kommun i Västra Götaland, som kultur- och informationschef. En större utmaning fick han när han blev kultur- och fritidschef i Askersund Det var ett stort område att ansvara för och mycket arbete. Nu när jag jobbar mer regionalt är jag tacksam för att jag har fått erfarenhet från den kommunala verkligheten. Haft dubbla tjänster 2009 började Rikard som utvecklingsledare på Regionförbundet. Förra året lades de regionala kulturfrågorna helt hos landstinget, inklusive utvecklingsdelen. Under hösten blev kulturchefstjänsten vakant och han fick frågan om han ville bli tillförordnad kulturchef. Så sedan i höstas har jag haft två jobb, dels utvecklingsledare, dels kulturchef. Nu har Rikard alltså blivit kulturchef och utvecklingsledartjänsten är utlyst. Som kulturchef på riktigt började Rikard med att sticka ut hakan och säga att den statliga uppräkningen varit för låg stödet från staten borde vara PERSONLIGT Namn: Rikard Åslund. Ålder: 52 år. Funktion: Kulturchef i Örebro läns landsting. Familj: Fru Anna och fem barn mellan 9 och 22 år. Bor: Askersund. Favoritcitat: If nothing goes right, go left. Favoritfilm: Billy Elliot. Favoritförfattare: Umberto Eco. större. Rikard hamnade både på Tvärsnytt och Kulturnyheternas rikssändning. Det kändes kul att mitt uttalande fick sådant genomslag. Jag kan tycka att det ofta är lite håglöst i kulturen, man ger upp för lätt och säger att så här har det alltid varit. Jag tycker att man måste ut och kriga lite, säger Rikard som tror att hans orädsla för att ta strider är en bra chefsegenskap. Vad vill du göra som kulturchef? Riva stuprör. Landstinget är en stor organisation och kulturen är en liten del av den. Jag tror att kulturen kan påverka i vården och i samhället i stort, men vi måste bryta många traditionella mönster. Det finns kraft i skapandet och att tänka andra vägar. Vad ser du som din största utmaning? Att tala om varför kulturen är viktig i samhällsutvecklingen och att få vårt län att dra åt samma håll. Vi måste ha en regional strävan och även vara överens om de stora dragen i kulturarbetet. text och foto: gunilla säwenmyr Rikard läser på orginalspråket italienska. Yrkesförebild: Min farfar Bertil. Han var lantbrukare och förenade en vardaglig strävsamhet med nytänkande och livsglädje. Det här gör jag på fritiden: Är med barnen på deras fotbolls- och innebandyträningar. Är också ordförande i innebandyklubben. Det här vet inte så många om mig: Kan rycka in som italiensk tolk.

14 14 Tårtan Tebladet 2/13 Britt-Marie Lövqvist, kliniksamordnare på Folktandvården Adolfsberg och Folktandvården Odensbacken, trodde att hon skulle på ett vanligt veckomöte. Istället överraskades hon med att få månadens Tebladstårta. Omtumlad och jättelycklig Britt-Marie Lövqvist på Folktandvården Adolfsberg fick månadens Tebladstårta Men oj, vilken överraskning. Det här hade jag verkligen inte väntat mig. Vilka underbara kollegor jag har! Det konstaterar Britt-Marie Lövqvist, kliniksamordnare på Folktandvården Adolfsberg och Folktandvården Odensbacken efter att hon under kollegornas jubel fått ta emot månadens Tebladstårta. Kollegorna hade lyckats hemlighålla tårtutdelningen, så överraskningen blev total när Britt- Marie Lövqvist dök upp till det sedvanliga veckomötet. Jag hade verkligen inte en aning om det här. Nu är jag så chockad att jag gråter, säger Britt- Marie Lövqvist. Skickat in nomineringen hade Här är övriga nominerade till Tebladstårtan: Marcus Jacobsson, facket kommunal, Lindesbergs lasarett avdelning 2, av Daniel Sjöberg. Maria Carlström, rehabenheten Karlskoga lasarett, av personalen på dialysmottagningen Karlskoga lasarett. Göte, el-peter, el-roffe och rör- kollegan Sandra Ramstedt gjort. Sandra och kollegorna på Folktandvården är rörande överens om att Britt-Marie Lövqvist förtjänar tårtan. En riktig klippa Det finns egentligen hur många anledningar som helst till att Britt-Marie är värd att få tårtan. Hon är en riktig klippa som får arbetsdagarna att flyta på bra och har koll på allt. Hon ställer alltid upp och värnar om oss kollegor, både jobbmässigt och privat. Vi uppskattar Britt-Marie jättemycket, men det känns som att hon sällan får den uppskattning som hon verkligen förtjänar. Därför nominerade jag henne till Tebladstårtan, berättar Sandra Ramstedt. Peter, maskinavdelningen USÖ, av Lasse och Eva på blodcentralen. Hanna på städ, av all personal på akuten på USÖ. LoVs kundtjänst, av personalen vid kundtjänst. All personal som jobbar i växeln på USÖ, av Karin Lindström på 1177 Jag känner mig omtumlad och jättelycklig, säger Britt-Marie Lövqvist och torkar bort några små glädjetårar. Det här värmer otroligt mycket. Vilket härligt sätt att få uppskattning på. Jag har varit nominerad förut, men aldrig fått tårtan tidigare, fortsätter hon. Ett bra gäng Britt-Marie Lövqvist började jobba hos Folktandvården Först var hon på Folktandvården i Vivalla, men de senaste 30 åren har hon varit på Folktandvården Adolfsberg. Jag har varit här sedan vi startade och det har flera av mina kollegor också. Vi är ett bra gäng som jobbar här och det har gjort att jag valt att stanna kvar här sjukvårdsrådgivningen. All personal på Folktandvårdens jourklinik i Örebro, av Asyl- och invandrarhälsan i Lindesberg. Inger Hagberg, kostavdelningen USÖ, av Elisabeth Sjögren. Erika Gustafsson, beroendecentrum, Np-mottagningen, av Linda Delin. så länge, säger Britt-Marie Lövqvist. Världens bästa kollegor Sammanhållningen är bra och personalen hittar hela tiden på saker för att förstärka teamkänslan. Just nu har vi en tävling där vi ser vem som kan gå ner mest i vikt. Nästa vecka är det vägning. Då ska vi se vem som har vunnit. Så det här med tårtan kom kanske inte helt lägligt, men det struntar jag i. Nu ska jag njuta av tårtan tillsammans med världens bästa kollegor, avslutar Britt-Marie Lövqvist. text: victoria rydergård foto: ebba persson Effica support, Folktandvården Örebro län, av personalen på Folktandvården i Lindesberg. Alla på IT-support, av Angelica Eriksson Jahn och Lisa Klingvall. Pernilla Israelsson, Hanna och Elisabeth L, avdelning 3a, Karlskoga lasarett, av Helen Andersson. TÅRTAN Vem vill du ge en Tebladstårta? Tebladstårtan delas ut till en landstingsanställd som gjort eller gör något som är värt att uppmärksamma eller ta efter. Ta chansen och föreslå någon av landstingets medarbetare som du tycker har gjort något bra det där lilla extra. Vinnaren presenteras i nästa personalnummer av Tebladet som kommer i brevlådorna i maj. Förutom den goda tårtan får vinnaren ett diplom som minne. Förslag skickas senast den 10 april till Tebladet, Box 1613, Örebro eller via interposten eller landstingets webb. Det går också bra att mejla förslag till: tebladet@orebroll.se eller faxa till Märk brevet, mejlet eller faxet med Tebladstårtan. Tänk på att motiveringen är betydelsefull för juryns val!

15 Tebladet 2/13 Gott och blandat 15 PÅ GÅNG PÅ JOBBET På jobbet publicerar inskickade personalnyheter från er som jobbar i Örebro läns landsting. Är du nyanställd eller ska byta arbetsplats? Har du gått i pension och vill tacka? Skicka e-post, gärna med bild, till tebladet@orebroll.se och berätta. Cri Sirsjö Nya förordnanden Habilitering och hjälpmedel: Kenneth Karlsson är ny verksamhetschef för Barn- och ungdomshabiliteringen Camilla Karlsson är ställföreträdande verksamhetschef för Syncentralen, Cri Sirsjö är ställföreträdande verksamhetschef för Centrum för hjälpmedel Helena Henriksson är ställföreträdandef verksamhetschef för Vuxenhabiliteringen Ledningskansliet: Ellen Haglund är ny politisk sekreterare för Miljöpartiet från Utställningen Fågel, fisk eller mittemellan visas på Örebro läns museum under Gå vilse i Karl Axel Pehrsons fantasifulla konstvärld. Mars: 15/3 Nämndsammanträde: Nämnden för folkhälsa sammanträder. Föredragningslista och information om tid och lokal för samtliga sammanträden finns på ww.orebroll.se. Åhörare hälsas välkomna! 17/3 Musik: Mariamusik under höga valv i S:t Nikolai kyrka med deltagarna i musiklinjen på Kävesta folkhögskola. Konserten börjar klockan /3 Nämndsammanträde: Nämnden för somatisk specialistsjukvård sammanträder. 20/3 Nämndsammanträde: Nämnden för trafik, miljö och service sammanträder. 21/3 Musik: Musiklinjen på Kävesta folkhögskola är förband på Jazzklubben i Örebro. Spelningen börjar klockan /3 Miljöutbildning: Halvdags grundläggande miljöutbildning för alla anställda. Alla är välkomna! Anmälan görs via Utbildningsportalen. Lokal Eken, Eklundavägen 1 klockan Utbildningen är kostnadsfri. Programmet finns på intranätet: 21/3 Nämndsammanträde: Nämnden för Primärvård och folktandvård sammanträder. 21/3 Sammanträde: Hälso- och ekonomiutskottet har sammanträde. 21/3 Seminarium: Habiliteringens forskningscentrum Measurement properties of the SOC-scale using Rasch analysis. S-huset USÖ klockan Anmälan till Rose- Marie Andersson Seminariet är kostnadsfritt. 23/3 Teater: Hamlet har premiär på Örebro länsteater klockan Biljettpris 210 kronor. Studentpris 100 kronor. 24/3 Söndagsbio: Källan visas på Bio Roxy klockan Söndagsbio är ett koncept där en utvald film visas. Efter filmen finns möjlighet att i lugn och ro samtala om filmen över en kopp kaffe. Arrangörer är Bio Roxy tillsammans med Örebro läns landsting, Sensus, Svenska kyrkan och Universitetskyrkan. 25/3 Föreläsning: Livsstil + stress = livsstress? Mikael Selvin beskriver utifrån ett samhälls- och individperspektiv tänkbara orsaker till att många idag upplever sig som stressade. Han ger också förslag på förebyggande åtgärder. Föreläsningen hålls i Wilandersalen på USÖ klockan och klockan Fri entré. Ingen föranmälan krävs. April: 2/4 Filmfestival: Filmfestival på Världsautismdagen. Visas på bio Roxy, klockan Mer information på 2/4 Nämndsammanträde: Nämnden för forskning sammanträder. 3/4 Nämndsammanträde: Nämnden för tillväxt, kultur och bildning sammanträder. 4/4 Sammanträde: Personalpolitiska utskottet har sammanträde. 5/4 Musik: Musiklinjen på Kävesta folkhögskola möter Frank Ådahl på Jazzklubben i Hallsberg klockan /4 Landstingsstyrelsen: Landstingsstyrelsen sammanträder /4 Nätverksträff: Anestesi - intensivvård - operation. Universitetssjukhuset Örebro, Wilandersalen. Avgift kronor inklusive moms. Kaffe, lunch samt middag torsdag kväll ingår i priset. Anmälan senast 15 mars på natverkstraff /4 Sammanträde: Landstingets revisorer har sammanträde. 16/4 Estradpoesi: Klubb Bubbla. Länsteatern ordnar estradpoesi på Nya och med Primärvården: Marita Lönnström får förlängt förordnande som verksamhetschef vid Kopparbergs vårdcentral tom Lennart Svärd får förlängt förordnande som verksamhetschef vid Kumla vårdcentral tom Carina Fogelgren förordnas som verksamhetschef vid Skebäcks vårdcentral tom Carina Fogelgren 31. Sven Röstlund förordnas som anmälningsläkare och chefläkare inom primärvården tom Uppdraget som chefläkare i Primärvården delas med Björn Strandell. China klockan Biljettpris 120 kronor. Studentpris 80 kronor. 16/4 Nämndsammanträde: Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel sammanträder. 18/4 Tebladet: Länstidningen Tebladet ute i lådorna. Under året: Utställning: Fågel, fisk eller mittemellan En konstutställning för barn. Gå vilse i Karl Axel Pehrsons fantasifulla konstvärld och gå på upptäcktsfärd i det nya, spännande djungelrummet. På Örebro läns museum under hela Fler aktiviteter som är på gång inom landstinget hittar du på hemsidan, Vill du också annonsera? Här publicerar vi sådant som är på gång inom landstinget. Skicka in din verksamhets öppna kalendarium till oss. Markera vilka evenemang som är öppna för allmänheten respektive enbart personal. Maila till tebladet@ orebroll.se, senast 27 mars för publicering i nästa länsnummer, som kommer ut den 18 april. Du kan också använda formuläret på vår hemsida. Materialet publiceras i mån av plats. USÖ: Anders Nydahl förordnas som verksamhetschef på anestesi- och intensivvårdskliniken tom Tack till dig som lämnade in min nyckelknippa i B-husets reception en januarimorgon. Till din ära skänker jag 500 kr till nyckelfonden på USÖ. Hälsning Lena L Olowsson ANIVA Tack Per, Yvonne och Margaretha på handkirurgen på USÖ för ert superbemötande och professionella sätt mot en som var skiträdd. Hälsning Catrine (tjejen på städ) KRÖNIKAN PER-ÅKE SJÖGREN I telefonen ska man vara koncis Det ringde i telefonen: - Per-Åke Sjögren. - Ja, då har jag ringt fel! - Jaha. Vem söker du? - Glöm det! <klick> Damen som ringde verkade stressad. Det var synd, annars hade jag kunnat koppla henne vidare till ÖLL:s växel som nyligen fick utmärkelsen Sveriges bästa telefonväxel. De brukar kunna ordna det omöjliga och damen hade förmodligen fått prata med den hon önskade på ett litet kick. Men istället sa det alltså klick i luren! Just för att telefonsystemen präglas av så mycket automatisering känns det tryggt att ha en telefonväxel som ger mänsklig kontakt och hjälp dygnet om. Vid sidan om datorerna så är telefonin det område som utvecklats mest under mina år på landstinget. Numera kan man göra snart sagt allting via telefonen. Slå och säg namnet på den du vill tala med så kommer du dit! Denna tjänst bör dock inte utnyttjas om man är svårt förkyld eller kommer direkt från ett tandläkarbesök med komplicerad rotfyllning. Att systemet ska kunna känna igen ett vagt framkraxat Ahin Hohlton är för mycket begärt. Risken att bli felkopplad är överhängande. Men allt är naturligtvis inte av välsignelse i nuvarande telefonsystem. Den trådlösa telefonin lämnar mycket att önska. Samtal bryts, telefoner ringer upp av sig själva och många andra konstigheter förekommer. När jag en dag lyssnade av min telefonsvarare fick jag höra en märklig konversation. Det var några damer som diskuterade att byta äkta män! Det visade sig att en av mina kollegor haft sin trådlösa telefon i fickan när hon parkerat sig i kafferumssoffan. Av okänd anledning hade telefonen kopplat upp sig mot mitt nummer och den lätt absurda diskussionen jag hörde var alltså pratet från fikarummet! En skämtsam fikarumskonversation är bäst att tillägga, så ingen tror att det döljer sig några brutala mansslukerskor bland damerna på administrationen. Nu ska den trådlösa telefonin bytas ut och vi får hoppas det nya systemet fungerar bättre. Men åter till telefonkulturen; egentligen ska man svara med både avdelning och namn, men det blir alldeles för långt. Den uppringande hinner somna innan jag rabblat färdigt eller också hinner jag själv stuka tungan. En mångårig, men nu pensionerad, medarbetare på ÖLL:s kansli berättade en gång att han skämtat med en uppringande. Han hade svarat: Statistiska Centralbyrån, Enheten för bokstavsstatistik, Konsonantsektionen, Avdelning K-L! Det dröjde uppemot en minut innan den uppringande kom sig för med att säga något, och då stönade han: Det var som tusan! Nej, i telefonen bör man vara koncis. Om än inte lika abrupt kortfattad som den felringande damen. Per-Åke Sjögren jobbar som utredningssekreterare på Sjukhusstaben på USÖ och gillar datorer, veteranfordon och historia.

16 16 Arbetsmiljö Tebladet 2/13 apropå Vad ska man göra om någon mobbas på jobbet? Mattias Gustafsson, undersköterska, akutmottagningen, Lindesbergs lasarett: Prata med personen, visa att du finns och var noga med att lyssna. Berätta att det finns vägar att bryta mobbning. Om personen vill ha hjälp är första steget att prata med chefen, alternativt verksamhetschefen. Man kan också vända sig direkt till sitt fackförbund eller till företagshälsovården. Ing-Marie Henriksson, lönecontroller LoVS: Jag tycker att man i första hand ska gå till chefen. Är det mobbning kan det bli värre om man själv försöker blanda sig i. Eva-Lena Jonsson, assistent, USÖ Information: Man ska ta tag i det och visa att det är oacceptabelt. Arbetsledaren och medarbetarna ska tillsammans jobba emot mobbningen och stoppa den. Ann-Sofie Johansson, arbetsterapeutsstudent, Rehabiliteringsmedicinska kliniken, USÖ: Först ska man prata med den utsatte. Om han/hon vill ha hjälp ska man prata med mobbaren. Om det inte hjälper bör man gå till chefen. Lena Karlén, tandsköterska, Folktandvården Wivallius: Först och främst skulle jag prata med den utsatta personen och höra hans/hennes uppfattning om det hela. Därefter skulle jag gå till chefen. Mobbning tycker jag inte om. Nästan var tionde person är utsatt för mobbning på arbetet. Mobbningen kan bestå av allt från utfrysning till rena trakasserier. Varje år tar mellan 100 och 300 personer livet av sig på grund av kränkningar på arbetsplatsen. Även om arbetsgivaren har huvudansvaret för att förebygga mobbning har man som kollega också att ansvar. OBS: Bilden är arrangerad. Mobbning på jobbet - ett utbrett problem Mer än 80 procent av anmälningarna gäller arbetsplatser i offentlig sektor Allt från utfrysning till rena trakasserier - nästan var tionde person är utsatt för mobbning på arbetet. Mobbning på jobbet är ett utbrett problem som det inte pratas så mycket om, säger Ebba Nordrup, beteendevetare på landstingshälsan. Enligt statistiken är det fler kvinnor än män som upplever att de blir mobbade, och sjukskrivningar kopplade till mobbning är vanliga. Enligt en statlig utredning tar mellan 100 och 300 personer livet av sig varje år på grund av kränkningar på arbetsplatsen. Att bli utsatt för mobbning innebär en stor skamkänsla, berättar Ebba Nordrup. Börjar ofta med konflikt Många har en felaktig föreställning om att den som blir mobbad är en udda person som sticker ut. Men så är det inte. Vem som helst kan bli utsatt, konstaterar Ebba Nordrup. Mobbning börjar ofta med en konflikt i arbetsgruppen som sedan blir grogrund för social exkludering. Folk kanske reser sig upp och går när du kommer till fikarummet eller så markerar man tydligt med hjälp av kroppsspråket att du inte är välkommen, säger Ebba Nordrup. Mobbningen kan också bestå av att ingen lyssnar på dina förslag, att kollegorna himlar med ögonen när du säger något eller att du helt enkelt inte blir inbjuden till möten. Dina möjligheter att göra ett fullgott jobb undergrävs helt enkelt, fortsätter hon. Tydligt ledarskap viktigt Enligt Arbetsmiljölagen har arbetsgivaren ett tydligt ansvar att planera och organisera verksamheten så att kränkande särbehandling förebyggs. Det är otroligt starka mekanismer i en grupp. Därför är det viktigt med tydligt ledarskap och att man tar tag i saker direkt. Stämningen på arbetsplatsen speglar ofta vad som är okej eller inte, säger Ebba Nordrup. Vad ska man då göra om man upplever att man blir mobbad? Enligt Ebba Nordrup är det bra att skriva dagbok. Skriv ner vad som hände, när det inträffade och vilka som var med. Det är alltid bra att ha saker nedskrivna när du ska gå vidare, säger hon. I första hand ska man gå till sin chef. Och då är det otroligt viktigt att den som känner sig mobbad blir trodd, annars blir det en kränkning i dubbel bemärkelse, säger Ebba Nordrup. Ansvar som kollega Om den som mobbar är din närmaste chef kan du tillsammans med ditt skyddsombud söka kontakt med chefens chef eller med personalavdelningen. Även om arbetsgivaren har huvudansvaret, så har man som kollega också ett ansvar att motverka mobbning. Som arbetskamrat kan du inte frånsäga dig ansvar att ingripa när en kollega behandlas illa. Om Fakta mobbning Kränkande särbehandling är ett samlingsnamn på företeelser som i dagligt tal brukar kallas för mobbning, psykiskt våld, social utstötning eller trakasserier. Mobbning är handlingar som upplevs som kränkande eller på annat sätt oönskade av den eller de som utsätts för dem. Under åren 2009 till 2011 en kollega blir mobbad, markera tydligt att du tycker att det är fel. Upptäcker du mobbning och inte gör något är du själv en del av problemet, säger Ebba Nordrup. Förebygg mobbning I en fullt utvecklad mobbningssituation är utsikterna till lösning små. Därför är det viktigt att ha en handlingsplan. Lyft på locket och prata om hur ni är och hur ni uppför er mot varandra. Förebygg mobbning genom att tillsammans i arbetsgruppen prata igenom hur ni ska göra på er arbetsplats om ni märker tendenser till mobbning. Ni är varandras arbetsmiljö, avslutar Ebba Nordrup. text och foto: victoria rydergård gjordes nära anmälningar om arbetsskada på grund av mobbning. Mer än 80 procent av anmälningarna gäller arbetsplatser i offentlig sektor. I Örebro läns landsting jobbar man just nu med en handlingsplan mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Den kommer att färdigställas under 2013.