PM Fortsatt implementeringsarbete av lärarutbildningens organisation och administrativa processer

Transkript

1 PM Fortsatt implementeringsarbete av lärarutbildningens organisation och administrativa processer Datum: Dnr: V 2017/874 Mottagare: Rektor Handläggare: Stina Sundling

2 Innehåll Inledande kommentarer från arbetsgruppens ordförande... 3 Ärendet... 4 Utredningsarbetet... 4 Bakgrundsbeskrivning: ny organisation för lärarutbildningen... 5 Utredning om ny organisation... 5 Ny organisation för lärarutbildningen (NOL)... 5 Debatten under omorganisationsprocessen... 7 Arbetsgruppens iakttagelser... 8 Ekonomi, utbildningsplanering, uppföljning... 8 Studieadministration inklusive studievägledning... 9 Kommunikation... 9 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Fortbildning Kvalitetsarbete Övergripande organisatoriska frågor Slutsatser av probleminventeringen Arbetsgruppens förslag Fördelning av roller och ansvar inom lärarutbildningen Ekonomi, planering och uppföljning Studieadministration inklusive studievägledning Kvalitet Samverkansfrågor: VFU och fortbildning Bilaga 1: Arbetsgruppens möten med berörda parter Bilaga 2: Uppdragsbeskrivning (26)

3 Inledande kommentarer från arbetsgruppens ordförande Jag vill ta tillfället i akt att tacka för visat förtroende med att få leda den arbetsgrupp som idag avlämnar sin rapport till rektor. Vårt uppdrag var omfattande och mycket komplicerat, något som var känt för oss från början. Omfattningen av komplexiteten kring universitetets lärarutbildningar har blivit allt tydligare ju fler röster vi hört under utredningens gång. Samtidigt som denna kunskaps- och erfarenhetsinhämtning försvårat utredningen har det också bidragit till att driva oss framåt i vårt arbete. Det finns så många röster i organisationen som vi tänker verkligen måste höras och tas på allvar inte minst ur ett studentperspektiv, ett kvalitetsperspektiv och ett arbetsmiljöperspektiv. Vi är tacksamma för att så många har bidragit till att ge oss det empiriska underlag som behövts för att komma fram till förslag till hantering av upplevda problem. Jag fick själv förmånen att föreslå deltagare till arbetsgruppen och många gånger under utredningens gång har jag tackat min lyckliga stjärna över dess sammansättning. Den samlade kompetens som gruppen besitter, jag vågar påstå att den för utredningsuppdraget varit exceptionell, har bidragit till att vi nu lämnar ifrån oss en rapport som vi står rakryggade inför. Lärarutbildningsfrågor engagerar många, det blåser ofta om dem, och det kan stundtals blåsa hårt. Det är inte möjligt att föreslå något som tillfredsställer allas önskemål i samtliga avseenden. Med stor omsorg har vi vägt argument för och emot olika lösningar och vi har gjort ett otal såväl pragmatiska som andra hänsynstaganden utan att för den skull ge avkall på frågan om Vad är bäst för lärarutbildningarna?. Vi har arbetat med inget annat än verksamhetens bästa för ögonen, och det är vår förhoppning att rapporten nu kommer att bemötas i konstruktiv anda och föranleda ett antal beslut som stärker lärarutbildningarna vid Göteborgs universitet. Göteborg Stina Sundling 3 (26)

4 Ärendet Den 23 november 2017 beslutade rektor att ge en arbetsgrupp under ledning av Stina Sundling i uppdrag att i arbetet med den fortsatta implementeringen av lärarutbildningens nya organisation inventera problem avseende ansvars- och arbetsfördelning inom främst administrativa processer inom lärarutbildningen (V 2017/874). 1 I uppdraget ingick också att, med utgångspunkt i probleminventeringen, utarbeta konkreta förslag till hur problemen kan lösas samt ange vilka organisatoriska, delegationsmässiga och ekonomiska konsekvenser förslagen får. I denna rapport redovisas resultatet av arbetsgruppens arbete. 2 Utredningsarbetet Probleminventeringen har genomförts som en serie träffar med berörda parter inom lärarutbildningen. Arbetsgruppens ambition har varit att inkludera så många perspektiv och intressenter som möjligt i denna inventering. Arbetsgruppen har träffat följande parter 3 : Representanter för de institutioner som har kursansvar och/eller medverkar i någon av Göteborgs universitets lärarutbildningar. Träffarna med institutionsrepresentanter genomfördes fakultetsvis, och institutionerna har vanligen representerats av några eller någon av funktionerna administrativ chef, ekonom, vice-prefekt, prefekt eller studierektor för lärarutbildningen Var och en av fakulteternas ledningar 4 Fakulteternas utbildningsledare och controllers Programledarna för de lärarprogram som Samordningsnämnden för lärarutbildning (SOL) har programansvar för Programledarna för de lärarprogram som Utbildningsvetenskapliga fakulteten har programansvar för Ordföranden i Samordningsnämnden för lärarutbildning, vice-rektor för utbildningsfrågor, vice-rektor för samverkan Studentrepresentanter Ledning och medarbetare vid Enheten för utredning och lärarutbildning (EUL) samt Ekonomienheten Medarbetare vid Utbildningsvetenskapliga fakultetens kansli Representanter för Göteborgs stad och Göteborgsregionens kommunalförbund 1 Se bilaga 2 2 Arbetsgruppen har bestått av ordförande och sammankallande Stina Sundling (Områdeschef vid Området för verksamhetsstöd, Gemensamma förvaltningen), Karin Fogelberg (Utbildningsledare vid Enheten för utredning och lärarutbildning, Gemensamma förvaltningen), Victoria Nilsson Lissvall (Utbildningshandläggare vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten, fakultetskansliet), Daniel Seldén (vice-prefekt vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap), Johanna Wickberg (Ekonom och tf administrativ chef vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion). Enligt uppdragsbeskrivningen skulle också två studentrepresentanter ingå i arbetsgruppen, men studentorganisationerna lyckades inte rekrytera deltagare. Daniel Berlin, Enheten för utredning och lärarutbildning har fungerat som samordningsstöd för arbetsgruppen. 3 Se bilaga 1 för en förteckning av möten med berörda parter. 4 Med undantag för IT-fakulteten som avböjde arbetsgruppens inbjudan. 4 (26)

5 De mötesinbjudningar som gick ut till de berörda parterna innehöll en beskrivning av arbetsgruppens uppdrag. Samtliga möten hade karaktären av fria samtal där de närvarande fick beskriva de problem de själva ansåg mest angelägna. Vid mötena togs anteckningar av medlemmar i arbetsgruppen. Det fanns också möjlighet för mötesdeltagare och andra att skicka in skriftliga underlag till arbetsgruppen. 5 Uppslutningen vid mötena har generellt varit god, och många personer har generöst tagit sig tid att dela med sig av sina erfarenheter och synpunkter. De många träffarna har skapat en solid empirisk grund för den problembeskrivning och de förslag som presenteras i denna rapport. Bakgrundsbeskrivning: ny organisation för lärarutbildningen Fram till den1 juli 2016 fanns vid Göteborgs universitet Lärarutbildningsnämnden (LUN), som var ett särskilt inrättat universitetsövergripande organ för universitetets lärarutbildning. LUN fördelade universitetsstyrelsens uppdrag och anslag för lärarutbildning till de institutioner som medverkade inom lärarutbildningen. Medlen fördelades alltså direkt till medverkande institution, utan att passera fakultetsnivån. LUN ansvarade också för uppföljning, utveckling och säkring av kvalitet inom lärarutbildningarna och beslutade om lärarutbildningsgemensamma regler för bland annat verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och examensarbeten inom lärarprogrammen. I Lärarutbildningsnämnden ingick fem vetenskapligt eller konstnärligt kompetenta ledamöter och två ersättare. Ledamöter och ersättare utsågs av rektor efter genomförande av val bland fakultetsstyrelsens vetenskapligt eller konstnärligt kompetenta ledamöter. Rektor utsåg därutöver två ledamöter som representerade externa intressen. Lärarutbildningsnämndens ordförande var underställd och rapporterade till rektor. Utredning om ny organisation I juni 2015 gav rektor i uppdrag till Lärarutbildningsnämndens ordförande att föreslå en ny organisation av lärarutbildningen vid Göteborgs universitet. Tanken var att göra lärarutbildningen till hela universitetets angelägenhet och skapa en organisationsmodell som integrerade lärarutbildningen i den akademiska struktur som gäller för övriga utbildningar vid universitetet. Lärarutbildningen skulle knytas till fakulteternas samlade utbildningsansvar och få bättre förutsättningar att integreras i kompletta akademiska miljöer. Dessutom syftade omorganisationen till att hela universitetet samt skolhuvudmännen skulle ges fördjupade möjligheter att delta i den strategiska utvecklingen av lärarutbildningen. En annan utgångspunkt var att centrala stödfunktioner inom lärarutbildningen skulle samordnas universitetsgemensamt. Den 31 oktober 2015 lämnade utredaren ett förslag på inriktningsbeslut till rektor, och den 8 december 2015 fattade rektor ett inriktningsbeslut om ny organisation. Den 31 mars 2016 lämnades ett utvecklat förslag och den 27 juni 2016 fattade universitetsstyrelsen beslut om den nya organisationen. Ny organisation för lärarutbildningen (NOL) Med den nya organisationen avvecklades Lärarutbildningsnämnden (LUN). I den nya organisationen inrättades istället Samordningsnämnden för lärarutbildning (SOL). SOL är en universitetsgemensam nämnd med uppdrag att tillvarata universitetets samlade kompetens, strategiskt utveckla, samordna och övergripande kvalitetssäkra lärarutbildningen vid Göteborgs universitet. SOL har även programansvar för Ämneslärarprogrammet och Kompletterande pedagogisk utbildning Ma/Nv/Tk, 5 Nio skriftliga underlag har inkommit 5 (26)

6 samt ansvar för de särskilda utbildningsuppdragen Utländska lärares vidareutbildning (ULV) och Vidareutbildning för lärare utan lärarexamen (VAL). I SOL ingår en representant för var och en av universitetets fakulteter, utsedd av varje fakultets styrelse. Ordförande utses av rektor. Till ordförande i SOL utsåg rektor ordföranden för LUN, tillika rektors utredare för ny organisation för lärarutbildningen. I den nya organisationen inrättades också Lärarutbildningens samverkansråd, som är ett forum för strategiska diskussioner mellan universitetet och skolväsendet, och ett rådgivande organ till SOL. I samverkansrådet ingår ledamöter från Göteborgs universitet, Göteborgs Stad och Göteborgsregionens kommunalförbund. Ordförandeskapet växlar mellan de tre parterna med vardera ett år i taget. Till skillnad från under LUN-tiden är programansvaret för lärarutbildningarna numera uppdelat på två programansvariga parter. SOL har programansvar för fyra utbildningar som leder till ämneslärarexamen, nämligen Ämneslärarprogrammet, Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) Ma/NV/Tk, Vidareutbildning för lärare utan lärarexamen (VAL) och Utländska lärares vidareutbildning (ULV). 6 Utbildningsvetenskapliga fakulteten (UF) är programansvarig fakultet för Förskollärarprogrammet, Grundlärarprogrammet, Yrkeslärarprogrammet, Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) ordinarie studiegång, Speciallärarprogrammet samt Specialpedagogprogrammet. Här kan noteras att det finns fem vägar till ämneslärarexamen vid Göteborgs universitet, där SOL ansvarar för fyra och Utbildningsvetenskapliga fakulteten för en. Utöver de ovan nämnda programmen finns det fortfarande studenter som läser mot 2001 års lärarexamen, inte minst inom ULV och VAL. Examen Program/utbildning Programansvar Förskollärarexamen Förskollärarprogrammet UF Grundlärarexamen Grundlärarprogrammet UF Yrkeslärarexamen Yrkeslärarprogrammet UF Ämneslärarexamen Ämneslärarprogrammet SOL Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU), ordinarie studietakt Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) Ma/NV/Tk förhöjd studietakt Vidareutbildning för lärare utan lärarexamen (VAL) Utländska lärares vidareutbildning (ULV) Speciallärarexamen Speciallärarprogrammet UF Specialpedagogexamen Specialpedagogprogrammet UF UF SOL SOL SOL Den nya organisationen gav fakulteterna en mer framträdande roll. Den tidigare Lärarutbildningsnämnden (LUN) fördelade universitetsstyrelsens uppdrag för lärarutbildning direkt till de institutioner som medverkade i lärarutbildningen. Kursansvariga institutioner beslutade efter samråd med medverkande institutioner om fördelning av medel i kurs. Dessa uppgifter samlades i ett lärarutbildningsgemensamt planeringsverktyg. I den nya organisationen bereder SOL lärarutbildningsuppdragets fördelning inför universitetsstyrelsens budgetbeslut, där universitetsstyrelsen fördelar lärarutbildningsuppdraget till fakultetstyrelserna, som i sin tur fördelar 6 ULV och VAL kan också leda till grundlärarexamen eller lärarexamen. 6 (26)

7 till institutionerna, i likhet med övrig utbildning. Vid ett sammanträde 2 mars 2017 beslutade SOL att universitetsstyrelsens fördelning till fakulteterna skulle baseras på de kursansvar som återfinns vid respektive fakultets institutioner. 7 De administrativa stödfunktioner som tidigare var placerade vid Lärarutbildningsnämndens kansli delades i den nya organisationen upp på Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Ekonomienheten, Områdeskansliet för verksamhetsstöd och den nyinrättade Enheten för utredning och lärarutbildning (EUL). EUL ger stöd inom SOL:s ansvarsområde för Ämneslärarprogrammet, Kompletterande pedagogisk utbildning Ma/Nv/Tk samt ULV och VAL. EUL har också ansvar för en VFUorganisation som i första hand arbetar med att placera studenter som skall genomföra VFU. 8 På EUL finns också stöd för samverkan när det gäller fortbildning för yrkesverksamma lärare. Enheten utgör också stöd till universitetsgemensamma nämnder, inklusive SOL i dess universitetsövergripande uppdrag. Utbildningsvetenskapliga fakulteten ger samlat stöd inom fakultetens uppdrag i lärarutbildningen. Debatten under omorganisationsprocessen Omorganisationen av lärarutbildningen var omdebatterad, och flera starkt kritiska invändningar restes mot det förslag som lades och den process som föregick förslagen. I en skrivelse till styrelsen vid Göteborgs Universitet (Hulth och Nyberg ) ifrågasätts den som man menar forcerade omvandlingsprocess som rektor beslutat om och som man uttrycker präglas av oklara motiv, bristande transparens och förankring i den verksamhet som utgör lärarutbildningens fundament. Innehållsmässigt kritiserades förslaget för att i väsentliga delar avveckla den centrala instans vid Göteborgs universitet som ansvarat för lärarutbildningens kvalitet, samverkan mellan lärosätet och skolhuvudmännen och för att kompetens från hela organisationen tas tillvara inom utbildningen. Man menade att organisationen riskerade att bli mer komplicerad och ansvaret otydligt genom att det fördelas på fler nivåer och enheter. I en rapport från arbetsgruppen Ny organisation för lärarutbildningar effekter på planerings- och budgetprocess ( ) framkommer att det bland deltagarna rådde delade meningar i centrala frågor. En sådan fråga var hur stora skiljaktigheter det kan vara mellan å ena sidan utbildningsuppdraget för lärarutbildningar och å andra sidan utbildningsuppdraget för övriga utbildningar. En annan fråga där det fanns skilda meningar var hur planeringsprocessen borde se ut samt avseende huruvida kursansvarig fakultet eller medverkande fakultet ska vara mottagare av resurstilldelning från universitetsstyrelsen. Som beskrevs ovan förordade SOL en fördelning till fakulteterna baserad på de kursansvar som återfinns vid respektive fakultets institutioner. 7 De andra förslagen var: baserat på fakulteters institutioners medverkan i kurs respektive baserat på programansvarig fakultet. Beslutet togs efter votering, och två fakulteter inkom med skriftlig reservation. 8 Det arbete som EUL har ansvar för inom VFU avser i första hand placering av studenter i förskola, skola och fritidshem. I arbetet ingår också systemunderhåll och utveckling, faktureringsarbete, samtal med studenter kring problem under VFU och motsvarande ärenden. Kompetensutvecklingsinsatser för lokala lärarutbildare och stöd till VFU-kurslärare på institutioner med kursansvar utgör ytterligare arbetsuppgifter. VFU-handläggare deltar också som adjungerade i lärarutbildningens olika program- och utbildningsråd. 7 (26)

8 Arbetsgruppens iakttagelser I detta avsnitt redovisas de iakttagelser arbetsgruppen gjort under probleminventeringen. Avsnittet är av naturliga skäl fokuserat på sådant som inte fungerar i den nya organisationen. Arbetsgruppen noterar dock att den nya organisationen också uppfattas ha vissa styrkor. En sådan styrka är fakultetsnivåns ökade roll i lärarutbildningen framför allt fakultetsnivåns ökade insyn i utbildningen och den stärkta fakultetsrepresentationen i det universitetsgemensamma organet SOL. Representationen i SOL utgörs idag av samtliga åtta fakulteter för att möjliggöra ett gemensamt ansvarstagande för lärarutbildningarna. En annan styrka i den nya organisationen är de stärkta förutsättningar för samarbete med skolhuvudmännen som skapats genom inrättandet av Lärarutbildningens samverkansråd, även om rådets startsträcka varit lång och få personer har kännedom om rådets verksamhet. Till sist tycks det finnas stöd för att Utbildningsvetenskapliga fakulteten nu har ett större mandat inom ramen för fakultetens programansvar. Ekonomi, utbildningsplanering, uppföljning Det råder samstämmighet om att det finns stora brister i de processer som rör ekonomihantering, utbildningsplanering och uppföljning inom lärarutbildningen. Processerna präglas av en ad-hocism som gör att institutionerna har mycket stora svårigheter att överblicka och planera sina uppdrag och sin lärarutbildningsrelaterade ekonomi. Svårigheterna har sin grund i den medelsfördelningsmodell som används inom lärarutbildningen, som bygger på att universitetsstyrelsen via fakulteterna fördelar medel till kursansvariga institutioner, som i sin tur fördelar vidare medlen till medverkande institutioner. Modellen innebär att institutionerna nu flyttar medel mellan varandra, och eftersom det saknas ett gemensamt planeringsverktyg har institutionerna inte möjlighet att med rimlig framförhållning se vilka pengar de kommer att få för medverkan i kurser. En sådan modell är inte adekvat för lärarutbildningarna där sju fakulteter och cirka 30 institutioner är involverade i över 600 kurser plus externa uppdrag. Dessutom är det ett stort problem att det saknas gemensamma spelregler för avräkningsprinciper, avsättningar och när olika beslut och informationsinsatser ska göras i planeringsprocessens olika steg. Problemen är som allra störst inom Ämneslärarprogrammet där det är många inblandade i ett stort antal kurser, men även inom ramen för Utbildningsvetenskapliga fakultetens program har medverkande institutioner beskrivit liknande svårigheter. Arbetsgruppen ser särskilt allvarligt på att dessa organisatoriskt orsakade administrativa problem skapat en incitamentsstruktur som motverkar kurssamarbeten mellan institutioner, och gör att kursutvecklingsfrågor blir eftersatta. Det fanns även i den tidigare organisationen bristande förtroende mellan institutioner, det uttrycktes till exempel oro om att hela universitetets kompetens inte beaktas när medverkan i kurser beslutas. Arbetsgruppen noterar att denna misstänksamhet verkar ha förstärkts i och med den nya organisationen. Förklaringen till detta tycks vara att kursansvarig institution har fått ytterligare autonomi i besluten om medverkan. Tidigare var policyn om att Lärarutbildningen är hela universitetets angelägenhet mer uttalad, samt bevakad av LUN. Flera institutioner uttrycker en oro över att denna inkluderande ambition kommer försvinna med tiden och att det finns en risk att kursansvarig institution tar hem undervisning till den egna institutionen av ekonomiska skäl. Denna misstänksamhet förstärks av att kommunikationen mellan institutioner domineras av bemanningsfrågor och ekonomiskt strul istället för innehållsligt viktiga aspekter som lärandemål, kvalitetsutveckling och integration av lärarlaget. Även om det råder stor samstämmighet om ekonomiprocessernas brister har arbetsgruppen också vid något enstaka tillfälle stött på åsikten att ekonomi- och planeringssvårigheterna handlar om att 8 (26)

9 institutionerna under den tid Lärarutbildningsnämnden (LUN) fanns vant sig vid en annan servicenivå, och att institutioner (och fakultetskanslier) ännu inte anpassat sig till sina nya uppgifter och det större ansvaret i den nya organisationen. Arbetsgruppen konstaterar att det finns visst fog för påståendet att fakultetskanslier och institutioner ännu inte fullt ut bemannat med den kompetens som krävs för deras roll i den nya organisationen. Men arbetsgruppen bedömer att problemens grundläggande orsak är att ekonomiska processer, ansvarsförhållanden och funktioner i den nya organisationen inte är anpassade till lärarutbildningens komplexitet. När det gäller de program som SOL har programansvar för har framförts att det är komplicerat att finna lämpliga finansieringsformer för programspecifika arrangemang. Studieadministration inklusive studievägledning Flera har påtalat att ämneslärarutbildningens stödorganisation inte följer programorganisationen. Ett exempel är att programstudievägledningen för ämneslärarutbildningar för närvarande är placerad vid Utbildningsvetenskapliga fakultetens fakultetskansli, trots att Utbildningsvetenskapliga fakulteten endast har programansvar för ett av de fem program/utbildningar som leder till ämneslärarexamen. Utbildningsvetenskapliga fakulteten ser svårigheter med att ha ansvar för personal som enbart delvis arbetar med utbildningar som fakulteten har programansvar för. Ur studievägledarnas perspektiv är det nödvändigt att ha en tydlig arbetsledning. Även om de självständigt kan hantera det kontinuerliga arbetet med studentärenden hamnar de ibland inför svårare och prejudicerande avgöranden, och nu saknas en arbetsledning med ansvar att fatta sådana beslut. Det kan också noteras att studentrepresentanterna efterlyser tydligare studievägledningsorganisation, och bättre kommunikation kring studievägledningens placering. Ett annat exempel är det finns en funktion som hanterar tillgodoräknanden och särskild antagning för samtliga lärarprogram placerad vid Utbildningsvetenskapliga fakultetskansliet. Kommunikation Intern kommunikation inom Göteborgs universitet Den nya organisationen upplevs som svår att överblicka och därmed komplicerad att kommunicera. Det uttrycks från flera håll att det är svårt att veta vilken instans som ansvarar för olika uppgifter och funktioner. Det har också från flera håll påpekats att EUL:s roll i den nya organisationen är oklar, att det är svårt att hitta viktig information, och ofta oklart vart man kan vända sig för att få svar på frågor. Detta är en klar försämring jämfört med under den tidigare organisationen, då ansvarsfördelning och därmed kommunikationsvägar var tydligare. Det har också framkommit att fakulteters representation och policy i SOL inte alltid förankras hos institutioner, vilket betyder att fakultetsledning och de institutioner som har uppdrag inom lärarutbildningen kan ha helt olika uppfattning i de frågor som avhandlas i SOL. Det kollegiala utbytet, inom fakultet och mellan fakulteter, gällande just lärarutbildning verkar på vissa håll vara underutvecklat. Extern kommunikation Det var länge oklart hur den externa kommunikationen kring lärarutbildningen och lärarutbildningsrelaterade frågor skulle hanteras. LUN:s kansli hade tre kommunikatörstjänster, varav två i den nya organisationen fördes till EUL, och en till Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Utbildningsvetenskapliga fakulteten hade inledningsvis ansvar för studentrekrytering men nu är i stort sett allt kommunikationsarbete uppdelat programvis, även om det finns vissa gemensamma websidor. Fördelarna med att kommunikationsarbetet följer programansvaret är att programspecifika kommunikationsinsatser underlättas, medan en nackdel är att ingen organisatorisk verksamhet eller 9 (26)

10 befattningshavare har det övergripande huvudansvaret för kommunikation varumärket lärarutbildning har ingen tydlig talesperson. Andra nackdelar med den nuvarande organisationen som lyfts fram i inventeringen är att den försvårar samordning av kommunikationsinsatser och kan innebära en viss ineffektivitet när det gäller utnyttjandet av lärosätets resurser. Det finns från skolhuvudmännens sida en tydligt uttryckt önskan om en väg in till universitet i de frågor man samverkar kring. Sedan omorganisationen då institutionernas och gemensamma förvaltningens roller uppfattats som oklara finns exempel på att universitetet utan intern samordning interagerat med olika nivåer i Göteborgs stad, vilket försvårat Göteborgs stads eget arbete och möjligheter att agera koordinerat i frågor som är relaterade till lärarutbildningen. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är de praktiskt inriktade kurserna i lärarutbildningen, förlagda på en förskola, skola eller fritidshem. När den nya organisationen sjösattes var det ännu inte beslutat hur VFU-organisationen skulle placeras. Detta skulle utredas vidare, något som ännu ej är genomfört. I UKÄ:s pilotutvärdering av grundlärar- och förskollärarutbildningen pekas VFU ut som ett viktigt utvecklingsområde för Göteborgs universitet. Kritiken avser exempelvis att alltför få lokala lärarutbildare har genomgått handledarutbildning för uppdraget, samt att information mellan lärosäte och de lokala lärarutbildarna är i behov av utveckling. 9 VFU bygger på samverkan med skolhuvudmännen. I flera av samtalen har det framkommit att det i nuläget saknas forum under Lärarutbildningens samverkansråd, där universitetet på programnivå och skolhuvudmännen gemensamt och samordnat kan diskutera VFU-frågor, och arbeta operativt med de frågor som avhandlas i Lärarutbildningens samverkansråd. Programledare och VFU-handläggare vid EUL anser sig sakna en ingång till samverkansrådet. Alla berörda parter anser att det finns ett behov av att förbättra den interna kommunikationen mellan stödverksamheten för VFU och de VFU-kursansvariga institutionerna. Samtidigt visar inventeringen att det råder delade meningar om hur Göteborgs universitets VFU-organisation bör se ut och i vilken grad VFU behöver samordnas mellan de olika lärarprogrammen. Utbildningsvetenskapliga fakulteten (fakultetsledning, institutionsrepresentanter och programledare) menar att det är ett stort problem att stödfunktionerna för VFU är centralt placerade, eftersom denna placering försvårar för verksamheten att med full insyn i alla VFU-processer ta ett helhetsgrepp om VFU och göra programspecifika överväganden för att få så hög kvalitet i kurserna som möjligt. EUL, som idag har ansvar för stödfunktionerna för VFU, menar att den befintliga organisationen i relation till förskole- och skolverksamheterna fungerar väl och förespråkar ett fortsatt samlad och centralt placerat stöd. 10 De huvudsakliga argumenten är att ett samlat stöd ger personalmässiga samordningsvinster, samt att kommunikationen mellan universitet och skolhuvudmän underlättas då kontaktytorna för en skolhuvudman ofta berör flera program. Skolhuvudmännen har uttryckt önskemål om att ha en väg in till universitetet, och att kommunikationsvägar och samarbetsformer är utformade så att de säkerställer att diskussioner om VFU sker på rätt organisatorisk nivå hos universitet respektive skolhuvudmän (se även avsnittet om kommunikation). Vissa skolhuvudmän saknar idag forum som möjliggör för dem att på ett välorganiserat sätt kunna ta ställning till huruvida de ska medverka i de olika projekt och särskilda satsningar som universitetet vill utveckla. Skolhuvudmännen har inte uttryck några särskilda åsikter 9 Lokala lärarutbildare är de yrkesverksamma lärare som handleder studenterna i förskola, skola eller fritidshem under VFU. 10 Se not 8 för en mer preciserad beskrivning av dessa stödfunktioner. 10 (26)

11 om universitetets interna organisation, men har betonat att VFU måste kunna anpassas och utvecklas till respektive programs behov. Fortbildning Det som i inventeringen framkommit om VFU gäller i stora drag också fortbildning. Skolhuvudmännen saknar operativa grupper för samverkan och tydliga kommunikationsvägar till universitetet. Skolhuvudmännen påpekar också att Göteborgs universitet, till skillnad från andra lärosäten i regionen, är mycket tröga att samarbeta med. Det finns rentav exempel på att skolhuvudmännen vänt sig till andra lärosäten för uppdrag då Göteborgs universitet inte förmått leverera enligt deras behov. Arbetsgruppen noterar också att det i vissa av samtalen efterfrågats en tydligare funktion som strategiskt kan samordna universitetets insatser när det gäller skolverksuppdrag och annan fortbildning. Den stödfunktion som idag finns vid EUL koordinerar arbetet med skolverksuppdrag, men det finns ingen funktion med mandat att strategiskt samordna arbetet. Kvalitetsarbete Den främsta kritiken vad gäller kvalitetsarbetet handlar om att Göteborgs universitets arbetsordning ger SOL ansvar att övergripande kvalitetssäkra utbildningen, vilket överlappar det som enligt arbetsordningen är ett ansvar för programansvarig fakultet. Nuvarande ordning anses separera beslutsmandatet från ansvarsfrågan på ett sätt som går emot universitetets grundläggande organisation. SOL:s övergripande kvalitetsansvar är inte kopplat till mandat att besluta om eventuella nödvändiga förändringar av utbildningar som Utbildningsvetenskapliga fakulteten har programansvar för. När det gäller Ämneslärarprogrammet finns vissa farhågor om att fakulteternas stärkta roll kan komma att minska möjligheterna att hålla samman Ämneslärarprogrammet med likvärdiga kvalitetskrav. Övergripande organisatoriska frågor Fakulteternas stärkta representation i det universitetsövergripande organet uppfattas, som beskrevs ovan, som en av styrkorna i den nya organisationen. Däremot finns det en utbredd kritik mot SOL:s plats i den universitetsövergripande nämndstrukturen. SOL har idag en organisatorisk inplacering som motsvarar Utbildningsnämnden (UN), vilket gör att universitetet har två universitetsgemensamma nämnder som hanterar utbildningsfrågor. Detta har inneburit oklarheter om de två nämndernas roll och mandat. SOL:s dubbla roller som dels övergripande ansvarig nämnd för lärarutbildningen vid Göteborgs universitet, dels programansvarig part för vissa utbildningar har också ifrågasatts. När det gäller de utbildningar som leder till ämneslärarexamen, så har många pekat på den strukturella oordning det innebär att ansvaret för dessa utbildningar är uppdelat på två olika programansvariga parter. Någon har lyft möjligheten att dessa utbildningar placeras på en värdfakultet, medan andra har argumenterat för att samtliga dessa utbildningar placeras i ett universitetsövergripande organ. Relationen mellan SOL och Lärarutbildningens samverkansråd upplevs som oklar. Det har också påtalats att samverkansrådet behöver en mer utvecklad stödstruktur och andra forum som operativt kan hantera de diskussioner som förs i rådet. Arbetsgruppen noterar också att beslutet att placera stödfunktionerna till SOL, och de utbildningar som SOL ansvarar för, på Gemensamma förvaltningen, anses utgöra en organisatorisk anomali i förhållande till Gemensamma förvaltningens uppdrag i övrigt. Göteborgs universitets Studentkårer (GUS) påpekar att den kårstatus som Göta studentkår tilldelats inom SOL är en anomali, då GUS normalt representerar studenterna i universitetsgemensamma organ. 11 (26)

12 Slutsatser av probleminventeringen Den 11 januari 2018 fastställde rektor Policy för verksamhetsstödet vid Göteborgs universitet. Policyn kompletterar arbetsordningen och delegationsordningen genom att tydliggöra verksamhetsstödets roll och vad verksamhetsstödet ska kännetecknas av för att på bästa sätt stötta verksamheten inom universitetet. En bärande princip i policyn är att Verksamhetsstödet ska utformas utifrån utbildningens och forskningens förutsättningar, drivkrafter och behov. Bland riktlinjerna som stödjer denna princip anges att verksamhetsstödet ska vara lättillgängligt och organiseras utifrån de uppgifter som behöver utföras och utvecklas i nära dialog med berörd verksamhet. Vår probleminventering visar att lärarutbildningens organisation och stödverksamhet inte motsvarar den nyantagna policyn eller de förväntningar som verksamhetsföreträdare uttrycker. Arbetsgruppen vill därtill understryka att probleminventeringen visar att läget är kritiskt. Problemen i den nya organisationen har inte bara fått till konsekvens att arbetsbelastningen för att hantera de administrativa svårigheterna som uppstått har ökat på samtliga nivåer. Kvalitetsutvecklingen och det strategiska arbetet med lärarutbildningen har hämmats, samtidigt som en ökad misstro mellan aktörer motverkar samarbete. Denna situation kan komma att förvärras om inte åtgärder vidtas. Arbetsgruppen vill betona att den uppkomna situationen inte beror på brister hos universitetets medarbetare. Tvärtom har vi under inventeringssamtalen mött ett stort engagemang för lärarutbildningarna hos de många aktörer som är delaktiga och berörda både inom universitetet och bland externa samarbetspartners. Det är också tydligt att många personer gör många professionella arbetsinsatser med ambitionen att lärarutbildningen och dess studenter ska gå skadefria från omorganisationens negativa effekter. Arbetsbelastningen och de organisatoriska oklarheterna tycks dock vara på en sådan nivå att arbetsgruppen är allvarligt oroad över att gränsen för vad som är hållbart ur ett arbetsmiljöperspektiv är nådd. Tills sist noterar arbetsgruppen att den nya organisationens legitimitet i verksamheten är bristfällig, vilket kan förklaras av att den utredningsprocess som föregick omorganisationen av många uppfattats som forcerad och sluten. 12 (26)

13 Arbetsgruppens förslag Efter att arbetsgruppen hört alla parter och vägt samman de i stor utsträckning samstämmiga åsikter som framförts, föreslås här ett antal förändringar av administrativa processer, organisation och ansvarsförhållanden. Förslagen är avsedda att hantera de problemområden som arbetsgruppen identifierat, utan att för den skull kullkasta de aspekter av den nya organisationen som har stöd bland de som är verksamma i lärarutbildningen. I framtagandet av förslagen har arbetsgruppen haft som utgångspunkt att verksamhetens, och inte stödets, logik ska styra förslagens innehåll. En annan utgångspunkt har varit att lärarutbildningen i många delar bör hanteras som övriga utbildningsuppdrag, men att dess organisatoriska komplexitet gör att det i vissa fall krävs särskilt anpassade lösningar. Arbetsgruppen bedömer att de samlade förslag som nu presenteras är nödvändiga för att skapa tydlighet, stabilitet och arbetsro och därigenom goda förutsättningar att bedriva och utveckla en väl fungerande och resurseffektiv lärarutbildning i vilken kärn- och stödverksamheter samverkar. Först presenteras hur arbetsgruppen ser på den övergripande organisationsstrukturen och fördelning av roller och ansvar inom lärarutbildningen. Därefter ges en fördjupad beskrivning av arbetsgruppens förslag. Fördelning av roller och ansvar inom lärarutbildningen Arbetsgruppen ser två möjliga vägar att utveckla den övergripande fördelningen av roller och ansvar inom lärarutbildningen. Förslag A innebär ett antal mindre förändringar av den nu gällande organisationsstrukturen. Förslag B innefattar mer genomgripande organisatoriska förändringar. Arbetsgruppen bedömer att förslag A, utan drastiska åtgärder, har förutsättningar att lösa några av de mest akuta problemen, men innebär också att en del strukturella svårigheter kvarstår. Förslag B utgör ett förslag som har förutsättningar att resultera i en långsiktigt hållbar organisation av lärarutbildningen. Förslag A Nämndstruktur och SOL:s roll o Arbetsordningen revideras så att SOL:s övergripande kvalitetsansvar utgår, och kvalitetsansvaret för lärarutbildningarna renodlas för respektive programansvarig part o I övrigt föreslås inga förändringar av arbetsordningen kring SOL:s uppdrag, SOL:s roll att tillvarata universitetets samlade kompetens, strategiskt utveckla och samordna lärarutbildningen kvarstår Samverkansfrågor: VFU och fortbildning o Inrätta samverkansorganisation under Lärarutbildningens samverkansråd. Denna samverkansorganisation ska ha i uppdrag att operativt utveckla och hantera de frågor som avhandlats i samverkansrådet. Arbetsgruppen föreslår att det inrättas: Ett VFU-samverkansråd bestående av representanter från Göteborgs universitet, Göteborgs stad och GR. Göteborgs universitet representeras lämpligen på programnivå 13 (26)

14 o Ett fortbildningssamverkansråd bestående av representanter från Göteborgs universitet, Göteborgs stad och GR. Göteborgs universitet representeras lämpligen på fakultetsnivå Ett universitetsinternt VFU-nätverk. I nätverket ingår lämpligen personer på institutions/kursansvarsnivå Ett universitetsinternt fortbildningsnätverk. I nätverket ingår lämpligen personer på institutionsnivå När det gäller Lärarutbildningens samverkansråds uppdrag föreslås inga förändringar av arbetsordningen Ekonomi, planering, uppföljning o Beredning till SOL inför beslut om lärarutbildningsuppdrag i Universitetsstyrelsen görs av programansvariga parter (Utbildningsvetenskapliga fakulteten samt SOL i rollen som programansvarig). Parterna äger sina egna underlag och beslut o Ekonomienheten får en samordnande funktion i beredningen av lärarutbildningsuppdraget o Programansvariga parter tar fram ett gemensamt planeringsverktyg, som samordnas av Ekonomienheten o Ekonomienheten ansvarar för att ta fram gemensamma spelregler, till exempel avseende principer för avräkning Stödfunktioner o Stödorganisationen för de utbildningar där SOL har programansvar flyttas från Gemensamma förvaltningen till en särskild verksamhet. Chefen för den särskilda verksamheten benämns föreståndare och är direkt underställd universitetsdirektören och ska ha operativt mandat att fatta beslut i utbildningsnära frågor Den särskilda verksamheten bemannas med en ekonom/controllerfunktion o Programstudievägledningen för utbildningar som leder till ämneslärarexamen bör fortsatt vara sammanhållen. Studievägledningens organisation, inklusive placering, hanteras av de programansvariga parterna i samråd o Organisation, inklusive placering, av vissa gemensamma studieadministrativa funktioner hanteras av de programansvariga parterna i samråd o Befintliga stödfunktioner relaterade till samverkan (VFU, fortbildning) som idag finns vid EUL, övergår organisatoriskt till den nyinrättade särskilda verksamheten. Den framtida organisationen av dessa funktioner beslutas med utgångspunkt i de behov som identifieras i den nya samverkansorganisation som föreslås Fördelar och risker med förslag A Fördelar o Processerna och ansvarsförhållanden kring ekonomi, budget, planering och uppföljning effektiviseras och förtydligas o Programansvariga parters kvalitetsansvar förtydligas genom att SOL:s övergripande kvalitetsansvar utgår 14 (26)

15 o Samverkan mellan universitetet och skolhuvudmännen stärks. Samtliga organisatoriska nivåer hos universitet och skolhuvudmän involveras på ett tydligare sätt i samverkan Risker o Anomalin kvarstår i den universitetsövergripande nämndstrukturen o SOL har kvar sina dubbla roller som övergripande organ och programansvarig part o Det finns ett antal utestående frågor. Om inte dessa hanteras skyndsamt kvarstår oro och arbetsmiljöproblem inom stödorganisationen Förslag B Nämndstruktur och SOL:s roll o Arbetsordningen revideras så att SOL:s lärarutbildningsövergripande uppdrag att tillvarata universitetets samlade kompetens, strategiskt utveckla, samordna och övergripande kvalitetssäkra lärarutbildningen utgår. SOL renodlas till ett organisatoriskt organ motsvarande programansvarig fakultet för samtliga utbildningar som leder till ämneslärarexamen. Tillsvidare behålls namnet SOL, men man kan på sikt överväga ett namnbyte som bättre avspeglar organets ansvarsområde Inom ramen för SOL:s ansvar för de utbildningar som leder till ämneslärarexamen ska de olika utbildningarnas (KPU, ULV, VAL och Ämneslärarprogrammet) särart och skilda villkor beaktas Ordföranden i SOL utses av rektor. Ledamöterna utses av fakulteterna. I SOL representeras de fakulteter som har uppdrag i de utbildningar som leder till ämneslärarexamen Utbildningsnämnden (UN) övertar SOL:s roll som universitetsövergripande organ för de lärarutbildningsfrågor som behöver samordnas, till exempel departementsuppdrag, remisser mm gällande lärarutbildning Programansvarig part har ekonomi- och kvalitetsansvar för sina lärarutbildningar Samverkansfrågor: VFU och fortbildning o Lärarutbildningens samverkansråd ges i arbetsordningen en stärkt roll med mandat att besluta om exempelvis VFU-överenskommelser mellan Göteborgs universitet, Göteborgs stad och Göteborgsregionens kommunalförbund. o Inrätta samverkansorganisation under Lärarutbildningens samverkansråd. Denna samverkansorganisation ska ha i uppdrag att operativt utveckla och hantera de frågor som avhandlats i samverkansrådet. Arbetsgruppen föreslår att det inrättas: Ett VFU-samverkansråd bestående av representanter från Göteborgs universitet, Göteborgs stad och GR. Göteborgs universitet representeras lämpligen på programnivå Ett fortbildningssamverkansråd bestående av representanter från Göteborgs universitet, Göteborgs stad och GR. Göteborgs universitet representeras lämpligen på fakultetsnivå Ett universitetsinternt VFU-nätverk. I rådet ingår lämpligen personer på institutions/kursansvarsnivå 15 (26)

16 Ett universitetsinternt fortbildningsnätverk. I rådet ingår lämpligen personer på institutionsnivå Ekonomi, planering, uppföljning o Beredning inför budgetbeslut i Universitetsstyrelsen görs av programansvariga parter. Parterna äger sina egna underlag och beslut o Ekonomienheten får en samordnande funktion i beredningen av lärarutbildningsuppdraget o Programansvariga parter tar fram ett gemensamt planeringsverktyg, som samordnas av Ekonomienheten o Ekonomienheten ansvarar för att ta fram gemensamma spelregler, till exempel avseende principer för avräkning Stödfunktioner o Stödorganisationen för de utbildningar som leder till ämneslärarexamen flyttar från Gemensamma förvaltningen till en särskild verksamhet Chefen för den särskilda verksamheten benämns föreståndare och är direkt underställd universitetsdirektören och ska ha operativt mandat att fatta beslut i utbildningsnära frågor Den särskilda verksamheten bemannas med en ekonom/controllerfunktion o Programstudievägledningen för utbildningar som leder till ämneslärarexamen placeras vid den särskilda verksamheten o Organisation, inklusive placering, av vissa gemensamma studieadministrativa funktioner hanteras av de programansvariga parterna i samråd o Befintliga stödfunktioner relaterade till samverkan (VFU, fortbildning) som idag finns vid EUL, övergår organisatoriskt till den nyinrättade särskilda verksamheten. Den framtida organisationen av dessa funktioner beslutas med utgångspunkt i de behov som identifieras i den nya samverkansorganisation som föreslås Fördelar och risker med förslag B Fördelar o Processerna och ansvarsförhållanden kring ekonomi, budget planering och uppföljning effektiviseras och förtydligas. o SOL:s renodlade ansvar ger stärkta förutsättningar för program/utbildningsnära överväganden o Den universitetsövergripande nämndstrukturen renodlas o Rollen för Lärarutbildningens samverkansråd stärks och tydliggörs. Samverkan mellan universitetet och skolhuvudmännen stärks. Samtliga organisatoriska nivåer hos universitet och skolhuvudmän involveras på ett tydligare sätt i samverkan. Risker o o En så pass omfattande förändring av organisationen kan skapa nya problem som vi i dagsläget inte kan förutse De föreslagna förändringarnas omfattning kan väcka reaktioner och motsättningar som försvårar implementeringen 16 (26)

17 o o Det finns ett antal utestående frågor. Om inte dessa hanteras skyndsamt kvarstår oro och arbetsmiljöproblem inom stödorganisationen Utbildningsnämnden (UN) har redan i nuläget ett omfattande uppdrag. Det finns en risk att lärarutbildningsfrågorna om de hamnar på Utbildningsnämndens bord får begränsat utrymme och att fakulteterna därmed har svårt ta ett kollektivt ansvar för lärarutbildningsövergripande frågor I sammanställningen nedan tydliggörs huvudsakliga likheter och skillnader mellan förslag A och Förslag B (skillnader mellan förslagen kursiverade). Förslag A Förslag B Nämnder Kvalitetsansvar följer programansvar Kvalitetsansvar följer programansvar SOL:s övergripande kvalitetsansvar utgår SOL:s övergripande kvalitetsansvar I övrigt ingen förändring SOL:s uppdrag utgår SOL renodlas till programansvarigt organ för samtliga utbildningar som leder till ämneslärarexamen. UN övertar SOL:s roll som universitetsövergripande organ för de lärarutbildningsfrågor som behöver samordnas Samverkan Ingen förändring samverkansrådets roll Samverkansrådet ges stärkt roll Ekonomi, planering, uppföljning Stödfunktioner Samverkansorgan inrättas under Lärarutbildningens samverkansråd Gemensamt planeringsverktyg införs Programansvariga parter bereder till SOL inför beslut i US Planeringsverktyg och spelregler samordnas av Ekonomienheten Stöd för SOL:s program flyttas från GF till särskild verksamhet Befintligt stöd för samverkan flyttas till särskild verksamhet, organiseras sedermera efter de behov som finns i ny samverkansorganisation Placering av programstudievägledning ämneslärarexamen beslutas av parter i samråd Placering av vissa studieadministrativa funktioner hanteras av parter i samråd Samverkansorgan inrättas under Lärarutbildningens samverkansråd Gemensamt planeringsverktyg införs Programansvariga parter bereder inför beslut i US Planeringsverktyg och spelregler samordnas av Ekonomienheten Stöd för SOL:s program från GF till särskild verksamhet Befintligt stöd för samverkan flyttas till särskild verksamhet, organiseras sedermera efter de behov som finns i ny samverkansorganisation All programstudievägledning följer programansvar Placering av vissa studieadministrativa funktioner hanteras av parter i samråd Ekonomi, planering och uppföljning Lärarutbildningarna vid Göteborgs universitet omfattar åtta program med mer än 600 kurser plus externt finansierade uppdrag, som bedrivs vid sju fakulteter och cirka 30 institutioner. Den organisatoriska komplexiteten ställer särskilda krav på samordnade beredningsformer när det gäller planering, dimensionering och uppföljning av fakulteternas lärarutbildningsuppdrag. Arbetsgruppen föreslår därför att Ekonomienheten får ett formaliserat ansvar att vara stöd i den process i vilken programansvariga parter bereder underlag inför universitetsstyrelsens samlade uppdragsbeslut. I 17 (26)

18 processen ingår att utveckla ett relevant planeringsverktyg för alla medverkande parter, verka för gemensamma modeller för kursansvar och medverkan i kurs, samt för uppföljning och avräkning. En samordnad beredningsprocess och ett gemensamt planeringsverktyg svarar mot ett tydligt uttryckt behov och har potential att öka transparensen i systemet och de ekonomiska transaktionerna. Ny beredningsprocess Planeringstal bör beslutas av programansvariga parter i samråd, och i likhet med annan utbildning baseras på historik och politiska satsningar. Fristående kurser fördelas enligt historik med hänsynstagande till äskande av uppdrag som institutionerna kan göra. Om den övergripande roll- och ansvarsfördelningen är enligt förslag A ovan bereder de två programansvariga parterna och Ekonomienheten tillsammans underlag till SOL inför beslut i universitetsstyrelsen. Om den övergripande roll- och ansvarsfördelningen är enligt förslag B ovan bereder de två programansvariga parterna och Ekonomienheten tillsammans underlag till universitetsstyrelsen inför beslut. Fördelningsmodeller: pengarnas väg från universitetsstyrelse till institution Gällande fördelning av anslag ser arbetsgruppen två tänkbara fördelningsmodeller. Båda fördelningsmodellerna är möjliga att tillämpa oavsett om den övergripande roll- och ansvarsfördelningen sker enligt förslag A eller B ovan. Fördelningsmodell 1 innebär att universitetsstyrelsen beslutar om anslag till respektive programansvarig part, som i sin tur fördelar vidare uppdragen till medverkande och kursansvariga institutioner via respektive fakultet. Universitetsstyrelsens beslut baseras på programansvariga parters underlag. Fördelningsmodell 2 skulle innebära att universitetsstyrelsen fördelar anslag direkt till varje fakultet, baserat på respektive fakultets institutioners medverkan i lärarutbildningen. Uppdragen skickas sedan vidare till institution. Universitetsstyrelsens beslut baseras på programansvariga parters underlag. Arbetsgruppen tar inte ställning till vilken av de två fördelningsmodellerna som ska gälla. Vi bedömer att det viktigaste är att ansvarsfördelningen och planerings- och uppföljningsprocessen blir tydlig för verksamheten. Fördelningsmodell 1 kan innebära en större flexibilitet och möjligöra beslut om institutionernas tilldelning senare i processen, då det exempelvis finns mer information om registrerade studenter. Budgettilldelningen till institutionerna blir därmed mer överensstämmande med det faktiska utfallet. Fördelningsmodell 1 innebär samtidigt ett avsteg från principen att universitetsstyrelsen fördelar medel direkt till fakulteter. Om universitetsstyrelsen istället fördelar anlaget direkt till fakulteterna enligt fördelningsmodell 2 följer lärarutbildningen i större utsträckning den modell som gäller för ordinarie utbildning, även om prislappssystemen skiljer sig åt (se nedan). Principer Oavsett vilken fördelningsmodell som används bör fördelningen av programansvarig parts anslag ske till varje medverkande institution genom procent av det budgeterade antalet heltidsstudenter (HST) och heltidsprestationer (HPR). Programansvarig part ansvarar för att ta fram dessa siffror. Den procentuella fördelningen som visar medverkan i kurs ska fastställas senast ett bestämt datum för det efterföljande budgetåret. På samma vis som i den nu gällande fördelningsmodellen beslutar kursansvarig institution om fördelningen i samråd med medverkande institutioner. Vid oenighet ska ärendet tas upp med programansvarig part innan kursansvarig institution fattar beslut. Den 18 (26)