Organisation, roller och styrning på nya institutionen HDK-Valand

Transkript

1 KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Organisation, roller och styrning på nya institutionen HDK-Valand Förslag, uppdaterad version Fakultetens ledningsgrupp har tagit fram ett förslag på roller och möten som den nya institutionen kan ha. Förslaget skickas på remiss till samtlig personal för att få synpunkter inför beslut. Mer information på fakultetens hemsida Förslaget är skickat till personalen på fakulteten, för synpunkter 7 mars tom 20 april Konstnärliga fakulteten 1 (12) Storgatan 43, Box 141, Göteborg

2 1. Inledning, bakgrund Vid Göteborgs universitet ska ansvarsförhållanden, roller, beslutsmandat och befogenheter vara tydliga och transparenta. Det här dokumentet syftar till att presentera hur den nya institutionen HDK-Valands verksamhet organiseras och styrs, hur beslut fattas samt hur de olika rollerna och forumen är relaterade till varandra. Universitetets beslutsordning och delegationsordning Vissa roller på institutionen är redan beslutade i universitetets arbetsordning (dnr V 2017/802) och delegationsordning (dnr V 2017/802). Där står också en del om ansvar, mandat, arbetsuppgifter och krav på kompetens. Prefekt, proprefekt, institutionsrådet och administrativ chef är roller som enligt arbetsordningen måste finnas på institutionerna. Det förslag som presenteras här bygger på universitetets arbetsordning och delegationsordning. Läs mer i universitetets arbetsordning och delegationsordning om roller, ansvar, mandat och arbetsuppgifter: Del av universitetets organisation Vi har också tagit hänsyn till att den nya institutionen är en del av universitetet och behöver organiseras och styras på ett sätt som gör att den fungerar i helheten, inklusive kopplingar till universitetsgemensamma, fakultetsgemensamma och institutionsgemensamma besluts- och samarbetsorgan. På fakultetsnivå har institutionen representanter i prefektrådet, lärarförslagsnämnden, utbildningsråd och forskningsråd. Institutionens verksamhet är kopplad till flera av universitetets gemensamma centrumbildningar bland andra Centrum för Utbildningsvetenskap och lärarforskning (CUL) och universitetsgemensamma organ, som Samordningsnämnden för lärarutbildning (SOL). Figur 1. Den nya institutionens organisation i förhållande till universitets i stort. 2 (12)

3 Särskilt samarbetet med Utbildningsvetenskapliga fakulteten kommer att vara väl utvecklat på den nya institutionen, på liknande sätt som idag. Figur 2. För att verksamheten med lärarutbildningarna på den nya institutionen ska fungera krävs precis som idag ett nära samarbete med Utbildningsvetenskapliga institutionen. Tidigare fattade beslut om nya institutionens organisation Sedan tidigare är det beslutat att den nya institutionen ska ha fem sak-enheter och två stöd-enheter enligt figuren nedan (beslut av fakultetens ledningsgrupp, december 2017). Figur 3. Den nya institutionens sju enheter. Syftet med det hela Konst 2025 Sist men inte minst har vi haft visionen Konst 2025 för ögonen när vi tagit fram förslaget. Syftet med att slå ihop HDK och Valand och bilda en ny institution är att ta ett kliv på vägen mot en integrerad fakultet för alla konstarter. Vi utformar organisation, roller och ledningsstruktur för att skapa förutsättningar att lyckas uppnå den långsiktiga visionen. Mer om visionen för Konst 2025: 3 (12)

4 Modeller för ledarskap inom akademin För att säkerställa att alla aspekter av vår verksamhet och dess ledning täcks in i förslaget har vi använt oss av en modell ur Severin och Jonnergårds, Fyra akademiska ledningsrum (utgiven på Dialog & Idé, 2013). Vi har utgått från de fyra ledningsrummen, som kort beskrivs i faktaruta nedan. Fyra akademiska ledningsrum 1. Linjestyrning. Uppgifterna för linjestyrning är: Att översätta, paketera och kommunicera linjeorganisationens strategiska och långsiktiga mål och avsikter. Att vara arbetsgivare, chef och ansvarig för personal, ekonomi, lokaler, arbetsmiljö. Att delegera. Att vara delaktig i den övergripande ledningen för universitetet, att förvalta och utveckla organisationens ledningsprocesser, typ verksamhetsplanering, budget. Att vara ledare och coach i förhållande till sin ledningsgrupp och sina medarbetare. Att backa upp och möjliggöra för medarbetarna att delta i akademins övriga ledningsrum. Roller inom institutionens linjestyrning är vanligtvis prefekt, proprefekt, enhetschef. 2. Forskningsledarskap inom det egna området. Uppgifterna för forskningsledarskap är: Att upprätthålla och utveckla kompetens och sprida sina upptäckter i det vetenskapliga samhället, delta i kunskapsskapande och dess förmedling, bygga en egen självständig forskningsmiljö. Att leda forskningsprojekt med abstrakta mål och kontinuerlig tolkning av resultat. Att upprätta och medverka på akademiska scener via uppdrag på tvärs i nationella och internationella forskningsmiljöer. Att leda forskargruppens personal och de sociala dimensionerna i dessa unika kunskapsmiljöer. Att handleda och coacha nästa generations forskare. Roller inom forskningsledarskapet är vanligtvis viceprefekt för forskning, forskningsaktiva professorer och lektorer, den forskningsansvarige inom enheten, forskningsgruppledare. Fortsättning nästa sida. 4 (12)

5 Fyra akademiska ledningsrum, fortsättning från föregående sida. 3. Att leda utbildning och lärande. Uppgifter inom ledandet av utbildning är: Att leda kollegor i ett lärarlag. Att svara för helhet och hålla ihop ett mångdisciplinärt program, representera ämnets kärna, programmets idé och skapa mening, identitet och en kultur kring området, och säkra kopplingen till forskningen i ämnet. Att möta unga människors karriärdrömmar och svara för att studenterna är eftertraktade på arbetsmarknaden och ges goda möjligheter att utveckla en professionell yrkesroll. Att designa och leda lärprocesser i samverkan med andra lärosäten, samhälle och näringsliv. Att förebygga och hantera spänningar och konflikter mellan olika aktörer. Att vara både ansvarig beställare och lärarkollega - och kunna skapa samverkan mellan dessa roller. Att svara för studenternas arbetsmiljö och få deras förtroende. Roller inom ledning av utbildning är vanligtvis viceprefekt för utbildning, studierektor, programansvarig och kursansvarig. 4. Att leda tvärvetenskapligt samarbete och tvärvetenskapliga miljöer. Uppgifterna för ledning av tvärvetenskapligt samarbete är: Att svara för idémässig sammanhållning, förhandla, skapa identitet och leda med fokus på en större idé än det egna ämnet. Att leda samordningen av arbetet med stora ansökningar. Att balansera på gränsen mellan informella nätverk och fasta organisationsstrukturer. Att vara både nod och chef. Att samverka, koppla samman och inkludera olika aktörers behov och intressen till kontaktnät. Att skapa och leda arbetet i nya kunskapsmiljöer som ger upphov till nya tankar och handlingsmöjligheter. Roller kan exempelvis vara centrumföreståndare, projektledare, PARSE-professor, CULföreståndare. 5 (12)

6 2. Förslag till roller i nya institutionens ledningsstruktur Figur 3. Utbildningsrådet. Förslaget är att ha en studierektor för MA-program och en för BAprogram. Varje enhet har en programansvarig för varje program. Tillsammans bildar dessa utbildningsrådet, där viceprefekten för utbildning är ordförande. Roller linjestyrning Prefekt Proprefekt Administrativ chef Teknisk chef Enhetschefer för de fem sakenheterna (design, Steneby, konsthantverk och fri konst, film foto litterär gestaltning, pedagogik) Roller leda utbildning och lärande Studierektor BA Studierektor MA Viceprefekt för utbildning Programansvariga för varje program Kursansvariga för varje kurs Roller forskningsledarskap inom egna området Viceprefekt för forskning Forskningsansvariga på varje enhet Professorer 6 (12)

7 Prefekt och proprefekt Prefekten är institutionens högste chef och ytterst ansvarig för all verksamhet, samt har det yttersta arbetsmiljöansvaret och personalansvaret. Prefekten ansvarar för att universitets- och fakultetsgemensamma beslut, regler och policyer följs inom institutionen. Prefekten har i uppgift att leda det övergripande arbetet på institutionen, främja verksamhetens utveckling och företräda institutionen externt och internt. Han eller hon företräder universitetet som arbetsgivare. Prefekt och proprefekt är uppdrag, de tillsätts av dekan, efter rådgivande val vid institutionen. Mandatperioden är sex år med avstämning efter tre. Se universitetets arbetsordning. Prefekten ska vara vetenskapligt eller konstnärligt kompetent. Det ska finnas en ställföreträdande prefekt, benämnd proprefekt, som ska tjänstgöra vid prefekts frånvaro. Proprefektens mandatperiod och tillvägagångssättet vid utseende följer prefektens. Proprefekten ska vara vetenskapligt eller konstnärligt kompetent. Administrativ chef På institutionsnivå ska det finnas en administrativ chef med ansvar för institutionens administrativa verksamhetsstöd. Den administrativa chefens mandat och beslutsbefogenheter regleras genom delegation från prefekt. Den administrativa chefen leder den administrativa enheten som stödfunktion i enlighet med universitetets policy för verksamhetsstöd. Administrativa chefen har ett delegerat strategiskt ansvar för institutionens framtida administrativa utveckling och investeringar. Teknisk chef På institutionsnivå ska det finnas en teknisk chef med ansvar för institutionens tekniska verksamhetsstöd. Den administrativa chefens mandat och beslutsbefogenheter regleras genom delegation från prefekt. Den tekniska chefen leder den tekniska enheten som stödfunktion i enlighet med universitetets policy för verksamhetsstöd Tekniska chefen har ett delegerat strategiskt ansvar för institutionens framtida tekniska utveckling och investeringar. Enhetschef Enhetschef arbetar på delegation från prefekt. Enhetschefen har personalansvar för enhetens medarbetare (exempelvis lönesamtal, utvecklingssamtal, tjänstgöringsplanering och uppgifter i det systematiska arbetsmiljöarbetet). Enhetschefen leder enhetsgruppens gemensamma möten. Enhetschef är ett uppdrag som löper 6 år med avstämning efter 3 år. Vid rekrytering av enhetschef ställs krav på ledarkompetens, ledarerfarenhet samt kunskap och nätverk inom något/några av enhetens konstnärliga fält. Enhetschefen kan ha upp till 20 procent utvecklingsarbete inom uppdraget, exempelvis med 7 (12)

8 internationalisering och/ eller samverkan. Programansvarig På varje enhet finns en programansvarig per program. Den programansvarige implementerar kursplaner, gör detaljerad schemaläggning, är den som kvalitetsgranskar kursguider. Viceprefekterna för utbildning och den dekan som är ansvarig för utbildning upprättar en fakultetsgemensam årskalender som tillsammans med programarkitekturen utgör ett gemensamt planeringsrutnät. Programansvarig beslutar, i dialog med sin programgrupp, om hur programmet ska utvecklas inom detta rutnät. Den programansvarige är ordförande för programgruppsmöten, inklusive programkonferenser och programutvärderingsmöten. Programansvarig arbetar nära studierektor och viceprefekt för utbildning med övergripande utveckling av program på samma nivå. Programansvariga arbetar över institutionen med studierektorn och vice prefekt för utbildning för att upprätthålla gemensamma programarkitekturer. Tjänsteplanering sker i dialog mellan programansvariga och enhetschef. Studierektorer för MA respektive BA Följer upp kvalitet, granskar kursplaner, kursguider och kursvärderingar. När problem uppstår för student i relation till utbildningen, och som inte kan lösas på programansvarignivå, är studierektorn den instans studenten vänder sig till. Viceprefekt för utbildning Är utbildningsansvarig på institutionen enligt GU:s definition. Uppgifter är bland andra att sätta strategiska ramar för pedagogisk utveckling, utbildningsplanering, schema, fördelningen av HST och när valbara kurser ges (den mer detaljerade planeringen ansvarar programansvariga i samråd med studierektor för). GU:s uppdragsbeskrivning för utbildningsansvarig. Viceprefekt för forskning Forskningsansvarig vid institutionen. Leder institutionens forskningsråd, tillsammans med viceprefekten på HSM delar han eller hon ledarskapet för den gemensamma forskarskolan. Professor Idag har HDK och Valand tillsammans ca 20 professorer. De har mycket varierande arbetsuppgifter, några huvudsakligen inom undervisning, andra huvudsakligen inom forskning, några visstidsanställda, andra tillsvidareanställda, några anställda på konstnärlig grund, andra anställda på vetenskaplig grund, eller både och, några befordrade internt och några rekryterade externt. I vissa ämnen har vi en professor, i andra ämnen har vi flera professorer. Professorerna har ett kunskapsledarskap. En professor eller professorer i ett ämne ingår i ett professorskollegium (se under rubrik Professorskollegiet) och redovisar där årligen hur ämnet utvecklas i förhållandet till (i) utbildning, (ii) forskning och (iii) samverkan med det omgivande samhället, och vilken ny ämnesutveckling som behövs. Professorerna ansvarar för etableringen av en etisk kommitté och en etisk process för utbildning och forskning under prefektens ledning. 8 (12)

9 Forskningsansvarig inom enheten Forskningsansvarig inom enheten ansvarar för enhetens samlade forskningsmiljö. Är en ledare för forskningsutveckling som arbetar nära VP-forskning för att driva utvecklingen. Kursansvarig Rollen som kursansvarig sammanfattas i nedanstående punkter: deltar i arbetet att skriva kursplaner ansvarar för att kursguide enligt institutionens riktlinjer finns vid rätt tidpunkt ansvarar för att kursen planeras och genomförs i enlighet med kursplan ansvarar för att instruera studenterna hur GUL används i undervisningen, t ex inlämningsuppgifter, diskussionsforum, kursenkäter ansvarar för att föregående kursvärdering och lärarrapport presenteras för studenter i samband med kursstart ansvarar för att kursvärdering genomförs och sammanställs tillsammans med förslag till förbättringsåtgärder, återkoppling görs till studenter på kursen och till programansvarig utvecklar och föreslår förbättringar av kurs och kursplan till programansvarig har ansvar för att följa givna ekonomiska ramar 3. Institutionsrådets roll Institutionsrådet ska fungera rådgivande åt prefekten och ska utgöra ett forum för dialog och diskussion i strategiska frågor för institutionens verksamhet. Det är angeläget att alla personalkategorier vid institutionen ges rimlig representation i institutionsrådet. Institutionsrådet ska ha minst fem möten per år. Institutionsrådets arbete ska ske inom ramen för universitetets mål och strategier samt det uppdrag som universitets- och fakultetsstyrelsen lämnat. Följande frågor ska behandlas i institutionsrådet innan beslut fattas av prefekt: budget och verksamhetsplan, inklusive rekryteringar mål och strategier för utbildning och forskning inklusive samverkan kursplaner viktigare yttranden och remissvar utseende av institutionens representanter i fakultets- och universitetsövergripande organ övriga uppgifter som dekanen uppdrar åt rådet arbetsmiljöfrågor Institutionsrådets medlemmar utses genom val. Institutionsrådets sammansättning ska följa Arbetsordningen för Göteborgs Universitet. Två externa ledamöter utses av prefekten och adjungeras två gånger om året. 9 (12)

10 4. Forum för samråd inom institutionen Ledningsrådet Prefekt, viceprefekt för utbildning, proprefekt, viceprefekt för forskning, administrativ chef, enhetscheferna, teknisk chef, studentrepresentant, två externa (väljs av prefekt och representerar verksamheter som är relevanta för men inte väl bekanta med institutionen, och därför kan anlägga nya perspektiv på verksamheten, d.v.s. kan berätta för oss vad vi inte pratar om). Deltar 1-2 ggr/år inför årsplaneringen vid uppföljning av året. Funktion: Operativ och kortsiktig strategisk ledning. Träffas varannan vecka. Arbetsgivarmöte bör genomföras före detta mötet. Deltagare är linjechefer och HR som adjungerad. Institutionens dagordningsmöte Prefekt, viceprefekt för utbildning, viceprefekt för forskning, administrativ chef. Adjungerade vid behov. Funktion: Förbereder dagordningar för ledningsråd och för institutionsrådet (IR). Forskningsrådet och viceprefekt för forskning Viceprefekt forskning, forskningsansvarig vid enheten, studentrepresentant, representant från eventuella forskningscentra, en PARSE professor. Funktion: Ett forum för interna forskningsansökningar; dokumentation och arkivering av alla externa forskningsansökningar; uppföljning av forskningsutfallet. Kopplar forskningen inom ämnena till fakultetens forskningsstrategi genom att utarbeta en årlig handlingsplan för forskning. Träffas 3 ggr/termin. Utbildningsrådet och viceprefekt för utbildning Viceprefekt för utbildning (ordförande), studierektorer, normalt en programansvarig från varje enhet, studentrepresentant. Utbildningsrådets huvudsakliga arbets- och fokusområden är: Beredning och kvalitetssäkring av utbildningsplaner vid institutionen Samordna institutionens utbildningsutbud på grund och avancerad nivå Kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring (UKÄ, GU, KF BUGA) Uppföljning av institutionens tillämpning av lokala studieregler vid Göteborgs universitet Hantering av remisser som rör utbildning på grund- och avancerad nivå Beredning av HP/VP vid institutionen i frågor som rör utbildning och samverkan på grund- och avancerad nivå Bevakning av högskolepedagogiska frågor och planering av insatser vid institutionen 10 (12)

11 Möts 1 gång/månad. Möte för institutionens programansvariga Viceprefekt för utbildning, studierektorer, alla programansvariga. Funktion: ett forum där programansvariga diskuterar allmänna förutsättningar för programmen, svarar på frågeställningar om kvalitet, diskuterar effekter av strategiska beslut från fakulteten och institutionen. Mötena skapar ett rum för samordning mellan olika program, kan också identifiera förutsättningar för delade kurser, workshops eller andra utbildningsaktiviteter. Möts 2 ggr/år. Professorskollegiet Alla professorer, båda viceprefekterna. Funktion: Att se över utvecklingen av ämnen med särskild koppling till att skapa kompletta miljöer. Att inrätta även en etisk rådgivande kommitté som svarar på etiska frågor som väcks av utbildningen och forskningsarbetet vid institutionen. Möts 2 ggr/år. Arbetsmiljö, hållbar utveckling och likabehandling Institutionen följer universitetets arbetsmiljöorganisation, policyn för likabehandling och ledningssystemet för hållbar utveckling. Hur arbetet ska organiseras vid den nya institutionen är under utveckling och kommer beslutas under hösten Forum för samråd inom enheter 5. Forum för samråd inom enheterna Enhetsgruppen ledd av enhetschefen Alla lärare och forskare som är baserade i enheten. Funktion: Delar grundläggande information, gemensamma kalendrar, öppet forum för diskussioner som rör hela enheten, ger enhetens svar på institutions- och fakultetsförslag. Möts 1 gång/månad Ämneskollegiegrupp Alla lärare och forskare som är direkt kopplade till ett visst ämne, studentrepresentant, enhetens forskningsansvarig, (enhetschefen har närvarorätt om det behövs). Ordförande: utsedd av enhetschef vanligen en professor eller universitetslektor som är kopplad till ämnet. Funktion: Att vårda ämnets värde; att identifiera kopplingspotentialer inom ämnet och ämnesöverskridande, att identifiera nyckelfrågor där forskning kan interagera med utbildning, att säkerställa att ämnesrelaterade nätverk och partnerskapsprojekt är kopplade till utbildning 11 (12)

12 och forskning. Möts 2 gånger per år, två veckor före Professorskollegiets möte. Programgrupp Programansvarig, studentrepresentanter, lärare i programmet som är kontrakterade på 50% eller mer samt under den aktuella terminen med aktiv undervisningsroll på 10% eller mer i programmet. Funktion: Stödja den programansvarige vid planering och realisering av programinnehåll, att övervaka progressionen inom programmet, identifiera möjligheter att förbättra utbildningen, att uppfylla kraven i det nya kvalitetssystemet. Möts 3 ggr/år. 12 (12)