Ledning av universitet några internationella observationer (personliga observationer)

Transkript

1 Ledning av universitet några internationella observationer (personliga observationer) Rolf Höijer, PhD F.d. Ledningsutredningen F.d. Tillväxtanalys, USA

2 Fallstudier Technische Universitet Delft Aarhus Universitet Cambridge University University of Bristol Stanford University of Oregon University of Maryland Georgia Instituteof Technology Helsingfors Universitet University of Edinburgh Ecole Polytechnique Federale de Lausanne Wiens Universitet Korea AdvancedInstitute of Science and Technology Nanyang Technological University Köpenhamns Universitet Aalto Universitetet

3 Litteraturen Det finns en viss litteratur om universitet & forskning Det finns en organisations/ledarskapslitteratur Men de överlappar inte Finns få systematiska (lednings ) jämförelser: 1. teoretiskt 2. mellan branscher 3. internationellt

4 Generaliseringar? Vissa internationella komparativa studier, (Clarke etc.) men av system snarare än institutioner tals universitet / högskolor (USA ca. 4700, Europa ca , Korea >350) Privata, offentliga. Stiftelser, myndigheter, bolag. Avgifter vs. skattefinansierade. two track, one track. Enfakultets, flerfakultets. Kvalitetsvariationer. Etc. Väldig spridning Sannolikt ofta större spridning inom ett land än mellan två länder ang. ledningsfrågor. (Inom lärosäte?) Alla har både linje & kollegialitet olika balans Men ej tydliga skillnader i forskares upplevda frihet Svårt att generalisera i dagsläget fallstudier ger snarare enskilda exemplifieringar.

5 Exempel på mer linjestyrda universitet KAIST (Korea) Rektor liknar VD Nanyang (Singapore) Rektors styrt EPFL /Lausanne (vad händer rektor slutar?) Delft fastställer strategiska rekryteringar Aarhus stärkt linje, reducerat # fak / inst. Köpehamn (delvis) Danmark följde delvis Holland, som följde reformbeslut

6 Tydligare styrning I t.ex. Asiatiska länder, men även t.ex. Nederländerna, Danmark etc. Där tydligare instrumentell uppfattning om universitet Tydligare intern styrning reflekterar inte sällan tydligare extern styrning politisk målbild etc. Reflekterar sannolikt snarare ekonomisk utveckling än nationella mentaliteter tillväxtperspektiv, tillämpad forskning (Korea omställning ) Nederländerna, Danmark etc. kanske inte tillämpad forskning, men en tydlig ambition att ha högpresterande universitet. Men också vid ökad autonomi Och vid omställningar

7 Dynamisk balans linje kollegie i de mindre linjestyrda universiteten Stanford interna forskningsrådsystem, medarbetare ansöker, chefer beviljar Oregon strategiska områden / rekryteringar Georgia Tech rekryteringar Wien rekryteringar av dekaner Samfinansiering Parallella utvärderingar (t.ex. externa, provost, fakultet) Inte fråga om vem som har makt, utan snarare om var man hittar intressegemenskaper. Professionella & akademiska ledarkarriärer

8 Svenska kännetecken På många sätt är Svenska U. rätt likt många andra (Europeiska) U. (Kanske mer kollegiala än linjestyrda i int. perspektiv?) Men: Studenterna har långtgående rättigheter till inflytande (ej bara som kunder) Saknar (ofta) centrala organ för kollegialt yttrande Statliga myndighetsformen är lite unik (Norge )

9 Myndighetsformens konsekvenser Myndighetsformen, (Tarschymodell mer vanlig internationellt) Framhävda risker politisk styrning & asymmetri Förutsätter en myndighetschef som svarar inför regeringen Förutsätter en viss form av styrning i termer av statliga budgetteringsprocesser Förutsätter redovisningskrav som är myndighetsgemensamma

10 Stiftelser och kollegier I stiftelser kan kollegiet vara både huvudmän och agenter/utförare, både arbetsgivare och arbetstagare (men inte nödvändigtvis )

11 Elituniversitet och andra universitet Vid elituniversiteten är talang humankapital allra viktigast Status & finanser medger bred elitrekrytering Elitforskarna har stark ställning p.g.a. bra extern arbetsmarknad, stark egenfinansiering etc. Oberoende Kollegiala? Elit kausaliteten snarast omvänd kvaliteten orsakar ledningsformen, inte ledningsformen som orsakar kvaliteten Därför svårt att generalisera från att ett universitet är ett elituniversitet ll a man bör e erlikna dess ledningsformer Vid normaluniversitet behöver resurser prioriteras

12 Observationer I stort sett alla U uppvisar någon blandform av kollegialitet och linjestyrning som ledningsmodell. Men balansen varierar. Vissa (inkl. Delft, EPFL, KAIST och Aarhus) har starka rektorsfunktioner. Andra mer kollegiala, men mer dynamisk Däremot verkar inte upplevd akademisk frihet variera tydligt Större anpassning till upplevd konkurrens Explicita målbilder & strategier framstår som viktiga Strategiska rekryteringar viktigt mekanism Rörliga medel viktig mekanism