Verksamhetsutveckling vid Konstnärliga fakulteten - ny organisation

Transkript

1 Konstnärliga fakultetsnämnden BESLUT 1 / Verksamhetsutveckling vid Konstnärliga fakulteten - ny organisation Vid sitt sammanträde har Konstnärliga fakultetsnämnden fattat nedanstående beslut. Beslutet utgör basen för det fortsatta förankrings- och implementeringsarbete som under hösten 2011 kommer att genomföras inom det verksamhetsutvecklingsprojekt som sedan 2009 pågår inom Konstnärliga fakulteten. Det förslag som legat till grund för beslutet har utarbetats av fakultetsledningen i samarbete med fakultetens ledningsgrupp. Förslaget har presenterats vid öppen hearing den 19 maj 2011 samt har MBL-förhandlats 26 maj Beslut Övergripande struktur och ledningsfunktioner Definition av institutionsbegreppet: Vid Konstnärliga fakulteten, Göteborgs universitet, är institutionen en organisatorisk enhet som samlar närliggande ämnen samt strategiskt utvecklar och bedriver utbildning och forskning/konstnärligt utvecklingsarbete i kompletta miljöer. Därutöver bedrivs samverkansarbete integrerat i utbildnings- och forskningsverksamheten. Utbildning och forskning inom fakultetens ansvarsområde ska bedrivas på institutionsnivå. Efter fakultetsnämndens (fakultetsstyrelsens) beslut kan kärnverksamhet bedrivas i annan form under begränsad tid. Institutionen leds av en prefekt som har det övergripande och samlade arbetsgivar- och verksamhetsansvaret för institutionen. Konstnärliga fakulteten Storgatan 43, Box 141, SE Göteborg , (fax)

2 2 / 5 Prefekt har som medlem i fakultetens ledningsgrupp ett ansvar för fakultetens samlade utveckling samt ett ansvar för att implementera universitets- och fakultetsgemensamma beslut på institutionen. Som huvudprincip ska samma krav på kvalifikationer ställas på proprefekt som för prefekt. Institutionens inre organisation, besluts- och delegationsordning samt verksamhet beslutas på institutionsnivå om inte annat anges av universitets- och fakultetsgemensamma beslut och avtal. Beslut ska fattas på lägsta möjliga nivå med ansvar för helheten. Samordningen och enhetligheten mellan institutionerna kan åstadkommas efter beslut i överordnat organ men ska som huvudprincip baseras på gemensamma överenskommelser mellan institutionerna. För att uppnå transparens, effektivitet samt ökad rörlighet och samverkan enligt dokumentet Målbild Konstnärliga fakulteten 2020 ska så långt som möjligt enhetlighet mellan fakultetens institutioner gälla med avseende på: o tjänste- och organisationsbenämningar, o övergripande organisations- och ledningsstruktur, o kvalifikationer och krav på olika typer av främst administrativa och tekniska anställningar, o service till studenter, o olika IT-stöd och andra typer av stödfunktioner/verktyg, o administrativa processer och arbetssätt, o budget- och redovisningsprinciper, o praxis och arbetssätt vad gäller uppfyllande av rådande lagstiftning och universitetsgemensamma regelverk (exempelvis MBL samt likabehandlingsoch arbetsmiljöarbete). Nuvarande principer för institutionsråd gäller fram till dess att beslut av universitetet tas. För att säkra en öppen beslutsprocess på institutionsnivå där studenter och medarbetare ges möjlighet till inflytande ska som huvudprincip gälla att samtliga beslut på institutionsnivå fattas vid protokollförda beslutsmöten. Detsamma ska gälla beslut på fakultetsnivå. Övriga ledningsfunktioner på institutionsnivå Prefekt har möjlighet att utse en eller flera viceprefekter för samordning av utbildning och forskning eller för andra sakområden. Viceprefekterna ska inte ha personal- eller ekonomiansvar utan ska ha ett samordningsansvar. Viceprefekterna ska ha hög kompetens inom sakområdet. Uppdraget som viceprefekt ska vara tidsbegränsat, med möjlighet till förlängning.

3 3 / 5 Prefekt, proprefekt, administrativ chef och studentrepresentanter ska tillsammans med ev. viceprefekter utgöra ledningsgrupp för institutionen. Prefekten kan till ledningsgruppen adjungera olika medarbetare permanent eller för varje möte. Utöver vad som kommer att definieras av universitets- eller fakultetsgemensamma beslut bestämmer prefekt om andra typer av samordnings- och beredningsforum för institutionens verksamhet. Vid varje institution ska det finnas minst en studierektor för forskarutbildning. Studierektor har ett samordningsansvar för doktoranderna och utgör kontaktperson för administrativa frågor mot den fakultetsgemensamma forskarskolan. Doktorandernas arbetsledare utses av prefekt Institutionskollegier Samtliga lärare, forskare och doktorander ska organiseras i s.k. institutionskollegier. Institutionskollegierna ska utgöra den kollegiala hemvisten för medarbetarna efter en huvudprincip av närliggande ämnestillhörighet. Teknisk och administrativ personal kan där det är relevant och i samråd med sin chef delta i institutionskollegierna. Institutionskollegierna har till uppgift att bedriva utbildning och forskning samt att utveckla och företräda ämnet. Institutionskollegiet ska sträva efter att utgöra en komplett miljö, vilket innefattar utbildningsprogram på alla nivåer samt minst en etablerad miljö för forskning/ konstnärligt utvecklingsarbete och omfatta medarbetare med olika kompetensprofiler. Institutionskollegierna utgår från fakultetens nuvarande ämnen/ämnesinriktningar. Institutionskollegierna kan förändras efter beslut av prefekt men förändringar bör ske med återhållsamhet och efter ett brett förankringsarbete eftersom avsikten är att långsiktigt bygga upp konkurrenskraftiga och framgångsrika utbildnings- och forskningsmiljöer. Prefekt fastställer medarbetares kollegietillhörighet. Då förändringar av institutionskollegierna rör flera institutioner ska förändringar ske i samråd mellan prefekterna. Som huvudprincip ska gälla att kollegiet ska ledas av enhetschef och ämnesföreträdare. Enhetschefen har personal- och budgetansvar utifrån delegation från prefekt. Ämnesföreträdaren ska ha hög ämnesmässig kompetens och ska ansvara för kollegiets ämnesutveckling. Prefekt utser enhetschef och ämnesföreträdare efter utlysning och samråd med berörd personal. Vid stora institutionskollegier kan det finnas behov av en biträdande enhetschef. Denna utses genom samma process som för enhetschef.

4 4 / 5 Uppdragen som enhetschef och ämnesföreträdare ska inte innehas av samma person. Uppdragen som enhetschef och ämnesföreträdare ska vara tidsbegränsade, tre år med möjlighet till förlängning. Vad gäller ämnesföreträdarens roll bör det gälla att den i praktiken ser likartad ut för hela fakulteten. För att stärka den kompletta miljön så ska uppdraget som ämnesföreträdare innebära att man, i nära samverkan med hela institutionskollegiet, ska ha ett övergripande ansvar för utvecklingen av ett ämne, eller en ämnesinriktning, i hela dess vidd. En övergripande beskrivning för rollen ska tas fram utifrån denna princip. För institutionskollegier med tydligt avgränsade ämnesinriktningar kan det finnas flera ämnesföreträdare. Utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå ska ledas av en eller flera studierektorer. Studierektorn ska ha kvalitets- och samordningsansvar för utbildningen. För att undvika dubbla roller bör studierektorn inte ha ett arbetsgivaransvar för lärarna inom utbildningen. Fakultetskollegier Fakultetskollegier, i enlighet med förslaget i Definition av och indelning i kompetensgrupper, behöver inrättas för att framför allt uppnå målet om ämnesöverskridande utbildning och forskning. Kollegiernas roll, mandat, former för tillsättning och förutsättningar för deltagande ska dock preciseras och utredas. Forskarskolan Forskarutbildningen vid fakulteten ska fortsatt bedrivas som en fakultetsgemensam forskarskola. För det fortsatta arbetet ska förslagen som lämnats av delprojektet Forskarutbildningens organisation vara vägledande. Förslaget om en forskarutbildningsnämnd kan först behandlas när universitetet har tagit beslut om fakultetsstyrelsens uppdrag och mandat. Administration och teknik Som generell utgångspunkt för administration och teknik på institutionsnivå ska gälla att man bör tillämpa fakultets- och universitetsgemensamma lösningar. Detta ställer krav på samordning och ett aktivt deltagande i forum som verkar för samverkan och gemensamma lösningar. Dessa forum kan arrangeras av universitetet och fakulteten men även med fördel skapas genom direkta initiativ mellan institutionerna. Vid varje institution ska finnas en administrativ chef. Den administrativa chefen ska som huvudprincip ha ett samlat ansvar för den administrativa personalen vid institutionen och utgöra primär kontaktperson mot fakultet och gemensamma förvaltningen i övergripande administrativa frågor.

5 5 / 5 Administrativa anställningar ska i likhet med akademiska anställningar prövas utifrån professionalitet och utbildningsnivå. Med detta avses att administrativa anställningar ska tillsättas med personer som har relevant utbildning och/eller yrkeskunnande. Det gäller i första hand anställning som: personalhandläggare, ekonom, studievägledare, kommunikatör/informatör samt olika typer av tekniska anställningar. För att garantera ett professionellt studentstöd ska det vid varje institution finnas studievägledare. Rollen som studievägledare ska inte kunna kombineras med studierektorsuppdrag eller läraranställning vid den aktuella institutionen. Institutionerna kan för olika typer av administrativa/tekniska expertroller utforma lösningar där institutionerna delar på en anställning. I dessa fall ska arbetsgivaransvaret ligga inom endera institutionen. För institutioner med omfattande infrastruktur och teknik bör prefekt tillsätta en teknisk chef med samordnings- och personalansvar samt ekonomiskt ansvar. Prefekt avgör om teknisk chef linjemässigt ska ligga under prefekt eller administrativ chef. För att kunna erhålla en sammanhållen administration och teknikorganisation på institutionsnivå bör arbetsgivaransvaret för administrativ och teknisk personal ligga på administrativ eller teknisk chef. Tidplan och process Dekanus ges i uppdrag att driva verksamhetsutvecklingsprojektets realiseringsarbete i enlighet med de principiella utgångspunkterna ovan med målet att en ny organisation för Konstnärliga fakulteten formellt ska gälla fr.o.m Utgående från arbetsgruppens förslag för Definition av och indelning i kompetensgrupper ska institutionskollegier formeras under hösten. Rekrytering av enhetschefer och ämnesföreträdare ska genomföras genom intern utlysning. Fakultetskollegiernas roll, mandat, former för tillsättning och förutsättningar för deltagande ska utredas och preciseras under hösten Dekanus ges i uppdrag att till nämndens oktobermöte lämna ett slutligt förslag till institutionsindelning. Förslaget ska föregås av grundlig analys och dialog med institutionskollegierna. Förslaget ska fortsatt utgå från tidigare fakultetsnämndsbeslut om att verksamheten ska organiseras i två institutioner som huvudalternativ. Dekanus ges i uppdrag att under hösten 2011 fortlöpande avrapportera till fakultetsnämnden om verksamhetsutvecklingsprojektets status och utveckling.