Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation"

Transkript

1 Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Version Följande principer är utgångspunkter för organisationen vid Linnéuniversitetet: a. Akademisk basnivå: Grunden för verksamheten inom utbildning och forskning skall ligga inom en relativt homogen akademiska miljö. Inom denna miljö skall det reella akademiska ansvaret för verksamheten ligga. Varje sådan miljö skall ha både utbildning och forskning för att säkerställa en god akademisk kvalitet och utveckling samt kopplingen mellan utbildning och forskning. b. Tydlig ansvarsfördelning: Organisationen skall så långt det är möjligt säkerställa att ansvar och befogenheter följs åt. Det skall vara tydligt var ansvaret för olika verksamhetsuppgifter ligger, var besluten fattas och vem som bär ansvaret för uppföljning, kvalitetssäkring och utveckling. Organisationen och beslutsfunktionerna skall säkerställa inflytande och förankring såväl internt som bland studenter. c. Effektivitet: Organisationen skall vara så effektiv och enkel som möjligt. Den skall möjliggöra korta, tydliga och snabba beslutsvägar utan att kvaliteten blir lidande. d. Transparens och igenkännbarhet: Organisationen skall vara transparent och tydlig. Studenter och utomstående intressenter skall lätt kunna orientera sig i organisationen. Organisationen skall vara igenkännbar ur ett nationellt och internationellt perspektiv. e. Hållbarhet: Organisationen och ledningsfunktionerna skall vara hållbara över tid. Medarbetare på universitetet skall kunna känna sig engagerade och trivas. Organisationen skall kunna skapa bästa förutsättningar för att bedriva och utveckla verksamheten så att den är hållbar över tid dvs. den håller hög kvalitet samt är samhällsrelevant och efterfrågad. f. Öppenhet och lyhördhet: Organisationen och ledarskapet skall präglas av en öppenhet och lyhördhet för förslag och initiativ för att förbättra verksamheten. Organisationen skall möjliggöra möten mellan representanter för anställda, studenter och samhällsintressen samt vara lyhörd för relevanta samhällsutvecklingar. g. Omställbarhet: Organisationen skall på ett bra och effektivt sätt kunna ställa om utifrån förändringar externt och internt. Organisationen skall möjliggöra förändringar för universitetets strategiska utveckling särskilt inom de fyra prioriterade områdena attraktiv kunskapsmiljö, framstående forskning, samhällelig drivkraft och globala värden. h. Akademiskt ledarskap: Organisationen skall värna om det akademiska ledarskapet dvs. ledarskap med god förståelse för den akademiska verksamheten. En akademisk ledare bör ha erfarenhet från både utbildning och forskning/konstnärligt utvecklingsarbete och helst vara aktiv inom båda områdena. i. Operativ akademisk beslutsnivå: Organisationen måste ha minst en besluts- och ledningsfunktion gällande den operativa akademiska verksamheten som inbegriper arbetsledning, arbetsmiljö som innehållsliga aspekter. Funktionen skall ha god kompetens vad gäller den operativa akademiska verksamheten och ha god akademisk legitimitet både vad gäller utbildning och forskning/konstnärligt utvecklingsarbete och kunna tillse att verksamheten bedrivs med hög kvalitet. 1

2 j. Strategisk akademisk beslutsnivå: Organisationen måste ha minst en besluts- och ledningsfunktion gällande den akademiska verksamheten som säkerställer att kvalitet på mer övergripande nivå samt att strategiskt övergripande och långsiktiga beslut kan fattas. Beslutsnivån måste ha hög akademisk legitimitet både vad gäller utbildning och forskning.. Varje operativ beslutsnivå skall innefattas av en strategisk beslutsnivå. Den strategiska beslutsnivån skall ha tillräckligt god kunskap om, kännedom om samt kontakt med de ingående operativa verksamheterna för att fatta bra övergripande strategiska beslut i enlighet med universitetets mål och strategier. k. Samarbeten över ämnesgränser: Organisationen bör underlätta samarbeten över ämnesgränser och möjliggöra möten mellan olika ämnesmiljöer. Organisationen skall kunna ta tillvara på gynnsamma effekter av ämnesövergripande samarbeten l. Effektiv och kompetent stödverksamhet: Organisationen skall helst möjliggöra en stödverksamhet som är effektiv och resurssnål, med minsta möjliga risk för dubbelarbete. Ledningen av stödverksamheten skall präglas av hög professionalitet och kompetens. m. Behovsstyrt stödverksamhet: Organisationen och dimensioneringen av stödverksamheten skall anpassas så långt det är möjligt till den akademiska verksamhetens behov och prioriteringar samt relevanta samhällsförändringar. Organisationsanalys Vid tidigare diskussioner samt de som förts i samband med institutionsbesök med anledning av organisationsfrågan har inga invändningar framkommit mot listade kriterier, krav och önskemål. I den följande diskussionen skall vi fortsätta och dra konsekvenser utifrån exemplen på kriterier, krav och önskemål ovan. Organisationen skall enligt egenskap (a) utgå från den akademiska basnivån. Denna nivå identifierar vi med en ämnesmiljö eller en miljö av närliggande ämnen i enlighet med diskussionen under (a). Miljön skapar en organisatorisk cell som vi kan kalla för avdelning. Egenskap (i) anger att det måste finnas en beslutsnivå kopplad till den operativa verksamheten. Då det är en operativ verksamhet så utgörs beslutsfunktionen av en operativ chef/ledare (vi använder benämningen "chef"). Man skulle kunna tänka sig att beslutsfunktionen på operativ nivå också har en styrelse eller nämnd. Vi återkommer till denna fråga lite senare. Beslutsnivån för den operativa verksamheten kan ligga inom avdelningen eller ligga "ovanför" densamma dvs. man är chef för en avdelning eller fler avdelningar. Ju fler avdelningar som sammanförs inom ramen för den operativa beslutsnivån desto större blir komplexiteten i uppdraget att leda den operativa verksamheten. Behov uppstår att ha underchefer som ligger tillräcklig nära den operativa verksamheten. Det innebär att m a o att vi skapar nya chefer som utgör den egentliga operativa beslutsnivån. I enlighet med egenskap (b) dvs. att ansvar och befogenhet skall följas åt, skall denna chef inte bara vara informell utan ha formell beslutsmandat. Vi inser av detta resonemang att vi inte kan ha för många avdelningar som en chef för en operativ verksamhet ansvarar för. Å andra sidan kan vi inte heller ha en alltför liten miljö. Detta skulle varken vara effektivt (egenskap (c)) eller hållbart (egenskap (d)), då en alltför liten miljö blir för sårbar. Det är heller inte i allmänhet möjligt i en alltför liten miljö att både ha goda undervisnings- och forskningsmiljöer (egenskap (j)). Slutsatsen av analysen är att en operativ chef bör ansvara för en miljö (vi kallar den här departement för att införa en beteckning som inte är i bruk i dagens organisation) som 2

3 består av en eller några få avdelningar som ämnesmässigt kopplar till varandra, inte är alltför stor så att det finns behov av underchefer, inte är alltför liten och sårbar, innehåller både undervisning och forskning/konstnärligt utvecklingsarbete. Genom att chefen finns nära eller inom den operativa verksamheten och att miljön inte är för stor skapar vi en bra grund för att även uppfylla egenskaperna (g) och (h) åtminstone på den operativa nivån. Egenskap (k) dvs. den strategiska beslutsnivån behöver vidare införas. Denna nivå måste ligga en bit "ovanför" departementsnivån. Detta betyder att beslutsnivån innefattar flera departement (en undre gräns är kanske fyra stycken). Låt oss kalla miljön av flera departement som innefattas av en och samma beslutsfunktionen för en sektion (valet av namn är igen för att det inte är i bruk). För att beslutsnivån skall kunna ta strategiska beslut krävs en god kunskap om de ingående miljöerna. Därför skall de ingående departementen ha verksamheter som är närbesläktade. Ofta används därför vetenskapsområden eller tematiska områden för att beskriva vilka departement som ingår i en sektion. Vi kan genomföra ett liknande resonemang vad gäller antalet departement inom sektionen som vi gjorde ovan och slutsatsen blir att det inte kan vara få eller för många. Är det för få så kommer den strategiska nivån att ligga för nära basnivån. Är det för många departement så blir det en alltför stor miljö och det är svårt att fatta bra strategiska beslut med tillräcklig kunskap om de operativa miljöerna och den operativa verksamheten. Det betyder att om vi har alltför många departement så leder till ett behov av att ha en beslutsnivå mellan den strategiska och den operativa. Det här är inte i linje med egenskap (c). Ibland kan en sådan nivå inte undvikas eller ifall antalet sektioner är alltför stort finns behovet att skapa ytterligare en strategisk beslutsnivå. Men om detta kan undvikas blir organisationen mer effektiv. Vi sammanfattar för sektionen leds av en chef inte är för liten så att avståndet mellan departement och sektion är alltför kort inte är alltför stor så att organisation blir ineffektiv och det finns behov av en beslutsnivå mellan departement och sektion. innehåller departement som är närbesläktade och har en miljö som är ett tematisk sammanhållet område Frågan är vilken typ av beslutsfunktion som krävs på den strategiska nivån. Vi har möjligheten låta den bestå av enbart en chef alternativt enbart en styrelse/nämnd eller en kombination av båda. Om vi bara ha en styrelse/nämnd så skulle det innebära att chefen på den operativa nivån är direkt underställd rektor. För ett mindre antal enheter skulle det kunna vara hanterbart och effektivt (egenskap (c)), men inte för större lärosäten där antalet enheter blir för stort. För ett större lärosäte måste vi alltså ha en chefsfunktion mellan den operativa chefen och rektor. Frågan om det också skall finnas en styrelse/nämnd återkommer vi till. De allra flesta kraven, kriterierna och önskemålen har under diskussionens gång så här långt berörts. Vi har dock inte diskuterat det akademiska ledarskapet (egenskap (h)). För att tillfredsställa det som beskrivs under denna punkt krävs att de chefer är väl förtrogna med den akademiska verksamheten såväl undervisning som forskning/konstnärligt utvecklingsarbete. 3

4 Vi har inte heller berört egenskap (k) dvs. samarbete över ämnesgränser. Samarbeten uppstår ofta i en miljö där man möts över ämnesgränser. Sådana möten möjliggörs t ex genom att förena flera ämnen inom en organisatorisk enhet. Samtidigt skapar man genom detta ett visst hinder för samarbeten mellan ämnen som ligger inom olika organisatoriska enheter. I en organisation där departementen är relativt små miljöer, ibland kanske bara en enda ämnesmiljö, så blir det naturliga ämnesöverskridande mötet inte inom ett departement utan mellan olika departement. Den organisatoriska enhet där man möts mellan olika ämnen är alltså sektionen. Då sektionen är en relativt stor miljö finns goda möjligheter till många och rika samarbeten. Den administrativa stödverksamheten och egenskaperna (l) och (m) har inte heller berörts. Vårt fokus i denna diskussion är den akademiska organisationen, varför vi inte nu och här diskuterar hur man organiserar de administrativa processerna. Denna diskussion är viktig, men bör föras när man väl vet hur organisationen för den akademiska verksamheten ser ut. Organisationen skall också möjliggöra möten mellan representanter för akademi och samhällsintressen samt vara lyhörd för relevanta samhällsutvecklingar (egenskap (f)). En organisation som är effektiv med ett effektivt ledarskap och som är öppet för impulser utifrån och förändringar, har en god grund för att på ett bra sätt arbeta med representanter för samhällsintressen. Så i mångt och mycket är detta en fråga om inställningen hos organisationens olika företrädare. Utöver detta bör man skapa mötesplatser för att diskutera gemensamma intressen. Sådana mötesplatser är programråd, där studenter, lärare och externa ledamöter kan diskutera programspecifika frågor. Andra mötesplatser kan vara styrelser (genom externa ledamöter), branschråd mm. Låt oss nu diskutera frågan om styrelse/nämnd (vi använder för enkelhetens skull benämningen styrelse) som komplement till en chef på olika nivåer i organisationen. Fördelen med att bara ha en chef utan styrelse är större tydlighet vad gäller ansvar och befogenhet (egenskap (b)). Det uppstår inte en diskussion om det är chefen eller styrelsen som fattar besluten och bär ansvaret. En annan fördel är en större effektivitet och dynamik i ledarskapet (egenskap (c)). Då ansvar och befogenhet ligger på en person kan denna person utveckla och förändra verksamheten med större kraft (egenskap (g)). Givetvis ställer det stora krav på ledarskapet. Förankringen av beslut och förändringar görs inom den egna enheten genom en tydlig beredningsprocess, ett remissförfarande eller en diskussion med berörda. En nackdel är att kunna kombinera ansvar för personalen med behovet av att kunna prioritera. Dessa två kan ibland vara i konflikt med varandra. En annan nackdel är att det inte finns samma kontroll och insyn av hur verksamheten styrs och leds som med en styrelse. För en verksamhet som är liten och relativt fokuserad kommer behovet av kontroll och insyn att minska då chefen arbetar nära den operativa verksamheten. Nära den operativa verksamheten så har chefen dessutom stor ämnesmässig kompetens och nära till den kompetens som finns inom enheten. Förankringen och medinflytandet sker relativt enkelt då chefen kan föra en direkt diskussion med de inblandade. Inom ett departement som inte är alltför stort och inhomogent så finns det alltså få skäl som talar för en styrelse. Fördelarna med en styrelse är att det skapar ett organ med ansvar och beslutsbefogenheter, där företrädare för olika delar av verksamheten finns företrädda (egenskap (f)). Detta ger medinflytande. En styrelse har kompetens inom ett betydligt bredare område än en enskild person (egenskap (h)). Styrelsen innebär också en balanserande makt i förhållande till chefen, vilket ger en lägre sårbarhet, bättre kontroll och större insyn av hur verksamheten styrs och leds (egenskap (e)). Även vid svåra 4

5 beslut kan en styrelse vara en styrka då chefen delar ansvaret för beslutet med hela styrelsen. Styrelsen har inte personalansvar, vilket kan vara en fördel vid vissa typer av beslut. Nackdelen med en styrelse är att man får oftast en trögare beslutsprocess. Vidare innebär styrelser större otydlighet vad gäller ansvar och beslut i förhållande till chefen. En väsentlig nackdel som ofta nämns är att styrelser bestående av huvudsakligen representanter för verksamheten ofta har svårt att fatta beslut som innebär större förändringar. Man vill ofta få fram koncensusbeslut som i sin tur ofta är kompromisser. Låt oss sammanfatta vår analys och skissera vår organisation: Vi har konstaterat att den enklaste organisationen som uppfyller våra exempel på krav, kriterier och önskemål består av de två organisatoriska delarna som vi kallat för departement och sektion. För departementen gäller leds av en chef, består av en eller några få avdelningar som ämnesmässigt kopplar till varandra, inte är alltför stor så att det finns behov av underchefer, inte är alltför liten och sårbar, innehåller i normalfallet både undervisning och forskning. För sektionerna gäller leds av en chef inte är för liten så att avståndet mellan departement och sektion är alltför kort inte är alltför stor så att organisation blir ineffektiv och det finns behov av en beslutsnivå mellan departement och sektion. innehåller departement som är närbesläktade och har en miljö som är ett tematisk sammanhållet område Vi har också konstaterat att det behovet av en styrelse på departementsnivå är begränsat. Vi kan grafiskt representera organisationen Universitet/styrelse/rektor Sektion/chef Sektion/chef Sektion/chef Sektion/chef Sektion/chef Departement/chef Departement/chef Departement/chef Departement/chef 5

6 Jämförelse med nuvarande organisation Nuvarande organisation uppfyller inte alla de principer som ställts upp ovan. Här följer exempel Det finns en otydlighet i ansvarsuppdelningen mellan fakultet och institution som inte är förenlig med ovanstående principer. Nuvarande organisation är mer komplex än ovan med flera vertikala nivåer i större institutioner. Den horisontella organisationen (fakultetsnämndernas/nuv:s organisation) är för komplex och omfattande. De chefer som är direkt underställda rektor är för många till antalet för att ha en optimal ledningsgrupp. Ansvar och befogenhet följs inte alltid åt full utsträckning på den operativa nivån. De administrativa processerna behöver effektiviseras. Organisationen av de administrativa processerna måste få ökad enkelhet, tydlighet och transparens. Det krävs en ökad samordningen mellan centrala och lokala stödfunktioner. Om vi använder nuvarande organisation som bas för förändringar så implicerar det följande exempel på förändringar 1. Skapa institutioner som inte är så stora att de har en omfattande inre struktur. Gör m a o institutionerna "platta". 2. Inför en chefsposition på fakultetsnivån med tydligt ansvar och åtföljande befogenheter. 3. Se över fakultets- och institutionsindelningar så att de är lagom stora och de ingående verksamheter har en bra koppling till varandra. 4. Förändra organisationen av stödverksamheterna. Anpassa den efter organisationen av den akademiska verksamheten och se till att de administrativa processerna är enkla, tydliga och kostnadseffektiva. Titta särskilt på samordningen mellan centrala och lokala stödfunktioner. Vi avslutar med en viktig kommentar. Även om vi ovan utgått från den befintliga organisationen och redovisat nödvändiga förändringar, så skall inte detta tolkas som att man inte kan diskutera andra förändringar. Det väsentliga är att man skapar en organisation som är förenlig med våra principer och som är optimal i förhållande till den verksamhet skall bedrivas på kort och lång sikt. 6

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation del II

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation del II Version 120108 Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation del II I dokumentet "Fortsatt diskussion om Lnu:s organisation" diskuterades hur en organisation i möjligaste mån kunde fås att uppfylla de av

Läs mer

Diskussionsunderlag Lnu:s organisation av verksamhetsstödet

Diskussionsunderlag Lnu:s organisation av verksamhetsstödet Diskussionsunderlag Lnu:s organisation av verksamhetsstödet Version 2012 02 06 Inledning Organisationsöversynen har hittills fokuserat den akademiska verksamheten, det vill säga hur utbildnings och forskningsverksamheten

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Regler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet

Regler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet Regler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet Dokumenttyp: Regel Dnr: 100-828-10 Område: Beslutsfattare: Universitetsstyrelsen

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED

Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED 1(5) ( Växjö och Kalmar 2012-08-23 Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED Inledning Målet med upprättandet av kommunikationsplanen är att synliggöra kommunikationen

Läs mer

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Regeldokument Språkpolicy Beslutat av Rektor Gäller från 2014-11-17 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Innehåll Inledning 3 Linnéuniversitetet en kreativ kunskapsmiljö

Läs mer

CHEF OCH LEDARSKAP. Riktlinjer och definitioner

CHEF OCH LEDARSKAP. Riktlinjer och definitioner Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Kommunstyrelsen den 22 mars 2017 Fastställelsedatum: den 1 april 2017 Ansvarig: Kommundirektör Revideras: Vart 2.e år eller vid behov Följas upp: HR-chef

Läs mer

Administrativa chefer vid NJ-fakulteten

Administrativa chefer vid NJ-fakulteten Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Dekanus STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ua 2016.1.1.1-2693 Sakområde: Organisation och beslutsstruktur Dokumenttyp: Delegationsordning/organisationsbeslut

Läs mer

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Malmö högskola / Fakulteten för lärande och samhälle Antagen av fakultetsstyrelsen 2017-03-24 2017-03-29 Dnr:LED 1.12016/570 Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Målbild

Läs mer

Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola

Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola Beslutad av högskolestyrelsen 2017-02-14 Dnr: BTH-1.2.1-0053-2017 Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola Denna strategiska plan är högskolestyrelsens och högskoleledningens dokument för att på

Läs mer

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ 2017-05-23 1 (7) SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ Här hittar du en checklista som fokuserar särskilt på chefens arbetsmiljö. Den bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

Vision Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden

Vision Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden Vision 2020 Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden Länsstyrelsens vision Tillsammans för en hållbar framtid Tillsammans för en hållbar framtid är vår vision och den ger oss samlad kraft att

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: 2016/6683-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2017-2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2017-01-01 Beslutat av: Beslutsdatum: 2016-12-08

Läs mer

Kommentarer till Ledningsutredningens betänkande Utvecklad ledning av universitet och högskolor 2015:92

Kommentarer till Ledningsutredningens betänkande Utvecklad ledning av universitet och högskolor 2015:92 Kommentarer till Ledningsutredningens betänkande Utvecklad ledning av universitet och högskolor Kommentarer till Ledningsutredningens betänkande Utvecklad ledning av universitet och högskolor Ulrika Bjare

Läs mer

Ny utbildningsorganisation vid SLU

Ny utbildningsorganisation vid SLU Dnr SLU ua 2013.1.1.1-4639 PM Ny utbildningsorganisation vid SLU SLU får en ny utbildningsorganisation från den 1 januari 2014. Ny är den centrala utbildningsnämnden (UN) och programnämnderna (PN), men

Läs mer

Genomlysning av Ledningsorganisation - Tekniska Stenungsunds kommun

Genomlysning av Ledningsorganisation - Tekniska Stenungsunds kommun GLOBAL SERVICE/ INDUSTRY Genomlysning av Ledningsorganisation - Tekniska Stenungsunds kommun Liselott Daun 2005-09-13 AUDIT / TAX / ADVISORY / LINE OF BUSINESS 1 Syfte och metod Syftet är att belysa styrkor

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy

Chefs- och ledarskapspolicy STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Chefs- och ledarskapspolicy Antaget av Kommunstyrelsen 2006-03-08, 32 Kommunledningskontoret 1 (4) Maria Lejerstedt 2007-09-04 maria.lejerstedt@stromstad.se Dnr: tele

Läs mer

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först INNEHÅLL FRAMTIDSKRAFT..................................................................... 3 LEAN ett helhetstänkande för framtiden VÄRDEGRUNDEN.....................................................................

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Dnr. 19-2005-76 Kvalitetspolicy för Högskolan i Halmstad KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Fastställd av styrelsen för Högskolan i Halmstad, juni 2011 Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet,

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

Regler och riktlinjer för lönesättning vid KTH

Regler och riktlinjer för lönesättning vid KTH REGLER OCH RIKTLINJER FÖR LÖNESÄTTNING VID KTH Skapat av Dokumentdatum Ev. diarienummer Regler och riktlinjer för lönesättning vid KTH Ersätter Lönepolicy nr 1/2006 REGLER OCH RIKTLINJER FÖR LÖNESÄTTNING

Läs mer

Kommentarer till Ledningsutredningens betänkande Utvecklad ledning av universitet och högskolor 2015:92

Kommentarer till Ledningsutredningens betänkande Utvecklad ledning av universitet och högskolor 2015:92 Kommentarer till Ledningsutredningens betänkande Utvecklad ledning av universitet och högskolor Kommentarer till Ledningsutredningens betänkande Utvecklad ledning av universitet och högskolor Ulrika Bjare

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Chefspolicy vid Stockholms universitet

Chefspolicy vid Stockholms universitet Chefspolicy vid Stockholms universitet Produktion: Personalavdelningen vid Stockholms universitet och Matador kommunikation. Illustrationer: Stina Wirsén. Tryck: Edita Västra Aros AB, 2013. Inledning Stockholms

Läs mer

Kompetensområden och kompetensnivåer. vid miljöförvaltningen

Kompetensområden och kompetensnivåer. vid miljöförvaltningen Kompetensområden och kompetensnivåer vid miljöförvaltningen Kompetensområden och kompetensnivåer vid miljöförvaltningen Kompetensförsörjningsprocessen är en del av verksamhetsutvecklingen och syftar till

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Innehåll. Sammanfattning. Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar. Cheferna och arbetsmiljön. Cheferna om ledarskap. Cheferna om karriären

Innehåll. Sammanfattning. Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar. Cheferna och arbetsmiljön. Cheferna om ledarskap. Cheferna om karriären Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar Cheferna och arbetsmiljön Cheferna om ledarskap Cheferna om karriären Om undersökningen Chefsservice för ingenjörer 3 4 5 9 16 19 20 Sveriges

Läs mer

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET STYRDOKUMENT Dnr V 2013/903 IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor IT-enheten Beslutsdatum 2014-01-20 Giltighetstid

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

CHEF OCH LEDARSKAP. Sida 1

CHEF OCH LEDARSKAP. Sida 1 CHEF OCH LEDARSKAP Sida 1 GISLAVEDS KOMMUNS LEDNINGSVISION Som chef i Gislaveds kommun står du för skillnaden mellan en fungerande verksamhet och en mycket bra verksamhet. I ditt ledarskap är du modig

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Chef till underrättelseverksamheten vid Nationella operativa avdelningen

Chef till underrättelseverksamheten vid Nationella operativa avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till underrättelseverksamheten vid Nationella operativa avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter

Läs mer

Lönen som styrmedel Regler och riktlinjer för lönesättning

Lönen som styrmedel Regler och riktlinjer för lönesättning Lönen som styrmedel Regler och riktlinjer för lönesättning Karolinska Institutet, 2016-01-01 Ersätter Lönepolicy 2012-10-01, Dnr 5344/2012-200 Lönen som styrmedel INNEHÅLL 1. Lönebildning och lönesättning

Läs mer

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. 1 (7) BESLUT 2013-08-29 SU FV-2.3.8-2436-13 Personalchefen Lönekriterier för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A

Läs mer

Resultat från forskning inom regionen. Arbets-och Miljömedicin

Resultat från forskning inom regionen. Arbets-och Miljömedicin Ledarskap och hälsa Resultat från forskning inom regionen Lotta Dellve, docent Arbets-och Miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ledare och medarbetare skapar tillsammans en hälsofrämjande arbetsplats!

Läs mer

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY 1 Innehåll Ledar- och medarbetarpolicy...3 Universitetets värdegrund och förhållningssätt...4 Medarbetarskap och ledarskap

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program FÖRFATTNINGSSAMLING Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2009-12-14, 274 1 Personalpolitiskt program Norrtälje kommun 2012-12-18 2 Personalpolitiken Det kommunala uppdraget formas genom

Läs mer

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Fastställd av rektor 2013-09-03 1 INNEHÅLL Inledning ledarskapets strategiska roll 3 En policy för alla chefer och ledare 4 Ditt uppdrag 5 Förhållningssätt

Läs mer

Villkor för prefektskapet vid Umeå universitet beslut om universitetsgemensamma regler

Villkor för prefektskapet vid Umeå universitet beslut om universitetsgemensamma regler Sid 1 (5) Villkor för prefektskapet vid Umeå universitet beslut om universitetsgemensamma regler 1. Bakgrund Universitetsstyrelsen fattade den 11 juni 2009 ett inriktningsbeslut avseende Akademiskt och

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet

Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet Syftet med att arbeta med Engagerade Medarbetare är att förtydliga mål hela vägen från organisationens ledning, via grupperna och slutligen individens

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda 2011-12-16 av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden

Läs mer

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter

Läs mer

En resa in i framtiden Strategi 2010 2015. Kalmar Växjö

En resa in i framtiden Strategi 2010 2015. Kalmar Växjö En resa in i framtiden Strategi 2010 2015 Kalmar Växjö Rektor har ordet 5 Ett universitet i Linnés anda 6 Linnéuniversitetet en resa in i framtiden Strategi 2010 2015 En resa in i framtiden 9 Vägen mot

Läs mer

Verksamhetsplan för Nämnden för lärarutbildning NLU

Verksamhetsplan för Nämnden för lärarutbildning NLU Verksamhetsplan för Nämnden för lärarutbildning 2017-2019 NLU 2017-02-09 Dnr: ST 2016/4704-1.1 Verksamhetsplan NLU 2017-2019 A. Kompetensförsörjning I. Vetenskaplig kompetens Målsättning: NLU ska genom

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF

Granskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF Granskningsrapport Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi är till

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Vision och strategi Universitetsbiblioteket

Vision och strategi Universitetsbiblioteket Vision och strategi 2015-2020 Universitetsbiblioteket VISION OCH STRATEGI 2015-2020 - UNIVERSITETSBIBLIOTEKET Inledning Linnéuniversitetet är Sveriges nyaste universitet med rötterna i Småland och med

Läs mer

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet 2015-2020 Pedagogik av högsta kvalitet Utveckling av den universitetspedagogiska verksamheten är en viktig strategisk fråga för Linnéuniversitetet. Verksamheten ska

Läs mer

Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet

Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet BESLUT IB9 3540/2004 2005-10-18 Rektor Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet Universitetsstyrelsen beslutade 10 juni 2005 att principiellt ställa sig bakom förslaget till kommunikationsplattform

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser samt för inrättande av huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser samt för inrättande av huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser samt för inrättande av huvudområden Utbildningsstrategiska rådet 2013-06-18 Fastställd av rektor 2013-10-08 Dnr:

Läs mer

Policy för kvalitetsbygge: kursutvärdering

Policy för kvalitetsbygge: kursutvärdering 1 Policy för kvalitetsbygge: kursutvärdering Malmö högskolas övergripande mål är att vara en öppen och inkluderande högskola där studenter och medarbetare aktivt deltar i utvecklingen av lärosätets utbildningar.

Läs mer

Revidering av arbetsordning för Göteborgs universitet med avseende på ny organisation och styrning av lärarutbildningarna

Revidering av arbetsordning för Göteborgs universitet med avseende på ny organisation och styrning av lärarutbildningarna Universitetsledningens stab Magnus Petersson PM 1 / 2 2016-05-25 dnr V 2016/462 Universitetsstyrelsen Revidering av arbetsordning för Göteborgs universitet med avseende på ny organisation och styrning

Läs mer

Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet

Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet Fastställd av rektor vid Umeå universitet 2015-01-27 Sid 2 (7) Innehåll 1 Namn...3 HandelshögskolanvidUmeåuniversitet(HH)UmeåSchoolofBusinessandEconomics(USBE)

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Chef till kansliet vid Nationella operativa avdelningen

Chef till kansliet vid Nationella operativa avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till kansliet vid Nationella operativa avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Remissvar: Utvecklad ledning av universitet och högskolor (SOU 2015:92)

Remissvar: Utvecklad ledning av universitet och högskolor (SOU 2015:92) Handläggare: Simon Berg Datum: 2016-03-01 Dnr: PU2-7/1516 Remissvar: Utvecklad ledning av universitet och högskolor (SOU 2015:92) Sveriges förenade studentkårer, SFS, har fått möjlighet att framföra synpunkter

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90%

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90% Sammanfattande mått Negativ Positiv 8 6 8 Medarbetarindex 9 77 67 65 Förutsättningar i organisationen 14 65 54 55 Personlig arbetssituation 12 73 65 63 Samverkan och kunskapsdelning 6 83 72 66 Ledarskap

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar Utbildningsstrategiska rådet 2012-05-08 Fastställd av rektor 2012-06-19 Dnr: UmU 100-976-11 Denna handläggningsordning

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Sammanställning av detaljerade AM mål för ATM_AHA_Förv_Bibl_UFK_RK rev 2012 06 18 1(6)

Sammanställning av detaljerade AM mål för ATM_AHA_Förv_Bibl_UFK_RK rev 2012 06 18 1(6) Sammanställning av detaljerade AM mål för Förv_Bibl rev 2012 06 18 1(6) Detaljerade mål: Vad ska vi ha uppnått under 2012 13 Ansvaret för arbetsmiljön vid högskolan vilar på rektor. Rektor har fördelat

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Villkor för uppdraget som dekan eller prodekan vid Umeå universitet

Villkor för uppdraget som dekan eller prodekan vid Umeå universitet Umeå universitet, 901 87 Umeå 901 87 Umeå Dokumenttyp: Regler Område: Personal Ansvarig enhet: Personalenheten Fastställd av: Rektor Datum: 2014-06-17 Giltighetstid: 2014-07-01 och tv Dnr: FS 1.1.2-803-14

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för chefsförsörjning

Gemensamma riktlinjer för chefsförsörjning Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och utbildning Kerstin Jungstedt Gemensamma riktlinjer 1 (6) Gemensamma riktlinjer för chefsförsörjning Inledning Stockholms läns landsting har gemensamma

Läs mer

Regler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet

Regler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet Regler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet Fastställd av universitetsstyrelsen 2010-04-15 Dnr 100-828-10 Dokumenttyp:

Läs mer

Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling

Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling p e r s o n a l p o l i c y Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling Vår personalpolicy Att bygga och utveckla ny kunskap ställer särskilda krav

Läs mer

Biträdande avdelningschef tillika chef för kansliet vid Nationella operativa avdelningen

Biträdande avdelningschef tillika chef för kansliet vid Nationella operativa avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Biträdande avdelningschef tillika chef för kansliet vid Nationella operativa avdelningen Den tillträdande chefen för Nationella operativa avdelningen

Läs mer

Institutionen för musik och bild. Verksamhetsplan år

Institutionen för musik och bild. Verksamhetsplan år Institutionen för musik och bild Verksamhetsplan år 2015-2017 I verksamhetsplanen beskrivs de avsikter och prioriteringar som institutionen för musik och bild (MB) kommer att göra under de kommande verksamhetsåren.

Läs mer

Projektdirektiv. Kravspecifikation för en högskolegemensam virtuell lärandemiljö

Projektdirektiv. Kravspecifikation för en högskolegemensam virtuell lärandemiljö Projektdirektiv Kravspecifikation för en högskolegemensam virtuell lärandemiljö Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektdirektiv 1.0 130930 Ursprunglig version Projektdirektiv 1.1 131004 Möte

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

Ledamot av insynsråd

Ledamot av insynsråd Ledamot av insynsråd Till Dig som är ledamot av ett insynsråd eller som erbjuds att bli det Insynsråden vid de statliga myndigheterna har en viktig uppgift. Insynsrådets uppgift är att utöva insyn och

Läs mer

P E R S O N A L P O L I C Y

P E R S O N A L P O L I C Y P E R S O N A L P O L I C Y Delaktighet, rätt kompe - tens och öppet ledarskap är nyckelbegrepp Åtgärder som rör anställda i Landstinget Sörmland ska ske utifrån gemensamma grundvärderingar, förankrade

Läs mer

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera 2012-10-25 Statsrådsberedningen Förvaltningschefens kansli Kommunikationspolicy för Regeringskansliet Inledning Denna policy riktar sig till medarbetarna i Regeringskansliet och är vägledande i det dagliga

Läs mer

Kommittédirektiv. Inrättandet av en ny högskola som omfattar verksamheterna vid tre konstnärliga högskolor i Stockholm. Dir.

Kommittédirektiv. Inrättandet av en ny högskola som omfattar verksamheterna vid tre konstnärliga högskolor i Stockholm. Dir. Kommittédirektiv Inrättandet av en ny högskola som omfattar verksamheterna vid tre konstnärliga högskolor i Stockholm Dir. 2012:121 Beslut vid regeringssammanträde den 6 december 2012. Sammanfattning En

Läs mer

Krisplan vid Linnéuniversitetet praktisk handledning Beslutad av rektor 2013-08-19. Dnr: ST 2013/333-1.1

Krisplan vid Linnéuniversitetet praktisk handledning Beslutad av rektor 2013-08-19. Dnr: ST 2013/333-1.1 Krisplan vid Linnéuniversitetet praktisk handledning Beslutad av rektor 2013-08-19 Dnr: ST 2013/333-1.1 Beslutat av: Rektor 2013-08-19 1. Intern krisledningsorganisation 3 1.1. Krisledningsorganisation...

Läs mer

Akademiskt chef- och ledarskap några tankar kring uppdrag, roller och utmaningar. Eva Åkesson och Anders Malmberg

Akademiskt chef- och ledarskap några tankar kring uppdrag, roller och utmaningar. Eva Åkesson och Anders Malmberg Akademiskt chef- och ledarskap några tankar kring uppdrag, roller och utmaningar Eva Åkesson och Anders Malmberg Eva Åkesson - bakgrund Professor kemisk fysik (femtokemi, dissociationsreaktioner, energi

Läs mer

Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012

Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Förord Våren 2009 påbörjades arbetet med att ta fram en it-strategisk plan för Göteborgs universitet. Syftet med en sådan plan är att den ska vägleda

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Min bakgrund Professor kemisk fysik (femtokemi, dissociationsreaktioner,

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 Snabbt, innovativt och relevant

Verksamhetsplan 2016 Snabbt, innovativt och relevant Snabbt, innovativt och relevant Godkänd av biblioteksstyrelsen 3 december 2015 www.sub.su.se 1 Inledning I universitetsledningens strategidokument står det att Universitetsbiblioteket spelar en nyckelroll

Läs mer

Prestation Resultat Potential

Prestation Resultat Potential Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och

Läs mer

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

INRIKTNINGSBESLUT FÖR DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015. Underlag för diskussioner i arbetsgrupper

INRIKTNINGSBESLUT FÖR DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015. Underlag för diskussioner i arbetsgrupper INRIKTNINGSBESLUT FÖR DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015 Underlag för diskussioner i arbetsgrupper HÄR ÄR VI I ARBETET I och med att inriktningsbeslutet fattades i oktober 2013 är fas 3 och 4 avslutat. Ungefär

Läs mer

Chefens roll i lönebildningen. Resultat av partsgemensamt arbete

Chefens roll i lönebildningen. Resultat av partsgemensamt arbete Chefens roll i lönebildningen Resultat av partsgemensamt arbete Chefens roll i lönebildningen Här presenteras resultatet av ett partsgemensamt arbete mellan SKL/Pacta och AkademikerAlliansen om chefens

Läs mer

Högskolan i Borås vision och mål

Högskolan i Borås vision och mål Högskolan i Borås vision och mål Vision det tredje universitetet i Västsverige Högskolan i Borås är en av landets starkaste högskolor med framgångsrika utbildnings- och forskningsmiljöer samt en tydlig

Läs mer

Verksamhetsplan för Nämnden för lärarutbildning 2016 NLU

Verksamhetsplan för Nämnden för lärarutbildning 2016 NLU Verksamhetsplan för Nämnden för lärarutbildning 2016 NLU 2016-02-04 Dnr: ST 2015/210-1.1 A. Kompetensförsörjning I. Rekryteringsstöd vetenskapligt kompetenta lärare i undervisningen Målsättning: NLU ska

Läs mer