UTBILDNING OCH JOBB I ETT HÖGTEKNOLOGISKT SVERIGE

Transkript

1 UTBILDNING OCH JOBB I ETT HÖGTEKNOLOGISKT SVERIGE

2 Nya teknologier nya krav på kompetens Artificiell intelligens, virtuell verklighet och andra banbrytande teknologier är på väg att bli vardagsmat i näringslivet. Med det följer automatiserade fabriker och möjlighet till nya affärsmodeller. För att svensk industri även i fortsättningen ska vara konkurrenskraftig i den miljön har vi en tuff uppgift framför oss. Vi måste behärska konsten att bygga industriella system som har många gånger mer funktionalitet och högre kvalitet än i dag. Och det måste ske på kortare tid och till lägre kostnad. Nya teknologier möjliggör allt detta, men ställer också krav. Företagen behöver höja sin genomsnittliga kunskaps- och kompetensnivå och skapa en kultur av kontinuerligt lärande. Teknikföretagens medlemmar är kunskapsintensiva. Ingen annan bransch skapar större förädlingsvärde i allt mer komplexa, digitala och uppkopplade fabriker än teknikindustrin. Sektorn anställer flest högutbildade personer i Sverige och investerar mest i forskning och utveckling. Men Teknikföretagens medlemsföretag har svårt att hitta rätt kompetens. Hälften av medlemsföretagen har inte kunnat utveckla produkter och tjänster som planerat på grund av kompetensbrist. Många har gått miste om potentiella affärer. Av storföretagen anger över 20 procent att det kan bli aktuellt att flytta verksamhet utomlands som en konsekvens av kompetensbrist. Risken är stor att innovativa företag med avancerad teknik tvingas flytta ut ur landet. Om Sverige fullt ut ska kunna dra nytta av de nya teknologierna är en fungerande och djupgående samverkan mellan akademin, forskningsinstituten och näringslivet helt nöd vändig. Enligt dagens regel verk får dock lärosätena få fördelar av att utbilda mot industrins behov. Så kan vi inte ha det.

3 30 tog examen hundratals behövs God cybersäkerhet är en nyckel till Sveriges framtida konkurrenskraft. Om säkerhetsmedvetandet är högt kan svensk industri tryggt utveckla sofistikerade produkter och tjänster utan risk att tekniken kopieras. Vilket naturligtvis kräver kvalificerade medarbetare. Svenska företag behöver rekrytera ett allt större antal cybersäkerhetsspecialister och arbetsmarknaden är attraktiv. Men platserna är få utexaminerades ett 30-tal personer från de utbildningar som finns på akademisk grund- och masternivå runtom i landet. Utbildningarna har byggts ut, dock inte i den omfattning eller takt som behövs. Systemfel och matchningsproblem I teorin fungerar samverkan bra mellan akademi och industri. Enligt högskolelagen och regleringsbrev till universitet och hög skolor ska utbildningsutbudet svara mot student ernas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Så är dock inte fallet. En färsk utredning har visat att utbildningars popularitet bland studenter är i stort sett det enda kriteriet när lärosäten bestämmer vilka program och kurser som ska ges. Lärosätenas anslag är beroende av antalet studenter. Resultatet har blivit att kvalitet, specialisering och fokusering på teknikområden och regionalt starka kluster missgynnas. Konsekvenserna blir allvarliga för industrin, som inte kan rekrytera tillräckligt med kvalificerade medarbetare. Detta innebär också risker för lärosätena själva. Genom att fokusera på högt studentantal snarare än anställningsbarhet och relevans för näringslivet blir lärosätena sårbara för konkurrens. >>

4 Livslångt lärande I en tid av accelererande teknisk omdaning behöver industrin inte bara välutbildade medarbetare, utan också ständig och återkommande utveckling av personalens kompetens. Annars riskerar företagen att tappa i konkurrenskraft. Livslångt lärande är alltså en nyckelfaktor. Idag saknas dock systemlösningar för fortbildning av industrins anställda. Lärosätena har ett otydligt uppdrag och får inga riktade medel för kompetensutvecklingskurser. De har i regel små möjligheter att erbjuda yrkesverksamma relevant kompetensutveckling. Resultatet har blivit att Utbilda för industrin högskolorna ofta prioriterar ned fristående kurser viktiga för ett livslångt lärande och de kurser som erbjuds är i stort sett desamma över hela landet. Många lärosäten vill erbjuda allt istället för att bli riktigt duktiga inom vissa områden som är relevanta för respektive region. Det är ett tydligt tecken på att systemet för resurstilldelning inte fungerar. I ett nytt system bör högskolorna ges uppgift och finansiering för att satsa på vidareutbildning och flexibla utbildningsformer, inte enbart som uppdragsutbildning utan också som fristående kurser. Arbetsmarknadens behov måste bli en viktigare parameter i styrningen av universitet och högskolor. Ett förändrat resurstilldelnings system behöver bli mer transparent, främja relevans och ta tillvara de positiva effekterna av samverkan med näringslivet. Redan idag anpassas viss högre utbildning efter arbetsmarknadens behov. Det sker inom läkar- och vårdutbildningar, där antalet platser sedan länge styrs nationellt. Systemet uppfattats inte som en begränsning av den akademiska friheten eller av lärosätenas autonomi.

5 Det nya systemet behöver alltså på motsvarande sätt beakta industrins behov av kompetens. Att trygga industrins kompetensbehov är ett självklart samhällsintresse i flera avseenden. Utbildningar med arbetslivsanknytning och koppling till nya teknologier attraherar många studenter, som snabbt kan få intressanta och spännande jobb samtidigt som de bidrar till ett hållbart och välmående samhälle. En annan viktig effekt är regional tillväxt och mer resurser till välfärd. För att högskolor och universitet ska kunna ta strategiska beslut behöver de tillräcklig finansiering, frihetsgrad och omvärldskunskap. Lärosätena behöver kunna hantera snabbt uppkomna utbildningsbehov i näringslivet genom vidareutbildningsinsatser och kortare moduler. Samtidigt behöver lärosätena kunna ta långsiktiga strategiska beslut att starta utbildningar med stor efterfrågan. Det innebär troligtvis att universitet och högskolor behöver större frihetsgrader än vad den nuvarande myndighetsformen medger. Vi kommer att behöva en annan typ av ingenjörer än tidigare.vi kommer att arbeta med smartare och mer komplexa maskiner. Det ställer andra krav på medarbetarna, de som finns i företaget idag behöver bygga på sin kompetens (småföretag) Kan vi hålla kompetens och innovativ spets så kan vi motivera att verksamheten i koncernen finns kvar i regionen. Vi ska finnas globalt och producera på lokala marknader men det förutsätter att vi kan behålla det teknikförsprång vi har i Sverige (globalt storföretag)

6 Fakta och mätbarhet stärker industrin Som vi konstaterat kräver Sveriges framtida utveckling och välstånd ett nytt system för styrning och resurstilldelning till våra lärosäten. Ett sådant system behöver ha analysunderlag, datakällor och möjligheter till mätbarhet och utvärdering som systematiskt tar tillvara arbetsmarknadens behov. Redan idag finns goda exempel från andra länder på sådan styrning och resurstilldelning. Två av dem finns här intill. Danmark lade om kursen Fram till 2014 hade Danmark ett liknande system som Sverige, med fokus på volym och många utbildningsplatser. Sedan dess har systemet lagts om. De viktigaste nyheterna är att anslagen till lärosätena nu beror på utbildningens relevans för arbetsmarknaden, på att studenterna tar examen snabbare och på utbildningens kvalitet. Resultatet har blivit att lärosätena minskat antal platser inom vissa ämnesområden men ökat utbudet av utbildningar som knyter an till näringslivets behov. Holländska prestationskontrakt Nederländerna anses ha en väl fungerande högskolesektor men för att ytterligare vässa utbildningens kvalitet och relevans för arbetsmarknaden och näringslivet inledde man 2011 ett femårigt test med prestationskontrakt. Prestationerna mättes efter antal studenter och examinationsfrekvens. Utvärderingen har visat på goda resultat, men när kontrakten återinförs kommer de att utvecklas så att större vikt läggs vid utbildningens kvalitet.

7 Kompetensförsörjning är alltså av strategisk betydelse för Teknik företagens medlemsföretag. Ett nytt system för resurstilldelning måste ge universitet och högskolor förutsättningar att kunna tillgodose arbetsmarknadens behov. För att det ska bli verklighet krävs dock ett antal viktiga reformer. Detta behöver Sverige 5 reformkrav från industrin 1. Faktabaserad styrmodell för anslag till lärosäten, där industri samverkan, studenters anställningsbarhet och forskningsresultatens praktiska nytta väger tungt. Ett beslutsunderlag som grundar sig på arbetsmarknadens behov kan underlätta matchningen mellan den utveckling som sker i samhället och de prioriteringar och strategiska beslut som tas för högre utbildning och forskning. 2. Ge universitetet och högskolor i uppdrag att ta en aktiv roll i livslångt lärande och erbjuda kompetensutveckling till företag. Fortbildning av industrins medarbetare behövs för att hålla jämna steg med teknikutvecklingen, och då krävs också systemlösningar för detta. 3. En samlad proposition för innovation, forskning och utbildning. Sverige behöver ett helhetsperspektiv för högre utbildning och forskning. En finansierings modell för högskolan behöver även säkerställa att det blir en rimlig balans mellan basresurser och konkurrensutsatta medel samt mellan resurser för utbildning och forskning. 4. Belöna personrörlighet. Personer som rör sig mellan olika miljöer tar med sig sin kunskap och sprider den på ett naturligt sätt. Meriteringssystemet för lärare och forskare inom akademin behöver premiera samverkan bättre. Det ska löna sig, inte straffa sig, för lärare och forskare att röra sig mellan akademi och näringsliv i båda riktningarna. 5. Satsa på internationellt högattraktiva student- och forskningsmiljöer. Universitet och högskolor behöver, precis som svenska teknikföretag, vara internationellt konkurrenskraftiga. Denna dimension kommer att bli allt mer tydlig i framtiden, inte minst på utbildningssidan.

8 UTBILDNING OCH JOBB I ETT HÖGTEKNOLOGISKT SVERIGE I en globaliserad värld är kreativiteten Sveriges styrka. Teknikföretagen är arbetsgivarorganisationen för de kreativa företag som står för en tredjedel av Sveriges export. Över hela landet bistår vi teknikföretag i arbetsrätt och branschfrågor, så att de kan fokusera på att utveckla varor och tjänster i världsklass.