Kommentarer till Ledningsutredningens betänkande Utvecklad ledning av universitet och högskolor 2015:92

Transkript

1 Kommentarer till Ledningsutredningens betänkande Utvecklad ledning av universitet och högskolor

2 Kommentarer till Ledningsutredningens betänkande Utvecklad ledning av universitet och högskolor Ulrika Bjare Rolf Höijer

3 Utredningens tillvägagångssätt Besök vid 19 lärosäten Expertgrupp, referensgrupp, andra grupper och organisationer Enkät till och över 200 styrdokument från 34 lärosäten Samtal med cirka 300 personer, rektorer, styrelseordförande, dekaner, prefekter, forskningsledare, lärare, forskare, studenter, externa intressenter

4 Utredningens tillvägagångssätt Besök vid 19 lärosäten Expertgrupp, referensgrupp, andra grupper och organisationer Enkät till och över 200 styrdokument från 34 lärosäten Samtal med cirka 300 personer, rektorer, styrelseordförande, dekaner, prefekter, forskningsledare, lärare, forskare, studenter, externa intressenter Utredningens betänkande Detaljerad kartläggning av organisation och ledningsfunktioner Förslag till lärosätena snarare än utökad nationell reglering

5 Kartläggning Två grupper av lärosäten UU LU GU SU Starka fakulteter, många institutioner, decentraliserade Betoning på kollegialitet, institutionsstyrelser (ej GU) Övriga lärosäten Är de verkligen lika varandra? Undantag?

6 Kartläggning Två grupper av lärosäten UU LU GU SU Starka fakulteter, många institutioner, decentraliserade Betoning på kollegialitet, institutionsstyrelser (ej GU) Övriga lärosäten Närmare kontakt mellan ledning och institutioner Ej samma betoning på kollegialitet, prefektstyre (ej LiU) Är alla verkligen lika varandra? Undantag?

7 Kartläggning av organisation Två eller tre nivåer Olika beteckningar på organ och befattningshavare

8 Kartläggning av organisation Två eller tre nivåer Olika beteckningar på organ och befattningshavare Vad har hänt med fakultetsnämnderna? De finns kvar men ofta med annan beteckning och med ändrade befogenheter

9 Kollegialitet och linjestyrning Kollegialitet och linjestyrning kompletterar varandra och utgör tillsammans ryggraden i ledningsfunktionerna vid alla lärosäten Lärosätena bör klargöra principerna för ansvars och mandatfördelning mellan kollegiala organ och linjeorganisationen

10 Kollegialitet och linjestyrning Kollegialitet och linjestyrning kompletterar varandra och utgör tillsammans ryggraden i ledningsfunktionerna vid alla lärosäten Lärosätena bör klargöra principerna för ansvars och mandatfördelning mellan kollegiala organ och linjeorganisationen Kollegiala beslutsorgan verkar konserverande och har svårt att göra omprioriteringar, nysatsningar och avvecklingar Är detta sant?

11 Kollegialitet och linjestyrning Beslut bör i regel fattas i linjeorganisationen, särskilt beslut om resursfördelning Ska kollegialt inflytande nedmonteras? Kollegialt inflytande och studentinflytande bör säkerställas genom tydliga, transparenta och formaliserade beredningsprocesser Linjeorganisationen? De akademiska ledarna/cheferna?

12 De akademiska ledarna De akademiska ledarna, särskilt prefekterna, har ofta ett otydligt akademiskt uppdrag, begränsade resurser och mycket administration Akademiska ledare som prefekter och dekaner ska ges ett tydligt akademiskt uppdrag och tillräckliga beslutsbefogenheter vad avser till exempel bemanning, arbetsledning och ekonomi

13 De akademiska ledarna De akademiska ledarna, särskilt prefekterna, har ofta ett otydligt akademiskt uppdrag, begränsade resurser och mycket administration Akademiska ledare som prefekter och dekaner ska ges ett tydligt akademiskt uppdrag och tillräckliga beslutsbefogenheter vad avser till exempel bemanning, arbetsledning och ekonomi Med andra ord, mera toppstyrning? Ja och nej

14 Kollegialitet och linjestyrning Tre sammanhängande förslag Akademiska ledare som prefekter och dekaner ska ges ett tydligt akademiskt uppdrag och tillräckliga beslutsbefogenheter vad avser till exempel bemanning, arbetsledning och ekonomi Kollegialt inflytande och studentinflytande bör säkerställas genom tydliga, transparenta och formaliserade beredningsprocesser Lärosätena bör klargöra principerna för ansvars och mandatfördelning mellan kollegiala organ och linjeorganisationen

15 De akademiska ledarna Utnämningar eller val? Det finns en stor variation i hur akademiska ledare utses Akademiska ledare ska utnämnas av överordnad chef och utnämningen föregås av någon form av samråd med överordnad chef, eller eventuellt ett rådgivande hörande av kollegiet/medarbetare, samtidigt som överordnad chef måste kunna säga nej till kandidater som anses olämpliga

16 De akademiska ledarna Utnämningar eller val? Det finns en stor variation i hur akademiska ledare utses Akademiska ledare ska utnämnas av överordnad chef och utnämningen föregås av någon form av samråd med överordnad chef, eller eventuellt ett rådgivande hörande av kollegiet/medarbetare, samtidigt som överordnad chef måste kunna säga nej till kandidater som anses olämpliga Det bör finnas former för ansvarsutkrävande, till exempel genom någon form av bedömning eller utvärdering inför omförordnande av ledare som prefekter och dekaner

17 De akademiska ledarna Jämställdhet

18 Kartläggning av hantering av tre strategiska frågor Organisation Förslag om förändrad organisation är kontroversiella och svåra att genomföra Styrelserna bör ta ansvar för att skapa en ändamålsenlig organisationsstruktur, även om förändringar inte tillstyrks av alla berörda parter

19 Kartläggning av hantering av tre strategiska frågor Organisation Förslag om förändrad organisation är kontroversiella och svåra att genomföra Styrelserna bör ta ansvar för att skapa en ändamålsenlig organisationsstruktur, även om förändringar inte tillstyrks av alla berörda parter Resursfördelning Det finns en betydande variation i beslut om och fördelning av resurser Beslut bör i regel fattas i linjeorganisationen, särskilt beslut om resursfördelning Resurser bör avsättas till de akademiska ledarnas förfogande, inte enbart till rektor utan även till dekaner och prefekter

20 Kartläggning av hantering av tre strategiska frågor Det är för mycket av återbesättningar och internrekryteringar Strategiska rekryteringar bör betraktas som en viktig uppgift för ledningsorganen ovanför institutionsnivån Utlysningar bereds på institutionsnivån även om de beslutas högre nivå

21 Ekonomiska förutsättningar Grundutbildningsanslaget saknar med sin hås och håp bas incitament till kvalitetshöjningar och profilering Regeringen bör inleda en översyn av grundutbildningsanslaget

22 Ekonomiska förutsättningar Grundutbildningsanslaget saknar med sin hås och håp bas incitament till kvalitetshöjningar och profilering Regeringen bör inleda en översyn av grundutbildningsanslaget Det statliga forskningsanslaget basanslaget går åt till samfinansiering av externa forskningsprojekt Regeringen bör vidta åtgärder för att öka basanslagets andel av den totala statliga forskningsfinansieringen Utredningen säger inte hur

23 Verksamhetsstöd Det är en vanlig uppfattning att administrationen ökat Ökat i absoluta tal? Ja, men som andel av hela verksamheten? Nej enligt HSV/UKÄ, men som andel av den enskilda lärarens eller forskarens verksamhet? Ja, kanske beroende på att verksamhetsstödet inte fått växa!?

24 Verksamhetsstöd Det är en vanlig uppfattning att administrationen ökat Ökat i absoluta tal? Ja, men som andel av hela verksamheten? Nej enligt HSV/UKÄ, men som andel av den enskilda lärarens eller forskarens verksamhet? Ja, kanske beroende på att verksamhetsstödet inte fått växa!? Akademiska ledare, särskilt prefekter, ska ges ett adekvat administrativt stöd, framför allt vad gäller arbetsgivarrollen och personaladministration Utredningen har inget svar på hur verksamhetsstödet ska vara organiserat, centralt eller decentraliserat

25 Styrelse och rektor 31 lärosäten är statliga förvaltningsmyndigheter under regeringen Regeringen styr med HF, regleringsbrev och riktade resurser HL, HF och Myndighetsförordning gäller Det ska finnas en styrelse och en rektor

26 Styrelse och rektor 31 lärosäten är statliga förvaltningsmyndigheter under regeringen Regeringen styr med HF, regleringsbrev och riktade resurser HL, HF och Myndighetsförordning gäller Det ska finnas en styrelse och en rektor Styrelsen har inseende i alla frågor och ska besluta i ett antal frågor inklusive de som styrelsen anser vara av principiell vikt Övriga frågor ska beslutas av rektor Beslut i frågor som rör innehållet i utbildning och forskning ska fattas av personer med vetenskaplig eller konstnärlig kompetens

27 Styrelse Enskilda styrelseledamöter uppträder ofta som representanter för särskilda intressen Formuleringarna i högskoleförfattningarna om att lärarna och studenterna har rätt att vara representerade i styrelsen ändras till att de har rätt att utse ledamöter i styrelsen

28 Styrelse Enskilda styrelseledamöter uppträder ofta som representanter för särskilda intressen Formuleringarna i högskoleförfattningarna om att lärarna och studenterna har rätt att vara representerade i styrelsen ändras till att de har rätt att utse ledamöter i styrelsen Många styrelseordförande vill ha mindre styrelser Styrelsen ska omfatta 7 till 15 ledamöter inklusive ordföranden och rektor Nomineringsgruppen ska bestå av en person föreslagen av regeringen och en med lärosätet förtrogen person föreslagen av styrelsen

29 Rektor Minst två rektorskandidater brukar presenteras för hörande/val och sådant rektorsval betraktas vid de äldre universiteten som normalt Endast en rektorskandidat bör lämnas till hörande och omröstning med redovisning av röstresultat i siffror inte ska förekomma inget rektorsval

30 Rektor Minst två rektorskandidater brukar presenteras för hörande/val och sådant rektorsval betraktas vid de äldre universiteten som normalt Endast en rektorskandidat bör lämnas till hörande och omröstning med redovisning av röstresultat i siffror inte ska förekomma inget rektorsval Styrelserna bestämmer själva