Ledning och styrning av forskning och utbildning

Transkript

1 Ledning och styrning av forskning och utbildning En internationell utblick Kerstin Tham rektor Malmö högskola

2 Disposition Om ledningsstruktur, finansiering, övergripande styrning och strategier i: Norge Danmark Finland Storbritannien Nederländerna

3 Norge ledningsstruktur Liknar på många sätt Sverige i princip ett sammanhållet högskolesystem Lärosätena är myndigheter Styrelsen kan välja på vald eller anställd rektor nu förslag att anställd rektor ska vara normen Elva ledamöter i styrelsen med anställd rektor är ordförande extern, annars är rektor ordförande Verksamhetsdialog med Kunskapsdepartementet med protokoll NOKUT främjar UH:s kvalitetsarbete

4 Norge finansiering Samlat anslag för forskning och utbildning Regeringen ställer upp mål inom ramen för detta t ex: Antal examina i vissa program, rekryteringsanställda Finansiering baserad på prestation och historisk politisk del

5 Norge övergripande styrning och strategier Regeringen ställer upp långsiktiga mål (sektorsmål) Styrningsparametrar är områden som UH särskilt ska ha uppmärksamhet på Årsrapport till Kunskapsdepartementet och återkoppling via tilbakemeldingsbrev Regeringen vill stärka sektorn via fusioner av UH vilket nu pågår

6 Danmark ledningsstruktur Lärosäten är inte myndigheter utan statsfinansierade självägande institutioner inom den offentliga förvaltningen Stor skillnad mellan universitet och professionshögskolor (University Colleges of Denmark) Universiteten har ansvariga styrelser som utser rektor; först väljs akademiska ledamöter av personalen, därefter utser de externa ledamöter En av dessa väljs till ordförande Akkrediteringsinstitutionen (AI) granskar lärosätets kvalitetsarbete olika konsekvenser om det blir godkänd utvärdering eller underkänd

7 Danmark finansiering Uppdelat anslag i utbildning och forskning Utbildningsanslaget baserat på taxameter tre olika nivåer utbetalning vid examen Taxameter betyder att det inte finns ett takbelopp på utbildningsanslaget Bonus för dem som avlägger examen snabbt Forskningsanslaget fördelas primärt på historisk grund Resten baseras på indikatorer bl.a. externa medel, doktorsexamina, bibliometri + grundexamina

8 Danmark övergripande styrning och strategier Sedan 2001 finns prestationsavtal (udviklingskontrakt) som löper på tre år och skrivs under av styrelserna 3 5 mål som ställs upp av regeringen och 3 5 av universitet alla kvantitativa Målen ska följas upp i årsredovisningen och eventuella åtgärder vid avvikelser ska redovisas

9 Danmark övergripande styrning och strategier Regleringsbrev förekommer inte men den årliga statsbudgeten som sätts i en finanslag kan vara detaljerad Finanslagen förefaller ge universiteten tillåtelser snarare än begränsningar Tilsynsmöder vart tredje år då en del av departementet Styrelsen för Vidaregående Uddannelser möter varje lärosäte

10 Finland ledningsstruktur Universitetslag 2010 målet var bland annat: Öka finansieringskällorna, mer strategiska och mer spetsforskning, mer attraktiva Frigjordes från staten och är offentligrättsliga eller stiftelser Rektors ställning och akademiskt beslutsfattande stärkts Anställda inte längre statsanställda i syfte att göra personalpolitiken friare

11 Finland ledningsstruktur Styrelsen Offentligrättsliga universitet Minst 40 procent externa kan vara i majoritet Väljs av kollegiet Stiftelser Sju ledamöter varav tre utses av staten, alla kan vara externa Ordförande och vice ordförande bör vara externa

12 Finland finansiering Staten garanterar basfinansiering, binds till ett index Reformen skulle möjliggöra utnyttjande av kapitalinkomster Statliga finansplaceringar på universiteten möjliga Underlätta donationer

13 Finland övergripande styrning och strategier Fusioner har pågått i Finland sedan 2010 i syfte att skapa starka institutioner och rationalisera administrationen Initialt stark kritik från akademin

14 Storbritannien Stor variation av styrning beroende på vilken sorts lärosäte: Pre 1992 Universities Grundade genom kungligt beslut som är universitetets konstitution the charter kan bara ändras av regeringen bl.a Oxford och Cambridge Post 1992 Universities and Colleges Skapar sina egna konstitutioner men måste godkännas av ansvarig minister bl.a. Brighton och Cardiff Universities and Colleges of HE Ofta täta band till någon grundande organisation (t.ex. en kyrka) och de deltar i styrelsen. I övrigt styrs de som post gruppen bl.a. London School of Economics Men, de är alla självständiga organisationer med ansvarig styrelse.

15 Storbritannien ledningsstruktur Alla har en ansvarig styrelse council eller court Majoritet av externa ledamöter lay members Inte mer än 25 ledamöter Treasurer är en roll inom styrelsen är expert på ekonomi med stöd internt Mycket arbete görs i underkommittéer

16 Storbritannien ledningsstruktur Senaten Ansvarar för akademiska frågor men det som påverkar ekonomin måste styrelsen godkänna och vice versa Inga externa ledamöter, interna Frågor t.ex.: akademisk strategi, stärkandet av forskningen, antagning, godkännande av kurser

17 Storbritannien ledningsstruktur The Court Finns på vissa lärosäten har begränsad formell makt Kanslern chancellor leder the court och är alltid extern och mest ceremoniell Ett hundratal medlemmar även t.ex. alumner Viktigaste funktionen är att vara kontaktyta möte samhället

18 Storbritannien ledningsstruktur Rektoratet Styrelsen utser rektor och prorektor Universitetsdirektören ansvarig inför rektor alternativt styrelsen

19 Storbritannien finansiering Utgår från departementet HEFCE ansvarar för fördelning av medlen Ledamöterna i HEFCE utses av regeringen Ansvarig minister kan införa särskilda villkor De engelska universiteten är mycket diversifierade i sin finansiering

20 Storbritannien övergripande styrning och strategier HEFCE samlar årligen in lärosätenas Corporate Planning Statements Årlig skriftlig uppföljning av exempelvis: Styrning och ledning Akademisk utveckling Forskning Fastigheter Regionala aktiviteter

21 Nederländerna ledningsstruktur Binärt system olika uppdrag för universitet och högskolor Alla har en styrelse Raad van Toeziht med ansvar för strategisk plan och övergripande frågor Styrelsen utses av regeringen Rektoratet kallas verkställande styrelse sammansättningen varierar Senaten är enbart rådgivande

22 Nederländerna finansiering Regleringsbrev finns inte Anslaget kommer samlat och används som lärosätet vill Prestationsavtal styr Prestationsbaserad tilldelning utifrån olika parametrar: Utbildning t.ex. antal studenter och examina Forskning t.ex. antal avhandlingar, forskarskolor

23 Nederländerna övergripande styrning och strategier Prestationsavtal infördes 2012 nu mycket kritiserade på grund av för mycket kvantitativa parametrar, kan följas av kvalitetsavtal Strategiska planer utvärderas särskilt Överenskommelserna innehåller kvantitativa mål som om de inte uppfylls kan leda till återbetalning

24 Departementet som styrelse Mycket av enskilda hänsynstaganden och liten detaljgrad. CH NL DK Marknadsekonomi Mycket resultatstyrning, och lite av enskilda hänsynstaganden. UK NO SE Resultatstyrning Kommandostyrning Hög detaljgrad och lite resultatstyrning.

25 Referenser Ledning och styrning av universitet i några länder - Storbritannien, Nederländerna, Norge, Schweiz och Danmark. Ansvarig utredare: Magnus MacHale-Gunnarsson, Göteborgs universitet, oktober 2015 Förändringsprocesser vid nordiska universitet En statusöversikt Göran Melin och Linda Blomkvist, Faugert & Co Utvärdering AB, 2011