LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN (LUN) Förslag till inriktning för ny organisation för lärarutbildningen vid Göteborgs universitet

Transkript

1 LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN (LUN) PM Datum: Dnr: V 2015/448 Mottagare: Rektor Förslag till inriktning för ny organisation för lärarutbildningen vid Göteborgs universitet Sammanfattning På uppdrag av rektor presenterar jag i föreliggande dokument förslag till inriktning för ny organisation för lärarutbildningen vid Göteborgs universitet. Dokumentet är indelat i tre delar. I del 1 redogör jag för rektors direktiv, hur jag har tolkat uppdraget och det sammanhang inom vilket det genomförs. Vidare beskriver jag arbetsprocessen. I del 2 presenterar jag inriktningsförslaget och dess bärande delar. Slutligen redogör jag i del 3 för vilka som är de huvudsakliga skillnaderna mellan inriktningsförslaget och dagens organisationsmodell. Jag beskriver också förslagets konsekvenser, den planering som behöver ske inför genomförande och ger förslag till fortsatt utredningsarbete. Maria Jarl, ordförande LUN Lärarutbildningsnämnden (LUN) 1 (12) Skolgatan 2, Box 135, Göteborg

2 DEL 1. INLEDNING Bakgrund och arbetsformer I juni 2015 gav rektor i uppdrag till ordföranden i Lärarutbildningsnämnden att föreslå inriktning för en ny organisation av lärarutbildningen vid Göteborgs universitet (V 2015/488). Uppdraget gavs mot bakgrund av lärarutbildningens pågående expansion och erfarenheter som visade att nuvarande organisation inte är optimal för att svara mot dimensioneringsökningen med fortsatt hög kvalitet i utbildningarna. Uppdragets övergripande syfte är att föreslå inriktning för en ny organisation som de facto gör lärarutbildningen till hela universitetets angelägenhet och integrerar lärarutbildningen i den akademiska struktur som gäller för all utbildning vid universitetet. Inriktningsförslaget ska särskilt beakta vikten av att - hela universitetet ges möjlighet att delta i den strategiska utvecklingen av lärarutbildningen - skolhuvudmännens delaktighet i den strategiska utvecklingen av lärarutbildningen fördjupas - förutsättningar skapas för att integrera lärarutbildningen i kompletta akademiska miljöer - centrala stödfunktioner inom lärarutbildningen samordnas universitetsgemensamt - lärarutbildningen knyts till fakulteternas samlade utbildningsansvar I enlighet med uppdraget från rektor har jag tagit fram föreliggande inriktningsförslag i samråd med en arbetsgrupp där Åke Ingerman, dekan Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Malin Östling, kvalitetssamordnare, Ingela Elofsson, universitetsledningens stab och Sofia Olukemi Nordling, studeranderepresentant har ingått. Jag har träffat arbetsgruppen kontinuerligt under perioden augusti oktober För att få ytterligare underlag till inriktningsförslaget har jag genomfört samtal med dekanerna för samtliga fakulteter och gjort en övergripande omvärldsanalys av hur ett urval andra svenska lärosäten organiserar lärarutbildningen. Jag har också haft samtal med Mette Sandoff, vicerektor för utbildning, Lars Nilsson, ekonomichef, Göteborgs universitets studentkårers presidium samt Anna Brodin, utbildningschef vid Lärarutbildningsnämndens kansli. Jag har kontinuerligt stämt av arbetet med universitetsledningen, både samlat med hela universitetsledningen och separat med rektor respektive universitetsdirektör, med rektors ledningsråd samt informerat på MBL vid sammanlagt fyra tillfällen. I föreliggande dokument presenterar jag mitt inriktningsförslag avseende ny organisation för lärarutbildningen vid Göteborgs universitet och därmed är mitt uppdrag fullgjort. Inriktningsförslaget inkluderar även förslag till kommande utredningsuppdrag och beredningsarbete inför att den föreslagna organisationsförändringen träder i kraft. Uttolkning av uppdraget och dess sammanhang Inriktningsförslaget bör ses mot bakgrund av hur jag har tolkat uppdraget och det sammanhang inom vilket uppdraget genomförts. En övergripande tolkning är att inriktningsförslaget ska adressera och avhjälpa strukturella svagheter och bidra till att kvaliteten i lärarutbildningen kan utvecklas på ett positivt sätt. En annan övergripande tolkning är att uppdraget omfattar roller och ansvar för olika aktörer och funktioner såväl på universitetsgemensam nivå som på fakultets- och institutionsnivå. Styrkor med nuvarande organisationsmodell Innan utmaningarna diskuteras är det viktigt att slå fast att nuvarande organisation i många avseenden fungerar väl. Lärarutbildningen vid Göteborgs universitet är en av de största i landet sett till antalet program, inriktningar och ämnen och till antalet studenter. Även om organisationsstrukturen har varit 2 (12)

3 föremål för återkommande diskussioner, vilket framkommer av rektors direktiv, har modellen med en samordnad styrning och ledning av lärarutbildningen varit en styrka. Universitetet var mycket framgångsrikt i den ansökningsprocess om examenstillstånd som skedde inför starten av de nya utbildningarna Idag deltar universitetet i flera nationella satsningar och utvecklingsprojekt avseende lärarutbildningen och utbildningarna expanderar i linje med regeringens ambitioner. Det har också konstaterats, vilket framkommer av rektors direktiv, att det finns ett brett och genuint intresse på fakulteter och institutioner av att vara med och utveckla utbildningarna. Svagheter med nuvarande organisationsmodell Men det finns också svagheter i nuvarande organisationsmodell som kan sammanfattas med att den friskriver fakulteterna från ansvar och att verksamheten inte är involverad i den innehållsliga utvecklingen av programmen på ett tillräckligt tydligt sätt. I nuvarande modell har fakulteterna inte någon tydlig roll eller något tydligt ansvar avseende lärarutbildningen. Enligt Göteborgs universitets arbetsordning ska Lärarutbildningsnämnden (LUN) fördela utbildningsuppdrag direkt till berörda institutioner, vilket får till konsekvens att lärarutbildningen i stort sett är osynlig för fakultetsstyrelserna och fakultetsledningarna. Detta bekräftas också i samtalen med dekanerna. Fakulteterna har visserligen i princip det samlade ansvaret för all utbildning och forskning vid fakulteten men frånvaron av ett tydligt definierat ansvar för lärarutbildningen gör att den exkluderas från fakulteternas gängse verksamhet. Den andra svagheten med nuvarande organisation är att verksamheten, det vill säga de institutioner som medverkar i lärarutbildningen och där verksamma lärare och forskare, inte har en tillräckligt tydlig roll när det gäller att driva frågor om utveckling inom de olika lärarprogrammen. Kursansvariga institutioner har visserligen en tydlig roll när det gäller utveckling av enskilda kurser eftersom kursansvarig institution fastställer kursplan och avgör, i dialog med övriga berörda institutioner, vilka kompetenser vid andra institutioner som ska medverka i kurserna. Kursansvariga institutioner är i regel också representerade i de programråd som finns i nuvarande organisation men i avsaknad av en tydligt definierad beredande funktion för programråden ger detta begränsade möjligheter att påverka beslut om enskilda programs utveckling. För att på längre sikt säkerställa lärarutbildningens forskningsanknytning och professionsrelevans behöver möjligheter skapas för verksamheten att ta ett större ansvar för programutveckling. Lärarutbildningens omvärld Ytterligare utmaningar som lärosätet har att hantera avseende lärarutbildningen är bristen på forskningsresurser för det utbildningsvetenskapliga området. Trots återkommande försök att stärka forskningsanknytningen har lärarutbildningen en allt för svag vetenskaplig bas och få egna fasta forskningsresurser. Problemet med bristande forskningsresurser, vilket ökar i samband med utbildningarnas expansion, bör lyftas på nationell nivå men kan också hanteras på lärosätesnivå genom särskilda satsningar på detta såväl för universitetet som för samhället strategiskt viktiga område. Bristande forskningsresurser motverkar dessutom universitetets uttalade ambition att arbeta med kompletta akademiska miljöer. Skolväsendets, och därmed lärarutbildningens, centrala roll för samhällsutvecklingen hänger också intimt samman med det starka omvärldstryck och den politiska detaljreglering som kännetecknar lärarutbildningen, och som skiljer den från andra professionsutbildningar. Lärarutbildningen kräver särskild samordning eftersom den är utsatt snabba politiska förändringar och politisk detaljreglering men också för att den involverar flertalet av universitetets institutioner och fakulteter. Sammanfattningsvis består utmaningen i att ta fram ett inriktningsförslag som bygger vidare på styrkorna i nuvarande organisationsmodell och samtidigt kommer till rätta med svagheterna. 3 (12)

4 Nedanstående inriktningsförslag ska tolkas och förstås mot bakgrund av vikten att balansera universitetsgemensam samordning och styrning med ansvarstagande för innehållslig utveckling från verksamhetens sida. DEL 2. INRIKTNINGSFÖRSLAGET Nedan presenterar jag de bärande delarna i inriktningsförslaget avseende ny organisation för lärarutbildningen. Jag har valt att presentera förslaget genom att beskriva det som faktiska förhållanden i en ny tänkt organisation. Samordningsnämnden för lärarutbildning (SOL) Samordningsnämnden för lärarutbildning, förkortat SOL, är ett universitetsgemensamt organ med uppdrag att strategiskt utveckla, samordna och kvalitetssäkra lärarutbildningen vid Göteborgs universitet. Sammansättning och ledning Den grundläggande principen för sammansättningen av SOL är fakultetsrepresentation. I SOL ingår representanter för samtliga fakulteter vid Göteborgs universitet, en per fakultet. Representanterna utses av dekanus vid respektive fakultet för en mandatperiod om tre år. De ska ingå i, eller ha en tydlig koppling till, fakultetsledningen. I SOL ingår även två studeranderepresentanter som utses av studenterna, samt fackliga företrädare. SOL:s ordförande utses av och är direkt underställd rektor. Vice ordförande utses av SOL bland de av fakulteterna utsedda ledamöterna. Uppdrag och ansvarsområden I SOL:s ansvarsområden ingår de yrkesutbildningar som leder till förskollärar- och lärarexamen men även påbyggnadsprogram och fort- och vidareutbildning för förskollärare och lärare. I vissa frågor har SOL en beredande och i vissa frågor en beslutande roll. Vilka frågeområden som hänför sig till respektive roll utvecklas nedan. SOL är ett beredande organ till universitetsstyrelsen i frågor som rör fördelning av utbildningsuppdrag inom lärarutbildningen. Beslut om utbildningsuppdraget inom lärarutbildningen fattas av universitetsstyrelsen dels i form av ett inriktningsbeslut rörande volymen för lärarutbildningen i juni månad, dels i form av beslut om utbildningsuppdrag och medel i budgetbeslutet i oktober månad. Universitetsstyrelsens oktoberbeslut riktar sig till fakulteterna som tar emot utbildningsuppdrag och medel. I november fattar fakultetsstyrelserna beslut om och fördelar utbildningsuppdrag och medel till institutionerna inom av styrelsen givna ramar. Beredning inför universitetsstyrelsens beslut i juni och i oktober sker löpande under perioden januari till oktober. Beredningen görs av SOL tillsammans med berörda stödfunktioner inom Gemensamma förvaltningen och i nära dialog med fakulteterna se vidare nedan förslag om de universitetsgemensamma stödfunktionerna. SOL är ett beslutande organ i frågor som rör programövergripande samordning och strategisk utveckling av lärarutbildningen samt i frågor som handlar om enskilda programs organisering/struktur. Av detta följer att beslut fattade av SOL i huvudsak har en strategisk karaktär och är rambeslut rörande organisatoriska villkor och riktlinjer. SOL fattar beslut avseende utbildningsplaner och kursansvariga institutioner samt avseende sammansättning av programråd och utseende av värdinstitutioner se vidare förslaget om värdinstitutioner, programråd och programledare nedan. 4 (12)

5 SOL beslutar också om riktlinjer och avtal för samverkan med huvudmännen avseende verksamhetsförlagd utbildning samt för fort- och vidareutbildning inom området. SOL beslutar också om system för programövergripande kvalitetsuppföljning och kvalitetssäkring, vilket bör samordnas med universitetets kommande system för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildningen. Vidare fattar SOL beslut i vissa frågor som bereds av Lärarutbildningens samverkansråd se vidare nedan förslag om Lärarutbildningens samverkansråd. En ingång till, och företrädare för, Göteborgs universitets lärarutbildning I linje med såväl huvudmännens som statliga myndigheters uttryckta önskan om en tydlig ingång till universitetet i frågor som rör lärarutbildningen är SOL:s roll även att vara mottagare av externa uppdrag och satsningar, och sedan kanalisera dessa vidare ut i organisationen, samt att vara initiativtagare till och representera universitetet i diskussioner med huvudmän och statliga myndigheter avseende dylika uppdrag och satsningar. Som exempel kan nämnas de statliga projekten VAL, ULV och Lärarlyftet 2 men även försöksverksamheten med övningsförskolor och pilotprojektet Brobyggaren. Uppdragen och satsningarna sker i regel i projektform och finansieras i särskild ordning. Formerna för hur medlen ska hanteras och fördelas i den föreslagna nya organisationen behöver beredas ytterligare. Samtidigt som SOL är externa parters ingång till lärarutbildningen vid Göteborgs universitet företräder SOL på rektors uppdrag Göteborgs universitet i frågor som handlar om lärarutbildningen såväl regionalt som nationellt och internationellt. Lärarutbildningens samverkansråd Lärarutbildningens samverkansråd är ett forum för strategiska diskussioner om hur samverkan mellan akademi och skolväsende kan stärkas med avseende på frågor som rör lärarutbildning och lärares fortoch vidareutbildning, och med avseende på frågor om hur akademi och skolväsende kan utveckla samverkansformer avseende disputerad personal anställd i skolverksamheten. Sammansättning och ledning Lärarutbildningens samverkansråd är i dubbel bemärkelse ett gemensamt organ för Göteborgs universitet och skolhuvudmännen i form av Göteborgs Stad och Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Dels ingår i samverkansrådet lika många representanter för skolhuvudmännen som för Göteborgs universitet, förslagsvis fyra för huvudmännen och fyra för Göteborgs universitet. Dels växlar ordförandeskapet i Lärarutbildningens samverkansråd mellan Göteborgs universitet och skolhuvudmännen, förslagsvis är respektive part ordförande ett år i taget. Ordförande och vice ordförande i SOL är två av Göteborgs universitets representanter i samverkansrådet. Vilka funktioner/kompetenser universitetets resterande två representanter i samverkansrådet ska ha behöver diskuteras i samband med framtagandet av en arbetsbeskrivning för samverkansrådet se vidare nedan om planering inför ny organisation. Uppdrag och funktion Lärarutbildningens samverkansråd är beredande inför beslut i SOL. Det är också önskvärt att samverkansrådet kan bereda frågor inför beslut såväl i Göteborgs Stad som i Göteborgsregionens kommunalförbund. Men Lärarutbildningens samverkansråd har en vidare funktion än så. Genom att vara ett forum för strategiska diskussioner om hur samverkan mellan akademin och skolväsendet kan stärkas kan samverkansrådet fånga upp och kanalisera frågor och utvecklingsidéer vidare såväl inom universitetet, till institutioner och fakulteter, som inom respektive huvudmannaorganisation. 5 (12)

6 En förstärkt roll för fakulteterna Genom att vara representerade i SOL garanteras fakulteterna inflytande dels över den beredning som görs av SOL inför beslut i universitetsstyrelsen om uppdrag inom lärarutbildningen, dels över de strategiska beslut avseende lärarutbildningens utveckling och kvalitetssäkring som fattas av SOL. Men fakulteternas förstärkta roll består också i att de blir mottagare av universitetsstyrelsens beslut om uppdrag inom lärarutbildningen och därför blir den instans som ger uppdrag inom lärarutbildningen till institutionerna. Fakultetsstyrelsernas beslut om fördelning av uppdrag inom lärarutbildningen till institutionerna skiljer sig emellertid från beslut om fördelning av uppdrag inom övrig utbildningsverksamhet eftersom det sker inom de ramar som är fastställda av universitetsstyrelsen mot bakgrund av SOL:s beredning. För institutionernas del betyder detta att institutioner med uppdrag inom lärarutbildningen får samma uppdragsgivare inom lärarutbildningen som för uppdrag inom övrig utbildning, istället för två olika uppdragsgivare som i nuvarande organisationsmodell. Genom sin förstärkta roll har fakulteterna också ett tydligt ansvar för att följa upp, säkra och utveckla kvaliteten i de delar av lärarutbildningen som ligger vid berörda institutioner vid den egna fakulteten. Fakulteternas samlade kvalitetsuppföljning sker mot bakgrund av egna strategier och mål avseende verksamheten vid fakulteten. Detta betyder också att fakulteterna inkluderar lärarutbildningen i sina Handlings- och verksamhetsplaner samt i årsuppföljningen. Fakulteterna har dessutom ett tydligt ansvar för arbetsmiljöfrågor avseende utförande av uppdrag inom lärarutbildningen. Värdinstitution, programråd och programledare En bärande idé bakom inriktningsförslaget är att skapa möjligheter för verksamheten att ta ett större ansvar än i nuvarande organisation för utveckling och säkring av kvalitet inom de olika lärarprogrammen. Förslagen avseende värdinstitutioner, programråd och programledare ska ses mot denna bakgrund. Värdinstitutioner För varje program inom lärarutbildningen, eller för delar av eller för inriktningar inom program, finns värdinstitutioner. Värdinstitutionerna utses av SOL. Värdinstitutionernas roll är att utse och arbetsleda programledarna för berörda program, eller för delar av eller inriktningar inom program, samt att erbjuda programledaren relevant stöd för det programspecifika utvecklingsarbetet. Vid värdinstitutionen utses också en student-/programkoordinator vars uppgift är att biträda programledaren och att fungera som kontaktperson för studenterna under utbildningen. Med uppdraget som värdinstitution följer särskilda resurser som fördelas genom beslut i universitetsstyrelsen efter beredning av SOL. Resurserna omfattar dels medel för programutveckling vilka disponeras av programledare/programråd, dels medel för viss programspecifik stödverksamhet vid värdinstitutionen däribland student-/programkoordinatorn. Programråd och programledare För varje program inom lärarutbildningen finns programråd som leds av en programledare. Programråden utses av SOL för en mandatperiod om tre år. SOL beslutar också om principer för sammansättning av programråden. I programråden finns studeranderepresentanter, vilka utses av studenterna. Programrådens roll är att arbeta med programutveckling och progression inom hela det aktuella programmet. På uppdrag av SOL ska programråden också följa upp kvaliteten med avseende på 6 (12)

7 programmet som helhet och rapportera till SOL. Det är centralt att uppföljningen tar tillvara styrkorna i det kvalitetssystem för lärarutbildningen som Lärarutbildningsnämnden (LUN) har utvecklat i nuvarande organisationsmodell. Programråden är beredande i frågor som rör utbildningsplaner och kursansvar inför beslut i SOL. Prefekt vid aktuell värdinstitution utser, och är chef för, programledaren. I de fall det finns fler värdinstitutioner än en för ett program värdinstitutioner kan utses för delar av, eller inriktningar, inom program beslutar SOL vid vilken av värdinstitutionerna som programledare ska utses. Samtliga programledare ingår i en programledargrupp som organiseras av SOL. Lärarutbildningens stödfunktioner Universitetsgemensamma stödfunktioner Till SOL knyts universitetsgemensamma stödfunktioner för lärarutbildningen. Organisatorisk hemvist för lärarutbildningens universitetsgemensamma stödfunktioner är Gemensamma förvaltningen (GF). Grundprinciper för de centrala stödfunktionernas inplacering i GF är dels att funktioner, i de fall där det bedöms nödvändigt, organiseras i en samlad verksamhet/grupp, dels att funktioner, i de fall där det är möjligt och ändamålsenligt, integreras med befintlig verksamhet inom GF. Det är centralt att inriktning och innehåll för de universitetsgemensamma stödfunktionernas verksamhet fastställs i dialog med SOL. Vidare är det centralt att budget för de universitetsgemensamma stödfunktionerna fastställs i enlighet med en modell som dels ger stödverksamheten långsiktiga och stabila planeringsförutsättningar, dels ger möjlighet till flexibilitet i förhållande till de snabba förändringar avseende kraven på stödverksamheten som är kännetecknande för lärarutbildningen. Stödfunktioner på fakultetsnivå Fakulteternas förstärkta roll avseende lärarutbildningen innebär att de ska inkludera lärarutbildningen i sin ordinarie verksamhet avseende till exempel budgetdialoger med institutionerna och kvalitetsuppföljning. Fakulteterna kan på olika sätt behöva knyta till sig kompetens för att säkerställa att de kan hantera sin förstärkta roll, antingen personellt eller genom kompetensutveckling. Omfattningen på, och finansieringen av, stödfunktionerna avseende lärarutbildningen på fakultetsnivå avgörs av respektive fakultet. Stödfunktioner på institutionsnivå Institutioner som i den föreslagna nya organisationen utses till värdinstitutioner ansvarar för att programledaren har nödvändigt stöd för arbete med programutveckling. Som nämnts ovan knyts särskilda resurser till värdinstitutionerna för programutveckling, under ledning av programledare/programråd, och för viss programspecifik stödverksamhet vid värdinstitutionen däribland student-/programkoordinatorn. I övrigt avgör respektive institution själv omfattningen på och finansieringen av stödfunktioner för lärarutbildningen på institutionsnivå. Forskarskolan CUL Organisatorisk hemvist för forskarskolan CUL, som är en fakultetsövergripande forskarskola för studerande med lärarexamen, är den Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Forskarutbildningen inom CUL avser dels doktorander finansierade av anslag, dels doktorander finansierade av externa huvudmän, vanligen benämnda samverkansdoktorander. 7 (12)

8 Verksamheten inom CUL leds av en vetenskaplig ledare och av en styrgrupp som består av representanter för de fakulteter som medverkar i forskarskolan. CUL:s vetenskapliga ledare utses av dekanus vid den Utbildningsvetenskapliga fakulteten, och är adjungerad i Lärarutbildningens samverkansråd. Fakulteternas representanter utses av dekanus vid respektive fakultet för en mandatperiod om tre år. I CUL:s styrgrupp ingår också två studeranderepresentanter som utses av studenterna. Verksamheten inom CUL finansieras av årliga anslag från universitetsstyrelsen till Utbildningsvetenskapliga fakulteten. De delar av anslaget som avser lönekostnader för doktorander samt utbildningskostnader, till exempel handledning och kursverksamhet, fördelas vidare till berörda institutioner. I linje med CUL:s status som en fakultetsövergripande forskarskola medverkar samtliga fakulteter på likvärdig basis i verksamheten. DEL 3. KONSEKVENSER OCH PROCESS FÖR GENOMFÖRANDE Denna avslutande del inleds med en redogörelse för de huvudsakliga skillnaderna mellan inriktningsförslaget och dagens organisationsmodell och för hur inriktningsförslaget som helhet svarar mot uppdraget. Därefter diskuteras konsekvenserna av den föreslagna organisationsförändringen och avslutningsvis presenteras förslag till process för genomförande. Huvudsakliga skillnader jämfört med nuvarande organisation Huvudsakliga skillnader Den första skillnaden är att det universitetsgemensamma organet är beredande (inför beslut i universitetsstyrelsen) och beslutande istället för enbart beslutande, samt att en ny grundläggande princip för sammansättning av det universitetsgemensamma organet införs: fakultetsrepresentation, med en ledamot per fakultet. Den andra skillnaden är en förstärkt organisation för samverkan med skolhuvudmännen: strategisk samverkan med skolhuvudmännen sker på likvärdiga villkor i Lärarutbildningens samverkansråd istället för genom två externa ledamöter i det universitetsgemensamma organet. Den tredje skillnaden är en tydlig roll och ett tydligt ansvar för lärarutbildningen för fakulteterna, något som i princip saknas i nuvarande organisationsmodell. Den fjärde skillnaden är att programrådens roll som beredande organ stärks, samt att värdinstitutioner för program eller delar av eller inriktningar inom program inrättas, vilket saknas i nuvarande organisationsmodell. En nyhet är att student-/programkoordinatorer utses vid värdinstitutionerna, vilket förenklar studenternas kontaktytor med utbildningen. En femte skillnad är att de universitetsgemensamma stödfunktionerna är en del av verksamheten vid Gemensamma förvaltningen istället för en friliggande verksamhet som i nuvarande organisationsmodell. Avslutningsvis är den sjätte skillnaden att huvudansvaret för forskarskolan CUL placeras vid den Utbildningsvetenskapliga fakulteten istället för att, som i nuvarande organisationsmodell, vara en del av det särskilda organets ansvarsområde. Hur svarar inriktningsförslaget mot rektors direktiv? Sammanfattningsvis svarar inriktningsförslaget väl mot rektors direktiv. Genom den föreslagna organisationsmodellen skapas möjligheter för hela universitetet att vara med i den strategiska utvecklingen av lärarutbildningen och samverkan med skolhuvudmännen fördjupas. De centrala 8 (12)

9 stödfunktionerna för lärarutbildningen samordnas universitetsgemensamt och långsiktighet och stabilitet skapas för stödverksamheten genom inplaceringen i Gemensamma förvaltningen. Genom fakulteternas förstärkta roll knyts också lärarutbildningen till fakulteternas samlade utbildningsansvar, vilket i sin tur innebär ett förtydligat ansvar för fakulteterna att följa upp och utveckla lärarutbildningens kvalitet samt att integrera lärarutbildningen i kompletta akademiska miljöer. Förutsättningarna för att integrera lärarutbildningen i kompletta akademiska miljöer säkerställs emellertid inte fullt ut med inriktningsförslaget. Utökade forskningsresurser för, och/eller strategiska satsningar på, forskning inom det utbildningsvetenskapliga området med relevans för lärarutbildningen är nödvändiga för att på lång sikt säkerställa lärarutbildningens forskningsanknytning och vetenskapliga grund. Konsekvenser I och med att inriktningsförslaget innebär en tydlig förändring jämfört med dagens organisationsmodell får det också en rad konsekvenser för nuvarande verksamhet. Konsekvenser på universitetsgemensam nivå För det första får inriktningsförslaget konsekvenser på universitetsgemensam nivå. Lärarutbildningens strategiska utveckling såväl som dess volym och omfattning kommer, enligt förslaget, att behandlas mer ingående i universitetsstyrelsen än i dagens modell. Vidare innebär inriktningsförslaget att en ny verksamhet universitetsgemensamma stödfunktioner för lärarutbildning flyttar in i Gemensamma förvaltningen. För det andra får inriktningsförslaget konsekvenser för det som idag är det universitetsgemensamma organet, Lärarutbildningsnämnden (LUN), och för Lärarutbildningsnämndens kansli. Nuvarande mandatperiod för Lärarutbildningsnämnden löper ut vid halvårsskiftet Enligt förslaget (se nedan) inrättas SOL 1 juli 2016, vilket ger en naturlig övergång från nuvarande till föreslagen organisationsmodell. Förslagets konsekvenser för verksamheten vid nuvarande LUN:s kansli blir stora med avseende på organisationsstruktur och ledning. Genom inplaceringen i GF skapas en långsiktigt hållbar struktur för verksamheten. De universitetsgemensamma stödfunktionerna för lärarutbildningen blir en etablerad del av universitetets samlade stödfunktioner på central nivå. I formell mening innebär inplaceringen samtidigt i vissa avseenden en svagare koppling mellan det universitetsgemensamma organet för lärarutbildningens styrning och ledning och de gemensamma stödfunktionerna än i dagens modell, och en minskad flexibilitet och en mer komplex chefsstruktur. Inriktningsförslaget får ringa konsekvenser med avseende på verksamhetens omfattning och innehåll. Det föranleder inte några förändringar med avseende på vilka stödfunktioner som finns på universitetsgemensam nivå, och det tvärande arbetssätt mellan olika funktioner som kännetecknar nuvarande verksamhet bör på olika sätt bevaras. Emellertid sker en förändring avseende stödfunktionernas kontakter med verksamheten då det blir viktigt att ha kontakter på fakultetsnivå samtidigt som vissa kontakter fortfarande sker på institutionsnivå. Eftersom SOL, till skillnad från LUN, föreslås ha ledamöter från samtliga fakulteter blir det universitetsgemensamma organet i den föreslagna organisationsmodellen mer universitetsgemensamt än i nuvarande organisationsmodell. Frågan bör ställas om SOL som ett universitetsgemensamt organ bör vara representerat i andra universitetsgemensamma organ, som Utbildningsnämnden och Biblioteksnämnden där LUN för närvarande är representerade. I linje med inriktningsförslagets övergripande målsättning att inkludera lärarutbildningen i ordinarie verksamhet bör fakulteternas egna 9 (12)

10 representanter kunna företräda såväl lärarutbildning som annan utbildning och verksamhet i dessa organ i den föreslagna nya organisationsmodellen. Konsekvenser på fakultets- och institutionsnivå Förslagets konsekvenser för fakulteterna är att de får ett tydligt ansvar för uppdrag inom lärarutbildningen på samma sätt som för uppdrag inom övrig utbildning. Förslaget innebär att fakulteterna måste lyfta in lärarutbildningen i sina ordinarie kontaktytor med institutionerna, dock med den skillnaden att hanteringen av uppdraget inom lärarutbildningen sker inom de ramar som universitetsstyrelsen fastställer. För samtliga institutioner som medverkar i lärarutbildningen betyder inriktningsförslaget att institutionerna får en uppdragsgivare för uppdrag både inom lärarutbildningen och övrig utbildning. I nuvarande organisationsmodell har institutionerna två huvudmän Lärarutbildningsnämnden är uppdragsgivare för uppdrag inom lärarutbildningen och fakultetsstyrelserna för övrig utbildning. För de institutioner som utses till värdinstitutioner får inriktningsförslaget ytterligare konsekvenser, främst i form av ansvar för att leda och stödja programledaren, och indirekt programråden, i programutvecklingsarbetet. Student-/programkoordinatorernas placering vid värdinstitutionerna innebär också en tätare studentkontakt. Konsekvenser för studenterna Inriktningsförslaget får inga direkta konsekvenser för studenterna i meningen att deras utbildning påverkas eller förändras. Däremot är en konsekvens av inriktningsförslaget att studentinflytandet stärks genom att lärarutbildningen behandlas i fler instanser där studenterna är representerade (universitetsstyrelsen och fakultetsstyrelserna) och att studenternas kontakter med programansvariga underlättas genom införandet av student-/programkoordinatorer. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan konsekvenserna beskrivas som att lärarutbildningen går från att i huvudsak vara en angelägenhet för det universitetsgemensamma organet och medverkande institutioner, till att också bli en angelägenhet för fakulteterna, för Gemensamma förvaltningen men även i större utsträckning än idag för universitetsstyrelsen. Därigenom blir lärarutbildningen de facto hela universitetets angelägenhet. Men med övergången till en modell med större ansvarstagande hos fler aktörer följer också risker för att otydlighet, oklara ansvarsförhållanden och oklara kommunikationsvägar uppstår under en övergångsperiod. Till detta ska läggas att lärarutbildningen befinner sig i en omfattande expansion med hög arbetsbelastningen som följd såväl vid Lärarutbildningsnämndens kansli som vid institutionerna. Mycket tyder också på att lärarutbildningen kommer att kvalitetsgranskas av Universitetskanslersämbetet under 2017, med en pilot redan under Mot denna bakgrund är det centralt att övergången till en ny organisation går smidigt och inte i onödan belastar en redan hårt ansträngd verksamhet. Övergången behöver samordnas och särskilda resurser för detta avsättas. I kommande avsnitt ger jag förslag på process för genomförande. 10 (12)

11 Planering inför ny organisation våren och hösten 2016 Planering inför inrättande av SOL, Lärarutbildningens samverkansråd, fakulteternas förstärkta roll och nytt huvudmannaskap för CUL Föreslagen tidplan för införande av den nya organisationsmodellen är 1 juli Vid denna tidpunkt inrättas SOL och Lärarutbildningens samverkansråd. Vid denna tidpunkt träder också fakulteternas förstärka roll i kraft, och Utbildningsvetenskapliga fakulteten övertar huvudansvaret för forskarskolan CUL. Dessa förändringar förutsätter revideringar i Göteborgs universitets arbetsordning och bör föregås av flera parallella, men samordnade, planeringsprocesser avseende Ändringar i Göteborgs universitets arbetsordning, inklusive mandat och funktion för SOL:s ordförande Arbetsbeskrivning för Samordningsnämnden för lärarutbildning (SOL) Arbetsbeskrivning för Lärarutbildningens samverkansråd Arbetsbeskrivning för ledningen av CUL:s forskarskola LUN:s och fakulteternas roll i planeringsfasen För att möjliggöra att beslut om uppdrag inom lärarutbildningen kan fattas av universitetsstyrelsen enligt den nya modellen redan i oktober 2016 bör fakulteterna förbereda sig för att delta i beredningsarbetet från och med januari Lärarutbildningsnämnden (LUN) bör också ges ett särskilt uppdrag att anpassa nuvarande beredningsprocess av utbildningsuppdrag till den nya modellen. För att säkerställa ett kontinuerligt kvalitetssäkringsarbete föreslår jag att det nu gällande kvalitetssäkringssystemet för lärarutbildningen, vilket fastställts av LUN, används under hela Fakulteterna bör successivt under 2016 anpassa sig till sin förstärkta roll avseende kvalitetsarbetet för att fullt ut kunna ikläda sig denna roll Parallellt bör LUN, och senare det nyinrättade SOL, under beaktande av det nya kvalitetssystem som utvecklas för Göteborgs universitet, anpassa kvalitetssystemet för lärarutbildningen till den föreslagna organisationsmodellen. SOL:s planering inför utseende av värdinstitutioner, programråd och programledare Föreslagen tidplan för införande av värdinstitutioner och programrådens förstärka roll är tidigast 1 januari SOL fattar beslut om värdinstitutioner och utser programråd. Det är viktigt att beslut om värdinstitutioner föregås av en noggrann beredning där universitetets samlade kompetens beaktas och där olika delar av verksamheten ges möjlighet att komma med synpunkter. Tidigast vid denna tidpunkt kan också student-/programkoordinatorerna vara utsedda. Fortsatt utredningsarbete Lärarutbildningens universitetsgemensamma stödfunktioner Enligt inriktningsförslaget föreslås de universitetsgemensamma stödfunktionerna för lärarutbildningen bli del av verksamheten vid Gemensamma förvaltningen. Jag föreslår därför att rektor ger universitetsdirektören i uppdrag att utreda dels formerna för de lärarutbildningsgemensamma stödfunktionernas inplacering i GF, dels formerna för hur stödfunktionerna knyts till SOL. I uppdraget ingår både att föreslå vilka av de nuvarande stödfunktionerna vid LUN:s kansli som ska organiseras i en samlad verksamhet, samt denna 11 (12)

12 verksamhetens organisatoriska placering inom GF, och att föreslå vilka av nuvarande stödfunktioner vid LUN:s kansli som ska integreras med nuvarande verksamhet vid GF. Utredningen föreslås genomföras i nära dialog med ledningen för Lärarutbildningsnämndens kansli. Vidare bör synpunkter från berörda parter, dels inom GF, dels på fakultetsnivå, inhämtas. Det är önskvärt att konkreta förslag presenteras före årsskiftet samt att den nya organiseringen av lärarutbildningens universitetsgemensamma stödfunktioner i möjligaste mån träder i kraft den 1 juli Modell för finansiering av lärarutbildningens universitetsgemensamma stödfunktioner Enligt inriktningsförslaget föreslås budgeten för lärarutbildningens universitetsgemensamma stödfunktioner beslutas av universitetsstyrelsen efter beredning av SOL. Men modellen för hur kostnaderna för dessa stödfunktioner ska beräknas måste utredas i särskild ordning. Jag föreslår därför att rektor utreder förslag till modell för hur kostnaderna för lärarutbildningens gemensamma stödfunktioner ska beräknas. I uppdraget ingår dels att ta fram förslag till modell för hur kostnaderna ska beräknas, dels att ta fram förslag till budget inför universitetsstyrelsens oktoberbeslut Utredningen bör genomföras i nära dialog med ledningen för Lärarutbildningsnämndens kansli och synpunkter bör inhämtas från fakulteterna. Utredningen bör beakta vikten av att modellen är flexibel med möjlighet att anpassa stödfunktionernas omfattning (volym) efter den starka politiska styrning och höga förändringstakt som gäller lärarutbildningen. Utredningen ska också samordnas med ovan nämnda utredning om formerna för de lärarutbildningsgemensamma stödfunktionernas inplacering inom GF. Forskningsresurser och lärarutbildningens forskningsanknytning För att på sikt upprätthålla kvaliteten i lärarutbildningen och fullt ut integrera lärarutbildningen i kompletta akademiska miljöer är det av stor vikt att ytterligare forskningsresurser tillförs det utbildningsvetenskapliga området. Det är önskvärt att Göteborgs universitet är pådrivande på den nationella nivån i fråga om att utbildningens kraftiga volymökning bör följas av ökade forskningsresurser. Men Göteborgs universitet äger också möjligheten att göra egna strategiska satsningar på det utbildningsvetenskapliga området. Jag föreslår därför att rektor tillser att möjligheterna att frigöra strategiska medel för satsningar på det utbildningsvetenskapliga området utreds inför budgetåret Det bör också ingå i utredningen att ta fram förslag på hur eventuella satsningar kan utformas. Förslagen bör både beakta värdet av att strategiska medel fördelas i relation till storleken på uppdrag inom lärarutbildningen och av att medel kan sökas i konkurrens. Vidare rekommenderar jag SOL att i dialog med fakulteterna arbeta strategiskt med frågan om hur lärarutbildningens forskningsanknytning kan stärkas ytterligare. Under arbetet med uppdraget har jag konstaterat att det finns ett stort intresse för samverkan över fakultetsgränserna avseende utbildningsvetenskaplig forskning med relevans för lärarutbildning och skola, och det är viktigt att detta tillvaratas i den föreslagna nya organisationen. 12 (12)